Här - Umeå universitet

More documents

Recommendations

Info

Geologen Christian Bigler förklarar varför det sällan blir rejäla jordskalv i Sverige. Foto: Mattias Pettersson Hur många stjärnor finns Svindlande frågor när sjätteklassare utmanar forskarna Hur fastnar hårfärgen när man färgar håret? Hur mycket bajsar en elefant och kan det bli en tsunami i Sverige? Frågorna spretar åt alla håll – och frågelådans panel är sällan svarslösa. Det stimmar och sorlar när drygt 800 sjätteklassare och deras lärare strömmar in i Aula Nordica. Konferencieren Staffan Ling presenterar forskarna i panelen som ett gäng ”smartskallar” och drar i gång med en radda frågor på temat färg. Vi får till exempel veta varför människor har olika hudfärg, hur hårfärg funkar och varför mjölk är vit. – Det är för att mjölk består av vatten och fett, och när ljuset reflekteras av fettpartiklarna studsar det iväg åt alla kanter. När ögat tar emot det uppfattar ögat det som vitt, förklarar kemisten Henrik Antti. Hur ofta går vi på toa och hur länge blir det under ett liv? Mentometrar åkte ut i publiken för att besvara kiss- och bajsfrågor. Nästa ämne är bajs och framkallar mycket applåder och fniss. Tänk att elefanter bajsar 100–200 kg varje dag. Det blir stora berg på ett år. Och vem visste att badvattnet är fullt av knottbajs? – Varje dag rinner det 400 ton knottbajs under broarna i Umeälven. Tänk på det när ni får en kallsup, säger ekologen Bent Christensen. Sedan delas mentometerdosor ut i publiken för lite matematiskt-statistiska övningar på samma tema. Sjätteklassarna får svara på hur ofta och länge de sitter på toa och matematikern Catarina Rudälv kan räkna ut att barnen kommer att ägna sisådär 120 dagar av sina liv på toa. MENTOMETERKNAPPARNA används också för att kolla vad barnen tror är sant och falskt. Kan en orm ringla iväg snabbare än en häst? 75 procent gissar det, men nej, hästen springer fortare. Finns det fortfarande kvar molekyler av Gustav Vasas kiss i vårt dricksvatten? Ja, det tror 66 procent och det gör de alldeles rätt i! Visserligen är kungens kiss rätt utspätt vid det här laget, men lite finns kvar i vattnets kretslopp. ERSÄNGSSKOLAN HAR en fråga om varför man blir kär. <strong>Här</strong> får kemisten Henrik Antti träda in igen för kärlek handlar i grunden om kemi i hjärnan, närmare bestämt nivåerna av tre molekyler som är inblandade i hjärnans belöningssystem. Noradrenalin som får hjärtat att pumpa snabbare och kinderna att rodna, dopamin som ger må-bra-känslor och serotonin som när det kommer i obalans kan göra oss svartsjuka, deppiga eller osäkra. Samma system är det som gör att vi tycker att godis smakar gott, ja rent av
Konferencier Staffan Ling fångar upp publikens frågor. i rymden? gör vår förkärlek för sötsaker till en överlevnadsfråga. – Ni borde gilla godis, slår ekologen Bent Christensen fast. Därefter får tankarna svindla när fysikern Patrik Norqvist svarar på hur många stjärnor som finns i rymden – tiotusen miljarders miljarder – bara i den del av rymden vi kan se. Tar man hänsyn till alla stjärnor vi inte kan se blir det verkligen oändligt många. Geovetaren Christian Bigler förklarar att för en tsunami krävs en rejäl jordbävning på havets botten och så stora jordbävningar inträffar aldrig i Sverige. Sedan får alla ställa sig upp och hoppa jämfota och se att det ger utslag på en seismograf, men jämfört med ett jordskalv når fotstampandet inte högt på Richterskalan. EFTER NÅGRA experiment med flytande kväve går konferencieren Staffan NO i skolan är kul när man får göra egna experiment, tycker Elina Rubinsson och Alva Bjursell, Norsjö skola. Ling runt med mikrofon i publiken och samlar upp frågor: Varför kan vatten förstöra elektronik? Vad händer när man hickar? Varför fryser varmvatten fortare än kallvatten? – Det där med varmvattnet är faktiskt en myt, säger Patrik Norqvist. Ställer man ett glas varmt och ett glas kallt vatten i frysen är det bara om frysen är dåligt avfrostad som varmvattnet fryser fortare, för då fryser varmvattenglaset fast fortare för att frosten leder kyla. Är frysen avfrostad ordentligt går det fortare att frysa kallvattenglaset! – Hur har vi lärt oss allt? undrar en elev lite finurligt. – Vi har lärt oss av varandra, säger Bent Christensen. ANNA-LENA LINDSKOG HALLÅ DÄR! ...Henrik Antti, kemist som forskar om varför människor får sjukdomar och hur man genom att förstå kemin i kroppen när vi blir sjuka i framtiden kan hitta bättre botemedel. Berätta om din forskning! – Vi mäter halterna av tusentals små kemiska molekyler i blodet och vävnaderna i kroppen och försöker förstå hur mönster av dem kan kopplas till olika sjukdomar. Cancer och sjukdomar i nervsystemet är några av de områden vi undersöker. Kan forskningen resultera i nya mediciner? – Ja, det är en möjlighet. Själv har jag inte riktigt fokus åt det hållet, min forskning syftar mer till att diagnostisera sjukdomar tidigare och bättre, så att man kan sätta in rätt behandling och sedan följa hur bra behandlingen fungerar. Varför blev du forskare? – Jag har alltid varit nyfiken av mig och intresserad av kemi, ända sedan jag var liten. Att försöka förstå hur sjukdom och hälsa hänger ihop blev en bra koppling mellan kemi och medicin. Henrik Antti har medverkat i Levande frågelådan en gång förut. Det var riktigt kul att vara med i en fullsatt Aula Nordica och möta barn med så många intressanta frågor, tycker han. – Det var mycket roligare än jag trodde, fast ganska nervöst också, eftersom det var så mycket folk. Vilken fråga tyckte du var roligast att svara på? – Att förklara hur ett stearinljus fungerar. Det fick jag lov att lära mig själv först faktiskt, jag visste bara på ett ungefär. Det är ju inte så att man kan allting och man får sällan frågor om precis det man är expert på. Det är det som är så kul med Frågelådan, man får använda sina kunskaper och samtidigt lära sig något nytt!
Page 1: Frågelådans forskare har svaren p

Här - Umeå universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?