Artlistor och artfakta - Vretstorp - Vretstorp

Artlistor och artfakta 

Mycket av naturvårdsarbetet bygger på artkännedom, 

att veta vad varje art behöver för att överleva. 

Detta gäller såväl i den lilla träddungen som 

i det stora landskapsperspektivet. I praktiken har 

en praxis av biotopskydd vuxit fram eftersom man 

på så vis kan vara relativt säker på att lyckas 

skydda arter utan exakt kunskap om alla arterna i 

ekosystemet. 

Naturvårdsarbetet prioriteras oftast utifrån 

kända artförekomster. Dessa presenteras ofta i 

listor av olika slag, t ex lista över samtliga funna 

insekter i ett specifikt område. Ur naturvårdssynpunkt 

är det de hotade arterna eller signalarterna 

som är av störst intresse. Därför är det av stort 

värde att ha kunskap om dessa arters förekomster 

i både antal och geografisk utbredning inom t ex 

Hallsbergs kommun. Här uppstår en konflikt 

mellan vikten av bred kunskap och vikten av 

sekretess för att skydda vissa utsatta arter. 

Under denna rubrik presenteras ett antal 

kommuntäckande listor. Av praktiska skäl rör 

huvuddelen av dessa ryggradsdjur. Tanken är att 

dessa sedan ska fyllas på och kompletteras efter 

hand. Varje rödlistat ryggradsdjur presenteras kort 

men av hänsyn till arters utsatthet är informationen 

om exakta förekomster ibland tillbakahållen. 

För att få mer exakt information kan man vända 

sig till Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen, t ex 

i samband med exploateringsplaner. 

Rödlistade ryggradsdjur i 

Hallsbergskommun. 

Listan omfattar regelbundet förekommande och/ 

eller reproducerande arter. 

Fiskar 

Nissöga 

Grönling 

Groddjur 

Större vattensalamander 

Kräldjur 

Snok 

Hasselsnok 

Fåglar 

Svarthakedopping 

Rördrom 

Havsörn 

115 

Bivråk 

Rapphöna 

Vaktel 

Kornknarr 

Mindre strandpipare 

Storspov 

Skogsduva 

Berguv 

Nattskärra 

Mindre hackspett 

Tretåig hackspett 

Göktyta 

Gulärla 

Höksångare 

Flodsångare 

Trastsångare 

Mindre flugsnappare 

Skäggmes 

Nötkråka 

Ortolansparv 

Däggdjur 

Varg 

Hasselmus 

Buskmus 

Artlistor, artfakta m m 

Ej längre rödlistade arter jämfört med 

1996 års rödlista 

Öring 

Storlom 

Häger 

Sångsvan 

Fiskgjuse 

Brun kärrhök 

Duvhök 

Tornfalk 

Tjäder 

Trana 

Ljungpipare 

Spillkråka 

Backsvala 

Stenknäck 

Igelkott


Arter som är bofasta eller förekommer 

regelbundet i Hallsbergs kommun och 

som finns förtecknade i bilaga 2 och 4 i 

EUs habitatdirektiv (rådets direktiv 92/43/ 

EEG) 

Grön sköldmossa 

Läderbagge 

Hasselsnok* 

Större vattensalamander 

Åkergroda* 

Vattenfladdermus* 

Dvärgfladdermus* 

Storfladdermus* 

Nordiskfladdermus* 

Gråskimlig fladdermus* 

Långörad fladdermus* 

Hasselmus* 

Buskmus* 

Lo 

(* = arter som inte omfattas av Sveriges åtaganden 

för det europeiska nätverket Natura 2000.) 

Arter som är bofasta eller förekommer 

regelbundet i Hallsbergs kommun och 

som finns förtecknade i bilaga 1 i EUs 

fågeldirektiv (rådets direktiv 79/409 EEG) 

Storlom 

Svarthakedopping 

Rördrom 

Sångsvan 

Bivråk 

Brun kärrhök 

Kungsörn 

Fiskgjuse 

Järpe 

Orre 

Tjäder 

Småfläckig sumphöna 

Kornknarr 

Trana 

Ljungpipare 

Grönbena 

Fisktärna 

Berguv 

Sparvuggla 

Pärluggla 

Nattskärra 

Kungsfiskare 

Spillkråka 

Tretåig hackspett 

116 

Trädlärka 

Höksångare 

Mindre flugsnappare 

Törnskata 

Ortolansparv

Aartvis beskrivning av 

rödlistade arter 

NISSÖGA (Cobitis taenia) 

Förekomst: Arten har hittats i Sottern (1988) 

och i Tisaren 

Status: Hotkategori NT. 

Kortfattad ekologi: Arten lever i grunt vatten i 

sjöar och rinnande vatten med mjuka bottnar, där 

den ofta ligger nergrävd. 

Åtgärder: Man bör undvika större förändringar 

av Sottern och Tisaren, samt arbeta generellt för 

minskade vattenföroreningar. Något direkt hot 

bedöms inte finnas mot arten i Sottern eller 

Tisaren men ska arten fortleva på sikt bör fisken 

kunna vandra mellan sjöarna (Skogaån, Svennevadsån). 

”Lax-trappor” runt befintliga dammar 

bör i sådana fall byggas och övriga vandringshinder 

rensas bort. 

GRÖNLING (Barbatula barbatula) 

Förekomst: Muntlig uppgift om att arten ska ha 

hittats i Tisaren. Uppgiften har inte kunnat verifieras. 

Satus: Hotkategori NT. 

Kortfattad ekologi: Arten är bottenlevande i 

mindre vattendrag som bäckar och åar. Arten är 

mer känslig för tungmetaller än för organiska 

föroreningar. 

Åtgärder: Mer kunskap om artens utbredningen 

är önskvärd. Generell hänsyn ska ges till bäckar 

och andra mindre vattendrag, vid olika typer av 

markanvändning. Om specifika vatten kan pekas 

ut bör reservat eller annat fullvärdigt skydd 

övervägas runt detta område. 

STÖRRE VATTENSALAMANDER (Triturus 

cristatus) 

Förekomst: Arten är känd från tre lokaler i 

Hallsbergs kommun. 


Kortfattad ekologi: Arten lever större delen av 

året, undanskymt, på land t.ex. under stenar, i 

murket trä i öppna marker eller i lövdominerad 

fuktig skogsmark. Den leker i lite större vattensamlingar 

med ett vattendjup som sällan understiger 

0,5 m t.ex. i gamla branddammar eller naturliga 

kärr. Larven har en lång utvecklingstid och är 

känslig för predation av fisk och kräftor. Därför 

117 


hittas arten främst i gölar med permanent vatten 

men som saknar fisk och kräftor. Vidare är ett 

högt pH en förutsättning för lyckad reproduktion. 

Åtgärder: Kortsiktigt skydd vore att ge de nu 

kända lekdammarna lämpligt skydd. Den västra 

förekomsten är isolerad och är kanske svår att 

rädda på sikt. Ska den östra populationen räddas 

på sikt måste fler lämpliga lekvatten skapas både 

mellan de nu kända samt i ett större område. Djur 

kan komma att behöva fångas in och flyttas till 

lämpliga lekvatten för att minska risken för 

slumpmässigt utdöende. 

SNOK (Natrix natrix) 

Förekomst: Arten är glest spridd i hela kommunen. 

En viktig övervintringsplats ligger inhägnad i 

Stocksättersskogen i anslutning till el-ljusspåret. 

Skydd: Hotkategori VU. 

Kortfattad ekologi: Arten är knuten till vatten av 

olika slag, eftersom maten till stor del består av 

goddjur och fiskar. Äggen läggs på varma platser 

så som gödselstackar, komposthögar eller i högar 

av multnande vass. Övervintring kan ske långt 

från vatten, ofta i steniga områden. 

Åtgärder: Fortsatt arbete med att restaurera och 

återskapa våtmarker är nog ett måste för artens 

överlevnad på sikt. De nya reglerna för gödselhantering 

har gjort det svårare för snoken att hitta 

bra äggläggningsplatser. Vid Fiskinge (Kvismaren) 

har försök gjorts med att anlägga en specifik 

äggläggningsplats. Det skulle kunna vara en 

lämplig insats lokalt. Vid vägavsnitt med många 

ihjälskörda snokar eller vid kända övervintringsplatser, 

bör det anläggas så kallade grodtunnlar 

under vägen. 

HASSELSNOK (Coronella austriaca) 

Förekomst: Arten är känd från minst fyra lokaler, 

men artens status i kommunen är oklar. 

Satus: Hotkategori VU. 

Kortfattad ekologi: Det är en värmekrävande art 

som ofta anträffas på mark som lätt blir uppvärmd, 

så som sandig eller stenig/blockrik mark. 

Den vill dock ha tät undervegetation. Den är 

beroende av kopparödla, skogsödla, huggorm och 

gnagare, vilka utgör den huvudsakliga födobasen. 

Aren är helt ogiftig trots att motsatsen i bland 

hörs. 

Åtgärder: Av de nu kända områdena är ett redan 

reservat. De andra områdena saknar skydd. Här


kan igenväxning hota arten. Dessutom drabbas 

den ofta av ihjälslagning på grund av sin likhet 

med huggorm. Information till markägare och 

boende i området vore därför lämpligt. 

SVARTHAKEDOPPING (Podiceps auritus) 

Förekomst: Arten har under en lång rad år 

häckat i sjön Igeln. Den minskade dock under 

början av 90-talet och var helt borta som häckfågel 

1997. Under åren 1999-2003 har arten häckat 

även i anlagda dammar i Värnsta. 

Status: Hotkategori VU. 

Kortfattad ekologi: Arten häckar solitärt eller i 

små kolonier, ofta i skydd av måskolonier i 

näringsrika men gärna fiskfria vatten. Dessa kan 

ofta vara små (under 5 ha). Arten anländer till 

häckningsplatsen i april och lämnar denna i juliaugusti 

för att övervintra i huvudsakligen marin 

miljö. 

Åtgärder: För att säkerställa artens fortlevnad på 

sikt måste dagens brist på småvatten och våtmarker 

åtgärdas. Dessa krav sammanfaller väl 

med andra hotade arter såsom större 

vattensalamandern, snok och rörhöna för att 

nämna några. Dammarna i Värnsta får i detta 

sammanhang vara lite av förebilder. Det är viktigt 

att dessa dammar även i fortsättningen får vara 

kvar i det skick de är i dag. Igeln föreslås i detta 

dokument som ett framtida reservat, vilket skulle 

innebära att en skötselplan togs fram och att en 

bättre reglerings anordning kunde anläggas. Det 

skulle gynna svarthakedoppingen på sikt. 

