Hushållskemikalier i förändring - Naturskyddsföreningen

Svenska Naturskyddsföreningen | BRA MILJÖVAL 

1999 

Hushållskemikalier 

i förändring 

En statistisk jämförelse mellan åren 1988 och 1996 

Svenska Naturskyddsföreningen

Hushållskemikalier i förändring 

Innehåll 

Sammanfattning 3 

Rapportens omfattning 4 

Andel miljömärkt på svenska marknaden 5 

Sålda kvantiteter av hushållskemikalier 1988-1996 7 

Jämförelse med uppgifter från kemikalieinspektionen 8 

Kemikalieförändringar i hushållskemikalierna 10 

Ämnesvis jämförelse med produktregistret 18 

Uppskattning av överdosering av tvättmedel 21 

Jämförelse med tvättmedel i andra länder 23 

Bilaga 1. Sålda kvantiteter av kemtekniska produkter 1988-1996 27 

Bilaga 2. Innehåll i kemtekniska produkter 32 

Bilaga 3. Jämförelse med kemi:s produktregister 34 

© Svenska Naturskyddsföreningen 1999 

Text: Susanne Hagenfors 

Papper: Munken Elk, omslag 100 g, inlaga 80 g 

Tryck Länstryckeriet Göteborg, mars 1999 

Varunummer: 9442 

ISBN: 91 558 6281 0 

Beställning: 08 – 702 65 50 

BRA MILJÖVAL 

Box 7005 

402 31 Göteborg 

Telefon 031 – 711 64 50, fax 031 – 711 64 30 

epost: gbg@snf.se 

Svenska Naturskyddsföreningen 

Box 4625 

116 91 Stockholm 

Telefon 08 – 702 65 00 

hemsida: www.snf.se 

- 2 -

Sammanfattning 


Användningen av hushållskemikalier har minskat från 100 000 ton till 85 000 ton under 

perioden 1988 till 1996. De viktigaste skälen till minskningarna är att mängden fyllmedel 

minskat i tvättmedel med 13 500 ton och att användningen av hypokloritbaserat 

blekmedel, har minskat med mer än 5000 ton. Dessutom har mängden blekmedel för 

tvätt och disk minskat med 3 000 ton. Förbrukningen av tensider har under samma 

period ökat med 3 000 ton och mängden alkali med 2 000 ton. 

Inom de olika grupperna av ingredienser har också betydande kemikalieskiften ägt rum. 

För tensiderna har linjär alkylbensensulfonat, LAS, som tidigare var den allra vanligaste 

tensiden ersatts med andra som har bättre nedbrytbarhet. Fosfater som avhärdare har 

minskat med 75 % och ersatts av zeoliter och citrater. Blekmedlet perborat har helt 

uteslutits i de nya kulörtvättmedlen. I vittvättmedlen har det oftast ersatts med 

perkarbonater. I maskindiskmedel har klorisocyanurater ersatts av perkarbonater. 

Klorerade och aromatiska lösningsmedel i fläckborttagningsmedel har ersatts av mer 

miljöanpassade alternativ. Natriumsilikat har delvis ersatts av natriumkarbonat i tvätt- och 

maskindiskmedel. Optiska vitmedel, EDTA och färgämnen är exempel på svårnedbrytbara 

ämne som 1988 förekom i låga halter i bland annat tvättmedel men som 1996 till stor 

del hade uteslutits. 

Under perioden som undersökts har miljömärkning introducerats och idag är mer än 

90% av tvättmedel och diskmedel miljömärkta. I genomsnitt köpte varje svenskt hushåll 

18 BRA MILJÖVAL–märkta förpackningar 1997. 

Denna rapport innehåller statistik kring hushållens kemikalieinköp inom de 

produktområden som kan miljömärkas med BRA MILJÖVAL för åren 1988 och 1996. 

Under 1990-talet har det kemiska innehållet i hushållskemikalier för tvätt, disk, städning 

och hygien förändrats mycket. Statistiken i denna rapport har tagits fram för det fortsatta 

arbetet med att utvärdera BRA MILJÖVAL på kemtekniska produkter. 

- 3 -


Rapportens omfattning 

Denna rapport innehåller sammanställning av hushållens kemikalieinköp för de 

hushållskemikalier som kan miljömärkas med BRA MILJÖVAL; det vill säga produkter för 

textiltvätt, diskning, städning samt personlig hygien. Observera att produkter som ej kan 

BRA MILJÖVAL-märkas inte ingår i den statistik som redovisas i rapporten. Tabellen 

visar vilka produktgrupper som omfattas av rapporten. 

Användningsområde 

Produkter som 

ingår i rapporten 

Tvätt Vit- och kulörtvättmedel 

Blekmedel 

Fläckborttagningsmedel 

Disk Handdiskmedel 

Maskindiskmedel 

Rengöring Allrengöring 

Grovrengöring 

Toalettrengöring 

Personlig Tvål 

hygien 

Schampo 

- 4 - 

Produkter som inte 

ingår i rapporten 

Sköljmedel 

Spolglans 

Specialrengöringsmedel för fönster, 

ugn, bilvård, m.m. 

Hårbalsam, hårinpackning, hårgelé, 

ansiktsvatten, hudkrämer, mm 

1988 valdes som referensår eftersom de trevande köpråden för tvättmedel som stod i 

den första boken Handla Miljövänligt inte hade hunnit få någon effekt på marknaden vid 

denna tidpunkt. 1996 var det senaste året som vi kunde få statistik från flera olika källor 

när vår kartläggning påbörjades. 

Utredningen har koncentrerats på hushållens kemikalieanvändning, men vissa 

jämförelser har gjorts med yrkesmässig användning när vi hittat uppgifter även om detta i 

statistikkällorna. 

Observera att de mängder som anges i rapporten är avrundade till två signifikanta siffror. 

Avrundningen innebär i vissa fall att den angivna totalmängden inte stämmer överens 

med summan av flera avrundade värden.


Andel miljömärkt 

på svenska marknaden 

1990 kom de första miljökriterierna för tvättmedel inom BRA MILJÖVAL. De första åren 

fanns inte själva märket, utan godkända produkter märktes ut på butikernas 

hyllkantsetiketter. Det fanns också listor över BRA MILJÖVAL-godkända produkter 

tillgängliga för intresserade konsumenter. 

I början var marknadsandelarna blygsamma, men 1992 blev ett händelserikt år då också 

Svanen presenterade kriterier för tvättmedel, Svenska Naturskyddsföreningen lämnade 

Svanens styrelse och BRA MILJÖVAL-märket lanserades. I slutet av 1992 var ungefär 

20% av tvättmedlen miljömärkta och mycket hade börjat hända på marknaden. Två år 

senare var mer än 90% miljömärkt. Marknaderna för disk- och rengöringsmedel följde 

snart samma utveckling. 

Tidpunkt för första kriteriedokumentet 

Produktgrupp BRA MILJÖVAL Svanen 

Tvättmedel 1990 1992 

Fläck- och blekmedel 1992 Saknas kriterier 

Allrengöringsmedel 1990 1995 

Toalett/sanitetsrengörings 

medel 

1991 1994 

Handdiskmedel 1990 1996 

Maskindiskmedel 1990 1993 

Schampo 1991 1996 

Tvål 1994 1996 

Vi har inte kunnat finna försäljningsstatistik för 1996 som visar andelen miljömärkt inom 

olika kategorier. Ur statistik över ICA:s centrala distribution 1997 har vi beräknat 

marknadsandelar för BRA MILJÖVAL respektive Svanen. Andelarna anges som 

viktprocent av total försäljning. Under 1997 bytte flera tvättmedel mellan de två 

märkningarna. För dessa har årsförsäljningen delats lika mellan de två miljömärkningarna 

eftersom noggrannare uppgifter saknats. 

