Tekniskt underlag med förslag till skyddsområde ... - Sävsjö kommun

Tekniskt underlag med förslag till skyddsområde 

och skyddsföreskrifter för ytvattentäkten i Vallsjön, 

Sävsjö kommun

Innehåll 

Grapnummer 

08103 

Uppdragsnummer 

601052 

1 Inledning............................................................................................................................. 4 

1.1 Bakgrund .................................................................................................................... 4 

1.2 Uppdraget ................................................................................................................... 4 

1.3 Underlag..................................................................................................................... 4 

2 Områdesbeskrivning........................................................................................................... 6 

2.1 Beskrivning av ytvattensystemet................................................................................ 6 

2.2 Uppehållstider i avrinningsområdet ........................................................................... 7 

2.3 Utströmningsområden och isälvsavlagringar runt Vallsjön....................................... 8 

2.4 Vattenståndsreglering................................................................................................. 8 

2.5 Transportväg för farligt gods...................................................................................... 8 

3 Vattentäkten ....................................................................................................................... 9 

3.1 Vattenbehandling ....................................................................................................... 9 

3.2 Larm ......................................................................................................................... 10 

3.3 Vattenförbrukning .................................................................................................... 10 

3.4 Vattenkvalitet ........................................................................................................... 10 

3.5 Vattenförbrukare ...................................................................................................... 14 

3.6 Ägandeförhållanden ................................................................................................. 14 

3.7 Vattendom och Vattenskyddsföreskrift.................................................................... 14 

3.8 Framtida vattenbehov............................................................................................... 15 

4 Planbestämmelser och markanvändning .......................................................................... 16 

4.1 Allmänt..................................................................................................................... 16 

4.2 Nationella intressen .................................................................................................. 17 

5 Risker ............................................................................................................................... 18 

5.1 Allmänt för avrinningsområdet ................................................................................ 18 

5.2 Riskinventering ........................................................................................................ 18 

5.3 Riskbedömning......................................................................................................... 20 

5.3.1 Konsekvens avbruten råvattenförsörjning........................................................ 20 

5.3.2 Enskilda avlopp................................................................................................ 20 

5.3.3 Jord- och skogsbruk ......................................................................................... 20 

5.3.4 Djur på strandängar .......................................................................................... 20 

5.3.5 Vägar med risk för olyckor .............................................................................. 20 

5.3.6 Fritidsboende.................................................................................................... 21 

5.4 Åtgärder.................................................................................................................... 21 

5.4.1 Information....................................................................................................... 21 

Version 

1.1 

Sidan 2 (34)

Grapnummer 

08103 


601052 

5.5 Samlad bedömning................................................................................................... 21 

6 Samråd.............................................................................................................................. 23 

6.1 Möten i projektet ...................................................................................................... 23 

6.2 Skriftlig information................................................................................................. 23 

6.3 Informationsmöte ..................................................................................................... 23 

7 Förslag på vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter ................................................. 24 

7.1 Allmänt..................................................................................................................... 24 

7.1.1 Vattenskyddsområde ........................................................................................ 25 

7.1.2 Skyltning .......................................................................................................... 25 

7.2 Skyddsföreskrifter med motiv.................................................................................. 26 

§ 1 Generella bestämmelser ............................................................................................. 27 

§ 2 Vattentäktszon............................................................................................................ 27 

§ 3 Sjötrafik...................................................................................................................... 27 

§ 4 Hantering av petroleumprodukter och kemikalier ..................................................... 27 

§ 5 Jordbruk, boskapsskötsel och annan kommersiell odling .......................................... 28 

§ 6 Skogsbruk................................................................................................................... 29 

§ 7 Avledning av spillvatten och dagvatten ..................................................................... 29 

§ 8 Avfallshantering och deponering ............................................................................... 30 

§ 9 Miljöfarlig verksamhet............................................................................................... 30 

§ 10 Vägar och järnvägar mm.......................................................................................... 30 

§ 11 Täktverksamhet och andra markarbeten .................................................................. 30 

§ 12 Energianläggningar .................................................................................................. 31 

§ 13 Transport av farligt gods .......................................................................................... 31 

Allmänna upplysningar .................................................................................................... 31 

Bilagor...................................................................................................................................... 34 

Version 

1.1 

Sidan 3 (34)

1 Inledning 

Grapnummer 

08103 


601052 

På uppdrag av Sävsjö kommun har Geosigma AB arbetat fram ett tekniskt underlag samt 

förslag till reviderat skyddområde med skyddsföreskrifter för ytvattentäkten i Vallsjön i 

Sävsjö kommun. 

1.1 Bakgrund 

Bakgrunden till Sävsjö kommuns initiativ till framtagande av reviderat vattenskyddsområde 

rörande Vallsjön är behovet av skydd för ytvattentäkten. Vattenskyddsområdet syftar till att 

säkra tillgången till bra vatten för att tillgodose dricksvattenbehovet för de boende i samhället 

Sävsjö innan en mer långsiktig lösning på dricksvattenförsörjningen i området har 

genomförts. 

