S-Nytt nr 4 dec 2004.indd - S-info

Lokalområdestidning utgiven av Socialdemokratiska Föreningen i Sundborn Nr 4 December 2004 

God 

Jul 

Stora Hyttnäs 

Linderdahlska stiftelsen inbjuder till 

20-årsjubileum med 

Öppet hus 

på Stora Hyttnäs 

söndagen den 12/12 

kl 14.00–17.00 

Lucia hälsar på ca kl 15 och ca kl 16 

Hjärtligt välkommen! 

Stiftelsen bjuder på kaffe + tårta och glögg 

Julfest 

God 

Jul 

Trettondagen 6/1 

kl 15.00 

Folkets Hus, Karlsbyheden 

Jullekar • Film • Tomte 

Trollclownen Björn Elgerd, Mora 

Lotteri • Servering 

Alla är välkomna! 

Sundborns s-förening/Folkets Hus/ABF

2 

Britt Källsröm 

ordförande Sundborns s-förening 

INNEHÅLL: 

Ledare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 2 

Ekonomisk balans i landstinget . sid 3 

”Ingrid Sundlövs”. . . . . . . . . . . . sid 4 

Lövnäs gård . . . . . . . . . . . . . . . . sid 6 

Jul- o nyårshälsningar. . . . . . . . . sid 8 

Fredsmilen . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 10 

Utvärdering 2004 . . . . . . . . . . . . sid 12 

Satsa på de yngsta . . . . . . . . . . . sid 14 

Ekonomisk ljusning . . . . . . . . . . sid 15 

Palettens erbjuder . . . . . . . . . . . sid 16 

SUNDBORNSNYTT 

Lokal områdestidning utgiven av 

Socialdemokratiska Föreningen 

till hushåll inom Sundborns postdistrikt. 

Utkommer med 4 nummer per år. 

Adress: Sundborns Nytt 

Gärd Hedlund 

Hobborn 72 

790 15 SUNDBORN 

Telefon: 023-601 04 

Annonser beställes av: 

Kjell Gustafsson ............... 023-605 18 

Gärd Hedlund .................. 023-601 04 

Christina Knutsson .......... 023-601 11 

Marianne Hedenström.....023-612 57 

Sundborns S-förening 

Postgiro 70 49 53-9 

Tryck: Strålin & Persson, Falun 

SUNDBORNS NYTT nr 4 December 2004 

Nu är det jul igen 

Sedan flera veckor har vi lyst upp fönster 

och gårdar med ljusstakar, utegranar och 

ljusslingor för att både förbereda oss för 

julen och hålla mörkret på avstånd. 

Det är ganska mysigt att tända ljus och 

kura skymning. Att vänta in julen, då alla 

förväntningar, som julen har med sig, 

skall infrias. Advent, Lucia, Julafton och 

Juldag. 

Glädjen att ordna julklappar till sina nära 

och kära. Det är inte det dyraste som är 

mest värt. Det är tanken i gåvan som är 

viktigast. 

Gran och pynt som skall finnas på exakt 

samma plats som förra året. Om inte 

tomten sitter på samma ställe som förra 

året, då är det inte någon riktig jul. 

Jultraditionerna är starka. Också viktigt 

att barnen lär sig och utvecklar traditionerna. 

När jag bläddrar tillbaka i förra årets 

SundbornsNytt, som kom ut till julen, 

noterar jag den höstens debatt. Då 

handlade aktioner och diskussioner om 

skolan. I år gäller debatten äldres vård, 

omsorg och människovärde samt personalens 

frustration över sin otillräcklighet 

utifrån tillgängliga resurser. Både skolan 

och de äldres villkor är för alla angelägna 

frågor. Det visar inte minst engagemanget 

i debatten. Tidigare har ofta 

ordet äldreomsorg använts, men jag vet 

inte om det känns så relevant längre. Till 

vissa delar är det relevant, när behoven 

av vård och omsorg är stora och behöver 

ordnas på särskilt sätt som t ex demensboende. 

I övrigt förväntas boendet ske hemma. 

Inte i lägenheter samlade i servicehus. 

Jag vill nog mera se, att det handlar om 

ett boende med service, så som jag själv 

vill ha det. 

Att verksamheter förändras är naturligt. 

Förändringar ger dock otrygghet och 

ovisshet. Oron stjäl energi från det viktiga. 

Visst skulle förändringar kunna ske i 

lagom takt och med delaktighet från 

Det budskapet lämnade skolstyrelsens 

ordförande Ragnar Kroona vid en hearing 

i Sundbornsskolan. 

Det har under läsåret varit orimliga 

väntetider för elever från Sundborn och 

som skall till Svärdsjöskolan. De har inte 

fått busskort att använda på de vanliga 

både de äldre, deras anhöriga och personalen. 

Det finns säkert många idéer 

som borde tas till vara. Ofta är tiden ett 

hinder. Det är ettårsbudgeten som styr 

och då är tiden kort, bara tolv månader. 

Med ett ökat antal äldre ökar även 

behoven av service, vård och omsorg. 

Alla vill bo hemma i sitt eget. Då kan 

man fundera över hur bostadsbeståndet 

ser ut i Sundborn. Här bor man i eget 

hus. Antalet hyreslägenheter är litet. 

När man inte orkar eller vill sköta sitt hus 

längre, måste man flytta. Vart då? Ja, till 

stań kanske. Men om man bott här i 

hela sitt liv, är det kanske inte så självklart 

att flytta till stań. Slutsatsen av detta 

är,att det måste byggas hyreslägenheter 

i Sundborn. Att det dessutom måste 

finnas nya former av service. Vem kan 

handla när jag inte själv klarar av att gå 

till affären? Vem kan ta mina tidningar 

och plastburkar till containern? Hur kan 

jag få städat som jag vill ha det? Tvättat 

och struket som jag vill ha det? Mat 

lagad så att jag tycker att det smakar 

gott, även om jag måste äta ensam? 

Ja, det finns stort utrymme för alternativa 

hemtjänster, som gör att man kan bo 

hemma så länge det är möjligt. Hemservice 

i Sundborn- en ny affärsidé kanske. 

Något att fundera över och lösa på ett 

klokt sätt. Visst är det allra bäst att få fira 

jul i sitt eget och helst tillsammans med 

de sina. 

Antalet lediga dagar omkring julhelgerna 

är litet, men det är bra för bruttonationalprodukten 

(BNP) och tillväxten, 

när många är i arbete. 

Förhoppningsvis blir det fina klara dagar 

med blå himmel och gnistrande snö 

under helgdagarna och som lockar till 

utevistelse. Fina vinterdagar är det verkligen 

vackert i Sundborn. Njut och fira jul. 

God jul och Gott Nytt år till Er alla. 

Britt Källström 

Busskorten för alla Sundbornseleverna 

tillbaka hösten 2005 

bussarna till och från Svärdsjö. De har 

ibland haft 1–2 timmars väntetid. 

Ragnar Kroona meddelade också, att 

man skall försöka hitta lösningar för dem 

som har de största problemen. Men först 

hösten 2005 får alla busskort.


Ekonomisk balans i Landstinget Dalarna 

Varför var det viktigt att fokusera ekonomin? 

Kommuner och landsting fick väsentligt 

försämrad ekonomi under första halvan av 

90-talet. Det berodde i hög grad på en nödvändig 

och omfattande sanering av landets 

finanser som vi tvingades till efter år av 

misslyckat borgerligt styre. Den snabba 

befolkningsminskningen i framför allt 

skogslänen, Dalarna minus 14 000 personer 

sedan 1995, medförde att skatteintäkterna 

sjönk drastiskt. Snabb medicinsk 

utveckling med nya behandlingar och 

effektivare mediciner ställde också krav på 

ekonomin. I Dalarna tog vi tidigt tag i 

utmaningarna och genomförde, före många 

andra, flera omfattande strukturförändringar 

i vården för att få pengarna att räcka och 

för att garantera en vård i toppklass. Ett 

mycket viktigt strukturbeslut togs 1995. 

Det beslutet bygger vi nu vidare på. 

Vad lovade vi när vi gick till val? 

När vi förde ut vår valplattform för ”hälso, 

sjukvård och omsorg” lovade vi ekonomisk 

balans under mandatperioden om vi fick 

väljarnas förtroende att sköta rodret. Dit 

skulle vi nå förutsatt att länets befolkning 

inte fortsatte att minska utan de närmaste 

Elinstallationer 

och 

reparationer 

inom egna hem, fritidshus, 

företag, hyresfastigheter 

och jordbruk 

Jörgen Finn Blixbo 

Tel 023-623 94 

Mobil 070-578 91 44 

åren ligga stabilt runt 277 000 invånare. 