ICA har drygt 40% av försäljningen av tvätt-, disk- och rengöringsmedel i Sverige. ICA, 

KF och Hemköp har jobbat mycket för att ha en hög andel miljömärkt i sina sortiment, 

och de har tillsammans 70% av marknaden för tvätt-, rengörings- och diskmedel. 

Andelen i övriga dagligvaruhandeln kan vara något lägre, men eftersom huvuddelen av 

de stora märkena är miljömärkta bedömer vi att snittet för Sverige inte ligger mycket 

under de som redovisas nedan. 

- 5 -


Det är tydligt att miljömärkningen fått stort genomslag inom alla produktgrupper utom 

tvål och schampo. Ungefär samma andelar kan också antas gälla även för 1996 

eftersom inga stora förändringar skedde, med undantag för att BRA MILJÖVAL-märkta 

tvättmedel hade en högre andel under 1996 medan andelen BRA MILJÖVAL-märkta 

schampon var lägre. 

Andel miljömärkt hos ICA 1997. 

Produktgrupp BRA 

MILJÖVAL 

Svanen Totalt 

Tvättmedel 42% 51% Ca 95% 

Fläck- och blekmedel 83% Saknas 

kriterier 

Ca 85% 

Allrengöringsmedel 32% 42% Ca 75% 

Toalett/sanitetsrengörings 

medel 

100% 0% Ca 100% 

Handdiskmedel 93% 0% Ca 95% 

Maskindiskmedel 42% 50% Ca 90% 

Tvål och schampo 27% 0% Ca 25% 

Enbart schampo 14% 0% Ca 15% 

Observera att i ICA:s statistik ingår ej hypokloritbaserade produkter under fläck- och blekmedel. 

ICA:s statistik visar också att 50% av de sålda förpackningarna med tvätt-, disk- och 

rengöringsmedel var märkt med BRA MILJÖVAL. Motsvarande siffra var 41% för 

Svanen, och resterande 9% var omärkta. 

Totalt sålde ICA under 1997 drygt 29 miljoner förpackningar märkta med BRA 

MILJÖVAL för tvätt-, disk- och rengöringsmedel. Till dessa ska läggas 1 miljon BRA 

MILJÖVAL-märkta schampoflaskor och ett ej känt antal tvålar. Omräknat till hela 

försäljningen i Sverige blir det minst 70 miljoner BRA MILJÖVAL-märkta förpackningar, 

vilket motsvarar mer än 18 förpackningar per hushåll och år. 

- 6 -


Sålda kvantiteter av 

hushållskemikalier 1988-1996 

Hushållens totala inköp av hushållskemikalier för tvätt, disk, städning och personlig 

hygien har minskat under tidsperioden med 15% räknat i ton. Minskningen beror på att 

försäljningen av hypokloritbaserade blekprodukter (främst Klorin) minskat betydligt samt 

införandet av kompakttvättmedel. För övriga produktgrupper är skillnaderna betydligt 

mindre. Det går att ana en viss trend att allt fler har tillgång till diskmaskiner och därmed 

diskar mindre för hand, att vi lägger allt mindre tid och vikt vid städning och tvättar oss 

mer frenetiskt jämfört med för tio år sedan. 

Det framgår tydligt att tvättmedel är den produkt som står för störst andel, ungefär 

hälften, av den inköpta mängden hushållskemikalier. Om vatteninnehållet i produkterna 

räknas bort blir tvättmedel än mer dominerande och står för 70% av kemikaliemängden. 

Diskmedel står för 20%, hygien för 6% och rengöring för endast 4% av 

kemikaliemängden med vatten borträknat. 

Försäljning av hushållskemikalier till hushållen. 

Produktgrupp Försäljning i ton Försäljning i ton 

exklusive vatten 

1988 1996 1988 1996 

Tvättmedel 52 000 42 500 45 800 36 900 

Fläck- och 

blekmedel 

7 000 2 200 1 500 500 

Handdiskmedel 12 600 11 000 4 100 3 600 

Maskindiskmedel 6 000 6 900 5 400 6 600 

Rengöringsmedel 10 000 8 900 1 900 1 600 

Toalettrengöringsme 

del 

2 500 1 600 1 000 500 

Tvål- och schampo 10 500 11 500 3 000 3 200 

Totalt 100 600 84 600 62 600 52 900 

Uppgifterna är baserade på försäljningsstatistik som lämnats av ICA och enskilda 

tillverkare, uppgifter ur Kemikalieinspektionens produktregister samt europeiska 

tvättmedelsbranschens statistik. De olika källorna skiljer sig i vissa fall åt relativt mycket. I 

bilaga 1 finns uppgifterna sammanställda med motiveringar till vilken källa som vi har 

bedömt som mest trovärdig. Uppgifterna om vatteninnehåll är hämtat ur den statistik som 

Ulf Karlström, Macoma Miljöutredningar, har tagit fram, och som presenteras utförligare i 

kapitel 4. 

- 7 -


Jämförelse med uppgifter 

från Kemikalieinspektionen 

En jämförelse för 1996 mellan Kemikalieinspektionens produktregister och vår 

sammanställning visar på relativt stora skillnader för vissa produktgrupper. En förklaring 

är att uppdelningen mellan konsument- och yrkesmässigt bruk är missvisande eftersom 

en produkt som uppgetts säljas både till hem- och yrkesmässigt bruk endast har räknats 

till yrkesmässigt i Kemikalieinspektionens sammanställning. 

Att produktregistrets mängder för rengöringsmedel är så höga kan bero på att många 

specialrengöringsmedel hamnat under funktionskoden för rengöringsmedel 920 i 

produktregistret. Under senare år har dock speciella funktionskoder tillkommit för en rad 

olika specialrengöringsmedel såsom avfettningsmedel, desinfektionsmedel, 

högtrycksrengöringsmedel, ugns- och grillrengöringsmedel, spolarvätska, 

bilvårdsprodukter och fönsterputsmedel. Många produkter som registrerades för flera år 

sedan har inte fått nya koder. 

Sammanställningen i tabellen gör att en beräkning av den yrkesmässiga användningen 

utifrån produktregistrets uppgifter verkar osäker om man endast ser till en enskild 

produktgrupp. Däremot är det rimligt att anta att den yrkesmässiga användningen 

sammantaget inom produktområdena är minst dubbelt så stor som hushållens 

förbrukning. 

Tabell på nästa sida. 

- 8 -

Produktområde Mängder i 

ton enligt 

SNF:s 

statistik 


Mängder i ton enligt 

produktregistret 

K Fnr K K+Y 

Tvättmedel 42 500 929 42 500 67 100 

Fläck- och 

blekmedel 

2 200 924+ 

934 

- 9 - 

1 300 2 600 

Anmärkning 

Handdiskmedel 11 000 923 5 100 9 600 Svårförklarligt att 

totalmängden enligt 

produktregistret är 

lägre än de mängder 

som säljs i handeln. 

Maskindiskmed 

el 

Rengöringsmed 

el 

Toalettrengör 

ingsmedel 

Tvål- och 

schampo 

6 900 928 8 100 40 100 De yrkesmässiga 

produkterna omfattar 

troligen även 

diskmedel för 

specialområden 

inom livsmedelsindustrin, 

mjölkningsmaskiner 

m.m. 

