06.09.2013 Views

här! - Utrikespolitiska Föreningen Södertörn

här! - Utrikespolitiska Föreningen Södertörn

här! - Utrikespolitiska Föreningen Södertörn

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Ny redaktion. Ny design. Samma tidning.<br />

Ni som troget läst Söderut under er tid på <strong>Södertörn</strong>s högskola kommer säkert att märka några förändringar<br />

i det <strong>här</strong> numret. Den redaktion som under lång tid jobbat med tidningen har nu gått vidare<br />

till nya utmaningar. Så först vill jag därför passa på att säga tacka till alla som jobbat med Söderut.<br />

Stafettpinnen har nu gått vidare, så att säga. Därmed ser tidningen också lite annorlunda ut mot<br />

föregående nummer. Söderut har fått en ny logo, ny design och nytt innehåll. Bland annat har vi valt<br />

att satsa på en engelsk text. Detta för att öka bredden på tidningen och förhoppningsvis också locka<br />

utbytesstudenter att upptäcka Söderut. Men trots att lite har förändrats är inriktningen på tidningen<br />

fortfarande densamma, internationella frågor av liten och stor karaktär. Kort och gott: Ny redaktion,<br />

ny design men samma tidning.<br />

Medarbetare<br />

Chefsredaktör<br />

Jesper Hagel<br />

Layout<br />

Emma Lundborg<br />

Tomi Joutsen<br />

Korrekturläsare<br />

Janna Ekbrant<br />

Skribenter<br />

Natasha Ryan<br />

Mariola Stanio<br />

Johanna Skagerberg<br />

Freja Andersson<br />

Jenny Sonesson<br />

Vill du vara med att skapa?<br />

Känner du att du vill vara med och skapa<br />

framtidens tidning. Vi söker alltid skribenter,<br />

redigerare, fotografer, korrekturläsare<br />

och andra medarbetare. Arbetet är ideellt<br />

men räknas självfallet mot att bygga upp<br />

en portfolio eller cv. Inga förkunskaper<br />

krävs. Så har du en fråga du brinner för, en<br />

historia att berätta, eller bara är nyfiken på<br />

vad det innebär att jobba med en tidning<br />

så hör av dig till:<br />

Redaktion@soderut.org<br />

Detta material är helt eller delvis finansierat<br />

av Sida, styrelsen för internationellt<br />

utvecklingsarbete. Sida delar<br />

inte nödvändigtvis de åsikter som<br />

<strong>här</strong> framförs. ansvaret för innehållet<br />

är uteslutande skribentens<br />

iOmslagsbild<br />

Tomi Joutsen<br />

Upptryckt av<br />

Trydells<br />

I sammarbete med<br />

<strong>Utrikespolitiska</strong> föreningen<br />

<strong>Södertörn</strong><br />

Kontakt:<br />

Soderut@ufsodertorn.org<br />

Källa omslagsbild: www.sxc.hu


Våran jord är inte stor<br />

När Lejonkungen hade premiär 1994 blev jag helt tagen. Speciellt var det en scen som<br />

fastnade i mitt minne. Den rödnäbbade fågeln Zazu sitter fast i en bur och sjunger ”våran<br />

jord är inte stor”. Trots att Zazu aldrig fick sjunga klart låten så etsade den sig fast i mitt minne.<br />

Nu när 2012 går mot sitt slut och nästa nummer av Söderut ligger färdigt känns refrängen aktuell<br />

igen. Men på ett nytt sätt.<br />

GLOBALISERINGEN lämnar tydliga spår i det svenska samhället. Händelser på andra sidan jorden<br />

påverkar oss i dag i högre grad än tidigare. Flyktingar från krigets Syrien söker sig desperat till<br />

Sverige. Den ekonomiska krisen i Europa lämnar spår i vår ekonomi. Utgången av det Amerikanska<br />

valet skickar kanske inte svallvågor i svensk politik, men att det berör oss är uppenbart. Vi<br />

blir mer och mer påverkade av globala händelser. Därför är det också extra viktigt att hålla sig<br />

uppdaterad med omvärlden. Det går inte längre att endast följa lokalpolitikerna i Huddinge och<br />

tro att det räcker. För att förstå den värld vi lever i krävs ett bredare engagemang. En samlad<br />

bild, så att säga.<br />

I DET HÄR NUMRET av Söderut har vi därför valt att titta närmare på några viktiga politiska val runt<br />

om i världen. Valet i Syrien under maj månad, valet i Katalonien och förstås giganternas kamp<br />

på andra sidan Atlanten, det Amerikanska presidentvalet. Alla är de val som i allra högsta grad<br />

påverkar det egna landets medborgare, men också världen i stort. Så förhoppningsvis kan vi<br />

på redaktionen bjuda er på upplyftande och underhållande läsning i vintermörkret. Kom ihåg,<br />