RÖRDROM (Botaurus stellaris) 

Förekomst: Tutande hanar hörs regelbundet i 

Vibysjön samt i vassvikar i Avern och i 

Skarbysjöområdet, tillfälligt noterad i bl a Lillsjön. 


Kortfattad ekologi: Arten lever extremt undanskymt 

i större bladvassbälten i framför allt slättsjöar. 

Den avslöjas dock lätt på det ljudliga lätet 

som hörs från islossningen och ungefär tre månader 

framåt (kan höras mer än 5 km under gynnsamma 

förhållanden). Reviret är oftast på ca 0,5 

km² i vilket mer än en hona kan ha bo. Arten kan 

sällsynt övervintra vid öppet vatten i södra 

Sverige men de flesta flyttar i september-november 

till Västeuropa. 

Åtgärder: Inga speciella åtgärder bedöms i nuläget 

vara aktuella. 

118 

HAVSÖRN (Haliaeetus albicilla) 

Förekomst: Ett havsörnspar har etablerat sig vid 

Sottern. 

Status: Hotkategori VU 

Kortfattad ekologi: Havsörnen är knuten till 

sjöar och kustmiljöer och bygger sina bon i anslutning 

till vatten, oftast i grova tallar. Födan domineras 

under sommaren oftast av fisk men även 

fågel och däggdjur ingår. Kadaver utgör framförallt 

vintertid en viktig födoresurs. 

Åtgärder: Det är viktigt att grova tallar lämnas 

på öar i t ex Tisaren eller runt större sjöar i kommunen. 

Konstgjorda bon kan med fördel sättas 

upp på lämpliga platser för att öka antalet tillgängliga 

boplatser och styra lokaliseringen av 

framtida häckningar. Bona bör sättas upp på 

platser, där konflikt med mänsklig aktivitet i 

anslutning till sjöarna kan minimeras. Jakt i 

Sottern bör helt undvikas över havsörnens häckningstid 

–även skyddsjakt de år häckning verkar 

trolig. 

BIVRÅK (Pernis apivorus) 

Förekomst: Arten är sparsamt häckande i kommunen. 


Kortfattad ekologi: Arten flyttar till tropiska 

Afrika och återkommer från mitten av maj. Boet 

förläggs gärna i mer lövskogsdominerade områden 

nära vatten och våtmark, vilket troligen kan 

förklaras av att dieten till stor del utgörs av 

småfågelungar, groddjur och ryggradslösa djur. 

När de sociala getingarternas samhällen vuxit till 

sig utgör de en viktig näringskälla och utgör den 

huvudsakliga födan till ungarna. För sin jakt 

utnyttjar bivråken ofta ängs och hagmarker men 

utnyttjar sällan det av fält helt öppna odlingslandskapet. 

Bivråkar börjar lämna landet i augusti 

med topp i september lite beroende av häckningsframgången 

och födotillgången (ofta direkt kopplade 

till varandra). 

Åtgärder: Bättre detaljkunskap om boplatser 

vore önskvärt. Om arten ska överleva på sikt i 

kommunen måste andelen lövträd öka i 

barrskogsdominerade områden och trenden att 

plantera igen åkrar och andra inägor med gran 

brytas. Återskapandet av våtmarker gynnar också 

arten.

RAPPHÖNA (Perdix perdix) 

Förekomst: Gles och fåtalig förekomst av arten i 

kommunen. 


Kortfattad ekologi: Arten är i dag bunden till det 

öppna odlingslandskapet. Arten har minskat 

kraftigt, inte bara här utan i hela landet, troligen 

pågrund av ändringar i odlingsformerna. Arten 

trivs bäst i ej alltför intensivodlade områden och 

gynnas av öppna diken, stenmurar, häckar, 

odlingsholmar och kantzoner. Eftersom kycklingarna 

är beroende av en riklig förekomst av insekter 

så har användandet av bekämpningsmedel haft 

stor negativ inverkan (dödar insekterna direkt 

eller tar bort ogräset varpå insekterna lever). 

Åtgärder: Fortsatt arbete för att minska användningen 

av bekämpningsmedel i kommunen samt 

verka för att det lämnas kanter mot diken och 

vattendrag. 

VAKTEL (Coturnix coturnix) 

Förekomst: Någorlunda regelbunden förekomst 

av arten i kommunen, främst i området kring 

Vibysjön. 


Kortfattad ekologi: Arten är i dag bunden till 

odlingslandskapet i åkrar och ängar med högre 

vegetation på frisk eller fuktig jord. Vakteln 

verkar att föredra en småkuperad terräng. Boet 

som ofta läggs på marken i sädes eller klöver fält 

är i Sverige ofta funna så sent som i juli och 

augusti, vilket gör dem utsatta för olika slåttermaskiner 

och liknande. Arten är huvudsakligen 

småfrös- och insekts ätare och övervintrar i ett 

bälte söder om Saharaöknen. Flytten till och från 

detta område verkar gå lite i omgångar beroende 

på kön och ålder, men de flesta verkar anlända hit 

i månadsskiftet maj/juni och flyttar härifrån i 

augusti-oktober. 

Åtgärder: Det är viktigt att odlingslandskapet 

kring Vibysjön får bestå som det är idag som en 

spridningszon. Fortsatt arbete inom RAKUprojektet 

skulle gynna arten. Rent allmänt så 

skulle rejäla dikeskanter och återskapande av 

våtmarker 

hjälpa arten. 

119 


KORNKNARR (Crex crex) 

Förekomst: Arten förekommer någorlunda 

regelbundet i kommunen, främst i området kring 

Vibysjön. 

Status: Hotkategori EN. 

Kortfattad ekologi: Artens huvudbiotop är idag 

fuktiga ängsmarker, dikeskanter eller andra 

obrukade odlingsmarker. Tidigare var slåtterängen 

och klövervallen eller fuktiga sädesfält viktiga 

men ändrade jordbruksmetoder har trängt undan 

arten. Kornknarren är framför allt insektsätare 

och flyttar i augusti-oktober till tropiska och södra 

delarna av Östafrika och är åter hos oss i maj. 

Artens typiska ”krexande” var förr en del av 

vardagen för de som inte levde i städer. För många 

äldre är kornknarrens minskning lika svårt att 

förstå som om skatan skulle vara sällsynt om 50 

år. 

Åtgärder: Det är viktigt att odlingslandskapet 

kring Vibysjön får bestå som det är idag som en 

spridningszon. Fortsatt arbete inom RAKUprojektet 

skulle gynna arten. Rent allmänt så 

skulle rejäla dikeskanter och återskapande av 

våtmarker 

hjälpa arten. 

MINDRE STRANDPIPARE (Charadrius 

dubius) 

Förekomst: Några par av arten häckar i kommunen. 


Kortfattad ekologi: Arten häckar främst i täkter 

av olika slag, främst då i grus- och lertäkter men 

kan även häcka vid olika typer av våtmarker. Man 

har uppskattat att 50-75% av de svenska fåglarna 

häckar i täkter eller liknande industrimark. Arten 

fodrar dock tillgång till vatten men det räcker med 

mindre grunda vattensamlingar. Boet läggs direkt 

på marken i en grund grop ofta bland grövre grus. 

De flyttar till tropiska trakter från slutet av juli till 

början av september och återvänder i april-maj. 

På grund av deras habitat val spolieras häckningar 

då och då när bon blir överkörda eller liknande. 

Åtgärder: Information till täktinnehavare vore 

önskvärt. Vid återställning av grustäkt som är 

lämpliga, bör artens speciella krav tillgodoses.


STORSPOV (Numenius arquata) 

Förekomst: Arten förekommer glest i kommunen. 


Kortfattad ekologi: Aren är typisk för 

jordbruksbygdens (60-70% av Svenska 

populationen) men häckar även på myrar. Detta 

förhållande gäller även i Hallsbergs kommun, 

exempelvis Glottrakärret-Venerna. Arten är i 

jordbrukslandskapet knuten till våtmarker eller i 

annan anslutning till vatten och den föredrar 

områden med stora inslag av gräsmark. Födan är 

animalisk. Arten flyttar från midsommar (honorna) 

-september söderut till Europas Atlant kuster 

och åter i mars-april. 

Åtgärder: För att på sikt hålla en någorlunda 

population måste andelen våtmark i jordbrukslandskapet 

öka. Arten skulle även gynnas av 

restaureringar av befintliga våtmarker t ex 

Vibysjön, Skarbysjön. Även RAKU – projektet 

har potential att gynna arten. 

SKOGSDUVA (Columba oenas) 

Förekomst: Arten är sparsamt spridd i kommunen, 

främst i och kring jordbrukslandskap. Detaljerad 

kunskap saknas. 


Kortfattad ekologi: Artens främsta biotoper 

utgörs av ekbackar samt lövängar/hagar med 

gamla träd med hål av t ex spillkråka, omgivet av 

öppna landskap. Förutom i spillkråke hål kan boet 

även ibland läggas på klipphyllor eller i ändamålsenliga 

holkar. Arten kan övervintra i södra Sverige 

men huvudparten övervintrar i västra och sydöstra 

Frankrike, samt norra Spanien. Arten har 

minskat kraftigt även i Närke under senaste tiden. 

Åtgärder: Arten bör gynnas av samma åtgärder 

som så många andra arter knutna till jordbrukslandskapet. 

Betydelsen av ändamålsenliga holkar 

kan nog inte överskattas. Information om sådana 

holkar är viktig och kommunal uppsättning vid 

t ex Brobyäng bör starkt övervägas. 

BERGUV (Bubo bubo) 

Förekomst: Några par av arten förekom 1999. 

Exakta uppgifter lämnas ej ut i detta dokument. 


Kortfattad ekologi: Arten är här i Närke starkt 

bunden till människoskapade miljöer. Normalt 

120 

förläggs boet i bergsbranter men kan även förläggas 

på plan mark intill ett block, en rotvälta eller 

dylikt. Arten kan vara känslig vid boplatsen men 

vissa par är extremt störningståliga. Födan är 

blandad t ex fåglar (kajor, duvor etc.), harar, 

katter men smågnagare dominerar (speciellt tar de 

ofta mycket bruna råttor). Etablerade par är 

väldigt revirtrogna och stannar på trakten året om. 

Berguven har varit föremål för ett omfattande 

naturvårds arbete med bla aktiv utsättning av 

uppfödda uvar. Detta har varit mycket lyckosamt 

och det har tagit berguven från utrotningens brant 

till en ganska säker och ljus framtid även i Närke. 

Åtgärder: Boplatser i kommunen bör även fortsättningsvis 

generellt hemlighållas. Detta underlättas 

om det även i fortsättningen finns något 

störningståligt officiellt par, i länet, dit intresserade 

kan åka och titta/lyssna, så som det nu varit 

i några år. Utläggande av råttgift bör ej ske i 

närheten av uvpar. 