Staten skulle inte heller fortsätta sänka 

bidragen till landstinget. Vidare framhöll vi 

att kostnadssänkningar måste genomföras 

och krafttag tas mot den alldeles för höga 

takten i de årliga kostnadsökningarna. 

Ökningstakten måste sänkas från 7–8 % 

till högst 3 % om året. För att kompensera 

för befolkningsminskningen och för att 

kunna anpassa vården efter befolkningsförändringar 

med bibehållen hög kvalitet 

krävdes också en skattehöjning. 

Var står vi? 

När vi nu gör ”halvtidsbokslut” kan vi 

blicka tillbaka på ett målmedvetet och 

fokuserat arbete för att få ekonomisk 

balans. En nödvändig skattehöjning på 80 

öre har genomförts med bred acceptans. 

Den årliga kostnadsökningstakten har vi 

sänkt till 2,3 %. För landet som helhet ligger 

den nu på 2,6 %. 

Ett avgörande strukturbeslut, som bygger 

på förutsättningarna från 1995, togs i stor 

enighet av landstingsfullmäktige i juni. 

Det genomförs nu under en treårsperiod 

och sänker kostnaderna med sammanlagt 

75 miljoner kronor fram till 2007. Kostnaderna 

för administrationen sänks med 25 

miljoner kronor under samma tid. 

Statsbidragen är på väg att återställas och 

bidrar till att säkra sysselsättningen i landstinget. 

(Statsbidragsökningen är dock betydligt 

mindre än det tillskott som skattehöjningen 

ger). 

Blickar vi framåt och utgår från oförändrat 

eller till och med något stigande befolkningstal, 

nuvarande landstingsskatt, statsbidrag 

på den nivå som anges i regeringens 

budgetförslag och fortsatt låg årlig kostnadsökning 

(pris- och löneökningar) finns 

förutsättningar att vi kan få små, men 

önskvärda, överskott (150 till 200 miljoner 

kronor per år) för angelägna framtida investeringar 

och förstärkningar av hälso- och 

sjukvården. 

Kjell Gustafsson (s) 

Landstingsledamot 

KARLSBYHEDEN 55 TIDSBOKNING FÖR PERSONLIG SERVICE 

DÄCK & FÄLG TILL BIL,TRAKTOR, MC, 4X4, SUV, CROSS, USA-DÄCK, 4-HJULING etc 

NU FINNS ÄVEN TUNGSTONE BATTERIER HEMMA TILL BIL OCH TRAKTOR etc 

PRIS.EX MONTERAT OCH KLART PÅ BILEN 1 ÅRS GARANTI 

UTVALDA DUBBADE SUNNY 

DIMENSIONER MICHELIN PIRELLI NOKIAN KUMHO KLEBER SUNNY 

175/70-13T 775 731 789 652 662 587 

175/65-14T 870 824 905 796 763 675 

185/65-14T 935 877 936 821 816 691 

185/65-15T 955 903 986 864 836 728 

195/65-15T 1042 980 1061 916 892 756 

205/55-16H 1396 1384 1487 1288 1273 974 

215/55-16H 1530 1489 1639 1435 1055 

EU-mopeder – senaste modell med ”50-talsstuk” 

50 cc Yamaha 4-taktsmotor. Elstart. Garanti. 

VÄLKOMMEN! 

ABOZZO SVENSKA FÄLG OZ PLÅTFÄLG ORIGINAL NDF SPECIALFÄLGAR 

BARUM DACAPO MITAS TRELLEBORG CONTINENTAL AMBASSADOR 

3

4 

Ö Ö P P P P E E T 

T 

VARDAGAR 

VARDAGAR 

 

KARLSBYHEDENS 

KARLSBYHEDENS 

KRUKMAKERI 

KRUKMAKERI 

Nu har vi fyllt upp på hyllorna 

med stora skålar 

ljuslyktor och mycket annat 

Välkomna! 

Tel Tel / / Fax: Fax: Fax: 

wwwkarlsbyhedenskrukmakerise 






”Ingrid Sundlövs” 

Speceri- o diversehandel i Baggärdet 

Baggärdets ”kärna” f d 

Ingrid Sundlövs Specerioch 

diversehandel i Bagggärdet, 

Sundborn med 

läget intill bygatu nära 

avtagsvägen till Övertjärn. 

1923 – startade byggnationen 

av Axel Sundlövs fastighet i 

Baggärdet. Dessförinnan stod 

ett mindre hus på samma tomt, 

vilket nyttjats som affär av Lisa 

Johanna Sundlöv, Axels mor 

som även stod för in- och 

utlämning av post. Den handelsboden 

köptes av Anders 

Herdin från Göteborg (bror till 

fabrikör Sievert Herdin) av E A 

Sundlöv i Baggärdet och flyttades 

till Kårtäkt, Sundborn. 

Handlare... 

Axel var fast besluten att bli 

handlare. Källarvåningen inreddes 

som affärslokal med ett litet 

kontor, där han bjöd till att få 

ringarna på vattnet att gå ihop. 

Bland inventarierna fanns den 

uppfälldbara disken, med den 

oumbärliga vågen, som brukades 

flitigt. De flesta varor såldes 

Sundlövs fastighet i Baggärdet byggd 1923. 

i lösvikt och slogs in i vitt, 

fräscht omslagspapper, som 

ersatts med vår tids plastförpackningar. 

En kaffekvarn malde 

kaffet, medan man väntade. 

Byborna handlade på bok s k 

”börgning” som kvittades vid 

månadsslutet. 

Här fanns det mesta i beredskap 

och öppettiderna varierade. 

Var man hemma och någon 

knackade på och ville handla 

var det bara att expediera. 

Någon hade inte mjölk hemma, 

en annan glömt köpa kaffe och 

en tredje kom in för att växla 

100 kronor. 

Litet av specialité var Axels 

hembrända tjära, som var 

mycket eftertraktad. 

1947-06-05 – övertog Ingrid 

Sundlöv butiken efter sin svärfar 

Axel Sundlöv och fortsatte i 

egen regi. Här lämnades och 

hämtades fortfarande bybornas 

post. Handelsboden betraktades 

som den naturliga träffpunkten i 

byn, där man ventilerade ”senaste 

nytt” i väntan på posten 

m m. Maken Bertil arbetade i 

Falun som bilreparatör. 1951 

startade han egen bilverkstad 

”Sundlövs Motor”, hemma på 

gården. Tillsammans fick de 

”önskebarnen” Gunilla och 

Lars-Eric. 

Anställda i butiksföreståndarens 

Ingrid Sundlövs Specerioch 

diversehandel var Inez 

Fröbom, Inga Norström, Bagggärdet 

och Stina Backström. 

1979 – upphörde handelsboden 

för gott. Numera bor sonen 

Lars-Eric med familj i föräldrarhemmet 

i Baggärdet. I den 

rödbruna tegelvillan intill bor 

dottern Gunilla med familj. 

Sundborn i maj 2001 

Marianne Hedenström, Kårtäkt 

Referenser: Muntlig information 

av Ingrids dotter Gunilla 

Andersson..

D 


Nu har DEN kommit! 

Boken som handlar om en 

del av Sundborns vackra 

byar, Rupstjärn, Risänget, 

Riset, Toftänget, Bäckänget 

och Lumsviken är 

färdigdokumenterad med 

titeln. ”Vår del av Sundborn”. 

1993 – träffades några bybor 

från Rupstjärn. Målsättningen 

var att dokumentera sin kära 

by, men de valde att även bjuda 

i ovannämnda grannbyar. 

Dessa byar ingår också i, 

eller gränsar till Rupstjärn- 

Risets skifteslag och vad vore 

väl naturligare än, att även de 

fick chansen att deltaga i dokumentationen. 

I hela Sundborn finns ett 50tal 

byar som tillsammans bildar 

ett nätverk med samlingsnamnet 

Sundborn. 

På något vis hör vi alla ihop, 

men varje by har ju naturligtvis 

sina egna seder, minnen och 

D 

D 

upplevelser m.m. Oavsett detta 

är vi ibland litet nyfikna på, hur 

livet tedde sig, vilka som, bodde, 

bor och hur byn utvecklas. 

Ursprunget kanske kommer 

från någon närby, än den vi bor 

i just idag. Någon kanske är 

bosatt i ett annat län eller rentutav 

i utlandet. Ja, vad vet man. 

Världen är liten! 