Det övergripande målet som framgår i ”Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier” i 

propositionen 2000/01:130 att ”ytvattentäkter av vikt för nuvarande och framtida 

vattenförsörjning skall senast år 2009 ha ett långsiktigt skydd för exploatering som begränsar 

användningen av vattnet” har föranlett att Sävsjö kommun anser att ett ökat långsiktigt skydd 

för ytvattentäkten i Vallsjön i form av ett reviderat vattenskyddsområde är nödvändigt. 

Genom föreskrifter för vattenskyddsområden möjliggörs uppnåendet av EU:s och svensk 

lagstiftnings målsättningar för vattenskydd genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder 

regleras så att vattnet nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genom att ett område 

förklaras som vattenskyddsområde och föreskrifter meddelas så: 

• stärks skyddet för dricksvattenförekomsten, 

• tydliggörs vattenförekomstens och täktens betydelse, 

• tydliggörs vattenförekomstens planmässiga betydelse och 

• förtydligas vad som utifrån bl.a. miljöbalken gäller för verksamhetsutövare och andra 

inom området för att vattenförekomsten skall få ett tillräckligt skydd. 

1.2 Uppdraget 

Denna rapport utgör förslag till områdesgränser för vattenskyddsområde indelat i 

vattentäktszon, primär skyddszon, sekundär skyddszon och tertiär skyddszon, samt 

skyddsföreskrifter för dessa. Arbetet har vägletts av Naturvårdsverkets handbok med 

allmänna råd för vattenskyddsområden. 

Arbetet omfattar bland annat en teknisk/hydrologisk beskrivning av vattentäkten och dess 

avrinningsområde, identifiering av potentiella föroreningskällor, kvalitativ riskbedömning för 

hot mot råvattnets kvalitet, förslag till vattenskyddsområde indelat i vattentäktszon, primär 

skyddszon, sekundär skyddszon och tertiär skyddszon, samt framtagande av 

skyddsföreskrifter. 

1.3 Underlag 

Nedanstående kartor och rapporter har utgjort den huvudsakliga grunden till inhämtad 

information. Till detta kommer besök på platsen för vattenskyddsområdet, muntliga uppgifter 

och information från diverse publikationer som bedöms som tillförlitliga på Internet (t.ex. 

Sävsjö kommun, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, SGU, Vattenmyndigheten, SMHI och 

Livsmedelsverket). 

Version 

1.1 

Sidan 4 (34)

Grapnummer 

08103 

Kartor: Topografisk karta över Sverige, 6E Nässjö SO, Skala 1:50 000 


601052 

Jordartskartan, 6E Nässjö SO, Skala 1:50 000 (SGU serie Ae nr 145) 

Digitalt: ArcGIS-filer över Sävsjö kommun med grundläggande geografiska data 

Rapporter: Göteborgs Universitet, Zoologiska Institutionen (på uppdrag av 

Naturvårdsverket), Strandbete och dess påverkan på råvattenkvaliteten – En 

kunskapsöversikt, 2008 

Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten (omtryck 

LIVSFS 2005:10) 

Länsstyrelsen i Jönköpings län, Att ansöka till Länsstyrelsen om fastställelse av 

vattenskyddsområden, 12 mars 2008 

Länsstyrelsen i Jönköpings län, Bevarandeplan för Natura 2000-område 

Vallsjön (511-9316-05 0600-40-0424), 20 april 2006 

Länsstyrelsen i Jönlöpings län, Föreskriftsbank för vattenskyddsområden, 2008 

Länsstyrelsen i Jönköpings län, Regionalt program för efterbehandling av 

förorenade områden i Jönköpings län 2009-2013, Meddelande Nr 2008:24 

Länsstyrelsen i Jönköpings län, Värdefulla vatten i Jönköpings län, Meddelande 

nr 2009:23 

Naturvårdsverket, Vattenskyddsområde - Handbok med allmänna råd, 

Handbok 2003:6 

Naturvårdsverkets allmänna råd för tillståndsprövning enligt 14 § SNFS 1997:2 

rörande användning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde. 

NFS 2000:7 

Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (till 7 kap. 21, 22 och 

25 §§ miljöbalken). NFS 2003:16 

Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenföroreningar vid 

lagring av brandfarliga vätskor. NFS 2003:24 

SMHI, Svenskt Vattenarkiv, Vattenföring i Sverige Del 3. Vattendrag till 

egentliga Östersjön, Nr 42, 1993 

Statens naturvårdsverks föreskrifter om spridning av kemiska 

bekämpningsmedel. SNFS 1997:2. 