NATTSKÄRRA (Caprimulgus europaeus) 

Förekomst: Arten förekommer mycket sparsamt 

men regelbundet i kommunen, främst då på 

tallhedarna. Arten förekommer dessutom vid t ex 

odlingsmarker i skogslandskapet, så som Skåleklint 

och Stora Kortorp. 

Status: Hotkategori: VU. 

Kortfattad ekologi: Nattskärra är en art som 

specialiserat sig på att nattetid fånga insekter i 

flykten. Arten häckar på marken i öppen torr 

tallhed eller vid andra öppna skogsmiljöer t ex i 

närheten av insprängda odlingsmarker i 

skogslandskapet. Arten är en flyttfågel som övervintrar 

i Afrika 

Åtgärder: Nattskärran är en art som skulle gynnas 

av om skogsbruket på främst tallhedarna 

sköttes på sådant sätt att efterlikna skogsbrand. 

Igenplantering av öppen mark med gran bör 

undvikas generellt. 

MINDRE HACKSPETT (Dendrocopos 

minor) 

Förekomst: Arten förekommer med ett mindre 

antal par vid några få platser i kommunen. 


Kortfattad ekologi: Vår minsta hackspett är 

knuten till löv och blandskog med hög andel 

murkna lövträd. Oftast finner man den i sumpskog 

t ex kring sjö- och å stränder, men kan även

finnas i andra äldre trädbestånd. Boet förläggs i en 

murken stam, ofta björk eller al. Födan består 

främst av insekter som på vintern hackas fram ur 

murket trä, eller hittas i vassbälten, men som 

sommartid även plockas på grenar och blad. Arten 

missgynnas av gallringar och avverkningar av 

lövträd, samt av dikning av blötmarker i skogen. 

Arten har minskat kraftigt både i Hallsbergs 

kommun och i övriga landet. 

Åtgärder: Ökad andel död och döende ved samt 

ett ökat lövinslag är ett måste för artens överlevnad 

på sikt. Arten skulle gynnas om några större 

lämpliga områden fick ett ökat naturskydd. Stocksätterskogen 

skulle t ex kunna bli ett bra område. 

TRETÅIG HACKSPETT (Picoides 

tridactylus) 

Förekomst: Något eller några par av arten finns 

nog varje år i kommunen. 


Kortfattad ekologi: Många, inklusive undertecknad, 

tror att arten är så undanträngd att det är 

svårt att avgöra artens naturliga habitat. Arten är 

dock starkt knuten till dödved och är lite av 

specialist på granbarksborrar. I Lettlands 

”oskötta” skogar häckar arten i de flesta skogstyperna. 

Här hittas den oftast i gransumpskog och 

det verkar som om arten behöver ett lämpligt 

område på minst 15 ha/par. 

Åtgärder: Andelen död och döende ved måste 

öka i alla skogstyper. Fler helt avsatta områden 

skulle vara gynnsamt. Exempelvis har ett område 

med förekomst av ”tretå” under 90-talet, nyligen 

blivit avverkat. Det är viktigt att skogsområden 

större än 15 ha sätts av. Två områden som föreslås 

som reservat i detta dokument har eller har 

hyst ”tretå” och ytterligare föreslagna områden 

har potential. 

GÖKTYTA (Jynx torquilla) 

Förekomst: Göktyta är en allt mer sparsamt 

häckande fågel i kommunen. Arten påträffas 

främst i närheten av småbrutet odlingslandskap, 

men kunskapen om artens förekomst i kommunen 

är dålig. 


Kortfattad ekologi: Göktyta är den enda 

”spetten” som inte hackar ut ett eget bohål, utan 

är beroende av andras hål för sin häckning. Arten 

121 


är knuten till olika typer av småbrutet landskap 

där myror utgör stapelfödan. Arten flyttar och 

övervintrar i Afrika. 

Åtgärder: Mer kunskap behövs innan något 

konkret kan föreslås, men igenplantering av 

öppen mark med gran bör undvikas generellt. 

”SYDLIG” GULÄRLA (Motacilla flava flava) 

Förekomst: Sydlig gulärla är enovanlig häckfågel 

i Hallsbergs kommun. Regelbunden förekomst av 

arten finns i kommunens del av Kvismaren. 


Kortfattad ekologi: Den sydliga rasen av gulärlan 

är bunden till betade och slåttrade, gärna tuviga, 

strandängar men kan häcka i gamla lertag. Arten 

är insektsätare och flyttar ur landet mot västra 

Afrika i augusti och är åter i månadsskiftet april/ 

maj. Den sydliga rasen har minskat kraftigt i 

samband med att våtmarkerna och de hävdade 

strandängarna försvunnit. 

Åtgärder: Arten skulle gynnas av våtmarks 

återskapande/ restaureringar. Fortsatt arbete inom 

RAKU- projektet skulle även det gynna arten. 

HÖKSÅNGARE (Sylvia nisoria) 

Förekomst: Arten har konstaterats häcka under 

några år på två närliggande områden i Viby (Värnsta) 


Kortfattad ekologi: Föredrar artrika buskmarker i 

öppen terräng, men även rena brynmiljöer. Återfinns 

ofta i törnskaterevir. Boet placeras i tät 

buske. Arten kan vara initialt gynnad av igenväxning 

av ängs- och hagmarker, men torde missgynnas 

när igenväxningen gått för långt. Torde kunna 

nyttja vissa ledningsgator. 

Åtgärder: Inga specifika åtgärder bedöms nödvändiga 

i nuläget. Generellt gynnas arten i ett 

landskapsperspektiv av fortsatt arbete med att 

restaurera ängs- och hagmarker. 

FLODSÅNGARE (Locustella fluviatilis) 

Förekomst: Arten observeras regelbundet i 

kommunen, ingen häckning är så vitt känt konstaterad 

men misstänks. Det är främst i 

Vibytrakten som arten observeras men även andra 

delar av kommunen har haft besök. 


Kortfattad ekologi: Arten trivs i fuktiga marker


med riklig vegetation så som lövslymarker längs 

åar och andra blötmarker. Arten föredrar lite mer 

högvuxen buskmark jämfört med den vanligare 

gräshoppsångaren. I Sverige är arten en tillfällig 

gäst som börjar att etablera sig som regelbunden 

häckfågel. Flodsångaren observeras lättast på 

sången under sommarnätterna, annars skygg och 

tillbakadragen. 

Åtgärder: Arten gynnas uppenbarligen av landskapets 

generella igenbuskning och inga speciella 

åtgärder bedöms därför nödvändiga i nuläget. 

TRASTSÅNGARE (Acrocephalus 

arundinaceus) 

Förekomst: Arten har konstaterats häcka vid 

tegeldammen och sjungande hanar hörs så gott 

som årligen i kommunen. Arten har bland annat 

noterats vid Skogaholms viltvatten och Vibysjön 

och det är möjligt att häckningar genomförts även 

på dessa platser. Arten ses tämligen ofta vid 

Kvismaren, dock ej i den del som tillhör Hallsbergs 

kommun. 

Status: Hotkategori NT 

Kortfattad ekologi:: Den svenska populationen 

av trastsångare har ett kärnområde vid 

Kvismaren. Arten föredrar områden med en 

kombination av höga, täta vassar och öppet, 

grunt, insektsrikt vatten. Boet byggs i vass. 

Trastsångaren anländer från övervintringen i 

tropiska Västafrika under maj månad och flyttar 

söderut igen under juli-september. 

Åtgärder: Inga åtgärder behöver vidtas. Arten 

gynnas av skapande och skötsel av våtmarker i 

odlingslandskapet, såsom Tegeldammen i Hallsberg. 

MINDRE FLUGSNAPPARE (Ficedula 

parva) 

Förekomst: Arten är sällsynt men troligen årlig i 

kommunen. 


Kortfattad ekologi: Arten förekommer nästan 

uteslutande i ogallrad, minst 50 år gammal skog. 

Den kräver inte stora ogallrade bestånd, några 

hektar räcker. I Sverige hittas arten dels i ren 

ädellövskog dels i lövblandad barrskog (ibland 

med låg lövandel). Gemensamt för dessa skogar är 

att krontäckningsgraden i allmänhet är hög. 

Åtgärder: Hänsyn bör tas på platser med känd 

förekomst. 

122 

SKÄGGMES (Panurus biarmicus) 

Förekomst: Arten varierar starkt från år till år. 

Skäggmesen har observerats under häckningstid i 

Sottern, Vibysjön och Tegelbruksdammarna. 

Kvismarens vassar är artens kärnområde i landskapet 

(ligger ej i den del av Kvismaren som 

ligger inom kommunen) men även vassarna i 

Björka Lertag brukar hålla skäggmes och är den 

troliga källan till de som observerades i 

Tegelbruksdammarna. 


Kortfattad ekologi: Arten är helt beroende av 

vassar och lever vintertid till största delen av just 

vassfrön. Under våren ställer den om till en 

insektsbaserad kost och första kullen läggs redan i 

mars-april. Den följs sedan av upp till tre kullar 

innan hösten. Vanligast här är dock att första 

kullen misslyckas, följt av en till två lyckade 

kullar. Vintern är den troligen artens mest 

populationsbegränsande faktor, då dödligheten 

kan vara extremt svår. 

Åtgärder: Inga specifika åtgärder anses möjliga i 

nuläget. 

NÖTKRÅKA (Nucifraga caryocatactes) 

Förekomst: Arten är glest förekommande på 

några platser i kommunen. 


Kortfattad ekologi: Arten är lite komplicerad i 

sitt val av häckningsplats. Den kräver oftast ett 

revir på 12-15 ha, djupt inne i fuktig granskog 

vars mark gärna får vara mossklädd. Men detta 

område måste också ligga nära goda bestånd av 

hassel (flyger ofta 5-6 km fån boet, men ibland 

upp till 10 km). Boet byggs oftast av skägglavar 

och murken ved och valet av bomaterial kan, 

speciellt i produktionsskogar, kan vara en starkt 

begränsande faktor. Även om födan är blandad är 

den här helt beroende av hasselnötter. Dåliga 

hasselnötsår kan leda till kraftiga populationsnedgångar 

för nötkråkan. Dessutom är dagens skogsbruk 

med röjningar, gallring, underröjning och 

slutavverkning missgynnande för arten. 

Åtgärder: Fler fuktiga granområden över 10 ha 

behöver sättas av till fri utveckling. Vissa områden 

som föreslås som framtida reservat i detta 

dokument skulle gynna arten.

ORTOLANSPARV (Emberiza hortulana) 

Förekomst: Arten förekommer mycket sparsamt 

i kommunens jordbrukslandskap. De flesta sjungande 

hanar som hörts på senare år har suttit i 

Vibytrakten. 

