Kvalitetsredovisning Fredriksbergs skola läsåret 2010-2011

Kvalitetsredovisning 

Fredriksbergs skola 

läsåret 2010-2011

Innehållsförteckning 

1. Inledning 

2. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 

3. Underlag och rutiner 

4. Förutsättningar / Organisation 

5. Verksamhetsmål / Prioriterade områden 

5.1.1 Mål : Kunskaper 

5.1.2 Process och insatser 

5.1.3 Resultat 

5.1.4 Analys 

5.1.5 Åtgärder för utveckling 

5.2.1 Mål : Elevernas ansvar och inflytande 



5.2.4 Analys 


5.3.1 Mål : Skola och hem 



5.3.4 Analys 

5.3,5 Åtgärder för utveckling 

6. Plan mot trakasserier och annan kränkande behandling 

6.1 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 

6.2 Process och insatser 

6.3 Resultat 

6.4 Analys 

6.5 Åtgärder för utveckling 

7. Nationella prov år 3 

7.1 Resultat 

7.4 Analys 


8. Måluppfyllelse år 5 

8.1 Resultat 

8.4 Analys 


9. Sammanfattning

1. Inledning 

På Fredriksbergs skola arbetar vi tillsammans, all personal och alla barn / elever. Alla ska trivas, 

känna sig trygga och tycka att det är roligt att vara här. Skola och fritids finns för att varje barn / 

elev ska lära sig så mycket som det bara är möjligt. 

2. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 

– Klargöra var gränsen går mellan skola och fritid och sedan komma överens med elever och 

föräldrar hur fritidens konflikter ska utredas. Påbörjat och pågår ständigt. 

– Försöka hitta rutiner för vilka konflikter klassansvarig ska ta och vilka som automatiskt ska 

gå till Trygghetgruppen. Påbörjat och pågår ständigt. 

– Prova flexrast för eleverna i 4-5-6 som ett led i ökat ansvar. Provat under läsåret 10-11, 

resultatet blev att eleverna helst vill ha rast tillsammans med varandra. 

– Ge eleverna ännu mer inflytande på arbetsområden genom att i god tid innan ett område ska 

börja be dem om förslag och idéer om hur och vad de ska arbeta med. Påbörjat och pågår. 

– Utvärdera arbetsprocessen tillsammans med eleverna. Påbörjat och pågår ständigt. 

– Försöka hitta fler tillfällen till vardagskontakt med föräldrarna. Maillistor infördes från ht.- 

10. Fler och fler föräldrar tar kontakt via mail. 

– Årskursens mål sitter synligt i varje klassrum och kunskapsmålen presenteras inför nytt 

arbetsområde. Genomfört under ht.-10 och vt.-11, pågår ständigt 

– Arbeta flexibelt och individuellt med elevernas eget lärande. Olika schemalösningar, 

arbetspass, hjälpmedel, gruppstorlek och läxhjälp. Pågår ständigt. 

– Schemalagd tid för IUP och reflektion varje vecka. Utvärdera och följa upp IUP. Samtala 

med eleverna om vad som är kunskapsutveckling och hur man lär och utvecklas. Genomfört 

under ht.-10 och vt.-11 och pågår 

– Använda boken ” IUP- processen, arbetet med den individuella utvecklingsplanen med 

skriftliga omdömen. ” ( Skolverket ) läsa och diskutera i lärarlaget. Genomfört ht.-10 och 

vt.-11. 

– Fortsätta med mållördag / målkväll. Genomfördes 2010-09-27 

– Fortsätta att göra planen mot trakasserier och annan kränkande behandling mer känd. Pågår 

ständigt. 

– Titta efter mer livskunskapsmaterial. Material inköpt under ht. 2010 

– Utbilda fler pedagoger i att ha samtal typ Re-pulse, trippelkommunikation eller liknande. 

Inte genomfört. 

3. Underlag och rutiner 

– Reflektionstid enskilt och i grupp 

– Enkätfrågor inför utvecklingssamtal 

– Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner ( IUP ) 

– Skriftliga omdömen i de ämnen eleven får undervisning i 

– Föräldramöten 

– Veckoutvärderingar 

– Klassråd, elevråd och kamratstödjarmöten med minnesanteckningar 

– Samling i förskoleklass 

– Reflektion och utvärderingar på APT 

– Trygghetsgruppens möten med minnesanteckningar 

– Trygghetsgruppens sammanställning 

– Didaktiska besök av rektor och efterföljande samtal 

– Målutvärderingar / reflektionstid tillsammans med rektor. I lärarlag och fritidslag.

– Medarbetarsamtal 

– Kommungemensam enkät elever år 3-4-5-6 ( 51 av 54 svarande ) 

– Kommungemensam enkät vårdnadshavare ( mycket låg svarsfrekvens, redovisas ej ) 

– Enkät föräldrar från målkvällen( genomfördes på målkvällen i sept. 80-talet svarande.) 

4. Förutsättningar och organisation 

Skolans elever har under detta läsår varit fördelade på förskoleklass, åk 1, åk 2, åk 3, åk 4-5 och åk 

6. Skolan börjar 8.05 varje morgon och pågår till 13.00 eller 14.30 beroende på timtid för årskursen. 

Alla elever slutar 13.00 på torsdagar då det finns tid till lärarlag, APT, träff med områdets elevhälsa 

och liknande. Under våren har lärarpersonalen deltagit i olika implementeringsträffar inför 

införandet av Lgr -11 och nya kursplanerna. I stort sett all lärarpersonal gör även tid på fritids. 