Sävsjö kommun, Inventering av enskilda avloppsanläggningar vid Vallsjöns 

sydvästra del, 2008 

Sävsjö kommun, Översiktsplan för Sävsjö kommun, Antagen av 

kommunfullmäktige, 2001-02-19 

Version 

1.1 

Sidan 5 (34)

2 Områdesbeskrivning 

Grapnummer 

08103 


601052 

2.1 Beskrivning av ytvattensystemet 

Vallsjön ingår i Emåns avrinningsområde, delavrinningsområde Utloppet av Vallsjön och är 

belägen cirka 5 km öster om Sävsjö tätort i både Sävsjö och Nässjö kommun och är 

ytvattentäkt för Sävsjö samhälle. Höjden över havet är 229,5 m. Vallsjön är en oligotrof 

klarvattensjö med en areal på 7,07 km² och ett största djup på 17 m. 

Avrinningsområdet är 25,4 km² stort och består av skogs- och jordbruksmark med mindre 

inslag av myrmark. Vallsjön omges av barr- och blandskog med en relativt stor andel 

betesmark och odlad mark, och stränderna består mestadels av sand och sten med sparsamt 

med vass förutom i Farstorpsviken där vassarna är rikligare. Vallsjön har en mycket hög 

biologisk funktion och innehar höga raritetsvärden. Förekommande fiskarter är öring, sik, 

gädda, sutare, elritsa, mört, lake och abborre, bland häckande sjöfågel märks bl a storlom, 

fiskgjuse, småskrake, brunand och lärkfalk. I Vallsjön har signalkräfta satts ut. Förekomsten 

av den blågröna makroalgen Nostoc zetterstedti (sjöhjortron) och Nostoc pruniformis 

(sjöplommon) ger Vallsjön ett värde som genbank. 

Sjön har naturvärdesbedömts enligt System Aqua år 2003 och bedömdes då ha högt 

naturvärde och Länsstyrelsen har föreslagit att Vallsjön klassas som ett nationellt särskilt 

värdefullt vatten ur naturvårdssynpunkt. 6.8 km² av vattenförekomsten ligger inom område 

för bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter enligt Art- och habitatdirektivet 

(92/43/EEG). Det finns en bevarandeplan för Natura 2000-området Vallsjön fastställd år 

2006. 

Vallsjön regleras för både kraft- och vattenförsörjningsändamål med en amplitud på max 46 

cm. Sjön får anses som något påverkad, främst beroende på vattenståndsregleringen, diffusa 

utsläpp från jordbruksmark, en omfattande fritidsbebyggelse samt ett betydande friluftsliv. 

Vallsjön är välbuffrad och har högt pH vilket medför att det inte finns någon risk för att den 

ska drabbas av försurning. 

Vallsjön uppnår i dagsläget God status och det bedöms som troligt att förhållandena inte 

kommer att försämras till 2015 men vattenförekomsten ligger inom avloppsvattenkänsligt 

område enligt direktiv 91/271/EEG . Vallsjöns avrinningsområde, som avgränsas av 

vattendelaren, framgår av Figur 2-1. 

Version 

1.1 

Sidan 6 (34)

Figur 2-1. Översikt över Vallsjöns avrinningsområde. 

Grapnummer 

08103 


601052 

2.2 Uppehållstider i avrinningsområdet 

Uppehållstiden i Vallsjön är den klart dominerande jämfört med rinntiden i vattendragen till 

sjön. Nedan, i Tabell 2-1, presenteras naturvårdsverkets exempel på grov generell 

uppskattning av transporthastigheter i medeltal per kilometer för ytvatten i olika terräng vid 

extrema högflödessituationer. De uppskattade transporthastigheterna kan vid ogynsamma 

förhållanden – t.ex. isläggning och skiktning – bli avsevärt större. 

Tabell 2-1. Exempel på grov generell uppskattning av transporthastigheter i medeltal per 

kilometer för ytvatten i olika terräng vid extrema högflödessituationer. 

Lutning i m/km Dike (m/s) Bäck (m/s) Å (m/s) 

1 0,4 (ca 1,4 km/tim) 0,6 (ca 2,2 km/tim) 0,8 (ca 2,9 km/tim) 



Avrinningsområdet som begränsas av vattendelaren runt Vallsjön är cirka 6 km som bredast 

och cirka 7 km som längst med längsta vattendrag på cirka 2,5 km. Vid avgränsning av den 

primära skyddszonen förordas av Naturvårdsverket en rinntid på 12 timmar, vilken bör avse 

rinntiden vid högvattenflöden, för att en eventuell olyckshändelse skall hinna upptäckas och 

åtgärder skall kunna vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen – i detta fall 

råvattenintaget. I fallet Vallsjön skulle rinntiden röra sig om några timmar även om man 

använder sig av transporthastigheten 0,4 m/s i Tabell 2-1. Detta medför att alla tillflöden till 

Version 

1.1 

Sidan 7 (34)

Grapnummer 

08103 


601052 

Vallsjön som finns inom avrinningsområdet som begränsas av vattendelaren skall vara med 

inom den primära skyddszonen. Strandzonen (eller buffertzonen) bör vara minst 50 m bred 

och omfatta alla tillflöden i form av åar, bäckar och större diken och täckdiken inom hela 

vattenskyddsområdet. 