Status: Hotkategori: VU 

Kortfattad ekologi: Arten häckar här främst i 

varierat åkerlandskap med inslag av trädholmar, 

små lövdungar etc. Arten är en flyttfågel som 

övervintrar i tropiska Afrika. 

Åtgärder: Inga konkreta åtgärder kan föreslås 

utan bättre kunskap om arten i kommunen. 

VARG (Canis lupus) 

Förekomst: Individer har strövat runt en hel del i 

kommunen de senaste åren och blivit rejält uppmärksammade, 

bland annat i TV. Västra delen av 

kommunen har stundtals ingått i det så kallade 

”Hasselforsparets” revir. Ungdjur har strövat runt 

hela kommunen. 

Status: Hotkategori CR 

Kortfattad ekologi: Vargen är en anpassningsbar 

och komplex art, med starka sociala band. Den 

lever normalt i små familjegrupper som upplöses 

och splittras, för att sedan återuppstå beroende på 

t ex födotillgången eller infallandet av parningstiden. 

Valparna föds oftast i en enkel grävd lya. 

Födan utgörs mestadels av hjortdjur, såsom älg, 

rådjur och dovhjort men de fåtaliga rivningarna av 

tamboskap och (jakt)hundar uppmärksammas i 

hög grad. Ytterligare saklig information om arten 

kan fås av länsstyrelsen eller Grimsö forskningsstation. 

Åtgärder: Huvudansvaret för denna fråga vilar på 

länsstyrelsen. Alla bör dock hålla i minnet att i 

förhållande till hur länge vargen har funnits i 

kommunen, har arten varit borta en mycket kort 

tid. Den har i högsta grad fortfarande en viktig 

ekologisk nisch att fylla. Vargen hör hemma i 

kommunen. De problem artens återkomst kan 

medföra går att hantera. 

HASSELMUS (Muscardinus avellanarrius) 

Förekomst: Arten är glest spridd i kommunen. 

Verifierade fynd dock fåtaliga. 


Kortfattad ekologi: Arten förekommer i ett 

flertal biotoper med ett rikt buskskikt och stora 

inslag av bär, bärandeträd och buskar. Fågelholkar 

123 


eller hålor i marken används ofta som bo och 

övervintringsplatser (går i dvala under vintern). 

Artens föda består mest av vegetabilier. 

Åtgärder: Bättre detaljkännedom om artens 

förekomst i kommunen är önskvärd. 

BUSKMUS (Sicista betulina) 

Förekomst: Arten är känd från två huvudområden 

i kommunen. Ett i Vibytrakten och ett 

norr om Sottern. Totalt har ett tiotal fynd gjorts, 

alla på en nivå av 60 m ö h. Det är troligt att arten 

finns på fler ställen. 

Status: Hotkategori DD. 

Kortfattad ekologi: Arten är beroende av gamla 

lövträd i barrskog och har på så vis liknande krav 

som flera hackspettsarter t.ex. vitryggig hackspett. 

Buskmusen kan således ses som en indikatorart. 

Troligen har arten varit beroende av 

lövsuccessioner efter bränder i barrskog. Det bör 

dock påpekas att arten även, ibland, hittas på 

hyggen. Buskmusen bor i hål i gamla lövträd, där 

troligen även födan (insekter) hämtas. Från oktober 

till juni ligger buskmusen i dvala. 

Åtgärder: Kunskap saknas för några specifika 

åtgärder. Ett allmänt arbete för ökad andel gammalt 

löv i skogen verkar vara en långsiktigt hållbar 

väg, för att säkerställa artens fortlevnad i 

kommunen.


Arvis beskrivning av tidigare 

rödlistade arter (1996 års lista) 

som utgått ur den aktuella 

rödlistan men som fortfarande 

är hotade lokalt i kommunen 

ÖRING (Salmo trutta) 

Förekomst: Ursprungliga bestånd av arten finns 

belagda från vattensystemet på slätten kring 

Hallsbergs tätort, det vill säga Rösätters/ 

Puttlabäcken, Ralaån. Reproduktionsområden 

och/eller områden med större tätheter har kunnat 

lokaliseras kring dammen vid Tomta, både i 

dammen samt en bit nerströms denna, men troligen 

även uppströms upp emot skogsbranten. Ett 

tidigare viktigt område låg vid Nykvarn (Kumla 

kommun) men där är öringen i dag helt eller 

nästan helt borta. Uppgifter finns även om förekomster 

i Gårdsjön/Kvarnbäcken samt i Stavån. 

Öring har observerats i Gallabergsbäcken under 

1999, men dess ursprung är okänt. 

Status: Hotkategori LC. 

Kortfattad ekologi: Öring är en komplex art rent 

genetiskt. Vissa populationer är stationära, 

småvuxna och lever i mindre vattendrag. Andra 

vandrar ut i sjöar, övergår mot mer fiskdiet och 

växer sig större, innan de återvänder till barndomens 

strömmande vatten för reproduktionen. 

Arten är relativt försurningskänslig och ställer 

relativt höga krav på vattenkvalitet. 

Åtgärder: Bättre kunskap om bestånden och dess 

utbredning inom kommunen är önskvärd. Fortsatt 

arbete för förbättrad vatten- och livskvalitet inom 

ramen för projekt Ralaån/Kumlaån. Ett samarbete 

med Kumla kommun är nog nödvändigt, 

bland annat är en restaurering av Nykvarns området 

mycket önskvärt. Lekplatser bör ges lämpligt 

skydd. 

STORLOM (Gavia arctica) 

Förekomst: Det är framförallt i de större sjöarna 

Tisaren, Avern samt inte minst Sottern som arten 

häckar. 


Kortfattad ekologi: Arten häckar på öar och 

holmar i klarvattensjöar. Bona är känsliga för 

svallvågor från båtar etc. De är ofta störningskänsliga 

runt bona. Artens huvudsakliga föda är 

124 

fisk och de svenska storlomarna övervintrar till 

stor del i Svarta havet. Arten har visat sig vara 

känslig mot miljögifter som de får i sig via fisken. 

Åtgärder: Den viktigaste förekomsten av arten är 

i Sottern, vilken är skyddad genom reservatsbildning. 

I övrigt är det viktigt för arten att det är 

en generellt god vattenkvalitet i sjöarna i kommunen 

samt att frilufslivet kanaliseras så att 

häckningsöarna i sjöarna lämnas ostörda. Arten 

skulle säkerligen gynnas av att ett smärre fågelskyddsområde 

avsattes i Tisaren, kring Fårön. 

GRÅHÄGER (Ardea cinerea) 

Förekomst: En känd koloni av arten finns i 

kommunen samt ytterligare några enstaka bon. 


Kortfattad ekologi: Arten häckar oftast i höga 

träd, antingen solitärt eller i koloni. Födan består 

av det mesta i animalisk väg som kan hittas i 

våtmarker, sjöar och vattendrag men fisk domminerar. 

Ungfåglarna drar runt innan de blir 

könsmogna. Arten kan vara störningskänslig runt 

boplatsen. De svenska hägrarna övervintrar till 

stor del utspritt i Västeuropa även om vissa 

stannar i landet. 

Åtgärder: Någon typ av skydd bör generellt 

övervägas kring samtliga boplatser. Arten skulle 

dessutom gynnas om fler våtmarker återskapades. 

SÅNGSVAN (Cygnus cygnus) 

Förekomst: Arten häckade med ca 8 par i kommunens 

östra skogsbälte 1999. Samtliga 

häckningar ligger alltså ovanför förkastningen. 

Arten är dock en trogen rastfågel även i slättsjöar, 

så som Vibysjön. Ett restaureringsförsök i början 

av 1990- talet hade en mycket gynnsam effekt. 

Sångsvan kan även ses flyga över t ex centrala 

Hallsberg under framför allt vårflytten. 


Kortfattad ekologi: Arten häckar i vegetationsrika 

vatten ofta omgivna av myrmark och/eller 

sumpskog, alternativt i större dammar. Arten 

anländer till häckningsplatsen i samband med 

islossningen. Innan det kan de samlas i stora 

skaror vid isfria vatten. Även om mesta födan tas 

ur vattnet så betar sångsvanen ofta på land. 

Sångsvanar på sädesfält har på senare tid blivit en 

allt vanligare syn. 

Åtgärder: I och vid Vibysjön rastar många sångsvanar 

under framför allt våren. En restaurering

av (hela eller delar) av sjön skulle gynna arten. Av 

de 8 kända paren häckar samtliga i oskyddade 

områden. Ett av dessa (Igeln) föreslås i detta 

dokument som framtida reservat. Ytterligare ett 

område har varit på tal som reservat i länsstyrelsens 

regi, men det är i dag, enligt uppgift, nedprioriterat. 

VITKINDAD GÅS (Branta leucopsis) 

Förekomst: Arten har på senaste åren etablerat 

sig som häckfågel i Sottern, med något eller några 

par. Häckningarna verkar ha gått bra och en 

ökning av beståndet är inte omöjlig. Notervärt är 

att häckningarna skett till största delen utanför 

reservatet. 


Kortfattad ekologi: Vitkindad gås är en arktisk 

art som under 1970- talet började etablera sig som 

häckfågel runt Östersjöområdet. Arten är nu på 

väg att etablera sig på flera ställen i inlandet. 

Åtgärder: Det finns en påtalad risk för att arten 

blandas ihop med kanadagåsen. Skyddsjakt på 

kanadagås och andra gäss bör därför undvikas i 

Sottern. Även det störningsmoment som skyddsjakt 

innebär bör undvikas. Eftersom det finns ett 

reservat avsatt i Sottern och då arten är på expansion 

torde det inte finnas några ytterligare behov 

av åtgärder. 

FISKGJUSE (Pandion haliaetus) 

Förekomst: Runt 13 fiskjusepar häckade i kommunen 

1999. Sottern är det viktigaste området. 


Kortfattad ekologi: Fiskgjuse är den enda av 

våra rovfåglar som bara äter fisk och är därför 

knuten till sjöar. Boet placeras ofta i toppen av en 

plattkronad kraftig tall med utsikt över omgivningarna. 

Boet kan ibland ligga långt från vatten 

men de flesta bona i kommunen är i nära anknytning 

till sjöar. Fiskgjusar kan vara störningskänsliga 

runt boet varför båt/fritidsliv kan vara 

ett hot. Gjusarna flyttar under vintern och övervintrar 

huvudsakligen i västra Afrika. Arten är 

precis som andra fiskätare känslig för miljögifter i 

vattnet och bristen på lämpliga boträd är säkerligen 

relativt stor i kommunen. 

