Nr 2 2011 - Svenska ÅngestSyndromSällskapet
05.09.2013 • Views
Share Embed Flag

Nr 2 2011 - Svenska ÅngestSyndromSällskapet

Nr 2 2011 - Svenska ÅngestSyndromSällskapet

Nr 2 2011 - Svenska ÅngestSyndromSällskapet

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
angest.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

TEMA: VÄNTA BARN<br />

Mediciner och graviditet<br />

Individuell behandling i fokus<br />

Med hypnos försvann rädslan<br />

~ Förbundsråd i Göteborg<br />

~ (H)järnkoll på stan<br />

~ Så här försöker regeringen tysta kritikerna<br />

~ ”Jag kan flyga, jag är inte rädd. Yippee!”<br />

NR 2 • <strong>2011</strong><br />

ASS Emellan<br />

<strong>Svenska</strong> Ångestsyndromsällskapets tidning

ÅSS Emellan, nummer 2, <strong>2011</strong><br />

ÅSS Emellan är officiellt organ för ÅSS -<br />

<strong>Svenska</strong> Ångestsyndromsällskapet. Tidningen<br />

utkommer c:a 4 gånger/år, och innehåller<br />

material med anknytning till ångest, fobier och<br />

depression. <strong>Svenska</strong> Ångestsyndromsällskapet<br />

är en religiöst och politiskt neutral förening, och<br />

tar inte ställning vare sig för eller emot någon<br />

specifik psykoterapeutisk behandlingsform.<br />

Du som är ångestdrabbad eller anhörig är<br />

välkommen att ringa till våra kontaktpersoner<br />

och lokalföreningar för råd och stöd.<br />

Kom ihåg – du är inte ensam!<br />

UTGIVARE<br />

<strong>Svenska</strong> Ångestsyndromsällskapet<br />

ISSN 1651-257X<br />

ANSVARIG UTGIVARE<br />

Sune Edwardson, Kristinehamn,<br />

sune.angest.edwardson@gmail.com<br />

REDAKTÖR<br />

Mona Ringebrand,<br />

monaringebrand@gmail.com<br />

GRAFISKPRODUKTION<br />

Layout: Cyrus Swire, Bromma, Stockholm<br />

cyrusswire@gmail.com / www.cyrusswire.com<br />

PRENUMERATION<br />

Vill du få hem tidningen i brevlådan?<br />

Bli då medlem i någon av <strong>Svenska</strong> Ångestsyndromsällskapets<br />

lokalföreningar (se sista<br />

sidan för ett komplett register över våra lokalföreningar).<br />

Medlemsavgifter för vuxna kostar i<br />

skrivande stund mellan 200-270 kronor per år.<br />

Ungdomsmedlemmar upp till 26 år betalar en<br />

medlemsavgift på 100 kronor. Observera att<br />

sjukvård samt behandlare kan prenumera på<br />

tidningen till reducerat pris.<br />

REDAKTIONELLT<br />

För insänt, ej beställt material förbehåller sig<br />

redaktionen editering i text samt bildmaterial.<br />

Bifoga alltid telefonnummer när du skriver till oss.<br />

REDAKTIONENS ADRESS<br />

Mona Ringebrand, monaringebrand@gmail.com<br />

c/o Ångestsyndromsällskapet, Järntorget 7,<br />

413 04 Göteborg<br />

FÖRBUNDETS ADRESS<br />

<strong>Svenska</strong> Ångestsyndromsällskapet<br />

Mellangatan 1, 413 01 GÖTEBORG<br />

Tel: 031-138120<br />

E-post: rikskansli@angest.se<br />

Internet: www.angests.se<br />

PG: 63 72 612- 9<br />

Medlemmar i GAMIAN Europe.<br />

TRYCK<br />

KISTA SNABBTRYCK AB<br />

www.kistasnabbtryck.se<br />

ILLUSTRATIONER<br />

Cyrus Swire<br />

OMSLAGSBILD<br />

© Anatoli Styf, Tallinn, Harju, Estonia.<br />

www.sxc.hu, Image ID: 605544_60397447<br />

Hej alla goa medlemmar!<br />

När ni läser detta kanske sommaren<br />

redan hunnit fram. Här i Göteborg har<br />

den varit på god väg, men tycks nu, i<br />

mitten av maj, ha kommit av sig lite.<br />

Men regn och lite kyligare väder hör ju<br />

också den svenska sommaren till.<br />

Själv tycker jag om den växlande<br />

väderleken. Enbart strålande sol kan<br />

kännas kravfyllt om humöret så att säga<br />

inte är i samklang med vädret, inte är<br />

lika strålande. Då kan det till och med<br />

kännas vilsamt med lite moln och regn.<br />

Att vänta barn är en tid som förhoppningsvis<br />

för de flesta främst präglas<br />

av glädje och förväntan. En tid då den<br />

blivande mamman och pappan ser<br />

fram emot en efterlängtad liten ny<br />

familjemedlem. Av flera skäl kan det<br />

också vara en tid fylld av oro och ångest.<br />

När det gäller oro som hänger samman<br />

med medicinering med antidepressiv<br />

medicin har psykiatrisk expertis i detta<br />

nummer kunnat besvara en del frågor.<br />

I en artikel berättar en mödrahälsovårdsöverläkare<br />

om hur man tar hand<br />

om blivande mammor som till exempel<br />

lider av psykisk ohälsa. En mamma<br />

berättar i en annan artikel hur hon<br />

hanterade sin förlossningsrädsla.<br />

Sista helgen i mars höll <strong>Svenska</strong><br />

Ångestsyndromsällskapet förbundsråd<br />

i Göteborg. Där presenterades bland<br />

annat lokalföreningarna i korthet.<br />

Föreningsnytt hoppas jag kan bli ett<br />

stående inslag i ÅSS Emellan i fortsättningen.<br />

Först ut under denna rubrik<br />

är Sörmlandsföreningen som fotat<br />

deltagarna på sin påsklunch.<br />

Gertiei Gladnikoff beskriver i en artikel<br />

hur regeringen försöker tysta kritiker av<br />

de mycket kritiserade utförsäkringarna.<br />

Kampanjen Hjärnkoll har 3 maj haft<br />

manifestationer på flera håll i landet.<br />

ÅSS Emellan var på plats i Göteborg.<br />

Ett hoppfullt bidrag till alla flygrädda<br />

kommer från Margareta Bredberg i<br />

Karlstad. En härlig beskrivning av hur<br />

det är möjligt att övervinna även en<br />

stark rädsla!<br />

När vi hörs igen är det förmodligen<br />

början på hösten. Dessförinnan hoppas<br />

jag att ni fått njuta av en skön sommar<br />

och ledighet.<br />

För mig innebär semestern att min<br />

arbetstid förkortas väsentligt, men<br />

eftersom tidningen ska ut som vanligt<br />

hoppas jag därför lite extra på er hjälp<br />

med att fylla höstnumret med intressant<br />

material. Kanske har ni tidigare tänkt<br />

skicka in något ni skrivit, till exempel en<br />

berättelse om något ni varit med om, en<br />

fantasi, ett artikeltips eller kanske några<br />

fina bilder. Tveka i så fall inte att höra av<br />

er och då helst före sista augusti.<br />

Ha det gott tills vi hörs igen!<br />

Mona<br />

2 ÅSS Emellan nummer 2

Förbundsordförande har ordet<br />

Hej igen mina vänner!<br />

Nu har vi lagt förbundsrådet bakom<br />

oss och fortsätter vårt arbete för att<br />

försöka göra skillnad, för alla som<br />

är drabbade av ångestrelaterade<br />

problem.<br />

Förbundsrådet är ett ypperligt forum<br />

för våra lokalföreningar, att genom<br />

sina valda ombud föra fram tankar,<br />

visioner och mål. Jämförelser med hur<br />

andra föreningar har löst uppkomna<br />

problem visar hur många kreativa<br />

medlemmar det finns ute i vårt land.<br />

Det är också en jättebra möjlighet för<br />

riksförbundet och anställda att berätta<br />

lite om vad vi har arbetat med under<br />

det gångna året, och om det fortsatta<br />

arbete som är beskrivet i verksamhetsplanen.<br />

Vi i styrelsen kommer<br />

att gå genom de anteckningar som<br />

blev resultatet av våra gemensamma<br />

grupparbeten, som vi skall utvärdera<br />

och arbeta vidare med.<br />

Jag tyckte det var fantastiskt hur<br />

mycket kreativa tankar som rullade<br />

upp - och att det var så många deltagare<br />

som framförde vad de tyckte var<br />

viktigt för vårt fortsatta arbete.<br />

Och som jag försökte säga då – det är<br />

viktigt att vi arbetar tillsammans när<br />

det kommer upp goda idéer. Det är<br />

alltför lätt att stanna upp och låta riks<br />

jobba vidare på uppkomna bra idéer.<br />

Det är bra på ett sätt men att jobba<br />

vidare tillsammans med den/de som<br />

kommer med förslaget, torde vara<br />

ännu bättre. Det gäller bara att hitta<br />

rätt form.<br />

Jag vill också berätta att Nationella<br />

Hjälplinjen som vi varit med om att<br />

starta -och där jag under senaste året<br />

haft en plats i styrelsen -har utvecklas<br />

till något mycket väl fungerande.<br />

Tyvärr har det varit styrt av anslag från<br />

socialstyrelsen, och summan har varit<br />

den samma under många år, samtidigt<br />

som kraven har ökat på telefontider<br />

och så vidare. Därför har vi äskat på<br />

ett högre anslag, medan regeringen<br />

bestämt sig för att ta in verksamheten<br />

i samhällets verksamhet. Kan tyckas<br />

lite surt! Men riksförbunden har sett<br />

behovet och varit med om att skapa<br />

verksamheten, och staten tycker att<br />

det är en bra fungerande verksamhet<br />

som har saknats i samhället. Nu ska<br />

den läggas över på ett företag som<br />

heter Inera, uppbyggt kring journumret<br />

1177.<br />

Under förbundsrådet beskrev Margareta<br />

Bredberg från Karlstad ÅSS på ett<br />

fantastiskt och lärande sätt hur hon<br />

övervunnit sin rädsla för att flyga.<br />

Så go vänner: våga prova att anta<br />

utmaningar, för att låta viljan vara<br />

starkare än rädslan. Vi som var med<br />

och hörde berättelsen kunde inte<br />

undgå att se den lycka som strålade<br />

kring vår vän! Vi alla kan - även om vi<br />

känner tveksamhet innan vi tar det<br />

första steget.<br />

Hoppas ni får en härlig sommar! Och<br />

att ni kan förstå att ni alla är värdefulla<br />

människor.<br />

Med vänlig hälsning,<br />

Sune Edwardson.<br />

Twitter och Facebook källor till<br />

sjukvårdsinformation<br />

Det är det amerikanska undersökningsföretaget<br />

National Resarch<br />

Corporation som frågat nästan 23 000<br />

personer om deras användande av<br />

sociala medier som en källa till vårdinformation.<br />

Enligt företaget svarade<br />

var femte tillfrågad ja på frågan om<br />

de använder sociala medier som en<br />

källa till information om sjukdomar<br />

och sjukvård. Överlägset mest<br />

populärt var Facebook, 94 procent av<br />

de som svarat ja hade använt det nätverket.<br />

32 procent från samma grupp<br />

uppgav att de använt sig av videosajten<br />

Youtube och 18 procent sade sig ha<br />

använt mikrobloggtjänsten Twitter<br />

för att skaffa sig vårdinformation.<br />

En av fyra svarade också att påverkan<br />

från de sociala nätverken troligen<br />

kommer att påverka deras framtida<br />

beslut i vårdrelaterade frågor.<br />

Källa: www.dagensmedicin.se 110308<br />

Fler sjuka efter rehabsatsning<br />

Regeringens jättesatsning på rehabilitering<br />

verkar ha lett till att många i<br />

stället blev mer sjuka.<br />

När regeringen beslutade om nya,<br />

hårdare regler för sjukskrivning år<br />

2009 beslutades samtidigt om en<br />

satsning på en halv miljard kronor på<br />

den så kallade rehabiliteringsgarantin.<br />

Genom att landstingen fick extra<br />

pengar skulle de kunna satsa mer på<br />

rehabiliteringsverksamhet och målet<br />

var att få tillbaka fler människor till<br />

arbetslivet från sjukskrivningar.<br />

Men en utvärdering av projektets<br />

första nio månader, som SVT:s nyhetsprogram<br />

Aktuellt tagit del av, visar nu<br />

att pengarna inte haft någon positiv<br />

effekt, snarare tvärtom.<br />

Enligt programmet har deltagare i<br />

sju av tolv landsting som var med i<br />

projektet i stället blivit sjukare än de<br />

som inte deltagit.<br />

Dessutom har pengarna som landstingen<br />

fått inte nått ända fram till<br />

verksamheterna.<br />

Källa: www.dagensmedicin.se 110405<br />

ÅSS Emellan nummer 2 3<br />

3

Tema: Vänta barn<br />

Antidepressiva vid graviditet<br />

och förlossning<br />

Att vänta barn är för många en tid som normalt präglas av både<br />

glädje och oro. För den som lider av ångest och/eller depression<br />

och behandlas med antidepressiva finns kanske även oro för<br />