5. Verksamhetsmål och prioriterade områden 

5.1.1 Mål Kunskaper 

” Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är 

nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dess ger också en grund för fortsatt utbildning” 

( s. 9 Lpo-94 ) 

” Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall 

sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. ” 

( s. 9 Lpo-94 ) 

5.1.2 Process och insatser ( sammanställning för alla prioriterade mål ) 

– Daglig feed- back från lärarna till eleverna om deras utveckling. 

– Reflektions- och utvärderingstid för varje elev om sitt lärande, varje vecka 

– Gemensamma och enskilda utvärderingar efter ett genomarbetat område, test eller prov. 

– Arbete och förberedelse inför utvecklingssamtal och IUP. 

– Utvecklingssamtal med upprättande av IUP 

– Skriftliga omdömen i de ämnen eleven får undervisning 

– Gemensam målkväll för alla föräldrar och elever, 2010-09-27 ,där varje elev gick igenom 

sina mål och sin IUP med sina föräldrar. 

– Olika typer av material, arbetssätt och studieteknik 

– Nivå- och gruppanpassning efter upprättande av åtgärdsprogram, möjlighet att arbeta varje 

dag i liten grupp för de elever med störst behov av stöttning och kontinuitet. 

– Nästan all personal på skolan arbetar både i skolan och på fritids, 

– Personal på skolan ingår i matematik nätverk, svenska nätverk, engelska nätverk och 

nyckelpersonernas nätverk för implementeringen av Lgr -11 

– klassråd, elevråd / matråd, kamratstödjarträffar 

– Arbete enligt planen mot trakasserier och annan kränkande behandling ( se punkt 6 ) 

– Pedagogisk lunch 


Detta läsår har vi fokuserat än mer på att göra målen tydliga för eleverna och det har gett resultat. 

Elever nämner eller frågar alltmer efter vilka mål som gäller och vad de innebär för dem. 

Implementeringstiden som pedagogerna har, har gett ett mer samstämmigt arbete mot målen och 

diskussionerna där har bidragit till en större helhet för eleverna, tex har hela skolan arbetat med LPP 

( lokal, pedagogisk planering ) med utgångspunkt i samma tema; tid och flera klasser har arbetat 

enligt LPP tanken i mindre teman. 

Vi har också lagt större fokus på utvärderingar vilket resulterat i att eleverna blir bättre och bättre 

även på detta och pedagogerna får större förutsättningar att planera utifrån varje elevs kunskaper

och intresse. Utvärderingar tillsammans med elever, både enskilt och i grupp visar också en större 

insikt hos eleverna hur de behöver arbeta; material, arbetssätt, nivå, enskilt eller i grupp. De 

skriftliga omdömena blir också alltmer ett arbetsredskap för insikt i och ökad kunskapsutveckling. 

För de elever som behöver extra mycket stöttning och framför allt kontinuiteten i att få detta varje 

dag, har vi under detta läsår skapat två grupper. De elever som ingått där är mycket positiva till 

detta och utvärdering i samband med utvecklingssamtal och utvärdering av åtgärdsprogram visar på 

att det gett resultat och att det i flera fall har lett till att eleverna inte längre behöver gå till lilla 

gruppen och att åtgärdsprogrammet kan avslutas. 

– 94 % ,48 av 51 elever tycker att det stämmer helt eller ganska bra att de vet vilka mål de ska 

uppnå. En elev tycker att det stämmer ganska dåligt, en elev tycker inte att det stämmer alls 

och en elev har ingen uppfattning. 

– 94 %, 48 av 51 elever tycker att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att deras lärare 

förväntar sig att de ska nå målen. 

– 94 %, 48 av 51 elever tycker att det stämmer helt eller ganska bra att de får veta hur det går 

för dem i skolarbetet. 2 elever tycker att det stämmer ganska dåligt och en elev har ingen 

uppfattning. 

– 94 %, 48 av 51 elever tycker att det stämmer helt eller ganska bra att deras lärare ger dem 

den hjälp de behöver. En elev tycker att det stämmer ganska dåligt och 2 elever tycker att det 

inte stämmer alls. 

– 86 %, 75 av 87 föräldrar tycker att det stämmer helt eller till stor del att informationen om 

skolans mål är bra. 8 instämmer delvis, 3 instämmer inte alls och en förälder har ingen 

uppfattning. 

IUP arbetet som en sammanhållande arbetsform ger också ett bättre resultat. Mållördagen byttes i 

år ut till en målkväll, enligt förra årets utvärdering var det flera föräldrar som önskade en kväll 

istället. Målveckan ( för elever och pedagoger ) med avslutning i målkvällen fungerar som ett 

avstamp för läsårets målarbete. Kvällen är obligatorisk för alla elever och nästan alla föräldrar 

kommer. Vi har nu haft mållördag eller målkväll under tre år och av utvärderingarna kan vi se att 

alla tycker att det är ett bra forum. 

Att arbetet med min IUP också finns schemalagd för alla elever, varje eller varannan vecka har 

också gett ökat fokus på mina mål och att jag som elev måste vara insatt och ta ansvar för dem och 

vilken hjälp jag behöver för att kunna nå målen. 

Utvecklingssamtalet och hur det förbereds,genomförs och arbetas med i kombination med IUP är 

viktigt. Enkätresultatet nedan visar på att förberedelse inför, genomförande och elevens delaktighet 

i utvecklingssamtalet är god, bättre än förra året. 

– 94 %, 48 av 51 elever tycker att det stämmer helt eller ganska bra att de, deras föräldrar 

och lärare tillsammans gör IUP:n på utvecklingssamtalet. 2 tycker att det stämmer ganska 

dåligt och en elev har ingen uppfattning.. 

– 74 %, 38 av 51 elever anser att de och läraren förbereder utvecklingssamtalet i skolan, 5 

elever tycker inte det och en elev har ingen uppfattning. 