8 900 920 

927 

11 500 

16 100 

42 000 

28 200 

Funktionskod 920 

innehåller sannolikt 

många specialrengöringsmedel 

som 

borde få mer specificerade 

koder. 

1 600 926 700 2 400 Produktregistret 

innehåller endast 

kalkborttagningsmed 

el. 

Kosmetikprodukter 

är ej 

anmälningsplikti-ga 

till produktregistret, 

och har därför 

uteslutits i denna 

tabell. 

Totalt 73 100 85 100 194 000 

Utan Fnr 920 73 600 151 700 

Fnr står för funktionsnummer i produktregistret. K= konsumentbruk, Y= yrkesmässigt bruk.


Kemikalieförändringar 

i hushållskemikalierna 

Ulf Karlström, Macoma Miljöutredningar, fick hösten 1997 i uppdrag att uppskatta hur 

mycket av respektive ingrediens som förekommit i sålda hushållskemikalier 1988 och 

1996. Mängderna beräknades genom att ett antal typrecept (5-7 st.) konstruerades för 

respektive produktkategori och för åren 1988 respektive 1996. Typrecepten är ibland 

medelvärden av recept för några varumärken, ibland har ett av recepten valts ut. 

Typrecepten kombinerades med marknadsandelen för respektive produkttyp och den 

totala sålda mängden inom varje produktkategori, för att beräkna kvantiteter av 

respektive ingrediens. 

För exempelvis tvättmedel 1988 togs typrecept fram för flytande tvättmedel 

(marknadsandel 8%), lågprisalternativ av flytande tvättmedel (2%), fosfatbaserade 

pulvertvättmedel (55%), lågprisalternativ av fosfatbaserade pulvertvättmedel (20%), 

fosfatfria pulvertvättmedel (15%). Marknadsandelarna baserades på försäljningsstatistik 

från Nielsen Index (se bilaga 1) samt kompletterade uppgifter från branschpersoner och 

handeln. 

Eftersom både uppgifter om marknadsandelar och innehållet i typrecept är uppgifter som 

Svenska Naturskyddsföreningen och/eller Ulf Karlström till stor del fått ta del av under 

sekretess, kan detaljerade uppgifter ur det omfattande dataunderlaget inte lämnas ut. 

Osäkerheten i mängderna är svårt att uppskatta och varierar också mellan 

produktgrupperna beroende på hur noggranna uppgifter om produkterna vi har haft 

tillgång till. De stora dragen av kemikaliebyten som redovisas är dock säkra, även om vi 

inte kan uppskatta felmarginalen. 

En felkälla är att typrecept ej har tagits fram om marknadsandelen skulle vara mindre än 

några procent. Det innebär att udda formulerade produkter med mycket liten 

marknadsandel mycket väl kan innehålla fler ämnen än de som ingått i de utvalda 

typrecepten. En uppgift om 0 ton för ett ämne, kan därför betyda att en liten mängd 

skulle ha räknats in om alla produktrecept från marknaden skulle ha ingått i 

undersökningen. 

En felkälla, sannolikt större för år 1996, är att vi inte kunnat få fram statistik över 

mängder och innehåll i direktimporterade produkter som säljs på exempelvis 

överskottslager och lågprismarknader. Dessa produkter säljs ofta utan svensk text på 

förpackningarna och med bristfällig information om den kemiska sammansättningen. I 

dessa produkter antar vi att vissa ämnen som försvunnit från ”svenska produkter” kan 

ingå. 

En sammanställning av kemikalieinnehållet i alla kemtekniska produkter finns i bilaga 2. I 

avsnitten som följer här redovisas tensider, lösningsmedel och så vidare var för sig. I den 

mån det är intressant och möjligt ur sekretessynpunkt särredovisas vilka produkter som 

står för de stora kemikalieförändringarna. Observera att de totalmängder som står längst 

- 10 -


till höger i tabellerna är summan av alla sju kemtekniska produktgrupper, inte bara de 

som tagits med i tabellen. 

I texterna nämns hur ämnena begränsats eller förbjudits av BRA MILJÖVAL. Svanens 

matrissystem gör det svårt att avgöra om ett ämne begränsas, och dessa uppgifter finns 

endast när detta framgår tydligt av kriterierna. I flera fall har BRA MILJÖVAL ställt ett 

krav tidigare än Svanen, men eftersom statistiken inte följer ändringar år från år utan 

redovisar förhållandena 1988 och 1996 kan ett tidigare genomslag för kraven i 

BRA MILJÖVAL inte utläsas. 

Förändringarna i stora drag 

Av innehållet (vatten borträknat) i 1988 års försäljning av hushållskemikalier till tvätt, 

disk, städning och personlig hygien så var 60% förändrat år 1996. Det innebar att 38 

000 ton av 1988 års ingredienser hade 1996 ersatts av 29 000 ton andra kemiska 

ämnen. Kemikaliemängden hade alltså minskat med 9000 ton kemikalier, dessutom 

minskade vatteninnehållet med ytterligare 7 000 ton. Huvuddelen, ca 90%, av de 

bortplockade ingredienserna var ämnen som förbjudits eller begränsats i de kriterier som 

BRA MILJÖVAL och Svanen ställt upp. 

De 29 000 ton ”nya” ingredienser som hade tillkommit 1996 var sällan nya på 

marknaden, utan tillverkarna valde i huvudsak att öka användningen av samma ämnen 

som ingick i de 25 000 ton som varit oförändrade sedan 1988. 

Diagram över hur sammansättningen i hushållskemikalier 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

1988 1996 

förändrades mellan 1988 och 1996. Mängder i 1000 ton/år. 

- 11 - 

Förändrade ingredienser 

Vatten 

Samma ingredienser


Tensider 

Tensider är en viktig del av alla rengöringsmedel eftersom de står för den smutslösande 

och rengörande effekten. Under perioden har hushållens tensidanvändning ökat med ca 

20%. Tensidmängderna har minskat i handdiskmedel men ökat i tvättmedel och 

allrengöringsmedel. Speciellt stor är ökningen i tvättmedel, vilket bland annat beror på att 

andelen flytande tvättmedel (som innehåller mer tensider än pulvermedel) ökat från 8 till 

23% under perioden. Idag, 1998, är andelen återigen endast någon tiondel. En 

delförklaring är att överdoseringen troligen ökat under tidsperioden, sannolikt i samband 

med införandet av kompakttvättmedel, se kapitel 6. Enligt våra beräkningar kan ökade 

överdoser av tvättmedel stå för ca 15%, vilket skulle motsvara ungefär 2000 ton. 

Under perioden har det skett stora förändringar i vilka tensider som används. Linjära 

alkylbensensulfonater, paraffinsulfonater och alfa-olefinsulfonater har ersatts av de mer 

nedbrytbara tensiderna alkylsulfater, alkyletersulfater, tvål, såpa och alkoholetoxylater. 

Under tidsperioden har också flera andra tensider börjat användas i större kommersiell 

skala. De är dyrare och tillsätts ofta i låg halt för att optimera rengöringsförmågan. Hit 

hör exempelvis olika aminoxider och amfotära tensider. I allrengöringsmedel och 

handdisk förekommer också kokosdietanolamin och alkylpolyglykosider. 

BRA MILJÖVAL har infört förbud mot LAS och andra sulfonater. Svanen har infört 

förbud mot LAS eller begränsat mängden i de flesta produkter. Andra sulfonater kan 

vara både förbjudna, begränsade eller tillåtna beroende på kriteriedokument. 

