här! - Utrikespolitiska Föreningen Södertörn
här! - Utrikespolitiska Föreningen Södertörn
här! - Utrikespolitiska Föreningen Södertörn
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ny redaktion. Ny design. Samma tidning.<br />
Ni som troget läst Söderut under er tid på <strong>Södertörn</strong>s högskola kommer säkert att märka några förändringar<br />
i det <strong>här</strong> numret. Den redaktion som under lång tid jobbat med tidningen har nu gått vidare<br />
till nya utmaningar. Så först vill jag därför passa på att säga tacka till alla som jobbat med Söderut.<br />
Stafettpinnen har nu gått vidare, så att säga. Därmed ser tidningen också lite annorlunda ut mot<br />
föregående nummer. Söderut har fått en ny logo, ny design och nytt innehåll. Bland annat har vi valt<br />
att satsa på en engelsk text. Detta för att öka bredden på tidningen och förhoppningsvis också locka<br />
utbytesstudenter att upptäcka Söderut. Men trots att lite har förändrats är inriktningen på tidningen<br />
fortfarande densamma, internationella frågor av liten och stor karaktär. Kort och gott: Ny redaktion,<br />
ny design men samma tidning.<br />
Medarbetare<br />
Chefsredaktör<br />
Jesper Hagel<br />
Layout<br />
Emma Lundborg<br />
Tomi Joutsen<br />
Korrekturläsare<br />
Janna Ekbrant<br />
Skribenter<br />
Natasha Ryan<br />
Mariola Stanio<br />
Johanna Skagerberg<br />
Freja Andersson<br />
Jenny Sonesson<br />
Vill du vara med att skapa?<br />
Känner du att du vill vara med och skapa<br />
framtidens tidning. Vi söker alltid skribenter,<br />
redigerare, fotografer, korrekturläsare<br />
och andra medarbetare. Arbetet är ideellt<br />
men räknas självfallet mot att bygga upp<br />
en portfolio eller cv. Inga förkunskaper<br />
krävs. Så har du en fråga du brinner för, en<br />
historia att berätta, eller bara är nyfiken på<br />
vad det innebär att jobba med en tidning<br />
så hör av dig till:<br />
Redaktion@soderut.org<br />
Detta material är helt eller delvis finansierat<br />
av Sida, styrelsen för internationellt<br />
utvecklingsarbete. Sida delar<br />
inte nödvändigtvis de åsikter som<br />
<strong>här</strong> framförs. ansvaret för innehållet<br />
är uteslutande skribentens<br />
iOmslagsbild<br />
Tomi Joutsen<br />
Upptryckt av<br />
Trydells<br />
I sammarbete med<br />
<strong>Utrikespolitiska</strong> föreningen<br />
<strong>Södertörn</strong><br />
Kontakt:<br />
Soderut@ufsodertorn.org<br />
Källa omslagsbild: www.sxc.hu
Våran jord är inte stor<br />
När Lejonkungen hade premiär 1994 blev jag helt tagen. Speciellt var det en scen som<br />
fastnade i mitt minne. Den rödnäbbade fågeln Zazu sitter fast i en bur och sjunger ”våran<br />
jord är inte stor”. Trots att Zazu aldrig fick sjunga klart låten så etsade den sig fast i mitt minne.<br />
Nu när 2012 går mot sitt slut och nästa nummer av Söderut ligger färdigt känns refrängen aktuell<br />
igen. Men på ett nytt sätt.<br />
GLOBALISERINGEN lämnar tydliga spår i det svenska samhället. Händelser på andra sidan jorden<br />
påverkar oss i dag i högre grad än tidigare. Flyktingar från krigets Syrien söker sig desperat till<br />
Sverige. Den ekonomiska krisen i Europa lämnar spår i vår ekonomi. Utgången av det Amerikanska<br />
valet skickar kanske inte svallvågor i svensk politik, men att det berör oss är uppenbart. Vi<br />
blir mer och mer påverkade av globala händelser. Därför är det också extra viktigt att hålla sig<br />
uppdaterad med omvärlden. Det går inte längre att endast följa lokalpolitikerna i Huddinge och<br />
tro att det räcker. För att förstå den värld vi lever i krävs ett bredare engagemang. En samlad<br />
bild, så att säga.<br />
I DET HÄR NUMRET av Söderut har vi därför valt att titta närmare på några viktiga politiska val runt<br />
om i världen. Valet i Syrien under maj månad, valet i Katalonien och förstås giganternas kamp<br />
på andra sidan Atlanten, det Amerikanska presidentvalet. Alla är de val som i allra högsta grad<br />
påverkar det egna landets medborgare, men också världen i stort. Så förhoppningsvis kan vi<br />
på redaktionen bjuda er på upplyftande och underhållande läsning i vintermörkret. Kom ihåg,<br />
”våran jord är inte stor”.<br />
Jesper Hagel, Chefsredaktör
FOTO: SXC:HU
NR.<br />
42012 Söderut, UF, <strong>Södertörn</strong><br />
6 Dollar, lögner och politik<br />
- Det Amerikanske presidentvalet<br />
9 ”Allt i USA blir politik”<br />
-Intervju med Leigh Scudder<br />
10 Valet som splittrar Spanien<br />
-Parlamentsval i Katalonien<br />
12 Val i krigets skugga<br />
-Syriens första flerpartival<br />
14 Sudan’s vote: the hope for peace<br />
-Söderut in english<br />
16 Abort i en delad värld<br />
- Fokus på abortfrågan<br />
18 Abortkamp till sjöss<br />
- Women on Waves<br />
19 Med fokus på kvinnan<br />
-Natasha Ryan diskuterar jämställdhet<br />
20 10 viktigas utrikespolitiska händelser<br />
-Johan Eriksson listar de gånga året<br />
21 Kalendarium & nyheter<br />
-<strong>Södertörn</strong>s information<br />
22 Varför är du med i UF?<br />
-Presentation av UFs styrelse<br />
23 FN, UD & Amerikanska valet<br />
-Föreläsningar anordnade av UF
Dollar, lögner<br />
Det Amerikanska presidentvalet var dyrare, smutsigare<br />
och mer intensivt än någonsin. Söderut har<br />
tittat närmare på 2012 års valkampanj och framtiden<br />
för president Obama.<br />
NÄR DEN HÄR texten trycks har det gått<br />
en månad sedan valet. Det val där<br />
sex miljarder dollar pumpades in på<br />
tre månader för TV-reklam och annan<br />
PR som gick ut på att smutskasta<br />
den andra kandidaten. Det amerikanska<br />
valet 2012 mellan presidenten<br />
Barack Obama och guvernören Mitt<br />
Romney är det dyraste valet någonsin<br />
i amerikansk historia. Obama har<br />
även varit med om det val som slog<br />
rekord innan detta, valet 2008 mellan<br />
honom och McCain. Då stod landet inför<br />
den största krisen det sett sedan<br />
1929. Obama som den första svarta<br />
presidenten och slagordet ”Change”<br />
fick många svarta, latinos och andra<br />
minoriteter att rösta och fick många<br />
som annars hade ignorerat valet att<br />
donera pengar. Trots krisen landet<br />
var på väg att möta slog valspende-<br />
ringarna rekord.<br />
Nu har landet fyra år senare fortfarande<br />
inte kommit ur krisen och trots<br />
att arbetslösheten ligger på åtta procent,<br />
slår detta val rekordet för det<br />
dyraste valet någonsin. Frågan är hur<br />
många liv dessa sex miljarder dollar<br />
hade kunnat hjälpa i en tid av sorg<br />
och hopplöshet? Båda kandidaterna<br />
sade sig vilja hjälpa medelklassen att<br />
uppnå ”the American dream”, men<br />
spenderar en absurd summa pengar<br />
landet egentligen inte har på en valkampanj.<br />
Många amerikaner är själva<br />
väldigt besvikna på valet, även om deras<br />
kandidat vann.<br />
– På slutet var jag så himla trött på<br />
att se kandidaterna på TV att jag inte<br />
ville ha något med valet att göra. Båda<br />
två var otroligt småsinta och vi fick<br />
aldrig höra något av värde, säger Ja-<br />
cob Presson, 22, forskningsanalytiker<br />
vid Cutting Edge Information i Durham,<br />
North Carolina.<br />
Som tidigare student inom ekonomi,<br />
juridik och internationell politik<br />
vid North Carolina State University, är<br />
han otroligt missnöjd med detta val.<br />
– Att båda kandidaterna ljög väldigt<br />
mycket, kanske mest Romney,<br />
hjälpte inte, säger han uppgivet.<br />
DENNA TREND, att båda kandidaterna<br />
ljuger, smutskastar och skyller landets<br />
brister på den andre, är kanske<br />
inte specifik för just detta val, men<br />
är ändå något som hänt mer och mer<br />
sedan millennieskiftet. Mellan 2004-<br />
2008 utsattes Bush för omfattande<br />
kritik från demokraterna, vilket republikanerna<br />
använt som anledning att<br />
hata tillbaka. Idag skjuts båda parti-
och politik<br />
erna konstant mot sina extremer, med<br />
en oerhört polariserad kongress som<br />
resultat. Att en kandidat skulle vinna<br />
som Ronald Reagan gjorde 1984, där<br />
den enda staten han inte vann var<br />
Minnesota, är idag otänkbart. Men<br />
Presson, en liberal som för det mesta<br />
associerar sig med demokraterna i<br />
USA, ser en större utveckling:<br />
– Alla växande befolkningsgrupper<br />
i det amerikanska samhället går mer<br />
mot det demokratiska partiet och det<br />