Åtgärder: Av de häckande paren är omkring 30% 

boende inom skyddade områden. Ökat skydd 

kring vissa boplatser bör övervägas, samt 

125 


iordningställandet av konstgjorda boplattformar i 

redan skyddade områden. 

BRUN KÄRRHÖK (Circus aeruginosus) 

Förekomst: 7 kända par av arten fanns i kommunen 

1999 men siffran är troligen något i underkant. 


Kortfattad ekologi: Arten häckar i vassrika sjöar 

och våtmarker eller i anslutning till sådana. Arten 

anländer här till häckplatserna sista dagarna i 

mars-början av april efter att ha spenderat vintern 

i medelhavsländer eller i Västafrika. Boet förläggs 

ofta ute i vassbälten och arten kan vara känslig 

för störning i början av en häckning. Arten jagar 

både över våtmarker och över åkerlandskapet 

(framförallt hanen). Födan består främst av smågnagare 

men även andra byten tas, ofta säsongsberoende. 

Åtgärder: Inget av paren häckar idag i skyddade 

områden. Ett av områdena, Tegeldammen, föreslås 

syddas i detta dokument. Arten skulle gynnas 

av att våtmarker återskapas. 

DUVHÖK (Accipiter gentilis) 

Förekomst: Arten häckar sparsamt i kommunen. 


Kortfattad ekologi: Arten är knuten till äldre 

skog framförallt barrdominerad sådan för både 

jakt och häckning. Arten kan även jaga i det 

öppna åkerlandskapet om avståndet till gammal 

skog inte är för stort. Vissa duvhökar övervintrar i 

just jordbrukslandskap i Syd- och Mellansverige. 

Det relativt stora boet används under flera år och 

är efteråt viktiga för andra arter. De gamla fåglarna 

förblir oftast i hemma området året runt 

medan ungfåglarna sprider sig. Arten har påverkats 

negativt av det moderna skogsbruket som 

har haft negativ inverkan på både födosökandet 

och på lämpliga boplatser. På vissa håll har dock 

städernas kråk- och duvfåglar blivit en viktig 

födoresurs för par som lyckats hitta en boplatsmiljö 

nära städer. 

Åtgärder: Bättre detaljkunskap om boplatser 

vore önskvärt. Några områden som föreslås 

skyddas i detta dokument hyser i dag duvhök men 

fler boplatser bör i framtiden få konkretare skydd 

i någon form.


TORNFALK (Falco tinnunculus) 

Förekomst: Tornfalk är en mycket sparsam 

häckfågel i kommunen. Flest par finns runt 

Vibysjön. 


Kortfattad ekologi: Tornfalk är typisk för det 

öppna landskapets. Det är då framförallt i odlingslandskapet 

man hittar arten men den kan även 

häcka på högre byggnader i städer och på industriområden 

(vilket även hänt i Hallsberg). Viktigaste 

bytet för arten är smågnagare och boet placeras i 

risbon, klipphyllor, byggnader, naturliga trädhål 

eller i speciella (och omtyckta) holkar. Arten 

drabbades hårt av kvicksilver förgiftningen och 

har här i trakten aldrig kommit tillbaka sedan dess 

troligen för att åkerlandskapet han och förändras. 

Holkuppsättning har varit ett framgångsrikt sätt 

att öka stammen på många håll men antalet 

tornfalksholkar häromkring är lågt. 

Åtgärder: Tornfalksholkar bör sättas upp på 

många håll inklusive kommunalt ägd mark och 

information om arten spridas. Återskapande av 

våtmarker skulle gynna arten. Att holkuppsättning 

är en framgångsrik metod visas i 

Viby, där privatpersoner satt upp flera holkar. 

TJÄDER (Tetrao urogallus) 

Förekomst: Arten ärgest spridd i kommunens 

skogar. 

Status: Hotkategori: LC. 

Kortfattad ekologi: Arten är, speciellt vintertid, 

knuten till äldre talldominerade skogar. Tjäder är 

den hönsfågel som kräver mest gammelskog och 

är därmed även den hönsfågel som sämst klarat 

det moderna skogsbruket. Hönor med kycklingar 

utnyttjar ofta blötare partier i skogen och områden 

med ört/risvegetation där kycklingarna kan 

hitta tillräckligt med insekter. Tjäderns parningssystem 

innebär att arten ställer stora krav på den 

miljö den lever i. I centrum finns en lämplig 

biotop för spelet och från det strålar tupparnas 

revir ut som måste innehålla alla biotoper för 

födosök året om för både tuppen, hönorna och 

kycklingarna. 

Åtgärder: De få kända spelplatserna i kommunen 

bör få lämnas från skogliga åtgärder och tillräckligt 

stora områden bör sättas av så att man kan 

återskapa lämpliga områden för framtiden. Att 

försöka skydda arten helt inom reservat är dock 

inte realistiskt på grund av arealerna som krävs 

126 

men fler kärnområden behövs. Det föreslagna 

området Tärnmossen/Stenön både hyser arten 

samt har ytmässig potential för att bidra till att 

säkra arten i den delen av kommunen. 

TRANA (Grus grus) 

Förekomst: Ett mindre antal tranpar häckar i 

kommunen. 


Kortfattad ekologi: Här häckar tranor i lite olika 

miljöer så som kärr, mossar och i sumpskogar 

kring mindre gölar och sjöar. Paret som ofta 

återkommer till samma revir år efter år anländer 

hit i slutet av mars-början av april. Boet placeras 

så att det är vatten runt om för att minska risken 

för predation men ibland hinner vattnet sjunka 

undan innan häckningen är klar, vilket ofta leder 

till död för ungarna. Födan består utav 

vegetabilier och allehanda mindre djur. Framförallt 

under flytten eller bland översommrande ungtranor 

är åkrar lockande och de kan då ställa till 

viss skada speciellt för en enskild odlare. 

Åtgärder: Trana häckar i några av de områden 

som föreslås skyddas i detta dokument. I dagsläget 

är så gott som alla kända häckningar utanför 

skyddade områden. 

LJUNGPIPARE (Pluvialis apricaria) 

Förekomst: Arten finns dokumenterad från en 

mosse i kommunen (Finnafallsmossen), men 

skulle kunna förekomma på någon enstaka till. 


Kortfattad ekologi: Arten förekommer på trädlösa 

områden som sällan understiger 50 ha och är 

här knuten till mossar. Artens viktigaste biotop 

under flytten är dock det öppna odlingslandskapet 

och våtmarkerna där uti. Dessa områden kan även 

utnyttjas för proviantering under häckningstid. 

Arten anländer här i mars-april och flyttar åter till 

Sydvästeuropa i juli-november. Ljungpiparen 

missgynnas av torvtäkter eller andra åtgärder som 

förändrar det öppna mosseplanet. 

Åtgärder: Det är önskvärt om torvtäkt inte 

startas upp på de få mossar som hyser ljungpipare. 

SPILLKRÅKA (Dryocopus martius) 

Förekomst: Arten är spridd i hela kommunens 

skogslandskap. 


Kortfattad ekologi: Arten lever i nästan alla

skogstyper förutsatt att den kan erbjuda tillräckligt 

många döda och döende träd samt lämpliga 

boträd. I optimal biotop har tätheter på 1 par/100 

ha noterats, medan det kan sjunka till 1 par/1000 

ha i sämre habitat. Boet huggs ut i grövre träd 

ofta asp men även tall, bok etc. Boträdens medelålder 

har, för tall, funnits vara: 115 år i Småland, 

170 år i Uppland, 187 år i Dalarna och 239 år i 

Gästrikland. Födan består av insekter som mestadels 

hackas ut ur murken ved, ett favoritbyte är 

hästmyror. 

Åtgärder: I detta dokument föreslås att flera 

områden sätts av för fri utveckling. Detta skulle 

ge fler refugområden åt spillkråkan. 

GRÅSPETT (Picus canus) 

Förekomst: Arten har börjat uppträda med 

ökande regelbundenhet i kommunen. Framförallt 

ses den under höst och vinter men fynd under 

häckningstid indikerar att några par av arten nu 

även häckar i kommunens östra och sydöstra 

delar. 


Kortfattad ekologi: Trots sin sällsynthet verkar 

arten expandera söderut i Sverige. Mycket tyder 

på att det finns luckor i vår kunskap om artens 

ekologi, framförallt om den sydligare svenska 

populationen. Arten är knuten till barrskog med 

inslag av grova lövbestånd, främst asp. 

Lövbrännor var troligen tidigare viktiga för arten. 

Födan består under sommaren till stor del av 

myror. Vintertid ses den ofta på talg invid mänskliga 

boningar, vilket skiljer den från den snarlika 

gröngölingen. 

Åtgärder: Genomförande av reservatsbildning 

för några av de områden som föreslås i detta 

dokument skulle gynna arten. Vinteröverlevnad 

för framförallt ungfåglar kan sannolikt ökas 

markant, om kommuninnevånare regelbundet 

förser sina fågelmatningar med talg. 

BACKSVALA (Riparia riparia) 

Förekomst: Under 1999 har en aktiv koloni 

hittats i en grusgrop nära Sibbetorp, samt en 

inaktiv i en mindre grusgrop nära Tällebacken. 

Status: Hotkategori 4 

Kortfattad ekologi: Arten anländer från vinterkvarteren 

i tropiska Afrika i maj. Backsvalorna 

häckar kolonivis där branter skapas som de kan 

gräva ur sina bohål i. Finmo-grovmo samt fin- 

127 


sandsfraktionerna är bäst. Sådana branter är 

naturligt få t ex vid älvbrinkar, strandvallar men 

människans grustag är utan tvekan den viktigaste 

boplatsen. Över 90% av boplatserna i södra 

Sverige ligger i grustag eller liknande, medan 

förhållandet är det omvända i Norrland. Flyttar 

åter i augusti-september. 

Åtgärder: Information till täcktinnehavare är 

viktig för artens överlevnad. Vid återställning av 

grustäkter som är lämpliga, bör artens speciella 

krav tillgodoses. 

STENKNÄCK (Coccothraustes 

coccothraustes) 

Förekomst: Arten förekommer mer eller mindre 

allmänt i odlingslandskapet och dess kantzoner 

från Bo/Hjortkvarn via Pålsboda och Hallsberg 

till Viby. Arten har ökat i trakten sedan 80-talet. 

Status: Hotkategori 4. 

Kortfattad ekologi: Stenknäck är en art som är 

knuten till kärnbärande träd och associeras främst 

till olika körsbär, vars kärnor de kan knäcka med 

sin mycket kraftiga näbb. De äter även kärnor och 

frön från slån, hägg, plommon, krikon, hagtorn, 

idegran, bok, avenbok, lön, alm, och på våren äts 

även en hel del knoppar. Arten är således knuten 

till ädellövskogar, skogsbryn och parker/villa 

trädgårdar. Vintertid besöker arten stundom 

fågelbord. 

