06.09.2013 Views

Tvärvillkor – Odlingssätt och miljövillkor

Tvärvillkor – Odlingssätt och miljövillkor

Tvärvillkor – Odlingssätt och miljövillkor

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Stammen av ortolansparv reduceras <strong>och</strong> hotas i synnerhet av<br />

det intensivare jordbruket, de allt ensidigare åkrarna <strong>och</strong> det<br />

minskade antalet grupper av träd <strong>och</strong> buskar.<br />

Odlingsåtgärder för skydd av ortolansparven<br />

<strong>–</strong> Använd bekämpningsmedel med urskillning.<br />

<strong>–</strong> Lämna tillräckliga skyddsremsor vid åkerkanterna <strong>och</strong><br />

beakta också i övrigt villkoren för miljöstöd.<br />

<strong>–</strong> Undvik att störa under häckningstiden.<br />

<strong>–</strong> Lämna i mån av möjlighet buskar vid dikeskanterna.<br />

<strong>–</strong> Underhåll vårdbiotoperna.<br />

Törnskata<br />

Törnskatan (Lanius collurio) trivs på olika slags öppna marker<br />

där det växer buskage <strong>och</strong> omgivningen är lämplig för<br />

bytesjakt. Enbuskmarker, buskholmar <strong>och</strong> kanter på öppna<br />

fält, holmar med sparsam växtlighet <strong>och</strong> kalhyggen är de<br />

bästa miljöerna för törnskatan. På en för törnskatan lämplig<br />

plats växer det rikligt med blommor som upprätthåller en<br />

mångsidig bytesfauna. Uppenbarligen har avverkningsområdenas<br />

betydelse som häckningsplatser ökat på grund av<br />

jordbruksmiljöns omvandling.<br />

Foto Markus Varesvuo<br />

Den faktor som mest begränsar törnskatornas population är<br />

bristen på lämpliga livsmiljöer. Arten har blivit lidande av<br />

att landsbygdsmiljön, i synnerhet odlingsmarken, har övergått<br />

till att vara allt ensidigare. Skogsbruket har ändå skapat<br />

en ny livsmiljö på kalhyggena.<br />

Odlingsåtgärder för skydd av törnskatan<br />

<strong>–</strong> Underhåll vårdbiotoperna.<br />

<strong>–</strong> Utveckla den andra verksamheten som bedrivs i jordbruksmiljö<br />

så att den allt bättre beaktar kraven på mångsidig<br />

natur.<br />

högnordisk gräsfjäril<br />

I Finland förekommer den högnordiska gräsfjärilen (Erebia<br />

polaris) närmast på sandiga strandängar längs Tana älv <strong>och</strong><br />

dess sidofåror. Dessutom vistas arten i miljöer som åstadkommits<br />

av människan, som betesängar <strong>och</strong> ängar längs<br />

vägkanterna i norra Finland.<br />

Högnordisk gräsfjäril är en medelstor dagfjäril som hör till<br />

familjen gräsfjärilar. Vingarna är brunsvartfärgade. På ovansidan<br />

av såväl fram- som bakvingarna finns 2<strong>–</strong>5 rödaktiga<br />

kantfläckar med svart mitt. Honan har fler kantfläckar än<br />

hanen. Hanens vingbredd är 33<strong>–</strong>41 millimeter <strong>och</strong> honans<br />

34<strong>–</strong>42 millimeter. Fjärilen flyger från juli månads början till<br />

mitt. Larven lever på fårsvingel <strong>och</strong> övervintrar två gånger.<br />

ärenprisnätfjäril<br />

I Finland förekommer ärenprisnätfjärilen (Euphydryas<br />

aurinia) främst i sydöstra Finland.<br />

Ärenprisnätfjärilen är en knappt medelstor dagfjäril. Typiskt<br />

för familjen nätfjärilar är att vingarna har ett mörkt<br />

nätmönster som avgränsas av orange <strong>och</strong> ljusgula fläckar. På<br />

bakvingens nedre kant finns en rad svarta prickar som gör<br />

att arten kan särskiljas från sina släktingar, i synnerhet boknätfjärilen.<br />

Fjärilen har en vingbredd på 35<strong>–</strong>42 millimeter.<br />

Den flyger i slutet av maj <strong>och</strong> i juni.<br />

Foto Olli Vesikko<br />

31

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!