Bokens repertoar m.m. 

Boken är gediget inbunden 

med ett vackert emblem såväl 

på fram- som baksidan. 

XÇ à|w|z }âÄ~ÄtÑÑ yÜüÇ 

Sundborns 

Auktioner 

DD 

Vi hämtar ditt auktionsgods utan 

kostnad fram till dec 18 (Normal avgift 400:-) 

DD 

För bokningar eller för mer information om våra auktioner kontakta oss: 

023/610 41 • 073/63519 90 

D 

sundbornsauktioner@hotmail.com 

Klipp ut och spara! Överlämnas vid hämtnings-tillfället. 

Erbjudandet gäller en leverans per hushåll. 

Sundborn Konst o Inredning 

Mängder av julklappsidéer: 

samlarobjekt, möbler, glas, 

porslin, keramik & textilier 

Just nu 

20% rabatt 

på många varor 

Slagg. 17 Sommarbutik: Carl Larssonsv.2 

Telefon: 023/605 70 Mobil: 070/601 92 84 

Avsnitten under rubrikerna är 

väldokumenterade, lättlästa, 

varierande, lagom långa och 

texten är så stor, så att den kan 

läsas av äldre. 

Delar ur innehållet 

Historik kring bygden 1857- 

2000, Rupstjärns byalag, skolundervisningen,brandförsvaret, 

sjukvård, kolning, skogsbruk 

och gruvor, fastigheter, 

företagsamhet i byarna, bygdemål, 

emigration, m m. 

Sundborn i oktober 2004 

– En nöjd läsare av boken 

"Vår del av Sundborn". 

En kär julklapp som kan beställas 

genom Sundborns Hembygdsförening 

tel 023-603 54. 

Eller Sven G Bergkvist 023- 

612 15 och Jan-Olof Hedlund 

023- 611 31. 

Att känna sig kränkt 

Under förhösten inträffade 

tråkiga händelser i Sundborns 

by. Inbrott drabbade människor. 

Jag blev uppringd av en person 

som drabbats. ”Kan Du 

inte skriva om det här i 

SundbornsNytt”, löd önskan. 

Jag gör det gärna och försöker 

att återge något av hur 

man kan känna det. 

Tänk er att komma hem och 

finna sitt hus genomsökt. Någon 

har varit i där, rivit i skåp 

och lådor, vräkt ut innehållet. 

Tagit för mig kära saker, som 

jag kanske fått som presenter 

vid särskilda tillfällen. 

Vetskapen om att någon 

obekant rört i mitt innersta är 

starkt kränkande. Det kan 

vara så störande, att man inte 

längre känner, att det är ens 

eget hem. 

Det kan vara något att 

reflektera över. Inte minst för 

den/dem som gjorde det, men 

det är väl för mycket begärt. 

Sedan är det kränkande att 

känna, att inte heller polisen 

bryr sig. 

War välkommen kära Du ... 

till oss på 

Carl Larsson-gården 

Varje vardag ordnar vi en 

guidad visning kl 11.00 

fram till och med 21 december 

2:dra till och med 4:de advent 

öppet i vår butik 

lördag och söndag kl 13.00–17.00 

Varmt välkommen! 

Bokning utom säsong ring 023-600 69 

www.clg.se 

• • 

• • 

Om-, till- och nybyggnad samt 

kakel-, klinker- och målningsarbeten 

Godkänd av Byggkeramikrådet 

Thomas Norberg 

Skuggarvsvägen 39, 790 15 Sundborn 

Tel 070-344 06 85 • Bost 023-600 60 

5

6 


LÖFNÄS GÅRD 

Allmänt 

Bondekulturen har de senaste åren 

fått en mera tynande tillvaro, men 

tycks leva upp igen och den trenden 

skall stimuleras. Tyvärr, kan man 

inte gå bakåt i tiden, men man kan 

framhäva den gamla bondekulturens 

betydelse genom att anordna 

olika aktiviteter typ byvandringar, 

då det berättas och förevisas 

om de gamla bondgårdarnas 

förflutna gällande såväl byggnader 

som arbetsredskap. 

Slåtterdag på gammalt vis, en kär tradition 

då våra gamla tekniker får visa upp sig både 

med lie och hästdragen slåttermaskin. 

Hantverkare i full aktion med flätning av 

moss- och björkrismattor, kokning av messmör, 

smörkärning och brödbakning. 

Självhushållningen var en självklar livsstil. 

Ärren efter fångstgroparna skvallrar om, att 

mycken mat hämtades från skogen. 

Kunskaperna förmedlades på hemmaplan 

generation efter generation. Jämställdheten 

fungerade och alla hade sin lott att sköta 

om. Barnen fanns vid de vuxnas sida och 

fick lära för livet och man hade som regel 

att aldrig vara sysslolös. Det lappades, 

lagades, broderades, strumpor stickades 

både sittandes, gåendes och ståendes. 

Stora förändringar 

Under årens lopp har tekniken nått stora 

förändringar och bidragit till, att allt slit 

mildrats, men djuren är och förblir som de 

är ”en get är en get och en ko är en ko”. 

Det kan vi inte ändra på. 

I Selma Lagerlöfs roman Jerusalen, där 

kan man läsa om bondeättens historia i 

Ingmarssönerna. 

Berättelsen om Löfnäs Gård som långt 

tillbaka var ett jordbrukshemman, är en av 

Sundborns äldre herrskapsgårdar. 

”Sundborn Då” 

Sommaren 2004 i juli anordnades historiska 

festdagar under rubriken ”Falun 

Då”. Ett arrangmang som kommer att 

påminna oss om, att Kopparbergslagen 

valts in i det 12:e Världsarvet i Sverige. 

Förutom själva gruvområdet innefattas 

Sundborns dalgång m fl. En resa som 

pågick i dagarna 4, där bland annat 

Bergsmanslandsskapet ”Sundborn Då” 

medverkade vid en av dagarna med historisk 

byvandring med dramatiserade 

scener. Urvalet bestämdes vara bröderna 

Steffenburg, livet på Bondes Gård på 

1600-talet, Tullkvarn, Stora Hyttnäs där 

Karl den XI mottogs av Herr Silfverström 

och vid Carl Larssongården träffade man 

Carl och Karin. Ledsagare på vandringen 

var Emilia Steffenburg född 1829, dotter 

till Johan Steffenburg född 1795 på Stora 

Karlborn. 

Löfnäs Gård 

Solen glittrar i vattnet och skräddarna 

försöker hinna ifatt varandra. Stämningen 

är hämtad från ett sommarbesök på Löfnäs 

Gård med läget nära Hobbornsjön i 

Sundborn. Gården är en kvarleva av en 

storhet alltsedan 1800-talet. Det finns 

mycket av det gamla kvar ifråga om såväl 

hus- som personhistoria. 

Tillbakablick – Stamfadern Jacob 

På 1600-talet emigrerade ett tyskt släkte 

med efternamnet Steffenburg från Hartz i 

mellersta Tyskland till Sverige. Först 

bosatte de sig i Stockholm, innan de flyttade 

till olika platser. 

Stamfadern Jacob var troligen född i 

Schwaben i Tyskland. Han blev borgare i 

Stockholm vid mitten av 1600-talet. Han 

hade tre söner Olof, Jacob och Anders och 

två döttrar Cecilia och Sofia Dorotea. I alla 

generationerna fanns förnamnet Jacob. 

Sonen Jacob född 1657 flyttade till Falun 

och blev handlande och bergsman. Han 

gifte sig med apotekardottern Anna Vilde. 

Efter giftermålet flyttade han till hennes 

hem på Stora Karlborn och de fick 6 barn, 

som kom att stanna i Steffenburgska släkten 

fram till 1866. 

Jacobs son Olof Steffenburg född 1693, 

kyrkvärd och bergsnämndeman tvingades 

fly till Norge, där han avled. Olofs son 

Jacob född 1728 bergsman på Karlborn är 

begravd i familjegraven i Sundborn. 

Bröderna Steffenburg 

Jacob född 1728 var fader till bergsmannen 

Johan Steffenburg född1759 bergsman 

på Stora Karlborn. Han fick fyra söner – 

Johan född 1795, Jacob född 1797, Carl 

född 1799 och Albrekt född 1803. Johan 

stannade kvar på Stora Karlborn, Jacob 

byggde Löfnäs Gård, där han etablerade 

sig. Prosten Carl bosatte sig i dåvarande 

Prästgården, som är nuvarande Sundbornsgården. 