Åtgärder: Inga speciella åtgärder bedöms i nuläget 

vara nödvändiga. 

IGELKOTT (Erinaceus europaeus) 

Förekomst: Arten förekommer, spridd i hela 

kommunen främst kring bebyggelse. 

Status: Hotkategori 4. 

Kortfattad ekologi: Arten är starkt knuten till 

människan men finns även i ren lövskog. Födan 

består främst av ryggradslösa djur. Igelkotten går 

om vintern i dvala och är därför beroende av bra 

övervintringsplatser, t ex öppna komposter, 

rishögar, stenmurar etc. Arten drabbas ofta lokalt 

av hög dödlighet, genom biltrafiken. 

Åtgärder: Att bevara gammal kulturbebyggelse 

och gamla kulturlandskap gynnar arten. Lokalt 

skulle man kunna hjälpa arten genom riktade 

insatser om detta skulle anses behövligt. Information 

om igelkotten riktat mot villaägare och 

bostadsföreningar skulle nog ge för arten positiv 

effekt.


Fladdermöss, näbbmöss och andra 

doldisar 

I samband med en inventering av fladdermöss i 

Örebro län i länsstyrelsens regi besöktes 6 tänkbara 

övervintringslokaler och ett område besöktes 

sommartid. Resultatet blev magert, bara en säkert 

artbestämd art: gråskimligfladdermus (som för 

övrigt flyger runt kommunhuset). Fladdermössen 

tillhör fortfarande de djur som trotts sin storlek 

och vana att hålla till runt mänskliga boningar 

ändå är i det närmaste helt okända för oss. Dit hör 

även näbbmöss, möss och sorkar. Även om de är 

kända som grupper finns det väldigt lite samlad 

Art Fyndplats/Kommentar 

Dvärgnäbbmus Tisaren 

Vanlig näbbmus Ekoparken 

Vattennäbbmus Hallsbergs avloppsreningsverk, Lillsjön 

Vattenfladdermus Tisaren 

Dvärgfladdermus Viby 

Stor fladdermus Del av Kvismaren 

Nordisk fladdermus Igeln 

Gråskimlig fladdermus Centrala Hallsberg 

Långörad fladdermus Tisaren 

Vattensork Ekoparken, Lillsjön 

Tabell över fladdermöss, näbbmöss, möss och sorkar. 

128 

information om de olika arterna och deras respektive 

förekomst. I samband med framtagandet av 

denna skrift har vissa arter säkert anträffats och 

vad gäller fladdermössen har en mer riktad insatts 

gjorts. Dessa uppgifter presenteras på ett kortfattat 

sätt i tabellen nedan. 

Vissa av dessa arter är med största sannolikhet 

vanliga eller tillockmed mycket vanliga. Förhoppningen 

är att denna lista ska inspirera till att mer 

information tas fram i framtiden. Att det behövs 

visas tydligt av att redan denna lista inehåller en 

ökning av antalet fladdermusarter med 5 st.

Igeln 

Fågelarter som tas upp i direktiv 79/409/EEG 

om bevarandet av vilda fåglar och som anträffats i 

Igeln. 

Svarthakedopping: Tidigare RH, nu TH 

Sångsvan: RH 

Salskrake: S 

Brun Kärrhök: RR 

Blå kärrhök: TR 

Fiskgjuse: RR 

Stenfalk: S 

Järpe: RH 

Orre: RH 

Tjäder: RH 

Småfläckig sumphöna: S 

Trana: RH 

Ljungpipare: TR 

Brushane: TR 

Grönbena: RR 

Fisktärna: TR 

Svarttärna: S 

Sparvuggla: RH* 

Pärluggla: RH* 

Spillkråga: RH 

Tretåig hackspett: S, TH 

Blåhake: S 

Törnskata: TR 

Ortolansparv: S 

RH =Regelbunden Häckfågel/Regelbundet 

reproducerande 

TH =Tillfällig Häckfågel/Tillfälligt reproducerande 

RR =Regelbunden Rastare/Regelbundet födosökande 

TR =Tillfällig Rastare/Tillfälligt födosökande 

S =Sällsynt 

*Under i landskapet goda uggleår 

(Listan över fågelarter som observerats i Igeln är 

upprättad av Jonas Engzell 1999-11-12 och 

bygger på egna observationer samt artlista publicerad 

i Kumla Biologiska Förenings jubileumsskrift.) 

129 

Artlistor, artfakta m m


Nyckelbiotoper i Hallsbergs 

kommun 

Annelund, 200 m nno, grova ädellövträd 0,0 ha 

Annelund, 250 m nno, grova ädellövträd 0,0 ha 

Annelund, 450 m no, grova ädellövträd 0,0 ha 

Berget, grova ädellövträd 0,0 ha 

Björkbacken, grova ädellövträd 0,0 ha 

Björkå, grova ädellövträd 0,1 ha 

Björnsjön, ö,bergbrant 1,0 ha 

Bockberget, bergbrant 1,2 ha 

Brummermon, 600 m nv, blandsumpskog 0,5 ha 

Charlottenlund, s, grova ädellövträd 0,0 ha 

Dalslund, v, ravin 0,7 ha 

Deje, v, ädellövnaturskog 0,2 ha 

Djursnäsa Ö, Lövträd 4,4 ha 

Dovra kyrka, nv, barrnaturskog 6,3 ha 

Ekeberg, 250 m s, lövnaturskog 1,3 ha 

Eketorpet, 200 m no, grova ädellövträd 1,5 ha 

Enemossen, 250 m sv, alsumpskog 1,0 ha 

Falkenbergs kulle, v, hällmarkskog 0,5 ha 

Finnabäcken, naturlig skogsbäck 1,8 ha 

Fiskarängen, sö, lövträd 1,0 ha 

Folkatorp, 400 m no, ädellövskog 0,8 ha 

Forstorp, 400 m v, alsumpskog 1,2 ha 

Frommatorps gruva, 100 m nv, 

alsumpskog 0,3 ha 

Frommatorps gruva, 300 m sso, lövrik 

barrnaturskog 1,1 ha 

Frommesta gruva, 500 m n, örtrika 

bäckdråg 0,2 ha 

Gallabergssjön, n, naturlig skogsbäck 4,7 ha 

Geråsen, ö, ädellövskog 3,1 ha 

Getrikebergen, 300 m no, bergbrant 2,0 ha 

Glasbergen, barrskog 0,8 ha 

Glottra tärnen, alsumpskog 0,8 ha 

Goltorp, 700 m so, lövnaturskog 4,5 ha 

Gröna platsarna, s, källpåverkad mark 0,6 ha 

Gubbröjekärret, ö, lövsumpskog 1,6 ha 

Gölmossen, v, blandsumpskog 1,2 ha 

Hamberg, 250 m sv, grova ädellövträd 0,0 ha 

Hjortkvarn-Bro, örtrik allund 7,5 ha 

Hjortkvarn-Broäng, lövnaturskog 13,2 ha 

Hjälmsätter, barrskog 1,6 ha 

Hälgenäsudden, s, lövsumpskog 1,5 ha 

Hälgenäsviken, 400 m, alsumpskog 0,6 ha 

Igelsjön, n, grova ädellövträd 0,1 ha 

Jättebergsporten, bergbrant 1,6 ha 

130 

Kalkfallet, 700 m sv, grova ädellövträd 0,0 ha 

Karstorp, 100 m n, lövnaturskog 0,7 ha 

Karstorp, 400 m no, lövrik barrnaturskog 0,1 ha 

Karstorp, 700 m ö, grova ädellövträd 0,1 ha 

Killingaudden, n, grova ädellövträd 0,1 ha 

Klevsbergen, v, liten sprickdal i fasta 

berget 0,4 ha 

Kossekärret, 200 m no, barrskog 1,3 ha 

Kossekärret, blandsumpskog 3,2 ha 

Kulltorp, so, örtrika bäckdråg 3,7 ha 

Kungslyckan, 350 m so, grova 

ädellövträd 0,0 ha 

Kårtorp, 300 m nv, örtrika bäckdråg 6,6 ha 

Käfsterud, lövsumpskog 1,2 ha 

Kärvens Klintar, ravin 0,4 ha 

Lilla julafton, alsumpskog 1,0 ha 

Litstorp, 300 m so, grova ädellövträd 0,1 ha 

Litstorp, 400 m s, aspskog 0,1 ha 

Lybeck, 500 m n, aspskog 2,7 ha 

Lybeckviken-Avern, n, aspskog 4,9 ha 

Lövåsen, ö, aspskog 6,2 ha 

Marielund, 200 m no, kalkbarrskog 1,4 ha 

Masugnen, v, grova ädellövträd 0,0 ha 

Mörtviken, ö, lövträd 1,2 ha 

N Nytorp, barrskog 0,8 ha 

Nalaviberg, 700 m ö, lövnaturskog 1,1 ha 

Norrgården, nv, lövträd 5,1 ha 

Odensvi, 150 m s, grova ädellövträd 0,6 ha 

Odensvi, 500 m s, grova ädellövträd 0,7 ha 

Orrkulla, 300 m s, örtrika bäckdråg 0,5 ha 

Oxhageberget, 150 m no, aspskog 0,1 ha 

Oxhagsberget, 100 m no, blandsumpskog 1,1 ha 

Oxhagsberget, bergsbrant 1,0 ha 

Porsmossen, lövsumpskog 0,8 ha 

Rävkollamossen, skog-myrmosaik 0,5 ha 

Röda bron, 300 m ö, brandfält 0,6 ha 

Rösjökärren, n, lövsumpskog 0,3 ha 

S Johanstorp, lövträd 0,7 ha 

Sandviken, barrskog 2,1 ha 

Sandviken, s, alsumpskog 0,5 ha 

Sjölunda, 400 m n, grova ädellövträd 0,1 ha 

Skogaholms herrgård, grova ädellövträd 1,0 ha 

Skogsberg, 420 m n, grova ädellövträd 0,0 ha 

Skogsberg, 520 m no, grova ädellövträd 0,0 ha 

Skogsberg, 550 m nno, grova ädellövträd 0,0 ha 

Slätmoviken, 800 m v, barrskog 0,6 ha 

, grova ädellövträd 0,0 ha 

Sottern, s, barrskog 0,4 ha 

Sprickdalen N Dovra kyrka, 

gransumpskog 3,7 ha

Stavån, bäckdal 2,5 ha 

Stämkärret, 600 m ö, barrskog 1,0 ha 

Svalnäs, v, betad hagmark 3,4 ha 

Svartkärret, 300 m s, aspskog 0,4 ha 

Svartkärret, n, alsumpskog 1,0 ha 

Svartsundet, 300 m sv, brandfält 0,6 ha 

Söder Hamberg, 150 m s, grova 


Sörängen, 200 m n, ädellövskog 3,0 ha 

Testa, 500 m v , grova ädellövträd 2,2 ha 

Testa, ö, ravin 3,2 ha 

Tima brunn, källpåverkad mark 0,5 ha 

Tripphultsmossen, 300 m ö, hällmarkskog0,2 ha 

Tålmodabackarna, n, aspskog 0,7 ha 

Tärnmossen, barrskog 0,8 ha 

Ulvsätter, 300 m v, ädellövskog 0,6 ha 

Varghagen, aspskog 0,5 ha 

Viby hembygdsgård, grova ädellövträd 2,4 ha 

Väktarstugan, ö, barrskog 2,8 ha 

Västergården, 200 m v, grova ädellövträd 1,0 ha 

Årtebrunnen, n, blandsumpskog 0,6 ha 

Äspelund, 500 m v, barrskog 7,8 ha 

Äspelund, 900 m no, barrskog 24,1 ha 

Äspetorp, 500 m v, barrskog 0,2 ha 

Övra Haddebo, grova ädellövträd 0,2 ha 

Övre Alstugan, barrskog 3,1 ha 

Övre Bavlinge, 100 m n, grova 


(Skogsvårdsstyrelsen 2002-08-26) 

