Nr 2 2011 - Svenska ÅngestSyndromSällskapet

Recommendations

Info

Utblicken Tema ångest och psykisk ohälsa Eftersom uppskattningsvis var fjärde person riskerar att någon gång under sin livstid drabbas av ångestsyndrom är ämnet ångest eller psykisk ohälsa viktigt och angeläget. Därför är det glädjande att bland andra Läkartidningen och Göteborgs Fria har haft detta som temanummer. I Läkartidningen nummer 14, <strong>2011</strong>-04-05 där Ångest är temat, har materialet skrivits av professorer, läkare och psykologer, och i Göteborgs Fria Tidning nr 17/18, <strong>2011</strong>-04-30 ägnas Tema: psykisk (o) hälsa åtta sidor där främst brukare kommer till tals och berättar om sina erfarenheter. I Läkartidningen beskrivs ångestsyndrom som vanliga folksjukdomar som obehandlade kan orsaka funktionsnedsättning och ett lidande livet igenom. Ångest har följt människan sedan urminnes tider och ordet ångest kan härledas till många språk. Ångest består av fyra komponenter: en kognitiv, en somatisk, en känslomässig och en beteenderelterad. Den kognitiva komponenten handlar om förväntan på en diffus fara, den somatiska om hur kroppen förbereder sig på olika sätt, den känslomässiga om rädsla eller panik och den beteenderelaterade om undvikande eller flykt. Idag kan man efter familjestudier med säkerhet säga att de flesta ångestsyn- drom har en ärftlig bakgrund. Det är också sannolikt att ett stort antal gener samverkar vid uppkomst av ångest och att olika gener har betydelse vid olika tidpunkter i livet. Ångessyndrom debuterar tidigt i livet, medianåldern är 11 år. Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är de bäst dokumenterade farmakologiska och psykologiska behandlingsmetoderna medicinering med selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, samt olika varianter av kognitiv beteendeterapi, KBT. Paniksyndrom – en feltolkning av kroppsliga signaler, skriver författarna - kan bäst förklaras utifrån ett samspel av medicinska/neurobiologiska, psykologiska och sociala mekanismer. Upp till 22 procent av befolkningen får någon gång i livet en panikattack. Minst en tredjedel av patienterna med paniksyndrom har även agorafobi - stark rädsla och/eller undvikande av situationer som sammankopplats med ångestattacker. Den vanligaste behandlingen i vården idag är läkemedelsbehandling, där SSRI-medel är förstahandsval. Starkast stöd i forskningen av psykologiska behandlingsmetoder har idag KBT. Undvikande, och så kallade säkerhetsbeteenden (beteenden som används för att förhindra att det man är rädd för ska hända), till exempel att alltid vara tvungen att sitta längst ut i bänkraden på bio för att snabbt kunna springa, om man får en panikattack håller kvar problemen. Social fobi debuterar ofta i tonåren och är något vanligare hos kvinnor än hos män. Undvikande av sociala situationer är central och konsekvensen av det blir att ångesten består – något som behandling i psykoterapi syftar till att bryta. Vid studier med positronemissionstomografi (PET-kamera) kan man se hur hjärnan aktiveras vid social ångest. I forskningen finns starkt stöd för att bland annat aktiviteten i amygdalakärnorna i hjärnan har betydelse för uppkomsten av social ångest - personer med stark social ångest kan sägas ha ett överkänsligt alarmsystem som gör att ångest lätt väcks. Eftersom en av fyra inte blir tillräckligt förbättrade även med de bästa behandlingarna är en fortsatt forskning om behandlingsformer 14 ÅSS Emellan nummer 2 Foto: www.sxc.hu
Utblicken viktig, menar författarna. Generaliserat ångestsyndrom kännetecknas av en ständig oro som är genomgripande och okontrollerbar. Flera teorier förklarar hur oron uppstår och hur den kvarstår. En teori är att oron fyller en undvikandefunktion och att den används som en strategi för att lösa problem, trots att den är ineffektiv. Att inte kunna stå ut med osäkerhet betonar en forskargrupp som en viktig faktor till att oron uppstår. En tredje teori är att patienten tror att oron kan förhindra katastrofer, så kallad typ 1-oro. När patienten sedan utvecklar oro för oron talar man om typ 2-oro. GAD bidrar ofta till muskelspänning och magbesvär och minst hälften har en otillfredsställande sömn. Patienten söker vanligen hjälp först efter flera års besvär. Tema psykisk ohälsa i Göteborgs Fria Artiklarna i Göteborgs Fria är resultatet av ett samarbete med Inre rum, ett kunskapscenter för psykisk (o)hälsa. Inre rum har sina lokaler på Gyllenkroken, ett aktivitetshus för personer med psykisk ohälsa, i Göteborg. Genom att arbeta utåtriktat och berätta om sina erfarenheter vill Inre rum medverka till att bryta skam, inge hopp och minska fördomar. Här berättar bland andra Håkan