Albrekt byggde Kolbergsbo, 

där han satte bo. Eftersom avståndet mellan 

gårdarna var kort förmedlade de sig 

med varandra genom att ropa från den s k 

Roparhällen och budskapet lät sig höras. 

Jacob född 1797 

1830 byggde Jacob den ståtliga herrgården 

Löfnäs med tillhörande ekonomibyggnader. 

Hemmanet brukades från början som 

lantbruk. Gårdarna benämns i skrift för 

"Herrskapsgårdar". En benämning som är 

aktuell även idag. Löfnäs är ett tvåvåningshus 

med vacker portal på säväl front- som 

baksidan, som bärs upp av vita pelare, 

vilka stått i Christine kyrka i Falun. 

En omsorgsfullt vårdad trädgård ordnad i 

terasser fanns ner mot sjön med träd, 

buskar, perenner och köksväxter.

Jugendstil – fasaden kännetecknades av 

Jugendstil föreslagen av konstnärerna Carl 

Larsson och Albert Engström i samband 

med en förbipasserade promenad. 

I mitten på 1900-talet ändrade herrgården 

helt karaktär. 

Pelarna – Författarinnan Selma Lagerlöf 

besökte gården med det natursköna läget 

intill Hobbornsjön alltsomoftast under sin 

tid i Falun (1897 ----). Selmas sekreterare 

adjunkten Valborg Olanders anförvanter 

var bosatta på Löfnäs Gård. 

Första gången Selma besökte Löfnäs 

Gård stod herrgårdens vita pelare i fokus, 

som hon beundrade. Hon lär ha uttryckt. 

Om jag någon gång får ihop pengar att 

köpa tillbaks mitt kära barndomshem 

Mårbacka, skall herrgården förses med 

vita pelare.Vid ombyggnaden planerades 

kolonnerna in i arkitekturen, likt de som 

hon hade sett upp till på Löfnäs Gård i 

Sundborn. 

Efter Jacobs bortgång övertogs Löfnäs 

Gård av brorsonen dr Aldarik född 1844. 

Några år ägdes gården av August Skogberg 

och kom slutligen vid köp 1905 i 

Dybecks ägo. 

Lisselhaga 

Överstelöjtnant Herman Dybeck byggde 

Lisselhaga 1912 på Löfnäs Gårds mark 


även den med vackert läge intill Sundbornsån 

med vacker blomstrande trädgård. 

Herman Dybeck född 1850 gifte sig 1882 

med Ebba Johanna Falhem. Han avled 

1926 och blev 76 år gammal. 

Sonen Erik född 1885 övertog Löfnäs 

Gård, där han bodde fram till sin bortgång 

1946. Han blev 61 år gammal. 

Därefter övertogs gården av hans äldsta 

dotter Imme (född Dybeck) gift Wiborgh 

och numera har Immes döttrar övertagit 

gården. 

Källa: Karl Erik Forslunds bok från källorna 

till havet del III. 

Släkten Dybeck härstammar från Hads i 

Västmanland. Herman var brorson till 

Rickard Dybeck, som egenhändigt nedskrivit 

Svenska nationalsången – Du 

gamla Du fria – och Mandom mod och 

morske män. 

Sundborn i oktober 2004 

Marianne Hedenström - Kårtäkt 

Referenser: Karl Erik Forslunds bok del 

III ( Bröderna Steffenburgs identitet m.m.) 

och information av Ann-Christine Wiborgh 

som är 4:e generationen på Löfnäs 

Gård. 

Kommentar: Löfnäs Gård har varit ett 

levande hem i snart 175 år om man räknar 

mellan åren 1830-2004. 

Ge bort presentkort värde 500:- eller 1000:- 

Kostar 400:- resp 800:- 

Gäller fr o m 1 jan -05 

 

 

 

 

Falu Optik 

 

Presentkortet kan ej 

lösas in mot kontanter eller 

kombineras med andra erbjudanden. 

Får utnyttjas för max 1000:- per köptillfälle 

Åsgatan 23, FALUN • 023-162 39 

2005 

Genomförandet av Sundborn Då dagen 

2004 var framgångsrikt. Det bekrätfats 

av många sundbornsbor och tillresta 

och av de medverkande. 

Vi som deltog på olika sätt tyckte att 

det var väldigt roligt. Den 7 oktober 

träffades 23 av oss för att göra en 

utvärdering. Vad var bra och vad kan vi 

göra bättre. Vi var alla överens om att 

fortsätta, med detta koncept nästa sommar, 

som är planerade till den 8 juli. 

Vi såg på en videopptagning av hela 

den dramatiserade vandringen. Inspelad 

av Malin Lagergren från Film i 

Dalarna. 

Vi bildade en arbetsgrupp bestående 

av Ted Arnemark, Jerker Dalström, 

Anna-Lena Hagström, Leif Kihlström, 

Marianne Nilsson och Christine Wiborgh. 

Arbetsgruppen fick följande 

uppdrag av deltagarna. 

• komma fram till en lönsning med 

pengaförvaltningen 

• se till att arbeta vidare med de 

koncept vi har 

• att utse någon som arbetar med 

helheten 

• samt att redovisa dessa punkter vid 

ett nytt stormöte inom detta år. 

 

 

7

8 


Vi önskar alla Sundbornsbor 

God Jul och Gott Nytt År! 

ENGKVIST 

TAXI & BUSSAR 

Sundborn • Falun 

Tel 023-600 59 

Ronnys Bil & 

Leasing AB 

önskar 

God Jul och Gott Nytt År 

Sundborn 

023-600 46 

Bilfirma 

Olle Jansson 

Lilla Främsbacka 

791 96 Falun 

Tel 023-321 14 

070-338 84 73 

www.clg.se 

SUNDBORN 

Annelie´s Salong 

Husmansvägen 9 

Sundborn 601 00 

God Jul o Gott Nytt År 

BIBLIOTEKET 

SUNDBORN 

Tel 023-831 81 

SPORTEWA 

W W W . S P O R T E W A . C O M 

Sundborn • Karlborn 50 

Tel 023-604 80 

Sundbornbyn 

Sundborns 

Hushållningsgille 

023-605 71, 610 86 

Föreningen 

Rostberg 

Tel 023-360 18 

Elfström & 

Karlsson 

Bygg AB 

Skuggarvsvägen 11 E, 790 15 Sundborn 

Tel 023-600 62 

070-550 64 23 • 070-551 27 89


Vi önskar alla Sundbornsbor 

God Jul och Gott Nytt År! 

Mobil 070-351 07 54 

Telefon/Fax 023-612 33 Barbro och Leif Kihlström 

Tel 023-602 52 

Sundborns 

Gamla 

Prästgård 

Tel 023-600 44 

Sundbornsgården 

Folkets Hus 

Karlsbyheden 

Tel 023-613 21 

Peter Andersson 

Stefan Andersson 

Tel 023-79 00 90 

070-571 75 21 

www.lugnet.nu 

Vi önskar alla läsare av 

SUNDBORNS-NYTT 

GOD JUL 

och 

GOTT NYTT ÅR! 

i Falun 

Mercedes • BMW • Audi • Volvo 

Tel 023-610 56 

070-590 91 86 

Restaurang Hyttstugan 

tel 023-602 71 

Lena & Leif Söderlund 

Dalarnas mysigaste loge 

023-610 43 

DANHOLN • 023-621 55 

Sundborns Kyrkliga 

Arbetskrets 

Tack för alla gåvor 

Ur sommarhagen 

Honung från egen biodling 

Svantessons 

Bigård 

Rostberg 

Ring före besök 

023-360 51, 300 63 

Sundborns 

Entreprenad AB 

Kent Andersson 

Karlsbyn 164, 790 15 Sundborn 

Tel 023-610 86 • 070-683 59 70 

Försäljning vard 9.00–17.30 

023-621 70 Danholn, Falun 

9

10 


En betydande linje i Sundborn 

Fredsmilen med utlagda rösen från Rostberg 

genom Lövänget, Sundbornsbyn och Danholn. 

Fredsmilsrösen utlades i Sundborn år 1754 från nr 

43 t o m 64. Allan Bergs och Hans Troedsson har 

letat sommaren 2004 och hittat nr: 46, 48, 54, 57, 

58, 59, 61 och 62 som nu är uppskyltade och 

klassade som Fornminnen samt att Sundborns 

skolor planeras ta hand om vårdnaden av dessa. 

På fotot poserar Ann-Cristin Wiborg vid nr. 48 som 

ligger på Lövnäs utmarker. 

”Fredsmilen” 

– en 250-årig påminnelse om skogens betydelse för Falu gruva 

Vad är Fredsmilen? 