”våran jord är inte stor”.<br />

Jesper Hagel, Chefsredaktör


FOTO: SXC:HU


NR.<br />

42012 Söderut, UF, <strong>Södertörn</strong><br />

6 Dollar, lögner och politik<br />

- Det Amerikanske presidentvalet<br />

9 ”Allt i USA blir politik”<br />

-Intervju med Leigh Scudder<br />

10 Valet som splittrar Spanien<br />

-Parlamentsval i Katalonien<br />

12 Val i krigets skugga<br />

-Syriens första flerpartival<br />

14 Sudan’s vote: the hope for peace<br />

-Söderut in english<br />

16 Abort i en delad värld<br />

- Fokus på abortfrågan<br />

18 Abortkamp till sjöss<br />

- Women on Waves<br />

19 Med fokus på kvinnan<br />

-Natasha Ryan diskuterar jämställdhet<br />

20 10 viktigas utrikespolitiska händelser<br />

-Johan Eriksson listar de gånga året<br />

21 Kalendarium & nyheter<br />

-<strong>Södertörn</strong>s information<br />

22 Varför är du med i UF?<br />

-Presentation av UFs styrelse<br />

23 FN, UD & Amerikanska valet<br />

-Föreläsningar anordnade av UF


Dollar, lögner<br />

Det Amerikanska presidentvalet var dyrare, smutsigare<br />

och mer intensivt än någonsin. Söderut har<br />

tittat närmare på 2012 års valkampanj och framtiden<br />

för president Obama.<br />

NÄR DEN HÄR texten trycks har det gått<br />

en månad sedan valet. Det val där<br />

sex miljarder dollar pumpades in på<br />

tre månader för TV-reklam och annan<br />

PR som gick ut på att smutskasta<br />

den andra kandidaten. Det amerikanska<br />

valet 2012 mellan presidenten<br />

Barack Obama och guvernören Mitt<br />

Romney är det dyraste valet någonsin<br />

i amerikansk historia. Obama har<br />

även varit med om det val som slog<br />

rekord innan detta, valet 2008 mellan<br />

honom och McCain. Då stod landet inför<br />

den största krisen det sett sedan<br />

1929. Obama som den första svarta<br />

presidenten och slagordet ”Change”<br />

fick många svarta, latinos och andra<br />

minoriteter att rösta och fick många<br />

som annars hade ignorerat valet att<br />

donera pengar. Trots krisen landet<br />

var på väg att möta slog valspende-<br />

ringarna rekord.<br />

Nu har landet fyra år senare fortfarande<br />

inte kommit ur krisen och trots<br />

att arbetslösheten ligger på åtta procent,<br />

slår detta val rekordet för det<br />

dyraste valet någonsin. Frågan är hur<br />

många liv dessa sex miljarder dollar<br />

hade kunnat hjälpa i en tid av sorg<br />

och hopplöshet? Båda kandidaterna<br />

sade sig vilja hjälpa medelklassen att<br />

uppnå ”the American dream”, men<br />

spenderar en absurd summa pengar<br />

landet egentligen inte har på en valkampanj.<br />

Många amerikaner är själva<br />

väldigt besvikna på valet, även om deras<br />

kandidat vann.<br />

– På slutet var jag så himla trött på<br />

att se kandidaterna på TV att jag inte<br />

ville ha något med valet att göra. Båda<br />

två var otroligt småsinta och vi fick<br />

aldrig höra något av värde, säger Ja-<br />

cob Presson, 22, forskningsanalytiker<br />

vid Cutting Edge Information i Durham,<br />

North Carolina.<br />

Som tidigare student inom ekonomi,<br />

juridik och internationell politik<br />

vid North Carolina State University, är<br />

han otroligt missnöjd med detta val.<br />

– Att båda kandidaterna ljög väldigt<br />

mycket, kanske mest Romney,<br />

hjälpte inte, säger han uppgivet.<br />

DENNA TREND, att båda kandidaterna<br />

ljuger, smutskastar och skyller landets<br />

brister på den andre, är kanske<br />

inte specifik för just detta val, men<br />

är ändå något som hänt mer och mer<br />

sedan millennieskiftet. Mellan 2004-<br />

2008 utsattes Bush för omfattande<br />

kritik från demokraterna, vilket republikanerna<br />

använt som anledning att<br />

hata tillbaka. Idag skjuts båda parti-


och politik<br />

erna konstant mot sina extremer, med<br />

en oerhört polariserad kongress som<br />

resultat. Att en kandidat skulle vinna<br />

som Ronald Reagan gjorde 1984, där<br />

den enda staten han inte vann var<br />

Minnesota, är idag otänkbart. Men<br />

Presson, en liberal som för det mesta<br />

associerar sig med demokraterna i<br />

USA, ser en större utveckling:<br />

– Alla växande befolkningsgrupper<br />

i det amerikanska samhället går mer<br />

mot det demokratiska partiet och det<br />

kan vara så att vi ser en eller flera<br />

demokratiska kandidater vinna som<br />

Reagan gjorde om tio eller tjugo år,<br />

förklarar han.<br />

ROMNEY STÄMPLADES under valet som<br />

någon som bara sa det han trodde<br />

åhöraren ville höra, även om han sagt<br />

något helt annat till en annan publik<br />

dagen innan. Abortfrågan var populär<br />

bland journalister och det var svårt<br />

att få någon entydig ståndpunkt från<br />

Romney. Obama kanske var klarare<br />

med vad han tyckte i olika frågor, men<br />

efter en hemsk prestation i den första<br />

debatten och några försiktiga, ganska<br />

omodiga tal frågade sig många demokrater<br />

om han överhuvudtaget förtjänade<br />

deras röst. Genom ”October Surprise”,<br />

den förödande orkanen Sandy,<br />

fick han chansen att visa vad han går<br />

för som president medan Romney<br />

framstod som maktlös.<br />

– Han trädde fram som en president<br />

och det hjälpte att Chris Christie,<br />

guvernören för New Jersey, var så<br />

pass positiv mot Obama. Det skadade<br />

i alla fall inte och hade kunnat sluta<br />

illa om han inte skött sig, funderar<br />

Presson.<br />

FOTO: SXC.HU/ NICOLAS RAYMOND<br />

FRÅGAN ÄR JU VAD för skillnad det gör<br />

om det är en republikansk eller demokratisk<br />

president för den genomsnittliga<br />

amerikanen. Presidenter gör<br />

ofta inte det de lovar och det kan vara<br />

en anledning till varför valdeltagandet<br />

ofta inte är särskilt högt.<br />

– Obama hade redan tappat mitt<br />

förtroende när han inte stängde Guantanamo,<br />

verkställde en färglös<br />

sjukvårdslag och misslyckades med<br />

att minska underskottet i ekonomin.<br />

Men när jag kollade på Romney blev<br />

jag vettskrämd och det kändes som<br />

att jag inte hade något annat val än<br />

att rösta på Obama, avslutar Presson<br />

resignerat.<br />

TEXT: NATASHA RYAN


Obamas<br />

tuffaste<br />

utmaningar<br />

PRESIDENT BARACK HUSSEIN OBAMA blev<br />

den 7 november 2012 svensk tid omvald<br />

till det vita huset och kommer att<br />

sitta vid makten de nästkommande<br />

fyra åren. Om det var värt alla de miljarder<br />

dollar som lades på kampanjen<br />

är tvivelaktigt, men han har i alla fall<br />

vunnit en andra chans att vinna tillbaka<br />

amerikanernas hjärtan och slutföra<br />

det han påbörjat.<br />

Historiskt sett har presidenter spelat<br />

mer defensivt än offensivt under<br />

andra perioden när de blir omvalda,<br />

vilket skulle tyda på att amerikaner<br />

inte kan förvänta sig mycket förändring<br />

inom de nästkommande åren.<br />

Obama kommer med största sannolikhet<br />

inte att röra någon av de<br />

frågor som för oss som svenskar och<br />

européer kanske är de viktigaste –<br />

dödsstraffet, storleken på den amerikanska<br />

militären, vapenkontrollen,<br />

fängelset vid Guantanamo Bay, eller<br />

stödet för Israel.<br />

– Den amerikanska militären är<br />

världens största arbetsgivare, efter<br />

9/11 är det inte många som är beredda<br />

att kompromissa bort militärmakten,<br />

berättar Kent Werne, journalist<br />

och författare, vid en dialog om valet<br />

på <strong>Södertörn</strong>s högskola.<br />

FOTO: SXC.HU/ MATEUSZ STACHOWSKI<br />

Massskjutningar, krig och arbetslöshet. Utmaningarna som väntar<br />

president Obama är många och stora. Men hur mycket kan egentligen<br />

en av världens mäktigaste personer förändra?<br />

Republikaner har för vana att kalla<br />

demokrater svaga när det kommer till<br />

den nationella säkerheten vilket demokraterna<br />

verkar ha tröttnat på, så<br />

det verkar som att USA kommer hålla<br />

kvar sin position som världspolis. Vapenkärleken<br />

är så pass förankrad i<br />

den amerikanska kulturen att någon<br />

förändring där inte heller går att hoppas<br />

på.<br />

– Varje mans rätt att försvara sig<br />

själv och äga en pistol skrevs i konstitutionen<br />

under en tid när USA fick<br />

förlita sig på böndernas kapacitet<br />

att försvara landet, eftersom det inte<br />

fanns någon militär, förklarar Werne.<br />

USA HAR NU världens största militär<br />

men enskilda tillåts ändå äga egna<br />

pistoler på grund av konstitutionen.<br />

Trots att antalet masskjutningar ökar<br />

varje år har Obama genom flera nya<br />

lagstiftningar endast gjort det lättare<br />

för privatpersoner att äga egna vapen.<br />

Guantanamo Bay kan komma att<br />

stängas av en framtida president när<br />

rädslan för araber lugnar ned sig,<br />

men det är antagligen inget Obama<br />

kommer att få igenom som han lovat<br />

tidigare. Att använda sin makt som<br />

president för att faktiskt göra något åt<br />

det som händer i Gaza är överdrivna<br />

förhoppningar på den sittande presidenten<br />

eller ens någon kommande<br />

president.<br />

VAD KAN OBAMA göra och vad kommer<br />

han att göra? Med en så pass delad<br />

kongress är det svårt att få igenom<br />

någon förändring. Han förhindrade<br />

republikanerna från att ta tillbaka<br />

sin sjukvårdslag och kommer kunna<br />

arbeta smått med underskottet, men<br />

planerar för nästa år att spendera<br />

resurser på en större regering, något<br />

som ofta är impopulärt bland väljare.<br />

Han vill använda de resurser som<br />

sparas in från att Irak-kriget är över<br />

och från att kriget i Afghanistan avslutas<br />

2014 till att skapa fler jobb,<br />

främst inom matematik, forskning<br />

och förnybar energi.<br />

Det främsta fokuset utöver underskottet<br />

och jobb kommer vara invandringsreformen<br />

och som han själv<br />

sa efter segern: det finns mycket arbete<br />

att göra. Nu återstår bara att se<br />

om han får igenom det han vill.<br />

TEXT: NATASHA RYAN


LEIGH SCUDDER lutar sig fram och smuttar försiktigt på teet.<br />

Han tittar runt i Aroms lokal.<br />

– En cafeteria som den <strong>här</strong> skulle vi aldrig ha vid mitt<br />

gamla universitet, där finns det bara en matsal. Här är det<br />

annorlunda, säger han och fortsätter:<br />

– Till exempel skulle jag aldrig komma på tanken att kalla<br />

en lärare vid förnamn. Man säger antingen professor eller<br />

doktor och sedan efternamnet.<br />

NÄR VI TRÄFFAS är det bara dagar efter att det amerikanska<br />

presidentvalet har avgjorts och Obama blir president i fyra<br />

år till. Själv är Leigh registrerad som oberoende i sin delstat.<br />

Inte för att det spelar någon roll när han röstar. Men<br />

Amerikansk politik tilltalar inte Leigh. Något som gjorde att<br />

han avstod från att rösta i senaste valet.<br />

– Många skulle säga till mig att människor har dött för<br />

att jag ska kunna rösta och att alla inte har den möjligheten.<br />

Men varför ska jag rösta på ett alternativ jag inte tycker om?<br />

SJÄLV SAKNADE Leigh miljöfrågorna i 2012 års valkampanj.<br />

Samtidigt som han förstår att andra frågor väger tyngre just<br />

nu.<br />

– Om Obama hade tagit upp miljöproblemen hade jag<br />

kanske röstat. Men just nu gör jag mer nytta genom att spara<br />

röstpappret, säger han.<br />

Han poängterar också att det amerikanska elektorssystemet<br />

gör att hans röst inte är mycket värd.<br />

– Min delstat är ingen vågmästarstat, alla röstar på demokraterna.<br />

Så vad jag än hade röstat på hade det inte spelat<br />

någon roll.<br />

”Allt i USA<br />

blir politik”<br />

Nöjd. Leigh Scudder tycker om det akademiska livet i Sverige och skulle kunna tänka sig att flytta hit i framtiden.<br />