kan vara så att vi ser en eller flera<br />
demokratiska kandidater vinna som<br />
Reagan gjorde om tio eller tjugo år,<br />
förklarar han.<br />
ROMNEY STÄMPLADES under valet som<br />
någon som bara sa det han trodde<br />
åhöraren ville höra, även om han sagt<br />
något helt annat till en annan publik<br />
dagen innan. Abortfrågan var populär<br />
bland journalister och det var svårt<br />
att få någon entydig ståndpunkt från<br />
Romney. Obama kanske var klarare<br />
med vad han tyckte i olika frågor, men<br />
efter en hemsk prestation i den första<br />
debatten och några försiktiga, ganska<br />
omodiga tal frågade sig många demokrater<br />
om han överhuvudtaget förtjänade<br />
deras röst. Genom ”October Surprise”,<br />
den förödande orkanen Sandy,<br />
fick han chansen att visa vad han går<br />
för som president medan Romney<br />
framstod som maktlös.<br />
– Han trädde fram som en president<br />
och det hjälpte att Chris Christie,<br />
guvernören för New Jersey, var så<br />
pass positiv mot Obama. Det skadade<br />
i alla fall inte och hade kunnat sluta<br />
illa om han inte skött sig, funderar<br />
Presson.<br />
FOTO: SXC.HU/ NICOLAS RAYMOND<br />
FRÅGAN ÄR JU VAD för skillnad det gör<br />
om det är en republikansk eller demokratisk<br />
president för den genomsnittliga<br />
amerikanen. Presidenter gör<br />
ofta inte det de lovar och det kan vara<br />
en anledning till varför valdeltagandet<br />
ofta inte är särskilt högt.<br />
– Obama hade redan tappat mitt<br />
förtroende när han inte stängde Guantanamo,<br />
verkställde en färglös<br />
sjukvårdslag och misslyckades med<br />
att minska underskottet i ekonomin.<br />
Men när jag kollade på Romney blev<br />
jag vettskrämd och det kändes som<br />
att jag inte hade något annat val än<br />
att rösta på Obama, avslutar Presson<br />
resignerat.<br />
TEXT: NATASHA RYAN
Obamas<br />
tuffaste<br />
utmaningar<br />
PRESIDENT BARACK HUSSEIN OBAMA blev<br />
den 7 november 2012 svensk tid omvald<br />
till det vita huset och kommer att<br />
sitta vid makten de nästkommande<br />
fyra åren. Om det var värt alla de miljarder<br />
dollar som lades på kampanjen<br />
är tvivelaktigt, men han har i alla fall<br />
vunnit en andra chans att vinna tillbaka<br />
amerikanernas hjärtan och slutföra<br />
det han påbörjat.<br />
Historiskt sett har presidenter spelat<br />
mer defensivt än offensivt under<br />
andra perioden när de blir omvalda,<br />
vilket skulle tyda på att amerikaner<br />
inte kan förvänta sig mycket förändring<br />
inom de nästkommande åren.<br />
Obama kommer med största sannolikhet<br />
inte att röra någon av de<br />
frågor som för oss som svenskar och<br />
européer kanske är de viktigaste –<br />
dödsstraffet, storleken på den amerikanska<br />
militären, vapenkontrollen,<br />
fängelset vid Guantanamo Bay, eller<br />
stödet för Israel.<br />
– Den amerikanska militären är<br />
världens största arbetsgivare, efter<br />
9/11 är det inte många som är beredda<br />
att kompromissa bort militärmakten,<br />
berättar Kent Werne, journalist<br />
och författare, vid en dialog om valet<br />
på <strong>Södertörn</strong>s högskola.<br />
FOTO: SXC.HU/ MATEUSZ STACHOWSKI<br />
Massskjutningar, krig och arbetslöshet. Utmaningarna som väntar<br />
president Obama är många och stora. Men hur mycket kan egentligen<br />
en av världens mäktigaste personer förändra?<br />
Republikaner har för vana att kalla<br />
demokrater svaga när det kommer till<br />
den nationella säkerheten vilket demokraterna<br />
verkar ha tröttnat på, så<br />
det verkar som att USA kommer hålla<br />
kvar sin position som världspolis. Vapenkärleken<br />
är så pass förankrad i<br />
den amerikanska kulturen att någon<br />
förändring där inte heller går att hoppas<br />
på.<br />
– Varje mans rätt att försvara sig<br />
själv och äga en pistol skrevs i konstitutionen<br />
under en tid när USA fick<br />
förlita sig på böndernas kapacitet<br />
att försvara landet, eftersom det inte<br />
fanns någon militär, förklarar Werne.<br />
USA HAR NU världens största militär<br />
men enskilda tillåts ändå äga egna<br />
pistoler på grund av konstitutionen.<br />
Trots att antalet masskjutningar ökar<br />
varje år har Obama genom flera nya<br />
lagstiftningar endast gjort det lättare<br />
för privatpersoner att äga egna vapen.<br />
Guantanamo Bay kan komma att<br />
stängas av en framtida president när<br />
rädslan för araber lugnar ned sig,<br />
men det är antagligen inget Obama<br />
kommer att få igenom som han lovat<br />
tidigare. Att använda sin makt som<br />
president för att faktiskt göra något åt<br />
det som händer i Gaza är överdrivna<br />
förhoppningar på den sittande presidenten<br />
eller ens någon kommande<br />
president.<br />
VAD KAN OBAMA göra och vad kommer<br />
han att göra? Med en så pass delad<br />
kongress är det svårt att få igenom<br />
någon förändring. Han förhindrade<br />
republikanerna från att ta tillbaka<br />
sin sjukvårdslag och kommer kunna<br />
arbeta smått med underskottet, men<br />
planerar för nästa år att spendera<br />
resurser på en större regering, något<br />
som ofta är impopulärt bland väljare.<br />
Han vill använda de resurser som<br />
sparas in från att Irak-kriget är över<br />
och från att kriget i Afghanistan avslutas<br />
2014 till att skapa fler jobb,<br />
främst inom matematik, forskning<br />
och förnybar energi.<br />
Det främsta fokuset utöver underskottet<br />
och jobb kommer vara invandringsreformen<br />
och som han själv<br />
sa efter segern: det finns mycket arbete<br />
att göra. Nu återstår bara att se<br />
om han får igenom det han vill.<br />
TEXT: NATASHA RYAN
LEIGH SCUDDER lutar sig fram och smuttar försiktigt på teet.<br />
Han tittar runt i Aroms lokal.<br />
– En cafeteria som den <strong>här</strong> skulle vi aldrig ha vid mitt<br />
gamla universitet, där finns det bara en matsal. Här är det<br />
annorlunda, säger han och fortsätter:<br />
– Till exempel skulle jag aldrig komma på tanken att kalla<br />
en lärare vid förnamn. Man säger antingen professor eller<br />
doktor och sedan efternamnet.<br />
NÄR VI TRÄFFAS är det bara dagar efter att det amerikanska<br />
presidentvalet har avgjorts och Obama blir president i fyra<br />
år till. Själv är Leigh registrerad som oberoende i sin delstat.<br />
Inte för att det spelar någon roll när han röstar. Men<br />
Amerikansk politik tilltalar inte Leigh. Något som gjorde att<br />
han avstod från att rösta i senaste valet.<br />
– Många skulle säga till mig att människor har dött för<br />
att jag ska kunna rösta och att alla inte har den möjligheten.<br />
Men varför ska jag rösta på ett alternativ jag inte tycker om?<br />
SJÄLV SAKNADE Leigh miljöfrågorna i 2012 års valkampanj.<br />
Samtidigt som han förstår att andra frågor väger tyngre just<br />
nu.<br />
– Om Obama hade tagit upp miljöproblemen hade jag<br />
kanske röstat. Men just nu gör jag mer nytta genom att spara<br />
röstpappret, säger han.<br />
Han poängterar också att det amerikanska elektorssystemet<br />
gör att hans röst inte är mycket värd.<br />
– Min delstat är ingen vågmästarstat, alla röstar på demokraterna.<br />
Så vad jag än hade röstat på hade det inte spelat<br />
någon roll.<br />
”Allt i USA<br />
blir politik”<br />
Nöjd. Leigh Scudder tycker om det akademiska livet i Sverige och skulle kunna tänka sig att flytta hit i framtiden.<br />
Leigh Scudder bor vanligtvis i Connecticut, USA. Men sedan augusti<br />
studerar han historia på <strong>Södertörn</strong>s högskola. Söderut har träffat<br />
honom för att diskutera plugg, Svensk kultur och Amerikansk politik.<br />
Enligt Leigh blir även den amerikanska politiken lätt<br />
för mycket.<br />
– Ta bara en sådan sak som att en kraftfull modern västerländsk<br />
nation fortfarande debatterar om aborter och<br />
evolutionsteorier – under en valkampanj! Säger han och<br />
fortsätter:<br />
– När helt plötsligt läskedrycker skulle beskattas blev<br />
det en politisk fråga som gick hela vägen upp till toppen.<br />
ENLIGT UNDERSÖKNINGAR skulle majoriteten av den svenska<br />
befolkningen rösta på Obama om de fick chansen. Något<br />
som Leigh tydligt märkt.<br />
– Jag tycker det är tydligt att Sverige tycker om Obama,<br />
säger han.<br />
Även om mycket är annorlunda i Sverige jämfört med<br />