– 84 %, 43 av 51 elever anser att det stämmer helt och hållet eller ganska mycket att de och 

föräldrarna förbereder utvecklingssamtalet hemma. 3 tycker att det stämmer ganska dåligt, 3 

att det inte stämmer alls och 2 har ingen uppfattning. 

– 89 %, 57 av 64 föräldrar ( förskoleklass och år 1 har ej deltagit i frågan ) instämmer helt 

eller till stor del att de får information om sitt barns kunskapsutveckling på 

utvecklingssamtalet. 5 instämmer delvis och 2 har ingen uppfattning. 

– 96 %, 62 av 64 föräldrar ( förskoleklass och år 1 har ej deltagit i frågan ) instämmer helt 

eller till stor del att vi talar om barnets kunskapsmål på utvecklingssamtalet. En instämmer 

delvis.

– 95 %,61 av 64 föräldrar ( förskoleklass och år 1 har ej deltagit i frågan )anser instämmer 

helt eller till stor del att vi talar om barnets sociala utveckling på utvecklingssamtalet. 2 

instämmer delvis. 

– 82 %, 53 av 64 föräldrar ( förskoleklass och år ett har ej deltagit i frågan ) instämmer helt 

eller till stor del att deras barn är delaktigt och kan påverka innehållet i utvecklingssamtalet. 

7 instämmer delvis, 2 instämmer inte alls och 2 har ingen uppfattning. 

Något som vi behöver arbeta mer med är lusten att lära, många elever tycker att skolarbetet är roligt 

och gör dem nyfikna att lära mer men tonvikten i svaren ligger på att det stämmer ganska bra mer 

än att det stämmer helt och hållet. Likaså kan vi bli bättre på att få eleverna att förstå hur de kan 

påverka och vara med och planer arbetet i skolan. 

– 74 %, 38 av 51 elever tycker att skolarbetet, helt och hållet eller ganska mycket, gör mig så 

nyfiken att jag får lust att lära mer. 7 tycker att det stämmer ganska dåligt, 3 tycker inte att 

det stämmer alls och 3 har ingen uppfattning. 

– 84 %, 43 av 51 elever tycker att de kan påverka, helt och hållet eller ganska mycket hur vi 

ska arbeta i de olika ämnena. 3 tycker att det stämmer ganska dåligt, 2 att det inte stämmer 

alls och 3 ha ingen uppfattning. 

– 78 %, 40 av 51 elever tycker att de är med, helt och hållet eller ganska mycket, och planerar 

sitt arbete i skolan. 4 tycker att det stämmer ganska dåligt, 3 att det inte stämmer alls och 4 

har ingen uppfattning. 

5.1.4 Analys 

Fler elever och föräldrar än förra läsåret tycker att det stämmer helt eller ganska bra att de vet 

vilka mål se ska uppnå. Det visar att vi är på rätt väg med vår ökade fokusering på målen och att 

det finns schemalagd tid att prata och reflektera över vart var och en ska i sitt lärande. Här är den 

gemensamma strukturen med målarbete, skriftliga omdömen, IUP och utvecklingssamtal en klart 

bidragande orsak .Implementeringstiden, fler och bättre utvärderingar och utbildningsinsatserna 

kring nya skollagen och nya läroplanen har ytterligare förstärkt lärandets position i vår skola. Att 

insikten och flexibiliteten ökat om hur man kan göra för att lära ger positiva spin-off effekter, alla 

kan lära ! Inget sätt är sämre än något annat. Möjligheten att få gå till lilla gruppen ses inte som 

exkluderande utan som något som fler elever frågar efter. Utvärderingarna av tex betyg och 

skriftliga omdömen för de högre årskurserna ger fingervisning om vad vi behöver arbeta mer med 

och bli bättre på som pedagoger. Lusten att lära måste vi arbeta mer med. Hur lär du dig bäst ? Var 

lär du dig bäst ? När lär du dig bäst ? Med vem lär du dig bäst ? Hur vill du använda mig som 

pedagog ? Detta är frågor som vi behöver arbeta vidare med för att nå bättre resultat i nyfikenheten 

och lusten att lära. 


– Vi fortsätter att presentera och sätta upp mål och centralt innehåll i samband med nya teman 

och arbetsområden. Vi kommer också att låta eleverna arbeta med syfte och centralt innehåll 

i Lgr 11 under hela läsåret. 

– Implementeringen för pedagogerna fortsätter med fast tid varje vecka och olika 

utbildningsinsatser. 

– Vi fortsätter att utveckla alternativa inlärnings- och träningsmöjligheter e x. dator, inläst text 

på USB -minne, talsyntes med mera. Individuella anpassningar ,scheman, läxor, arbetspass 

och möjlighet att arbeta i liten grupp. 

– Vi fortsätter att arbeta med utvärderingar, tar fram fler sätt att utvärdera på. 

– Vi fortsätter med schemalagd tid till IUP och reflektion varje vecka. 

– Fortsätta följa upp och analysera kunskapsresultaten för en ökad måluppfyllelse. Vi 

kommer att satsa på No och teknik i vår arbetsplan för läsåret 11-12

– Arbeta så att lusten att lära ökar. Frågorna om lärandet kommer att tas med på enkäten i 

samband med målkvällen och analysen av dem ger oss material att arbeta vidare med. 

– Arbeta mer med att ge eleverna insikt i hur de kan vara med och påverka arbetet i de olika 

ämnena och planeringen av deras eget arbete. 