2.3 Utströmningsområden och isälvsavlagringar runt Vallsjön 

Avsikten med att dokumentera utströmningsområden runt Vallsjön är att komplettera 

totalbilden av råvattenintagets sårbarhet. Utströmningsområden runt Vallsjön karterades 

genom kartstudier kompletterat med fältkontroll av valda områden. Utströmningsområden 

representerar ytor där snabb avrinning av ytligt grundvatten kan ske till Vallsjön och dessa 

bör ha en buffertzon. 

I vattendragen som ligger söder och sydöst om Vallsjön ingår sankmarker på flera sträckor. I 

nordvästra delen av Vallsjön, vid Fastorp, Fiskeriket och Sjöbo finns ett sankmarksområde 

med flera inlopp till sjön. Vallsjöns utlopp finns i nordöstra delen av sjön via Lillån som efter 

ca 1,5 km möter Emån. 

Isälvsavlagringar finns framför allt längs den västra sidan av Vallsjön. Den hydrauliska 

konduktiviteten är oftast större i isälvssediment jämfört med i morän, vilket innebär att vatten 

transporteras fortare i isälvssediment. Därför bör buffertzonen utökas framför allt där både 

isälvssediment och sankmarker finns. 

2.4 Vattenståndsreglering 

Vallsjön regleras för både kraft- och vattenförsörjningsändamål och vattendomar finns vad 

gäller vattenstånd och bortledning av vatten, se kapitel 3.7. 

2.5 Transportväg för farligt gods 

Väg 127 söder om Vallsjön går igenom Vallsjöns avrinningsområde och är en transportväg 

för farligt gods. Området där vägen ligger som närmast södra delen av Vallsjön är 

klassificerad som Riskområde klass 1 – farligt gods. 

Version 

1.1 

Sidan 8 (34)

3 Vattentäkten 

Grapnummer 

08103 


601052 

Råvattenkällan till vattenverket i Sävsjö utgörs av huvudavrinningsområde 74, Emån, enligt 

SMHI:s förteckning över Sveriges huvudavrinningsområden. 

Vattenverket i Sävsjö tar sitt vatten från en pumpstation belägen invid Vallsjöns västra strand. 

Råvattenintaget, som består av en plastledning med grovsil i intaget, är placerat ca 6 meter 

under vattenytan ca 50 meter ut från strandlinjen i änden på en 290 meter lång ledning. Från 

intagskammaren i råvattenstationen pumpas råvattnet ca 4,3 kilometer till vattenverket. 

Råvattenpumpar och matarledning (gjutjärn Ø300) har en maximal kapacitet om ca 3000 

m 3 /dygn. 

En uppskattning av vattentillgångens samhällsekonomiska värde beräknas till runt 15 miljoner 

kronor, vilket är den uppskattade investeringskostnaden för en överföringsledning mellan 

Landsbro i Vetlanda kommun och Sävsjö. Genom denna överföringsledning skulle man 

kunna förse Sävsjö med vatten från Vetlanda och på så sätt ersätta vattentillgången från 

Vallsjön. 

Pumpstation 

Figur 3-1. Råvattenpumpstationens placering i Vallsjön. 

3.1 Vattenbehandling 

I vattenverket produceras ett dricksvatten av råvattnet genom pH-justering med koldioxid och 

kalk med påföljande flockning med aluminiumsulfat och avskiljning med sandfiltrering i så 

Version 

1.1 

Sidan 9 (34)

Grapnummer 

08103 


601052 

kallad DynaSandfilter. Därefter passerar vattnet två parallella snabbsandfilter. En 

efterjustering av pH och klorering med natriumhypoklorit görs före lågreservoaren. 

3.2 Larm 

I dricksvattenprocessen finns larm för: 

Felaktigt flocknings-pH 

Felaktigt pH för utgående dricksvatten 

Felaktig klorhalt för utgående dricksvatten 

Avvikande turbiditet för utgående dricksvatten 

3.3 Vattenförbrukning 

Årsmedelvärdet för råvattenuttaget från Vallsjön ligger på ca 70 m³/h (ca 1680 m³/dygn) 

baserat på dygnsmedelvärden under de fyra åren 2005 – 2008, se Figur 3-2. 

Årsmedelförbrukningen ligger beräknat på samma sätt under samma period relativt konstant 

på ca 60 m³/h (ca 1440 m³/dygn), se Figur 3-3. 

Figur 3-2. Total mängd inkommande råvatten vid Sävsjö vattenverk 1/1 2005 – 7/12 2008. 