Leigh Scudder bor vanligtvis i Connecticut, USA. Men sedan augusti<br />

studerar han historia på <strong>Södertörn</strong>s högskola. Söderut har träffat<br />

honom för att diskutera plugg, Svensk kultur och Amerikansk politik.<br />

Enligt Leigh blir även den amerikanska politiken lätt<br />

för mycket.<br />

– Ta bara en sådan sak som att en kraftfull modern västerländsk<br />

nation fortfarande debatterar om aborter och<br />

evolutionsteorier – under en valkampanj! Säger han och<br />

fortsätter:<br />

– När helt plötsligt läskedrycker skulle beskattas blev<br />

det en politisk fråga som gick hela vägen upp till toppen.<br />

ENLIGT UNDERSÖKNINGAR skulle majoriteten av den svenska<br />

befolkningen rösta på Obama om de fick chansen. Något<br />

som Leigh tydligt märkt.<br />

– Jag tycker det är tydligt att Sverige tycker om Obama,<br />

säger han.<br />

Även om mycket är annorlunda i Sverige jämfört med<br />

USA så blev det inte en kulturchock att komma hit menar<br />

Leigh.<br />

– Amerikansk kultur är överallt. Någon bär en Yankeekeps,<br />

musiken och tv-programmen är samma. Det är annorlunda<br />

<strong>här</strong> men inte främmande.<br />

Studieklimatet i Sverige gillar han. Men i januari är utbytesprogrammet<br />

över och flyget tillbaka mot Connecticut<br />

lyfter.<br />

– Jag vill inte åka tillbaka, jag älskar den svenska akademiska<br />

världen. Jag skulle nog kunna tänka mig att flytta<br />

hit någon gång. Om jag hittade ett jobb jag trivs med.<br />

TEXT OCH FOTO: JESPER HAGEL


Valet som<br />

splittrar Spanien<br />

Det går en separatistisk våg genom Spanien.<br />

Det baskiska partiet PNV som jobbar<br />

för ett självständigt Baskien nådde stora<br />

framgångar i regionvalet tidigare i höst och<br />

i Katalonien vill en majoritet av invånarna bli<br />

självständiga.<br />

Den 25 november gick parlamentsvalet<br />

i Katalonien av stapeln. Men bara i<br />

teorin, i praktiken var det snarare en<br />

folkomröstning för eller emot självständighet.<br />

När denna tidning gick<br />

i tryck hade valet ännu inte genomförts,<br />

men enligt Svenska Dagbladet<br />

var 51 procent av katalanerna för<br />

självständighet.<br />

Spanien är ett av länderna som<br />

drabbats hårt av eurokrisen, med<br />

bland annat massarbetslöshet och<br />

frysta löner som följd. Krisen satte<br />

även djupa spår i Kataloniens ekonomi<br />

och flera röster höjdes för självständighet.<br />

Kritik riktades bland annat<br />

mot att Katalonien själva inte fick<br />

bestämma över sin skattesättning och<br />

när den spanska staten chockhöjde<br />

skatterna utbröt starka protester.<br />

UNDER ÅRET HAR flera olika aktioner<br />

genomförts som visar att katalanerna<br />

mer än någonsin är för självständighet.<br />

Det årliga firandet av Kataloniens<br />

nationaldag, 11 september, utmynnade<br />

i en stor demonstration för självständighet,<br />

där det slutade med att de<br />

katalanska politikerna utlyste regionvalet.<br />

Ett annat exempel var El Clasico<br />

där FC Barcelonafansen uppmanades<br />

att vifta med katalanska flaggor och<br />

skrika slagord för självstyre.<br />

DET ÄR OSÄKERT vad de folkvalda vill<br />

med regionvalet och hotet om självständighet.<br />

Vill de ha en större autonomi<br />

eller vill de bli en helt egen stat?<br />

Kraven på självbestämmande kommer<br />

från de stora skatteutjämningar<br />

Katalonien tvingats betala, vilket<br />

gjort att de själva fått ett stort budgetunderskott.<br />

Samtidigt är det ledande partiet<br />

i Katalonien, CIU, måna om att fortsätta<br />

tillhöra såväl Spanien som EU,<br />

även om man vill klippa banden till<br />

Madrid. Kraven har inte fallit i god<br />

jord hos den spanska centralmakten i<br />

Madrid, som hotat om att hela initiativet<br />

kan ses som brott mot grundlagen<br />

och att de inte skulle erkänna Katalonien<br />

som en egen stat.<br />

Hittills har Spanien, trots det rika<br />

norr, fattiga söder och separatistiska<br />

tongångar, lyckats hålla ihop landet<br />

med en väl genomtänkt balansgång<br />

mellan centralmakt och regionalt<br />

självbestämmande. Frågan är om de<br />

lyckas även denna gång.<br />

TEXT OCH FOTO: FREJA ANDERSSON<br />

FAKTA: KATALONIEN<br />

Officiellt namn: Catalunya<br />

Huvudstad: Barcelona<br />

Språk: katalanska och kastellanska<br />

Antal invånare: ca 7 miljoner<br />

Nationaldag: 11 september<br />

Övrigt: Sedan 1 januari 2012 är<br />

tjurfäktning förbjudet i Katalonien


De vill bryta sig loss<br />

De delar en drömm. Drömmen om ett eget<br />

Katalonien. Söderut har träffat Josep Puigdemont<br />

Casamajo` och Eric Torra i Fernandez<br />

för att höra deras syn på Spaniens framtid.<br />

Jag träffade Josep Puigdemont<br />

Casamajo`och Eric Torra i Fernàndez<br />

från den Katalanska kulturföreningen<br />

Les Quatre Barres för att höra om<br />

deras funderingar kring ett självständigt<br />

Katalonien och valet den 25:e<br />

november.<br />

<strong>Föreningen</strong> består av cirka 40 familjer<br />

som samlas ungefär 5-6 gånger<br />

om året för att bejaka sin kultur, sitt<br />

språk och sina traditioner. <strong>Föreningen</strong><br />

har funnits i 35 år. . Liknande för- för- föreningar<br />

finns runt om i hela världen<br />

och äröppnaför för alla alla som som är är intresseintresse-<br />

rade av den Katalanska kulturen och<br />

språket.<br />

NÄR FÖRENINGEN startade var den<br />

främst en viktig social aktivitet för de<br />

katalaner som kom till Sverige under<br />

Francos diktatur, de kunde dela erfarenheter<br />

och prata om vad som skedde<br />

i Katalonien.<br />

När jag träffar Josep och Eric ett<br />

par veckor innan valet är det önskan<br />

om ett självständigt Katalonien man<br />

talar om. Josep och Eric berättar om<br />

ett missnöje som växt fram ganska<br />

starkt under de senaste 10 åren hos<br />

det Katalanska folket och även om de<br />

ekonomiska aspekterna som, enligt<br />

Josep, ”har satt mer bränsle till elden”<br />

om en önskanom om ett ett självständigt självständigt KaKa-<br />

talonien.<br />

Men framförallt så menar de att de<br />

ser Katalonien som en egen nation,<br />

med sitt eget språk, sin kultur och<br />

traditioner. De talar om en misstro till<br />

den spanska centralmakten i Madrid<br />

som ej gett positiv respons på frågor<br />

som är viktiga för Katalonien, som att<br />

till exempel bygga ut infrastrukturen.<br />

NÄR JAG FRÅGAR om deras förväntningar<br />

på valet verkar de optimistiska och<br />

menar att detta är en viktig fråga,<br />

inte bara för en social eller kulturell<br />

grupp, och att valet kommer visa hur<br />

pass stort intresse som finns för frågan.<br />

Med detta menar Eric att det finns<br />

två alternativ, att rösta på de partier<br />

som anser att Kataloniens självständighet<br />

är en viktig fråga och lyfter<br />

fram den och de partier som inte gör<br />

det och utfallet kommer visa var intresset<br />

ligger.<br />

Han gör också en jämförelse mellan<br />

Katalonien och Spanien där relationen<br />

är som när ett vuxet barn vill<br />

bryta sig loss från sina föräldrar för<br />

att göra sin röst hörd och för att bli<br />

tagen på allvar som en självständig<br />

kraft att räkna med.<br />

Han menar att ett självständigt<br />

Katalonien också är sista utvägen<br />

för detta, att få sin röst och vilja hörd<br />

utan att bli klappad på huvudet. När<br />

jag sitter med Josep och Eric på kulturhuset<br />

i Stockholm så vet vi inte hur<br />

valresultatet kommer att se ut, men<br />

att det finns ett starkt intresse för frågan,<br />

inte bara i Spanien, är tydligt.<br />

DE OLIKA konsekvenserna av valutgången<br />

kommer troligtvis att påverka<br />

Spanien och relationen mellan centralmakten<br />

i Madrid och Katalonien.<br />

Men att det är ett viktigt val, inte<br />