År 1754 – för precis 250 år sedan – markerades 

med rösen (i några fall med pålar 

eller på annat sätt) 112 punkter på periferin 

av en cirkel med Falu gruva i 

centrum och med radien 1 mil (en gammal 

svensk mil = 10 689 m). 

Lantmätaren Johan Brandberg som var 

ansvarig för projektet hade fått uppdraget 

av Kungl. Maj:t’s Bergskollegium redan 

1752 och hade under de gångna två åren 

stakat och mätt upp 32 ”radier med milpunkter” 

(från gruvan räknat) i cirkeln. 

Under 1754 beräknade och mätte han ut 

lägena för i princip lika många milpunkter 

ytterligare på cirkelperiferin med utgångspunkt 

från de 32 första. Därefter markerade 

han och hans medhjälpare med stora 

fyrkantiga rösen dessa milpunkter, där så 

var möjligt. (Några milpunkter hamnade i 

sjön Runn och kunde givetvis inte markeras 

med rösen). 

Mitt emellan milpunkterna mätte han ut 

platser för ”mellanrösen” som gjordes 

något mindre. Sammanlagt 112 rösen 

(inkl. enklare markeringar såsom stenar 

och pålar i några fall) lades ut och 

beskrevs noga i ett dokument som finns 

bevarat. 

Dessutom höggs det upp gator mellan 

rösena på all s k bergfrälseskog, dvs 

skogsmark som ägdes av bergsmännen. På 

annan mark – skatteskog eller ”bondskog” 

– markerades gränslinjen endast med 

bleckor på träden och rösena var oftast 

ersatta med stenar. 

Den så uppmätta och markerade cirkeln 

kom att kallas ”Fredsmilen”. Andra beteckningar 

såsom ”kolningslinjen” och 

”sjumilaringen” har också förekommit. 

Varför skapades Fredsmilen? 

Fredsmilen var en del av det regelverk 

för framställningen av olika skogsprodukter 

för gruvans och kopparframställningens 

behov som tillkom under 1500-, 

1600- och 1700-talen. 

Falu gruva och kopparframställningen 

var utomordentligt beroende av riklig tillgång 

på skogsprodukter och under 1600talets 

blomstringstid nådde konsumtionen 

av ved och träkol i Falun proportioner utan 

motstycke i landet. Detta medförde ett hårt 

avverkningstryck på skogarna i gruvans 

närhet, samtidigt som man utsträckte virkesfångstområdet 

till att omfatta stora 

delar av Dalarna och fastställde inom vilka 

socknar man skulle producera rundvirke 

och var man skulle producera träkol för 

kopparhyttorna. 

Även om det var först på 1750-talet som 

Fredsmilen blev fysiskt utmärkt i terrängen 

runt Falu gruva och då kopplat till ett 

förbud att kola på bergsmännens mark 

innanför ringen, så hade det långt tidigare 

utfärdats restriktioner för avverkning 

innanför Fredsmilen. 

• År 1572 utfärdades förbud för övre 

Dalarnas bönder att inom en mil från gruvan 

hugga skatteved på bergsmansskogarna 

utan markägarnas samtycke. Detta 

ledde snabbt till högljudda protester och 

ännu 1620 klagade bönderna från Rättvik 

över att de kanske skulle bli tvungna att 

hugga sin ved ”här hemma i Dalarna”, 

eftersom de ogina bergsmännen inte ville 

släppa till sin skog. 

• År 1607 utfärdade Karl IX sitt ofta citerade 

förbud mot avverkning av skog inom 

en mils avstånd från gruvan. 

Under 1700-talet minskade den totala 

vedkonsumtionen underhand och det blev 

naturligt att ifrågasätta en del av de gamla 

inskränkningarna i rätten att avverka och 

kola i gruvans närhet. 

Det är i det sammanhanget man bör se 

tillkomsten av Fredsmilen. År 1752 anhöll 

Bergsrätten om fri kolningsrätt på alla 

bergfrälseskogar som låg mer än en mil 

från gruvan. Dessförinnan hade det rått 

kolningsförbud på alla bergfrälseskogar. 

Bergskollegiet hade betänkligheter varför 

Kungl. Maj:t först ökade radien till 1 _ mil 

men man återgick senare till 1 mil. 

Förmodligen för att förebygga alla ev tvister 

i samband med tillämpningen av de 

nya, lättade bestämmelserna så beslutade 

man också att Fredsmilen skulle markeras 

tydligt i terrängen och för genomförandet 

av detta fick Johan Brandberg uppdraget. 

Namnet ”Fredsmilen” stod då för den 

gräns inom vilken bergfrälseskogarna fortfarande 

skulle vara ”fredade” för fri kolning. 

Vad finns kvar av Fredsmilen idag? 

Fredsmilen är förvånansvärt okänd bland 

gemene man i dag. Det är bland museifolk

och entusiaster med anknytning till de 

berörda hembygdsföreningarna som man 

känner till den. 

Någon komplett dokumentation av vilka 

rösen som går att återfinna i dag, finns 

ännu inte, men ett mera organiserat ”letande” 

har inletts under detta ”jubileumsår” 

med hjälp av GPS och beräknade lägen för 

de olika rösena. Hembygdsföreningarna 

(Aspeboda hf, Grycksbo gille, Österå byalag, 

Sundborns hf, Vika-Hosjö hf, 

Torsångs hf och Stora Tuna hf) har det formella 

ansvaret för ”sina” rösen och har 

utsett kontaktpersoner för inventeringen. 

I fornminnesregistret hos Dalarnas 

Museum fanns bara fem rösen upptagna då 

inventeringen inleddes men antalet har nu 

stigit till över 50, eftersom alla återfunna 

rösen har rapporterats till Dalarnas Museum 

för registrering. Vissa rösen har varit 

lättåtkomliga och välkända, men det stora 

flertalet har varit både okända och oidentifierade. 

Många rösen har blivit mer eller 

mindre förstörda p g a att stenarna tagits för 

andra ändamål såsom eldstäder till kolarkojor, 

nya rågångsrösen, mm, och även p.g.a. 

modernt och ovarsamt skogsbruk, vägbyggnader, 

mm. men ofta går det ändå att identifiera 

vad som återstår av röset. 

Väggfärg som Väggfärg. 

Är bara det bästa gott nog när det gäller ditt hem? Då vet du att det är 

skillnad på färg och färg. Lady Vägg 10 är lätt att arbeta med, torkar snabbt 

och har extra bra täck- och vidhäftningsförmåga. Välkommen in så får du 

inspiration, nya färgkartan, plus alla råd och tips du behöver. 

Köp 3 liter Lady Vägg och få ett nummer 

av Plaza Interiör på köpet! 


Tills du målat 

med Lady. 

DANHOLN • 023-621 55 

Öppet: Vardagar 9.00–18.00 • Lördagar 9.00–14.00 

Länsstyrelsen i Dalarna har bekostat 

enkla men tydliga och beständiga skyltar 

som har börjat sättas upp i terrängen 

genom hembygdsföreningarnas försorg. 

Härigenom kan man förhoppningsvis både 

öka kännedomen och intresset för 

Fredsmilen och samtidigt bidra till att 

ytterligare onödiga skador på rösena undviks. 

Finns det anledning att 

”återuppväcka” Fredsmilen? 

Som en ”skogshistorisk” företeelse med 

anknytning till Falu gruva och Världsarvet 

borde Fredsmilen kunna vara en spännande 

och pedagogisk attraktion. Att den just 

i år (2004) fyllt 250 år gör inte saken 

sämre. En idé att skapa en (eller flera) 

vandringsled (-er) i ”sjumilaskogen” längs 

Fredsmilen är intressant. Goda möjligheter 

torde finnas att utöver bevarade fredsmilsrösen 

även finna andra skogliga och 

skogshistoriska företeelser av intresse 

längs vissa avsnitt av Fredsmilen. 

I det nya Världsarvshusets entréhall kommer 

man lägga in en stor karta (5 m i diameter) 

över Världsarvsområdena som 

mosaik i golvet och låta denna karta 

begränsas just av Fredsmilen. 

Detta har inneburit en extra anledning att 

genomföra en ordentlig inventering, identifiering 

och dokumentation av bevarade 

Fredsmilsrösen under det gångna året. 

Dessutom kan man kanske hoppas att 

återuppväckandet av Fredsmilen kommer 

att inspirera till forskning som fokuserar i 

första hand på de skogshistoriska aspekterna 

av Falu gruva och kopparhanteringen. 

