Årsberättelse 2008 - Kraftnät Åland

Recommendations

Info

Elöverföring Den totala elanskaffningen var 267,0 GWh mot 268,0 GWh år 2007, vilket innebär en minskning med 0,4 %. Den i stamnätet överförda volymen var 248,1 GWh, vilket innebär en minskning på 2,5 %. Inmatningen till stamnätet bestod till största delen av import. Införseln av elenergi från Sverige var 184,6 GWh (216,1 GWh 2007). Via inmatningspunkten i Gustavs i riket infördes 12,1 GWh (14,5 GWh 2007). Inmatningen till stamnätet från lokal vindkraft var 49,0 GWh (21,7 GWh 2007) och från fossilbränslebaserad elproduktion 2,4 GWh (2,0 GWh 2007). Den totala vindkraftinmatningen, även innefattande inmatning på distributionsnätnivå, från de 22 åländska vindkraftverken var 62,4 GWh (35,3 GWh 2007). Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var 23,4 % mot 13,2 % år 2007. Därutöver producerade det nya biokraftvärmeverket i Mariehamn 5,5 GWh el och den procentuella andelen förnybart av den totala elanskaffningen utgjorde 25,4 %. Ålands Elandelslags uttag från stamnätet var 138,4 GWh (139,2 GWh 2007), Mariehamns stads elverk 97,7 GWh (102,7 GWh 2007), Ålands Energi Ab:s egenförbrukning var 2,8 GWh (3,3 GWh 2007) och stamnätsförlusterna uppgick till 9,2 GWh (9,3 GWh 2007) eller 3,7 % av den i stamnätet överförda elenergin. Differensen mellan den till stamnätet inmatade och uttagna elenergin utgörs av förluster i kablar, ledningar och transformatorer, mätfel samt egen förbrukning i stationer. 2008 års högsta timeffekttopp var 51,1 MW och inträffade mellan 17 och 18 fredagen den 4 januari. Den högsta timeffekttoppen någonsin är fortsättningsvis 58,1 MW och den inträffade mellan klockan 17 och 18 söndagen den 5 januari 2003. Effekttoppen är mycket temperaturberoende och under kallperioder växer förbrukningen på landsbygden mest. Där är andelen elvärmeförbrukare ca. 45 %. Styrelsens verksamhetsberättelse 4 Året som helhet var varmare än normalåret då graddagtalet, som är en beräkningsgrund för uppvärmningsbehovet, var ca. 14,2 % lägre än för normalåret och 5,9 % lägre än för 2007. Endast september var kallare än normalåret. De åtta senaste åren har den totala åländska elförbrukningen ökat i medeltal ca. 1,2 % per år. Förbrukningsökningen tenderar att fortsätta och torde vara betydligt större under ett kallare år. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit större än normalt, totalt 21 stycken. En stor del av dem, nio stycken, hänför sig till Båtskärsförbindelsen, som löst p.g.a. obalans förorsakad av spänningsförändringar. Vartefter erfarenheter erhölls vidtogs åtgärder för att göra förbindelsen stabilare. Hela Åland förutom östra skärgården, Lumparland och delar av Lemland blev strömlöst den 25 februari i samband med årligt prov av ö-drift. Avbrottet varade 2 minuter. Den 9 mars löser riktade jordfelsskyddet för ledningen Tingsbacka - Mariehamn samtidigt som sträckan Tingsbacka – Godby– Västanträsk–Finby löser för överström i Tingsbacka och Finby elstationer. Felorsaken var haveri på ventilavledare i Finby elstation. Störningen varade i cirka 3 minuter. Hela Åland förutom östra skärgården blev strömlöst den 24 april p.g.a. avbrott i Vattenfalls 70 kV nät matande Senneby elstation. Avbrottet varade 8 minuter och förorsakades av trädfällning. Ett haveri på en frånskiljarbom i Svinö elstation förorsakade ett 1 timme 44 minuters avbrott på Svinö elstation. Den 31 juli förorsakade ett kraftigt åskväder på svenska sidan flera avbrott på Vattenfalls 70 kV matning till Senneby elstation. Hela Åland förutom östra skärgården blev strömlöst i 18 minuter. En oupptäckt följd av avbrottet var att reaktortillslaget i Senneby blev blockerat och detta inte indikerades. Hela Åland förutom östra skärgården blev strömlöst den 16 augusti i 4 minuter och den 24 augusti i 9 minuter, som följd av blockerat reaktortillslag. Orsaken till avbrotten blev utredd i slutet av augusti och blockeringen upphävdes på plats. Den 17 augusti drog ett kraftigt åskväder fram över Åland. Ledningen Tingsbacka-Mariehamn löste för riktat överström samtidigt som elstationen i Senneby löste för överström och jordfel, hela Åland förutom