Eneström, som i många år arbetat som journalist på radio och tv, om sin depression och bipolära sjukdom. Enligt en undersökning som gjorts av CEPI (Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser) 2010 tror nästan tre fjärdedelar av Sveriges befolkning att människor med psykiska problem inte får hjälp av vården och det är en av de fördomar som nätverket Hjärnkoll och Hjärnkollsambassadör Håkan vill slå hål på. Mediciner, ECT-behandling och psykoterapi gjorde att han blev frisk. Anneli Jäderholm berättar om sin väg in i och ut ur en psykos. Om alla ska kunna vara ute i arbetslivet menar Anneli att man måste tänka i bredare perspektiv: En del personer behöver få stöd för att våga, men för hennes del handlar det istället om att vilja för mycket. Hon behöver hjälp med att bromsa sig. Idag, tio år efter insjuknandet har Anneli en halvtidsanställning och försöker också bygga upp ett eget företag. Terapi och surrealistiskt måleri har varit hennes väg för att uttrycka och bearbeta det som varit svårt och smärtsamt. Sonny Wåhlstedt berättar om depression och social ångest som gjorde att han efter femton år inte ville leva längre. Primärvården kunde inte hjälpa honom och det var först när han hittade till Ångestsyndromsällskapet som allting vände. Det var också på Ångestsyndromsällskapet i Göteborg som han började träna och ta itu med sin rädsla. Idag mår han bra och arbetar bland annat som ordförande för NSPHiG, Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg. Tim Holmberg har sedan barndomen diagnosen ADHD. Han har även Aspergers syndrom och OCD, tvångssyndrom. Idag föreläser han om sitt liv och har även utbildat sig till Hjärnkollsambassadör och Hjälpmedelsambassadör. För sitt kontrollbehov har Tim i sin vardag god hjälp av hjälpmedlet C-status, ett system av sensorer och kontrollpaneler som håller koll på saker i hans bostad och bland annat läser av om något är avstängt eller låst. Informationen skickas sedan vidare till en display. Tims tvång är inte borta, men med hjälp av C-status slipper han lägga tid på upprepade kontroller. Det räcker med att han får information från displayen. Mona Ringebrand Läs vidare: http://www.lakartidningen. se/07engine.php?articleId=16276 http://www.goteborgsfria.nu/artikel/88073 Se även: www.inrerum.com Var fjärde mor är överviktig Socialstyrelsen konstaterar att sedan 1993 har vikten hos både först- och omföderskor ökat i landet. 2009 hade nära 37 procent av de gravida kvinnorna vid inskrivning till mödravården ett BMI över 25 och ansågs därmed lida av övervikt eller fetma. Övervikt och fetma ökar i sin tur riskerna för att drabbas av graviditetsdiabetes, blodtryckssjukdomar och havandeskapsförgiftning. Även risken att förlösa med kejsarsnitt ökar med BMI:t vilket i sin tur ökar riskerna för operationskomplikationer som blodproppar, infektioner och blödningar, skriver myndigheten. Sedan 1973, då Socialstyrelsen började med det så kallade medicinska födsloregistret, har de svenska mödrarna även blivit äldre och äldre. Utvecklingen planade visserligen ut omkring 2004 men andelen förstföderskor över 35 har ökat kraftigt och 2009 stod de för över 12 procent av alla landets förstföderskor. Källa: www.dagensmedicin.se 110310 Nya rön kan lugna kvinnor med oro på grund av infertilitet Kvinnor som känner oro har lika stora möjligheter att lyckas med att bli gravida som icke-oroade kvinnor, enligt en ny studie. Många infertila kvinnor tror att oro och stress är bidragande faktorer till att de inte kan få barn, enligt brittiska forskare bakom en ny studie. Forskarna analyserade data från 13 olika undersökningar av möjligheter att lyckas med fertilitetsbehandling. Slutsatsen är att kvinnor som före behandlingen uppgav att de kände oro eller var deprimerade hade samma chanser att bli gravida som kvinnor utan dessa problem. Forskarna anser att resultaten kan försäkra kvinnor och deras läkare om att oro som orsakas av fertilitetsproblem eller andra livshändelser inte påverkar chansen att bli gravid. Bakom studien står forskare vid bland annat Cardiff University i Storbritannien. Källa: www.dagensmedicin.se 110228 ÅSS Emellan nummer 2 15
Page 1 and 2: TEMA: VÄNTA BARN Mediciner och gra
Page 3 and 4: Förbundsordförande har ordet Hej
Page 5 and 6: Tema: Vänta barn Foto: www.sxc.hu
Page 7 and 8: Tema: Vänta barn Med hypnos försv
Page 9 and 10: Från ÅSS Förbundsråd i Götebor
Page 11 and 12: Boktips Medlemsmodellen - rekrytera
Page 13: Utblicken Så här försöker reger
Page 17 and 18: Medlemssidan flygvärdinnor. Den en
Page 19 and 20: Notiser redan under husläkarsystem

Nr 2 2011 - Svenska ÅngestSyndromSällskapet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?