USA så blev det inte en kulturchock att komma hit menar<br />
Leigh.<br />
– Amerikansk kultur är överallt. Någon bär en Yankeekeps,<br />
musiken och tv-programmen är samma. Det är annorlunda<br />
<strong>här</strong> men inte främmande.<br />
Studieklimatet i Sverige gillar han. Men i januari är utbytesprogrammet<br />
över och flyget tillbaka mot Connecticut<br />
lyfter.<br />
– Jag vill inte åka tillbaka, jag älskar den svenska akademiska<br />
världen. Jag skulle nog kunna tänka mig att flytta<br />
hit någon gång. Om jag hittade ett jobb jag trivs med.<br />
TEXT OCH FOTO: JESPER HAGEL
Valet som<br />
splittrar Spanien<br />
Det går en separatistisk våg genom Spanien.<br />
Det baskiska partiet PNV som jobbar<br />
för ett självständigt Baskien nådde stora<br />
framgångar i regionvalet tidigare i höst och<br />
i Katalonien vill en majoritet av invånarna bli<br />
självständiga.<br />
Den 25 november gick parlamentsvalet<br />
i Katalonien av stapeln. Men bara i<br />
teorin, i praktiken var det snarare en<br />
folkomröstning för eller emot självständighet.<br />
När denna tidning gick<br />
i tryck hade valet ännu inte genomförts,<br />
men enligt Svenska Dagbladet<br />
var 51 procent av katalanerna för<br />
självständighet.<br />
Spanien är ett av länderna som<br />
drabbats hårt av eurokrisen, med<br />
bland annat massarbetslöshet och<br />
frysta löner som följd. Krisen satte<br />
även djupa spår i Kataloniens ekonomi<br />
och flera röster höjdes för självständighet.<br />
Kritik riktades bland annat<br />
mot att Katalonien själva inte fick<br />
bestämma över sin skattesättning och<br />
när den spanska staten chockhöjde<br />
skatterna utbröt starka protester.<br />
UNDER ÅRET HAR flera olika aktioner<br />
genomförts som visar att katalanerna<br />
mer än någonsin är för självständighet.<br />
Det årliga firandet av Kataloniens<br />
nationaldag, 11 september, utmynnade<br />
i en stor demonstration för självständighet,<br />
där det slutade med att de<br />
katalanska politikerna utlyste regionvalet.<br />
Ett annat exempel var El Clasico<br />
där FC Barcelonafansen uppmanades<br />
att vifta med katalanska flaggor och<br />
skrika slagord för självstyre.<br />
DET ÄR OSÄKERT vad de folkvalda vill<br />
med regionvalet och hotet om självständighet.<br />
Vill de ha en större autonomi<br />
eller vill de bli en helt egen stat?<br />
Kraven på självbestämmande kommer<br />
från de stora skatteutjämningar<br />
Katalonien tvingats betala, vilket<br />
gjort att de själva fått ett stort budgetunderskott.<br />
Samtidigt är det ledande partiet<br />
i Katalonien, CIU, måna om att fortsätta<br />
tillhöra såväl Spanien som EU,<br />
även om man vill klippa banden till<br />
Madrid. Kraven har inte fallit i god<br />
jord hos den spanska centralmakten i<br />
Madrid, som hotat om att hela initiativet<br />
kan ses som brott mot grundlagen<br />
och att de inte skulle erkänna Katalonien<br />
som en egen stat.<br />
Hittills har Spanien, trots det rika<br />
norr, fattiga söder och separatistiska<br />
tongångar, lyckats hålla ihop landet<br />
med en väl genomtänkt balansgång<br />
mellan centralmakt och regionalt<br />
självbestämmande. Frågan är om de<br />
lyckas även denna gång.<br />
TEXT OCH FOTO: FREJA ANDERSSON<br />
FAKTA: KATALONIEN<br />
Officiellt namn: Catalunya<br />
Huvudstad: Barcelona<br />
Språk: katalanska och kastellanska<br />
Antal invånare: ca 7 miljoner<br />
Nationaldag: 11 september<br />
Övrigt: Sedan 1 januari 2012 är<br />
tjurfäktning förbjudet i Katalonien
De vill bryta sig loss<br />
De delar en drömm. Drömmen om ett eget<br />
Katalonien. Söderut har träffat Josep Puigdemont<br />
Casamajo` och Eric Torra i Fernandez<br />
för att höra deras syn på Spaniens framtid.<br />
Jag träffade Josep Puigdemont<br />
Casamajo`och Eric Torra i Fernàndez<br />
från den Katalanska kulturföreningen<br />
Les Quatre Barres för att höra om<br />
deras funderingar kring ett självständigt<br />
Katalonien och valet den 25:e<br />
november.<br />
<strong>Föreningen</strong> består av cirka 40 familjer<br />
som samlas ungefär 5-6 gånger<br />
om året för att bejaka sin kultur, sitt<br />
språk och sina traditioner. <strong>Föreningen</strong><br />
har funnits i 35 år. . Liknande för- för- föreningar<br />
finns runt om i hela världen<br />
och äröppnaför för alla alla som som är är intresseintresse-<br />
rade av den Katalanska kulturen och<br />
språket.<br />
NÄR FÖRENINGEN startade var den<br />
främst en viktig social aktivitet för de<br />
katalaner som kom till Sverige under<br />
Francos diktatur, de kunde dela erfarenheter<br />
och prata om vad som skedde<br />
i Katalonien.<br />
När jag träffar Josep och Eric ett<br />
par veckor innan valet är det önskan<br />
om ett självständigt Katalonien man<br />
talar om. Josep och Eric berättar om<br />
ett missnöje som växt fram ganska<br />
starkt under de senaste 10 åren hos<br />
det Katalanska folket och även om de<br />
ekonomiska aspekterna som, enligt<br />
Josep, ”har satt mer bränsle till elden”<br />
om en önskanom om ett ett självständigt självständigt KaKa-<br />
talonien.<br />
Men framförallt så menar de att de<br />
ser Katalonien som en egen nation,<br />
med sitt eget språk, sin kultur och<br />
traditioner. De talar om en misstro till<br />
den spanska centralmakten i Madrid<br />
som ej gett positiv respons på frågor<br />
som är viktiga för Katalonien, som att<br />
till exempel bygga ut infrastrukturen.<br />
NÄR JAG FRÅGAR om deras förväntningar<br />
på valet verkar de optimistiska och<br />
menar att detta är en viktig fråga,<br />
inte bara för en social eller kulturell<br />
grupp, och att valet kommer visa hur<br />
pass stort intresse som finns för frågan.<br />
Med detta menar Eric att det finns<br />
två alternativ, att rösta på de partier<br />
som anser att Kataloniens självständighet<br />
är en viktig fråga och lyfter<br />
fram den och de partier som inte gör<br />
det och utfallet kommer visa var intresset<br />
ligger.<br />
Han gör också en jämförelse mellan<br />
Katalonien och Spanien där relationen<br />
är som när ett vuxet barn vill<br />
bryta sig loss från sina föräldrar för<br />
att göra sin röst hörd och för att bli<br />
tagen på allvar som en självständig<br />
kraft att räkna med.<br />
Han menar att ett självständigt<br />
Katalonien också är sista utvägen<br />
för detta, att få sin röst och vilja hörd<br />
utan att bli klappad på huvudet. När<br />
jag sitter med Josep och Eric på kulturhuset<br />
i Stockholm så vet vi inte hur<br />
valresultatet kommer att se ut, men<br />
att det finns ett starkt intresse för frågan,<br />
inte bara i Spanien, är tydligt.<br />
DE OLIKA konsekvenserna av valutgången<br />
kommer troligtvis att påverka<br />
Spanien och relationen mellan centralmakten<br />
i Madrid och Katalonien.<br />
Men att det är ett viktigt val, inte<br />
minst ur ett historiskt perspektiv är<br />
något både Josep och Eric påpekar<br />
och nu återstår det att se huruvida<br />
det blir ett nytt avstamp i Kataloniens<br />
historia eller inte.<br />
TEXT OCH FOTO: JOHANNA SKAGERBERG<br />
FOTO: FREJA ANDERSSON
Val i<br />
krigets<br />
skugga<br />
Syrien genomförde sitt första demokratiska<br />
flerpartival mitt under arabiska<br />
vårens blodigaste krig. Omvärlden<br />
och oppositionen dömde ut valet<br />
som en fars, medan Bashar al-Assad<br />
deklarerade att han fortfarande<br />
hade folkets stöd. Nu hoppas omvärlden<br />
och oppositionen på ett nytt<br />
val. Ett val utan regimen. Söderut har<br />
tittat närmare på landets framtid.<br />
FOTO: SXC:HU/CONSTANTIN DEACONESCU
U<br />
NDER DEN FN-ÖVERVAKADE vapenvilan<br />
rasade våldet i Syrien.<br />
Samtidigt bestämde sig<br />
Bashar al-Assads regim för att hålla<br />
landets första demokratiska flerpartival<br />
på flera decennier. Det var den 7<br />
maj 2012. Vapenvilan hölls inte av någon<br />
sida och al-Assad kommenterade<br />
valet med att han hade folkets fulla<br />
stöd. Mediernas rapportering har<br />
varit ytterst sparsam angående valet<br />
och verkar också ha gått obemärkt<br />
förbi på flera håll i Syrien. En av Syriens<br />
nationella råds medlemmar, Bashar<br />
al-Haraki beskriver valet som en<br />
fars. Han säger till TT att valet bara<br />
är en del av regimens maskerad. Även<br />
de andra stora oppositionskrafterna<br />