Skala 0 – 200 m 3 /h dygnsmedelvärde med årsmedelvärde på ca 70 m 3 /h. 

Figur 3-3. Total mängd utgående dricksvatten vid Sävsjö vattenverk 1/1 2005 – 7/12 2008. 

Skala 0 – 200 m 3 /h dygnsmedelvärde med årsmedelvärde på ca 60 m 3 /h. 

3.4 Vattenkvalitet 

Råvattnet provtas elva gånger per år enligt VA-enhetens provtagningschema för år 2008 i 

kontrollprogrammet för vattenverket i Sävsjö. 

Version 

1.1 

Sidan 10 (34)

Grapnummer 

08103 


601052 

I Tabell 3-1 presenteras utvalda parametrar för inkommande råvatten till vattenverket under 

åren 2006 – 2008. Utförda vattenanalyser tyder på en för ytvattentäkter med tiden 

karaktäristiskt varierande vattensammansättning. Vatten i sjöar och vattendrag uppvisar 

generellt sett en årsvariation vad gäller kvaliteten. Under högvattenperioder kan till exempel 

stora mängder organiskt material, i löst eller kolloidal form, ge upphov till höga färgtal. 

Under växtperioden kan även syreinnehållet i vattnet minska avsevärt. 

Generellt kan sägas att Vallsjön är en näringsfattig klarvattensjö, omgiven av skogs- och 

jordbruksmark. Vattnet är svagt färgat, måttligt grumligt, har god buffertkapacitet mot 

försurning samt låg halt organiskt material. 

Det finns i dagsläget inte några gällande direktiv för råvattenkvalitet men en god uppfattning 

om vattnets lämplighet för dricksvattenframställning ges genom en jämförelse mot de rikt- 

och gränsvärden som anges för råvatten i bilaga 1 till SLV FS 1989:30. Observera att detta ej 

är gällande rikt- och gränsvärden och att denna jämförelse endast syftar till att ge mening åt 

analyserade halter. 

Gränsvärden innebär ett hårdare krav på vattenkvalitet än riktvärden och finns inte för 

samtliga ämnen. Utgående från dessa värden kan konstateras följande: 

COD-Mn (indikerar innehåll av organiskt material): Låg halt vid samtliga 

provtagningstillfällen år 2008. 

Färgtal (indikerar humusinnehåll och ev. järn): Klarar riktvärdet under hela året. 

Bakterier: Underskrider riktvärden med god marginal och klarar vid merparten av 

provtagningstillfällena även gränsvärden för dricksvatten. 

Temperatur: Varierar mellan 2º och 17°C för provtagningstillfällena. Det är möjligt att det 

inte utbildas någon större temperaturskiktning i vertikalled vid intagsstället, på grund av 

relativt måttligt djup och stor genomströmning av vatten vid intagsstället, och i så fall skulle 

temperaturen i stort sett kunna antas ligga i fas med den årstidsbundna temperaturvariationen i 

ytnära vatten. 

Sammantaget kan konstateras att råvattenkvaliteten är god. 

Vattenprovparametrar för åren 1971 – 2008 återfinns i Bilaga 1, Vattenprovtagning. Exempel 

på diagram finns i Figur 3-3 och Figur 3-4. 

Version 

1.1 

Sidan 11 (34)

Grapnummer 

08103 


Tabell 3-1. Analysresultat för utvalda parametrar i vattenprov tagna på inkommande råvatten Sävsjö Vattenverk åren 2006 - 2008. 

Datum Temp 

prov 

(º C) 

Turbiditet 

(FNU) 

Färg vid 405 

nm 

(mg/l Pt) 

pH 

25º 

Alk 

(mg 

HCO3- 

/l) 

Hårdhet 

(ºdH) 

Järn 

(mg/l) 

601052 

Aluminium 

(mg/l) 

Version 

1.1 

COD-Mn 

(mg/l) 

Konduktivitet 

(mS/m) 

Antalet 

mikroorganismer 

22º C 3d (cfu/ml) 

Koliforma 

bakterier 

35º C 

(cfu/100 

ml) 

E Coli 

44º C 

(cfu/100 

ml) 