131 

Artlistor, artfakta m m


Sjöar i Hallsbergs kommun 

Namn Storlek ha m ö h Fisk 

Aggsjön 2,5 124 

Alvsjön 2,5 82 

Avern 710 65,9 gös, ål 

Bavlingssjön 39 106,3 ål 

Bisbotärn 0,4 118 

Bjurhultasjön 43,9 105 ål 

Björksjön 15 

Bottenviken 5 127 

Brännsjön 7,5 84 

Bäcksjön 18,5 88,7 

Dammen 1 

Dejesjön 19 91 ål 

Fetsjön 0,7 84 

Fiskelösen 1,5 105 

Gallabergssjön 18,7 129,8 

Glottrasjön 113,1 121,4 ål 

Gålsjön 1 88 

Gårdssjön 5,6 107,9 

Halvfaren 1,2 125 

Hampetussen 1 100 

Hamratärn 0,5 

Hjortdammen 4 91 

Hjälmsättersdammen 9,5 103 

Hjärtasjön 340 111,2 ål, siklöja 

Hovdesjön 2 158 

Hultsjön 55,5 109 

Hällebosjön 59,4 81 

Igeln 10 80 

Ingelsgårdstärnen 2,5 109 

Ingelsjön 0,8 141,2 

Kattkärret 22 86 ål 

Kläsjön 9 172 

Kolken 0,7 130,5 

Kroksjön 6,2 154 

Kvarndammen 1,5 92 

Kvarndammen 1,7 

Lidstigen 2 92 

Lilla Björnsjön 1,5 108 

Lilla Kringsjön 10,5 90 

Lilla Sarven 2 130 

Lillsjön 24 72 

Lissjön 0,7 151 

Losjön 7 169 

Lugndammen 1 

Lyren 150 86,6 ål 

Mellan Dovra 2 120,5 

Molången 10,5 111 

Måsjön 67 106 gös, ål 

Nedra Gryten och Björnhammarssjön 125,2 99,3 gös, ål 

Nedre Gunnersjön 4,3 108 

Niagara 1 

Norra Aggsjön 5,5 128 

Norra Dovrasjön 2 123 

Rävsjön 4,8 148 ål 

Rösjön 5 153 

132

Namn Storlek ha m ö h Fisk 

133 


Sjölandasjön 2,8 125 

Skiren 3,5 108 

Skogasjön 38,4 84,9 

Smeddammen 2 

Sottern 2747 72 nors, gös, ål, nissöga, pallasea quadrisoinosa 

Spångkärret 1 

Stora Björnsjön 8,7 101 

Stora Kringsjön 32,5 89,8 ål 

Stora Sarven 32,5 132 

Svartgölen 0,4 139 

Svartsjön 1 187 

Sättrasjön 11,8 114 ål 

Södra Aggsjön 2 130 

Södra Dovrasjön 5,5 119 

Tisaren 1316 100,1 sik, nors, gös, grönling (?), nissöga 

Torpsjön och Blåvåmmen 58 105,2 gös, ål 

Torvsjön 5,3 

Tosjön 2 

Tripphultssjön 9 128,8 

Vibysjön 227 60,4 

Viggerudssjön 2 105 

Ålsjön 9 107 

Åmmen 9,5 134 

Ängssjön 2 139 

Övra Gryten 39 105 gös, ål 

Övre Gunnersjön 3,6 110

Artlistor, Naturmiljöer artfakta i Hallsbergs m m kommun, lista 

Naturmiljöer i Hallsbergs kommun 

Nr Naturmiljö Klass Huvudsaklig naturtyp Sida 

1 Broby äng R skog 

3 Nalavibergs ekäng R skog 

4 Sköllersta prästäng R skog 

5 Skåle R Kraftigt kulturpåverkad mark 

6 Brandfält söder om Sottern ”Korstallen” L Skog 

7 Dovrasjödalens norra del L Skog 

8 Gropadal L Skog 31 

9 Lindhult R Skog 

10 Norrängenbeståndet L Skog 

11 Skepphultabeståndet K Skog 32 

12 Skogsområde söder om Mamsellbergen 

Svennevad K Skog 

13 Skogsområde Bläckkärret K Skog 33 

14 Gallabergs bäckravin L Skog 34 

15 Skogsområde vid Karstorp L Skog 35 

16 Blåbergamon L Skog 36 

17 Tärnmossen med Stenön L Skog 38 

18 Skogsområde öster Nordanbro K Skog 40 

19 Sottern R Sjöar och vattendrag 

20 Dovrasjödalen och Dovra sjöar R Skog/Sjöar och vattendrag 64 

21 Emmaån (inkl 21b Forssträcka i 

Emmaån) L/K Sjöar och vattendrag 65 

22 Gallabergssjön och Gallabergsbäcken L Sjöar och vattendrag 

23 Igeln området L Sjöar och vattendrag 67 

24 Vibysjön L Sjöar och vattendrag 69 

25 Åmmen L Sjöar och vattendrag 

26 Avern K Sjöar och vattendrag 

27 Bännsjön K Sjöar och vattendrag 

28 Baggesandtärnen K Sjöar och vattendrag 

29 Haddeboån K Sjöar och vattendrag 

30 Hampetussen K Sjöar och vattendrag 

31 Hamra tärn K Sjöar och vattendrag 

32 Hovdesjön K Sjöar och vattendrag 70 

33 Hjärtasjön K Sjöar och vattendrag 

34 Kroksjön K Sjöar och vattendrag 

35 Lillsjön K Sjöar och vattendrag 71 

36 Nedre Gryten K Sjöar och vattendrag 

37 Skogasjön K Sjöar och vattendrag 

38 Skogaån-Svennevadsån K Sjöar och vattendrag 72 

39 Stavån K Sjöar och vattendrag 73 

40 Skogsområde vid Väktarstugan K Skog 41 

41 Lövdunge söder Bo viltvatten K Skog 

42 Lövskog östra kanten av Oxhagsbäcken K Skog 

43 Ädellövskog sydväst Testa K Skog 

44 Ädellövskog nordost Ösby K Skog 

45 Örtrikt bäckdråg sydväst Vretstorp L Skog 

134

135 

Naturmiljöer i Hallsbergs Artlistor, kommun, artfakta m lista 

m 


46 Lövskog sydväst Vretstorp L Skog 

47 Lövskog Karstorp L Skog 

48 Värnsta dammen K Våtmark 

49 Viltvatten vid Skogaholm K Våtmark 83 

50 Mosippslokal söder om Hjortkvarn K Tätortsnära natur 

51 Närströvsområde sydost om Långängen K Tätortsnära natur 

52 Närströvsområde nordväst om Sköllersta K Tätortsnära natur 

53 Närströvsområdet Folkasbo K Tätortsnära natur 

54 Närströvsområde norr om Hjortkvarn K Tätortsnära natur 

55 Odensvi skans K Tätortsnära natur 

56 Stocksättersskogen (Hultaskogen) K Tätortsnära natur 101 

57 Tegeldammen K Tätortsnära natur 103 

58 Tystingeberget K Tätortsnära natur 

59 Dammrester Tegelbruket LK Våtmark 84 

60 Gravfält i Nalaviberg R Kraftigt kulturpåverkad mark 

61 Stora Kringsjön K Sjöar och vattendrag 74 

62 Testabäcken K Sjöar och vattendrag 

63 Tisaren K Sjöar och vattendrag 

65 Viggerudssjön K Sjöar och vattendrag 

66 Östansjösjön K Sjöar och vattendrag 

67 Östersjön LK Sjöar och vattendrag 

68 Bäcksjön K Tätortsnära natur 

69 Breslätts äng/åsen K Tätortsnära natur 

70 Ekologiska parken K Tätortsnära natur 105 

71 Fagerlid, Höghult, Björkå – området K Tätortsnära natur 

72 Kvismaren (del av) R Våtmark 85 

73 Del av Stora mossen/Kärnskogsmossen R Våtmark 

74 Glottrakärret och Venerna R Våtmark 87 

75 Kamperhultakärret R Våtmark 

76 Våtmarker kring Vibysjön L Våtmark 

77 Bo viltvatten K Våtmark 88 

78 Blänkkärret K Våtmark 89 

79 Bredmossen och Hultsjömossen K Våtmark 

80 Damm sydost Haddebo K Våtmark 

81 Betade ängar Nedre Gryten K Kraftigt kulturpåverkad mark 108 

82 Kulturlandskapet vid Bo K Kraftigt kulturpåverkad mark 

83 Lagmansbacka K Kraftigt kulturpåverkad mark 

84 Omgivningarna kring Herrgryt K Kraftigt kulturpåverkad mark 

85 Omhällsberg K Kraftigt kulturpåverkad mark 109 

86 Tarsta fornborg K Kraftigt kulturpåverkad mark 

87 Drumlinområdet R/L/K Odlingslandskap/Naturgeografiskt 

intressant område 

88 Del av Askersundsåsen vid Räverud K Naturgeografiskt intressant område 

89 Klapperstensfält sv Sköttsborg K Naturgeografiskt intressant område 

90 Skallerudsstrandvallar K Naturgeografiskt intressant område 

91 Strandhak vid Tebo K Naturgeografiskt intressant område 

92 Tisarförkastningen (”södra land”) K Naturgeografiskt intressant område 

93 Åskullar vid östra och västra Härja K Naturgeografiskt intressant område 

94 Åsparti sydost om Hulta K Naturgeografiskt intressant område



95 Åsparti söder om Svennevad K Naturgeografiskt intressant område 

96 Åsparti öster om Kulltorp K Naturgeografiskt intressant område 

97 Åsområde öster om Glottrasjön K Naturgeografiskt intressant område 

98 Bäckravin söder om Bulltorp K Skog 

100 Bergsluttning vid östra Skruke-Köpsta L Skog 

101 Ögonakällan och Finnakällan L Skog 42 

102 Hässleberg K Skog 

103 Kalvslätt K Skog 

105 Laggarboda K Skog 

106 Lodytan i Vretstorp K Skog 

107 Lövskogsområde vid Ämta K Skog 

108 Lind norr om Lövåsen LK Skog 

109 Träd vid ödetorp Lövåsen LK Skog 

110 Skruke asklund K Skog 

111 Tripphultsmon och Tripphultsjön K Skog 44 

112 Lundområde söder om Herrfallsäng K Skog 

113 Ramshällsområdet K Skog 