– Målvecka v. 39 och 40 och målkväll 2011-10-06 

5.2.1 Mål Elevernas ansvar och inflytande 

” De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig skall omfatta alla 

elever. Elevernas kunskapsmässiga och social utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar 

för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande över utbildningens 

utformning. ” 

( s 13 ur Lpo-94 ) 


( se punkt 5.1.2 ) 


Läroplanens värdegrund finns hela tiden med i det dagliga arbetet tillsammans med eleverna. Vi 

hjälper eleverna att synliggöra att de faktiskt har inflytande och möjlighet att påverka : När vi 

startar ett arbetsområde tar vi med eleverna i planeringen av hur det kan genomföras, både när 

det gäller tid, arbetssätt och redovisningsformer. De är också med och strukturerar moment som 

ska ingå, de äldre eleverna lägger in detta i sina veckobeting där de kan välja när och med vem 

arbetet ska göras. Åtta halvdagar under läsåret har vi elevens val. Då väljer eleverna ämnen och 

motiverar vad de vill fördjupa sig i. 

– 84 %,43 av 51 elever tycker att de kan påverka, helt och hållet eller ganska mycket hur vi 

ska arbeta i de olika ämnena. 3 tycker att det stämmer ganska dåligt, 2 att det inte stämmer 

alls och 3 ha ingen uppfattning. 

– 78 %, 40 av 51 elever tycker att de är med, helt och hållet eller ganska mycket, och planerar 

sitt arbete i skolan. 4 tycker att det stämmer ganska dåligt, 3 att det inte stämmer alls och 4 


– 85 %, 74 av 87 föräldrar instämmer helt eller till stor del att deras barn har möjlighet att 

påverka och ta ansvar för sitt skolarbete. 9 instämmer delvis, en instämmer inte alls och 3 


Resultatet visar ett mer finns att göra för att eleverna ska få ett reellt inflytande och ta ett allt 

större ansvar. Här är vi inte helt säkra på vad eleverna menar när de bara tycker att de får vara 

med och påverka ganska mycket. I samband med samtal med elever har de inte så god 

uppfattning om vad påverkan är, flera elever tycker att få vara med och påverka innebär att man 

helt får bestämma som man själv vill. 

Forum för påverkan finns, klassråd och elevråd genomförs regelbundet men med olika stort 

intresse från olika elever och klasser. Stigande siffror för elevrådets påverkan kan höra samman 

med det förtydligade uppdraget och att elever som är intresserade av att vara klassens 

representant också ska ge en viljeförklaring vad de vill med uppdraget. 

– 88 %45 av 51 elever tycker att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att deras 

klassråds fungerar som det ska. 6 tycker att det fungerar ganska dåligt. 

– 94 %,48 av 51 elever tycker att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att elevrådet får 

vara med och påverka saker som är viktiga för eleverna på skolan. En tycker att det stämmer 

ganska dåligt och 2 har ingen uppfattning. 

– 88 %,45 av 51 elever tycker att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att lärarna tar 

hänsyn till elevernas åsikter. 3 tycker att det fungerar ganska dåligt, en tycker inte att det 

fungerar alls och 2 har ingen uppfattning.

5.2.4 Analys 

Eleverna har forum för påverkan och även möjligheten i en allt större utsträckning. Enkätsvaren 

visar på en förbättring jämfört med föregående år men det finns fortfarande utvecklingsmöjligheter. 

Regelbundenheten i fasta möten som klassråd och elevråd tränar dem i hur påverkan sker och 

stärker dem i att vilja vara med och påverka. Även här visar enkäterna på ett ökat inflytande. 

Fortfarande är det de äldsta eleverna som kommer med mest förslag när det gäller val av arbete, 

arbetsformer, material med mera. Kanske är det så för att de har mer bakgrundskunskap att ta av än 

de yngre eller också vågar de mer ? Vi har försökt att ännu mer än förra året anpassa och utöka 

delaktigheten i klasserna efter mognad och ålder, t e x med kulturprojekt för 4-5-6, vattenprojekt för 

4-5 och teaterprojekt för år 3. De vuxnas inställning till elevernas inflytande kombinerat med hur vi 

lägger fram ett nytt område har stor betydelse för hur eleverna kommer att känna att deras reella 

inflytande är. Samtalen under implementeringstiden har gång på gång lyft inflytandefrågan och varit 

bra för pedagogerna då de kunnat jämföra sig med varandra men även fått idéer för utveckling. Det 

kan vara svårt att hitta gränserna för hur mycket och över vad eleverna klarar av att ha inflytande 

över. Det får inte heller bli val som är uteslutande eller kränkande mot någon. Föräldrarna vill oftast 

vara delaktiga men vet inte alltid hur de ska göra. De kommer på vår målkväll och på 

utvecklingssamtalen. En del föräldrar kommer också vid andra tillfällen, mer i de yngre åldrarna än 

de äldre. I och med att vi nu har mailkontakt med nästan alla föräldrar kan vi märka en ökad kontakt 

från en del, nu via mailen. 


– Kartlägga vart det finns fler möjligheter till forum för delaktighet och inflytande för 

eleverna. 

– Fortsätta ge eleverna mer inflytande på arbetsområden genom att i god tid innan ett nytt 

område be dem om förslag och idéer om hur och vad de ska arbeta med detta. 

– Fortsätta arbeta med ämnesövergripande eller stadieövergripande LPP:er och teman. 

– Fortsätta arbeta med lärarnas inställning och introduktion av nya arbetsområden så att 

eleverna känner att de kan påverka. 

– Fortsätta utvärdera processen med eleverna, förberedelsen,genomförandet och 

redovisningen. 

– Fortsätta hitta fler tillfällen till vardagskontakt med föräldrarna. Utöka kontakt via mail. 

5.3.1 Mål Skola och hem 

” Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa 

möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande.” 

( s. 14 ur Lpo-94 ) 


( se punkt 5.1.2 ) 


Trivsel, tillhörighet och trygghet är tre nyckelord för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för 

elevernas skolgång. Ett viktigt arbetsredskap är flexibilitet. Att arbeta med strukturer även här i 

form av livskunskap, klassråd, kamratstödjare och inte minst att arbeta efter vår plan mot 

trakasserier och andra kränkningar, i varje klass och genom Trygghetsgruppen har gett resultat. 

