Forskning à la carte - Teknisk-naturvetenskaplig fakultet - Umeå ...

Foto: Bent Christensen
Forskning à la carte
– från korallrev till robotar

Beställ en föreläsning
från vår digra meny 2012/13
Du som är lärare har en viktig roll i att inspirera eleverna till högre studier.
I denna broschyr finner du ett smörgåsbord av gästföreläsningar som
erbjuds av forskare och lärare vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå
universitet. Bläddra igenom och låt dig väl smaka. Vi erbjuder allt från "Antarktis
natur" och "CSI - hur funkar det?" till "Vad tänker robotar på?".
Med 36 olika föreläsningar vill vi ge dina elever en inblick i många spännande
naturvetenskapliga ämnen och hoppas samtidigt väcka en nyfikenhet på hur det
kan vara att läsa på universitet. Målet är att steget mellan gymnasiestudier och
högskolestudier en dag ska kännas naturligt att ta.
Vår målgrupp är i första hand högstadie- och gymnasieklasser och föreläsningarna
är kostnadsfria för skolorna. Vid längre resor för föreläsaren rekommenderar
vi att skolan betalar bilersättning. Andra intresserade grupper är naturligtvis
också välkomna att höra av sig, föreläsningen kostar då cirka 2 000 kr/45 min.
När du och dina elever har hittat något som intresserar er kontaktar
du föreläsaren för att bestämma när och var föreläsningen ska äga rum.
Telefonnummer och e-postadress hittar du under respektive rubrik.
Vi kan inte garantera att just den föreläsare som du valt har tid, men
i sådana fall finns många andra spännande föreläsningar att välja bland.
Välkommen att boka en föreläsning!
Eventuella uppdateringar av Forskning à la carte hittar du på:
www.teknat.umu.se/carte
Innehåll:
Biologi och geovetenskap 4
Fysik 8
Kemi 12
Matematik och data 15
Molekylärbiologi 19
För lärare 21
Umevatoriet 22
Samverka med Teknat 24

Biologi och
geovetenskap
Tropiska korallrev är ett av de mest fascinerande ekosystemen på jorden.
Foto: Bent Christensen

Tropiska regnskogar:
Djur, växter och hur de fungerar ihop
Föreläsare: Bent Christensen,
institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Tel. 090-786 57 12,
bent.christensen@emg.umu.se
Tropiska regnskogar är de mest artrika ekosystemen vi har på jorden. Många
av organismerna här är ofta väldigt märkligt formade, färggranna, giftiga, eller på annat
sätt annorlunda än de djur och växter vi är vana att träffa på. Sambanden mellan djur och
växter i regnskogar är ofta också mycket annorlunda än de samband vi hittar i våra skogar.
Föreläsningen handlar om ekologin i tropiska regnskogar. Bent Christensen visar bilder på
allt från orangutanger, giftiga ormar, stora spindlar, jättetusenfotingar, 90 meter höga träd
och Sydostasiens högsta bergstoppar till olika konsekvenser av avverkningar och uppodling
av tropiska områden. Bilderna är från ett antal besök till Borneo, som bitvis fortfarande har
kvar orörda regnskogar. Bent genomför varje år en kurs med svenska studenter i tropisk
ekologi på Borneo.
Lämplig i olika varianter för gymnasiet samt hög-, mellan- och lågstadiet; längd cirka 50
min.
Tropiska korallrev: Djur som har
fotosyntes och andra innevånare
Föreläsare: Bent Christensen,
institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Tel. 090-786 57 12,
bent.christensen@emg.umu.se
Ett av de mest fascinerande ekosystemen vi hittar på jorden är tropiska korallrev.
Vad som kan vara svårt att inse när man första gången ser de rika reven med alla deras
invånare är att detta är ett system där organismer som finns här får slita hårt för att kunna
överleva. Revet är uppbyggt av oändligt många, små kloner av koralldjur, som alla får största
delen av sin näring från symbiotiska organismer som fotosyntetiserar åt koralldjuren. På
korallrev hittar vi också alla möjliga märkliga anpassningar till den ibland hårda vardagen
som möter djuren här. Vi har allt från anemonfiskarnas samliv med stickiga anemoner,
blinda räkors samarbete med vaksamma fiskar, rovfiskar som lurar småfiskar att rovfisken
är mat och sedan äter upp småfisken, till en fisk som lever i rumpan på sjögurkor. Bent
visar bilder på alla dessa organismer och diskuterar hur ekologin på korallrev fungerar.
Lämplig i olika varianter för gymnasiet samt hög-, mellan- och lågstadiet; längd cirka 50
min.