dömde ut valet.<br />
I februari i år ändrade al-<br />
Assad konstitutionen och sade<br />
sig vilja införa flera reformer för<br />
att få landet på rätt spår. I vårens<br />
val deltog ett tiotal partier som<br />
tillsammans hade nominerat 7<br />
000 kandidater till parlamentet,<br />
vilket innefattar 250 platser. TT<br />
beskriver ett anslag med en bild<br />
på en död ung man där texten ovanför<br />
lyder: ”Rösta för er parlamentskandidat,<br />
den döde Nour al-Dalati”. Dessa<br />
skämtanslag sågs över stora delar av<br />
Syrien som ett sätt att göra narr av<br />
valet.<br />
DANIEL DEMIR som är elev på <strong>Södertörn</strong>s<br />
Högskola har hela sin pappas<br />
släkt i Syrien. Han berättar om den<br />
optimism de alla kände när al-Assad<br />
för första gången – för snart två år<br />
sedan – beskrev att det skulle hållas<br />
ett val:<br />
– Jag var optimistisk och trodde<br />
på det, al-Assad hade förklarat att<br />
’jag kommer att ge er ett multi-partisystem’<br />
men sade ’vänta jag vill först<br />
göra de reformer jag tänkt’.<br />
Daniel Demir förklarar att både<br />
han och hans pappa, som följt konflikten<br />
på nära håll, trodde på det och säger<br />
att nu i efterhand känns det som<br />
att man inte borde trott på vad han sa,<br />
med tanke på hur han håller på:<br />
– Ingenting han gör visar på att<br />
han vill förbättra någonting i slutändan.<br />
Själva valet var ingenting som diskuterades<br />
i Daniel Demirs familj. Han<br />
säger själv att han inte var medveten<br />
om att det redan hållits. På frågan hur<br />
han tänker på framtida val svarar han<br />
att han brukar jämföra den arabiska<br />
våren med franska revolutionen.<br />
– Gång på gång har oppositionen<br />
störtat regeringar och hierarkiska<br />
system, men ändå har det påbörjats<br />
nya konflikter direkt efteråt, förhoppningsvis<br />
blir det inte så i Syrien. Men<br />
eftersom det är så mycket inhemsk<br />
problematik så vet jag inte, nu är det<br />
inte längre bara en konflikt mellan<br />
”Det enda folket strävar<br />
efter är rättvisa, fred<br />
och trygghet.”<br />
oppositionen och regimen, nu är det<br />
även problem mellan rebellerna där<br />
man anfaller varandra, säger Daniel<br />
Demir.<br />
DEN 23 OKTOBER höll FN ett seminarium<br />
i Stockholm, angående Syrienkonflikten<br />
och FN:s roll i den. Abdulbaset<br />
Sieda, ordförande i Syriens nationella<br />
råd, förklarade att det viktigaste för<br />
Syrien är att ena folket:<br />
– Det enda folket strävar efter är<br />
rättvisa, fred och trygghet.<br />
Sieda menar att det endast kan<br />
uppnås genom att låta alla grupper<br />
och minoriteter vara med. Oppositionen,<br />
som hade ett stort möte i Kairo<br />
tidigare i år, sammanställde där det<br />
han kallar Syriens framtida dokument.<br />
Mötet handlade om hur man<br />
på ett demokratiskt sätt och med respekt<br />
för alla minoriteter ska kunna få<br />
ett fredligt framtida Syrien.<br />
Under seminariet uttryckte Sieda<br />
även oro för en mer extremistisk islamisk<br />
gruppering inom landet. Daniel<br />
Demir talar om samma sak och delar<br />
Siedas oro:<br />
– Folk kommer från andra delar<br />
av världen för att slåss, såsom jihadister<br />
och tyskar, det har förekommit<br />
masslakt av kristna och alawiter.<br />
Alawiter är ju al-Assads folk, så även<br />
om det blir så att presidenten avgår<br />
så tror jag att det kan bli interna konflikter<br />
ett tag framöver. För nu när det<br />
väl har startat, hur ska man kunna<br />
stoppa det från ingenstans?<br />
ABDULBASET SIEDA menar att extremismen<br />
i Syrien är helt oacceptabel och<br />
kommer inte att lagligt få förekomma<br />
i framtiden. Han talar i termer som att<br />
det är ett absolut faktum att<br />
al-Assad antingen kommer<br />
att störtas eller ge sig för oppositionens<br />
krav.<br />
Gång på gång poängterar<br />
Sieda under seminariet,<br />
med desperation i rösten, att<br />
människor inte är siffror, de<br />
är inte bara ännu en dödad,<br />
de är någons bror, mamma eller<br />
pappa, någon som gillade<br />
tavlor eller älskade film. Han säger<br />
att omvärlden inte gör någonting, att<br />
det i dagsläget inte finns någon som<br />
reagerar. Han liksom Daniel talar om<br />
Ryssland som den största orsaken till<br />
varför kriget fortsätter utan att omvärlden<br />
hjälper. Ryssland lade in sitt<br />
veto gentemot en FN-insats i landet,<br />
när det hölls val i säkerhetsrådet om<br />
just Syrien. Detta är den främsta anledningen<br />
till varför det inte har kommit<br />
något militärt ingripande från<br />
omvärlden.<br />
– Om det blir val igen så kommer<br />
majoriteten att vilja rösta på något<br />
islamistiskt för i slutändan är man<br />
mest bekväm inom islam, som Egypten<br />
exempelvis, på så sätt tror jag att<br />
de kommer tillbaka till något sådant<br />
egentligen. Man vet aldrig vad som<br />
händer, säger Daniel Demir.<br />
Fotnot: Daniel Demir heter egentligen<br />
någonting annat.<br />
TEXT: JENNY SONESSON
Söderut in english<br />
SUDAN’S VOTE<br />
BETWEEN THE 9TH and 15th of January<br />
2011 a referendum took place in the<br />
southern part of Sudan, which settled<br />
if this region would still be a part<br />
of Sudan or become an independent<br />
state. The final result of this referendum<br />
weren’t questionable: 98.83% of<br />
population voted for independence.<br />
Strong support for an own and<br />
sovereign country among people in<br />
southern Sudan isn’t surprising if we<br />
look on the aspect, which divided Sudan<br />
in two different parts already since<br />
1956, when the dominance of the<br />
Muslim and Arabian northern part of<br />
Sudan over the Christian and African<br />
south had become more visible. Continuous<br />
conflicts and civil war became<br />
an everyday life for people. Power<br />
was in the hands of the northern elite,<br />
which discriminated the south part of<br />
the country by letting people starve,<br />
neglecting children’s education and<br />
lack of health care. Differences bet-<br />
The hope for peace<br />
Ethnical, religious, cultural and language differences as well as the oil<br />
question divided Sudan in a north and south part long before the referendum<br />
2011. However, this historical election did not manage to erase<br />
old conflicts, of which oil is the biggest issue and this clash can lead to<br />
other tensions.<br />
ween those big groups have also had<br />
a religious ground.<br />
Year 1978 oil deposits were discovered<br />
in the southern part of Sudan.<br />
This resource became another conflict<br />
issue in the country. The ambition<br />
of the Northern part of the country<br />
was to control all benefits from the<br />
oil. In order to do this the Khartoum<br />
regime built up, in cooperation with<br />
others actors, a pipeline and refinery<br />
in the northern part of the country. In<br />
this way they appropriated both profits<br />
and workplaces.<br />
IT IS ALSO important to emphasize that<br />
in conjunction with getting out oil,<br />
Sudan attract more and more companies,<br />
which started to throw their<br />
weight around and it was particularly<br />
negative for the local population. People,<br />
which traditionally had been<br />
living in those rich in oil areas was<br />
thrown out from their houses.<br />
Human rights violations in Sudan<br />
drew charity organisations attention.<br />
Year 1999 the UN General Assembly<br />
presented a report that in one<br />
of these exploited areas people were<br />
evicted with use of massive violence<br />
in the course of ten days. Later UN´s<br />
report from year 2002 showed that<br />
the situation given to human rights<br />
has not changed. This report underlines<br />
even that oil exploration do have<br />
an interconnection with the conflict.<br />
Human Rights Watch in turn points<br />
out that oil in Sudan instead of bringing<br />
peace, prosperity and security; it<br />
brings out conflicts, people expulsion<br />
and widespread abuses.<br />
Nevertheless the possibility that<br />
Sudan is going to be condemned as a<br />
genocidal regime by the UN Security<br />
Council is very small because the involved<br />
foreign oil companies comes<br />
from countries, which has veto in the<br />
Security Council.