Trygghetsgruppen sammanställning visar också på att antalet ärenden minskat, främst ärenden där 

enskilda elever känt sig mobbade men även ärenden där flera elever är inblandade har minskat mot 

föregående år. Fler elever än föregående år känner sig trygga och fler elever än föregående år har 

kunnat få en mer flexibel skoldag där arbete i liten grupp varvats med arbete i klass eller större

grupp. Möjligheten att få sitta ensam och arbeta har också utökats. 

– 96 %, 49 av 51 elever tycker att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att de är trygga 

i skolan. En elev tycker det stämmer ganska dåligt och en elev tycker inte att det stämmer 

alls. 

– 88 %, 45 av 51 elever tycker att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att de trivs med 

sina lärare. 4 tycker att det stämmer ganska dåligt, en att det inte stämmer alls och en elev 


– 100 %, 51 av 51 elever tycker att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att de trivs 

med sina klasskamrater. 

När det gäller föräldrarna ser siffrorna lite annorlunda ut. Föräldrarna känner sig inte lika trygga 

som barnen när deras barn är i skolan. En förklaring till detta kan vara att föräldrarna faktiskt inte är 

med under skoldagarna och därför inte vet vad som händer. Flera föräldrar har svarat att de tycker 

att personalens intresse för bra kontakt fungerar delvis ( 17 st. ) När vi frågade så fick vi svar från 

flera att de svarat delvis eftersom de inte har så mycket kontakt med all personal, t e x idrottslärare , 

slöjdlärare eller alla som arbetar på fritids eftersom de inte träffar dem. Flera föräldrar har spontant 

kommit och uttryckt sin tacksamhet för allt vi gör för deras barn, särskilt när vi visar på hur 

flexibelt och anpassningsbart vi kan göra det för det enskilda barnet. 

– 92 %, 82 av 89 föräldrar instämmer helt eller till stor del att de känner sig välkomna när de 

kommer till skolan. 6 instämmer delvis och en har ingen uppfattning. 

– 78 %, 70 av 89 föräldrar instämmer helt eller till stor del att personalen är intresserad av att 

ha bra kontakt med mig. 17 instämmer delvis och en instämmer inte alls. 

– 82 %, 73 av 89 föräldrar instämmer helt eller till stor del att deras barn känner sig trygg i 

klassen. 16 instämmer delvis. 

– 79 %, 71 av 89 föräldrar instämmer helt eller till stor del att de känner sig trygga när deras 

barn är i skolan. 15 instämmer delvis,2 instämmer inte alls och en har ingen uppfattning. 

– 88 %, 79 av 89 föräldrar instämmer helt eller till stor del att personalen bemöter deras barn 

på ett bra sätt. 9 instämmer delvis och en instämmer inte alls. 

5.3.4 Analys 

Trygghet och bemötande hänger nära samman med trivseln och det verkar fungera i de flesta 

fall. Ett annat viktigt instrument är de flexibla arbetssätten som finns på skolan. De bidrar mycket 

till att alla elevers lärande och trygghet blir en gemensam angelägenhet för alla. Personalen slår 

samman och delar grupper när det behövs, olika elevers behov ses över och är knutna till 

åtgärdsprogram och elevens val ( alla elever från 1-6 är indelade i grupper utifrån vilket ämne de 

valt att fördjupa sig i ) har också bidragit till en ökad insikt och kännedom om varandra, både 

elever och personal. Att personalen arbetar både i skolan och på fritids bidrar också till ökad 

trygghet och möjlighet att se och uppleva elever och grupper i flera olika sammanhang. 

Kända och ständigt återkommande rutiner bidrar till ett lugnare och mer stabilt klimat på skolan. 

Klassråd, elevråd, kamratstödjarträffar, livskunskap, tjej- och killgrupper gör att vi kontinuerligt 

arbetar med hur man ska vara mot varandra både när det kan vara konflikt men också i 

förebyggande syfte. Eleverna kan än mer förmedla och efterleva de regler som vi har och vad detta 

innebär för mig. Detta kan alltid bli bättre, framförallt att arbeta mer med förebyggande insatser. 

De olika typerna av rastvärdar gör att information om tjafs eller gryende konflikter snabbt kan 

stoppas och att information till klassansvarig lämnas. Dock är den allt tommare skolgården ett stort 

problem som gör att fler konflikter i samband med rast uppstår. 

Tamburkontakt och andra besök av föräldrar underlättar oftast vårt arbete. Föräldrarna tar kontakt 

med skolan när det är någonting som hänt men vi önskar att de kom någon gång då och då och tog 

del av deras barns vardagsarbete. Att be om mailadresser har ökat kontakten mellan skola och hem 

och kan säkert bli ännu bättre när fler använder detta.

Trygghetsgruppens arbetssätt blir mer och mer känt på skolan. De tar vissa konflikter och den 

ansvarige för gruppen tar andra. Vi anser att situation och person måste få avgöra vem som reder ut 

och att det här måste finnas en stor flexibilitet för bästa resultat. Allt dokumenteras i 

tjänsteanteckningar som sedan behandlas och dokumenteras i trygghetsgruppen. På så sätt kan 

mönster i beteenden eller tillfällen lättare ses, åtgärdas och vi kan arbeta mer förebyggande för att 

de inte ska uppkomma igen. 


