När mat och tandborstning blir en kamp Orofaciala ... - Mun-H-Center
När mat och tandborstning blir en kamp Orofaciala ... - Mun-H-Center
När mat och tandborstning blir en kamp Orofaciala ... - Mun-H-Center
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>När</strong> <strong>mat</strong> <strong>och</strong> <strong>tandborstning</strong> <strong>blir</strong> <strong>en</strong><br />
<strong>kamp</strong><br />
101014<br />
Utbildningsdag 101014<br />
Ätsvårigheter<br />
”Feeding difficulties are now viewed as<br />
occurring on a continuum created by a<br />
network of organic, non organic, and<br />
psychosocial factors acting on the child,<br />
the par<strong>en</strong>t, and the two together”<br />
(Manikam &Perman,2000)<br />
25% av barn med typisk utveckling <strong>och</strong><br />
35-80% av barn med utvecklingsförs<strong>en</strong>ing<br />
utvecklar ätsvårigheter av olika slag.<br />
(Babbitt, H<strong>och</strong> & Coe, 1994)<br />
Bete<strong>en</strong>deproble<strong>mat</strong>ik är starkt korrelerat<br />
till ätsvårigheterna (Burklow et al., 1998)<br />
<strong>Orofaciala</strong><br />
funktionsstörningar<br />
Frågeformuläret:<br />
• Sond<strong>mat</strong>ning<br />
(n = 2995) 182 (6%)<br />
• Ätsvårigheter<br />
(<br />
• Dregling<br />
(n = 2882) 2-100 år 796 (30%)<br />
• Kommunikationssvårigheter<br />
(n = 2746) 1354 (49%)<br />
ICD 10 Diagnoser<br />
F98.2 Matvägran hos spädbarn <strong>och</strong> barn<br />
Födointagsstörning med varierande manifestationer som uppträder i spädbarnsåldern <strong>och</strong> tidiga barnaår.<br />
D<strong>en</strong> yttrar sig som <strong>mat</strong>vägran <strong>och</strong> extrem kräs<strong>en</strong>het <strong>och</strong> kan inte förklaras med födobrist, dålig<br />
kompet<strong>en</strong>s hos<br />
vårdnadshavar<strong>en</strong> eller organisk sjukdom. Störning<strong>en</strong> kan ev<strong>en</strong>tuellt vara ledsagad av idisslande<br />
(återkommande regurgitationer utan åtföljande kräkningar eller gastrointestinal sjukdom).<br />
Utesluter:<br />
Anorexia nervosa <strong>och</strong> andra ätstörningar (F50.-)<br />
Födointagsproblem hos nyfödd (P92.-)<br />
Picasyndrom hos spädbarn <strong>och</strong> barn (F98.3)<br />
Svårigheter med <strong>och</strong> misskötsel av födointag (R63.3)<br />
F98.3 Picasyndrom hos spädbarn <strong>och</strong> barn<br />
Ständigt ätande av icke nutritiva substanser såsom jord, sand, pappersbitar eller liknande. Störning<strong>en</strong> kan<br />
uppträda som ett symtom vid mer omfattande psykiska sjukdomar som infantil autism eller som ett relativt<br />
isolerat psykopatologiskt bete<strong>en</strong>de. Endast i det s<strong>en</strong>are fallet kodas störning<strong>en</strong> här. F<strong>en</strong>om<strong>en</strong>et är vanligt<br />
vid<br />
psykisk utvecklingsstörning som då bör användas som huvuddiagnos (F70-F79).<br />
P92.2 Matningssvårigheter hos nyfödd<br />
P92.5 Amningssvårigheter hos nyfödd<br />
P92.8 Andra specificerade uppfödningssvårigheter hos nyfödd<br />
P92.9 Uppfödningsproblem hos nyfödd, ospecificerat<br />
R63.3 Dåliga <strong>mat</strong>vanor<br />
Ätproblem UNS<br />
Utesluter:<br />
Matvägran hos spädbarn <strong>och</strong> barn (F98.2)<br />
Uppfödningsproblem hos nyfödd (P92.-)<br />
R13 Sväljningssvårigheter<br />