minst ur ett historiskt perspektiv är<br />

något både Josep och Eric påpekar<br />

och nu återstår det att se huruvida<br />

det blir ett nytt avstamp i Kataloniens<br />

historia eller inte.<br />

TEXT OCH FOTO: JOHANNA SKAGERBERG<br />

FOTO: FREJA ANDERSSON


Val i<br />

krigets<br />

skugga<br />

Syrien genomförde sitt första demokratiska<br />

flerpartival mitt under arabiska<br />

vårens blodigaste krig. Omvärlden<br />

och oppositionen dömde ut valet<br />

som en fars, medan Bashar al-Assad<br />

deklarerade att han fortfarande<br />

hade folkets stöd. Nu hoppas omvärlden<br />

och oppositionen på ett nytt<br />

val. Ett val utan regimen. Söderut har<br />

tittat närmare på landets framtid.<br />

FOTO: SXC:HU/CONSTANTIN DEACONESCU


U<br />

NDER DEN FN-ÖVERVAKADE vapenvilan<br />

rasade våldet i Syrien.<br />

Samtidigt bestämde sig<br />

Bashar al-Assads regim för att hålla<br />

landets första demokratiska flerpartival<br />

på flera decennier. Det var den 7<br />

maj 2012. Vapenvilan hölls inte av någon<br />

sida och al-Assad kommenterade<br />

valet med att han hade folkets fulla<br />

stöd. Mediernas rapportering har<br />

varit ytterst sparsam angående valet<br />

och verkar också ha gått obemärkt<br />

förbi på flera håll i Syrien. En av Syriens<br />

nationella råds medlemmar, Bashar<br />

al-Haraki beskriver valet som en<br />

fars. Han säger till TT att valet bara<br />

är en del av regimens maskerad. Även<br />

de andra stora oppositionskrafterna<br />

dömde ut valet.<br />

I februari i år ändrade al-<br />

Assad konstitutionen och sade<br />

sig vilja införa flera reformer för<br />

att få landet på rätt spår. I vårens<br />

val deltog ett tiotal partier som<br />

tillsammans hade nominerat 7<br />

000 kandidater till parlamentet,<br />

vilket innefattar 250 platser. TT<br />

beskriver ett anslag med en bild<br />

på en död ung man där texten ovanför<br />

lyder: ”Rösta för er parlamentskandidat,<br />

den döde Nour al-Dalati”. Dessa<br />

skämtanslag sågs över stora delar av<br />

Syrien som ett sätt att göra narr av<br />

valet.<br />

DANIEL DEMIR som är elev på <strong>Södertörn</strong>s<br />

Högskola har hela sin pappas<br />

släkt i Syrien. Han berättar om den<br />

optimism de alla kände när al-Assad<br />

för första gången – för snart två år<br />

sedan – beskrev att det skulle hållas<br />

ett val:<br />

– Jag var optimistisk och trodde<br />

på det, al-Assad hade förklarat att<br />

’jag kommer att ge er ett multi-partisystem’<br />

men sade ’vänta jag vill först<br />

göra de reformer jag tänkt’.<br />

Daniel Demir förklarar att både<br />

han och hans pappa, som följt konflikten<br />

på nära håll, trodde på det och säger<br />

att nu i efterhand känns det som<br />

att man inte borde trott på vad han sa,<br />

med tanke på hur han håller på:<br />

– Ingenting han gör visar på att<br />

han vill förbättra någonting i slutändan.<br />

Själva valet var ingenting som diskuterades<br />

i Daniel Demirs familj. Han<br />

säger själv att han inte var medveten<br />

om att det redan hållits. På frågan hur<br />

han tänker på framtida val svarar han<br />

att han brukar jämföra den arabiska<br />

våren med franska revolutionen.<br />

– Gång på gång har oppositionen<br />

störtat regeringar och hierarkiska<br />

system, men ändå har det påbörjats<br />

nya konflikter direkt efteråt, förhoppningsvis<br />

blir det inte så i Syrien. Men<br />

eftersom det är så mycket inhemsk<br />

problematik så vet jag inte, nu är det<br />

inte längre bara en konflikt mellan<br />

”Det enda folket strävar<br />

efter är rättvisa, fred<br />

och trygghet.”<br />

oppositionen och regimen, nu är det<br />

även problem mellan rebellerna där<br />

man anfaller varandra, säger Daniel<br />

Demir.<br />

DEN 23 OKTOBER höll FN ett seminarium<br />

i Stockholm, angående Syrienkonflikten<br />

och FN:s roll i den. Abdulbaset<br />

Sieda, ordförande i Syriens nationella<br />

råd, förklarade att det viktigaste för<br />

Syrien är att ena folket:<br />

– Det enda folket strävar efter är<br />

rättvisa, fred och trygghet.<br />

Sieda menar att det endast kan<br />

uppnås genom att låta alla grupper<br />

och minoriteter vara med. Oppositionen,<br />

som hade ett stort möte i Kairo<br />

tidigare i år, sammanställde där det<br />

han kallar Syriens framtida dokument.<br />

Mötet handlade om hur man<br />

på ett demokratiskt sätt och med respekt<br />

för alla minoriteter ska kunna få<br />

ett fredligt framtida Syrien.<br />

Under seminariet uttryckte Sieda<br />

även oro för en mer extremistisk islamisk<br />

gruppering inom landet. Daniel<br />

Demir talar om samma sak och delar<br />

Siedas oro:<br />

– Folk kommer från andra delar<br />

av världen för att slåss, såsom jihadister<br />

och tyskar, det har förekommit<br />

masslakt av kristna och alawiter.<br />

Alawiter är ju al-Assads folk, så även<br />

om det blir så att presidenten avgår<br />

så tror jag att det kan bli interna konflikter<br />

ett tag framöver. För nu när det<br />

väl har startat, hur ska man kunna<br />

stoppa det från ingenstans?<br />

ABDULBASET SIEDA menar att extremismen<br />

i Syrien är helt oacceptabel och<br />

kommer inte att lagligt få förekomma<br />

i framtiden. Han talar i termer som att<br />

det är ett absolut faktum att<br />

al-Assad antingen kommer<br />

att störtas eller ge sig för oppositionens<br />

krav.<br />

Gång på gång poängterar<br />

Sieda under seminariet,<br />

med desperation i rösten, att<br />

människor inte är siffror, de<br />

är inte bara ännu en dödad,<br />

de är någons bror, mamma eller<br />

pappa, någon som gillade<br />

tavlor eller älskade film. Han säger<br />

att omvärlden inte gör någonting, att<br />

det i dagsläget inte finns någon som<br />

reagerar. Han liksom Daniel talar om<br />

Ryssland som den största orsaken till<br />

varför kriget fortsätter utan att omvärlden<br />

hjälper. Ryssland lade in sitt<br />

veto gentemot en FN-insats i landet,<br />

när det hölls val i säkerhetsrådet om<br />

just Syrien. Detta är den främsta anledningen<br />

till varför det inte har kommit<br />

något militärt ingripande från<br />

omvärlden.<br />

– Om det blir val igen så kommer<br />

majoriteten att vilja rösta på något<br />

islamistiskt för i slutändan är man<br />

mest bekväm inom islam, som Egypten<br />

exempelvis, på så sätt tror jag att<br />

de kommer tillbaka till något sådant<br />

egentligen. Man vet aldrig vad som<br />

händer, säger Daniel Demir.<br />

Fotnot: Daniel Demir heter egentligen<br />

någonting annat.<br />

TEXT: JENNY SONESSON


Söderut in english<br />

SUDAN’S VOTE<br />

BETWEEN THE 9TH and 15th of January<br />

2011 a referendum took place in the<br />

southern part of Sudan, which settled<br />

if this region would still be a part<br />

of Sudan or become an independent<br />

state. The final result of this referendum<br />

weren’t questionable: 98.83% of<br />

population voted for independence.<br />

Strong support for an own and<br />

sovereign country among people in<br />

southern Sudan isn’t surprising if we<br />

look on the aspect, which divided Sudan<br />

in two different parts already since<br />

1956, when the dominance of the<br />

Muslim and Arabian northern part of<br />

Sudan over the Christian and African<br />

south had become more visible. Continuous<br />

conflicts and civil war became<br />

an everyday life for people. Power<br />

was in the hands of the northern elite,<br />

which discriminated the south part of<br />

the country by letting people starve,<br />

neglecting children’s education and<br />

lack of health care. Differences bet-<br />

The hope for peace<br />

Ethnical, religious, cultural and language differences as well as the oil<br />

question divided Sudan in a north and south part long before the referendum<br />