om eller på vilket sätt medicineringen kan påverka barnet.<br />

Kan man skaffa barn om man lider av<br />

depression och ångest och kan man<br />

behandlas med medicin mot ångest<br />

och depression under graviditeten?<br />

Jag lät frågorna gå vidare till Christer<br />

Allgulander, som även konsulterat<br />

Margaretha Bågedahl Strindlund, båda<br />

docenter i psykiatri vid Karolinska<br />

Institutet i Stockholm.<br />

– Den som har en behandlingskrävande<br />

depression eller ett ångestsyndrom<br />

och behandlas med antidepressiva bör<br />

tala igenom situationen noggrant med<br />

en läkare, som kan göra en risk-nytta<br />

analys och väga fördelar och nackdelar<br />

med en medicinsk behandling.<br />

Kanske kan andra lösningar diskuteras<br />

som kan ge den blivande modern ett<br />

gott stöd, som till exempel kognitiv<br />

terapi, säger Christer Allgulander.<br />

Obehandlad depression och<br />

ångest -större risk<br />

Generellt kan man ändå säga att<br />

obehandlad depression, som är ett allvarligt<br />

och potentiellt dödligt tillstånd,<br />

i sig utgör en större risk för moder och<br />

barn än riskerna med läkemedelsbehandling,<br />

säger Christer Allgulander.<br />

– En obehandlad depression eller<br />

ångestsyndrom leder till allmän stress<br />

för den blivande mamman och ger<br />

även ett ökat stresspåslag hos fostret.<br />

Det kan leda till för tidig födsel, att<br />

barnet är underviktigt, och ibland även<br />

mer komplicerade förlossningar.<br />

En grundregel vid medicinering med<br />

antidepressiva för blivande mödrar är<br />

att använda så gamla och utprövade<br />

läkemedel som möjligt, det vill säga<br />

läkemedel som tagits av så många<br />

gravida kvinnor som möjligt. Bland de<br />

– De som inte bör användas är klomipramin<br />

(Anafranil), valproat (Absenor,<br />

Ergenyl, Orifil) samt paroxetin (Seroxat).<br />

Vidare bör pregabalin (Lyrica)<br />

undvikas eftersom preparatet är<br />

tämligen nytt.<br />

– Medicinering med antidepressiva<br />

bör bibehållas med oförminskad dos<br />

genom graviditeten. Eftersom levern<br />

bryter ner läkemedel snabbare mot<br />

slutet av graviditeten kan det bli aktuellt<br />

att höja dosen då för att undvika<br />

postpartum depression, ofta kallad<br />

förlossningsdepression.<br />

Lugnande medicin, som oxazepam<br />

(Sobril), diazepam (Stesolid), alprazolam<br />

(Xanor) och lorazepam (Temesta) kan<br />

användas för tillfällig oro under<br />

– Det finns ingen anledning att avråda en kvinna som använder<br />

antidepressiva från att skaffa barn säger Christer Allgulander och<br />

Margaretha Bågedahl Strindlund.<br />

moderna SSRI-preparaten är fluoxetin<br />

och sertralin (salufört under namnet<br />

Zoloft) de mest använda.<br />

Vissa läkemedel för ångestsyndrom<br />

och förstämningssyndrom bör inte<br />

användas under graviditet eftersom<br />

man inte kan utesluta risken för missbildningar<br />

hos fostret, säger Christer<br />

Allgulander.<br />

graviditeten. Det finns idag inga data<br />

för att dessa medel kan vara skadliga<br />

vid graviditet men bör de ändå användas<br />

restriktivt.<br />

Risken för påverkan för barnet<br />

under uppväxten<br />

Christer Allgulander hänvisar till flera<br />

stora studier som gjorts för att hitta<br />

ett eventuellt samband mellan SSRIläkemedel<br />

och påverkan på barnet<br />

i de fall modern medicinerat under<br />

graviditeten. Forskarnas slutsatser<br />

hittills är att man inte helt kan avskriva<br />

riskerna med medicinering beträffande<br />

barnets hjärnutveckling, men<br />

tillgängliga studier tyder på att risken<br />

för att barnets utveckling påverkas<br />

är försumbar. Uppföljande studier<br />

av barns utveckling under de första<br />

4-6 levnadsåren har inte kunnat visa<br />

4 ÅSS Emellan nummer 2<br />

Foto: www.sxc.hu

Tema: Vänta barn<br />

Foto: www.sxc.hu<br />

på något negativt samband med<br />

att mödrarna använt antidepressiva<br />

läkemedel under graviditeten.<br />

– Om modern däremot har en obehandlad<br />

depression påverkas hennes<br />

relation till det nyfödda barnet vilket<br />

kan medföra vissa problem, enligt en<br />

avhandling av Margaretha Bågedahl<br />

Strindlund, säger Christer Allgulander.<br />

Utsöndringen av läkemedel i bröstmjölk<br />

hos ammande mödrar som<br />

behandlas med antidepressiva har<br />

också studerats. Halten läkemedel<br />

i bröstmjölk är betydligt lägre än i<br />

moderkakan och anses vara försumbar.<br />

Det finns ingen anledning att avråda<br />

en kvinna som använder antidepressiva<br />

från att skaffa barn säger Christer<br />

Allgulander och Margaretha Bågedahl<br />

Strindlund.<br />

– När det gäller blivande mammor<br />

som medicinerar med antidepressiva<br />

rekommenderar vi att personal på<br />

mödravårdscentralen tar hjälp av så<br />

kvalificerad psykiatrisk konsult som<br />

möjligt för att göra bedömningar<br />

angående risk - nytta med läkemedlen.<br />

Mona Ringebrand<br />

Förändringar i hjärnan hos<br />

kroniskt trötta<br />

Australiska forskare har funnit tecken<br />

på hjärnförändringar hos patienter<br />

med kroniskt trötthetssyndrom.<br />

De anser att det ger stöd för att<br />

sjukdomen har biologiska orsaker.<br />

Forskarna använde MR-kamera för att<br />

undersöka hjärnan hos 25 patienter<br />

med kroniskt trötthetssyndrom och<br />

lika många friska kontrollpersoner.<br />

Försökspersonerna bedömdes även<br />

för de vanligaste symtomen vid kronisk<br />

trötthet, utifrån flera olika skalor.<br />

Resultaten visar att patienterna med<br />

syndromet hade en mindre volym av<br />

vit substans i mellanhjärnan än dem i<br />

kontrollgruppen. Skillnaden var större<br />

ju längre tid patienten haft symtom på<br />

kronisk trötthet.MR-undersökningen<br />

tyder även på att regleringen av<br />

blodflödet i hjärnan var störd hos de<br />

kroniskt trötta. Kroniskt trötthetssyndrom,<br />

myalgisk encefalomyelit,<br />

är en kontroversiell diagnos. Bland<br />

patientföreträdare och läkare finns det<br />

olika åsikter om orsaken till sjukdomen<br />

är biologisk eller psykologisk.<br />

Källa: www.dagensmedicin.se 110513<br />

Unik patrull ska hindra självmord<br />

I juni startar ett projekt där Stockholms<br />

läns landsting och polisen bildar en<br />

gemensam självmordspatrull, skriver<br />

<strong>Svenska</strong> Dagbladet. Patrullen med två<br />

poliser och en akutssjuksköterska ska<br />

rycka ut i en civil polisbil efter akuta<br />

larm om självmord. Under ett genomsnittligt<br />

dygn tar Stockholmspolisen<br />

emot åtta larm om självmord. Patrullen<br />

ska främst rycka ut efter samtal som<br />

är svårbedömda. En akutsjuksköterska<br />

från St Görans sjukhus ska stå för den<br />

psykiatriska kompetensen på fältet.<br />

– På plats gör sköterskan en första bedömning<br />

för att hjälpa personen att få<br />

vård på rätt nivå, säger Maia Alvariza,<br />

sektionschef och överläkare på akuten<br />

till SvD. Tanken är även att etablera en<br />

långsiktig kontakt med vården.<br />

Försöket med den Sverigeunika patrullen<br />

ska pågå under sommaren, men<br />

kan förlängas om projektet blir lyckat.<br />

Källa: www.dagensmedicin.se 110525<br />

Bedömning av sjukskrivning ett<br />

stort problem för läkaren<br />

Svårigheten att bedöma patientens<br />

arbetsförmåga och att hantera lägen<br />

där patienten har en annan åsikt än<br />

läkaren upplevs som mycket problematiska<br />

situationer vid sjukskrivning,<br />

visar en ny doktorsavhandling.<br />

Avhandlingens fyra delar består av två<br />

studier som baseras på skriftliga beskrivningar<br />

av besvärliga fall, en studie<br />

som redovisar diskussioner kring en<br />

del av dessa fall, och en enkät.<br />

De två studierna är läkares egenupplevda<br />

fall. Majoriteten av dessa fall gäller<br />

patienter som varit sjukskrivna mer<br />

än ett år, oftast kvinnliga undersköterskor<br />

eller vårdbiträden sjukskrivna för<br />

psykiska besvär. Enkäten skickades ut<br />

till Sveriges samtliga allmänläkare, ca<br />

5 600. Den besvarades av över<br />

2 500 specialister i allmänmedicin och<br />

berör frekvensen och svårigheterna<br />

kring sjukskrivning. Här framkommer<br />

att många upplever det som mycket<br />

problematiskt att bedöma patientens<br />

arbetsförmåga.<br />

Källa: www.lakartidningen.se 110429<br />

Motion på recept ökande trend<br />

Motion på recept är en sjukbehandling<br />

som tagit fart. Förra året fick 7 000<br />

stockholmare promenader, styrketräning<br />

eller cykelturer ordinerade av<br />

läkare, mot 3 700 två år tidigare, skriver<br />

Metro. Motion skrivs ut mot till exempel<br />

led- och muskelproblem, övervikt,<br />

högt blodtryck och depression.<br />

– Ofta kan fysisk aktivitet ge lika bra<br />

eller till och med bättre effekt än läkemedel,<br />

säger Henrik Almkvist, chefläkare<br />

vid Vårdguiden, till tidningen.<br />

Källa: www.svd.se 110412/Stockholm TT<br />

ÅSS Emellan nummer 2 5

Tema: Vänta barn<br />

Individuell behandling i fokus<br />

Mödravården i södra Bohuslän arbetar efter ett medicinskt<br />

basprogram. Som komplement finns även ett psykologiskt<br />

basprogram med syfte att fånga upp tidiga signaler på psykisk<br />

ohälsa - allt för att hjälpa och förbereda en blivande mamma på<br />

förlossning och föräldraskap.<br />

Joy Ellis är mödrahälsovårdsöverläkare<br />

för de 10 mödravårdscentralerna i<br />

södra Bohuslän med cirka 3 000<br />

förlossningar per år. Hon har ingen<br />

statistik över hur många blivande<br />

mammor som lider av någon form av<br />

psykisk ohälsa, men tycker att det är<br />

ganska vanligt att det förhåller sig så.<br />

– Eftersom vår rutin är att den blivande<br />

mamman kommer på ett första besök<br />

till mödravården redan inom en vecka<br />

efter ett positivt graviditetstest finns<br />

det tidigt möjlighet att fånga upp<br />

eventuella problem. Vid första besöket<br />

hos barnmorskan får alla kvinnor frågor<br />

om sin fysiska och psykiska hälsa.<br />

Medicinering – från fall till fall<br />

Frågor om medicinering under graviditeten<br />

är ofta något som de blivande<br />

mammorna funderat mycket över,<br />

berättar Joy Ellis. En del tar beslutet att<br />

sluta med medicinering, särskilt om de<br />

Joy Ellis<br />

fått den under en tid då omständigheterna<br />

varit annorlunda, och sedan<br />

mest bara slentrianmässigt fortsatt att<br />

ta den. En del väljer också att sluta om<br />

de sedan tidigare har erfarenhet av att<br />

de kan få bra hjälp av annan behandling,<br />

till exempel terapi i någon form.<br />

–Om den blivande mamman medicinerar<br />

med antidepressiva där det<br />

finns mycket kunskap om användning<br />

under graviditet som citalopram,<br />

sertralin eller fluoxetin i vanlig dos,<br />

behöver man i alla fall inte göra någon<br />

ändring i medicineringen innan första<br />

läkarkontakten. Lider kvinnan av ett<br />

svårt ångesttillstånd brukar min<br />

rekommendation vara att fortsätta<br />

med medicineringen med dessa<br />

preparat under hela graviditeten och<br />

även efter förlossningen. Risk och<br />

nytta, fördelar och nackdelar med<br />

andra läkemedel, till exempel andra<br />

antidepressiva eller ångestdämpande<br />

än de redan<br />

nämnda, avgörs<br />

individuellt från fall<br />

till fall av mödrahälsovårdsläkaren,<br />