östra skargården blev strömlöst. Åskan slog ut stora delar av fjärrkontrollsystemet och därmed upphörde manöver- och överblickmöjligheterna av nätet i samma omfattning. Statuskontroll och manöver måste ske på plats i stationerna. Utifrån dessa förutsättningar genomfördes felavhjälpnings- och uppbyggnadsarbetet. Vid återstart av nätet nyttjades reservkraft fram till inmatningen från Sverige lokalt kunde spänningssättas. Alla konsumenter hade strömmen tillbaka efter 2 timmar 24 minuter. En kortslutning inträffade den 24 september i samband med städning i en av Mariehamns stads elverks nätstationer, vilken förde med sig att även transformator 1 i Mariehamn löste och de centrala delarna av Mariehamn blev strömlösa under 1 minut. Den 3 november löste ÅEA:s ledning mot Bistorp i Svinö station för överström och samtidigt löste transformatorn i stationen oselektivt p.g.a. gammal reläskyddsteknik. Avbrottet varade 2 minuter. Sträckan Tingsbacka – Godby – Västanträsk – Finby– Svinö-Knutsboda löser för riktat jordfel i Tingsbacka och ledningen Tingsbacka – Mariehamn löser samtidigt för riktat jordfel i Mariehamn. Därutöver löser samtidigt Ytternäs – Båtskär för jordfel. Störningsorsaken ej klarlagd. Störningen varade ca. 14 minuter. Förebyggande underhåll för att öka driftsäkerheten utförs kontinuerligt innefattande röjning av ledningsgator med inhyrd entreprenör. Dubbleringen av transformatorkapaciteten på Sverigeförbindelsen har inletts och utförs i syfte att utöka säkerheten och öka överföringsmöjligheterna. Arbetet fortsätter både i Senneby och Tingsbacka och de beställda transformatorerna beräknas vara i drift sommaren 2009. Det tillskott i reservkraft vi erhållit med den nya gasturbinen i Ringsböle garanterar idag tillsammans med övriga reservkraftanläggningar tillräcklig reserveffekt för att återstarta nätet och för att bibehålla nätet i stabil ö-drift vid skador på förbindelseledningen till Sverige. Kapaciteten bedöms dock inte räcka mer än ett fåtal år fram i tiden när man beaktar möjligheterna till återstart av nätet med förväntat effektbehov under en längre kallperiod. I maj informerade leverantören MAN Turbo AG om att kraftturbinen måste modifieras då problem konstaterats i andra anläggningar. Kraftturbinen modifierades på deras verkstad i Tyskland. Betalningsskyldigheten är inte klargjord. Alldeles i slutet av året upptäcktes en skada på den nya gasturbinen som begränsar utnyttjandet av den fram tills den reparerats. Vintern 2009 inleddes därför med 5 Kraftturbin begränsade möjligheter för att möta ett längre avbrott. Reparation är planerad till våren/sommaren 2009. Styrelsen beslöt under hösten att reserveffektbehovet fram till att den långsiktiga lösningen i form av en likströmsförbindelse till riket tas i drift, enligt planerna i december 2012, skall klaras med nuvarande resurser utan tillfällig utbyggnad. Under året har planeringen av en 100 MW likströmsförbindelse mellan Nådendal i riket och Ytterby, Jomala med anslutande 110 kV till det åländska stamnätet fortsatt. Investeringsstödansökan inlämnades till landskapsregeringen i oktober 2008. Totalkostnad för projektet baserat på budgetofferter är i ansökan angivet till 125 miljoner euro. Under hösten inleddes miljökonsekvensbedömningen. Tillstånds- såväl som finansieringfrågor återstår innan projektet kan realiseras, men bolagets inriktning för att lösa reservkraftfrågan på ett långsiktigt sätt är klar. Utgående från delbetänkandet av elnätsnätutredningen SOU 2007:99 upptogs förhandlingar mellan Vattenfall Eldistribution AB och Kraftnät Åland Ab. I syfte att säkerställa att nätets kapacitet motsvarar behovet även vid ansträngda situationer, tecknades i april ett avtal med Vattenfall Eldistribution AB angående nyttjande av befintliga resurser på Åland. Avtalet ger Kraftnät Åland Ab rätt till ersättning motsvarande kalkylerad nytta. På den politiska planen agerade landskapsregeringen genom att i april 2008 lämna ett utlåtande över elnätsutredningens betänkande till den svenska regeringen. Frågan om regionnätsavgiften står dock oförändrat ännu olöst. Kraftnät Åland har fortsatt arbetet med att reda ut anslutningsmöjligheterna för mera vindkraft. Utgående från tidigare utförda utredningar koncentrerades närmare utredningar till vindkraft ansluten till Tellholm, Hammarland. Utförd stabilitetstudie gav vid handen
Page 1 and 2: kraftnät åland ab årsberättelse
Page 3 and 4: KRAFTNÄT ÅLAND AB 2008 Innehåll
Page 5: Bolagets elfte verksamhetsår är a
Page 10 and 11: MWh/h Medeleffekter per vecka 2008
Page 12 and 13: att anslutning av 48 MW vindkraft i
Page 14 and 15: PIntäkterna från balanstjänster
Page 16 and 17: PBolaget har haft god likviditet un
Page 18 and 19: Kraftnät Åland Ab RESULTATRÄKNIN
Page 20 and 21: Kraftnät Åland Ab BALANSRÄKNING
Page 22 and 23: Kraftnät Åland Ab BOKSLUTSPRINCIP
Page 24 and 25: Kraftnät Åland Ab NOTER BALANSRÄ
Page 26 and 27: Kraftnät Åland Ab SÄKERHETER OCH
Page 30 and 31: Förvaltning Ordinarie bolagsstämm
Page 32: kraftnät åland ab PB 71, 22101 Ma

Årsberättelse 2008 - Kraftnät Åland

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?