2011. However, this historical election did not manage to erase<br />

old conflicts, of which oil is the biggest issue and this clash can lead to<br />

other tensions.<br />

ween those big groups have also had<br />

a religious ground.<br />

Year 1978 oil deposits were discovered<br />

in the southern part of Sudan.<br />

This resource became another conflict<br />

issue in the country. The ambition<br />

of the Northern part of the country<br />

was to control all benefits from the<br />

oil. In order to do this the Khartoum<br />

regime built up, in cooperation with<br />

others actors, a pipeline and refinery<br />

in the northern part of the country. In<br />

this way they appropriated both profits<br />

and workplaces.<br />

IT IS ALSO important to emphasize that<br />

in conjunction with getting out oil,<br />

Sudan attract more and more companies,<br />

which started to throw their<br />

weight around and it was particularly<br />

negative for the local population. People,<br />

which traditionally had been<br />

living in those rich in oil areas was<br />

thrown out from their houses.<br />

Human rights violations in Sudan<br />

drew charity organisations attention.<br />

Year 1999 the UN General Assembly<br />

presented a report that in one<br />

of these exploited areas people were<br />

evicted with use of massive violence<br />

in the course of ten days. Later UN´s<br />

report from year 2002 showed that<br />

the situation given to human rights<br />

has not changed. This report underlines<br />

even that oil exploration do have<br />

an interconnection with the conflict.<br />

Human Rights Watch in turn points<br />

out that oil in Sudan instead of bringing<br />

peace, prosperity and security; it<br />

brings out conflicts, people expulsion<br />

and widespread abuses.<br />

Nevertheless the possibility that<br />

Sudan is going to be condemned as a<br />

genocidal regime by the UN Security<br />

Council is very small because the involved<br />

foreign oil companies comes<br />

from countries, which has veto in the<br />

Security Council.