om<br />

möjligt i samråd<br />

med en psykiater.<br />

Individuellt<br />

anpassat stöd<br />

Risken för att missa<br />

att en blivande<br />

mamma mår psykiskt<br />

dåligt och<br />

behöver hjälp, tror<br />

Joy Ellis är mycket<br />

liten.<br />

– Mellan vecka 12 och 25 i graviditeten<br />

finns inga planerade besök hos<br />

barnmorskan, men eftersom vi är så<br />

tillgängliga som vi faktiskt är tror jag<br />

att en blivande mamma som börjar må<br />

psykiskt dåligt under den tiden vet att<br />

hon kan vända sig till mödravården.<br />

Redan vid första kontakten säger vi till<br />

de blivande mammorna att det bara är<br />

att ta kontakt med oss direkt om det<br />

är något man vill prata om eller något<br />

som inte känns bra. Ett stöd för den<br />

som inte mår så bra psykiskt kan till<br />

exempel vara att hålla tätare kontakt<br />

med oss eller få remiss till samtal hos<br />

en psykolog. Och om en kvinna redan<br />

vid inskrivningen berättat att hon lider<br />

av psykisk ohälsa, kommer hon inte<br />

att gå enligt basprogrammet utan då<br />

lägger vi upp en individuell vårdplan<br />

som passar just hennes behov.<br />

En reflektion Joy Ellis gör är att många<br />

blivande mammor tänkt på och<br />

fokuserat mycket på medicinering och<br />

förlossning men att de kanske tänkt<br />

mindre på själva föräldraskapet<br />

– Det är en stor utmaning att till<br />

exempel lida av ångest men det är<br />

också en stor utmaning att bli förälder.<br />

En förlossning går snabbt, men föräldraskapet<br />

varar hela livet. En blivande<br />

mamma med till exempel stark ångest<br />

kan behöva mycket stöd av sin partner<br />

både under graviditeten och efter<br />

förlossningen. Här kan vi från mödravården<br />

på ett tidigt stadium bidra med<br />

vår kunskap om att det efter förlossningen<br />

tillkommer annat som frestar<br />

på och som man behöver vara beredd<br />

på som hormonella förändringar och<br />

sömnbrist till exempel.<br />

Mona Ringebrand<br />

6 ÅSS Emellan nummer 2

Tema: Vänta barn<br />

Med hypnos försvann rädslan<br />

För drygt sex år sedan var den långa väntan slut för<br />

Helena Persson. Hon var gravid och kände sig mycket<br />

lycklig och förväntansfull. Och samtidigt orolig.<br />

Idag är Helena lycklig mamma till en<br />

6-årig dotter. Innan dottern föddes<br />

hade Helena och hennes man försökt<br />

få barn i flera år. Därför var beskedet<br />

om graviditeten mycket efterlängtat<br />

och positivt. Men undan för undan<br />

fördunklades lyckan av Helenas rädsla<br />

för förlossningen.<br />

– Först kände jag bara en stor glädje,<br />

men sedan kom rädslan för att vara<br />

i en sådan utsatt situation som en<br />

förlossning – en situation som man<br />

inte kan fly ifrån. Jag blev rädd för<br />

att inte klara av det och för att få en<br />

panikattack under själva förlossningen,<br />

säger Helena.<br />

Helena, som idag är 42 år, fick sin första<br />

panikattack när hon var tjugo år.<br />

Då visste hon inte vad det var och<br />

visste därför inte heller var hon skulle<br />

söka hjälp. Först flera år senare när hon<br />

läste en artikel om panikångest i en<br />

Helena Persson<br />

veckotidning förstod hon vad det var<br />

som hade hänt.<br />

– Jag kände igen mig i varenda rad i<br />

artikeln. Dittills hade jag trott att jag<br />

var knäpp som mådde så dåligt på<br />

jobbet och sedan blev bra när jag<br />

kom hem. Jag sökte hjälp och fick<br />

avslappningsträning hos en sjukgymnast<br />

och samtal hos en sköterska på<br />

öppenmottagningen.<br />

Helena blev bättre men när hennes<br />

farföräldrar dog några år senare återkom<br />

panikattackerna. Då hade Helena<br />

precis börjat ett nytt jobb och det var<br />

jobbigt att förklara den frånvaro hon<br />

hade på grund av panikattackerna, tills<br />

hon en dag tog mod till sig och visade<br />

arbetskamraterna lite material hon<br />

skaffat om panikångest som hon<br />

bad arbetskamraterna läsa igenom.<br />

Sedan berättade hon att det var det<br />

hon själv led av.<br />

– Jag fick ett jättefint stöd av mina<br />

arbetskamrater så det var skönt att<br />

kunna vara öppen och berätta.<br />

Men jag blev tvungen att börja medicinera<br />

för att må riktigt bra.<br />

I samband med graviditeten många<br />

år senare kom rädslan tillbaka, och<br />

nu handlade den om förlossningen,<br />

men Helena ville ändå inte föda med<br />

kejsarsnitt.<br />

– Jag ville ha en så naturlig förlossning<br />

som möjligt.<br />

”Jag kände mig helt<br />

trygg i situationen.<br />

Det blev faktiskt den<br />

bästa dagen i mitt liv!”<br />

”Det blev den bästa dagen i mitt liv”<br />

I den vevan fick Helena genom en<br />

väninna höra talas om hypnosbehandling-<br />

som varit till stor hjälp för väninnan<br />

att hantera sin värk och smärta.<br />

Helena hade tidigare provat på hypnos<br />

mot panikångest och en viss fobi och<br />

hon tänkte att det kanske kunde hjälpa<br />

henne även med förlossningsrädslan<br />

och började gå i behandling hos den<br />

psykolog och psykoterapeut som<br />

väninnan rekommenderade.<br />

– Jag gick fem till sju gånger hos<br />

psykologen och däremellan tränade<br />

jag med inspelade band hemma.<br />

Dessförinnan gick jag på vattengympa<br />

med efterföljande avslappningsövningar<br />

för gravida och jag läste böcker<br />

om andning och psykoprofylax.<br />

– Hypnosen fungerade fantastiskt bra<br />

för mig. Det finns inget skönare - jag<br />

tyckte att jag blev lycklig en hel vecka<br />

ÅSS Emellan nummer 2 7

Tema: Vänta barn<br />

8 ÅSS Emellan nummer 2<br />

8<br />

efter varje behandling. Hypnos är<br />

djupavslappning där man hela tiden<br />

hör vad terapeuten säger och minns<br />

efteråt vad som hänt. Inte alls som<br />

man kan se på tv ibland där människor<br />

gör en massa konstiga saker. I hypnos<br />

gör man inte något man inte vill och<br />

ingen kan heller få dig att göra något<br />

du inte vill.<br />

Under hypnosen berättade terapeuten<br />

att förlossningen skulle börja som ett<br />

lätt obehag som sedan skulle öka,<br />

men aldrig så mycket att Helena skulle<br />

uppleva att hon inte klarade av det<br />

och hon skulle inte heller känna någon<br />

rädsla.<br />

– Undan för undan försvann också<br />

rädslan. Och förlossningen blev också<br />

precis så som terapeuten hade sagt<br />

under hypnosen. Jag blev aldrig rädd.<br />

Jag kände mig helt trygg i situationen.<br />

Det blev faktiskt den bästa dagen i<br />

mitt liv!<br />

Dottern kom också som en överraskning,<br />

tio dagar före beräknad<br />

nedkomst och det bidrog också till att<br />

Helena inte hann oroa sig.<br />

– Jag behövde bara lokalbedövning<br />

och lite lustgas under förlossningen.<br />

Det gick ganska snabbt till en början<br />

men sen hängde det upp sig lite och<br />

hon fick slutligen tas med sugklocka,<br />

men det var inte något jag upplevde<br />

som ett misslyckande som barn-<br />

morskan var rädd för att jag skulle<br />

göra. Jag var istället bara väldigt glad<br />

och nöjd och tyckte också att jag hade<br />

varit jätteduktig! Och så fick jag ju<br />

världens finaste tjej för besväret!<br />

Mona Ringebrand<br />

Antidepressiva läkemedel<br />

skapar nya hjärnceller<br />

Antidepressiva läkemedel aktiverar<br />

en receptor som är ansvarig för att<br />

stamceller utvecklas till nya hjärnceller,<br />

visar ny forskning. Upptäckten kan<br />

hjälpa forskare att utveckla bättre och<br />

mer effektiva läkemedel mot depression,<br />

skriver danska Dagens Medicin.<br />

Tidigare studier har visat att tricykliska<br />

antidepressiva och SSRI-preparat<br />

skapar nya hjärnceller, men man har<br />

hittills inte vetat hur detta sker.<br />

I studien undersökte brittiska forskare<br />

effekten av antidepressiva på<br />

hjärnstamceller i laboratoriemiljö.<br />

De fann att läkemedlen reglerar den så<br />

kallade glukokortikoid-receptorn vilket<br />

därmed visar sig vara ett avgörande<br />

protein för utvecklingen av stamceller<br />

till nya hjärnceller.<br />

Forskarna bakom studien menar att<br />

resultaten kan användas som utgångspunkt<br />

för att säkra en bättre utveckling<br />

av antidepressiva läkemedel.<br />

Källa: www.dagensmedicin.se 110429<br />

Fler sjukintyg fylls i rätt<br />

I dag är nästan hälften, 45 procent, av<br />

de sjukintyg som kommer till Försäkringskassan<br />

rätt ifyllda. För ett år sedan<br />

var det bara 25 procent. Det visar en<br />

granskning som Försäkringskassan<br />

har gjort av 10 000 intyg. En del av<br />

sjukskrivningsmiljarden är avsatt för<br />

att förbättra läkarintygen, men för<br />

att få ta del av de pengarna krävs<br />

att minst 50 procent av intygen är<br />

godkända. 70 procent godkända ger<br />

ytterligare pengar. Under 2010 klarade<br />

15 landsting 50-procentsspärren.<br />

Allra bäst gick det för Jämtland, där<br />

61 procent av intygen var riktigt ifyllda.<br />

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting<br />

är det framförallt beskrivningar av<br />

aktivitetsbegränsning och kommentarer<br />

till varför man avviker från rekommenderade<br />

sjukskrivningstider som<br />

får backning av Försäkringskassan.<br />

Till nästa år ökar kraven ytterligare.<br />

För <strong>2011</strong> ska minst 80 procent av<br />

intygen vara godkända för att landsting<br />

och regioner ska få ta del av 150<br />

miljoner kronor.<br />

Källa: www.lakartidningen.se 110408<br />

Regeringen backar om<br />

sjukförsäkringen<br />

Fler sjuka föreslås få stanna i sjukförsäkringen<br />

och individuella bedömningar<br />

ska göras vid sjukskrivning. En<br />

särskild ersättning föreslås till patienter<br />

utan sjukpenninggrundande inkomst.<br />

Regeringen reviderar sjukförsäkringsreformen,<br />

som har fått hård kritik, inte<br />

minst av läkare. Det ska framöver bli<br />

lättare att göra individuella bedömningar.<br />

Den som är för sjuk för att<br />

tillgodogöra sig Arbetsförmedlingens<br />

insatser ska få stanna i sjukförsäkringen.<br />

Utöver svår sjukdom ska<br />

även andra omständigheter göra det<br />

»oskäligt« att tvinga en person ut ur<br />

sjukförsäkringen. För personer utan<br />

sjukpenninggrundande inkomst (»nollklassade«)<br />

skapas en egen ersättning.<br />

Övergången mellan Försäkringskassan<br />

och Arbetsförmedlingen ska bli smidigare.<br />

Arbetsförmedlingen föreslås<br />

vidare få 3 000 nya platser att erbjuda<br />

personer med nedsatt arbetsförmåga.<br />

Lars Jerdén, distriktsläkare, Jakobsgårdarna,<br />

Borlänge, var en av 108<br />

läkare som nyligen skrev under ett<br />

upprop i <strong>Svenska</strong> Dagbladet: »Sluta<br />

straffa våra patienter« om regeringens<br />

sjukvårdsreform.<br />

– Det är vissa saker som är bra. Men ett<br />

stort problem är bristen på anpassade<br />

tjänster, de gamla skyddade verkstäderna,<br />

typ Samhall.<br />

Lars Jerdén tycker att regeringen missat<br />

det viktigaste:<br />

– Roten till problemet är inte den<br />

bortre gränsen i sjukskrivningen utan<br />

att det är i princip omöjligt att bli<br />

sjukpensionär.<br />

De nya reglerna planeras träda i kraft<br />

från 1 januari 2012.<br />

Källa: www.lakartidningen.se 110412

Från ÅSS<br />

Förbundsråd i Göteborg<br />

Lördag och söndag 2 - 3 april höll <strong>Svenska</strong> Ångestsyndromsällskapet<br />