- 12 -


Tvättmedel Allrengöri 

ng 

- 13 - 

Handdisk Alla 

produktgrupper 

TENSID -88 -96 -88 -96 -88 -96 -88 -96 

Linjär 

alkylbensensulfonat 

(LAS) 

Andra 

sulfonater 

(SAS, AOS) 

Alkylsulfat, 

alkyletersulfa 

t 

4600 180 300 0 1400 80 6300 260 

390 

förekommer 

30 400 100 0 610 400 

120 3600 10 20 1100 1700 1600 5800 

Tvål och såpa 1600 3800 420 430 0 0 3800 5700 

Alkoholetoxyla 

ter (AEO) 

Övriga 

nonjoniska 

Amfotära 

tensider 

1700 4100 170 240 470 400 2400 4800 

0 0 10 140 190 340 350 680 

0 420 0 0 120 150 200 760 

Totalt 8400 12100 940 1200 3400 2600 15400 18600 

Avhärdare och komplexbildare 

Innehållet av fosfater i tvättmedel hade diskuterats långt innan miljömärkningen infördes 

eftersom övergödningen av sjöar och vattendrag tidigt uppmärksammats. 

Fosfattvättmedlen har under perioden delvis ersatts med flytande tvättmedel utan 

avhärdare men med en högre tensidhalt, zeolitbaserade tvättmedel samt ett fåtal 

produkter med citrater. 

Diskussionerna i slutet av 1980-talet hade lett till en överenskommelse mellan 

tvättmedelsbranschen och myndigheterna om att minska fosfatmängderna. 

Efterlevnaden var något skral, men användningen minskade snabbt i början av 1990talet 

samtidigt som BRA MILJÖVAL ställde hårda krav på fosfatinnehåll och Svanen helt 

förbjöd fosfater i tvättmedel. 

Sedan 1995 godkänner Svanen åter begränsade mängder och det har inneburit att 

andelen fosfatmedel på marknaden ökat något efter 1996. BRA MILJÖVAL har sedan 

1991 inte godkänt zeolitbaserade tvättmedel till skillnad från Svanen.


Tvättmedel Allrengöri 

ng 

- 14 - 

Maskindisk Totalt 

AVHÄRDARE -88 -96 -88 -96 -88 -96 -88 -96 

Fosfater 9500 2100 80 10 1700 880 11200 3000 

Polyakrylat 890 500 10 0 10 20 910 520 

Citrater mm 40 910 10 30 10 1100 50 2100 

Zeolit 160 7300 0 0 50 20 200 7300 

10600 10800 90 40 1700 2100 12400 12900 

KOMPLEXBILDARE -88 -96 -88 -96 -88 -96 -88 -96 

EDTA 110 förekommer 

0 0 0 0 120 0 

Fosfonat 80 40 0 0 0 10 80 50 

NTA 0 0 20 0 0 0 20 0 

190 40 20 0 0 10 220 50 

Utsläppen av EDTA från tvättmedel med drygt 100 ton under 1988 hade så gott som 

upphört 1996. Mängden fosfonater har minskat med ca 50 ton under samma period. 

Användningen av NTA var liten i konsumentprodukter redan 1988. Stora mängder 

används yrkesmässigt i automatiskt doserade diskmaskiner i restauranger och 

storhushåll. 

Starka komplexbildare såsom EDTA och fosfonater är helt förbjudet i de flesta 

produktkategorier och starkt reglerat i övriga kriterier inom de två 

miljömärkningssystemen. 

Blekmedel 

En del av förklaringen till att totalmängden blekmedel för textiltvätt minskat mycket är att 

tvättmedel utan blekmedel börjat säljas. En ny produkt dök upp under perioden när 

perkarbonatsalt började säljas för dosering tillsammans med ett kulörtvättmedel när det 

fanns behov. Dessutom har perborat i tvättmedel ersatts nästan helt av perkarbonater 

som lättare bleker vid lägre tvättemperaturer. I maskindiskmedlen ersattes användningen 

av klorisocyanurater av perkarbonater inom några få år in på 1990-talet. Under senare år 

har väteperoxidbaserade flytande blekmedel introducerats som ett alternativ till bleksalter 

och hypokloritbaserade produkter.


Tvättmedel Fläck- o 

blekmedel 

- 15 - 

Maskindisk Totalt 

BLEKMEDEL -88 -96 -88 -96 -88 -96 -88 -96 

Perborat 5200 90 0 0 0 5200 90 

Perkarbonat 0 1300 0 120 0 640 0 2000 

Klorisocyanur 

at 

0 0 0 0 100 0 100 0 

Hypoklorit 0 0 280 10 10 0 300 10 

Väteperoxid 0 0 0 10 0 0 0 10 

TAED 1100 270 0 10 0 150 1100 430 

Ditionit 260 föreko 

m 

260 

Totalt 6300 1600 540 140 110 800 7000 2600 

En viktig del av Handla Miljövänligts tidiga kampanj angående tvättmedel var att ändra 

själva tvättbeteendet så att tvättmedel med blekmedel endast skulle användas till just 

vittvätt. BRA MILJÖVAL förbjöd perborater och klorisocyanurater 1991. I början av 

1990-talet inledde Svenska Naturskyddsföreningen en kampanj mot användning av 

hypoklorit som drastiskt minskade försäljningen av dessa produkter. Av statistiken så 

verkar det som om konsumenterna klarade sig utan att ersätta minskningen med andra 

produkter med liknande blekande effekt. 

Fyllmedel 

Fram till slutet av 1980-talet innehöll tvättmedel höga halter av fyllmedel som inte hade 

någon rengörande effekt. De vanligaste fyllmedlen var vanligt koksalt (natriumklorid) eller 

natriumsulfat. Delvis förklarades halterna på upp till 40% med att det krävdes av 

tillverkningsprocessen, men den stora andelen var tillsatt för att fylla ut paketen till en låg 

kostnad. I slutet av 1980-talet utvecklades tvättmedelstillverkningen så att tillverkningen 

av tvättmedel nästan helt utan fyllmedel blev möjlig. I dessa kompakttvättmedel behövs 

endast några procents salt för att få lämpliga pulveregenskaper. 

Eftersom övergången till kompakttvättmedel varit så gott som fullständig i Sverige har 

mängden fyllmedel minskat från ca 12 600 ton till 1 700 ton under tidsperioden. Det 

betyder en minskning med mer än 95%, vilket medfört att transportarbete och 

förpackningsmängder också kunnat minskas. 

Även i flytande produkter ingår mindre mängder av dessa salter för att få mer 

trögflytande produkter. Det rör sig om låga halter som tillsammans har gett ett ganska 

oförändrat bidrag på ca 900 ton. 

Halten fyllmedel begränsas av både BRA MILJÖVAL och Svanens tvättmedelskriterier.


Lösningsmedel 

Användningen av lösningsmedel har inte minskat under tidsperioden, men däremot har 

det skett utbyten av vissa ämnen. Exempelvis har förekomsten av olika aromatiska och 

klorerade lösningsmedel i fläckborttagningsmedel upphört, såväl som trietanolamin och 

polyetylenglykoler i tvättmedel. 

Tvättmedel 

Fläck & 

blekmedel Handdisk Totalt 

LÖSNINGSMEDEL -88 -96 -88 -96 -88 -96 -88 -96 

Aromatiska 0 0 580 0 0 0 580 0 

Klorerade 0 0 80 0 0 0 80 0 

Isopropanol 0 0 10 50 40 0 50 50 

Etanol 250 490 0 0 500 400 760 910 

Propylenglykol 0 540 20 50 0 70 50 820 

Urea 

Polyetylenglyk 

oler 

förekommer 

30 0 0 120 60 120 100 

600 0 0 0 0 120 600 120 

Trietanolamin 330 0 0 0 0 0 330 0 

Övriga 

lösningsmedel 

0 0 10 förekommer. 