– Höga förväntningar på eleverna, på föräldrarna och på skolans personal ska genomsyra allt 

vi gör och alla kontakter vi har med varandra. Vi förutsätter att alla vuxna tar ansvar för hur 

och i vilka sammanhang man diskuterar skolan och hemmets tillkortakommanden. Start för 

detta kommer vara vår målvecka / målkväll där vi kommer arbeta med vilka förväntningar vi 

har och ska ha på varandra. 

– Fortsätta att arbeta för utökad trivsel. Vad ska vi göra åt den allt tommare skolgården som i 

dagsläget inte inbjuder till kreativ lek ? 

– Arbeta mer kreativt med forum, gemensamma möten med föräldrar och barn. t ex att samla 

alla och gå igenom inför och efter nationella prov. Att träffas och prata om vilka 

förväntningar som vi har på varandra skola och hem. 

– Fortsätta genomföra målkvällen. Datum för årets är 6 oktober. 

– Försöka att arbeta mer förebyggande i våra forum. 

6. Plan mot trakasserier och annan kränkande behandling 

6.1 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 

- göra planen ännu mer känd hos elever och föräldrar. Genomfört läsåret 10-11 och pågår 

ständigt. 

- se över materialet : ” Vilja, våga, välja ” och titta efter mer livskunskapsmaterial. Mer 

material inköpt men efter undersökning som visar på att man ej bör följa ett material 

beslöt vi att inte satsa på ” Vilja, våga,välja ” då det fortfarande är på 

utprovningsomgång och vi vill se om det är ett bra material att använda. 

- utbilda flera pedagoger i att ha samtal typ Re- pulse, trippelkommunikation och 

liknande. Inte genomfört då utrymme i tid och brist på utvärderingar gör att vi avvaktar 

mer utvärderingar för att se vilka utbildningar som fungerar. 

6.2 Process och insatser 

– Trygghetsgruppens möten ca varannan vecka eller när behov uppstår. Samtal med elever och 

elevgrupper för att reda ut problem men även för att arbeta förebyggande. 

– Klassråd, stående punkt 

– Kamratstödjarträffar ca en varje månad. Aktiviteter som kamratstödjarna ansvarar för. 

– Enkäter om trivsel och trygghet. Genomförda både med elever, föräldrar och personal. 

– Delningar av olika slag t ex pojk- och flick, enskilda raster, egna raster, speciell placering i 

matsalen, uppdelning av planer och områden för bollsport. Möjlighet till egen toalett, 

fördelning av hemvist i kapprum och korridorer, annan cykelparkering 

– Samtal och överenskommelser i dator- och facebookanvändande hemma. 

– Överenskommelser med barn och föräldrar ang. hantering av kamrater på fritid. 

– Rastvärdar vid bussen, på raster, i idrottens omklädningsrum, i matsalen. 

– Föräldramöten. 

– Barn och föräldramöten. 

– Inköp av böcker och material, tex lekutrustning. 

– Elevvårdskonferenser 

– Rekommendationer att ta kontakt med eller anmälningar till elevhälsan, BUP, socialtjänsten

och polisen. 

6.3 Resultat 

Att alla klasser och Trygghetsgruppen arbetar med planen och har rutiner för hur 

arbetet ska genomföras märks. Antalet elever som varit uppe en gång på Trygghetgruppens 

möten är 30 stycken av 110 elever, med klar övervikt på pojkar. Antalet elever som varit 

uppe två eller flera gånger är 8 stycken, alla pojkar. Antalet gånger det handlat om en grupp 

elever är 8 stycken och här har tjejgrupperna varit uppe fler än två gånger. Fler elever än 

tidigare är trygga på skolan och med sina kamrater. Andelen ärenden i trygghetsgruppen har 

minskat och fler ärenden än tidigare går till avslut. Det är fler pojkar än flickor som blir 

utsatta eller utsätter andra. Flickor förekommer nästan uteslutande när det gäller grupper av 

flickor som kränker varandra i gruppen. 

Vanligaste ärendet är att bli retad och näst vanligast är att bli puttad / knuffad eller slagen. 

Under hösten skedde en ökning av elever med egen, komplex problematik som gjorde att de 

både kränkte själva och blev kränkta, under våren avtog det nästan helt. De kränkningar som 

uppstår, uppstår oftast i samband med rast eller i anslutning till rast. Enligt eleverna beror 

det oftast på trycket att vara ute fort eller missförstånd i hur regler i t e x King ska tolkas. 

( Kingregler finns framtagna med eleverna och uppsatta innanför ytterdörrarna ) 

En trend som håller i sig är att kränkningar som sker på fritid eller via dator ökar och följer 

med in i skolan, när vi gjort överenskommelser om detta tillsammans med föräldrarna blir 

det oftast bättre, men inte alltid. 

Vanligaste åtgärden när kränkningar uppstått är insatser runt raster, samtal med 

Trygghetsgruppen eller elevvårdskonferenser. Fler ärenden än tidigare har gått till 

elevhälsan. Föräldrarna upplever att barnen är mer otrygga i skolan än barnen själva 

upplever. 

– 96 %, 49 av 51 elever tycker att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att de är trygga 

i skolan. En elev tycker det stämmer ganska dåligt och en elev tycker inte att det stämmer 

alls. 

– 88 %, 45 av 51 elever tycker att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att de trivs med 

sina lärare. 4 tycker att det stämmer ganska dåligt, en att det inte stämmer alls och en elev 


– 100 %, 51 av 51 elever tycker att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att de trivs 

med sina klasskamrater. 


talar om när de gjort något bra. 3 tycker att det stämmer ganska dåligt och 2 har ingen 

uppfattning. 


också talar om när de gjort något som är mindre bra. 3 tycker att det stämmer ganska dåligt 

och 2 har ingen uppfattning. 

– 82 %, 73 av 89 föräldrar instämmer helt eller till stor del att deras barn känner sig trygg i 

klassen. 16 instämmer delvis. 