PEACE NEGOTIATIONS with help of the<br />

Intergovernmental Authority on Development<br />

(IGAD) and Sudan’s government<br />

lead to that an agreement<br />

were signed between Southern and<br />

Northern Sudan. The agreement include<br />

for instance that Southern Sudan<br />

got a six years transition, which<br />

included a broad autonomy for this<br />

region with own parliament and president.<br />

At the end of the transition<br />

was scheduled, aforementioned referendum<br />

on self-determination for<br />

Southern Sudan under international<br />

surveillance. A majority of votes lead<br />

to the independence of South Sudan,<br />

which officially became a new country<br />

on the 9th of July 2011.<br />

DESPITE THAT South Sudan got its sovereign<br />

status the conflict about the<br />

oil issue is still current. Of the oil<br />

deposit, 75 percent is located on the<br />

South Sudan side but the possibility<br />

to bring out oil and transport it by<br />

pipelines is in possession of Sudan.<br />

Both countries went through long<br />

negotiation about how much an oil<br />

barrel should cost. Because of longlasting<br />

disagreement, Sudan regarded<br />

South Sudan as defaulter and decided<br />

to confiscate the neighbor´s oil<br />

as compensation. South Sudan reacted<br />

on this by closing access to oil in<br />

January this year.<br />

The African Union’s efforts to solve<br />

this conflict didn´t help and tension<br />

between the countries had been growing.<br />

South Sudan accused Sudan<br />

for bombing their border area while<br />

Sudan accused South Sudan for their<br />

support for the rebel groups, which<br />

are active on their territory. Accusations<br />

and bitter rhetoric from both<br />

sides almost lead to a new war between<br />

the two countries in April.<br />

However during US Secretary of<br />

State Hillary Clinton’s visit to South<br />

Sudan´s capital Juba in August urged<br />

to strike a deal between the countries.<br />

NEVERTHELESS South Sudan is working<br />

towards building a pipeline trough<br />

Kenya. This project would end the<br />

country’s dependence from its neighbor<br />

but it’s doubtful if it helps to unravel<br />

all disputes on intergovernmental<br />

but also domestic level. South Sudan<br />

government has explained clearly<br />

what the most important issues in<br />

this new country are: oil revenues,<br />

national security and distribution of<br />

power between national institutions.<br />

People’s life situation, women´s rights<br />

and equality, education for children is<br />

of secondary importance.<br />

TEXT: MARIOLA STANIO


Abort i en delad värld<br />

ABORT HAR LÄNGE BETRAKTATS SOM ETT KONTROVERSIELLT VAL. MÅNGA<br />

RESTRIKTIONER OCH LAGAR VÄRLDEN ÖVER REGLERAR DETTA BESLUT. DET ÄR<br />

IDAG BARA 29 % AV VÄRLDENS LÄNDER SOM TILLÅTER ABORT PÅ MODERNS<br />

DIREKTA BEGÄRAN. SÖDERUT GRANSKAR LAGSTIFTNINGEN I VÄRLDEN FÖR ATT<br />

SE VEMS VAL DET EGENTLIGEN ÄR.<br />

Abort har genom tiderna alltid varit<br />

ett väldebatterat ämne. Redan på<br />

antiken påträffas fenomenet i text.<br />

Frågan om abort väcker hos många<br />

fundamentala tankeställningar kring<br />

mänsklig existens: När börjar ett liv?<br />

Det har oftast skapats en dikotomi<br />

mellan ytterligheter i denna fråga så<br />

som sekulära mot religiösa och individen<br />

mot samhället. Lägren är oftast<br />

indelade i pro-choice eller pro-life.<br />

Den sistnämnda gruppen förespråkar<br />

ett totalt förbud mot abort och<br />

anser att ett mänskligt liv startar vid<br />

befruktning, men att undantag kan<br />

göras vid fara för moderns liv eller vid<br />

graviditet som resultat av våldtäkt eller<br />

incest.<br />

Pro-choice rörelsen förespråkar att<br />

valet skall vara moderns och inte statens,<br />

men brukar också framhålla att<br />

det skall finnas en övre gräns för när<br />

abort kan utföras.<br />

SOVJETUNIONEN VAR det första landet<br />

att legalisera abort. På trettiotalet<br />

spreds detta – fast under restriktion<br />

– till Polen, Sverige, Island, Danmark<br />

och Mexiko. I takt med att tillgången<br />

till preventivmedel ökade på femtio-<br />

och sextiotalet blev flera länder<br />

mindre restriktiva med abort. Majoriteten<br />

tillät dock endast abort om<br />

graviditeten innebar en direkt fara för<br />

moderns liv.<br />

Idag är Kanada ett av tre länder<br />

som inte har någon lagstiftning rörande<br />

abort. Istället är det kvinnan<br />

och hennes läkare som tar ett gemensamt<br />

beslut.<br />

I Sverige finns ett abortförbud efter<br />

artonde graviditetsveckan, men un-


dantag med socialstyrelsens godkännande<br />

kan göras efter denna vecka.<br />

TROTS ATT STORA delar av världen tilllåter<br />

abort i någon form skiljer sig regelverken<br />

i många avseenden. I 97 %<br />

av länderna tillåts abort då moderns<br />

liv är i fara, i 67 % om det finns risk<br />

för fysisk skada.<br />

Det är idag bara 29 % av världens<br />

länder som tillåter abort på moderns<br />

direkta begäran. Trots att en våg av<br />

friare lagstiftning kring abort kom för<br />

sextio år sedan, så har inte utvecklingen<br />

fortsatt i en mer tolerant riktning,<br />

utan tvärtom.<br />

De tidigare Sovjetstaterna i Östeuropa<br />

som har haft en liberal lagstiftning<br />

går nu mot hårdare restriktioner.<br />

Liknande tendenser syns också i La-<br />

tinamerika, i länder som Chile och El<br />

Salvador, där abort är förbjudet även<br />

då moderns liv är i fara.<br />

Åsikter kring abortfrågan skiljer<br />

sig radikalt mellan länder och inom<br />

dem. Det gemensamma draget är att<br />

alla nästan använder sig av en lagstiftning<br />

för att kontrollera valet.<br />

TEXT: JENNY SONESSON


ABORTKAMP<br />

TILL SJÖSS<br />

Women On Waves är ett skepp med en<br />

abortklinik ombord. De vill hjälpa och uppmärksamma<br />

kvinnors rätt till fri abort. Stora<br />

protestvågor har mött dem i varje hamn.<br />

Trots detta fortsätter de att utmana länders<br />

lagar och har sedan 1999 åkt världen runtför<br />

att få fram sitt budskap. Söderut kollar närmare<br />

på organisationen och granskar anhaltsländerna.<br />

Women On Waves har beskrivits som<br />

abortens Ship to Gaza. De orsakade<br />

senast ett ramaskri i Marocko sedan<br />

de försökte ta sig i land i hamnstaden<br />

Rabat.<br />

En stor protestvåg mötte dem med<br />

bilder som visade blödande foster och<br />

anslag som skrek ut att ett embryos<br />

liv är lika mycket värt. Innan de kunde<br />

landstiga möttes de av Marockos flotta<br />

och blev förbjudna att lägga till.<br />

Ett embryos liv är viktigt och det<br />

är inte genom dödande och att bryta<br />

mot lagen som man kommer att lösa<br />

samhällsproblemen. Ett embryos liv<br />

är heligt. Här i Marocko, som muslimer,<br />

måste livet respekteras, sade en<br />

av de protesterande till DN.<br />

FARTYGET SEGLAR under Nederländsk<br />

flagga på grund av deras liberala<br />

abortpolitik. Detta gör det möjligt<br />

för skeppet att på internationellt vatten<br />

lyda under Nederländernas lagar.<br />

Trots detta har det tagit organisation<br />

åratal att få fram tillstånd för att driva<br />

den portabla abortkliniken.<br />

Enligt grundaren Rebecca Gomperts<br />

är det viktigt för organisationen<br />

att kunna utmana föreställningarna<br />

om kvinnan och kunna skapa en debatt<br />

till kring kvinnans autonomi.<br />

Samtidigt som man handfast hjälper<br />

kvinnor.<br />

På sin hemsida skriver Women on<br />

Waves att 42 miljoner kvinnor årligen<br />

genomför en abort men att det var tionde<br />

minut dör en person till följd av<br />

en illegal abort.<br />

Därför har de startat en tjänst på<br />

sin hemsida där kvinnor från länder<br />

som har restriktiva abortlagar kan<br />

beställa abortpillret misoprostol som<br />

kan tas upp till vecka nio i graviditeten<br />

och som framkallar ett missfall av<br />

fostret.<br />

Man kan genom hemsidan också<br />

beställa tid för abort ombord på skeppet.<br />

VARJE ÅR GENOMFÖRS över hela världen<br />

cirka 20 miljoner illegala aborter, detta<br />

enligt Världshälsoorganisationen,<br />

som även påpekar att majoriteten<br />

sker i de fattigaste delarna av världen.<br />

Av de, över en halv miljon kvinnor,<br />

som varje år i anslutning till graviditet<br />

eller förlossning avlider är cirka<br />

sjuttio tusen direkt relaterade till<br />

osäkra aborter. Smutsiga instrument,<br />

ingrepp sent i graviditeten eller att<br />

ingreppet utförs av kvinnorna på sig<br />

själva är de vanligaste orsakerna till<br />

dödsfall och infektion.<br />

Att Marocko valdes som anhalt för<br />

Women On Waves beror på den hårda<br />

lagstiftning som gör att inga kvinnor<br />

får genomgå abort även om graviditeten<br />

är våldtäkts- eller incestrelaterad.<br />

På grund av detta, menar organisationen,<br />

görs cirka 700 illegala aborter<br />

årligen i landet.<br />

Marocko var inte det första landet<br />

som förbjöd skeppet tillträde. 2004<br />

skulle Women on Waves besöka Portugals<br />

kuststad Lissabon, som på<br />

grund av starkt katolskt inflytande<br />

också haft stränga abortlagar. Där<br />

tilläts endast abort om kvinnans liv<br />

eller mentala hälsa var i fara. Sedan<br />

2007 har landet fri abort.<br />

I POLEN som också är ett strikt katolskt<br />

land, men inte har genomfört någon<br />

lagändring, möttes skeppet av 200<br />

personer som kastade ägg och röd<br />

färg på dem. Detta var en av organisationens<br />

första anhalter. Anledning till<br />

varför just Polen valdes som land att<br />

besöka var enligt organisationens talesperson<br />

Margaret Moore att landet<br />

har en av Europas striktaste abortlagar.<br />

Ärkebiskopen i Gdansk, Tadeusz<br />

Goclowski, uttalade sig i frågan och<br />

sade att målet för båten endast var att<br />

döda polacker. Även Polens president<br />

Alexandr Kwashiewski sade att detta<br />

skapade ett moraliskt problem:<br />

Varje person måste skapa sin egen<br />

moraliska övertygelse, min är 100%<br />

negativ.<br />

NÄR ORGANISATIONEN var i Polen framhöll<br />

de att inga aborter skulle genomföras<br />

eftersom detta var emot polsk<br />

lagstiftning. Istället anordnade man<br />

sexual workshops där elva kvinnor<br />

följde med skeppet ut på internationellt<br />

vatten under en dag. De kvinnor<br />

som följde med blev enligt den ultranationella<br />

organisationen League<br />

of Polish Family Party fotograferade,<br />

och ska enligt dem ställas inför rätta.<br />

En opinionsundersökning gjordes<br />

i Polen samtidigt som skeppet var i<br />

landet, 44 procent sade sig då vilja<br />

lätta på abortlagarna eller ta bort<br />

dem, 38 procent ville däremot att lagarna<br />

skulle vara kvar oförändrade<br />

eller göras striktare.<br />

Idag tillåts abort upp till vecka 12<br />

om moderns liv är i fara eller om graviditeten<br />

är ett resultat av våldtäkt eller<br />