PEACE NEGOTIATIONS with help of the<br />
Intergovernmental Authority on Development<br />
(IGAD) and Sudan’s government<br />
lead to that an agreement<br />
were signed between Southern and<br />
Northern Sudan. The agreement include<br />
for instance that Southern Sudan<br />
got a six years transition, which<br />
included a broad autonomy for this<br />
region with own parliament and president.<br />
At the end of the transition<br />
was scheduled, aforementioned referendum<br />
on self-determination for<br />
Southern Sudan under international<br />
surveillance. A majority of votes lead<br />
to the independence of South Sudan,<br />
which officially became a new country<br />
on the 9th of July 2011.<br />
DESPITE THAT South Sudan got its sovereign<br />
status the conflict about the<br />
oil issue is still current. Of the oil<br />
deposit, 75 percent is located on the<br />
South Sudan side but the possibility<br />
to bring out oil and transport it by<br />
pipelines is in possession of Sudan.<br />
Both countries went through long<br />
negotiation about how much an oil<br />
barrel should cost. Because of longlasting<br />
disagreement, Sudan regarded<br />
South Sudan as defaulter and decided<br />
to confiscate the neighbor´s oil<br />
as compensation. South Sudan reacted<br />
on this by closing access to oil in<br />
January this year.<br />
The African Union’s efforts to solve<br />
this conflict didn´t help and tension<br />
between the countries had been growing.<br />
South Sudan accused Sudan<br />
for bombing their border area while<br />
Sudan accused South Sudan for their<br />
support for the rebel groups, which<br />
are active on their territory. Accusations<br />
and bitter rhetoric from both<br />
sides almost lead to a new war between<br />
the two countries in April.<br />
However during US Secretary of<br />
State Hillary Clinton’s visit to South<br />
Sudan´s capital Juba in August urged<br />
to strike a deal between the countries.<br />
NEVERTHELESS South Sudan is working<br />
towards building a pipeline trough<br />
Kenya. This project would end the<br />
country’s dependence from its neighbor<br />
but it’s doubtful if it helps to unravel<br />
all disputes on intergovernmental<br />
but also domestic level. South Sudan<br />
government has explained clearly<br />
what the most important issues in<br />
this new country are: oil revenues,<br />
national security and distribution of<br />
power between national institutions.<br />
People’s life situation, women´s rights<br />
and equality, education for children is<br />
of secondary importance.<br />
TEXT: MARIOLA STANIO
Abort i en delad värld<br />
ABORT HAR LÄNGE BETRAKTATS SOM ETT KONTROVERSIELLT VAL. MÅNGA<br />
RESTRIKTIONER OCH LAGAR VÄRLDEN ÖVER REGLERAR DETTA BESLUT. DET ÄR<br />
IDAG BARA 29 % AV VÄRLDENS LÄNDER SOM TILLÅTER ABORT PÅ MODERNS<br />
DIREKTA BEGÄRAN. SÖDERUT GRANSKAR LAGSTIFTNINGEN I VÄRLDEN FÖR ATT<br />
SE VEMS VAL DET EGENTLIGEN ÄR.<br />
Abort har genom tiderna alltid varit<br />
ett väldebatterat ämne. Redan på<br />
antiken påträffas fenomenet i text.<br />
Frågan om abort väcker hos många<br />
fundamentala tankeställningar kring<br />
mänsklig existens: När börjar ett liv?<br />
Det har oftast skapats en dikotomi<br />
mellan ytterligheter i denna fråga så<br />
som sekulära mot religiösa och individen<br />
mot samhället. Lägren är oftast<br />
indelade i pro-choice eller pro-life.<br />
Den sistnämnda gruppen förespråkar<br />
ett totalt förbud mot abort och<br />
anser att ett mänskligt liv startar vid<br />
befruktning, men att undantag kan<br />
göras vid fara för moderns liv eller vid<br />
graviditet som resultat av våldtäkt eller<br />
incest.<br />
Pro-choice rörelsen förespråkar att<br />
valet skall vara moderns och inte statens,<br />
men brukar också framhålla att<br />
det skall finnas en övre gräns för när<br />
abort kan utföras.<br />
SOVJETUNIONEN VAR det första landet<br />
att legalisera abort. På trettiotalet<br />
spreds detta – fast under restriktion<br />
– till Polen, Sverige, Island, Danmark<br />
och Mexiko. I takt med att tillgången<br />
till preventivmedel ökade på femtio-<br />
och sextiotalet blev flera länder<br />
mindre restriktiva med abort. Majoriteten<br />
tillät dock endast abort om<br />
graviditeten innebar en direkt fara för<br />
moderns liv.<br />
Idag är Kanada ett av tre länder<br />
som inte har någon lagstiftning rörande<br />
abort. Istället är det kvinnan<br />
och hennes läkare som tar ett gemensamt<br />
beslut.<br />
I Sverige finns ett abortförbud efter<br />
artonde graviditetsveckan, men un-
dantag med socialstyrelsens godkännande<br />
kan göras efter denna vecka.<br />
TROTS ATT STORA delar av världen tilllåter<br />
abort i någon form skiljer sig regelverken<br />
i många avseenden. I 97 %<br />
av länderna tillåts abort då moderns<br />
liv är i fara, i 67 % om det finns risk<br />
för fysisk skada.<br />
Det är idag bara 29 % av världens<br />
länder som tillåter abort på moderns<br />
direkta begäran. Trots att en våg av<br />
friare lagstiftning kring abort kom för<br />
sextio år sedan, så har inte utvecklingen<br />
fortsatt i en mer tolerant riktning,<br />
utan tvärtom.<br />
De tidigare Sovjetstaterna i Östeuropa<br />
som har haft en liberal lagstiftning<br />
går nu mot hårdare restriktioner.<br />
Liknande tendenser syns också i La-<br />
tinamerika, i länder som Chile och El<br />
Salvador, där abort är förbjudet även<br />
då moderns liv är i fara.<br />
Åsikter kring abortfrågan skiljer<br />
sig radikalt mellan länder och inom<br />
dem. Det gemensamma draget är att<br />
alla nästan använder sig av en lagstiftning<br />
för att kontrollera valet.<br />
TEXT: JENNY SONESSON
ABORTKAMP<br />
TILL SJÖSS<br />
Women On Waves är ett skepp med en<br />
abortklinik ombord. De vill hjälpa och uppmärksamma<br />
kvinnors rätt till fri abort. Stora<br />
protestvågor har mött dem i varje hamn.<br />
Trots detta fortsätter de att utmana länders<br />
lagar och har sedan 1999 åkt världen runtför<br />
att få fram sitt budskap. Söderut kollar närmare<br />
på organisationen och granskar anhaltsländerna.<br />
Women On Waves har beskrivits som<br />
abortens Ship to Gaza. De orsakade<br />
senast ett ramaskri i Marocko sedan<br />
de försökte ta sig i land i hamnstaden<br />
Rabat.<br />
En stor protestvåg mötte dem med<br />
bilder som visade blödande foster och<br />
anslag som skrek ut att ett embryos<br />
liv är lika mycket värt. Innan de kunde<br />
landstiga möttes de av Marockos flotta<br />
och blev förbjudna att lägga till.<br />
Ett embryos liv är viktigt och det<br />
är inte genom dödande och att bryta<br />
mot lagen som man kommer att lösa<br />
samhällsproblemen. Ett embryos liv<br />
är heligt. Här i Marocko, som muslimer,<br />
måste livet respekteras, sade en<br />
av de protesterande till DN.<br />
FARTYGET SEGLAR under Nederländsk<br />
flagga på grund av deras liberala<br />
abortpolitik. Detta gör det möjligt<br />
för skeppet att på internationellt vatten<br />
lyda under Nederländernas lagar.<br />
Trots detta har det tagit organisation<br />
åratal att få fram tillstånd för att driva<br />
den portabla abortkliniken.<br />
Enligt grundaren Rebecca Gomperts<br />
är det viktigt för organisationen<br />