2008 aug 16,8 1,6 20 7,2 17 1,3 0,15 100

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Vallsjön råvatten 1971-2008 

Grapnummer 

08103 


601052 

1011 16 11113 15 

10 20 

111141211211113111211131113 19 1211 151214 1214 

77 

1112112 17 121111311 151617 21 

12 13108 11 

2018 1517 20 1513 18 1412111 121111 

7 1414 112121111 8.6 11191010110101101119.4101109.6 109.9 

1971-12-01 

1971-07-15 

1974-10-01 

1972-07-25 

1979-06-27 

1978-12-14 

1979-12-13 

1979-07-10 

1980-04-08 

1980-02-14 

1980-08-28 

1980-06-05 

1981-04-23 

1981-01-22 

1984-02-09 

1983-09-22 

1985-02-28 

1984-09-20 

1986-06-02 

1985-09-26 

1987-08-20 

1986-12-04 

1988-05-26 

1987-11-05 

1989-02-23 

1988-11-24 

1989-08-02 

1989-05-10 

1990-02-14 

1989-08-24 

1991-03-13 

1990-05-09 

1992-03-11 

1991-09-11 

1993-03-17 

1992-09-09 

1994-03-16 

1993-09-15 

1995-03-14 

1994-09-14 

1996-03-06 

1995-09-12 

1997-03-05 

1996-09-04 

1998-03-04 

1997-09-03 

1999-03-10 

1998-09-02 

2000-03-08 

1999-09-08 

2001-05-30 

2000-09-06 

2002-11-19 

2002-05-23 

Hårdhet Ca+Mg 

Färgtal mg/l Pt 

2003-11-20 

2003-05-21 

Version 

1.00 

2008-08-19 

2008-04-29 

2008-02-05 

2007-04-03 

2006-05-09 

2005-05-10 

Figur 3-3. Vattenprovtagning 1971 – 2008 redovisande parametrarna Hårdhet (Ca+Mg) och 

Färgtal (mg/l Pt). 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

1971-12-01 

1971-07-15 

1974-10-01 

1972-07-25 

1979-06-27 

1978-12-14 

1979-12-13 

1979-07-10 

1980-04-08 

1980-02-14 

1980-08-28 

1980-06-05 

1981-04-23 

1981-01-22 

1984-02-09 

1983-09-22 

1985-02-28 

1984-09-20 

1986-06-02 

1985-09-26 

1987-08-20 

1986-12-04 

1988-05-26 

1987-11-05 

Vallsjön råvatten 1971-2008 

1989-02-23 

1988-11-24 

1989-08-02 

1989-05-10 

1990-02-14 

1989-08-24 

1991-03-13 

1990-05-09 

1992-03-11 

1991-09-11 

1993-03-17 

1992-09-09 

1994-03-16 

1993-09-15 

1995-03-14 

1994-09-14 

1996-03-06 

1995-09-12 

1997-03-05 

1996-09-04 

1998-03-04 

1997-09-03 

1999-03-10 

1998-09-02 

2000-03-08 

1999-09-08 

2001-05-30 

2000-09-06 

2002-11-19 

2002-05-23 

Alkalinitet HCO3 

Figur 3-4. Vattenprovtagning 1971 – 2008 redovisande parametrarna Alkalinitet (mg 

HCO3 /l) och pH. 

pH 

2003-11-20 

2003-05-21 

2006-05-09 

2005-05-10 

2008-02-05 

2007-04-03 

2008-08-19 

2008-04-29 

Sidan 13 (34)

Grapnummer 

08103 


601052 

3.5 Vattenförbrukare 

Dricksvattennätet sträcker sig inom hela Sävsjö tätort med ca 5500 personer, samt en trycksatt 

ledning till Källeryd. 

3.6 Ägandeförhållanden 

Ägarförhållandena för ytvattentäkten i Vallsjön är inte fullständig då Sävsjö kommun saknar 

fastighetsdata för fastigheterna i Nässjö kommun. Här krävs en kontakt med Lantmäteriet för 

att få kompletta ägarförhållanden. 

3.7 Vattendom och Vattenskyddsföreskrift 

Vattendomar: 

AD 78/1954 

1966-10-03: ”Prinsfors kraftverk laglighetsförklaras”, AD 24/1965, Söderbygdens 

vattendomstol. 

Kraftverksägaren för Prinsforsens kraftverk är skyldig att för tiden den 1 juli till 

årets utgång tillse att vattenståndet i Vallsjön – i vad på anläggningens skötsel 

beror – inte är lägre än +229,47 m. 

1966-10-03: Ansökan om medgivande till bortledande av vatten från Vallsjön å Sibbarp 1²¹ 

inom staden, AD 58/1965, Söderbygdens vattendomstol. 

Avleda vatten från Vallsjön: 25 l/s eller 2160 m³/d mätt som medeltal för år, 

dock högst 3000 m³ under ett och samma dygn. 

1992-05-22: Ansökan om ändring av gällande sänkningsgräns för reglering av Vallsjöns 

vattenstånd (NO 74), DVA 28/1992, VA 28/1990, Växjö tingsrätt 

vattendomstolen. 

Kraftverksägaren för Prinsforsens kraftverk är skyldig att för tiden den 1 juli till 

årets utgång tillse att vattenståndet i Vallsjön – i vad på anläggningens skötsel 

beror – inte är lägre än +229,57 m. Maxhöjd är +230,03 m. 

1992-05-22: Ansökan om tillstånd till ökad bortledning av vatten från Vallsjön inom 

fastigheten Sibbarp 1:21 i Sävsjö kommun (NO 74), DVA 29/1992, VA 

29/1990, Växjö tingsrätt vattendomstolen. 