114 Eklund öster om Ösby K Skog 

115 Lövskogsparti öster om Backa K Skog 

117 Geråsen R Odlingslandskap 55 

118 Stora Kortorp R Odlingslandskap 

119 Örmon L Odlingslandskap 

120 Frosten L Odlingslandskap 

121 Skarboda L Odlingslandskap 

122 Sörbyhammaren L Odlingslandskap 

123 Kårkulla L Odlingslandskap 

124 Betesmark norr Herrgryt L Odlingslandskap 

125 Gossebo L Odlingslandskap 

126 Rostorp L Odlingslandskap 

127 Bössebo L Odlingslandskap 

128 Värsta L Odlingslandskap 

129 Vinala L Odlingslandskap 

130 Forntomta L Odlingslandskap 

131 Joganbo L Odlingslandskap 

132 Prästgården L Odlingslandskap 

133 Övre Ingelsgård L Odlingslandskap 

134 Stenkulla L Odlingslandskap 

135 Lindhult vid sjön Avern L Odlingslandskap 

136 Västra Kattala L Odlingslandskap 

137 Svalnäs L Odlingslandskap 

138 Kängstorp L Odlingslandskap 

139 Tomta hagar R Odlingslandskap 56 

140 Herrfallsäng R Odlingslandskap 

142 Ödetorp Stabbetorp K Kraftigt kulturpåverkad mark 

143 Beteshage vid Sjöstorp K Odlingslandskap 

145 Våglyckans äng/Valkesängen och lund K Odlingslandskap 

146 Lubby askäng och lund K Odlingslandskap 

147 Torrängsparti sydväst om Våglyckan K Odlingslandskap 

136

137 


m 


148 Bergkulle vid Lilla Frotorp K Odlingslandskap 

149 Odlingslandskap vid Vångerud K Odlingslandskap 

150 Älgevads hage K Odlingslandskap 

151 Ekeberga K Odlingslandskap 

152 Hage och bäckravin vid Skrubby K Odlingslandskap 

153 Norra Hamra K Odlingslandskap 57 

154 Kållslätt K Odlingslandskap 

155 Skrattorp K Odlingslandskap 

156 Skepphulta äng K Odlingslandskap 

158 Årlaholmen K Odlingslandskap 

159 Finnafallsmossen K Våtmark 

160 Hulta våtmark K Våtmark 90 

161 Gölpengskärret K Våtmark 

163 Kärr öster om Gölpengskärret K Våtmark 

164 Lövsjökärret K Våtmark 91 

165 Matstorpakärret K Våtmark 92 

166 Orrmossen med sanka kärret K Våtmark 

167 Salamanderdammar söder om 

Pålsboda K Våtmark 93 

168 Sandbergsmosse K Våtmark 

169 Skarbysjön K Våtmark 

170 Skymossen K Våtmark 

171 Svennevadsmossen K Våtmark 

172 Torvsjön och Björndammen K Våtmark 

173 Trugamossen K Våtmark 

174 Vretstorps reningsverksdamm K Våtmark 94 

176 Drumlin vid Sörby K Odlingslandskap 

177 Åsparti sydväst Egeby K Odlingslandskap 

178 Ullavi K Odlingslandskap 

180 Vinala- Testa området K Odlingslandskap 

182 Hagmark och lund sydost Fall K Odlingslandskap 

183 Två hagar vid Nedre Skrukebacken K Odlingslandskap 

184 Rudsättersäng K Odlingslandskap 

185 Kulturlandskapet vid Deje K Odlingslandskap 

186 Odlingsmarkerna vid Iboholm K Odlingslandskap 

187 Hagmark norr om Glottra K Odlingslandskap 

188 Hagmark sydväst om Nytorp K Odlingslandskap 

189 Odlingslandskap vid Haddebo K Odlingslandskap 

191 Simontorp och Törntorps 

odlingslandskap LK Odlingslandskap 

192 Stubbetorp K Odlingslandskap 

193 Bäcken K Odlingslandskap 

194 Ekeberg LK Odlingslandskap 

195 Fagerbjörk LK Odlingslandskap 

196 Norra Västanmossa K Odlingslandskap 

197 Högen K Odlingslandskap 

198 Nordanbro L Odlingslandskap 

199 Vakten K Skog



201 Värnsta L Odlingslandskap 

202 Hageberg K Odlingslandskap 

203 Norra Höga K Odlingslandskap 

204 Gulberga K Odlingslandskap 

205 Tystinge LK Odlingslandskap 

206 Breslätt K Odlingslandskap 

207 Rastorp K Odlingslandskap 

208 Översta LK Odlingslandskap 

209 Samsala LK Odlingslandskap 

210 Hälla K Odlingslandskap 

211 Fiskmanstorp LK Odlingslandskap 

212 Stora Saltorp LK Odlingslandskap 

213 Vrana LK Odlingslandskap 

214 Ottos Backe K Odlingslandskap 

215 Mörkasbo K Odlingslandskap 

216 Backa LK Odlingslandskap 

217 Laggarhälla K Odlingslandskap 

218 Ämta K Odlingslandskap 

219 Svennevads-Gillberga K Odlingslandskap 

220 Norrberg L Odlingslandskap 

221 Kulltorp K Odlingslandskap 

222 Norra Ässböle LK Odlingslandskap 

223 Bottorp K Odlingslandskap 

224 Södra Sättran K Odlingslandskap 

225 Bjurhulta K Odlingslandskap 

226 Stora Örberga K Odlingslandskap 

227 Boskulla K Odlingslandskap 

228 Skinnarbacka K Odlingslandskap 

229 Bo LK Odlingslandskap 

230 Lövelund K Odlingslandskap 

231 Skarpåsen K Odlingslandskap 

233 Fågelhult K Odlingslandskap 

236 Hjärtaön K Skog 

237 Skogsområde sydväst Bottenriken K Skog 

238 Skogsområde nordväst Fåglamossen K Skog 

239 Bergsbrant i Klevsbacken K Skog 

240 Skogsområde väster Klevsbacken K Skog 

241 Lövområde nordväst Bäcken K Skog 

242 Grov barrskog norr Hässleberg K Skog 

243 Örtrikt bäckdråg Kulltorp K Skog 

244 Ädellövskog Ulvsätter K Skog 46 

245 Lövsumpskog Porsmossen K Skog 

246 Bergsbrant vid Jättabergets fornborg K Skog 

247 Lövsumpskog sydost Övre Gunnersjön K Skog 

248 Gammal tallskog norr Hjortkvarn K Skog 

249 Alsumpskog norr Karstorp K Skog 

250 Lövskogsområde vid Avern K Skog 

251 Talldominerad barrskog Avern K Skog 

138

139 


m 


252 Ekbacke kommungräns vid Östra kattala K Skog 

253 Blockrik hällbarrskog vid Avern K Skog 

254 Aspskog och hassellund öster Iboholm K Skog 

255 Asp och alsumpskogsområde nordost 

Iboholm K Skog 

256 Grovt ädellövsområde sydost Boskulla K Skog 

257 Löv och lövsumpskog öster Hälgenäs K Skog 

258 Lövskog sydost Litstorp K Skog 

259 Blandsumpskog Oxhagsbäcken K Skog 

260 Aspdunge söder Oxhagsbäcken K Skog 

261 Lövsumpskog sydväst Murtorpet K Skog 

262 Alsumpskog öster Djursnäsatorp K Skog 

263 Alsumpskog vid Enemossen K Skog 

264 Aspskog öster Djursnäs K Skog 

265 Lågrik barrskog norr Botorp K Skog 

267 Ravinområde norr Fiskelösen K Skog 

268 Blockrik ädellövskog norr Lindstigen K Skog 

269 Barrskogsområde nordost Bäcktorp K Skog 

270 Källpåverkad mark norr om Nedre 

Gunnersjön K Skog 

271 Alsumpskog öster Sättrasjön K Skog 

272 Blandsumpskog nordost Sättrasjön K Skog 

273 Brandfält nordost Skiren K Skog 

274 Bergsbrant öster Skiren K Skog 

275 Naturskogsartad lövsumpskog och 

allund Hjortkvarn K Skog 

276 Betad hagmark Svalnäs K Skog 

277 Alsumpskog norr Hälgenäs K Skog 

278 Ekområde vid Vakten K Skog 

279 Blandskogsområde sydväst Rostorp K Skog 47 

287 Hagmark Stora Älberg K Odlingslandskap 

288 Hagmark Handberga K Odlingslandskap 

289 Oxaryggen R Odlingslandskap 

290 Damm väster om Åmanstorp K Våtmark 95 

291 Bavlinge Domänreservat LK Skog 

292 Niagara K Sjöar och vattendrag 75 

293 Hjälmsättersdammen K Våtmark 96 

294 Rösättersbäcken/Puttlabäcken K Sjöar och vattendrag 76 

295 Reningsverksdamm Pålsboda LK Våtmark 

296 Hagmark öster om Segås K Odlingslandskap 58 

297 Bockmossen K Skog 

298 Tornmossen och Tranemossen K Våtmark 

299 Skogsområde öster om Suttermossen K Skog 

300 Örtrikt bäckdråg Stenkulla K Skog 

301 Trolleflods mosse K Våtmark 

302 Sågarbacken K Skog 48 

303 Viltvatten vid Svennevads-Gillberga K Våtmark 97 

304 Stommens ekäng R Odlingslandskap 59



305 Näggestorp R Skog 49 

306 Hässlebergsdammen K Våtmark 98 

307 Stråbergahöjden K Skog 

R =Nationellt intresse 

L =Regionalt intresse 

K =Kommunalt intresse 

LK=Lokalt intresse 

Fet stil =i dokumentet beskrivna områden 

140

Artlistor och artfakta - Vretstorp - Vretstorp

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?