att kunna utmana föreställningarna<br />
om kvinnan och kunna skapa en debatt<br />
till kring kvinnans autonomi.<br />
Samtidigt som man handfast hjälper<br />
kvinnor.<br />
På sin hemsida skriver Women on<br />
Waves att 42 miljoner kvinnor årligen<br />
genomför en abort men att det var tionde<br />
minut dör en person till följd av<br />
en illegal abort.<br />
Därför har de startat en tjänst på<br />
sin hemsida där kvinnor från länder<br />
som har restriktiva abortlagar kan<br />
beställa abortpillret misoprostol som<br />
kan tas upp till vecka nio i graviditeten<br />
och som framkallar ett missfall av<br />
fostret.<br />
Man kan genom hemsidan också<br />
beställa tid för abort ombord på skeppet.<br />
VARJE ÅR GENOMFÖRS över hela världen<br />
cirka 20 miljoner illegala aborter, detta<br />
enligt Världshälsoorganisationen,<br />
som även påpekar att majoriteten<br />
sker i de fattigaste delarna av världen.<br />
Av de, över en halv miljon kvinnor,<br />
som varje år i anslutning till graviditet<br />
eller förlossning avlider är cirka<br />
sjuttio tusen direkt relaterade till<br />
osäkra aborter. Smutsiga instrument,<br />
ingrepp sent i graviditeten eller att<br />
ingreppet utförs av kvinnorna på sig<br />
själva är de vanligaste orsakerna till<br />
dödsfall och infektion.<br />
Att Marocko valdes som anhalt för<br />
Women On Waves beror på den hårda<br />
lagstiftning som gör att inga kvinnor<br />
får genomgå abort även om graviditeten<br />
är våldtäkts- eller incestrelaterad.<br />
På grund av detta, menar organisationen,<br />
görs cirka 700 illegala aborter<br />
årligen i landet.<br />
Marocko var inte det första landet<br />
som förbjöd skeppet tillträde. 2004<br />
skulle Women on Waves besöka Portugals<br />
kuststad Lissabon, som på<br />
grund av starkt katolskt inflytande<br />
också haft stränga abortlagar. Där<br />
tilläts endast abort om kvinnans liv<br />
eller mentala hälsa var i fara. Sedan<br />
2007 har landet fri abort.<br />
I POLEN som också är ett strikt katolskt<br />
land, men inte har genomfört någon<br />
lagändring, möttes skeppet av 200<br />
personer som kastade ägg och röd<br />
färg på dem. Detta var en av organisationens<br />
första anhalter. Anledning till<br />
varför just Polen valdes som land att<br />
besöka var enligt organisationens talesperson<br />
Margaret Moore att landet<br />
har en av Europas striktaste abortlagar.<br />
Ärkebiskopen i Gdansk, Tadeusz<br />
Goclowski, uttalade sig i frågan och<br />
sade att målet för båten endast var att<br />
döda polacker. Även Polens president<br />
Alexandr Kwashiewski sade att detta<br />
skapade ett moraliskt problem:<br />
Varje person måste skapa sin egen<br />
moraliska övertygelse, min är 100%<br />
negativ.<br />
NÄR ORGANISATIONEN var i Polen framhöll<br />
de att inga aborter skulle genomföras<br />
eftersom detta var emot polsk<br />
lagstiftning. Istället anordnade man<br />
sexual workshops där elva kvinnor<br />
följde med skeppet ut på internationellt<br />
vatten under en dag. De kvinnor<br />
som följde med blev enligt den ultranationella<br />
organisationen League<br />
of Polish Family Party fotograferade,<br />
och ska enligt dem ställas inför rätta.<br />
En opinionsundersökning gjordes<br />
i Polen samtidigt som skeppet var i<br />
landet, 44 procent sade sig då vilja<br />
lätta på abortlagarna eller ta bort<br />
dem, 38 procent ville däremot att lagarna<br />
skulle vara kvar oförändrade<br />
eller göras striktare.<br />
Idag tillåts abort upp till vecka 12<br />
om moderns liv är i fara eller om graviditeten<br />
är ett resultat av våldtäkt eller<br />
incest. Innan Sverige fick fri abort<br />
gick det bussar till Polen för att där<br />
kunna genomföra aborten.<br />
Idag är det tvärtom, förutom att<br />
polacker illegalt måste genomföra sin<br />
abort i Sverige, då svensk lagstiftning<br />
förbjuder utomstående att genomföra<br />
abort.<br />
Women on Waves vill fortsätta sin<br />
kampanj och uppmärksamma vad<br />
de anser är ett brott mot mänskliga<br />
rättigheter. Det handlar enligt dem<br />
om sociala rättigheter och rätten till<br />
autonomi. Frågan är bara hur nästa<br />
land som skeppet besöker kommer<br />
att reagera.<br />
TEXT: JENNY SONESSON
Med fokus på kvinnan<br />
Krönika: Natasha Ryan diskuterar jämnställdhet<br />
Jag har en romantisk bild av<br />
kampen för jämställdheten i<br />
västvärlden på 70-talet. Kvinnor<br />
som dessförinnan hade till<br />
uppgift att ta hand om hus och hem<br />
fick en plats i samhället och fick vara<br />
starka.<br />
De var mammor, de var studenter,<br />
de var arbetare, som beredde vägen<br />
för sina döttrar och de kommande generationerna.<br />
De jobbade tre gånger<br />
så hårt som männen och fick äntligen<br />
ta plats.<br />
Som kvinnlig 90-talist är det den<br />
bilden jag har. Nu är det bara feministblaj<br />
om man tar upp det. Vad har<br />
jag för rätt att prata om det egentligen,<br />
jag har alltid haft lika stor chans i<br />
skola och jobb som männen i min omgivning.<br />
Kanske ännu större chans, så<br />
jag ska inte klaga. Processen är klar.<br />
Vi är ett jämställt Sverige, kan vi fokusera<br />
på annat nu.<br />
ÄVEN OM det pratas om lika lön, inkvotering<br />
av kvinnor i bolagsstyrelser<br />
och att kvinnor är underrepresenterade<br />
i chefspositioner, alla olika metoder<br />
för att åtgärda klyftorna mellan<br />
könen, behandlas kvinnor fortfarande<br />
som en minoritet.<br />
Här tål att påpekas att vi representerar<br />
50% av världen, så att vi är en<br />
minoritet behöver inte ens kommenteras.<br />
Trots det kläcker Mitt Romney ur<br />
sig kommentarer som, ’we got binders<br />
full of women’, när han ställs<br />
inför en mamma som vill veta att<br />
hennes dotter kommer att ha samma<br />
chans i arbetslivet som någon annans<br />
son. Ja men visst, var är dom där,<br />
kvinnorna, vi behöver några sådana<br />
för att ’åtgärda’ problemet <strong>här</strong>, det<br />
finns ju bara män. Kan vi få kontakt<br />
med en kvinnogrupp som rekryterar<br />
kvinnor, de är ju så sällsynta.<br />
Då undrar jag varför det är så svårt<br />
att hitta denna ’sällsynta’ grupp av<br />
människor i samhället för rekrytering?<br />
Om vi utgör 50% av befolkningen<br />
borde chefer som Romney var inte<br />
behöva beställa fram kataloger med<br />
framgångsrika kvinnor, de borde väl<br />
bara finnas där.<br />
FAST.. NEJ. Det finns en stor skillnad<br />
mellan män och kvinnor, oavsett hur<br />
jämställd och feministisk du är, en<br />
”Nu är det bara<br />
feministblaj om<br />
man tar upp det ”<br />
skillnad ingen kan komma bort ifrån.<br />
Kvinnor kan bara bli med barn fram<br />
till en viss tid i livet, medan män kan<br />
bli pappor ända fram till de dör. Någonstans<br />
i karriären måste kvinnor<br />
bestämma sig om de ska bli biologiska<br />
mammor eller inte.<br />
Nu blir det vanligare och vanligare<br />
med IVF för att köpa sig lite tid, men<br />
kvinnor tvingas bestämma sig om de<br />
ska pausa karriären för familjelivet<br />
eller inte.<br />
Ofta leder familjebildandet till ett<br />
steg tillbaka för kvinnor. Michelle<br />
Obama var Barack Obamas chef när<br />
de träffades, men fokuserade på familjen<br />
så att han kunde bejaka sin<br />