- 16 - 

0 0 10 50 

1200 1100 700 100 660 800 2600 2200 

Övriga ämnen 

Många olika ämnen förekommer i låga halter (


konserveringsmedel, eftersom det är flera olika kemiska föreningar som ingår. 

Konserveringsmedel får ej ingå i BRA MILJÖVAL-märkta tvättmedel. 

- 17 -


Ämnesvis jämförelse 

med produktregistret 

Ett sätt att uppskatta tillförlitligheten i vårt sätt att ta fram statistik var att jämföra med 

uppgifterna i Kemikalieinspektionens produktregister. I tabellen nedan finns en sådan 

jämförelse uppdelad på olika ingredienstyper. Alla värden är för år 1996. I kolumnen för 

vår statistik är tvål och schampo borträknade eftersom dessa produktgrupper inte ingår i 

produktregistret. Mer detaljer angående statistiken finns i bilaga 3. 

En komplikation vid jämförelse med produktregistret är att många kemikalier utan 

speciella miljö- eller hälsoeffekter inte behöver deklareras när de ingår med mindre än 

5% i en sammansatt kemisk produkt. I tabellen framgår det att konsumentprodukterna 

innehåller 36 400 ton namngivna ämnen, men dessutom 14 300 ton med okänd kemisk 

struktur, det vill säga nästan 30% finns ej registrerat på ämnesnivå i produktregistret. 

Detta är en rimlig förklaring när mängderna är lägre i produktregistret än i vår statistik, 

exempelvis för tensider, avhärdare och lösningsmedel. Men för blekkemikalier är 

mängderna betydligt högre i produktregistret. Betyder det att vi underskattat 

blekmedelsinnehållet i tvätt- och maskindiskmedel? 

Efter noggrannare jämförelser framgick det dock att det är mer sannolikt att uppgifterna 

i produktregistret inte förnyats i takt med att produkterna formulerats om. Av den mer 

detaljerade statistiken i bilaga 3, framgår det exempelvis att andelen zeolittvättmedel 

enligt registret är oväntat lågt, att användningen av fyllmedel halverats istället för att ha 

minskat med 95% och att perborat skulle förekomma i lika stora mängder som 

perkarbonat. Vi drar därför slutsatsen att produktregistret till viss del innehåller flera år 

gamla uppgifter, vilket är viktigt att beakta vid utdrag ur registret i fortsättningen. 

- 18 -


Jämförelse mellan Svenska Naturskyddsföreningens 

statistik och Kemikalieinspektionens produktregister 

för 1996. 

Ingredienser SNFstatistik 

Endast 

konsumentprodukter 

KemI 

Endast 


- 19 - 

KemI 

Tensider 16200 5500 7300 

Avhärdare 13000 9400 11700 

Komplexbildare 50 20 3000 

Blekkemikalier 2600 3500 5300 

Lösningsmedel 2100 1200 2100 

Alkali 12500 9800 41400 

Syror 60 50 1100 

Fyllmedel 2400 6000 18400 

Konsument+ 

yrkesmässig 

försäljning 

Totalmängd 73100 73600 151700 

Namngivna 

ingredienser 

49700 36400 91800 

Okända ingredienser 14300 17000 

Vatten 23400 22900 42900 

Vattenhalt 32% 31% 28% 

Företagen betalar avgifter till Kemikalieinspektionen i förhållande till de kemikaliemängder 

som de har anmälningsplikt för, vilket bör innebära att ingen har intresse av att 

anmäla för mycket. De totalmängder som anmälts till registret bör därför vara mer 

tillförlitliga än deras kemisk sammansättning. Att totalmängden för konsumentprodukter 

stämmer väl överens är inte så förvånande, eftersom våra mängder bland annat baserar 

sig på jämförelse med värden från produktregistret och andra statistikkällor. 

I kolumnen längst till höger finns uppgifter för både konsument- och yrkesmässig 

användning. Det är tydligt att sammansättningen i yrkesmässiga produkter skiljer sig åt. 

Detta syns än mer när statistiken delas upp per produktgrupp. Exempelvis finns 

yrkesmässiga produkter med höga halter av frätande alkali. Dessa produkter kan 

hanteras av utbildad personal, men säljs ej till vanliga konsumenter av hälsoskäl. 

En märklig uppgift är den stora användningen fyllmedel i yrkesmässiga tvättmedel. Enligt 

registret så skulle yrkesmässiga tvättmedel innehålla nästan 50% fyllmedel. Vår slutsats 

är att införandet av kompakttvättmedel till hushållen inte verkar ha överförts lika snabbt


till yrkesmässiga användare. I så fall betalade och betalar kanske yrkesmässiga inköpare 

fortfarande dyrt för dessa värdelösa salter. 

- 20 -


Uppskattning av 

överdosering av tvättmedel 

Antal tvättar per år 

1988: : I början av 1990 uppskattades medeltvättmängden per person till 150-200 

kg/person och år 1, vilket kan räknas om till 380-510 miljoner tvättar per år om alla 

maskiner var helt fyllda. Fyllnadsgraden per maskin var dock endast 60% 2 vilket betyder 

att antalet verkliga tvättar var 630-840 miljoner. 

1996 tvättade medelhushållen i Sverige 3 - 3,5 maskiner per vecka 3 . Med 3 830 000 

hushåll 4 blev totala antalet tvättar 600-700 miljoner. Sannolikt har antalet tvättar ökat 

både beroende på en befolkningsökning på 2% samt att det blivit fler enpersonshushåll i 

Sverige 1988-1996. Dessa har svårare att fylla tvättmaskinerna och tvättar därför oftare 

fler halvfyllda maskiner. Det har också blivit vanligare med tillgång till tvättmaskin i den 

egna bostaden, vilket visat sig öka tvättandet. Någon undersökning som visar att 

tvättmängden har ökat under perioden finns inte, men det har sannolikt skett. Det finns 

heller inga undersökningar som visar om tvättmaskinerna fylls mer eller mindre idag än 

för tio år sedan. 

I jämförelse med värdena för 1988 verkar det rimligt att anta en ökning från ca 630 till 

cirka 700 miljoner tvättar från 1988 till 1996. 

1 Handla El-effektivt, Susanne Svensson och Tomas Kåberger, Naturskyddsföreningen 1991. 

2 

Lars Engebeck, Energisparpotentialer i bostadsbeståndet Hushållsel ELIB-rapport nr 11, Meyers. 

3 SCB-undersökning gjord på uppdrag av bland andra Konsumentverket och Svenska 

Naturskyddsföreningen 1996. 

4 SCB:s statistik för år 1990. 

- 21 -

Försäljning 

tvättmedel 


Jämförelse med antal sålda tvättmedelsdoser per år. 

1988 1996 

52 000 ton 42 600 ton 

varav flytande 10% 23% 

Dosering1 flytande 120 ml/tvätt 70 ml/tvätt 

Dosering pulver 80 g/tvätt 50 g/tvätt 

Antal doser för 

flytande medel 

Antal doser för 

pulvermedel 

Totalt antal 

tvättdoser 

43 miljoner 135 miljoner 



En omräkning från såld mängd tvättmedel till antal doser visar en ökning från cirka 630 

miljoner doser 1988 till cirka 840 miljoner 1996 

Antalet tvättdoser för 1988 stämmer med det lägre antalet tvättar för 1988. Om antalet 

tvättar antas ha ökat till 700 miljoner 1996 betyder det att tvättmedel till ytterligare 100 

miljoner tvättar såldes, vilket ger en överdosering med 14% jämfört med 1988. 

