Artlistor och artfakta - Vretstorp - Vretstorp

Artlistor, artfakta m m
med riklig vegetation så som lövslymarker längs
åar och andra blötmarker. Arten föredrar lite mer
högvuxen buskmark jämfört med den vanligare
gräshoppsångaren. I Sverige är arten en tillfällig
gäst som börjar att etablera sig som regelbunden
häckfågel. Flodsångaren observeras lättast på
sången under sommarnätterna, annars skygg och
tillbakadragen.
Åtgärder: Arten gynnas uppenbarligen av landskapets
generella igenbuskning och inga speciella
åtgärder bedöms därför nödvändiga i nuläget.
TRASTSÅNGARE (Acrocephalus
arundinaceus)
Förekomst: Arten har konstaterats häcka vid
tegeldammen och sjungande hanar hörs så gott
som årligen i kommunen. Arten har bland annat
noterats vid Skogaholms viltvatten och Vibysjön
och det är möjligt att häckningar genomförts även
på dessa platser. Arten ses tämligen ofta vid
Kvismaren, dock ej i den del som tillhör Hallsbergs
kommun.
Status: Hotkategori NT
Kortfattad ekologi:: Den svenska populationen
av trastsångare har ett kärnområde vid
Kvismaren. Arten föredrar områden med en
kombination av höga, täta vassar och öppet,
grunt, insektsrikt vatten. Boet byggs i vass.
Trastsångaren anländer från övervintringen i
tropiska Västafrika under maj månad och flyttar
söderut igen under juli-september.
Åtgärder: Inga åtgärder behöver vidtas. Arten
gynnas av skapande och skötsel av våtmarker i
odlingslandskapet, såsom Tegeldammen i Hallsberg.
MINDRE FLUGSNAPPARE (Ficedula
parva)
Förekomst: Arten är sällsynt men troligen årlig i
kommunen.
Status: Hotkategori VU.
Kortfattad ekologi: Arten förekommer nästan
uteslutande i ogallrad, minst 50 år gammal skog.
Den kräver inte stora ogallrade bestånd, några
hektar räcker. I Sverige hittas arten dels i ren
ädellövskog dels i lövblandad barrskog (ibland
med låg lövandel). Gemensamt för dessa skogar är
att krontäckningsgraden i allmänhet är hög.
Åtgärder: Hänsyn bör tas på platser med känd
förekomst.
122
SKÄGGMES (Panurus biarmicus)
Förekomst: Arten varierar starkt från år till år.
Skäggmesen har observerats under häckningstid i
Sottern, Vibysjön och Tegelbruksdammarna.
Kvismarens vassar är artens kärnområde i landskapet
(ligger ej i den del av Kvismaren som
ligger inom kommunen) men även vassarna i
Björka Lertag brukar hålla skäggmes och är den
troliga källan till de som observerades i
Tegelbruksdammarna.
Status: Hotkategori NT.
Kortfattad ekologi: Arten är helt beroende av
vassar och lever vintertid till största delen av just
vassfrön. Under våren ställer den om till en
insektsbaserad kost och första kullen läggs redan i
mars-april. Den följs sedan av upp till tre kullar
innan hösten. Vanligast här är dock att första
kullen misslyckas, följt av en till två lyckade
kullar. Vintern är den troligen artens mest
populationsbegränsande faktor, då dödligheten
kan vara extremt svår.
Åtgärder: Inga specifika åtgärder anses möjliga i
nuläget.
NÖTKRÅKA (Nucifraga caryocatactes)
Förekomst: Arten är glest förekommande på
några platser i kommunen.
Status: Hotkategori NT.
Kortfattad ekologi: Arten är lite komplicerad i
sitt val av häckningsplats. Den kräver oftast ett
revir på 12-15 ha, djupt inne i fuktig granskog
vars mark gärna får vara mossklädd. Men detta
område måste också ligga nära goda bestånd av
hassel (flyger ofta 5-6 km fån boet, men ibland
upp till 10 km). Boet byggs oftast av skägglavar
och murken ved och valet av bomaterial kan,
speciellt i produktionsskogar, kan vara en starkt
begränsande faktor. Även om födan är blandad är
den här helt beroende av hasselnötter. Dåliga
hasselnötsår kan leda till kraftiga populationsnedgångar
för nötkråkan. Dessutom är dagens skogsbruk
med röjningar, gallring, underröjning och
slutavverkning missgynnande för arten.
Åtgärder: Fler fuktiga granområden över 10 ha
behöver sättas av till fri utveckling. Vissa områden
som föreslås som framtida reservat i detta
dokument skulle gynna arten.