Hållbart skogsbruk
Föreläsare: Stig-Olof Holm,
institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Tel. 090-786 55 46,
stig-olof.holm@emg.umu.se
Denna föreläsning handlar om hur man genom olika skogsskötselåtgärder kan få till stånd
ett antal olika mervärden. Det gäller i första hand minskade risker för utslagning av skoglig
biologisk mångfald.
Föreläsningen tar även upp möjligheterna att kombinera miljövård med ett ekonomiskt
skogsbruk, hur risker för utsläpp av s.k. växthusgaser kan minskas, hur möjligheter till
turism, friluftsliv, jakt och renskötsel samtidigt kan ökas.
Lämplig för gymnasiet, längd cirka 60 min.
Sveriges tusenåriga blyföroreningshistoria
Föreläsare: Jonatan Klaminder,
institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Tel. 090-786 95 54,
jonatan.klaminder@emg.umu.se
Trodde du att den svenska naturen blev förorenad först när vi började släppa ut föroreningar
från moderna fabriker? I så fall trodde du fel. Under denna föreläsning får du höra
om hur Sverige och övriga delar av norra halvklotet blev blyförorenade genom en rad
händelser som startade för mer än 3 000 år sedan.
Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 60 min.
Titta in på Abisko naturvetenskapliga station
Föreläsare: Peter Rosén,
institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap,
Abisko naturvetenskapliga station
Tel. 0980-40 043,
peter.rosen@emg.umu.se
På Abisko naturvetenskapliga station studerar man effekterna av klimatförändringar på
framförallt fjällmiljön. Mellanstadie- och högstadieklasser erbjuds en rundvandring på
forskningsstationen där eleverna till exempel får titta på vackra kiselalger i mikroskop, se
hur klimatstatistik samlas in och andra andra pågående experiment. Peter Rosén ger också
en översiktlig orientering om dagens klimatdebatt vid rundvandringen.
Lämplig för mellan- och högstadiet, längd cirka 40 min.

Klimatforskning i Abisko
Föreläsare: Peter Rosén,
institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap,
Abisko naturvetenskapliga station
Tel. 0980-40 043,
peter.rosen@emg.umu.se
På Abisko naturvetenskapliga station studerar man effekterna av klimatförändringar på
framförallt fjällmiljön. Håller det på att bli varmare i dag? Hur har klimatet varierat under
de senaste 10 000 åren? Kommer Kungsleden att gå i fjällbjörkskogen i framtiden? Hur
påverkar den smältande permafrosten CO2-utsläppen från våra myrar och sjöar? Det är
några av frågorna som tas upp vid Peter Roséns föreläsning. Obs! Föreläsningen ges endast
i Abisko eller på skolor i Kiruna-området.
Lämplig för gymnasiet, längd cirka 40 min.
Hållbar utveckling – vad menas med det?
Föreläsare: Stig-Olof Holm,
institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Tel. 090-786 55 46,
stig-olof.holm@emg.umu.se
Vi påverkar vår livsmiljö i ökande omfattning och ökar ständigt energi omsättningen och
materialflödena från naturen genom vårt sätt att leva. 1973–1990 ökade människans
globala energiomsättning i snitt med 2,7 procent per år, samtidigt som vi effektiviserade
energianvändningen så att nettoökningen blev 0,7 procent per år under samma tidsperiod.
Om vi ska lyckas uppnå en ”hållbar utveckling” krävs att flertalet av energi och materialflödena
planas ut, till exempel utsläpp av s.k. växthusgaser. För att det ska vara möjligt gäller
det att vi lyckas anpassa vår konsumtion av varor och tjänster till graden av effektivisering
av vårt nyttjande av naturen och dess resurser.
Lämplig för gymnasiet, längd cirka 40 min.
Antarktis natur
Föreläsare: Rolf Zale,
institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Tel. 090-786 67 81,
rolf.zale@emg.umu.se
Rolf Zale bedriver vetenskapligt fältarbete på Antarktis. Under föreläs-ningen visar han
diabilder och pratar om naturen på Antarktis. Det
handlar om allt från glaciärer och inlandsisen till sälar och pingviner.
Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 45 min.