dröm när de skaffade barn.<br />
Alla gör inte så, naturligtvis. Tysklands<br />
arbets- och familjeminister<br />
Ursula von der Leyen har sju barn,<br />
och har uppenbarligen inte låtit det<br />
komma i vägen för karriären.<br />
Von der Leyens situation kan dock<br />
inte ses som normen, de flesta har<br />
inte råd med så mycket extra hjälp.<br />
Vilket innebär att de själva får stanna<br />
hemma ett tag med barnet, i Sverige<br />
är det oftast 1-2 år. Hur kan man då<br />
konkurrera med de manliga kollegorna<br />
som bestämt sig för att vänta<br />
ett tag med familjebildandet, och som<br />
resultat kommit 2 år längre fram?<br />
VISSA KVINNOR bestämmer sig för karriären.<br />
Angela Merkel, till exempel,<br />
har inga barn. Hennes förslag för att<br />
minska gapet mellan könen i arbetsmarknaden<br />
var för ett par år sedan<br />
tvungen inkvotering i EU-zonen, vilket<br />
kommit upp nu igen.<br />
Det är ju bra att det tas upp. Men<br />
var finns diskussionen om hur gamla<br />
mödrar börjar bli därför att de tvingas<br />
etablera en karriär innan de börjar<br />
tänka på barn?<br />
Var finns diskussionen om hur<br />
kvinnor inte ens övervägs för ett jobb<br />
därför att de är gravida eller nyblivna<br />
mammor och kommer att behöva<br />
vabba? Var finns diskussionen om de<br />
många europeiska och amerikanska<br />
företagens barnfientliga arbetspolitik?<br />
Det är där den riktiga ojämlikheten<br />
finns.<br />
TEXT: NATASHA RYAN<br />
FOTO: JESPER HAGEL
Årets utrikespolitiska händelser<br />
- Johan Eriksson listar de tio viktigaste<br />
1ARABISKA VÅREN ÖVERGICK I HÖST.<br />
Den arabiska våren 2011 innebar<br />
att detta år var mer omvälvande<br />
än utvecklingen hittills varit under<br />
2012. Eftersom jag gör listan nu<br />
i november 2012, vill jag ändå räkna<br />
in det som hände hösten 2011 i min<br />
lista.<br />
Libyens diktator Khadaffi dog i<br />
slutstriderna och en ny regim började<br />
ta form – samtidigt som nya problem,<br />
inklusive våldsamheter, tog fart. Även<br />
i Tunisien och Egypten störtades regimerna<br />
och val genomfördes, och även<br />
i dessa länder.<br />
2PUTIN ÅTERVALD som rysk president.<br />
En jordskredsseger för<br />
Putin, som bekräftade det maktinnehav<br />
han hade även under<br />
”viloperioden” som premiärminister.<br />
Däremot var det knappast en seger<br />
för demokratin, vilket också<br />
visades av hanteringen av ”Pussy<br />
riot” och andra proteströrelser.<br />
3FRANSKT MAKTSKIFTE. Frankrike<br />
fick en betydelsefull politisk<br />
kursändring i och med att Hollande<br />
vann över Sarkozy i presidentvalet<br />
i maj 2012.<br />
Valet innebar att den tidigare<br />
franska egensinnigheten inom EU<br />
mattades, liksom att inrikespolitiken<br />
bytte kurs från höger till mitten.<br />
4KLIMATFÖRHANDLINGARNA I RIO i<br />
juni blev tyvärr ingen framgång.<br />
Särskilt oroande är att flera länder<br />
som tidigare framstått som<br />
främjande för hållbar utveckling,<br />
däribland Kanada, nu istället blivit<br />
bromsklossar.<br />
Tyvärr tycks också EU tappat en<br />
del av sin tidigare framträdande roll<br />
som ledande i klimatförhandlingarna<br />
Att lista det gångna årets största utrikespolitiska händelser är på samma<br />
gång både lätt och svårt. Det är lätt utifrån att vissa händelser, särskilt sådana<br />
som fått omfattande uppmärksamhet i nyhetsrapporteringen, nästan<br />
ger sig själva. Svårt är det därför att hur man än väljer och vrakar blir<br />
listan ett subjektivt urval. Man kan också fråga sig vad man vinner eller<br />
förlorar på att sammanställa sådana listor. Nåväl, jag tycker det är en rolig<br />
övning att blicka tillbaka över det gångna året och lyfta fram några av<br />
de i mina ögon mer betydelsefulla händelserna. Så <strong>här</strong> ser min lista ut – i<br />
tidsföljd snarare än någon form av rangordning i vad som betytt mest.<br />
Johan Eriksson är forskningchef på <strong>Utrikespolitiska</strong> institutet och professor i statsvetenskap vid <strong>Södertörn</strong>s högskola.<br />
FOTO: <strong>Utrikespolitiska</strong> institutet<br />
– förhoppningsvis kan EU återta initiativet.<br />
5<br />
OLYMPISKA SPELEN är per definition<br />
en världshändelse, som<br />
blixtbelyser globaliseringen –<br />
stora delar av världens befolkning<br />
tittar samtidigt på samma evenemang<br />
på TV.<br />
2012 års spel i London var både organisatoriskt<br />
och sportsligt en framgång.<br />
Särskilt viktigt var att inga av de<br />
hot som fanns mot OS förverkligades.<br />
8BARACK OBAMA VANN presidentvalet<br />
i USA, och åtminstone i<br />
Europa var det många som drog<br />
en lättnadens suck. Den amerikanska<br />
multilateralism som Obama<br />
satsade på kommer fortsätta.<br />
Det är dock inte glasklart hur USA<br />
kommer att hantera de stora oros<strong>här</strong>darna<br />
i Mellanöstern. Noterbart är att<br />
USA kommer fortsätta sin fokusering<br />
på Östasien, vilket även i USA uppfattas<br />
som ett allt viktigare maktcentrum.<br />
6EU-KRISEN är pågående och innebar<br />
ingen specifik händelse, men<br />
den måste. Noterbart är att kri-<br />
9MAKTSKIFTET I KINA, som skedde i<br />
november, innebar som förväntat<br />
ingen större eller ännu märksen<br />
inte enbart är en ekonomisk bar förändring i den kinesiska<br />
fråga, utan i minst lika hög grad poli- politiken.<br />
tisk och institutionell.<br />
Att Kina har omfattande utma-<br />
Krisen har också öppnat för nya ningar att hantera är uppenbart (eko-<br />
och tämligen radikala förslag för EU:s nomiskt, miljömässigt, energimässigt<br />
utveckling, särskilt i federalistisk rikt- och även säkerhetspolitiskt i bl.a. rening,<br />
vilket stöds av drygt hälften av lationen med Japan), men uppenbar-<br />
medlemsländerna.<br />
ligen är det framförallt kontinuitet vi<br />
Samtidigt har Storbritannien bör- bör räkna med.<br />
jat ta steg mot vad som kan bli ett ut- Den stora frågan är om och i så fall<br />
träde ur EU, kanske inte i alla delar, hur Kina kommer utnyttja sin globala<br />
men själva diskussionen belyser tyd- ekonomiska makt för att driva frågor i<br />
ligt EU:s institutionella kris.<br />
globala forum – där de framstått som<br />
reaktionära och suveränitetskraman-<br />
7FREDSPRISET GICK TILL EU. Detta<br />
omstridda och som alltid omdebatterade<br />
pris gick i år till<br />
de snarare än som framåtblickande<br />
och förändringsbenägna.<br />
EU, som ett erkännande av EU:s<br />
10<br />
INBÖRDESKRIGET I SYRIEN är<br />
fredsskapande förmåga via integra-<br />
en fruktansvärd och forttion<br />
och utvidgning, processer som<br />
farande pågående tragedi<br />
fortsätter än idag.<br />
som världssamfundet står<br />
Intressant är att det tog ett tag handfallen inför.<br />
innan det blev klart vem (eller vilka) Här framstår låsningarna i FN och<br />
som skulle ta emot priset. Nu blev det vetorättens negativa effekter mycket<br />
företrädarna för de tre tyngsta insti- tydligt. En konstitutionell reformetutionerna<br />
inom EU – kanske också ring av FN framstår som alltmer an-<br />
symptomatiskt för ett EU som har gelägen, men är mycket pessimistisk<br />
problem med sitt ledarskap.<br />
inför möjligheten att åstadkomma<br />
detta.