sitt förbundsråd på Hotel Apple & Konferens i Göteborg.<br />

Här träffades ledamöter ur förbundsstyrelsen och representanter<br />

för landets lokalföreningar för umgänge och diskussioner.<br />

Lördagen inleddes med en kort<br />

presentation av styrelse, ledamöter<br />

och anställda. Därefter berättade ombuden<br />

lite kort om sin förening och<br />

dess verksamhet.<br />

Femton ombud representerade<br />

tillsammans med ledamöter ur förbundsstyrelsen<br />

lokalföreningar från<br />

Stockholm, Helsingborg/Ängelholm,<br />

Göteborg. Kalmar, Karlstad, Malmö,<br />

Eskilstuna, Landskrona/Svalöv,<br />

Uppsala, Borlänge Kalmar, Umeå,<br />

och Halmstad.<br />

Ordförande Sune Edwardsson inledde<br />

med att beklaga den situation som<br />

under en tid rått på kansliet, som<br />

varit obemannat, främst på grund<br />

av sjukdom. Temporära lösningar<br />

har tyvärr inte fungerat fullt ut, sade<br />

han, men i och med anställningen av<br />

förbundskanslist Sonny Högberg drivs<br />

nu kansliarbetet som vanligt igen.<br />

Lokalföreningarna presenterades<br />

av ombuden<br />

Presentationen startade med information<br />

om Stockholm ÅSS, som är både<br />

lokal- och länsförening. Föreningen<br />

har 350 medlemmar och egen lokal<br />

med grupprum. Varje onsdagskväll<br />

har föreningen ett medlemscafé<br />

som fungerar som ett öppet-hus.<br />

En självgående anhöriggrupp<br />

träffas en gång i månaden och<br />

stöttar varandra. Föreningen har<br />

en exponeringsgrupp som träffas<br />

varannan vecka, samt samtalsgrupp<br />

och improvisationsteatergrupp och<br />

planerar även att starta en sånggrupp<br />

under våren. Föreningen anordnar<br />

även föreläsningar och utflykter med<br />

mera. Länsföreningen arbetar intressepolitiskt<br />

och deltar bland annat i olika<br />

brukarråd, samt i nätverket NSPH<br />

(Nationell samverkan för psykisk hälsa).<br />

Helsingborg/Ängelholm ÅSS har 29<br />

betalande medlemmar och har möte<br />

en gång i veckan, varannan vecka i<br />

Helsingborg och varannan i Ängelholm.<br />

Föreningen anordnar någon aktivitet<br />

till exempel utflykter, bio- eller<br />

restaurangbesök en gång i månaden<br />

och planerar dem för ett halvår i taget.<br />

Lokalföreningen och arbetet inom ÅSS<br />

har fått fin reklam genom en artikel i<br />

Helsingborgs Dagblad.<br />

Göteborg ÅSS har egna lokaler och<br />

anställd personal. Varje torsdagskväll<br />

har föreningen öppet-hus och varannan<br />

onsdag jämna veckor ungdomsgrupp.<br />

För närvarande är två samtalsgrupper<br />

igång. Föreningen anordnar<br />

6 -8 föreläsningar per termin. Varje<br />

vardag har föreningen telefonjour,<br />

som bemannas av anställd personal<br />

eller ideella. I sommar, 17-19 juni,<br />

anordnar Göteborg ÅSS ett sommar-<br />

läger på Runntången på Tjörn dit även<br />

medlemmar från andra föreningar är<br />

välkomna.<br />

Karlstad ÅSS har 40 medlemmar och<br />

håller till i Medborgarskolans lokaler.<br />

I höstas har man jobbat med mindfulness.<br />

Kursledaren var en av föreningens<br />

medlemmar.<br />

Malmö ÅSS har 70 medlemmar och<br />

träffas på kommunens servicecentrum<br />

Tuppen varannan tisdag. Här bjuder<br />

föreningen på smörgåsar, kakor och<br />

kaffe bland annat. Ungefär en gång<br />

i månaden går man på restaurang<br />

tillsammans och var tredje månad<br />

ordnas en utflykt - allt gratis för<br />

medlemmarna.<br />

ÅSS Sörmland (Eskilstuna ÅSS)<br />

är lokal- och länsförening och har<br />

54 medlemmar. Föreningen håller<br />

öppet-hus varannan onsdag i lokaler<br />

som man får disponera av kommunen.<br />

Varje måndag träffas en tjejgrupp- en<br />

stöd- och kamratgrupp- och varannan<br />

vecka en studie- och samtalsgrupp<br />

som använder sig av boken Ångest<br />

av Christer L. Nordlund. I föreningen<br />

jobbar man med enskilda inslussningssamtal<br />

för att välkomna nya medlemmar.<br />

Södermanlands läns landsting är<br />

största sponsorn för verksamheten.<br />

På hemsidan har man lagt ut foton<br />

med karta över var föreningen ligger<br />

samt interiörbild från lokalen.<br />

Föreningen har daglig telefonjour.<br />

Även Uppsala ÅSS är lokal- och länsförening.<br />

Medlemmarna träffas varje<br />

onsdag på möte och studiecirkel Att<br />

bli av med sin ångest. Första onsdagen<br />

i varje månad fungerar träffen som<br />

öppet-hus. Föreningen anordnar även<br />

studiecirklar med ämnen som mindfulness<br />

och stresshantering. Telefonjour<br />

erbjuds tre dagar i veckan. Sociala aktiviteter<br />

i form av till exempel bowling<br />

och promenader förekommer också.<br />

Via HSO har man bland annatäven haft<br />

en kurs i läkemedelssäkerhet. NSPH är<br />

en naturlig kanal för det intressepolitiska<br />

arbetet.<br />

Borlänge ÅSS har fått bidrag från<br />

landstinget och blivit länsförening.<br />

Föreningen har för närvarande 51<br />

medlemmar. Två självhjälpsgrupper<br />

är igång, varav en i Mora. Ibland leds<br />

samtalskvällen av en psykoterapeut.<br />

Kurs i ”Våga tala” har man varje<br />

torsdag. Öppet hus bedrivs i samband<br />

med föreläsningar. Föreningens<br />

verksamhet kan följas i en Aktivitetskalender<br />

på hemsidan.<br />

Kalmar ÅSS är lokal- och länsförening<br />

och har cirka 45 medlemmar, främst<br />

runt staden. Var fjortonde dag träffas<br />

medlemmar i en lokal som man får<br />

disponera av kommunen. Träffarna<br />

fungerar främst som en självhjälps-<br />

ÅSS Emellan nummer 2 9

Från ÅSS<br />

grupp. Föreningen planerar att<br />

anordna en kurs i mindfulness och<br />

avslappning.<br />

Halmstad ÅSS är också länsförening.<br />

Föreningen bedriver öppet hus på<br />

tisdagskvällar och har telefonjour.<br />

Föreningen deltar i Hallandsrådet<br />

för psykiatribrukare och samarbetar<br />

bland annat med kommunen inom<br />

psykiatri södra Halland. Under våren<br />

har föreningen anordnat gruppsamtal<br />

för medlemmar och kurser i bland<br />

annat i näringslära, yoga och medveten<br />

andning.<br />

Diskussioner i smågrupper<br />

Under lördagen diskuterade fyra<br />

grupper frågor som handlade om hur<br />

<strong>Svenska</strong> Ångestsyndromsällskapets<br />

broschyr kan uppdateras, hur samarbetet<br />

mellan lokalföreningarna och<br />

riks kan förbättras/förändras, hur det<br />

intressepolitiska arbetet kan se ut<br />

samt medlemsfrågor utifrån boken<br />

Medlemsmodellen.<br />

Gruppen som arbetade med förändringar<br />

av broschyren kom bland annat<br />

fram till att man önskade en större<br />

balans mellan texterna om de olika<br />

syndromen – i dagsläget står det mest<br />

om paniksyndrom och betydligt mindre<br />

om social fobi och generaliserat<br />

ångestsyndrom. Avsnitten om tvångssyndrom<br />

och posttraumatiskt stressyndrom<br />

bör utgå eftersom förbundet<br />

inte längre specifikt vänder sig till<br />

personer med dessa syndrom. Avsnitt<br />

som behandlar kost och motion<br />

önskades också i den uppdaterade<br />

versionen, liksom eventuellt uppdatering<br />

av läkemedel och så vidare.<br />

Gruppen som diskuterade samarbete<br />

kom bland annat fram till att man<br />

önskade mer info från riks till lokalföreningarna<br />

avseende förbundets<br />

ekonomi liksom protokoll från riksförbundets<br />

möten. En viktig del i frågan<br />

om samarbete är även att träffa andra<br />

lokalföreningar och utbyta erfarenheter<br />

menade gruppen. En välfungerande<br />

hemsida är viktig för information<br />

till medlemmar och intresserade<br />

liksom att <strong>Svenska</strong> Ångestsyndromsällskapets<br />

tidning ÅSS Emellan når ut<br />

till så många som möjligt. Den kan till<br />

exempel delas ut vid olika möten som<br />

föreningarna deltar i.<br />

När det gällde intressepolitik byggde<br />

gruppens diskussioner på två delar-<br />

dels innehåll och budskap och dels<br />

metoderna för detta. Grunden i detta<br />

menade man börjar med att ta reda på<br />

vad medlemmarna vill. Det kan till exempel<br />

ske genom en centralt utformad<br />

Förbundsstyrelsen . fr v Alice Warming - Landskrona ÅSS, Jan Ek - Halmstad<br />

ÅSS, Mona Westerberg - Halmstad ÅSS, Sune Edwardson - Karlstad ÅSS, John<br />

Öbrell - Umeå ÅSS, Mona Granqvist - Halmstad ÅSS och Roger Gunnarsson -<br />

Umeå ÅSS. Anställda: Mona Ringebrand, redaktör ÅSS Emellan och förbundskanslist<br />