Fysik
Stjärnor i det magellanska molnet, fångade med hjälp av Hubbleteleskopet.
NYHET!
Foto: NASA

Strålning till nytta och skada
Föreläsare: Mikael Karlsson,
institutionen för strålningsvetenskaper
Tel. 090-785 24 59,
mikael.karlsson@radfys.umu.se
Det finns flera typer av strålning i vår miljö. En del strålning har ”alltid” funnits där, annan
strålning har vi skapat. En del strålning bara strålar på hela tiden, medan annan strålning
går att stänga av när vi inte behöver den. Att strålning är farligt ”vet” dom flesta men så är
det inte alltid. Mycket strålning används också till både nytta och nöje.
Lämplig för gymnasiet, längd cirka 45 min.
Fysikkul från vår vardag
Föreläsare: Patrik Norqvist,
institutionen för fysik
Tel. 090-786 50 31,
patrik.norqvist@space.umu.se
I vår vardag omges vi av till synes oförklarliga ”mysterier” som vi bara tvingas acceptera.
Många av dessa fenomen kan man dock förklara med enkla fysikresonemang. I samma
anda som ”Sant och sånt”, och ”Hjärnkontoret” hoppas vi ge er svar på några av de saker
ni, era barn eller era elever funderar över.
Lämplig för gymnasiet (alla program), längd cirka 30-60 min.
Big Bang — ett universum skapas
Föreläsare: Patrik Norqvist
Patrik Norqvist förklarar hur det ofantligt stora observerbara universum ser ut. Vidare
beskrivs Big Bang samt hur man ur mycket enkla observationer kan räkna ut universums
ålder. Slutligen beräknar vi vad som kommer att hända med universum i framtiden.
Lämplig för gymnasiet (natur, åk 2-3), längd cirka 60-70 min.
En inblick i ett svart hål med relativistiska
mopeder och ljusbangar
Föreläsare: Patrik Norqvist
Hur skulle vår värld se ut om ljuset bara rörde sig med 15 km/h? Vilka mystiska saker
skulle då hända? Vad är ett svart hål? Hur skulle det vara att falla in i ett svart hål? Hur ser
det ut runt omkring och i ett svart hål?
Lämplig för gymnasiet (natur, åk 2-3), längd cirka 50-60 min.

Fysikleksaker och supraledare
Föreläsare: Patrik Norqvist och Krister Wiklund,
institutionen för fysik
Tel. 090-786 50 31 och 090-786 50 45,
patrik.norqvist@space.umu.se, krister.wiklund@physics. umu.se
Många fascinerade leksaker som beter sig på ett oväntat sätt är byggda för att visa på olika
fysiklagar. Efter en kortare genomgång av hur fysikleksakerna fungerar ges möjlighet för
eleverna att själva leka och utforska fysikleksakerna. Vi har bland annat olika svävande
föremål, en magnetkanon, en rökringsmaskin, optiska synvillor, olika snurror och en platta
där man får snurra själv med hjälp av ett cykelhjul. Vidare visar vi på hur en supraledare
kan sväva i luften och förklarar vad flytande kväve är. Vi visar vad man kan göra med
flytande kväve, och vad som händer då man kyler ner olika saker till extremt kalla temperaturer.
Lämplig främst för högstadiet (eventuellt mogna mellanstadieklasser), längd cirka 40 min.
Universums mörka sida
Föreläsare: Michael Bradley,
institutionen för fysik
Tel. 090-786 77 17,
michael.bradley@physics.umu.se
Denna föreläsning ger en översikt över den så kallade Big Bang-modellen för universums
utveckling. Senare års observationer som verkar visa att
universum inte bara expanderar, utan till och med accelererar tas upp.
I samband med detta behandlas begrepp som kosmologisk konstant
och mörk energi. Slutligen nämns lite om den kosmiska bakgrundstrålningen och hur
slutsatser om bl.a. universums geometri kan dras från observationer av dess temperaturvariationer.
Lämplig för gymnasiet, längd cirka 60 min.
Är tidsmaskiner möjliga?
Föreläsare: Michael Bradley
Inom science fiction-litteraturen förekommer olika typer av tidsmaskiner. Enligt den
speciella relativitetsteorin kommer en resenär efter en rundtripp med hastigheter nära
ljusets att ha åldrats mindre än de som inte följde med, men teorin tillåter inte resor bakåt i
tiden. Den allmänna relativitetsteorin verkar dock tillåta tidsmaskiner i princip även om de
kan bli svåra att förena med andra fysikaliska lagar. Här diskuteras några olika föreslagna
tidsmaskiner.
Lämplig för gymnasiet, längd cirka 50 min.