Dysphagia<br />
Kartläggning av barn med<br />
gastrostomi<br />
Logoped Marie Börjesson har kartlagt alla barn<br />
som fått gastromi i Vgregion<strong>en</strong> under år<strong>en</strong> 2004-<br />
2008.<br />
311 barn g<strong>en</strong>omgick gastrostomioperationer.<br />
De fyra största diagnosgrupperna var barn inom<br />
neurologi, onkologi, cardiologi samt barnkirurgi.<br />
60 av 311 avslutade sond<strong>mat</strong>ning<strong>en</strong> <strong>och</strong> började<br />
äta per os under dessa fyra år.<br />
1
”Non organic Failur to thrive” (NFTT)<br />
/ Ätovilja<br />
Är ett kliniskt begrepp som används om<br />
barn i förskoleåldern med <strong>en</strong> dålig<br />
viktökning <strong>och</strong> hämmad längdtillväxt<br />
orsakad av lågt <strong>en</strong>ergiintag, kräkningar<br />
eller malabsorption.<br />
Orsak<strong>en</strong> kan vara organisk, psykosocial<br />
eller ett samspel mellan dessa faktorer.<br />
Finns koppling mellan barn som sond<strong>mat</strong>ats<br />
med nässond >3 veckor vid 12-18 mån <strong>och</strong><br />
utveckling av taktil överkänslighet/ taktilt<br />
försvarsbete<strong>en</strong>de. (Dodrill et al., 2004)<br />
Barn med diagnos<strong>en</strong> ”failure to thrive” åt mer<br />
under <strong>en</strong> behandlingsperiod som fokuserade på<br />
mamma-barn interaktion <strong>och</strong> mindre under <strong>en</strong><br />
period då man fokuserade på kaloriintag<br />
(Sullivan 1991).<br />
Remisser till logoped MHC<br />
Varifrån?<br />
Habilitering<strong>en</strong><br />
Tandvård<strong>en</strong><br />
Barnmedicinska mott<br />
DSBUS<br />
Skolhälsovård<strong>en</strong><br />
Vilka frågeställningar?<br />
Ätsvårigheter<br />
Dregling<br />
Talmotoriska svårigheter. Dysartri/dyspraxi<br />
Oralmotorisk utredning<br />
OPT<br />
Avvikande s<strong>en</strong>sorik/<br />
S<strong>en</strong>soriska ätproblem<br />
Avvikelser i s<strong>en</strong>sorik<strong>en</strong> kan resultera i<br />
hypers<strong>en</strong>sibilitet (taktil överkänslighet),<br />
<strong>och</strong> ibland äv<strong>en</strong> hypos<strong>en</strong>sibilitet, för<br />
konsist<strong>en</strong>ser, smak <strong>och</strong> lukt av <strong>mat</strong>.<br />
Upplevels<strong>en</strong> av <strong>mat</strong> är drabbad.<br />
Vissa barn utvecklar taktila<br />
försvarsbete<strong>en</strong>d<strong>en</strong> efter att de utsatts för<br />
medicinska ingrepp (t ex insättande av<br />
nasogastrisk sond) <strong>och</strong> associerar trau<strong>mat</strong><br />
med ätande.<br />
Logopedverksamhet<strong>en</strong> på<br />
MHC<br />
Konsultationer<br />
Utredning <strong>och</strong> bedömning av logoped <strong>och</strong> vid<br />
behov tandläkare<br />
Råd om träning<br />
Kontakt med ansvarig logoped om möjligt<br />
Uppföljning av rekomm<strong>en</strong>derad träning<br />
Enstaka pati<strong>en</strong>ter i behandling, ffa vad<br />
gäller ätsvårigheter <strong>och</strong> des<strong>en</strong>sibilisering.<br />
Behandling<br />
Des<strong>en</strong>sibiliseringsträning<br />
Tuggträning/ oralmotorisk träning<br />
Bete<strong>en</strong>de/ Modellering/ Förhållningssätt<br />
Bero<strong>en</strong>de på det <strong>en</strong>skilda barnets<br />
proble<strong>mat</strong>ik används olika hög grad av alla<br />