incest. Innan Sverige fick fri abort<br />

gick det bussar till Polen för att där<br />

kunna genomföra aborten.<br />

Idag är det tvärtom, förutom att<br />

polacker illegalt måste genomföra sin<br />

abort i Sverige, då svensk lagstiftning<br />

förbjuder utomstående att genomföra<br />

abort.<br />

Women on Waves vill fortsätta sin<br />

kampanj och uppmärksamma vad<br />

de anser är ett brott mot mänskliga<br />

rättigheter. Det handlar enligt dem<br />

om sociala rättigheter och rätten till<br />

autonomi. Frågan är bara hur nästa<br />

land som skeppet besöker kommer<br />

att reagera.<br />

TEXT: JENNY SONESSON


Med fokus på kvinnan<br />

Krönika: Natasha Ryan diskuterar jämnställdhet<br />

Jag har en romantisk bild av<br />

kampen för jämställdheten i<br />

västvärlden på 70-talet. Kvinnor<br />

som dessförinnan hade till<br />

uppgift att ta hand om hus och hem<br />

fick en plats i samhället och fick vara<br />

starka.<br />

De var mammor, de var studenter,<br />

de var arbetare, som beredde vägen<br />

för sina döttrar och de kommande generationerna.<br />

De jobbade tre gånger<br />

så hårt som männen och fick äntligen<br />

ta plats.<br />

Som kvinnlig 90-talist är det den<br />

bilden jag har. Nu är det bara feministblaj<br />

om man tar upp det. Vad har<br />

jag för rätt att prata om det egentligen,<br />

jag har alltid haft lika stor chans i<br />

skola och jobb som männen i min omgivning.<br />

Kanske ännu större chans, så<br />

jag ska inte klaga. Processen är klar.<br />

Vi är ett jämställt Sverige, kan vi fokusera<br />

på annat nu.<br />

ÄVEN OM det pratas om lika lön, inkvotering<br />

av kvinnor i bolagsstyrelser<br />

och att kvinnor är underrepresenterade<br />

i chefspositioner, alla olika metoder<br />

för att åtgärda klyftorna mellan<br />

könen, behandlas kvinnor fortfarande<br />

som en minoritet.<br />

Här tål att påpekas att vi representerar<br />

50% av världen, så att vi är en<br />

minoritet behöver inte ens kommenteras.<br />

Trots det kläcker Mitt Romney ur<br />

sig kommentarer som, ’we got binders<br />

full of women’, när han ställs<br />

inför en mamma som vill veta att<br />

hennes dotter kommer att ha samma<br />

chans i arbetslivet som någon annans<br />

son. Ja men visst, var är dom där,<br />

kvinnorna, vi behöver några sådana<br />

för att ’åtgärda’ problemet <strong>här</strong>, det<br />

finns ju bara män. Kan vi få kontakt<br />

med en kvinnogrupp som rekryterar<br />

kvinnor, de är ju så sällsynta.<br />

Då undrar jag varför det är så svårt<br />

att hitta denna ’sällsynta’ grupp av<br />

människor i samhället för rekrytering?<br />

Om vi utgör 50% av befolkningen<br />

borde chefer som Romney var inte<br />

behöva beställa fram kataloger med<br />

framgångsrika kvinnor, de borde väl<br />

bara finnas där.<br />

FAST.. NEJ. Det finns en stor skillnad<br />

mellan män och kvinnor, oavsett hur<br />

jämställd och feministisk du är, en<br />

”Nu är det bara<br />

feministblaj om<br />

man tar upp det ”<br />

skillnad ingen kan komma bort ifrån.<br />

Kvinnor kan bara bli med barn fram<br />

till en viss tid i livet, medan män kan<br />

bli pappor ända fram till de dör. Någonstans<br />

i karriären måste kvinnor<br />

bestämma sig om de ska bli biologiska<br />

mammor eller inte.<br />

Nu blir det vanligare och vanligare<br />

med IVF för att köpa sig lite tid, men<br />

kvinnor tvingas bestämma sig om de<br />

ska pausa karriären för familjelivet<br />

eller inte.<br />

Ofta leder familjebildandet till ett<br />

steg tillbaka för kvinnor. Michelle<br />

Obama var Barack Obamas chef när<br />

de träffades, men fokuserade på familjen<br />

så att han kunde bejaka sin<br />

dröm när de skaffade barn.<br />

Alla gör inte så, naturligtvis. Tysklands<br />

arbets- och familjeminister<br />

Ursula von der Leyen har sju barn,<br />

och har uppenbarligen inte låtit det<br />

komma i vägen för karriären.<br />

Von der Leyens situation kan dock<br />

inte ses som normen, de flesta har<br />

inte råd med så mycket extra hjälp.<br />

Vilket innebär att de själva får stanna<br />

hemma ett tag med barnet, i Sverige<br />

är det oftast 1-2 år. Hur kan man då<br />

konkurrera med de manliga kollegorna<br />

som bestämt sig för att vänta<br />

ett tag med familjebildandet, och som<br />

resultat kommit 2 år längre fram?<br />

VISSA KVINNOR bestämmer sig för karriären.<br />

Angela Merkel, till exempel,<br />

har inga barn. Hennes förslag för att<br />

minska gapet mellan könen i arbetsmarknaden<br />

var för ett par år sedan<br />

tvungen inkvotering i EU-zonen, vilket<br />

kommit upp nu igen.<br />

Det är ju bra att det tas upp. Men<br />

var finns diskussionen om hur gamla<br />

mödrar börjar bli därför att de tvingas<br />

etablera en karriär innan de börjar<br />

tänka på barn?<br />

Var finns diskussionen om hur<br />

kvinnor inte ens övervägs för ett jobb<br />

därför att de är gravida eller nyblivna<br />

mammor och kommer att behöva<br />

vabba? Var finns diskussionen om de<br />

många europeiska och amerikanska<br />

företagens barnfientliga arbetspolitik?<br />

Det är där den riktiga ojämlikheten<br />

finns.<br />

TEXT: NATASHA RYAN<br />

FOTO: JESPER HAGEL


Årets utrikespolitiska händelser<br />

- Johan Eriksson listar de tio viktigaste<br />

1ARABISKA VÅREN ÖVERGICK I HÖST.<br />

Den arabiska våren 2011 innebar<br />

att detta år var mer omvälvande<br />

än utvecklingen hittills varit under<br />

2012. Eftersom jag gör listan nu<br />

i november 2012, vill jag ändå räkna<br />

in det som hände hösten 2011 i min<br />

lista.<br />

Libyens diktator Khadaffi dog i<br />

slutstriderna och en ny regim började<br />

ta form – samtidigt som nya problem,<br />

inklusive våldsamheter, tog fart. Även<br />

i Tunisien och Egypten störtades regimerna<br />

och val genomfördes, och även<br />

i dessa länder.<br />

2PUTIN ÅTERVALD som rysk president.<br />

En jordskredsseger för<br />

Putin, som bekräftade det maktinnehav<br />

han hade även under<br />

”viloperioden” som premiärminister.<br />

Däremot var det knappast en seger<br />

för demokratin, vilket också<br />

visades av hanteringen av ”Pussy<br />

riot” och andra proteströrelser.<br />

3FRANSKT MAKTSKIFTE. Frankrike<br />

fick en betydelsefull politisk<br />

kursändring i och med att Hollande<br />

vann över Sarkozy i presidentvalet<br />

i maj 2012.<br />

Valet innebar att den tidigare<br />

franska egensinnigheten inom EU<br />

mattades, liksom att inrikespolitiken<br />

bytte kurs från höger till mitten.<br />

4KLIMATFÖRHANDLINGARNA I RIO i<br />

juni blev tyvärr ingen framgång.<br />

Särskilt oroande är att flera länder<br />

som tidigare framstått som<br />

främjande för hållbar utveckling,<br />

däribland Kanada, nu istället blivit<br />

bromsklossar.<br />

Tyvärr tycks också EU tappat en<br />

del av sin tidigare framträdande roll<br />

som ledande i klimatförhandlingarna<br />

Att lista det gångna årets största utrikespolitiska händelser är på samma<br />

gång både lätt och svårt. Det är lätt utifrån att vissa händelser, särskilt sådana<br />

som fått omfattande uppmärksamhet i nyhetsrapporteringen, nästan<br />

ger sig själva. Svårt är det därför att hur man än väljer och vrakar blir<br />

listan ett subjektivt urval. Man kan också fråga sig vad man vinner eller<br />

förlorar på att sammanställa sådana listor. Nåväl, jag tycker det är en rolig<br />

övning att blicka tillbaka över det gångna året och lyfta fram några av<br />

de i mina ögon mer betydelsefulla händelserna. Så <strong>här</strong> ser min lista ut – i<br />

tidsföljd snarare än någon form av rangordning i vad som betytt mest.<br />

Johan Eriksson är forskningchef på <strong>Utrikespolitiska</strong> institutet och professor i statsvetenskap vid <strong>Södertörn</strong>s högskola.<br />

FOTO: <strong>Utrikespolitiska</strong> institutet<br />

– förhoppningsvis kan EU återta initiativet.<br />

5<br />

OLYMPISKA SPELEN är per definition<br />

en världshändelse, som<br />

blixtbelyser globaliseringen –<br />

stora delar av världens befolkning<br />

tittar samtidigt på samma evenemang<br />

på TV.<br />

2012 års spel i London var både organisatoriskt<br />

och sportsligt en framgång.<br />

Särskilt viktigt var att inga av de<br />

hot som fanns mot OS förverkligades.<br />

8BARACK OBAMA VANN presidentvalet<br />

i USA, och åtminstone i<br />

Europa var det många som drog<br />

en lättnadens suck. Den amerikanska<br />

multilateralism som Obama<br />

satsade på kommer fortsätta.<br />

Det är dock inte glasklart hur USA<br />

kommer att hantera de stora oros<strong>här</strong>darna<br />

i Mellanöstern. Noterbart är att<br />

USA kommer fortsätta sin fokusering<br />

på Östasien, vilket även i USA uppfattas<br />

som ett allt viktigare maktcentrum.<br />

6EU-KRISEN är pågående och innebar<br />

ingen specifik händelse, men<br />

den måste. Noterbart är att kri-<br />

9MAKTSKIFTET I KINA, som skedde i<br />

november, innebar som förväntat<br />

ingen större eller ännu märksen<br />

inte enbart är en ekonomisk bar förändring i den kinesiska<br />

fråga, utan i minst lika hög grad poli- politiken.<br />

tisk och institutionell.<br />

Att Kina har omfattande utma-<br />

Krisen har också öppnat för nya ningar att hantera är uppenbart (eko-<br />

och tämligen radikala förslag för EU:s nomiskt, miljömässigt, energimässigt<br />

utveckling, särskilt i federalistisk rikt- och även säkerhetspolitiskt i bl.a. rening,<br />

vilket stöds av drygt hälften av lationen med Japan), men uppenbar-<br />

medlemsländerna.<br />

ligen är det framförallt kontinuitet vi<br />

Samtidigt har Storbritannien bör- bör räkna med.<br />

jat ta steg mot vad som kan bli ett ut- Den stora frågan är om och i så fall<br />

träde ur EU, kanske inte i alla delar, hur Kina kommer utnyttja sin globala<br />

men själva diskussionen belyser tyd- ekonomiska makt för att driva frågor i<br />

ligt EU:s institutionella kris.<br />

globala forum – där de framstått som<br />

reaktionära och suveränitetskraman-<br />

7FREDSPRISET GICK TILL EU. Detta<br />

omstridda och som alltid omdebatterade<br />

pris gick i år till<br />

de snarare än som framåtblickande<br />

och förändringsbenägna.<br />

EU, som ett erkännande av EU:s<br />

10<br />

INBÖRDESKRIGET I SYRIEN är<br />

fredsskapande förmåga via integra-<br />

en fruktansvärd och forttion<br />

och utvidgning, processer som<br />

farande pågående tragedi<br />

fortsätter än idag.<br />

som världssamfundet står<br />

Intressant är att det tog ett tag handfallen inför.<br />

innan det blev klart vem (eller vilka) Här framstår låsningarna i FN och<br />

som skulle ta emot priset. Nu blev det vetorättens negativa effekter mycket<br />

företrädarna för de tre tyngsta insti- tydligt. En konstitutionell reformetutionerna<br />

inom EU – kanske också ring av FN framstår som alltmer an-<br />

symptomatiskt för ett EU som har gelägen, men är mycket pessimistisk<br />

problem med sitt ledarskap.<br />

inför möjligheten att åstadkomma<br />

detta.