Livets informationsrevolutioner före Facebook
Föreläsare: Martin Rosvall,
institutionen för fysik
Tel. 070-239 19 73,
martin.rosvall@physics.umu.se
Från första livet på jorden till dagens Facebookmänniskor har komplexiteten ökat enormt.
Hur har den här komplexiteten uppkommit? I mitt föredrag ska jag berätta om en ny idé
som bygger på att det naturliga urvalet har genererat ett antal stora övergångar i evolutionen,
som alla involverat förändringar av hur levande system lagrar, behandlar och utbyter
information. Informationsrevolutionen började redan för fyra miljarder år sedan!
Lämplig för högstadiet och gymnasiet. Längd cirka 50 min.
Vetenskapens landskap visualiserad
Föreläsare: Martin Rosvall,
institutionen för fysik
Tel. 070-239 19 73,
martin.rosvall@physics.umu.se
Vetenskapen är en dynamisk och massivt parallell mänsklig upptäcktsfärd för att förklara
och förutspå den naturliga världen. Inom vetenskapen byggs nya idéer på gamla idéer.
Citeringsstrukturen mellan miljontals vetenskapliga artiklar gör det möjligt att följa detta
flöde av idéer och med informationsteoretiska metoder kan vi identifiera forskningsfält och
hur de förändras över tiden. I mitt föredrag kommer jag att förklara matematiken bakom
informationskartorna med dynamiska visualiseringar och avslöja hur vetenskapens landskap
ser ut.
Lämplig för högstadiet och gymnasiet. Längd cirka 50 min.
Roterande rumtider i allmän relativitetsteori
Föreläsare: Michael Bradley,
institutionen för fysik
Tel. 090-786 77 17,
michael.bradley@physics.umu.se
I Newtons gravitationsteori är fältet utanför en roterande himlakropp oberoende av om den
roterar eller ej (bortsett från den effekt som fås av att kroppen tillplattas p.g.a. rotationen).
Enligt allmän relativitetsteori fås dock en helt ny effekt runt roterande kroppar: rumtiden
dras som med i rotationen, så kallad frame-dragging. Denna effekt har nyligen kunnat
mätas i gravitationsfältet runt jorden med experimentet ”Gravity Probe B”. I föredraget
diskuteras också lite om roterande svarta hål och under vilka förutsättningar tidsresor
skulle kunna vara möjliga i roterande rumtider.
Lämplig för gymnasiet sista år. Längd cirka 50 min.

Kemi
På jakt efter framtidens läkemedel.
Foto: Johan Gunséus

Vad gör läkemedel ute i naturen?
Föreläsare: Jerker Fick,
kemiska institutionen
Tel. 090-786 93 24,
jerker.fick@chem.umu.se
Forskare har de senaste åren visat att människors läkemedelsanvändning leder till att
läkemedelsrester kommer ut i naturen. Man har också visat att detta har problem. I denna
föreläsning beskrivs dels hur en medicin man stoppar i munnen kan hamna i Umeälven
och dels vad de kan ställa till med där. Visste du till exempel att det inte är bra för gamar
att ge boskap för mycket smärtlindrande läkemedel eller att p-pillerrester fortsätter att ha
effekt även ute i sjöar och vattendrag?
Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 40 min.
Läkemedel - från idé till verklighet
Föreläsare: Fredrik Almqvist,
kemiska institutionen
Tel. 090-786 69 25,
fredrik.almqvist@chem.umu.se
Jakten på bra läkemedel och ny kunskap om svåra sjukdomar pågår ständigt runt om i
världen, både på universitet och inom läkemedelsindustrin. Forskare vid Umeå universitet
försöker hitta nya sätt att oskadliggöra sjukdomsframkallande bakterier. Bland annat letar i
de i Norska havets djup efter nya antibiotika i organismer som lever under mycket extrema
förhållanden. Extrakt från bakterier, svampar och alger studeras i jakt på molekyler med
kraft att förhindra andra mikroorganismers förmåga att orsaka infektioner.
Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 40 min.
DNA och genteknik
Föreläsare: Lars Backman,
kemiska institutionen.
Tel. 090-786 58 47,
lars.backman@chem.umu.se
Utvecklingen inom genteknik sker med rasande fart vilket leder till nya möjligheter och nya
frågeställningar. Det som var fantasier i går är fullt möjligt i dag. Nu kan vi klona djur, som
t ex fåret Dolly. Nästa steg blir kanske att klona människor. Men vad är egentligen genteknik?
Vad kan den användas till? Vad använder vi den till i biokemisk forskning?
Lämplig för gymnasiet (med baskunskap i biokemi), längd cirka 40-60 min.