– 79 %, 71 av 89 föräldrar instämmer helt eller till stor del att de känner sig trygga när deras 

barn är i skolan. 15 instämmer delvis,2 instämmer inte alls och en har ingen uppfattning. 

– 88 %, 79 av 89 föräldrar instämmer helt eller till stor del att personalen bemöter deras barn 

på ett bra sätt. 9 instämmer delvis och en instämmer inte alls. 

6.4 Analys 

Det samlade arbetet som görs på skolan av alla, elever, personal och föräldrar har gett resultat. 

Planen mot trakasserier och andra kränkningar är mer känd än tidigare och vi kan också arbeta mer 

förebyggande nu när vi inte måste lägga mycket tid på att utreda och åtgärda kränkningar. Eleverna

kan än mer förmedla och efterleva de regler som vi har och vad detta innebär för dem. De vill att 

konsekvenserna om man bryter mot reglerna ska vara kända och tydliga. Trots bättre resultat 

förekommer kränkningar ändå och vi kan aldrig vara nöjda förrän de upphört helt. 

Att många retningar, knuffar och slag förekommer i samband med raster tyder på att det är viktigt 

att arbeta med de situationerna men också att det finns bra saker att leka och att leka med. Detta är 

ett problem då skolgården på Fredriksbergs skola numera består av några få gungor, en plätt med 

sand, en hålig asfaltsplan och en gräsmatta. Gården på baksidan ( där åk F-1-2 vistas ) är bättre men 

även här har de flesta, fasta lekredskapen snart tjänat ut. En tråkig och tom skolgård inbjuder tyvärr 

till annat än lek. Vi har försökt kompensera detta genom att köpa mer lekmaterial men det räcker 

inte. 

Vi tycker att det verkar som om samarbete med föräldrar och att göra skriftliga överenskommelser 

tillsammans ibland gett bättre resultat än enbart samtal men här har vi inte tillräckligt med underlag 

ännu. 

Trygghetsgruppens arbetssätt blir mer och mer känt på skolan. De tar vissa konflikter och den 

ansvarige för gruppen tar andra. Vi anser att situation och person måste få avgöra vem som reder ut 

och att det här måste finnas en stor flexibilitet för bästa resultat. Ibland är det en fördel att 

klassansvarig är med och reder ut och ibland är det en nackdel. Allt dokumenteras i 

tjänsteanteckningar som sedan behandlas och dokumenteras i trygghetsgruppen. På så sätt kan 

mönster i beteenden eller tillfällen lättare ses och åtgärdas. Att föräldrarna känner sig mer otrygga 

än sina barn när barnen är på skolan kan bero på att de faktiskt inte är här och ser vad som händer 

men detta ska vi gå vidare med med start i målveckan / målkvällen.. 


– Mer information och samtal i klasserna och grupperna om vilka regler som gäller och vad 

som händer när man bryter mot dem., tydligare och mer kända konsekvenser. 

– Fortsätta att arbeta enligt planen mot trakasserier och andra kränkningar med särskild 

tonvikt på förebyggande insatser och bättre uppföljningar av ärenden. 

– Kamratstödjarna har föreslagit och är med och utarbetar ett fadderklassystem som vi inför 

från hösten 2011. 

– Arbeta aktivt tillsammans med föräldrar och elever för att få skolgårdarna fram och bak på 

skolan upprustade. Arbeta med rasterna, in och ut från rast så att inte problem uppstår där. 

– Fråga föräldrarna vad vi kan göra för att de ska känna sig trygga när deras barn är i skolan. 

7. Nationella prov år 3 

7.1 Resultat 

Nationella ämnesprov åk 3 

Ämne 

Totalt 

antal 

elever 

Antal elever som ej 

uppnått målen i ett eller 

flera delprov i ämnet 

Antal elever som nått 

målen på samtliga delprov 

i ämnet 


deltagit i samtliga prov. 

Ingår ej i bedömningen 

Antal i % Antal i % Antal i % 

Matematik 15 4 33,3 8 66,7 3 20,0% 

Svenska 15 4 36,4 7 63,6 4 26,7% 

7.4 Analys 

I matematiken behöver klassen generellt arbeta med vikt, enhet och tillämpning. Två av eleverna 

har ej klarat ett av delproven men de var precis på gränsen och i och med höstterminens start kan vi 

konstatera att de nu skulle bli godkända. Två av eleverna har inte klarat flera delprov. En av dem 

har inte långt kvar till att bli godkänd, här är det en kombination av läs- och skrivsvårigheter som

spelar in. Den siste eleven har en attityd till matematiken som gör att han inte presterar så att han 

blir godkänd. 

I svenskan är kommer klassen arbeta mer med faktatexter. Två av eleverna som ej klarat alla 

delproven är på gång, en behöver arbeta med sitt fria skrivande och en med sin motivation och 

uthållighet. Två elever har bekymmer med sitt skrivande, att skriva på olika sätt men också att få ett 

större flyt i sitt läsande. 


Alla elever som ej klarat alla delprov i matematiken och svenskan har åtgärdsprogram och det finns 

också med i de elevernas IUP hur de ska arbeta för att nå målen. De elever som ej klarat flera 

delprov har extraträning i liten grupp ( 4ggr / vecka ) eller enskilt ( 4-5 ggr / vecka ) Motivationen 

och inställningen till ämnet påverkar men vi gör allt för att hitta varierande sätt att arbeta på och 

fångar upp elevernas intressen och använder dem i undervisningen. 