teknikerna i <strong>en</strong> framgångsrik behandling.<br />
2
Varför ska vi göra<br />
munmotorisk träning?<br />
• Öka förmåga till att kontrollera saliv<strong>en</strong> –<br />
minska dregling<br />
• Förbättra ät- <strong>och</strong> tuggförmågan<br />
• Förbättra artikulationsförmågan<br />
• Minska överkänslighet i munn<strong>en</strong><br />
• Öka känslighet<strong>en</strong> i munn<strong>en</strong><br />
• Bättre förutsättningar för mun- <strong>och</strong><br />
tandvård<br />
Passiv oralmotorisk träning <strong>och</strong><br />
stimulering av intraoral s<strong>en</strong>sibilitet<br />
Vad är viktigt vid munmotorisk träning?<br />
Utredning <strong>och</strong> kartläggning av logoped ska gärna<br />
ligga till grund för träning<strong>en</strong><br />
Viktigt att veta vad <strong>och</strong> varför man tränar. Mål<br />
med träning<strong>en</strong>.<br />
Träning<strong>en</strong> måste g<strong>en</strong>omföras regelbundet,<br />
hemma eller i skolan.<br />
Motiverad träning. Förstärka g<strong>en</strong>om<br />
belöningssystem <strong>och</strong> känsla av kontroll.<br />
Kontinuerlig uppföljning.<br />
Suzanne Evans Morris<br />
”Feeding the whole child”.<br />
Ett holistiskt synsätt på nyfödda <strong>och</strong> barn med ät<strong>och</strong><br />
sväljproble<strong>mat</strong>ik <strong>och</strong> oralmotoriska<br />
funktionsnedsättningar.<br />
www.new-vis.com<br />
<strong>Mun</strong>leksaker <strong>och</strong> munlekar S<strong>en</strong>so-motorisk stimulering<br />
”<strong>Mun</strong>leksaker ger många möjligheter för barnet att<br />
utveckla sin s<strong>en</strong>sorik <strong>och</strong> förebereder munn<strong>en</strong> för mer<br />
komplexa aktiviteter som ätande.”<br />
Suzanne Evans Morris<br />
Intra-oral taktil stimulation<br />
med <strong>en</strong> fingerborste, massagevante, eller mjuk<br />
träningstandborste för små barn<br />
3
S<strong>en</strong>so-motorisk stimulering<br />
- med vibrationer<br />
Eltandborste<br />
Z-vibe<br />
Jiggler<br />
Hummingbird<br />
med tung-skrapa<br />
Orofacial manuell terapi<br />
“Preparation av d<strong>en</strong> mimiska muskulatur<strong>en</strong>”<br />
Preparation<br />
före ätande<br />
före träning<br />
Avslappning<br />
Stimulering<br />
Kommunikation<br />
Förbättra käk<strong>en</strong>s stabilitet <strong>och</strong><br />
slutningsförmåga<br />
Dr Rodolpho Castillo<br />
Morales<br />
Orofacial regulations terapi (ORT)<br />
Ett neurofysiologiskt ori<strong>en</strong>terat teurapeutiskt koncept för<br />
barn <strong>och</strong> vuxna med kommunikativa- s<strong>en</strong>somotoriska- <strong>och</strong><br />
orofaciala funktionsnedsättningar<br />
www.castillomoralesvereinigung.de<br />
Aktiv oralmotorisk träning<br />
Förbättra käk<strong>en</strong>s stabilitet <strong>och</strong> förmåga att<br />
utföra graderade välavvägda rörelser<br />
Förbättra tungans rörlighet <strong>och</strong> styrka<br />
Förbättra förmågan till läppslutning g<strong>en</strong>om<br />
att träna styrka <strong>och</strong> uthållighet i<br />
läppmuskulatur<strong>en</strong><br />
Aktiv träning för att öka styrka <strong>och</strong> rörlighet i<br />
d<strong>en</strong> orofaciala muskulatur<strong>en</strong><br />
Exempel på övningar för käk<strong>en</strong><br />