Kärleken mellan molekyler gör oss friskare
Föreläsare: Anna Linusson-Jonsson,
kemiska institutionen
Tel. 090-786 68 90,
anna.linusson@chem.umu.se
Interaktioner mellan en liten molekyl och en större molekyl som ett protein är vital för i
stort sett alla biologiska system. Hos oss är detta väldigt viktigt för hur läkemedel fungerar
i våra kroppar. Associationen mellan ett läkemedel och ett specifikt målprotein sker i stor
utsträckning med hjälp av drivkrafter som attraktiva polära interaktioner och lipofila
kontaktytor. Det kan liknas vid dragningskraften mellan två förälskade människor; attraktionskraften
är så stor att man blir mer lycklig av att vara nära varandra än att vara
ensam. Genom att förstå kärleken mellan små molekyler och proteiner i vår kropp kan vi
dels förstå hur läkemedel påverkar ett sjukdomsförlopp och dels använda kunskapen till att
forska fram nya läkemedel.
Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 50 min.
Adenovirus – ett vanligare och klurigare
virus än man kan tro
Föreläsare: Mikael Elofsson,
kemiska institutionen
Tel. 090-786 93 28,
mikael.elofsson@chem.umu.se
Adenovirus är mycket vanliga och orsakar till exempel infektioner i ögonen och luftvägarna.
Man räknar med att någonstans mellan fem och tio procent av alla luftvägsinfektioner
hos barn orsakas av adenovirus. I de flesta fall läker infektionen ut men i fallet med ögoninfektionerna
är processen smärtsam och i vissa fall leder den till permanent nedsättning av
synen.
En annan typ av problematisk infektion kan uppstå hos patienter som
genomgått transplantationer och då som en del av behandlingen får
läkemedel som dämpar immunförsvaret. I dessa fall leder infektionen ofta
till döden. I dag finns inga läkemedel som biter på adenovirus. I vårt
forskningsprogram arbetar vi med att ta fram nya substanser som kan
förhindra adenovirus från orsaka infektioner.
Lämplig för gymnasiet, längd cirka 40-45 min.

Matematik
och data
Varför finns det "roten ur" på alla miniräknare?
Foto: Ingela Hjulfors Berg

Roten till det onda är... – Varför finns
det "roten ur" på alla miniräknare?
Föreläsare: Lars-Daniel Öhman,
institutionen för matematik och matematisk statistik
Tel. 090-786 59 36,
lars-daniel.ohman@math.umu.se
"Roten ur" är en vanlig knapp även på små solcellsdrivna miniräknare. Varför just roten
ur, och inte någon annan matematisk operation? Vi tittar på hur miniräknaren räknar, hur
marknadsförare tänker och vad som är riktigt matematik.
Lämplig för gymnasiet och lärare, längd cirka 60 min (kan anpassas).
Vem behöver matematik när man har datorer?
Föreläsare: Lars-Daniel Öhman,
institutionen för matematik och matematisk statistik
Tel. 090-786 59 36,
lars-daniel.ohman@math.umu.se
NYHET!
Beräkningsmaskiners kapacitet har ökat exponentiellt under det senaste halvseklet, och
datorer spelar en allt större roll i tillämpad matematik. Betyder detta att matematikens
teoretiska utveckling har hamnat i skuggan? Behöver man verkligen exakta lösningar och
teoretiska resultat, när man exempelvis genom simulering eller numeriska metoder kan
uppnå lösningar till sina praktiska problem med önskad precision?
Lämplig för gymnasiet och lärare, kan anpassas för högstadieklasser, längd cirka 60 min
(kan anpassas).
Matematik bland bollar och käglor
Föreläsare: Åke Brännström,
institutionen för matematik och matematisk statistik
Tel. 090-786 78 62,
ake.brannstrom@math.umu.se
Jonglering är en konstform som roat och underhållit människor under minst 4 000 år. De
senaste 100 åren har jonglering roat även många matematiker som skapat en fruktbar teori
med vars hjälp nya vackra sätt att jonglera upptäckts. Förutom underhållande matematik
ingår en hel del jonglering i föredraget!
Lämplig för gymnasiet, längd ca. 15-40 min.