Medan kopparmalmen, som var en av Falu 

gruvas nyckelresurser, har tagit slut och 

lett till gruvans nedläggning, så har skogen, 

som var en annan nyckelresurs för 

gruvan och kopparframställningen, ”förnyat 

sig” och blivit resursbasen för nya 

verksamheter. Till sist finns det anledning 

att understryka att alla vi som under det 

gångna året letat och beskrivit fredsmilsrösen 

och -stenar visserligen har hittat 

åtskilliga, men gått bet på nästan lika 

många. Det finns alltså mycket kvar att 

göra innan vi kan känna oss säkra på att ha 

hittat alla de rösen och stenar som går att 

identifiera och avfört alla de rösen och stenar 

som definitivt är borta. 

Välkommen att hjälpa till och leta! 

Falun den 30 november 2004 

Hans T. 

Trevliga julklappar! 

”Kaktusblomman” – lampa 

för tak, vägg och fönster, 4 storlekar, röd eller vit 

Elljusstakar – hjärta och stjärna, 2 ljus 

Kulljusstakar – med eller utan elljus 

3 storlekar 

Hyttnäskransen 

Lucior och Tomtar m.m 

Nästan alltid öppet – Ring på klockan 

Slöjdstugan Barbro o Leif Kihlström 

Carl Larssons väg 4 • Tel 02-602 52 

Välkommen! 

11

12 

Kryssa för vad 

du vill ha 


Vad har Socialdemokraterna i Falun uträttat tillsammans med 

samarbetspartierna under våra första två år vid makten? 

I november 2002 enades Socialdemokraterna, 

Centern och Miljöpartiet 

om en programförklaring som 

skulle utgöra grunden för majoritetens 

politiska arbete under innevarande 

mandatperiod, 2002-2006. 

Vi är glada att Falun utvecklas och blir en 

bättre kommun att leva i, genom våra 

gemensamma ansträngningar! 

Kommunstyrelsen 

• Bygget av ny fyrfältsväg Falun-Ornäs 

påbörjat oktober 2003, avslutas 2006. 

Kommit till stånd genom kommunal påverkan 

och förskottering av en del av byggkostnaden. 

• Bredbandsutbyggnad beslutad och pågår 

2004-2005. 97,5% får bredband i kommunen 

• Nytt allaktivitetshus i centrum för ungdomar 

färdigställs, samt beslut om nytt kårhus 

i centrum. 

• Lokala brottsförebyggande rådet och Centrala 

Stadsrum har ökat ambitionen i det 

brottsförebyggande arbetet genom säkerhetscertifiering 

av butiker, aktiviteter för 

fler vuxna i centrum kvällstid exempelvis 

”kaffe med pop” samt pussel 

• Försäljning av Falu Industrihus fastighetsbestånd 

och andra kommunala fastigheter 

pågår 

• Ökad dialog mellan kommunen och omgivande 

samhället – intresseföreningar, Högskolan, 

kommunala bolag m fl 

Socialnämnden 

• Ny boendeform i Grönbladsgården genom 

föreningen Tersen 

• Ökat stöd till frivilliga välfärdsorganisationer 

(Brottsofferjouren, Kvinnojouren, 

KRIS och Verdandi) 

• En stor omorganisation genomförs när det 

gäller äldreboendena för att anpassa verksamheten 

till de behov vi har i dag och de 

behov som kommer i framtiden. Det blir 

specialisering på hög omvårdnad, demens, 

korttidsboende och rehabilitering. Eko- 

Julklappen som 

varar länge! 

Ge bort Dala-Demokraten i julklapp! 

Så får du en julklapp av oss! ❅ Vi bjuder på 

❅ 

Presentkort ★ Ja vill att ni skickar DD i julklapp till 

på 100 kr ★ ................................................................................. 

DD-Ryggsäck 

eller Termos 

när du betalat 

julklappen! 

Utvärdering 2004 

nomiskt mer rationellt samt att vi får möjlighet 

att bättre ta tillvara personalens kompetens. 

• Projektet Personlig service som riktar sig 

till personer som har hemtjänst och som 

innebär ett ökat brukarinflytande som höjer 

kvaliteten för både brukare och personal. 

Socialnämnden har tagit beslut 2004 att 

projektet ska genomsyra hela hemtjänstverksamheten. 

• Införande av förenklad biståndsprövning 

vad gällande städ, tvätt och inköp för alla 

personer 80 år och äldre samt införande av 

klagomålshantering i form av en skrift som 

heter ”Säg vad du tycker om Falu kommuns 

socialtjänst” 

• Avtal med HSB beträffande eget val av 

utförare i hemtjänsten. 

• Under 2003 startat en Telefonupplysning 

för äldre i Falun i samarbete med PRO, SPF 

och Röda Korset. 

Skolstyrelsen 

• Vi har uppfyllt målet om ökad personaltäthet 

under perioden 2002-2004. Det har 

också berättigat oss att få maximalt med så 

kallade Wärnerssonpengar 

• Skolstyrelsen kommer inte att ta initiativ 

till stängning av någon av våra glesbygdsskolor 

under mandatperioden. Istället har 

majoriteten aktivt arbetat med att minska 

lokalytan när elevantalet sjunker. Montessori 

har samlokaliserats med Tegelbruksskolan 

och därigenom har fler förskolelokaler 

kunnat tillskapas i Manhem. Jälindsskolan 

kommer att användas av Lugnetgymnasiet 

för att klara elevtoppen där. 

• Naturskolans etablering vid Lilltorpet 

Gatu- & Parkstyrelsen 

• Samordningen av kollektivtrafik och övriga 

samhällsbetalda resor har påbörjats inom 

kommunen och även på länsnivå genom 

Dalatrafik och region Dalarna. 

eller 

■ Presentkort 

■ Ryggsäck ■ Termos 

................................................................................. 

■ 3 mån 624:– ■ 6 mån 1.175:– ■ 12 mån 1.995:– 

Start den .................................... 

Skicka räkningen till: 

................................................................................. 

................................................................................. 

Skicka in kupongen före 18/12, så hinner vi skicka ett trevligt 

abonnemangsbevis som du kan överlämna i julklapp. 

Fritidsstyrelsen 

• Ny belysning på Karlsbyhedens bandybana, 

nya bryggor vid Hälsinggården och nya 

träningshoppbackar för ungdomar är exempel 

på andra satsningar. 

Byggnadsnämnden 

• Den av kommunen antagna mastpolicyn har 

inneburit att kommunen med större tyngd kan 

föra en dialog med mobiloperatörer och mastbolag. 

I många fall har byggnadsnämnden 

motsatt sig de föreslagna placeringar. 

• Byggnadsnämnden har tagit upp och drivit 

på i frågan om byggbar mark för bostäder. 

Ett flertal mindre detaljplaner har 

arbetats fram. Resultatet innebär att ca 100 

villatomter blivit tillgängliga för byggnation. 

Falu Energi & Vatten 

• Fortsatt anslutning av nya kunder till fjärrvärmenätet 

• Dala Krafts huvudkontor har lokaliserats 

till Falun. 

• Falu Energi & Vatten deltar i nyetablering 

av vindkraftverk i Hunflen, Äppelbo. 

• Fortsatt utveckling av samarbetet inom 

Dalaavfall pågår samt införande av sortering 

av det komposterbara avfallet i papperspåse. 

• Ny bioenergipanna byggs vid fjärrvärmeverket 

2005-2006. 

• Planering för gemensamt fjärrvärmesystem 

med Borlänge och ledning mellan 

städerna pågår. 

Nästa 

Sundborns 

Nytt 

kommer 

till påsk 

Svarspost 

Kundnummer 

780 005 400 

791 20 Falun 

Betalar 

portot

Landstinget Dalarna beslutade 1997 

”att barnplaner upprättas tillsammans 

med kommunerna och att 

dessa årligen redovisas landstingsfullmäktige 

hur de uppfylls och 

vilka behov som föreligger”. 

FN:s konvention om barns rättigheter, som 

Sverige åtagit sig att följa är den grundläggande 

plattformen för Falu kommuns 

barn- och ungdomsplan. Kommunfullmäktige 

antog planen i början av 2002. 

Barnplanens syfte ska vara att öka kännedomen 

om barnkonventionen och framför 

allt att den efterlevs. Planen ska vara ett för 

kommun och landsting gemensamt vägledande 

verktyg i planering, beslutsfattande 

och verksamhet. Den ska också bidra till 

att barnkonventionens anda ska genomsyra 

Falu Kommuns och Landstinget Dalarnas 

program och planer. 