Sonny Högberg. Foto: Göran Hagberg.<br />

enkät som sänds till alla medlemmar.<br />

Lokala möten på temat intressepolitik<br />

och särskilda förbundsråd som<br />

ägnar sig åt intressepolitik kom också<br />

upp som förslag. Att formulera ÅSS<br />

”hjärtefrågor” som en grund att bygga<br />

det lokala intressepolitiska arbetet<br />

på var ett annat av gruppens förslag,<br />

liksom samarbete med andra intresseorganisationer.<br />

En gemensam annons<br />

10 oktober på psykiskt handikappades<br />

dag föreslogs senare under diskussionen<br />

i storgruppen.<br />

Gruppen som diskuterade utifrån<br />

boken ”Medlemsmodellen” (<strong>2011</strong>, författare<br />

Niklas Hill och Angeli Sjöström)<br />

uppehöll sig vid kapitlen som<br />

handlade om att rekrytera, aktivera<br />

och behålla medlemmar.<br />

För att rekrytera nya medlemmar<br />

behöver organisationen synliggöras<br />

och det kan till exempel ske på<br />

internet och genom att placera ut<br />

foldrar och liknande på till exempel<br />

vårdcentraler. Aktivering av medlemmar<br />

i föreningen kan handlaom att till<br />

exempel ansvara för fikat vid träffar-<br />

allt som kan stärka känslan av att<br />

vara behövd och delaktig. I gruppen<br />

betonades vikten av att få människor<br />

som blivit hjälpta av föreningen att<br />

stanna kvar som en resurs för andra.<br />

Mona Ringebrand<br />

10 ÅSS Emellan nummer 2

Boktips<br />

Medlemsmodellen – rekrytera,<br />

aktivera och behålla medlemmar<br />

av Niklas Hill och Angeli Sjöström.<br />

Hur kan en förening få fler<br />

medlemmar? Och hur kan<br />

man aktivera de som redan är<br />

med? Dessa och liknande frågor<br />

får svar i boken Medlemsmodellen<br />

– rekrytera, aktivera<br />

och behålla medlemmar.<br />

Boken kan användas av såväl stora<br />

som små organisationer, skriver författarna,<br />

som uppmuntrar läsare till att<br />

våga tänka nytt och utanför de vanliga<br />

ramarna. Boken är indelad i åtta steg<br />

med ett kapitel för vardera: Reflektera,<br />

analysera, attrahera, rekrytera, introducera,<br />

hantera, aktivera och utvärdera.<br />

Många föreningar vill som en självklarhet<br />

dra till sig fler medlemmar. I<br />

den här boken tränger man djupare<br />

genom att fråga sig varför det skulle<br />

vara bra, vilket uppdrag man har och<br />

vilka resurser som i så fall behövs och<br />

så vidare. En noggrann analys kan<br />

till exempel ge svar på frågan vilka<br />

potentiella medlemmar föreningen<br />

kan ha och var man kan tänkas finna<br />

dem. I kapitlet Attrahera ges tips om<br />

hur man kan locka medlemmar till<br />

föreningen. Hur rekrytering kan gå till<br />

liksom hur man hanterar kritik ägnas<br />

varsitt kapitel. För att aktivera medlemmar<br />

kan till exempel personliga<br />

möten och åtråvärda uppdrag vara en<br />

väg att gå. En kreativ utvärdering är<br />

också viktig i en organisation, menar<br />

författarna.<br />

Personer ute i samhället som på olika<br />

sätt arbetar med frågorna intervjuas i<br />

boken, till exempel forskare, processledare<br />

och frivilligsamordnare. Boken<br />

är lättläst, konkret och tydlig med<br />

olika exempel och här finns något att<br />

hämta för alla. Varje kapitel avslutas<br />

med diskussionsfrågor.<br />

Niklas Hill, som är samhällsvetare,<br />

är en välanlitad utbildare<br />

och arbetar bland annat med<br />

organisationsutveckling.<br />

Angeli Sjöström är personalvetare<br />

samhällsentreprenör och jobbar<br />

bland annat med styrelseutveckling<br />

i idéburna organisationer.<br />

Medlemsmodellen som kostar<br />

240 kr + porto kan beställas på<br />

www.medlemsmodellen.se<br />

Protester mot besparingarna<br />

På flera håll runt om i landet planeras<br />

det nu för demonstrationer mot<br />

nedskärningarna i vården.<br />

Fjolårets röda budgetsiffror och årets<br />

planerade sparpaket har nu definitivt<br />

väckt vårdpersonalens ilska. Rörelsen<br />

”Nej till nedskärningar i vården” med<br />

läkaren Arvin Yarollahi i spetsen<br />

kommer i nästa vecka att genomföra<br />

protestaktioner på flera orter.<br />

”Nej till nedskärningar i vården” anser<br />

att krislandstingen ska vända sig till<br />

staten för ekonomisk hjälp i stället<br />

för att genomföra besparingar som<br />

får de anställda att gå in i väggen.<br />

En vårdreform som sätter patienterna<br />

före pengarna lyder kravet, skriver<br />

Dala-Demokraten.<br />

Källa: www.dagensmedicin.se 110531<br />

Sjukförsäkringen ska reformeras<br />

Regeringen har efter en översyn av<br />

sjukförsäkringsreformen kommit<br />

fram till att den behöver justeras.<br />

• Svårt sjuka personer ska få ökade<br />

möjligheter till individuella bedömningar<br />

även efter två och ett halvt<br />

års sjukskrivning. I dag skickas de till<br />

Arbetsförmedlingen trots att de inte<br />

kan tillgodogöra sig insatserna där.<br />

• Utökat stöd i form av bland annat<br />

arbetslivsinriktad rehabilitering från<br />

både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen<br />

under sjukskrivnings-<br />

tiden för att minska risken för personer<br />

att falla mellan stolarna.<br />

• Arbetsförmedlingen får medel till<br />

3 000 platser för personer med<br />

nedsatt arbetsförmåga.<br />

• Slutligen måste tilltron till sjukförsäkringen<br />

och Försäkringskassan stärkas.<br />

Ett brett arbete för att komma till<br />

rätta med de låga förtroendesiffrorna<br />

ska startas och det gäller särskilt<br />

myndighetens samarbete med de<br />

sjukskrivande läkarna och hela den<br />

medicinska professionen.<br />

Källa: www.dagensmedicin.se 110411<br />

ÅSS Emellan nummer 2 11

Utblicken<br />

Manifestation om psykisk ohälsa<br />

Tredje maj anordnade kampanjen H(j)ärnkoll manifestationer<br />

runt om i landet för att visa på vikten av att våga<br />

prata om psykisk ohälsa. I Göteborg kunde förbipasserande<br />

tala med någon av ambassadörerna och även följa<br />

spelet Psykopol.<br />

På Kungsportsplatsen i mitt på Avenyn<br />

i Göteborgs centrum hade Hjärnkoll<br />

slagit upp tältet. På bord fanns<br />

broschyrer om Hjärnkoll och gratis<br />

T-shirtsmed kampanjens logga delades<br />

ut till de som ville ha. Ballonger<br />

med texten ”Våga prata om psykisk<br />

ohälsa” vajade i vinden.<br />

Fredrik Axelsson var en av Hjärnkolls<br />

ambassadörer som bemannade tältet<br />

och berättade för intresserade om<br />

projektet.<br />

– Det känns mer positivt i år än under<br />

förra årets kampanj – titt som tätt<br />

kommer det fram folk och frågar och<br />

vill ha material.<br />

H)järnkollsambassadör Anneli<br />

Jäderholm informerar om (H)<br />

järnkoll och psykisk ohälsa.<br />

Henrik Ragnevi vid Psykopol.<br />

I Göteborg kunde intresserade även<br />

vara med och delta i Psykopol, ett spel<br />

som framställts av bland andra Henrik<br />

Ragnevi, ordförande för Attention i<br />

Göteborg och attitydambassadör för<br />

Hjärnkoll. På Psykopols spelplan, en<br />

9 x 9 m stor plastmatta, är banan<br />

indelad i ett antal stationer, men till<br />

skillnad från förlagan Monopol med<br />

hotell och hus som ska köpas och<br />

säljas, handlar Psykopols stationer om<br />

vad som händer personer som söker<br />

hjälp av samhällets instanser. Inbjudna<br />

lokalpolitiker politiker från Vänsterpartiet,<br />

Socialdemokraterna, Miljöpartiet,<br />

Centerpartiet, Feministiskt Initiativ,<br />

Kristdemokraterna och Folkpartiet,<br />

deltog under dagen i spelet.<br />

FAKTA: Tredje maj höll kampanjen<br />

Hjärnkoll manifestationer i Karlstad,<br />

Älmhult, på flera platser i Stockholm,<br />

Örebro, Karlskoga, Sundsvall, Luleå,<br />

Umeå, Malmö, Göteborg, Visby och<br />

Östersund. På dessa platser anordnades<br />

allt från utdelning av broschyrer<br />

och uppsläpp av ballonger med texten<br />

”Våga tala om psykisk ohälsa”, till bland<br />

annat överbryggande frukostmöte<br />

mellan politiker och berörda, samt<br />

korta dramer om psykisk ohälsa. Efter<br />

tredje maj anordnas fortsatta aktiviteter<br />

i Dorotea, Ronneby, Stockholm,<br />

Uppsala, Gävle och Skellefteå.<br />

FAKTA: Den treåriga satsningen Hjärnkoll<br />

startades på initiativ av regeringen<br />

för att förbättra allmänhetens attityder<br />

till personer med psykisk sjukdom och<br />

psykisk funktionsnedsättning. Med<br />

kampanjen vill man slå hål på fördomarna<br />

om psykisk ohälsa och öppna<br />

upp för samtal. Kampanjen Hjärnkoll<br />

drivs av Handisam i samarbete med<br />

Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa<br />

(NSPH). Andra samverkanspartners<br />

är bland andra Sveriges Kommuner<br />

och Landsting och Socialstyrelsen.<br />

Kampanjen pågår under 2010 och<br />

<strong>2011</strong>. En viktig del i arbetet är de<br />

200 ambassadörer som är knutna till<br />

kampanjen. Det är personer som bland<br />

annat föreläser utifrån egna erfarenheter<br />

av psykisk sjukdom eller psykisk<br />

funktionsnedsättning.<br />

Källa: www.jarnkoll.se<br />

Mona Ringebrand<br />

12 ÅSS Emellan nummer 2

Utblicken<br />

Så här försöker regeringen tysta kritikerna<br />

Regeringens undantagsregler från de hårt kritiserade<br />

utförsäkringarna från sjukförsäkringen har visat sig<br />

vara en gigantisk skenmanöver.<br />

I våras använde alllianspartierna för<br />

andra gången samma knep för att<br />

tysta kritiken efter beskrivningar i<br />

media av hundratals enskilda som<br />

drabbas uppenbart orimligt av utförsäkringarna<br />

efter 550 dagar. Knepet<br />

var att göra gällande att de drabbade<br />

bara var ett fåtal, några undantagsfall,<br />

och att orimligheterna skulle stoppas<br />

genom att man införde en så kallad<br />

oskälighetsprövning.<br />

Förvirringen var total inför förändringen.<br />

Vad innebär ”oskäligt” i praktiken<br />

och hur många personer kan det gälla?<br />

- Protesterna mot de inhumana<br />

sjukreglerna fortsätter.<br />

Nu har vi fått svaret. Förra gången<br />

knepet användes var i december 2009,<br />

efter en uppmärksammad debattartikel<br />

i Dagens Nyheter av cancerläkare.<br />

”I väntan på döden tvingas kroniskt<br />

sjuka cancerpatienter ut på arbetsmarknaden”,<br />

skrev de. Artikeln fick<br />

starkt genomslag, varpå förra socialförsäkringsministern<br />

Cristina Husmark<br />

Pehrsson mycket snabbt fick igenom<br />

ett undantag i lagen just för cancersjuka<br />

med just en oskälighetsbestämmelse.<br />

Opinionen tystnade.<br />

Nu visar en rapport från Inspektionen<br />

för Socialförsäkringen (ISF) hur det gick:<br />

oskälighetsparagrafen har tillämpats<br />

för en enda person.<br />

ISF-rapporten offentliggjordes inte förrän<br />

regeringen med framgång använt<br />

samma knep en gång till. Det var i april<br />

i år, efter att media under ungefär ett<br />

års tid uppmärksammat hundratals<br />

orimliga fall av svårt sjuka utförsäkrade<br />

personer. Kritiken hade vuxit, även<br />

inom regeringspartierna, och tusentals<br />

människor förberedde sig för att<br />

gå ut i Påskuppropets landsomfattande<br />

manifestationer. Då lanserade<br />

nuvarande socialförsäkringsminister<br />

Ulf Kristersson återigen det vinnande<br />

konceptet med en oskälighetsparagraf.<br />