<strong>Södertörn</strong>s information<br />

KALENDARIUM<br />

06 December: What it the problem with historicity? Scrutinizing a central concept<br />

from the point of view of poststructuralism, feminism and the politics.<br />

Higher seminar arranged by the subjects of Ethnology and Gender Studies at <strong>Södertörn</strong> University.<br />

14 December: Grupp 8, Stödstrumporna, Feministiskt initiativ och offentligheten.<br />

Feminismen och medierna från 1960-tal till 2000-tal.<br />

Högre seminarium arrangerat av ämnet journalistik vid <strong>Södertörn</strong>s högskola.<br />

16 Januari: Use of Job Evaluation in a Wage Discrimination Case at the Swedish<br />

Labour Court. - A Case Study.<br />

Higher seminar arranged by Economics at <strong>Södertörn</strong> University.<br />

NYHETER<br />

Omorganisation av <strong>Södertörn</strong><br />

VID ÅRSKIFTET genomgår <strong>Södertörn</strong>s högskola en omorganisation. Du nuvarande<br />

sex institutionerna (Ekonomi och företagande, Livsvetenskaper, Samhällsvetenskaper,<br />

Kultur och kommunikation, Kommunikation, medier och IT samt Genus,<br />

kultur och historia.) upphör att existera. De kommer ersättas av fyra nya.<br />

SH innovation satsar på kvinnor<br />

TILLVÄXTVERKET HAR finansierat ett projekt för att öka entrepenörskap bland<br />

kvinnor på Karolinska institutet och <strong>Södertörn</strong>s högskola. Projektet heter Q Flemingsberg<br />

och ska hjälpa kvinnor med affärsutveckling, kreativitet och handlingskraft.<br />

Ansvarig för projektet på på <strong>Södertörn</strong> är SH innovation.<br />

FOTO: JESPER HAGEL


Presentation: UF:s styrelse<br />

Den tolfte september valdes en ny styrelse till <strong>Utrikespolitiska</strong> föreningen på<br />

<strong>Södertörn</strong>. Några har varit med sedan en lång tid tillbaka, andra är helt<br />

nya. Men vilka är de egentligen? Söderut har tittat närmare.<br />

Fråga: Varför är du med i UF?<br />

Övriga styrelsemedlemmat: Sara Biesheuvel, kassör.<br />

TEXT OCH FOTO: JESPER HAGEL<br />

Bli medlem!<br />

Emilia Eriksson, 23 år, läser utveckling<br />

och internationellt samarbete,<br />

ordförande i UF.<br />

– Jag är med i UF för att jag verkligen<br />

brinner för utrikespolitiska frågor, sen<br />

är det ju så himla kul också!<br />

Johanna Stephan, 25 år, läser Europaprogrammet<br />

med inriktning på<br />

offentlig rätt, informationsansvarig.<br />

– Jag har alltid varit intresserad av internationella<br />

frågor, speciellt migrations–<br />

och genusfrågor.<br />

Natasha Ryan, 21 år, läser Europaprogrammet<br />

med inriktning offentlig<br />

rätt, sekreterare och tidningsrepresentant.<br />

– Jag har alltid gillat utrikespolitiska frågor.<br />

Sen tycker jag om att engagera mig<br />

och vara med bakom kulisserna.<br />

Frida Holmdahl, 27 år, läser Internationella<br />

relationer och franska, styrelserepresentant<br />

– Jag är med i UF för att jag vill belysa utrikespolitiska<br />

frågor, både på lokal och<br />

nationell nivå.<br />

Christina Móra, 24 år, läser statsvetenskap,<br />

vice ordförande i UF.<br />

– Jag är med för att jag alltid varit intresserad<br />

av utrikespolitiska frågor och<br />

mänskliga rättigheter, sen vill jag gärna<br />

engagera mig också.<br />

Martin Viberg, 23 år, läser Europaprogrammet<br />

med inriktning sociologi, informationsansvarig.<br />

– Jag är väldigt intresserad av just utrikespolitik.<br />

Speciellt konflikt hantering.<br />

Kristina Johansson, 25 år, läser Internationella<br />

relationer, programansvarig.<br />

– Jag är med för jag tycker det är viktigt<br />

att ha en koppling till den ”riktiga” världen.<br />

Så man som student inte bara läser<br />

om teorier.<br />

Lola Gevargez, 32 år, läser uteckling<br />

och internationellt samarbete, aktivitetsansvarig.<br />

– Jag har ett stort intresse för internationella<br />

relationer och globala frågor. Sen är<br />

det kul att få träffa nya människor!<br />

Du är hjärtligt välkommen på föreningens olika sociala aktiviteter. Bli medlem i <strong>Utrikespolitiska</strong> föreningen <strong>Södertörn</strong> genom att<br />

skicka ett mejl till: info@ufsodertorn.org och i mejlet ange namn, adress, födelseår. Medlemskapet gäller ett verksamhetsår och<br />

kostar 50 kronor. Medlemsavgiften betalas in på bankgiro: 5643-2354


UF anordnar<br />

Inga svar för syrier vad gäller samlad FN-insats<br />

Den 22 oktober var UF:s styrelse och medlemmar<br />

inbjudna till ett seminarium anordnat av FN-förbundet<br />

om Syrien. Alexsander Gabelic, ordförande för<br />

förbundet, ställde sig i sitt tal kritisk mot att EU och USA<br />

inte gjort mer för de 30 000 syrier som dött och dryga<br />

300 000 som är på flykt.<br />

GABELIC FÖRDÖMDE även barnäktenskap i världen och<br />

kritiserade allmänt att fler länder inte skrivit på FN:s<br />

barnkonvention. Försvarsminister Karin Enström<br />

beklagade att FN:s säkerhetsråd inte har agerat starkare<br />

mot Assad-regimen och talade för ett enat samarbete.<br />

Sveriges roll i Syriens konflikt och att Sverige inte agerat<br />

starkare både innanför och utanför FN fick kanslirådet<br />

Sofia Calltorp ifrån Utrikesdepartementet försvara sig<br />

inför under debatten den sista timmen.<br />

AVSAKNADEN AV SVENSKA militärinsatser ifrågasattes<br />

särskilt av ordförande för det Syriska nationella rådet,<br />

Abdulbaset Sieda. Det samlade svaret var att FN:s<br />

säkerhetsråd hellre ser ett starkare ingripande genom<br />

exempelvis Nato än att länder börjar tvista om vem som<br />

skulle leda en insats.<br />

Utrikesdepartementet mot en offentlig diplomati<br />

Under ett studiebesök vid Utrikesdepartementet<br />

den 25 oktober fick UF:s styrelse och medlemmar en<br />

genomgång om UD:s verksamhet och eurokrisen.<br />

Enligt Lina Eidmark, kommunikationsstrateg på<br />

press-, informations- och kommunikationsenheten går<br />

mycket av UD:s verksamhet till att främja sociala medier<br />

som medel för demokrati. UD utvecklar en offentlig<br />

diplomati som inte funnits innan.<br />

ISABELLA TÖRNGREN, gruppchef på UD:s EU-enhet,<br />

argumenterade för ett främjande av Sverigebilden i EU<br />

och för ett fortsatt EU-utvidgande. Detta menar enheten<br />

vore bra för Sverige, eftersom Sveriges ekonomi är så<br />

pass beroende av export till EU-länderna.<br />

UD ÄR POSITIVA till ett turkiskt medlemskap trots ett<br />

negativt förhållande med landet för bara 10 år sedan.<br />

Frågan om Turkiets inträde har funnits länge men<br />

på grund av Syrien-konflikten kan det antas att det<br />

kommer skjutas upp ytterligare.<br />

TEXT OCH FOTO: NATASHA RYAN<br />

Tron på den amerikanska drömmen allt mindre<br />

En vecka innan det amerikanska valet gästades SH av<br />

journalisten och författaren Kent Werne som besvarade<br />

frågor i en dialog med retorikern Martin Åberg.<br />

DEN AMERIKANSKA DRÖMMEN, Obamas inflytande på<br />

de svartas valdeltagande och klyftorna mellan rika<br />

och fattiga diskuterades. Werne resonerade kring<br />

varför USA ser ut som det gör idag, med dödsstraff,<br />

vapenkärlek och kriget mot terrorismen.<br />

USA HAR DEN största militären i världen och det kommer<br />

enligt Werne inte att förändras någon gång i den<br />

närmaste framtiden. Wernes bok om dessa frågor och<br />

USA bortom valet heter Amerikansk höst och finns att<br />

köpa på nätet.<br />

TEXT: NATASHA RYAN<br />

FOTO: JESPER HAGEL

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!