Observera dock att det 1990 var vanligt med en så låg fyllnadsgrad i tvättmaskinerna 

som 60%. Det betyder att det redan före kompakttvättmedlens tid fanns en betydande 

överdosering, som alltså har ökat med ytterligare 15% fram till 1996. Användningen av 

tvättmedel 1996 skulle ha kunnat halveras om alla maskiner alltid kördes fyllda och med 

rätt tvättmedelsdosering. 

- 22 -


Jämförelse med 

tvättmedel i andra länder 

Genom att jämföra med hur sammansättningen hos hushållskemikalier förändrats i andra 

länder kan man få en uppfattning om den stora förändringen i svenska produkter har följt 

en internationell trend eller ej. Om de följer varandra bör nya produktformuleringar bero 

på att priser på råvaror eller tillverkningskostnader, tillverkningsteknik med mera har 

ändrats på liknande sätt över ett större område. Men om utvecklingen i Sverige är unik, 

så måste förklaringen finnas i svenska förhållanden, och den tydligaste skillnaden mellan 

Sverige och andra länder är att vi har haft en mycket högre andel miljömärkta 

hushållsprodukter. 

Vi har sökt uppgifter om kemiska sammansättningen hos hushållskemikalier i andra 

länder, men inte kunnat hitta så detaljerade uppgifter som vi har tagit fram. Däremot 

finns det uppgifter om marknadsandelar för kompakttvättmedel och användningen av 

tensiden LAS från flera länder. Denna statistik visar att marknaden för tvättmedel har 

förändrats mer i Sverige än i andra länder under nittiotalet. 

Kompakttvättmedel 

1987 började de första kompakttvättmedlen tillverkas i Japan, och efter några år spred 

sig tillverkningstekniken till andra länder. Kompakttvättmedlen slog snabbt igenom i 

Japan, och de hade tio år senare 83% av marknaden. Endast 10% av pulvertvättmedlen 

var då av den gamla sorten med hög fyllmedelshalt. 

Detta är en ovanligt liten andel okoncentrerade pulvertvättmedel om man jämför med 

andra länder i Europa och framför allt andra nordiska länder, där mellan 30 och 50% 

fortfarande innehöll mycket fyllmedel 1996/97. Undantaget var Sverige där andelen 

kompakttvättmedel redan dominerade helt, sedan ICA och de andra stora 

dagligvarukedjorna knappast sålde några pulvertvättmedel med hög fyllmedelshalt. I 

södra Europa har kompakttvättmedlen inte slagit igenom och i England bröts trenden 

1995 och 1996 så att andelen pulvertvättmedel med hög fyllmedelshalt ökade med ca 

15% på bekostnad av kompakttvättmedlen. 

I Sverige är flytande tvättmedel det enda alternativet till kompakttvättmedel idag. De 

flytande tvättmedlen hade drygt 20% marknadsandel några år i början av 90-talet, men 

1997 hade den minskat till 13%. Liknande ökning och minskning skedde i övriga Europa 

och allra mest har andelen flytande minskat i Tyskland. I USA har däremot flytande 

tvättmedel slagit igenom stort och hade halva marknaden 1996. För vissa länder finns 

ingen uppdelning mellan de två pulvertvättmedelssorterna. 

- 23 -

Land Årta 

l 


Försäljning av tvättmedel i olika länder 

Tvättmede 

l med 

fyllmedel 

Kompakttvättmedel 

- 24 - 

Flytande 

tvättmede 

l 

Danmark 1996 52% 35% 13% Svanens 

kriterier 

Finland 1996 28% 60% 12% Svanens 

kriterier 

Island 1996 1% Svanens 

kriterier 

Norge 1997 23% 61% 16% Svanens 

kriterier 

Sverige 1997 0% 87% 13% ICA 

Europa 1996 12-15% CEH 

Tyskland 1997 >60% 7% CEH 

USA 1996 50% CEH 

Japan 1997 9% 83% 8% CEH 

Användning av tensiden LAS 

Källa 

Användningen av tensiden LAS har minskat med mer än 95% i Sverige under de 

senaste tio åren. Även i Europa har förbrukningen minskat, men med endast 15%. LAS 

är där fortfarande den vanligaste tensiden i hushållskemikalier, med en marknadsandel 

på 40% av tensiderna.


Användning av syntetiska tensider i olika hushållskemikalier i 

Europa år 1996. 

TENSID 

Pulvertvättmedel 

Flytande 

tvättmedel Handdiskmedel 

LAS 185 30 75 

Alkylsulfat 62 16 

Alkyletersul 

fat 

Alkansulfona 

t 

Alkoholetoxil 

ater 

169 62 

- 25 - 

71 98 

54


Användning av syntetiska tensider i tvättmedel 

i USA år 1996. 

Tensid Pulvertvättmed 

el 

LAS 308 155 

Alkyletersulfa 

t 

Alkoholetoxila 

ter 

Nonylfenoletox 

ilat 

162 346 

138 182 

22 80 

Övrigt 72 

Totalt 630 835 

Andel LAS 49% 19% 

Flytande 

tvättmedel 

Mängder i miljoner pounds, Tvål och såpa ingår ej. Källa CEH. 

Medelhalten av LAS i europeiska pulvertvättmedel är 12% och något högre för flytande 

tvättmedel enligt CEH:s statistik. Detta är något högre halter än de som framkom i en 

undersökning på sex danska tvättmedel 1997 gjord av Grøn Information. Enligt 

analyserna innehöll de danska tvättmedlen mellan 3 och 9% LAS. Jämfört med Sverige 

(0,4% LAS i genomsnitt i tvättmedel) är både de europeiska och danska värdena höga. 

Källor: 

Svanens kritierier för textiltvättmedel 

Försäljningsstatistik från ICA 

CEH; Chemical Economics Handbook- SRI International, CEH Marketing Research 

Report ”Surfactants, Household Detergents and Their Raw Materials” 

Det hemmlige vaskemiddel. Rapport från Grøn Information 1997. 

- 26 -


Bilaga 1. 

Sålda kvantiteter av kemtekniska produkter 88 - 96 

Tvättmedel 

År Ton/år Källa Anmärkning 

-89 52 500 Nielsen-index 

-89 52 000 STTIF 

-92 42 000 KemI rapport 

-92 3 200 KemI rapport Yrkesmässig förbrukning, verkar alltför lågt 

-95 40 000 AISE 

-96 42 500 KemI register Funktion nr 929 tvättmedel 

-96 67 200 KemI register Funktion nr 929 inkl yrkesmässigt 

-97 42 600 Handeln 

Valda värden vid beräkningarna 

Konsumentprodukter: 1988 52 000 ton 1996 42 500 ton 

Totalt inkl yrkesmässig anv. 1988 - 1996 67 200 ton 

Fläck- och blekmedel 


-89 10 000 Karlström Uppgifter från tillverkare, inkl ca 3000 ton yrkesmässigt 

-96 100 KemI register Funktion nr 934 tvätthjälpmedel 

-96 1400 KemI register Funktion nr 934 inkl yrkesmässigt 

-96 1200 KemI register Funktion nr 924 fläckborttagningsmedel 

-96 1200 KemI register Funktion nr 924 inkl yrkesmässigt 

-96 1240 Nielsen index Klor/blekmedel 

-96 1000 Nielsen index Fläckborttagningsmedel 

-97 700 Handeln Hypokloritbaserade produkter ingår ej 




Produkter med hypoklorit (exempelvis Klorin) ingår ej i uppgifterna från produktregistret. Däremot ingår de 

i värdet för –89 och för konsumentprodukter ovan. Den yrkesmässiga förbrukningen av hypoklorit är ej 

känd och ingår därför ej i totalmängden. 

