Direktförlagda böjar i fjärrvärmeledningar - Svensk Fjärrvärme

6 Diskussion
Erfarenheterna både i Sverige och Finland pekar på all förläggning av bojar utan
cxpansionsuppiagande konslruktioner norraalt inte ger några uppenbara problem med
ledningens funktion. Detta står emellertid dåligt i samklang med gängse
dirnensioneringsprinciper, som innebär att påkänningama pä rörel vid en direktfor] agd
L-böj skall bli så höga redan vid små temperaturrörelser att tekniken med
direktförläggning sällan kan tillämpas.
Denna skillnad mellan erfarenhet och teori bottnar huvudsakligen i konservativa
dimensioneringskriterier. Traditionellt söker man begränsa påkänningama och halta de
inre deformationerna av röret pä så låg nivå att PLJR-skummcts nominella
långtidshållfasthct(0,15 MPa, se t.ex, [21]) Me överskrids.
Att stark! begränsa deformationerna av PUR-skummet är otvetydigt en saker
dimensioncringsmciod, som dock medför att endas! mycket små sidobelastningar av
rörledningen kan tillåtas. Om direktförläggning av bojarna skall kunna tillämpas i större
utsträckning förutsätter detta att man måste kunna acceptera att PUR-skummet vid
bojarna utsätts för större deformationer.
Om stålrörets sidoffcrsltjuming i förhållande till mantelröret tillåts Öka så att PURskummet
blir starkt deformerat kommer energi förlusterna inom detta område att öka.
För en enstaka, böj deformerad till ca. 75 % ökar energi förlusterna med i
storleksordningen 1U 15 %. Genom alt de förhöjda energäförLusterna är begränsade till
biijar med stora förskjutningar blir försämringen av hela ledningens totala energi forlus t
dock marginell och bör uppvägas av de kostnadsfördelar som direktlörlåggningen
medför,
£n väsentlig förutsättning fbr en problemfri funktion hos en fjärrvärmeledning är att
medieröret bibehålls intakt och inte skadas av korrosion förorsakad av inträngande
markvatten. Detta kräver att skarvarna är täta och att mantelröret inte spricker eller
skadas på annat salt. Detta innebär bl. a. att stålrörets sidoförskjutning i mantelröret
måste begränsas så att mantdröret inte överhettas eller smälter. Detta krav visar sig
dock vara förenligt med deformationer av PUR-skummet långt över materialets
elasticitctsgräns.
Med en dimensionering utgående från en maximalt tillåten manielrörstemperaiur har det
i föreliggande projckl påvisats att del under normala kringfyllningsförhållanden
knappast föreligger några hinder att förlägga bojarna direkt i mark utan
expansion skuddar eller hålrum. För små rördimensioner lagda med fbrvärmning blir
ståirörets expansion vid böjen så liten (-5 - 15 mm, jämför Figur 1.1, sidan 8) att de
reaktionstryck som krävs för att deformera PUR-skummet till kritiska nivåer inte
sannolikt kan uppslå i normalt packad kringfyllning.
Direktförläggning av bojarna kan dock inte ske utan undanlag vid kall förläggning, dä
mycket stora termiska Itirslagangsrörelser kan uppträda vid bojarna, eller vid
förläggning i kringryllning som är mycket styv och oeftergivlig, vilket kan vara en
konsekvens av att materialet är mycket hårt packat och/eller innehåller en stor mängd
40