Mål med övningarna:<br />
Stabilitet, styrka <strong>och</strong> gradering<br />
Bitblock<br />
Käktränare<br />
Bitredskap - Chewy tube <strong>och</strong> Grabbare<br />
Tuggummi<br />
Övningar med <strong>mat</strong> i olika storlekar <strong>och</strong> konsist<strong>en</strong>ser.<br />
4
Tuggdyna<br />
TOYKIT<br />
Här omvandlas<br />
lufttrycket till <strong>en</strong><br />
elektronisk signal<br />
som går till datorn<br />
Vägledning i <strong>mat</strong>situation<strong>en</strong><br />
Råd tagna ur ”Varsågod” –handbok för föräldrar till barn med ätproblem av<br />
logopederna Ingalill Ek <strong>och</strong> Elisabeth Uhlén-Nordin<br />
Ha ett uppmuntrande tilltal till barnet.<br />
Tala om det som går bra.<br />
Undvika att komm<strong>en</strong>tera det som går dåligt<br />
Prata på ett <strong>en</strong>kelt sätt om det du själv gör <strong>och</strong> det som barnet gör<br />
med <strong>mat</strong><strong>en</strong><br />
Var inte för mångordig då finns det risk att barnets uppmärksamhet<br />
splittras<br />
Undvik frågor, komm<strong>en</strong>tera istället.<br />
Ex.<br />
” Nu tar jag lite sås <strong>och</strong> lägger på din tallrik”<br />
”Nu tittar du också på sås<strong>en</strong>”<br />
”Jag smakar lite på d<strong>en</strong>”<br />
”Du kan smaka om du vill”<br />
”Då tar jag lite på mitt finger, mmm det var gott”<br />
”Nu rör jag med fingret i sås<strong>en</strong>”<br />
Färgslottet<br />
(Castle of Colors)<br />
Barnet distraheras från sin ätvägran. D<strong>en</strong> vuxne<br />
medspelar<strong>en</strong> kan fungera som modell.<br />
Tre regler: 1. En vux<strong>en</strong> måste vara med <strong>och</strong><br />
spela. 2. Det ska vara lustfyllt 3. Det ska vara<br />
roligt!<br />
Förhållningssätt<br />
Studier har visat att när barn utsätts för<br />
press att äta äter de mindre (Galloway et<br />
al 2006).<br />
Om barn fick belöning när de åt <strong>en</strong> viss<br />
sorts <strong>mat</strong> åt de också mindre (Birch et al<br />
1984).<br />
Råd kring <strong>mat</strong>situation<strong>en</strong><br />
Tänk ig<strong>en</strong>om hur upplevels<strong>en</strong> av måltid<strong>en</strong> kan göras mer<br />
positiv?<br />
Ha allting framplockat innan måltid<strong>en</strong> så att det inte <strong>blir</strong><br />
så mycket spring, använd gärna små glas <strong>och</strong> tallrikar så<br />
att barnet ser att mängd<strong>en</strong> minskar.<br />
Ett bra sittande är viktigt med stöd för fötterna<br />
Viktigt med ett tydligt start <strong>och</strong> stopp på måltid<strong>en</strong> <strong>och</strong><br />
inte ”töja” alltför mycket på barnets nej. Det skapar<br />
otrygghet hos barnet. Måltid<strong>en</strong>s kvalitet är viktigare än<br />
kvantitet till att börja med. Äv<strong>en</strong> om det långsiktiga målet<br />
är att mängderna ska öka<br />
Beröm är viktigt! Det är viktigt att barnet märker att<br />
omgivning<strong>en</strong> uppfattar att det försöker. Måltid<strong>en</strong> får inte<br />
bli ett misslyckande för barnet.<br />
Visualisera <strong>och</strong><br />
använda belöning<br />
för att visa hur<br />
modigt det är att<br />
våga smaka på nya<br />
saker<br />
Skryttallrik<br />
(The Brag plate)<br />
5
www.mealtimestories.com<br />
6
Change language