Lurbo GPL Fo47 Berghangarerna på F18 Batteri Dalom ... - Gearhead
Lurbo GPL Fo47 Berghangarerna på F18 Batteri Dalom ... - Gearhead
Lurbo GPL Fo47 Berghangarerna på F18 Batteri Dalom ... - Gearhead
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Thomas Fredengren, Lars A. Hansson<br />
I januari 2008 fick delar av den nybildade föreningen<br />
möjlighet att göra en rek-resa till <strong>Lurbo</strong>, dörröppnare<br />
var en av hyresgästerna i berget.<br />
<strong>Lurbo</strong> är mest känd som stabsanläggning för försvarsområde<br />
47 (Fo 47) men bergets kammare<br />
innehåller en hel del annat också, vilket framkom<br />
i december 2007 genom några medlemmar <strong>på</strong> Fort-<br />
Forum som forskat fram dokument <strong>på</strong> Krigsarkivet.<br />
På ritningar och dokument från 1966 där stabsuppgifter<br />
beskrivs står det att vid överbeläggning i anläggningen<br />
kan ”vissa viloutrymmen kunna ordnas i<br />
Pharmacias och Universitetets tunneldelar”.<br />
Detta skapar naturligtvis funderingar om vad dessa<br />
tunneldelar, nedan benämnda kammare, användes<br />
till. Anläggningen är betydligt större än vad som<br />
behövs för en Fo-stab. Många frågor är fortfarande<br />
obesvarade och mycket forskning återstår men lite<br />
fakta finns ändå.<br />
Anläggningens byggnadsritningar är uttagna 1945<br />
och fastställda mellan 1951 och 1954 som ammunitionsförråd.<br />
Möjligen är det sedan ändrad till stabsanläggning,<br />
vilket förklarar att berget verkar stort<br />
för en Fo-stab.<br />
Redan under andra världskriget hade universitetet<br />
haft behov av att skyddat kunna förvara viktiga föremål<br />
och dokument. Detta gjordes i Kvarnbolund,<br />
en mindre anläggning som också dokumenterats av<br />
medlem i SFHF.<br />
I dokument från tiden direkt efter kriget går att utläsa<br />
att universitetet tyckte att denna anläggning var<br />
för liten och att de ville samgruppera med ”den planerade<br />
anläggningen i <strong>Lurbo</strong>”.<br />
Anläggningen som sedan byggdes är placerad vid<br />
<strong>Lurbo</strong>, SV Uppsala, insprängd i ett relativt stort<br />
berg med gott skydd. Här fanns då redan ett mindre<br />
bergrum avsett för riksbanken under kriget. Den<br />
lilla anläggningen är idag plomberad och syns <strong>på</strong><br />
ritningen nedan som den isolerade tarmen in mellan<br />
de två större inslagen.<br />
Placeringen nära en trevägskorsning gör att transporter<br />
snabbt kan komma till och från anläggningen.<br />
Hågaån rinner precis öster om berget och har grävt<br />
ner sig i Uppsalajorden, vilket torde försvåra övergång<br />
av ån <strong>på</strong> annat ställe än den lilla bro som finns<br />
i nära anslutning till inslagen.<br />
På armehandbok.se ökar personalen i <strong>Fo47</strong> staben<br />
den 1 april 1956, vilket skulle passa in i tiden med<br />
inflyttning i <strong>Lurbo</strong>berget men detta är inte bekräftat.<br />
På dokumenten från 1966 finns parkeringsplatser<br />
utsatta vid Balingsta skola, ca 10 km SV om <strong>Lurbo</strong>.<br />
<strong>Lurbo</strong> i Uppsala - <strong>GPL</strong> för <strong>Fo47</strong><br />
4<br />
Personer som besökt systeranläggningen inom an-<br />
dra Fo’n beskriver transport med mörklagda fönster<br />
fram och in i anläggningen för att <strong>på</strong> så sätt inte röja<br />
platsen. Troligtvis var det samma princip här. Anläggningen<br />
har två inslag stora nog för bussar. De är<br />
placerade <strong>på</strong> vardera sidan vägen, vilket underlättar<br />
in- och utfart åt båda håll.<br />
En udda maskeringsport<br />
Inslag 1 är porten som ligger i höjd med vägbanan<br />
och får anses vara huvudinfarten. På återfunna ritningar<br />
finns här en udda detalj, benämnd ”maskeringsport<br />
vid inslag I”. Ritningen <strong>på</strong> nästa sida visar<br />
porten från sidan och dess infattning i berget i övre<br />
delen. I en annan sektion beskrivs portens material<br />
som ”sprutbetonglagret bör ej överstiga 3 cm”, som<br />
bärs upp av 3 mm plåtar och ytterst ett finmaskigt<br />
trådnät.<br />
Det skjul som finns där idag skulle troligen rivas vid<br />
en krigssituation och denna port är det yttersta låset<br />
för anläggningen som med sitt kamouflage skulle se<br />
ut som en fortsättning <strong>på</strong> den branta bergväggen.<br />
Porten vilar i sitt nedfällda läge av sin egentyngd och<br />
måste winschas upp vid passage. Detta underlättas<br />
av den elmotor som finns tillgänglig <strong>på</strong> ritningen.<br />
Vid inspektion av denna del kan inga s<strong>på</strong>r av porten<br />
eller elmotor återfinnas. Däremot finns de etage och<br />
delar av infästningar monterade, vilket tyder <strong>på</strong> att<br />
arbetet avstannat innan färdigställande.<br />
Som synes blir den fria höjden för trafik 2700+100<br />
mm (2.8 meter) och <strong>på</strong> en annan ritning syns att<br />
bredden är 3 meter.<br />
Vandring in i berget<br />
Vid besöket började vår vandring genom inslaget <strong>på</strong><br />
östra sidan om vägen. Innanför plåtdörrarna sluttar<br />
tunneln sakta up<strong>på</strong>t och viker efter cirka 30 meter<br />
45 grader åt höger och sedan ytterligare 45 grader<br />
för den längre raka tunneldelen, som är ca 100 me-<br />
ter lång. Vid den första vinkeln finns rakt fram en<br />
stötvågsficka.<br />
Vid båda vinklarna<br />
finns små<br />
rum med skottgluggar.<br />
De fyra större<br />
kamrarna hänger<br />
ihop med centraltunneln<br />
och<br />
de tre första ingångarna<br />
finns i