”Ingen som verkligen är sjuk ska tvingas<br />

ut på arbetsmarknaden”, sa han - trots<br />

att en majoritet av de sjuka som<br />

tvingats till Arbetsförmedlingen redan<br />

hade återvänt till sjukförsäkringen, just<br />

därför att de visade sig vara för sjuka<br />

för att arbeta.<br />

Men Kristerssons knep lyckades.<br />

ISF-rapporten har inte fått någon uppmärksamhet<br />

i media. Inga granskande<br />

journalister har läst rapporten och<br />

frågat sig om det blir en eller två eller<br />

kanske noll personer som kommer att<br />

omfattas av oskälighetsbestämmelsen<br />

den här gången.<br />

Ytterligare en skenmanöver i vårens<br />

regeringsförslag om ändringar i<br />

sjukförsäkringen gäller de personer<br />

som har haft tidsbegränsad ersättning<br />

så länge att de har förlorat sin sjukpenninggrundande<br />

ersättning, s.k. nollklassade.<br />

Den nya ersättningen uppges<br />

avhjälpa missförhållandet – men<br />

ger inte mer än existensminimum.<br />

Märkligast är att ersättningen inte<br />

införs förrän 2012 och inte gäller<br />

retroaktivt. De tusentals som redan<br />

nollklassats har ingen annan möjlighet<br />

till försörjning än socialbidrag. Idag<br />

beräknas tio procent av de utförsäkrade<br />

få socialbidrag. Många vägras<br />

dessutom socialbidrag, trots att de är<br />

utan inkomst.<br />

Protesterna mot de inhumana sjukreglerna<br />

fortsätter. Påskuppropet övergår<br />

i höst till Solrosuppropet. Gå med i<br />

manifestationerna mot utklassningen<br />

av de sjuka och svaga!<br />

Gertie Gladnikoff<br />

Aktionsgruppen för de sjukförsäkrades rätt<br />

Aktionsgruppen för de sjukförsäkrades<br />

rätt är en grupp som försvarar sjuka människors<br />

rätt till försörjning och som kräver<br />

omedelbart stopp av utförsäkringarna från<br />

sjukförsäkringen.<br />

”Påskuppropet var en unik landsomfattande<br />

manifestation som lyckades samla<br />

tiotusentals personer från alla håll - drabbade,<br />

anhöriga, föreningar för sjuka,<br />

kyrkor, fackförbund och politiker från båda<br />

blocken - i en medmänsklig protest mot<br />

en sjukförsäkring som i sin nuvarande<br />

utformning gör sjuka ännu sjukare, och i<br />

synnerhet en akut protest mot utförsäkringarnas<br />

förödande konsekvenser.”<br />

Charlotte Thérèse Björnström -initiativtagare<br />

till uppropet<br />

ÅSS Emellan nummer 2 13

Utblicken<br />

Tema ångest och psykisk ohälsa<br />

Eftersom uppskattningsvis var fjärde person riskerar att någon<br />

gång under sin livstid drabbas av ångestsyndrom är ämnet<br />

ångest eller psykisk ohälsa viktigt och angeläget. Därför är det<br />

glädjande att bland andra Läkartidningen och Göteborgs Fria<br />

har haft detta som temanummer.<br />

I Läkartidningen nummer 14, <strong>2011</strong>-04-05<br />

där Ångest är temat, har materialet<br />

skrivits av professorer, läkare och psykologer,<br />

och i Göteborgs Fria Tidning nr<br />

17/18, <strong>2011</strong>-04-30 ägnas Tema: psykisk<br />

(o) hälsa åtta sidor där främst brukare<br />

kommer till tals och berättar om sina<br />

erfarenheter.<br />

I Läkartidningen beskrivs ångestsyndrom<br />

som vanliga folksjukdomar<br />

som obehandlade kan orsaka funktionsnedsättning<br />

och ett lidande livet<br />

igenom. Ångest har följt människan<br />

sedan urminnes tider och ordet ångest<br />

kan härledas till många språk. Ångest<br />

består av fyra komponenter: en kognitiv,<br />

en somatisk, en känslomässig och<br />

en beteenderelterad. Den kognitiva<br />

komponenten handlar om förväntan<br />

på en diffus fara, den somatiska om<br />

hur kroppen förbereder sig på olika<br />

sätt, den känslomässiga om rädsla eller<br />

panik och den beteenderelaterade om<br />

undvikande eller flykt.<br />

Idag kan man efter familjestudier med<br />

säkerhet säga att de flesta ångestsyn-<br />

drom har en ärftlig bakgrund.<br />

Det är också sannolikt att ett stort<br />

antal gener samverkar vid uppkomst<br />

av ångest och att olika gener har<br />

betydelse vid olika tidpunkter i livet.<br />

Ångessyndrom debuterar tidigt i livet,<br />

medianåldern är 11 år.<br />

Enligt Statens beredning för medicinsk<br />

utvärdering (SBU) är de bäst<br />

dokumenterade farmakologiska och<br />

psykologiska behandlingsmetoderna<br />

medicinering med selektiva serotoninåterupptagshämmare,<br />

SSRI, samt<br />

olika varianter av kognitiv beteendeterapi,<br />

KBT.<br />

Paniksyndrom – en feltolkning av<br />

kroppsliga signaler, skriver författarna<br />

- kan bäst förklaras utifrån ett samspel<br />

av medicinska/neurobiologiska,<br />

psykologiska och sociala mekanismer.<br />

Upp till 22 procent av befolkningen<br />

får någon gång i livet en panikattack.<br />

Minst en tredjedel av patienterna med<br />

paniksyndrom har även agorafobi -<br />

stark rädsla och/eller undvikande av<br />

situationer som sammankopplats med<br />

ångestattacker.<br />

Den vanligaste behandlingen i vården<br />

idag är läkemedelsbehandling, där<br />

SSRI-medel är förstahandsval. Starkast<br />

stöd i forskningen av psykologiska<br />

behandlingsmetoder har idag KBT.<br />

Undvikande, och så kallade säkerhetsbeteenden<br />

(beteenden som används<br />

för att förhindra att det man är rädd för<br />

ska hända), till exempel att alltid vara<br />

tvungen att sitta längst ut i bänkraden<br />

på bio för att snabbt kunna springa,<br />

om man får en panikattack håller kvar<br />

problemen.<br />

Social fobi debuterar ofta i tonåren<br />

och är något vanligare hos kvinnor än<br />

hos män. Undvikande av sociala situationer<br />

är central och konsekvensen av<br />

det blir att ångesten består – något<br />

som behandling i psykoterapi syftar<br />

till att bryta. Vid studier med positronemissionstomografi<br />

(PET-kamera)<br />

kan man se hur hjärnan aktiveras vid<br />

social ångest. I forskningen finns starkt<br />

stöd för att bland annat aktiviteten<br />

i amygdalakärnorna i hjärnan har<br />

betydelse för uppkomsten av social<br />

ångest - personer med stark social<br />

ångest kan sägas ha ett överkänsligt<br />

alarmsystem som gör att ångest lätt<br />

väcks. Eftersom en av fyra inte blir<br />

tillräckligt förbättrade även med de<br />

bästa behandlingarna är en fortsatt<br />

forskning om behandlingsformer<br />

14 ÅSS Emellan nummer 2<br />

Foto: www.sxc.hu

Utblicken<br />

viktig, menar författarna.<br />

Generaliserat ångestsyndrom<br />

kännetecknas av en ständig oro som<br />

är genomgripande och okontrollerbar.<br />

Flera teorier förklarar hur oron uppstår<br />

och hur den kvarstår. En teori är att<br />

oron fyller en undvikandefunktion<br />

och att den används som en strategi<br />

för att lösa problem, trots att den är<br />

ineffektiv. Att inte kunna stå ut med<br />

osäkerhet betonar en forskargrupp<br />

som en viktig faktor till att oron<br />

uppstår. En tredje teori är att patienten<br />

tror att oron kan förhindra katastrofer,<br />

så kallad typ 1-oro. När patienten<br />

sedan utvecklar oro för oron talar<br />

man om typ 2-oro. GAD bidrar ofta till<br />

muskelspänning och magbesvär och<br />

minst hälften har en otillfredsställande<br />

sömn. Patienten söker vanligen hjälp<br />

först efter flera års besvär.<br />

Tema psykisk ohälsa i<br />

Göteborgs Fria<br />

Artiklarna i Göteborgs Fria är resultatet<br />

av ett samarbete med Inre rum, ett<br />

kunskapscenter för psykisk (o)hälsa.<br />

Inre rum har sina lokaler på Gyllenkroken,<br />

ett aktivitetshus för personer med<br />

psykisk ohälsa, i Göteborg. Genom att<br />

arbeta utåtriktat och berätta om sina<br />

erfarenheter vill Inre rum medverka till<br />

att bryta skam, inge hopp och minska<br />

fördomar.<br />

Här berättar bland andra Håkan Eneström,<br />

som i många år arbetat som journalist<br />

på radio och tv, om sin depression och<br />

bipolära sjukdom. Enligt en undersökning<br />

som gjorts av CEPI (Centrum för<br />

Evidensbaserade Psykosociala Insatser)<br />

2010 tror nästan tre fjärdedelar av<br />

Sveriges befolkning att människor<br />

med psykiska problem inte får hjälp<br />

av vården och det är en av de fördomar<br />

som nätverket Hjärnkoll och<br />

Hjärnkollsambassadör Håkan vill slå<br />

hål på. Mediciner, ECT-behandling och<br />

psykoterapi gjorde att han blev frisk.<br />

Anneli Jäderholm berättar om sin väg<br />

in i och ut ur en psykos. Om alla ska<br />

kunna vara ute i arbetslivet menar<br />

Anneli att man måste tänka i bredare<br />

perspektiv: En del personer behöver<br />

få stöd för att våga, men för hennes<br />

del handlar det istället om att vilja för<br />

mycket. Hon behöver hjälp med att<br />

bromsa sig. Idag, tio år efter insjuknandet<br />

har Anneli en halvtidsanställning<br />

och försöker också bygga upp ett eget<br />

företag. Terapi och surrealistiskt måleri<br />

har varit hennes väg för att uttrycka<br />

och bearbeta det som varit svårt och<br />

smärtsamt.<br />

Sonny Wåhlstedt berättar om depression<br />

och social ångest som gjorde<br />

att han efter femton år inte ville leva<br />

längre. Primärvården kunde inte hjälpa<br />

honom och det var först när han<br />

hittade till Ångestsyndromsällskapet<br />

som allting vände. Det var också på<br />

Ångestsyndromsällskapet i Göteborg<br />

som han började träna och ta itu<br />

med sin rädsla. Idag mår han bra och<br />

arbetar bland annat som ordförande<br />

för NSPHiG, Nationell samverkan för<br />

psykisk hälsa i Göteborg.<br />

Tim Holmberg har sedan barndomen<br />

diagnosen ADHD. Han har även Aspergers<br />

syndrom och OCD, tvångssyndrom.<br />

Idag föreläser han om sitt liv och har även<br />

utbildat sig till Hjärnkollsambassadör<br />

och Hjälpmedelsambassadör. För sitt<br />

kontrollbehov har Tim i sin vardag<br />

god hjälp av hjälpmedlet C-status, ett<br />

system av sensorer och kontrollpaneler<br />

som håller koll på saker i hans bostad<br />

och bland annat läser av om något<br />

är avstängt eller låst. Informationen<br />

skickas sedan vidare till en display.<br />

Tims tvång är inte borta, men med<br />

hjälp av C-status slipper han lägga<br />

tid på upprepade kontroller.<br />

Det räcker med att han får information<br />

från displayen.<br />

Mona Ringebrand<br />

Läs vidare: http://www.lakartidningen.<br />

se/07engine.php?articleId=16276<br />

http://www.goteborgsfria.nu/artikel/88073<br />

Se även: www.inrerum.com<br />

Var fjärde mor är överviktig<br />

Socialstyrelsen konstaterar att sedan<br />

1993 har vikten hos både först- och<br />

omföderskor ökat i landet. 2009 hade<br />

nära 37 procent av de gravida kvinnorna<br />

vid inskrivning till mödravården<br />

ett BMI över 25 och ansågs därmed<br />

lida av övervikt eller fetma.<br />

Övervikt och fetma ökar i sin tur<br />

riskerna för att drabbas av graviditetsdiabetes,<br />

blodtryckssjukdomar och<br />

havandeskapsförgiftning. Även risken<br />

att förlösa med kejsarsnitt ökar med<br />

BMI:t vilket i sin tur ökar riskerna för<br />

operationskomplikationer som blodproppar,<br />

infektioner och blödningar,<br />

skriver myndigheten. Sedan 1973, då<br />

Socialstyrelsen började med det så<br />

kallade medicinska födsloregistret, har<br />

