Artlistor och artfakta - Vretstorp - Vretstorp
Artlistor och artfakta - Vretstorp - Vretstorp
Artlistor och artfakta - Vretstorp - Vretstorp
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Artlistor</strong>, <strong>artfakta</strong> m m<br />
TORNFALK (Falco tinnunculus)<br />
Förekomst: Tornfalk är en mycket sparsam<br />
häckfågel i kommunen. Flest par finns runt<br />
Vibysjön.<br />
Status: Hotkategori LC.<br />
Kortfattad ekologi: Tornfalk är typisk för det<br />
öppna landskapets. Det är då framförallt i odlingslandskapet<br />
man hittar arten men den kan även<br />
häcka på högre byggnader i städer <strong>och</strong> på industriområden<br />
(vilket även hänt i Hallsberg). Viktigaste<br />
bytet för arten är smågnagare <strong>och</strong> boet placeras i<br />
risbon, klipphyllor, byggnader, naturliga trädhål<br />
eller i speciella (<strong>och</strong> omtyckta) holkar. Arten<br />
drabbades hårt av kvicksilver förgiftningen <strong>och</strong><br />
har här i trakten aldrig kommit tillbaka sedan dess<br />
troligen för att åkerlandskapet han <strong>och</strong> förändras.<br />
Holkuppsättning har varit ett framgångsrikt sätt<br />
att öka stammen på många håll men antalet<br />
tornfalksholkar häromkring är lågt.<br />
Åtgärder: Tornfalksholkar bör sättas upp på<br />
många håll inklusive kommunalt ägd mark <strong>och</strong><br />
information om arten spridas. Återskapande av<br />
våtmarker skulle gynna arten. Att holkuppsättning<br />
är en framgångsrik metod visas i<br />
Viby, där privatpersoner satt upp flera holkar.<br />
TJÄDER (Tetrao urogallus)<br />
Förekomst: Arten ärgest spridd i kommunens<br />
skogar.<br />
Status: Hotkategori: LC.<br />
Kortfattad ekologi: Arten är, speciellt vintertid,<br />
knuten till äldre talldominerade skogar. Tjäder är<br />
den hönsfågel som kräver mest gammelskog <strong>och</strong><br />
är därmed även den hönsfågel som sämst klarat<br />
det moderna skogsbruket. Hönor med kycklingar<br />
utnyttjar ofta blötare partier i skogen <strong>och</strong> områden<br />
med ört/risvegetation där kycklingarna kan<br />
hitta tillräckligt med insekter. Tjäderns parningssystem<br />
innebär att arten ställer stora krav på den<br />
miljö den lever i. I centrum finns en lämplig<br />
biotop för spelet <strong>och</strong> från det strålar tupparnas<br />
revir ut som måste innehålla alla biotoper för<br />
födosök året om för både tuppen, hönorna <strong>och</strong><br />
kycklingarna.<br />
Åtgärder: De få kända spelplatserna i kommunen<br />
bör få lämnas från skogliga åtgärder <strong>och</strong> tillräckligt<br />
stora områden bör sättas av så att man kan<br />
återskapa lämpliga områden för framtiden. Att<br />
försöka skydda arten helt inom reservat är dock<br />
inte realistiskt på grund av arealerna som krävs<br />
126<br />
men fler kärnområden behövs. Det föreslagna<br />
området Tärnmossen/Stenön både hyser arten<br />
samt har ytmässig potential för att bidra till att<br />
säkra arten i den delen av kommunen.<br />
TRANA (Grus grus)<br />
Förekomst: Ett mindre antal tranpar häckar i<br />
kommunen.<br />
Status: Hotkategori LC.<br />
Kortfattad ekologi: Här häckar tranor i lite olika<br />
miljöer så som kärr, mossar <strong>och</strong> i sumpskogar<br />
kring mindre gölar <strong>och</strong> sjöar. Paret som ofta<br />
återkommer till samma revir år efter år anländer<br />
hit i slutet av mars-början av april. Boet placeras<br />
så att det är vatten runt om för att minska risken<br />
för predation men ibland hinner vattnet sjunka<br />
undan innan häckningen är klar, vilket ofta leder<br />
till död för ungarna. Födan består utav<br />
vegetabilier <strong>och</strong> allehanda mindre djur. Framförallt<br />
under flytten eller bland översommrande ungtranor<br />
är åkrar lockande <strong>och</strong> de kan då ställa till<br />
viss skada speciellt för en enskild odlare.<br />
Åtgärder: Trana häckar i några av de områden<br />
som föreslås skyddas i detta dokument. I dagsläget<br />
är så gott som alla kända häckningar utanför<br />
skyddade områden.<br />
LJUNGPIPARE (Pluvialis apricaria)<br />
Förekomst: Arten finns dokumenterad från en<br />
mosse i kommunen (Finnafallsmossen), men<br />
skulle kunna förekomma på någon enstaka till.<br />
Status: Hotkategori LC.<br />
Kortfattad ekologi: Arten förekommer på trädlösa<br />
områden som sällan understiger 50 ha <strong>och</strong> är<br />
här knuten till mossar. Artens viktigaste biotop<br />
under flytten är dock det öppna odlingslandskapet<br />
<strong>och</strong> våtmarkerna där uti. Dessa områden kan även<br />
utnyttjas för proviantering under häckningstid.<br />
Arten anländer här i mars-april <strong>och</strong> flyttar åter till<br />
Sydvästeuropa i juli-november. Ljungpiparen<br />
missgynnas av torvtäkter eller andra åtgärder som<br />
förändrar det öppna mosseplanet.<br />
Åtgärder: Det är önskvärt om torvtäkt inte<br />
startas upp på de få mossar som hyser ljungpipare.<br />
SPILLKRÅKA (Dryocopus martius)<br />
Förekomst: Arten är spridd i hela kommunens<br />
skogslandskap.<br />
Status: Hotkategori LC.<br />
Kortfattad ekologi: Arten lever i nästan alla
Change language