S-Nytt nr 4 dec 2004.indd - S-info

6
SUNDBORNS NYTT nr 4 December 2004
LÖFNÄS GÅRD
Allmänt
Bondekulturen har de senaste åren
fått en mera tynande tillvaro, men
tycks leva upp igen och den trenden
skall stimuleras. Tyvärr, kan man
inte gå bakåt i tiden, men man kan
framhäva den gamla bondekulturens
betydelse genom att anordna
olika aktiviteter typ byvandringar,
då det berättas och förevisas
om de gamla bondgårdarnas
förflutna gällande såväl byggnader
som arbetsredskap.
Slåtterdag på gammalt vis, en kär tradition
då våra gamla tekniker får visa upp sig både
med lie och hästdragen slåttermaskin.
Hantverkare i full aktion med flätning av
moss- och björkrismattor, kokning av messmör,
smörkärning och brödbakning.
Självhushållningen var en självklar livsstil.
Ärren efter fångstgroparna skvallrar om, att
mycken mat hämtades från skogen.
Kunskaperna förmedlades på hemmaplan
generation efter generation. Jämställdheten
fungerade och alla hade sin lott att sköta
om. Barnen fanns vid de vuxnas sida och
fick lära för livet och man hade som regel
att aldrig vara sysslolös. Det lappades,
lagades, broderades, strumpor stickades
både sittandes, gåendes och ståendes.
Stora förändringar
Under årens lopp har tekniken nått stora
förändringar och bidragit till, att allt slit
mildrats, men djuren är och förblir som de
är ”en get är en get och en ko är en ko”.
Det kan vi inte ändra på.
I Selma Lagerlöfs roman Jerusalen, där
kan man läsa om bondeättens historia i
Ingmarssönerna.
Berättelsen om Löfnäs Gård som långt
tillbaka var ett jordbrukshemman, är en av
Sundborns äldre herrskapsgårdar.
”Sundborn Då”
Sommaren 2004 i juli anordnades historiska
festdagar under rubriken ”Falun
Då”. Ett arrangmang som kommer att
påminna oss om, att Kopparbergslagen
valts in i det 12:e Världsarvet i Sverige.
Förutom själva gruvområdet innefattas
Sundborns dalgång m fl. En resa som
pågick i dagarna 4, där bland annat
Bergsmanslandsskapet ”Sundborn Då”
medverkade vid en av dagarna med historisk
byvandring med dramatiserade
scener. Urvalet bestämdes vara bröderna
Steffenburg, livet på Bondes Gård på
1600-talet, Tullkvarn, Stora Hyttnäs där
Karl den XI mottogs av Herr Silfverström
och vid Carl Larssongården träffade man
Carl och Karin. Ledsagare på vandringen
var Emilia Steffenburg född 1829, dotter
till Johan Steffenburg född 1795 på Stora
Karlborn.
Löfnäs Gård
Solen glittrar i vattnet och skräddarna
försöker hinna ifatt varandra. Stämningen
är hämtad från ett sommarbesök på Löfnäs
Gård med läget nära Hobbornsjön i
Sundborn. Gården är en kvarleva av en
storhet alltsedan 1800-talet. Det finns
mycket av det gamla kvar ifråga om såväl
hus- som personhistoria.
Tillbakablick – Stamfadern Jacob
På 1600-talet emigrerade ett tyskt släkte
med efternamnet Steffenburg från Hartz i
mellersta Tyskland till Sverige. Först
bosatte de sig i Stockholm, innan de flyttade
till olika platser.
Stamfadern Jacob var troligen född i
Schwaben i Tyskland. Han blev borgare i
Stockholm vid mitten av 1600-talet. Han
hade tre söner Olof, Jacob och Anders och
två döttrar Cecilia och Sofia Dorotea. I alla
generationerna fanns förnamnet Jacob.
Sonen Jacob född 1657 flyttade till Falun
och blev handlande och bergsman. Han
gifte sig med apotekardottern Anna Vilde.
Efter giftermålet flyttade han till hennes
hem på Stora Karlborn och de fick 6 barn,
som kom att stanna i Steffenburgska släkten
fram till 1866.
Jacobs son Olof Steffenburg född 1693,
kyrkvärd och bergsnämndeman tvingades
fly till Norge, där han avled. Olofs son
Jacob född 1728 bergsman på Karlborn är
begravd i familjegraven i Sundborn.
Bröderna Steffenburg
Jacob född 1728 var fader till bergsmannen
Johan Steffenburg född1759 bergsman
på Stora Karlborn. Han fick fyra söner –
Johan född 1795, Jacob född 1797, Carl
född 1799 och Albrekt född 1803. Johan
stannade kvar på Stora Karlborn, Jacob
byggde Löfnäs Gård, där han etablerade
sig. Prosten Carl bosatte sig i dåvarande
Prästgården, som är nuvarande Sundbornsgården.
Albrekt byggde Kolbergsbo,
där han satte bo. Eftersom avståndet mellan
gårdarna var kort förmedlade de sig
med varandra genom att ropa från den s k
Roparhällen och budskapet lät sig höras.
Jacob född 1797
1830 byggde Jacob den ståtliga herrgården
Löfnäs med tillhörande ekonomibyggnader.
Hemmanet brukades från början som
lantbruk. Gårdarna benämns i skrift för
"Herrskapsgårdar". En benämning som är
aktuell även idag. Löfnäs är ett tvåvåningshus
med vacker portal på säväl front- som
baksidan, som bärs upp av vita pelare,
vilka stått i Christine kyrka i Falun.
En omsorgsfullt vårdad trädgård ordnad i
terasser fanns ner mot sjön med träd,
buskar, perenner och köksväxter.