<strong>Södertörn</strong>s information<br />
KALENDARIUM<br />
06 December: What it the problem with historicity? Scrutinizing a central concept<br />
from the point of view of poststructuralism, feminism and the politics.<br />
Higher seminar arranged by the subjects of Ethnology and Gender Studies at <strong>Södertörn</strong> University.<br />
14 December: Grupp 8, Stödstrumporna, Feministiskt initiativ och offentligheten.<br />
Feminismen och medierna från 1960-tal till 2000-tal.<br />
Högre seminarium arrangerat av ämnet journalistik vid <strong>Södertörn</strong>s högskola.<br />
16 Januari: Use of Job Evaluation in a Wage Discrimination Case at the Swedish<br />
Labour Court. - A Case Study.<br />
Higher seminar arranged by Economics at <strong>Södertörn</strong> University.<br />
NYHETER<br />
Omorganisation av <strong>Södertörn</strong><br />
VID ÅRSKIFTET genomgår <strong>Södertörn</strong>s högskola en omorganisation. Du nuvarande<br />
sex institutionerna (Ekonomi och företagande, Livsvetenskaper, Samhällsvetenskaper,<br />
Kultur och kommunikation, Kommunikation, medier och IT samt Genus,<br />
kultur och historia.) upphör att existera. De kommer ersättas av fyra nya.<br />
SH innovation satsar på kvinnor<br />
TILLVÄXTVERKET HAR finansierat ett projekt för att öka entrepenörskap bland<br />
kvinnor på Karolinska institutet och <strong>Södertörn</strong>s högskola. Projektet heter Q Flemingsberg<br />
och ska hjälpa kvinnor med affärsutveckling, kreativitet och handlingskraft.<br />
Ansvarig för projektet på på <strong>Södertörn</strong> är SH innovation.<br />
FOTO: JESPER HAGEL
Presentation: UF:s styrelse<br />
Den tolfte september valdes en ny styrelse till <strong>Utrikespolitiska</strong> föreningen på<br />
<strong>Södertörn</strong>. Några har varit med sedan en lång tid tillbaka, andra är helt<br />
nya. Men vilka är de egentligen? Söderut har tittat närmare.<br />
Fråga: Varför är du med i UF?<br />
Övriga styrelsemedlemmat: Sara Biesheuvel, kassör.<br />
TEXT OCH FOTO: JESPER HAGEL<br />
Bli medlem!<br />
Emilia Eriksson, 23 år, läser utveckling<br />
och internationellt samarbete,<br />
ordförande i UF.<br />
– Jag är med i UF för att jag verkligen<br />
brinner för utrikespolitiska frågor, sen<br />
är det ju så himla kul också!<br />
Johanna Stephan, 25 år, läser Europaprogrammet<br />
med inriktning på<br />
offentlig rätt, informationsansvarig.<br />
– Jag har alltid varit intresserad av internationella<br />
frågor, speciellt migrations–<br />
och genusfrågor.<br />
Natasha Ryan, 21 år, läser Europaprogrammet<br />
med inriktning offentlig<br />
rätt, sekreterare och tidningsrepresentant.<br />
– Jag har alltid gillat utrikespolitiska frågor.<br />
Sen tycker jag om att engagera mig<br />
och vara med bakom kulisserna.<br />
Frida Holmdahl, 27 år, läser Internationella<br />
relationer och franska, styrelserepresentant<br />
– Jag är med i UF för att jag vill belysa utrikespolitiska<br />
frågor, både på lokal och<br />
nationell nivå.<br />
Christina Móra, 24 år, läser statsvetenskap,<br />
vice ordförande i UF.<br />
– Jag är med för att jag alltid varit intresserad<br />
av utrikespolitiska frågor och<br />
mänskliga rättigheter, sen vill jag gärna<br />
engagera mig också.<br />
Martin Viberg, 23 år, läser Europaprogrammet<br />
med inriktning sociologi, informationsansvarig.<br />
– Jag är väldigt intresserad av just utrikespolitik.<br />
Speciellt konflikt hantering.<br />
Kristina Johansson, 25 år, läser Internationella<br />
relationer, programansvarig.<br />
– Jag är med för jag tycker det är viktigt<br />
att ha en koppling till den ”riktiga” världen.<br />
Så man som student inte bara läser<br />
om teorier.<br />
Lola Gevargez, 32 år, läser uteckling<br />
och internationellt samarbete, aktivitetsansvarig.<br />
– Jag har ett stort intresse för internationella<br />
relationer och globala frågor. Sen är<br />
det kul att få träffa nya människor!<br />
Du är hjärtligt välkommen på föreningens olika sociala aktiviteter. Bli medlem i <strong>Utrikespolitiska</strong> föreningen <strong>Södertörn</strong> genom att<br />
skicka ett mejl till: info@ufsodertorn.org och i mejlet ange namn, adress, födelseår. Medlemskapet gäller ett verksamhetsår och<br />
kostar 50 kronor. Medlemsavgiften betalas in på bankgiro: 5643-2354
UF anordnar<br />
Inga svar för syrier vad gäller samlad FN-insats<br />
Den 22 oktober var UF:s styrelse och medlemmar<br />
inbjudna till ett seminarium anordnat av FN-förbundet<br />
om Syrien. Alexsander Gabelic, ordförande för<br />
förbundet, ställde sig i sitt tal kritisk mot att EU och USA<br />
inte gjort mer för de 30 000 syrier som dött och dryga<br />
300 000 som är på flykt.<br />
GABELIC FÖRDÖMDE även barnäktenskap i världen och<br />
kritiserade allmänt att fler länder inte skrivit på FN:s<br />
barnkonvention. Försvarsminister Karin Enström<br />
beklagade att FN:s säkerhetsråd inte har agerat starkare<br />
mot Assad-regimen och talade för ett enat samarbete.<br />
Sveriges roll i Syriens konflikt och att Sverige inte agerat<br />
starkare både innanför och utanför FN fick kanslirådet<br />
Sofia Calltorp ifrån Utrikesdepartementet försvara sig<br />
inför under debatten den sista timmen.<br />
AVSAKNADEN AV SVENSKA militärinsatser ifrågasattes<br />
särskilt av ordförande för det Syriska nationella rådet,<br />
Abdulbaset Sieda. Det samlade svaret var att FN:s<br />
säkerhetsråd hellre ser ett starkare ingripande genom<br />
exempelvis Nato än att länder börjar tvista om vem som<br />
skulle leda en insats.<br />
Utrikesdepartementet mot en offentlig diplomati<br />
Under ett studiebesök vid Utrikesdepartementet<br />
den 25 oktober fick UF:s styrelse och medlemmar en<br />
genomgång om UD:s verksamhet och eurokrisen.<br />
Enligt Lina Eidmark, kommunikationsstrateg på<br />
press-, informations- och kommunikationsenheten går<br />
mycket av UD:s verksamhet till att främja sociala medier<br />
som medel för demokrati. UD utvecklar en offentlig<br />
diplomati som inte funnits innan.<br />
ISABELLA TÖRNGREN, gruppchef på UD:s EU-enhet,<br />
argumenterade för ett främjande av Sverigebilden i EU<br />
och för ett fortsatt EU-utvidgande. Detta menar enheten<br />
vore bra för Sverige, eftersom Sveriges ekonomi är så<br />
pass beroende av export till EU-länderna.<br />
UD ÄR POSITIVA till ett turkiskt medlemskap trots ett<br />
negativt förhållande med landet för bara 10 år sedan.<br />
Frågan om Turkiets inträde har funnits länge men<br />
på grund av Syrien-konflikten kan det antas att det<br />
kommer skjutas upp ytterligare.<br />
TEXT OCH FOTO: NATASHA RYAN<br />
Tron på den amerikanska drömmen allt mindre<br />
En vecka innan det amerikanska valet gästades SH av<br />
journalisten och författaren Kent Werne som besvarade<br />
frågor i en dialog med retorikern Martin Åberg.<br />
DEN AMERIKANSKA DRÖMMEN, Obamas inflytande på<br />
de svartas valdeltagande och klyftorna mellan rika<br />
och fattiga diskuterades. Werne resonerade kring<br />
varför USA ser ut som det gör idag, med dödsstraff,<br />
vapenkärlek och kriget mot terrorismen.<br />
USA HAR DEN största militären i världen och det kommer<br />
enligt Werne inte att förändras någon gång i den<br />
närmaste framtiden. Wernes bok om dessa frågor och<br />
USA bortom valet heter Amerikansk höst och finns att<br />
köpa på nätet.<br />
TEXT: NATASHA RYAN<br />
FOTO: JESPER HAGEL