Vattenskyddsföreskrifter: 

Vattendomstolen lämnar kommunen tillstånd att öka bortledningen av vatten 

från Vallsjön till 45 l/s eller 3 888 m³/dygn i medeltal för år, dock högst 6 000 

m³ under ett och samma dygn. 

1993-02-23: Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Sävsjö kommuns vattentäkt i Vallsjön 

inom Sävsjö och Nässjö kommuner, diarienummer 2470-10801-91, Länsstyrelsen i 

Jönköpings län. 

Version 

1.00 

Sidan 14 (34)

Grapnummer 

08103 


601052 

3.8 Framtida vattenbehov 

Vallsjön har, liksom många andra sjöar i länet påverkats av viss brunfärgning och ökad 

tillväxt av alger sommartid. Detta bedöms dock inte nämvärt påverka möjligheterna att 

utnyttja Vallsjön som råvattentäkt under de närmaste 25 åren. Sävsjö tätort saknar en 

reservvattentäkt och i idéskisser till framtida vattenförsörjning finns planer på en 

överföringsledning av dricksvatten från Landsbro i Vetlanda kommun till Sävsjö. 

Överföringsledningen är i första hand tänkt som en reservvattentäkt för Sävsjö, men också för 

att användas som huvudvattentäkt för Stockaryd tätort. Några beslut är ännu inte fattade. 

Sävsjö kommuns prognos angående vattenförbrukningen om 25 år ligger på ungefär samma 

vattenförbrukning som i dag. Detta baseras på att befolkningsutvecklingen har stagnerat. En 

eventuell ökning av antalet kommuninvånare kompenseras genom insatser för att spara vatten. 

Version 

1.00 

Sidan 15 (34)

Grapnummer 

08103 

4 Planbestämmelser och markanvändning 


601052 

4.1 Allmänt 

För det aktuella området, som inte inbegriper tätort, finns det endast områdesbestämmelser 

vid Vallsjöns sydvästra strand, se Figur 4-1. Det betyder att de generella bestämmelser som 

antagits i plan- och bygglagen (PBL) samt miljöbalken (MB) gäller för huvuddelen av det 

planerade vattenskyddsområdet. 

I Sävsjö kommuns översiktsplan är området i närheten av ytvattentäkten inte aktuellt för så 

kallade långsiktiga utvecklingsmöjligheter. Med andra ord finns inga planer på nybyggnad av 

vägar, järnvägar eller bostäder som påverkar området. För att främja utvecklingen på 

landsbygden finns möjlighet att tillämpa ett differentierat strandskydd på vissa platser runt om 

i landet. Områden för landsbygdsutveckling ska utpekas i respektive kommuns översiktsplan. 

Runt Vallsjön finns ett högt tryck för bostadsetablering – framför allt i den sydvästra delen av 

sjön – och områden kan vara aktuella att pekas ut för landsbygdsutveckling i Sävsjö kommuns 

kommande översiktsplan. 

Områdesbestämmelser 

Figur 4-1. Område med områdesbestämmelser (rosa) vid Vallsjöns sydvästra strand. 

Version 

1.00 

Sidan 16 (34)

Grapnummer 

08103 


601052 

4.2 Nationella intressen 

Utöver de generella bestämmelserna i miljöbalken (MB) och plan- och bygglagen (PBL) finns 

riksintresse för naturmiljövård i området då området anses ha mycket höga naturvärden 

knutna till naturtypen oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden. Utförligare beskrivning 

finns i Bevarandeplan för Natura 2000-område Vallsjön (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 511- 

9316-05 0600-40-0424, 20 april 2006). I Värdefulla vatten i Jönköpings län (Länsstyrelsen i 

Jönköpings län, Meddelande nr 2009:23) finns Vallsjön upptagen både vad gäller värdefulla 

vatten utpekade ur fiskesynpunkt och ur natursynpunkt med ID-nr 75, se Figur 4-2. 

Figur 4-2. Vallsjön, med ID-nr 75 är upptagen i Värdefulla vatten i Jönköpings län både vad 

gäller värdefulla vatten utpekade ur fiskesynpunkt och ur natursynpunkt. 

Version 

1.00 

Sidan 17 (34)

5 Risker 

Grapnummer 

08103 


601052 

5.1 Allmänt för avrinningsområdet 

Risken att ytvattentäkten ska påverkas av föroreningar minskar med avståndet från 

ytvattentäkten genom att en utspädning hinner ske, samt genom nedbrytning och 

sedimentation. Förvarningstiden ökar med avståndet från platsen för ett eventuellt 

förorenande utsläpp och till dess föroreningen når fram till vattenuttagsplatsen. 