Hemliga koder och krypton
Föreläsare: Åke Brännström,
institutionen för matematik och matematisk statistik
Tel. 090-786 78 62, ake.brannstrom@math.umu.se
NYHET!
I mer än tvåtusen år har hemliga koder och krypton använts för att
skydda viktig kommunikation. Lika länge har det funnits människor
som arbetat med att knäcka koderna. I dag används kryptering och när-besläktade metoder
både för att starta bilar och för att handla på internet.
I föreläsningen ges såväl en historisk översikt som en beskrivning av några moderna tilllämpningar.
Lämplig för gymnasiet, längd ca. 15-40 min.
Vad tänker robotar på?
Föreläsare: Erik Billing,
institutionen för datavetenskap
Tel. 090-786 9915,
billing@cs.umu.se
Robotar blir allt vanligare inom många områden. Än så länge ser vi dem inte ute på gator
och torg, men de är numera en självklarhet inom industrin, militären och sjukvården. Moderna
robotar blir allt duktigare på att interagera med människor och kan därför ta plats
på fler och fler ställen i samhället. Frågan om vi kan bygga robotar som verkligen kan tänka
och förstå så som vi människor är inte längre bara ett ämne för science fiction-filmer. För
att kunna besvara denna fråga måste vi ha en mycket bättre förståelse för vad som händer i
hjärnan när vi tänker.
Datorer och robotar har visat sig väldigt användbara även för att förstå hjärnan och det
finns i dag forskare som försöker efterlikna hjärnan när de bygger de datorprogram som
ska styra framtidens robotar. Föreläsningen handlar lika mycket om neurovetenskap och
psykologi som om robotik och data. Det är ett ämnesöverskridande område och ett tydligt
exempel på att vi måste studera samma sak från många olika håll för att verkligen förstå.
Lämplig för gymnasiet, längd ca. 45 min.

Vilken geometri lever vi i?
Föreläsare: Anders Fällström,
matematiska institutionen
Tel. 090-786 53 76,
anders.fallstrom@math.umu.se
Matematik kan hjälpa oss att förstå kosmos, det onåbara och det mystiska. Kanske är inget
mer mystiskt än hela vårt universum, men hur ser universum ut? Anders Fällström kommer
under sin föreläsning att på ett lätt sätt tala om olika geometrier – skilda från euklidisk
geometri. Hur ser geometrin på en sfär ut? På en sadel? Vad har universum för form?
Lämplig för gymnasiet, längd ca. 40 min.
Fåglar, fiskar, flockar och termiter
Föreläsare: Erik Billing,
institutionen för datavetenskap
Tel. 090-786 9915,
billing@cs.umu.se
Att programmera datorer till att lösa allehanda problem kan tyckas väldigt avlägset djur
och natur, men många program är inspirerade av hur djur och insekter löst problem ute i
naturen. I många fall är de lösningar vi hittar i naturen till och med mycket bättre än vad
programmerare lyckats hitta på själva. Bland de djur som ofta inspirerar programmerare
finner vi fåglar och fiskar, men även insekter som myror och termiter. I föreläsningen
presenteras flera exempel på datorprogram som efterliknar djurs beteende. Fokus ligger
på hur vi kan använda naturen för att bygga bättre datorprogram, men även på hur vi kan
förstå naturen på ett nytt sätt med hjälp av avancerade datormodeller. Presentationen är
visuell med mycket bilder, filmer och simuleringar.
Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 45 min.
Har egoister skäl att samarbeta?
Föreläsare: Åke Brännström,
institutionen för matematik och matematisk statistik
Tel. 090-786 78 62,
ake.brannstrom@math.umu.se
Samarbete återfinns överallt i naturen, från celler som samarbetar för att möjliggöra
multicellulära organismer till vargar som jagar i flock och hos sociala insikter som bin och
myror. Samarbete är även en hörnsten i mänskliga samhällen och interaktioner. I detta
föredrag beskriver Åke hur samarbete kan studeras matematiskt och ger en överblick av
några mekanismer som kan underlätta uppkomsten av samarbete.
Lämplig för gymnasiet, längd cirka 15-40 min.