Rättigheterna i FN:s barnkonvention gäller 

för alla barn och ungdomar upp till 18 

års ålder. 

Barnkonventionens budskap kan sammanfattas 

i tre ord: Barn ska respekteras. 

Den bärande principen i Barnkonventionen 

kan härledas ur två fundamentala tankar: 

Den ena att barn har fullt och lika 

människovärde. Den andra att barn, 

särskilt när de är mindre, är sårbara och 

behöver särskilt stöd för att de faktiskt 

skall kunna åtnjuta sitt fulla människovärde. 

Tanken om lika värde innebär också att 

barndomen i sig har ett egenvärde. 

Barnkonventionen slår därför fast att barns 

rätt till lek är viktig. 

Barnkonventionen formulerar barns och 

ungas behov i termer av mänskliga rättigheter. 

Den har 54 artiklar och bygger på 

fyra viktiga grundprinciper: 

– barnet har rätt till likvärdiga villkor och 

ska skyddas mot alla former av diskriminering 

– barnets bästa ska beaktas vid alla beslut 

– barnet har rätt till liv och utveckling 

– barnet har rätt att uttrycka sin åsikt och 

få den respekterad 

Genom att arbeta efter barn- och ungdomsplanens 

riktlinjer ska barnkonventionens 

grundprinciper genomsyra arbetet i 

kommunens förvaltningar. Bland annat 

pekar planen på följande: 

– fortbilda förtroendevalda och personal 

om barnkonventionen 

– inför varje beslut ska man genom en 

barnchecklista bedöma hur det berör barn 

– varje förvaltning ska utse någon som ska 

bevaka att planen följs 

– ett barnbokslut ska upprättas för att följa 

upp och värdera tagna beslut 

– utveckla metoder för att ge begriplig 

information till barn i olika åldrar 

Barnchecklista 

Med barnchecklistan blir barnkonventionen 

en del i beslutsprocessen. 


Falu 

kommuns 

barn- och 

ungdomsplan 

Alla nämnder, styrelser och 

förvaltningar ska ställa sig frågan: 

1. Berör beslutet barn? 

Om svaret är Ja, besvaras följande 

frågor: 

2.Innebär beslutet att barns och ungdomars 

bästa sätts i främsta rummet? 

3.Har barn och ungdomar fått möjlighet 

att uttrycka sin mening? 

4.Har vi ansträngt oss till det yttersta av 

våra resurser för barns och ungdomars 

bästa? 

Barnbokslut 

Ett barnbokslut ska sammanställas varje år 

av alla nämnder och styrelser. Barnbokslutet 

ska ge svar på 

– om barnchecklistan använts inför beslut 

– hur besluten påverkat barns och ungdomars 

levnadsvillkor 

– om barn och ungdomar haft inflytande i 

besluten 

– vilka särskilda satsningar som gjorts för 

barn och ungdomar utöver ordinarie 

verksamhet. 

Förskolan 

har en unik möjlighet att verka förebyggande 

och främjande av god utveckling 

och psykisk hälsa genom att man där 

möter många barn tidigt. En av de viktigaste 

faktorerna för barns positiva utveckling 

är goda vuxenrelationer där det finns 

möjlighet till dialog mellan barnet och den 

vuxne. Lek, tillhörighet i barngruppen 

samt kontinuitet i relationerna med vuxna 

och barn är andra hälsofrämjande faktorer 

som förskolan kan erbjuda. 

Skolan 

är den unika verksamhet som möter alla 

barn och ungdomar. Dessa tillbringar en 

stor del av sin vakna tid i skolan. Det innebär 

att skolan är den viktigaste arenan för 

samhällets strävan att bevara och främja 

barns och ungdomars hälsa. Förutsättningen 

för detta är att barnen trivs i skolan, 

möts med respekt och får uppleva känsla 

av att lyckas samt känna tillhörighet. Barn 

och ungdomar ska ha möjlighet att tillsammans 

med lärarna planera undervisningen 

att ta sin del av ansvaret för skolans yttre 

och inre miljö. Varje barn ska ges möjlighet 

att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar 

och i sin egen takt. 

Fritidsgårdsverksamheten 

Barn och ungdomar ska erbjudas förutsättningar 

till en stimulerande och meningsfull 

fritid. 

Skol- och folkbibliotek 

är viktiga instanser för barns och ungdomars 

informationsinhämtande. För att de 

skall kunna tolka information och uttrycka 

och formulera åsikter måste man ge dem 

tillgång till ett bra språk. 

Mödra-, barn-, skolhälsovård 

är verksamheter som når i stort alla föräldrar 

och barn. Genom insatser som stöd, 

rådgivning och hälsoövervakning i samarbete 

med föräldrarna bidra till barn och 

ungdomars hälsa, trygghet och utveckling. 

Stödja föräldrarna i ett aktivt föräldraskap 

genom att stärka deras tillit till sin egen 

kompetens, empati och problemlösningsförmåga. 

Detta är något av innehållet i Falu kommuns 

Barn- och ungdomsplan, ett innehåll 

som vi alla bör ta till oss. 

Tänk på att TID är den bästa gåvan, att 

både ge och få. En gåva som passar såväl 

gammal som ung. 

GOD JUL och ETT GOTT NYTT ÅR! 

Carin Gustafsson (s) 

Skolstyrelseledamot 

Vi är blommor 

Text: Barbro Lindgren 

Musik: Georg Riedel 

Vi är blommor, 

driv oss varsamt. 

Vi är jordens hopp, 

låt oss växa vilda 

och få gå i knopp. 

Vi är blommor, 

bryt oss inte. 

Gränslös är vår glöd, 

låt oss växa fria 

utan våld och död, 

utan våld och död. 

Ge oss mod att våga glädjas, 

glädjas tusenfalt. 

Lita på oss, ge oss värme 

för där ute är så kallt. 

Vi är barn och vi är många, 

vi är jordens salt. 

Lyssna till oss, vi är starka, 

vi kan allt. 

13

Så uttryckte rektor Gunnel 

Wåhlberg vid Sundbornsskolan 

sin vision för arbetet 

i skolan. ”Sundbornsskolan 

är en fin skola med 

bra personal och vi har inte 

haft ett ärende i mobbningsgruppen 

i år.” 

En novemberkväll inbjöd Sundborns 

s-förening till en hearing 

för alla som ville komma. Ämnet 

var ”Barnomsorg och skola 

i Sundborn”. 

Från kommunstyrelsen deltog 

kommunalrådet Jonny Gahnshag 

och skolstyrelsens ordförande 

Ragnar Kroona. Från 

skolförvaltningen distriktschef 

J-E Andrén och från Sundbornsskolan 

rektor Gunnel 

Wåhlberg. 

Informationen handlade 

mycket om organisation och 

resurser samt barnantal och 

lokaler. Det blev mycket prat 

om nyckeltal hit och dit. Nästan 

obegripligt för en utomstående, 

när det blir mer teori än praktik. 

Det görs planer som kanske aldrig 

genomförs. En förälder frågade 

om inte det fanns risk för 

14 


Satsa på de yngsta barnen 

– det ger trygghet för resten av livet 

Gunnel Wåhlberg, J-E Andrén, Jonny Gahnshag, Ragnar Kroona 

bortkastade pengar med alla 

dessa planer. 

Gunnel Wåhlberg fick i alla 

fall framföra sina synpunkter 

till de förtroendevalda, att nyckeltal 

inte skulle ändras med 

korta intervall. Det då får sådana 

drastiska följder i skolan 

med förändrade klassindelningar 

under ett läsår. Gunnel 

Wåhlberg lovade dock, att det 

inte skulle ske några förändringar, 

när det gäller undervisningsform 

och klassindelning 

under innevarande läsår. 

Fritis 

En näraliggande fråga framfördes 

av en förälder: Varför kommer 

inte fritis i skolan igång? 

Svaret blev, att det är svårt att 

rekrytera personal till en deltidsverksamhet. 

Försök har gjorts att 

kombinera med annat arbete, 

men det har inte lyckats. Från 

skolans sida gör man vad man 

kan för att ge barn t o m klass 

3 s k skolbarnomsorg, men ansträngningarna 

måste fortsätta 

enlig Gunnel Wåhlberg. 

Skolstyrelsens ledamöter är 

faddrar för olika skolor. En 

stark önskan från lärare och föräldrar 

vid mötet var: Vi vill 

gärna se er ute på skolorna och 

tar del av skolans vardag. 

Alla har rätt till barnomsorg 

Numera är det 75 % av barnfamiljerna 

som använder barnomsorg. 