de svenska mödrarna även blivit äldre<br />

och äldre. Utvecklingen planade visserligen<br />

ut omkring 2004 men andelen<br />

förstföderskor över 35 har ökat kraftigt<br />

och 2009 stod de för över 12 procent<br />

av alla landets förstföderskor.<br />

Källa: www.dagensmedicin.se 110310<br />

Nya rön kan lugna kvinnor med oro<br />

på grund av infertilitet<br />

Kvinnor som känner oro har lika stora<br />

möjligheter att lyckas med att bli gravida<br />

som icke-oroade kvinnor, enligt<br />

en ny studie. Många infertila kvinnor<br />

tror att oro och stress är bidragande<br />

faktorer till att de inte kan få barn,<br />

enligt brittiska forskare bakom en ny<br />

studie. Forskarna analyserade data från<br />

13 olika undersökningar av möjligheter<br />

att lyckas med fertilitetsbehandling.<br />

Slutsatsen är att kvinnor som före<br />

behandlingen uppgav att de kände<br />

oro eller var deprimerade hade samma<br />

chanser att bli gravida som kvinnor<br />

utan dessa problem. Forskarna anser<br />

att resultaten kan försäkra kvinnor och<br />

deras läkare om att oro som orsakas<br />

av fertilitetsproblem eller andra<br />

livshändelser inte påverkar chansen att<br />

bli gravid. Bakom studien står forskare<br />

vid bland annat Cardiff University i<br />

Storbritannien.<br />

Källa: www.dagensmedicin.se 110228<br />

ÅSS Emellan nummer 2 15

Medlemssidan<br />

Jag kan flyga, jag är inte rädd. Yippee!<br />

Jag har haft samtliga diagnoser som<br />

finns beskrivna i ÅSS-broschyren.<br />

Det som har tagit längst tid för mig att<br />

komma tillrätta med är panikångest<br />

och klaustrofobi. KBT och träning i<br />

medveten närvaro blev nyckeln för<br />

mig.<br />

Högst upp på min ångestlista stod: att<br />

flyga. Längst ned: att gå 200 m från<br />

hemmet. Det är 15 år sedan, då när jag<br />

började med KBT. Innan dess hade jag<br />

hankat mig fram i livet på valium. Jag<br />

fick sex terapitimmar à 650 kr, men tog<br />

för stora kliv och fick bakslag.<br />

Jag fick trettio timmar insiktsterapi<br />

gratis genom personalhälsovården,<br />

men den insikten hade jag sedan<br />

tidigare, när jag jobbade med Omvärderande<br />

Parsamtal under sju år.<br />

Därefter började jag träna i min egen<br />

takt och den var långsam, men jag tog<br />

mig allt längre hemifrån både till fots<br />

och med buss. Sen upptäckte jag att<br />

jag klarade mig mycket bra på mina<br />

Kärlek vid första<br />

ögonkastet!<br />

Zoloft och tänkte att om jag väntar så<br />

fixar sig nog resten av sig självt. Det<br />

gjorde det inte.<br />

Min väninna i Kalifornien tjatade på<br />

mig att komma dit, men bara jag<br />

tänkte ordet flyga, så kom yrseln. Det<br />

är inte läge än, tänkte jag, frågan är om<br />

det nånsin kommer att bli det.<br />

Så kom Carlbrings självhjälpsbok:<br />

”Ingen panik”, som jag köpte. Jag tittade<br />

med förskräckelse på övningarna<br />

och kände att detta klarar jag aldrig<br />

själv. Då - ringde en väninna som gick<br />

steg ett-utbildning i KBT och frågade<br />

om jag ville vara hennes provelev.<br />

Vilken tajming! Ingela var en fantastisk<br />

terapeut under våra 10 träffar.<br />

Dessemellan gjorde jag alla övningar<br />

i hemläxa. När vi slutade var det bara<br />

två steg kvar innan slutmålet: att åka<br />

hiss och att åka X2000.<br />

Jag åkte till sjukhuset och tränade.<br />

De har så rymliga hissar där. (Ja, jag<br />

åker hiss nu, men inte så gärna.)<br />

X2000 var det närmaste flyg jag kunde<br />

tänka mig, eftersom man är instängd<br />

och det är långt mellan hållplatserna.<br />

Den första resan är ett kapitel för sig,<br />

men jag fick pengar till ny biljett av SJ<br />

och några hundralappar att handla för<br />

i bistron. Numera åker jag alltid X2000<br />

på traderabiljett för 1-50 kronor. Ingen<br />

ångest.<br />

Så var det då, att ta det där allra sista<br />

steget. Det fick jag också hjälp med,<br />

när en av sönerna ringde under julen<br />

och talade om att han tänkte boka in<br />

oss på ett flyg till Köpenhamn så att<br />

jag skulle få lite flygträning.<br />

– Hjälp, stopp, inte än, jag är inte redo,<br />

tänkte jag och bad att få lite betänketid.<br />

Raskt in på nätet och hittar en<br />

kurs för flygrädda. I många år har jag<br />

avsatt pengar på ett konto som var<br />

öronmärkta för just detta. Jag anmäler<br />

mig direkt.<br />

Sen kommer ångesten som ett brev<br />

på posten. Den håller i sig tills kursen<br />

börjar två månader senare. Hela min<br />

kropp kämpar emot mig, jag får urinvägsinfektion,<br />

influensa och förkylning<br />

som aldrig vill ta slut. Huva, vad dåligt<br />

jag mådde!<br />

Då tar jag till mitt sista vapen, ilskan.<br />

Den har jag använt mig av många<br />

gånger, när jag kört som en galning<br />

med min kundvagn genom storköpet<br />

mumlande: ”inget ska få hindra mig”.<br />

Kursen var ute på Arlanda i slutet av<br />

februari. På flygbussen dit tänkte jag<br />

att det här är kanske det sista jag gör<br />

i livet, samtidigt som jag tänkte ”men<br />

” Ända sedan min första<br />

panikattack i 18-årsåldern<br />

har jag byggt upp en skräck<br />

för att vara instängd”.<br />

jag är ju en överlevare – jag överlevde<br />

ju min barndom mot alla odds”. Det<br />

får bära eller brista, de får bära mig<br />

ombord och sätta handfängsel på mig<br />

om jag backar. Nu eller aldrig är det<br />

som gäller.<br />

Ända sedan min första panikattack<br />

i 18-årsåldern har jag byggt upp en<br />

skräck för att vara instängd. Jag har år<br />

ut och år in drömt mardrömmar om<br />

skräckfyllda flygresor. Trots det, har jag<br />

aldrig släppt min innerliga önskan om,<br />

att få vara en av dem som har tillträde<br />

till luftrummet. I kaféet på flygplatsen i<br />

Nice har jag tillbringat många timmar.<br />

Jag har sett vita engelsmän anlända<br />

och rosa engelsmän som rest hem<br />

igen en vecka senare. Åh, vad jag<br />

önskade få vara en av dem! Själv har<br />

jag med bil och valium kämpat mig<br />

med familjen genom Europa.<br />

Kursdag 1. Väl framme vid Flygskolan<br />

blir jag varmt mottagen av två f.d.<br />

16 ÅSS Emellan nummer 2

Medlemssidan<br />

flygvärdinnor. Den ena heter Mall<br />

och är även utbildad psykolog med<br />

inriktning på KBT och flygrädsla. Jag<br />

hade sett hennes namn i min anmälan,<br />

men föreställt mig en tjock farbror<br />

med vitt skägg, som jag skulle kunna<br />

få sitta i knät på under flygresan. Där<br />

föll den tryggheten!<br />

Vi var bara fyra elever i den här kursomgången,<br />

men man hade bestämt<br />

att köra den ändå. Det var jag mycket<br />

tacksam över. De tre andra kursdeltagarna<br />

hade alla flugit förut, men ville<br />

komma över sin rädsla för turbulens.<br />

Jag tyckte att turbulens lät trevligt, för<br />

då hände det ju något som man kunde<br />

rikta sin rädsla på, istället för att sitta i<br />

sin egen trånga ångestbubbla.<br />

Vi började dagen med att berätta<br />

om våra förväntningar på kursen och<br />

därefter fick vi lära oss hur ångest och<br />

rädsla påverkar oss och vad som händer<br />

i kroppen under en panikattack.<br />

Avslappning och andning varvades<br />

med teori och praktiska övningar<br />

genom hela kursen.<br />

Efter lunch kom flygkapten Lena och<br />

berättade om allt man behöver veta<br />

om hur ett flygplan fungerar.<br />

Kvällen tillbringade vi i en flygplanshangar.<br />

Det här var mitt första nära<br />

möte med ett flygplan och kärlek<br />

uppstod vid första ögonkastet. Det var<br />

ett runt, bulligt och vänligt Vikingplan,<br />

ett sådant som vi skulle åka till<br />

Göteborg med när det blev dags.<br />

Allt tekniskt med motorer och vingar<br />

och roder fick vi lära oss och sen – gå<br />

ombord!<br />

Första gången någonsin för mig. Jag<br />

slog mig ner i kabinen och – kände<br />

mig - lycklig!? Ingen var mer förvånad<br />

än jag. Det stämde inte ett dugg med<br />

mina mardrömmar. Jag var absolut<br />

Utsikt över Väner.<br />

Titta jag flyger!<br />

lugn redan efter första kursdagen.<br />

Efter att ha inspekterat allt som fanns<br />

inne i planet så gjorde vi en avslappningsövning<br />

och avslutade dagen med<br />

att fika ombord.<br />

Dag 2. Vi började med ett besök i<br />

trafikledartornet, därefter tillbaka till<br />

Flygskolan och mer undervisning,<br />

avslappning, andning och träning i<br />

medveten närvaro. På kvällen var vi<br />

uppdelade i två grupper som fick en<br />

timme vardera i den airbus simulator<br />

som används för pilotutbildning.<br />

Det var verkligen så nära en riktig<br />

flygtur man kan komma. Landskapet<br />

utanför förändrades vartefter vi flög<br />

och vi fick också pröva på turbulens.<br />

Dag 3. Sista dagen tyvärr. Jag hade<br />

gärna stannat en vecka till. Efter lunch<br />

på Arlanda besökte vi besättningsbasen<br />

och fick se allt som man via datorer<br />

kollar före start. Vi träffade massor av<br />

vänliga människor, som berättade om<br />

sina jobb och svarade på våra frågor.<br />

Det slog mig att alla som arbetar ombord<br />

på flygplan är trevliga, vackra och<br />

har en naturlig stolt hållning. Speciellt<br />

det sista övar jag själv på varje dag<br />

numera.<br />

Innan vi går ombord gör vi en sista<br />

avslappningsövning. Vi har tre kursledare<br />

med oss och all flygpersonal<br />

är införstådd i vår belägenhet. Planet<br />

fylls med resenärer, dörren stängs och<br />

jag är bara lycklig. Äntligen! Jag njuter<br />

av starten och ser ut genom det lilla<br />

kabinfönstret och är helt i nuet.<br />

Efter 40 minuter är vi framme i Göteborg.<br />

Där byter vi plan och besättning<br />

och åker hem igen. På båda resorna<br />

har vi fått sitta i cockpit en stund var<br />

och på återresan är det min tur att få<br />

sitta där under landningen.<br />

Häftigt, vilken utsikt! Jag ser dagens<br />

andra solnedgång, den första i<br />

Göteborg och den andra nu, när solen<br />

återspeglas i Östersjön.<br />

Det känns ofattbart. Jag har gjort det<br />

utan lugnande eller alkohol, alldeles<br />

av mig själv. Naturligtvis med väldig<br />

uppbackning av kursledare, personal<br />

och mina pojkar som uppmuntrat mig<br />

via SMS under hela kursen.<br />

Tack alla ni som stöttat mig, Mall, Tertu,<br />

Lena, Jörgen och alla andra som jag<br />

har haft kontakt med och, inte att<br />

förglömma, ni goa kursdeltagare.<br />

Det här var mitt livs äventyr. Nu väntar<br />

världen på mig. Den 23 maj flyger jag<br />

till Nice och kommer hem rosa, en<br />

vecka senare.<br />

Margareta Bredberg<br />

ÅSS Emellan nummer 2 17

Föreningsnytt/Notiser<br />

Traditionell påskmiddag<br />

hos ÅSS Sörmland<br />

Inför Påsken samlades ett 20-tal av ÅSS Sörmlands medlemmar till sin traditionella<br />

Påskmiddag i föreningens K-märkta hus mitt i Eskilstuna. Föreningens tjejgrupp<br />

stod för planering, inköp, tillagning, dekoration och underhållning, killarna stod<br />

för disken och städningen.<br />

– En fantastisk kväll, som tydligt visar hur mycket kunskap, kreativitet och social<br />

kompetens, det finnas inom en ÅSS-grupp, där alla hjälper varandra att växa sig<br />

starkare för var gång vi träffas, säger föreningens ordförande Göran Hagberg.<br />