8. Måluppfyllelse åk 5 

8.1 Resultat 

Måluppfyllelse åk 5 

Ämne 

Totalt 

antal 

elever 


uppnått mål att uppnå 

enligt ämnets kursplan 

Antal elever som uppnått 

mål att uppnå enligt 

ämnets kursplan 

Antal i % Antal i % 

Bild 12 0,0 12 100,0 

Engelska 12 5 41,7 7 58,3 

HKK 12 0,0 12 100,0 

Idrott och hälsa 12 0,0 12 100,0 

Matematik 12 3 25,0 9 75,0 

Musik 12 0,0 12 100,0 

NO 

- Biologi 12 0,0 12 100,0 

- Fysik ht.2010 ### ### 

- Kemi 12 0,0 12 100,0 

SO 

- Geografi 12 0,0 12 100,0 

- Historia 12 0,0 12 100,0 

- Religionskunskap 12 0,0 12 100,0 

- Samhällskunskap ht.2010 ### ### 

Slöjd 12 0,0 12 100,0 

Svenska 12 4 33,3 8 66,7 

Teknik 12 0,0 12 100,0 

8.4 Analys 

Generellt för hela klassen är att alla behöver arbeta med sin läsförståelse, något som redan 

påbörjades under vårterminen 2011. De elever som ej har nått godkänd har alla åtgärdsprogram 

med för dem avpassade insatser. Generellt är det självinsikt som brister för de flesta, man tror sig 

inte om att kunna och ger upp utan att försöka alla gånger eller så tror man sig själv om för mycket 

och reflekterar inte över om svaren är rimliga. I matematiken är det flera av eleverna som behöver 

arbeta för att fylla luckor i grundläggande matematik. I engelska är fem elever ej godkända, främst 

beror det på brister i den talade engelskan.


I svenska kommer klassen arbeta med läsförståelse med texter av olika svårighetsgrad, 

skrivarskolan, läsa mellan raderna och reflektionsläsning i biologi och historia. 

I matematiken släpper vi helt böckerna under början av höstterminen och jobbar med 

problemlösning, additions- och subtraktionstabeller och arbetar med deras mattetänk, läsa och 

förstå- vad är det man frågar efter i den här uppgiften. 

I engelska kommer vi att arbeta med små texter att läsa och samtala kring, spela spel och använda 

engelska program från UR. Även i engelskan spelar bristande självinsikten viss del. 

Möjlighet för de elever som ej nått målen att få hjälp av speciallärare finns. 

9. Sammanfattning 

Att ha tydliga planer, rutiner och regler är a och o i skolans värld. Att som rektor arbeta mycket 

med pedagogerna så att de i sin tur arbetar med samma sak med eleverna. Att alla har höga 

förväntningar på allas möjlighet att lyckas. Samtidigt måste vi utnyttja frirummet innanför och hålla 

flexibiliteten högt eftersom vi arbetar med barn. Det som har gett bättre resultat för Fredriksbergs 

skola läsåret 2010-2011 och det vi ska arbeta vidare på är : 

– Tydligare arbete med målen, de skriftliga omdömena och IUP bland pedagogerna vilket 

också resulterat i en ökad tydlighet för eleverna. 

– Trivsel, tillhörighet och trygghet står högt i kurs. Vi har fått goda resultat men vi vet att ökar 

vi detta får vi ännu bättre resultat även på lärandet. 

– Målvecka, målkväll, arbete med mina mål varje vecka och även arbete med pedagogernas 

mål. Vilka är pedagogernas mål ? Vad behöver jag som pedagog bli bättre på ? 

– Vi sätter in insatser tidigt och satsar mycket på de yngre eleverna vilket ger resultat. Vi 

kommer att fortsätta med det. 

– Vi har stor flexibilitet gällande främst de elever som har det tuffast med sin inlärning. Vi 

vuxna lär oss mycket på att inbjuda till så flexibla lösningar som möjligt, vem eller vad 

sätter egentligen gränserna för vad som är möjligt ? 

– Högre måluppfyllelse när det gäller målen för år 3 och år 6. Vi har tittat på resultat i de 

högre årskurserna och sett att vi behöver vässa oss i naturorienterade ämnen och teknik. 

– Ett ännu tydligare fokus på vikten av bra utvecklingssamtal. Förberett av elev och pedagog 

och av elev och förälder och genomfört tillsammans. 

– Fler och bättre utvärderingar som ger material att arbeta vidare på. Särskilt inför nästa läsår 

förbättra oss gällande lusten att lära. Frågor att ta med här är : Hur lär du dig bäst ? Var lär 

du dig bäst ? När lär du dig bäst ? Med vem lär du dig bäst ? Hur vill du använda mig som 

pedagog ? 

– Kontinuitet i sätt att arbeta t e x med schemalagd tid för både elever och pedagoger när det 

gäller mål och implementering. Även kontinuitet gällande planen mot trakasserier och andra 

kränkningar, hur de utreds och åtgärdas och hur Trygghetgruppen arbetar. 

– Kunna arbeta ännu mer förebyggande för att trakasserier och andra kränkningar inte ska 

uppstå. Vårt arbete blir bättre och bättre men vi ser att raster ( framförallt in och utgång ) 

samt tråkig och okreativ skolgård sänker vårt resultat. 

– Vi har fungerande forum för inflytande och påverkan med hög status. Arbeta vidare med 

vad påverkan är. Finns fler forum vi kan skapa ? 

– Kontakt och samarbete med hemmet är bättre än tidigare men föräldrarna är inte trygga i så 

hög grad som vi trodde, det behöver vi arbeta på. Hur vill föräldrarna att vårt samarbete ska 

vara ? Det finns säkert olika lösningar, även här måste vi tänka på att vara flexibla. 

– Höga men inte orealistiska förväntningar på att alla kan och vill ! 

2011-09-008 i tjänsten Katarina Wallströmer, rektor Fredriksbergs skola och fritids

Kvalitetsredovisning Fredriksbergs skola läsåret 2010-2011

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?