Molekylärbiologi
Foto: Johan Gunséus/Synk
Inom molekylärbiologin studeras hur cellen fungerar och speciellt hur
den styrs av arvsmassan, DNA.

Syntetisk biologi – ingenjörsskap med livets byggstenar
Föreläsare: Tony Karlsborn,
institutionen för molekylärbiologi
Tel. 090-785 67 67,
tony.karlsborn@molbiol.umu.se
Syntetisk biologi är ett samlingsbegrepp för forskning som baserar sig på att skapa och
tillika manipulera befintliga biologiska system för den egna nyttan. Syntetiskt biologi har
potential att lösa problem inom allt från industriell tillverkning till klimathot. Att modifiera
befintliga organismer eller skapa konstgjort liv väcker dock andra problem, däribland
etiska. Är det okej att skapa konstgjorda organismer? Finns det fall där det kan anses acceptabelt
att använda konstgjorda organismer?
Lämplig för gymnasiet, längd minst cirka 40–60 min.
CSI – hur fungerar det?
Föreläsare: Tony Karlsborn,
institutionen för molekylärbiologi
Tel. 090-785 67 67,
tony.karlsborn@molbiol.umu.se
I TV-serien CSI löser kriminalteknikerna mordgåtor med hjälp av bland annat biologiska
bevis. Hur fungerar det i verkligheten? Vilka till synes osynliga spår lämnar vi efter oss och
hur används dessa för att identifiera en misstänkt eller ett offer?
Lämplig för gymnasiet, längd cirka 40-60 min.
Labb à la carte:
”CSI - hur fungerar det?” eller
”Molekylärbiologi"
Föreläsare: Tony Karlsborn,
institutionen för molekylärbiologi,
tel. 090-785 67 67,
tony.karlsborn@molbiol.umu.se
Labb à la carte erbjuds som en fristående laboration (inklusive en kort föreläsning) eller i
kombination med en längre föreläsning (eventuellt uppdelat på två tillfällen). Välj tema
”CSI - hur fungerar det?” eller ”Molekylärbiologi” som kan innefatta till exempel bakterier
eller celler. Laborationen anpassas efter årskurs och tidstillgång, och utformas efter förfrågan.
Lämplig för gymnasiet, längd minst 60 min.

För lärare
Motivation och Lärande
Föreläsare: Mikael Winberg,
institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik
Tel. 090-786 69 73
mikael.winberg@matnv.umu.se
Är det viktigt att våra elever är motiverade? Frågan kan tyckas ha ett självklart svar men
vad är egentligen motivation, finns det olika sorter, hur påverkar de i sådana fall våra
elevers lärande och beteende i klassrummet - och kan vi lärare påverka elevernas motivation?
Mikael Winberg presenterar sin egen och andras forskning inom området motivation
och ser fram emot en diskussion om hur denna kan tillämpas inom skolan.
Lämplig för lärare, längd cirka 40-180 min.