Nytt stöd för länk mellan<br />

sömnbrist och fetma<br />

Tidigare studier har pekat på en koppling<br />

mellan brist på sömn och fetma.<br />

Men enligt forskare bakom en nyligen<br />

publicerad studie har det delvis saknats<br />

kunskap om de hormoner som är<br />

inblandade. I studien undersöktes åtta<br />

normalviktiga unga män vid två olika<br />

tillfällen. Dels efter åtta timmars sömn,<br />

och dels efter att de varit vakna i ett<br />

helt dygn. Efter den sömnlösa natten<br />

visade försökspersonerna en minskad<br />

förbrukning av den energi som<br />

behövs för kroppens vitala funktioner.<br />

Sömnbristen medförde även ökad<br />

lagring av näringsämnen i kroppens<br />

energiförråd, vilket i förlängningen<br />

leder till övervikt. Dessutom hade de<br />

uttröttade männen höga nivåer av<br />

hungerhormonet ghrelin, ett hormon<br />

som ökar födointaget och minskar<br />

energiförbrukningen.<br />

– Detta kan vara en endokrinologisk<br />

mekanism som delvis förklarar varför<br />

människor med dåliga sömnvanor<br />

har högre risk att bli överviktiga<br />

och utveckla fetma. Fetma är starkt<br />

associerat med sjukdomar som typ<br />

2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.<br />

Därför är det så viktigt med bra<br />

sov-vanor, säger Christian Benedict,<br />

forskare vid Institutionen för neurovetenskap<br />

vid Uppsala universitet i ett<br />

pressmeddelande .<br />

Källa: www.dagensmedicin.se 110419<br />

Läkare i upprop för en god vård<br />

Patientsäkerheten blir väldigt undermålig,<br />

säger en av läkarna som skrivit<br />

under uppropet ”En god primärvård”.<br />

Det är distriktsläkarna i Värmland som<br />

startat uppropet som hittills samlat<br />

160 läkare.<br />

– Vi vill ha ett avgränsat uppdrag med<br />

en gräns för hur många patienter<br />

vi förväntas ta för att kunna ge en<br />

patientsäker sjukvård, säger Urban<br />

Persson, distriktsläkare och representant<br />

för Värmlands läkarförening, till<br />

Sveriges Radio Värmland.<br />

Han anser att det blev uppenbart att<br />

landstinget har för få distriktsläkare<br />

18 18 ÅSS Emellan nummer 21<br />

Foto: www.sxc.hu

Notiser<br />

redan under husläkarsystemet och att<br />

det ett år gamla Vårdval Värmland bara<br />

trollat bort problemet på pappret.<br />

Han förklarar att det därmed inte finns<br />

någon möjlighet att leva upp till den<br />

vård som förväntas av vårdcentralerna,<br />

vilket gör att patientsäkerheten blir<br />

väldigt undermålig.<br />

Källa: www.dagensmedicin.se 110516<br />

Målet: Att stoppa utförsäkringarna<br />

Förra året utförsäkrades 42 000<br />

personer i det nya tuffa Sverige.<br />

I går engagerade Påskuppropet<br />

tusentals svenskar i 29 städer.<br />

De kräver nu att regeringen gör om<br />

systemet – och stoppar utförsäkringen<br />

av sjuka. I går höll stjärnkrögaren<br />

Erik Videgård tal inför omkring tusen<br />

personer som hade samlats på<br />

Medborgarplatsen i Stockholm för att<br />

protestera mot sjukförsäkringsreglerna.<br />

Han har fått hundratals mejl och<br />

telefonsamtal sedan han valde att gå<br />

ut och berätta om sin cancersjukdom<br />

i Aftonbladet. Videgård räknade upp<br />

flera punkter där han anser att sjukförsäkringsreglerna<br />

måste ändras – exempelvis<br />

att läkaren ska ta det slutgiltiga<br />

beslutet om en sjukskrivning och att<br />

köerna för överklagande måste kortas.<br />

– Regeringen har gjort ändringar i<br />

systemet, men det räcker inte, sa Erik<br />

Videgård efter sitt tal. Påskuppropet<br />

arrangerades av Sveriges kristna råd.<br />

Protestmötena hölls i 29 städer och<br />

lockade många tusen besökare.<br />

Källa: www.aftonbladet.se 110426<br />

Minister prisade Guldskalpellvinnare<br />

Det var proppfullt med medarbetare<br />

och andra intresserade när Guldskalpellen<br />

delades ut av socialminister<br />

Göran Hägglund (KD) på sjätte våningen<br />

på Karolinska universitetssjukhuset<br />

i lokalerna hos Psykiatri sydväst,<br />

där Internetpsykiatri har utvecklats.<br />

I sitt tal till pristagarna lyfte Göran<br />

Hägglund fram betydelsen av att KBT<br />

via internet är en behandling som det<br />

nu finns evidens för att den fungerar<br />

och poängterade att det finns ett<br />

stort behov av nya, kvalitetssäkrade<br />

metoder inom psykiatrin.<br />

Och bara när det gäller KBT är behandling<br />

via internet en verksamhet som<br />

kan behöva få stor spridning – åtminstone<br />

enligt Christian Rück, läkare<br />

på Internetpsykiatrimottagningen.<br />

Omkring en halv miljon svenskar får i<br />

dag antidepressiva läkemedel och enligt<br />

de nya riktlinjerna för depression borde<br />

åtminstone hälften av dessa i första<br />

hand behandlas med KBT.<br />

Källa: www.dagensmedicin.se 110517<br />

Utslagna efter tio år utan lön<br />

Arbetsförmedlingen har gått igenom<br />

bakgrunden hos nästan alla de 38 000<br />

som i fjol utförsäkrades från sjukförsäkringen<br />

och hänvisades till Arbetsförmedlingens<br />

arbetslivsintroduktion.<br />

Denna grupp av långtidssjukskrivna<br />

och förtidspensionerade har extremt<br />

långa perioder borta från arbetsmarknaden.<br />

Studien visar på att<br />

väldigt många var arbetslösa redan<br />

under krisen första halvan av 1990-talet.<br />

I slutet av samma årtionde skenar<br />

utvecklingen i väg.<br />

Då övergår arbetslösheten till sjukskrivning<br />

eller i förtidspensionering i<br />

en mycket hög fart. Det är en grupp<br />

människor, varav runt 40 procent har<br />

någon form av funktionshinder. Fem<br />

procent har fått jobb utan stöd och<br />

runt tio procent med stöd. Över hälften<br />

återgår till sjukförsäkringen efter<br />

perioden hos Arbetsförmedlingen.<br />

Denna grupp av tidigare långtidssjukskrivna,<br />

förtidspensionerade och<br />

arbetslösa har ungefär tusen kronor<br />

mindre att leva på jämfört med övriga<br />

arbetslösa som även de kan ha det<br />

tufft.<br />

Källa: www.dn.se 110527<br />

Gävleborg först med<br />

digitala läkarintyg<br />

Landstinget Gävleborg blev först<br />

i landet med att skicka läkarintyg<br />

elektroniskt till Försäkringskassan<br />

Uppsala, Södermanland och Blekinge<br />

tillhör de landsting som står i startgroparna<br />

för att överföra intygen<br />

elektroniskt, säger projektledaren för<br />

SKL:s nationella samordning av det<br />

elektroniska läkarintyget.<br />

Intyget skickas krypterat i ett slutet<br />

nätverk och patienten ska ge sitt<br />

samtycke till att läkarintyget skickas<br />

elektroniskt. Den 31 oktober ska 90<br />

procent av intygen överföras elektroniskt<br />

till Försäkringskassan. Detta för<br />

att landstingen ska få vara med och<br />

dela på de 100 miljoner kronor som<br />

staten ställer upp med för att förbättra<br />

sjukskrivningsprocessen. Ett andra<br />

krav är att landstingen ska ha en fullt<br />

införd elektronisk ärendehantering<br />

kopplad till intyget. Det innebär att<br />

eventuella kompletteringar av intyget<br />

kan ske snabbare och den försäkrade<br />

kan därmed få beslutet om sjukskrivning<br />

snabbare.<br />

Källa: www.skl.se 110527<br />

Medicinsk forskning<br />

blir mer tillgänglig<br />

Ett europeiskt register över kliniska<br />

studier har nu gjorts tillgänglig för<br />

allmänheten. Nu har EU: s gemensamma<br />

register över kliniska läkemedelsprövningar<br />

offentliggjorts av<br />

European Medicines Agency (EMA).<br />

Det betyder att allmänheten har fått<br />

tillgång till information om godkända<br />

läkemedelstudier från alla EU-länder<br />

samt Island, Norge och Liechtenstein.<br />

Det offentligjorda registret EudraCT är<br />

en del av EU: s databas över godkända<br />

läkemedel (EudraPharm). EudraCT<br />

innehåller information om kliniska<br />

läkemedelsprövningar samt uppgifter<br />

om tillstånd från berörd läkemedelsmyndighet<br />

och etikprövningsnämnd.<br />

Registret innehåller även information<br />

om godkända kliniska studier utanför<br />

EU som ingår i en utvecklingsplan för<br />

barn. Att informationen blir tillgänglig<br />

för allmänheten innebär en större<br />

öppenhet inom den medicinska forskningen<br />

i Europa. Det blir även möjligt<br />

för patienter och medborgare att<br />

hitta samlad information om kliniska<br />

läkemedelsprövningar.<br />

Källa: www.dagensmedicin.se 110323<br />

ÅSS Emellan nummer 2 19

Landets Lokalföreningar<br />

Du kan ringa ÅSS lokalföreningar för att få information om våra aktiviteter och träffar<br />

mm. Vi svarar gärna på frågor, berättar om egna erfarenheter och stöttar dig i att våga<br />

hitta det som är bra för just dig. Alla vi som är verksamma inom föreningen har egna<br />

erfarenheter av ångestsyndrom. Genom våra lokalföreningar och kontaktpersoner runt<br />

om i landet träffar du personer som förstår precis hur det känns att brottas med ångest.<br />

Varmt välkommen till ÅSS!<br />

Se även hemsidan www.angest.se<br />

BLEKINGE Kontaktperson: Jan Hinderyd 0454-181 95<br />

BORLÄNGE Lokaförening: Ulrika Johansson 0735-89 47 78, e-post: ullis.j@hotmail.com, hemsida: www.angestborlange.org<br />

BORÅS: Se ÅSS Göteborg<br />

ESKILSTUNA Länsförening Södermanland: Kontaktpersoner, Göran Hagberg, ordförande, 073-834 10 93, e-post: angest@comhem.se,<br />

Birgitta Kennhed 016-42 30 20, e-post: eskilstuna@angest.se, hemsida: http://web.comhem.se/angest.eskilstuna<br />

FALKENBERG Se Halmstads Lokalförening<br />

FALUN Kontaktperson: Håkan Olsson 0700- 43 74 61 (efter kl 13), e-post: hakan@angestborlange.org, hemsida: www.angestborlange.org,<br />

Rebecka Bark, e-post: reebecka_87@hotmail.com ungdomskontakt, hemsida: www.angestborlange.org<br />

GÄVLE Lokalförening: ÅSS Gävle, Fack FH29, 801 30 Gävle. Tfn till kansliet: 026-495 36 10, e-post: gavle@angest.se,<br />

hemsida: www.angest.se/gavle, blogg: www.gavleass.blogspot.com/<br />

GÖTEBORG Lokalförening: Järntorget 7, 413 04 Göteborg, 031-13 70 91, e-post: angestinfo@angestgoteborg.se,<br />

hemsida: www.angestgoteborg.se, ungdomsgruppen: www.ugruppen.se<br />

HALMSTAD Lokalförening: Kungsgatan 24 B, 302 45 Halmstad, 035-12 99 48, Kontaktpersoner: Mona Westerberg 035-10 20 59,<br />

Linné Torbjörnsson 035-705 84, e-post: info@halmstadangest.se, hemsida: www.halmstadangest.se<br />

HEDEMORA Eva Karlsson 0225-152 06, e-post: evasusanne66@hotmail.com<br />

HELSINGBORG / ÄNGELHOLM Lokalförening: c/o Tomas Josefsson, Vaktgatan 36, 262 34 Ängelholm.<br />

Kontaktperson: Tomas Josefsson 0739-49 71 44, e-post: helsingborg.angelholm@angest.se, hemsida: www.welcome.to/angestengelholm<br />

HJÄRUP Kontaktperson: Mikael Håkansson 040-46 28 94<br />

JÖNKÖPING Kontaktpersoner: Jonas Ek 036-299 23 62, e-post: jonas.ek@inri.se<br />

KALMAR Lokalförening: Malmgatan 6, 392 35 Kalmar. Kontaktperson: Zafira Pettersson 0733-96 50 83<br />

KARLSTAD Lokalförening: Margareta Bredberg 054-56 83 20 och Sune Eriksson 0551-104 13, e-post: karlstad@angest.se<br />

KIRUNA Kontaktperson: Carina Lantto 0980-805 24, 0702-93 93 78, e-post: kontakt.kiruna@angest.se, hemsida: Se Umeå Lokalförening<br />

KRISTIANSTAD Kontaktperson: Jan Hinderyd 0454-181 95<br />

LANDSKRONA/SVALÖV Lokalförening: Kontaktperson: Stina Ericksson 0418-268 32, Thomas Lundqvist 0418-66 39 78,<br />

e-post: landskrona@angest.se<br />

LJUSDAL Kontaktperson: Stefan Ekman 0651-121 11, e-post: ljusdal@angest.se<br />

MALMÖ Lokalförening: c/o Lehmann, Närkesgatan 3B, 214 30 Malmö, Kontaktpersoner: Mats Lehmann 076 -71 46 71,<br />

e-post: malmo@angest.se, hemsida: www.ordetfritt.nu/mass<br />

MORA Kontaktperson: Tina Bysell 0768-18 11 44, e-post: stina_bysell@hotmail.com, hemsida: www.angestborlange.org<br />

NORRTÄLJE Kontaktperson: Maria Wennerbeck, 0709-82 35 00<br />

NYKÖPING Kontaktperson: Elon Nilsson 0155-26 96 47<br />

PAJALA Kontaktperson: Gerhard Waaranperä 0978-710 18, e-post: kontakt.pajala@angest.se, hemsida: Se Umeå Lokalförening<br />

SALA Kontaktperson: Lena Härbre 0224-187 07, e-post: sala@angest.se<br />

SKÖVDE Kontaktperson: Siv Martinelle 0500-41 92 18.<br />

STALLARHOLMEN Kontaktperson: Ann-Christin Notfjäll 0152-403 23, e-post: stallhumlan@hotmail.com<br />

STOCKHOLM Lokalförening: Sankt Göransgatan 78, nb, 112 38 Stockholm, 08-650 79 99, e-post: info@angest-stockholm.se,<br />

hemsida: www.angest-stockholm.se<br />

SUNDSVALL Lokalförening: Kontaktperson: Inga-Lihl Sandström 060-57 91 55<br />

SVALÖV Se Landskrona<br />

TINGSRYD Kontaktperson: Diana Pilut 0477-193 03<br />

UMEÅ Lokalförening: Kontaktperson: Roger Gunnarsson 0738-43 59 38, Tfn kontor 090-12 22 33 (med telefonsvarare), e-post: umea@angest.se,<br />

hemsida: www.angest.se/umea<br />

UPPSALA Lokalförening: Kontaktperson: Anna Holmström 070-536 89 40, e-post: uppsala@angest.se, hemsida: www.angest.se/uppsala, blogg:<br />

www.uppass.blogspot.com<br />

VÅRGÅRDA Kontaktperson: Johan Eriksson 0720-09 92 90, e-post: johan.it@home.se<br />

VETLANDA Kontaktperson: Vakant<br />

VÄRNAMO Kontaktperson: Thomas Jonsson 0370-133 73<br />

VÄSTERÅS Lokalförening: Kontaktperson: Anna Wallsten, e-post: ass.vasteras@gmail.com<br />

ÄNGELHOLM Lokalförening: Se Helsingborg ovan<br />

ÖREBRO Lokalförening: Kontaktperson: Anders Olofsson 0764-27 42 86, e-post: orebro@angest.se<br />

ÖRNSKÖLDSVIK Kontaktperson: Marie Kock Hansen, mobil 070-2448557, e-post: lillim_97@hotamil.com<br />

ÖSTERSUND: Peter Åhs, Medborgarskolan Östersund, kontoret: 063-51 00 60, 0703-23 67 65.<br />

NR 2 • <strong>2011</strong>

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!