Tidigare var det 51 %. 

Orsaken kan vara tillkomsten av 

maxtaxan samt 4–5 årsverksamheten. 

Det kan också handla 

om inflyttning. Sammantaget 

kan det vara svårt att snabbt 

möta nya behov. 

Det finns idag viss kö till barnomsorgen. 

Alla erbjuds plats 

första jan 2005, även om inte 

närhetsprincipen tillgodoses. 

Det kan bli stań eller hos dagbarnvårdare. 

Det har också talats om att 

kooperativet Träflaskan skulle 

kunna flytta till Sundbornsgården. 

Det har ryktats om att skoldistriktet 

avvisat frågan, men så 

är inte fallet, försäkrade distriktschef 

J-E Andrén. ”En inflyttning 

i Sundbornsgården 

kräver investeringar i storleksordningen 

600 000 kronor. Därför 

måste det vara en långsiktig 

lösning och utredningen är ännu 

inte klar.” 

Samtidigt uttalade skolstyrelsens 

ordförande Ragnar Kroona 

att det är positivt med olika driftformer 

inom barnomsorgen. Att 

skola och barnomsorg fungerar 

väl, är en stor trygghet för både 

barnfamiljer och samhället. 

Hårda och mjuka paket 

från SportEwa 

Dunväst 

Beige, brun, svart 

XS-XXL 

O.p. 495:-295:- Dunjacka 

Beige, brun, svart. XS-XXL O.p. 1.495:- 795:- 

Sundborn • Karlborn 50 • 023-604 80 

200 m före korsningen (infarten till Sundborn) • Öppet: månd-fred 15-19, lörd 10-13. 

Dags för skidorna! 

15% 

på alla våra 

SKID- 

PAKET


Ekonomisk ljusning 

skymtas 2005 

Sedan millenieskiftet har den svenska 

ekonomin gått allt trögare. Även 

om det inte märkts som en traditionell 

lågkonjunktur, så har många 

företag och inte minst kommuner 

och landsting haft det besvärligt. 

För Falu Kommuns del har det inneburit 

underskott i ekonomin, med 

svåra besparingar som följd. 

När den nuvarande majoriteten tog över 

makten 2003 fick vi en prognos på att 

underskottet i budgeten skulle bli närmare 

110 miljoner kronor. Året före, med en 

annan majoritet, hade underskottet ökat 

månad för månad. Nu lyckades vi bryta 

den trenden. När 2003 var till ända visade 

kommunens räkenskaper ett minus på 43 

miljoner. 

Arbetet med att skapa bättre ekonomiska 

förutsättningar för 2004 och samtidigt 

värna kärnverksamheterna var inte lätt. Vi 

visste att inkomsterna från skatter och 

statsbidrag skulle bli mindre än vad flerårsplanerna 

hade förutspått. Vi höjde därför 

skatten för att skapa en bättre grund att stå 

på, men också för att kunna värna skolan 

och undvika uppsägningar på kanske 

uppemot 100 lärare. Vi lyssnade på opinionen, 

och tror att vi tog rätt beslut när vi 

skyddade skolan och de så kallade 

”Wärnerssonpengarna” genom att låta oss, 

alla skattebetalare bidra lite mer. 

Inför 2005 har vi arbetat igenom budgeten 

i grunden. Det innebär bland annat att 

vi inte kan kompensera förvaltningarna för 

pris- och löneökningar fullt ut. Vi måste 

spara och vara återhållsamma. Inom delar 

av administrationen gör vi t o m nedräkningar 

av anslagen. Vi tänker också skapa 

större buffertar i kommunens ekonomi för 

att kunna vara uthålliga och långsiktiga. 

Inte minst vår personal kräver att det ska 

vara stabila förutsättningar för att de ska 

veta hur deras arbete ska utföras. Oron 

bland till exempel äldreomsorgens personal 

är ett varningstecken. Trots detta så 

måste vi minska på våra vikarier för att frigöra 

resurser för våra fast anställda och 

framförallt för de äldre. 

Skolan, äldreomsorgen och socialtjänsten 

är de enda förvaltningar som i stort sett 

får behålla de pengar som är budgeterade i 

flerårsplanen. Vi tillför dessutom lite extra 

pengar: 

– Socialnämnden får 11 miljoner extra för 

att klara socialbidragen och de ökade 

behoven inom särskilda omsorgerna. 

– Skolstyrelsen tilldelas 5 miljoner extra 

för att de, med hjälp av statliga bidrag, 

ska kunna öka personaltätheten i förskolan 

något. Vi fortsätter också att öka lärartätheten 

i grundskolan något med 

hjälp av ”Wärnerssonpengar”. Från hösten 

2005 är det osäkert om vi kan fullfölja 

detta. 

– Vi har prioriterat en extra miljon för att 

kunna skapa fler vuxenstudieplatser. 

– Underhållet av kommunens fastigheter, 

framförallt skolor, ska ökas successivt 

under ett antal år framåt. 

– I övrigt så har ett par extra miljoner satsats 

på ett antal mindre projekt, till 

exempel för att skapa fler företag, bidra 

till den nya innebandyhallen, utveckla 

turism/besöksnäring och förstärkning av 

sommarskolan och det brottsförebyggande 

arbetet. 

Utan de höjda statsbidrag som regeringen 

föreslagit, och som för Faluns del ger 

drygt 30 miljoner extra, hade vi varit i ett 

mycket svårare läge. De hjälper nu till att 

kompensera andra inkomstbortfall för oss 

och för huvuddelen av Sveriges kommuner 

som haft svårt att få ekonomin att gå 

ihop. 

Jonny Gahnshag 

Kommunstyrelsens ordförande och 

socialdemokratiskt kommunalråd 

God Jul 

Gott Nytt År 

tillönskas alla läsare 

och annonsörer 

Sundborns S-förening 

Sundborns Kvinnoklubb 

och SundbornsNytt 

En dag på 

Risholnsgården 

För ett par veckor sedan var jag ute och 

praktiserade i äldreomsorgen. Både 

personalen på Risholnsgården och jag 

var nog lite spända på hur det skulle gå. 

Jag har arbetat i både äldreomsorg och 

sjukvård tidigare, men det börjar bli 

några år sedan nu. 

Jag blev väl mottagen. På förmiddagen 

följde jag med i arbetet på demensavdelningen 

och på eftermiddagen var 

jag på delen där de äldre har olika diagnoser. 

Personalen verkar sammansvetsad 

med en bra ledning. Det behövs 

då jobbet är tungt, och då det krävs 

mycket tålamod och kunskap för att 

exempelvis arbeta med dementa. 

Arbetet varierar mycket och det blir 

lätt stora arbetstoppar när till exempel 

en boende blir dålig och kräver extra 

mycket omvårdnad och tillsyn. 

Enheten har gjort neddragningar av 

personal. Den sista neddragningen 

med en tjänst (av totalt 24) hade gjorts 

någon vecka tidigare, och personalen 

hade därför ett alldeles nytt schema. 

Trots neddragningen verkar det fungera 

relativt bra. Tack vare smart schemaläggning 

har de som önskat fortfarande 

möjlighet att arbeta var tredje helg 

(istället för varannan). 

Slutligen vill jag rikta ett stort tack 

till hela personalen som tog hand om 

mig på ett bra sätt, förklarade och gav 

mig värdefulla synpunkter. Ett särskilt 

tack till Ilja och Inger som jag gick tillsammans 

med under dagen. 

Jonny Gahnshag 

Kommunalråd som under fyra dagar 

i höst finns ute i äldreomsorgen 

15

16 

Julskinka 

Kokt 49 

Edamerost 

Tysk 39 

Räkor 

70–90 lösvikt 69 


Priserna gäller vecka 52 

Till Jul! 

90 

90 

/kg 

/kg 

K U P O N G 

1 st Julmust 1,5 lit Eldorado .........................3+pant 90 

+ pant 

Jämförpris 2:60/lit 

Till Nyår! 

90 

/kg 

Cider 75 cl 29 Kopparbergs 2 st 50 

Jämförpris 

19:67/lit 

Julafton ...............10–13 

Juldagen .............stängt 

Annandag jul.......12–17 

Vi på Paletten önskar er alla en God Jul och Gott Nytt År! 

Matglada affärer 

ÖPPETTIDER 

Nyårsafton ..........10–15 

Nyårsdagen ........stängt 

Söndag 2/1 .........12–17 

SPAR SUNDBORN, PALETTEN • Tel 023-603 82

S-Nytt nr 4 dec 2004.indd - S-info

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?