Välkommen
till Umevatoriet
Foto: Erik Ågren

Vill du ta en närmare titt
på vårt fascinerande universum?
Umeå Science Centre heter Umevatoriet och finns på Umestans företagspark i hus 56. På
Umevatoriet riktar vi vårt 35 cm stora teleskop mot månen, stjärnor, planeter, galaxer och
nebulosor. Vi har dessutom en avdelning där du själv kan experimentera och uppleva.
För skolor finns olika teman som kan anpassas efter ålder. Vårt Astromatiktema handlar
om astronomi och matematik. Med hjälp av planetariet kan vi ta besökare med på resor
ut i vårt solsystem och universum. Matematikutställningen heter Bagdad, här möter man
matematiker från svunna tider och det finns över 100 olika spel och pyssel som handlar om
matematik. Vi har även ett kemitema, förskolebarn och upp till årskurs 2 får möta kemidraken
Berta, och de äldre barnen får hjälpa till att lösa ett brott med hjälp av kemi.
Lär dig mer om simulering
Nytt för hösten blir ett tema som handlar om simulering. Det kommer även att finnas mer
av teknik på Umevatoriet. Den 28/9 är vi med på Forskafredag, den 6/10 firas Kemins dag
och 13/10 Astromins dag- och natt med öppet hus kl 15-24. Håll utkik på hemsidan! Umevatoriet
fortsätter också samarbetet med Profilteatern som ger föreställningen Vial, där det
även ingår ett besök hos oss.
Vi utgår från dina frågor och diskuterar nästan vad som helst som har med naturvetenskap,
teknik, astronomi och rymden att göra. Vi berättar gärna om spännande saker som finns på
stjärnhimlen, jakten på utomjordiskt liv, rymdfärder till andra planeter eller om forskarnas
senaste upptäckter. Speciella arrangemang eller temakvällar annonseras på vår hemsida:
www.umevatoriet.se
Öppet hus på tisdagskvällar
Umevatoriet håller öppet för alla intresserade på tisdagskvällar,
kl. 18.00–22.00.
Priser
Barn under 18 år 50 kr. Vuxna: 100 kr.
Varje barn kan ta med sig en vuxen gratis!
Övriga visningar
Skolor, föreningar, företag eller andra grupper kan boka visningar
vid Umevatoriet. Bokningsbara tider är: måndagar 9-12, tisdag, onsdag, torsdag 9-16 och
fredag 9-12. Skicka ett mejl eller ring!
Kontakt
E-post: info@umevatoriet.se
Telefon: 090-71 80 20
www.umevatoriet.se

Teknisk-naturvetenskaplig fakultet
Under 1960-talet lades grunden till den nuvarande teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.
I dag studerar cirka 5 000 blivande civilingenjörer, högskoleingenjörer, naturvetare och
designers på någon av våra ut bildningar. Fakulteten består av elva institutioner och det
finns tre högskolor: Designhögskolan, Tekniska högskolan och Arkitekthögskolan.
Forskningen vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet har expanderat kraftigt och är i dag
etablerad och framgångsrik inom många områden,
till exempel bioteknik, miljövetenskap, kemi, datavetenskap och fysik.
www.teknat.umu.se
Samverka med oss!
Förutom Forskning à la carte finns det andra sätt att komma i kontakt med oss. Vi har
samlat den informationen på teknisk-naturvetenskaplig fakultets hemsida. Där kan du
bland annat läsa om tävlingen
Teknikåttan, populärvetenskap och våra årliga fortbildningsdagar för lärare.
Teknikåttan är en nationell tävling i teknik och naturvetenskap för elever i årskurs 8. Det
är i dag elva universitet och högskolor som tillsammans arrangerar tävlingen. Syftet är att
få fler ungdomar att bli intresserade av teknik och natur vetenskap. Teknikåttan ska också
inspirera lärare till nya undervisningsmetoder.
Riksfinal i Teknikåttan 2012 på Umeå universitet. Tävlingen engagerar
drygt 30 000 elever i årskurs 8 i hela landet.
Foto: Erik Ågren

Foto: Mattias Pettersson
Levande frågelådans expertpanel får många kluriga frågor om allt från vulkaner till kärlekens
kemi.
Levande frågelådan är ett evenemang för sjätteklassare. En panel av forskare inom
biologi, kemi, fysik och flera andra naturvetenskapliga ämnen svarar på barnens frågor om
allt mellan himmel och jord. Eleverna skickar in sina frågor i förväg, forskarna grunnar på
svaren och i maj bjuds elever och lärare in till vetenskapsshow i Aula Nordica. Drygt 800
elever och deras lärare brukar fylla aulan och stämningen är alltid på topp!
Fortbildningsdagar för lärare och studie- och yrkesvägledare arrangeras varje höst av
teknisk-naturvetenskaplig fakultet och Sveriges lantbruks-universitet i Umeå, SLU. Syftet
är att förbättra kontakten mellan universitetet och gymnasie- och högstadieskolorna. Fortbildningen
ska dessutom bidra till att förbättra kvaliteten på undervisningen i naturvetenskap
och teknik. Konferensen arrangeras i år för 16:e året i rad!
www.teknat.umu.se/samverkan/for_skolor

Biologi och geovetenskap
Fysik
Kemi
Matematik och data
Molekylärbiologi
För lärare
Umevatoriet
www.teknat.umu.se/carte
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet
901 87 Umeå
Telefon 090-786 50 00
www.teknat.umu.se
Foto: Johan Gunséus/Synk