- 27 -


Handdiskmedel 




-92 3 900 KemI rapport Yrkesmässig förbrukning 

-95 11 300 AISE 

-96 5 100 KemI register Funktion nr 923 diskmedel 


-96 12 600 Nielsen index 

-97 11 000 Handeln 



Värdena varierar mycket, vilket kan bero på att avgränsningen mellan hushållens användning och den 

yrkesmässiga kan vara svår att avgränsa. Nielsen index ligger högre än andra källor. Produktregistret har 

alltför låga värden, en förklaring kan vara att produkterna registrerats under funktion 920 rengöring. Total 

användning verkar inte möjlig att utläsa ur statistiken. 

Maskindiskmedel 




-92 4 100 KemI rapport Yrkesmässig förbrukning 

-95 6 400 AISE 

-96 4 800 Nielsen index 

-96 8 100 KemI register Funktion nr 928 maskindiskmedel 

-96 41 000 KemI register Funktion nr 928 inkl yrkesmässigt, orimligt högt 

-97 6 900 Handeln 



Värdena varierar mycket, men tyder på en ökad användning vilket är rimligt med tanke på att allt fler 

hushåll har diskmaskin. Total användning är inte möjligt att utläsa eftersom mer än vanliga 

maskindiskmedel verkar ingå i produktregistrets mängd. Troligen ingår specialmedel för diskning av 

mjölkningsmaskiner, laboratoriedisk, livsmedelsindustri, m.m. 

- 28 -

Rengöringsmedel 

År Kvantitet 

Kvantitet 

i i ton/år 

ton/år 



Källa Källa 

Anmärkning 

Anmärkning 

-92 8 600 KemI rapport Yrkesmässig förbrukning, verkar alltför lågt 

-95 7 900 AISE 

-96 16 100 KemI register Funktion nr 927 lokalrengöring 


-96 11 500 KemI register Funktion nr 920 rengöring 


-96 7 500 Nielsen index Inkl. allrent, kök, bad, såpa 

-97 9 300 Handeln Inkl. allrent, kök, bad, såpa 



De stora skillnaderna beror på att olika antal rengöringsprodukter räknas in. Produktregistrets värden för 

yrkesmässig användning inkluderar säkert många specialrengöringsmedel för industrin, exempelvis 

avfettningsmedel och liknande. Försäljningen av rengöringsmedel har ökat med 5% under 1997, värdet 

för –96 väljs därför som 5% lägre än handelns försäljning –97 enligt Quo Vadis Xpress 12 oktober 1998. 

För –88 saknas bra värde och värdena i rapporten från KemI antas även här underskatta förbrukningen. 

Istället antas att samma mängd aktiva ingredienser användes 1997 som 1988, men med i genomsnitt 8% 

högre vattenhalten 1988. 

Toalettrengöringsmedel 


-87 2 500 Karlström Uppgifter från tillverkare 

-95 1 400 AISE 

-96 700 KemI register Funktion nr 926 kalkborttagningsmedel 


-96 1 240 Nielsen index Sanitetsrengöring och toalettrengöring 

-97 1 600 Handeln toalettrengöringsmedel 




- 29 -


Tvål- och schampo 


-88 8 800 SCB Endast hårvårdsmedel 

-89 5 000 KTF Hårschampo, omräknat från KPI och 125 kr/kg 

-95 8 400 SCB Endast hårvårdsmedel 

-96 5 300 KTF Hårschampo, omräknat från KPI och 125 kr/kg 

-88 6 400 SCB Tvål och såpa för toalettanvändning 

-89 5 500 KTF Tvål och dusch, omräknat från KPI och priset 110 kr/kg 

-95 3 100 SCB Tvål och såpa för toalettanvändning 

-96 6 200 KTF Tvål och dusch, omräknat från KPI och priset 110 kr/kg 



Tvål och schampo är ej anmälningspliktiga till produktregistret. Hygien och kosmetikprodukter ska istället 

anmälas till Läkemedelsverket, men de begär inte in uppgifter om sålda kvantiteter. 

KTF:s statistik med försäljningsvärde, har räknats om till mängder efter diskussion med KTF. De stora 

skillnader som finns mellan värdena från SCB och KTF för –88/-89 har vi ingen förklaring till. 

Följande källor har använts: 

SCB Uppgifterna från Statistiska Centralbyrån bygger på beräkning av konsumtionen utifrån uppgifter 

om produktion, import och export. Statistiken är indelad efter tullstatistiska nummer. 1995 

anpassades dessa till EU:s klassificering vilket i vissa fall gjorde att jämförelser med gamla 

tullnummer felvisande. Tullnumren indelning har varit både mer och mindre detaljerad för att 

uppgifter skulle kunna användas i detta arbete. 

KemI-register Uppgifter har begärts ur Kemikalieinspektionens produktregister för 1996, i registret registreras 

om en produkt säljs till yrkesmässigt bruk eller konsumentbruk. Produkter som har registrerats för 

båda kategorierna har här helt räknats till yrkesmässigt bruk. 

KemI-rapport Uppgifter ur Kemikalieinspektionens rapport nr 5/94, Tvätt-, disk och rengöringsmedel. 

KTF Kemisk-Tekniska Leverantörsförbundet har inte kunnat lämna någon egen statistik för Sverige. 

AISE Europeiska tvål och tvättmedelsindustriföreningen för statistik uppdelad på olika länder i Europa. 

Det finns ingen uppskattning över hur stor andel av den svenska marknaden som täcks in. 

Handeln ICA har lämnat statistik över vilka mängder de sålde under 1997. Deras andel av 

dagligvaruhandeln är 35%, men andelen av kemtekniska produkter är 41-44%, vi har räknat med 

medelvärdet 42,5%. 

Nielsen-index AC Nielsen Company gör marknadsundersökningar på uppdrag av bland annat de större 

tillverkarna och leverantörerna. Dessa Nielsen-index anges som marknadsandelar, men ger också 

värde på den totala försäljningen i ton. Nielsen-index uppskattas i genomsnitt omfatta ungefär 

85% av marknaden, varför deras mängder har räknas upp i denna rapport. 

Alla uppgifter avser försäljning till konsumenter om inget annat nämns. Vid tolkningen av statistiken är det viktigt att 

känna till att uppdelningen mellan produktkategorier inte alltid helt överensstämmer mellan olika källor. Uppdelningen 

- 30 -


mellan produkter för yrkesmässigt bruk och konsumentbruk kan skilja sig något mellan olika källor. I de fall vi tror att 

detta har avgörande betydelse har vi kommenterat det under respektive produktgrupp. 

- 31 -


Bilaga 2. 

Innehåll i kemtekniska produkter 

Sålda mängder till enskilda konsumenter 1988 och 1996 ( ton) 

TENSIDER 

LAS (linjär 

alkylbensensulfonat) 

1988 1996 + / - Not ang. miljömärkning 

6300 260 − − Ej godkänd 

Andra sulfonater 610 400 − Ej godkänd 

Alkylsulfat, alkyletersulfat 1600 5800 + + Godkänd 

Tvål och såpa 3800 5700 + Godkänd 

Alkydfosfat 10 60 + + Godkänd 

APEL (alkylfenoletoxylater) 9 0 − − Ej godkänd 

Alkoholetoxylater 2400 4800 + + Vissa typer godkända 

Alkoholetoxy/propoxylater 80 70 − Vissa typer godkända 

Kokosdietanolamid 200 60 − − Godkänd 

Alkylpolyglykosider 0 150 + + Godkänd 

Aminoxider 0 120 + + Vissa typer godkända 

Övriga nonjoniska 150 350 + + Vissa typer godkända 

Amfotära tensider 200 760 + + Vissa typer godkända 

Katjoniska tensider 2 0 − − Vissa typer godkända 

AVHÄRDARE/KOMPLEXBILDARE 

Fosfater 11000 3000 − − Begränsad mängd 

Polyakrylater 910 520 − Begränsad mängd 

Citrater, glukonater 50 2100 + + Godkända 

Zeoliter 200 7300 + + Bra Miljöval NEJ, Svanen JA 

EDTA (etylendiamintetraacetat) 120 1 − − Ej godkänd 

Fosfonater 80 50 − Ej godkända 

NTA (nitrilotriacetat) 20 0 − − Ej godkända 

BLEKKEMIKALIER 

Perborater 5200 90 − − Bra Miljöval NEJ, Svanen JA 

Perkarbonater 0 2000 + + Godkänd 

Klorisocyanurater 100 0 − − Ej godkända 

Natriumhypoklorit 300 9 − − Ej godkända 

Väteperoxid 0 8 + + Godkänd 

TAED (tetraacetyletylendiamin) 1100 430 − − Begränsad mängd 

- 32 -


Ditionit 260 0 − − Godkänd 

Fortsättning från föregående sida 

Sålda mängder till enskilda konsumenter 1988 och 1996 ( 

ton) forts. 

LÖSNINGSMEDEL 

1988 1996 + / - Not ang. miljömärkning 

Aromatiska 580 0 − − Ej godkända 

Klorerade 84 0 − − Ej godkända 

Isopropanol 50 50 Godkänd 

Etanol 760 910 + Godkänd 

Propylenglykol 50 820 + + Godkänd 

Urea 120 100 − Godkänd 

Polyetylenglykoler 600 120 − − Vissa typer godkända 

Trietanolamin 330 0 − − Ej godkänd 

Övriga lösningsmedel 9 50 + + Vissa typer godkända 

ÖVRIGT 

Natriumkarbonat 4000 9600 + + Godkänd 

Silikat, disilikat 6300 2900 − − Godkända 

Ammoniak 30 0 − − Godkänd 

Fosforsyra 20 0 − − Tillåts i vissa produkter 

Organiska syror 60 60 Godkända 

Kumensulfonater 0 220 + + Godkänd 

Fyllmedel 13000 2500 − − Begränsad mängd 

PVP 2 250 + + Godkänd 

CMC 

(karboxymetylcellulosa) 

4 220 + + Godkänd 

Konserveringsmedel 50 30 − Vissa typer godkända 

Parfym 260 260 Godkända 

Färgämnen 100 10 − − Tillåts i vissa produkter 

Optiska vitmedel 70 0 − − Ej godkända 

Enzymer 40 230 + + Godkända 

Silikoner 300 260 − Tillåts i vissa produkter 

Diverse tvål/schampo 410 640 + Vissa typer godkända 

- 33 - 

Tabellen fortsätter på nästa sida


Bilaga 3. 

Jämförelse med KemI:s produktregister 

Tabellen jämför användning av kemtekniska produkter till tvätt, disk och rengöring 1996. Tvål och schampo 

är ej anmälningspliktiga till Kemikalieinspektionen, och har därför räknats bort även i vår statistik. I 

uppgifterna från produktregistret har följande funktionsnummer slagits ihop; 929 tvättmedel, 924 

fläckborttagning, 934 tvätthjälpmedel, 923 diskmedel, 928 maskindiskmedel, 927 lokalrengöring, 926 

kalkborttagning. Mängder från funktion 920 rengöringsmedel har ej räknats in, eftersom 

sammansättningsuppgifter saknas. 

- 34 - 

SNFstatistik 

Endast 


KemI 

Endast 


Ton Ton Ton 

Tensider Linjär alkylbensensulfonat (LAS) 260 340 400 

KemI 

Andra sulfonater (SAS, AOS) 400 140 260 

Alkylsulfat, alkyletersulfat 5300 550 600 

Tvål och såpa 4200 530 660 

Oförtvålade fettsyror 980 1500 

Alkydfosfat 60 0 

Alkylfenoletoxylater (APEL) 0 0 

Alkoholetoxylater (AEO) 4800 2800 3600 

Alkoholetoxylater/propoxylater 70 0 110 

Kokosdietanolamid 70 20 40 

Alkylpolyglykosider (APG) 150 10 0 

Aminoxider 120 10 20 

Övriga nonjoniska tensider 160 

Amfotära tensider 570 40 40 

Katjoniska tensider 0 80 90 

Summa tensider 16200 5500 7300 

Avhärdare Fosfater 3000 5000 6900 

Polyakrylat 520 190 280 

Citrater mm 2100 1400 1500 

Zeolit 7300 2900 3000 

Summa avhärdare 12900 9400 11700 

Konsument+ 

yrkesmässig 

försäljning 

Tabellen fortsätter på nästa sida



SNFstatistik 

Endast 


- 35 - 

KemI 

Endast 


KemI 

Ton Ton Ton 

Konsument+ 

yrkesmässig 

försäljning

Komplexbildare 


EDTA 0 0 50 

Fosfonat 50 10 190 

NTA 0 10 2700 

Summa komplexbildare 50 20 2900 

Blekmedel Perborat 90 1480 1600 

Lösnings 

medel 

Perkarbonat 2000 1700 1900 

Klorisocyanurat 0 0 70 

Hypoklorit 10 50 110 

Väteperoxid 10 1300 

TAED 430 320 350 

Ditionit 

Summa blekkemikalier 2600 3500 5300 

Aromatiska 0 0 

Klorerade 0 

Isopropanol 50 0 

Etanol 910 650 890 

Propylenglykol 820 440 450 

Urea 100 

Polyetylenglykoler 120 20 20 

Trietanolamin 0 100 430 

Övriga lösningsmedel 0 0 60 

Summa lösningsmedel 2100 1200 2100 

Alkali Natriumkarbonat 9600 6000 28900 

Silikater, disilikater 2900 3500 6500 

Natrium- och kaliumhydroxid 220 6400 

Ammoniak 30 0 0 

Summa alkali 12500 9800 41400 

Syror Fosforsyra 0 50 270 

Oorganiska syror 0 690 

Organiska syror 60 0 130 

Summa syror 60 50 1100 

Tabellen fortsätter på nästa sida 

- 36 -


Fyllmede 

l 


SNFstatistik 

Endast 


- 37 - 

KemI 

Endast 


KemI 

Ton Ton Ton 

natriumsulfat, natriumklorid 2400 6000 18400 

Övrigt Polyvinylacetat-polyetylenglykol 

(PVP) 

250 

Karboxymetylcellulosa (CMC) 220 120 140 

Konserveringsmedel 30 10 20 

Kumensulfonater 220 0 260 

Parfym 220 580 580 

Färgämnen 10 

Optiska vitmedel 0 

Enzymer 230 140 160 

Silikoner 260 10 10 

Diverse ingredienser 30 30 

Konsument+ 

yrkesmässig 

försäljning 

Totalmängd 73100 73600 151700 

Namngivna ingredienser 49700 36400 91800 

Okända ingredienser 14300 17000 

Vatten 23400 22900 42900 

Vattenhalt 32% 31% 28%

Hushållskemikalier i förändring - Naturskyddsföreningen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?