För att kunna få en uppfattning om vad som händer när en förorening kommer ut i en sjö eller 

vattendrag måste man ta hänsyn till de olika hydrologiska mekanismer som styr processerna i 

sjöar respektive vattendrag. Sjöar längs ett vattendrag kan ha stor inverkan på en förorenings 

rinntid längs en viss vattendragssträcka. Genom omblandning i sjön förlängs rinntiden. 

Graden av omblandning kan variera avsevärt beroende bland annat på sjöns morfometri, 

vindförhållanden, skiktningsförhållanden och förekomsten av isbeläggning. När en sjö är 

islagd sker exempelvis ofta genomströmningen i ett tunt skikt under isen, vilket resulterar i 

snabbare transporttider för en eventuell förorening. Sker omblandning i sjön, genom till 

exempel vind eller temperatureffekter, förlängs transporttiden. 

Inflöden till Vallsjön består av relativt korta diken eller bäckar som mynnar i den nordvästra 

eller södra delen av sjön, medan utloppet från Vallsjön ligger längst uppe i den nordöstra 

delen. Råvattenintagets läge i Vallsjön ligger mitt på den västra sidan av sjön. 

Råvattenintagets läge i sjön innebär att eventuella föroreningar, som tillförs sjön från 

inflöden, kommer att fördröjas och spädas ut inom själva sjön. Således är sjön i sig en 

gynnsam faktor för skyddet av ytvattentäkten. Rinntiderna i inflödena är mer eller mindre 

försumbara i förhållande till uppehållstiden i sjön. 

Med hänsyn till rinntider är således vattentäkten mest känslig för föroreningskällor i 

anslutning till själva Vallsjön. Transporttider inom sjön till råvattenintaget varierar bland 

annat beroende på sjöns form och därtill olika avstånd till råvattenintaget. 

5.2 Riskinventering 

För en ytvattentäkt finns alltid risken att avföring från djur eller människor, döda djur och 

annat inom närområdet kan påverka vattnet med bakterier eller virus. Ju lägre 

vattentemperaturen är desto längre tid kan patogener överleva och därmed också förorena 

längre bort från källan. 

Nedanstående specifika potentiella föroreningsrisker har identifierats. Kartstudier, 

fältinspektion och genomgång av Länsstyrelsens inventering av potentiellt förorenade 

områden ligger till grund. För riskobjektens geografiska läge se Figur 5-1 och fotografier i 

Bilaga 2. 

Version 

1.00 

Sidan 18 (34)

Pumpstation 

Grapnummer 

08103 

12 

10 11 

13 

9 

4 

3 

2 

1 


601052 

Figur 5-1. Råvattenpumpstationens placering i Vallsjön med potentiella föroreningsrisker 1 – 

16. 

1. Väg 127, som enligt Sävsjö kommuns Översiktsplan 2000 är transportväg 

för farligt gods. Vägen har extra skyddsdiken som går till en damm via 

klafflucka som stängs vid en eventuell olycka. Vägen är skyltad på flera 

ställen om att den går igenom ett vattenskyddsområde. 

2. Vattendrag som går genom våtmark, skogsmark och jordbruksmark mynnar 

vid Katrinehäll. Bostäder vid Katrinehäll. 

3. Vattendrag som går genom skogsmark och öppen mark mynnar vid Västra 

Stommen. Bostäder vid Västra Stommen. Avloppsanläggningarna har 

inventerats 2008, se kapitel 5.3.2. 

4. Bostäder vid Blomslund. Avloppsanläggningarna har inventerats 2008, se 

kapitel 5.3.2. 

5. Bostäder vid Vallsjöbaden. Avloppsanläggningarna har inventerats 2008, se 


6. Vattendrag som går genom jordbruksmark och skogsmark mynnar vid 

Vallsjöbaden. Bostäder vid Vallsjöbaden. Avloppsanläggningarna har 

inventerats 2008, se kapitel 5.3.2. 

7. Bostäder vid Näset. Avloppsanläggningarna har inventerats 2008, se kapitel 

5.3.2. 

8. Bostäder vid Skogsnäs. Avloppsanläggningarna har inventerats 2008, se 


9. Vattendrag som går genom våtmark, skogsmark och öppen mark mynnar i 

Vallsjön. 

10. Vattendrag som går genom jordbruksmark och våtmark mynnar i Vallsjön. 

11. Vattendrag som går genom våtmark och skogsmark mynnar i Vallsjön. 


(Nässjö kommun) 

8 

6 

5 

7 

14 

15 

16 

Version 

1.00 

Sidan 19 (34)

Grapnummer 

08103 


601052 

13. Nötkreatur betar vid Vallsjön och kan ta sig ända ner till vattnet. (Nässjö 

kommun) 

14. Rudu är ett jordbruk med djurhushållning. Nötkreatur betar vid Vallsjön. 

Brant topografi. (Nässjö kommun) 

15. Gödsling av mark med brant topografi har tidigare orsakat (2005) att gödsel 

har kommit ut i Vallsjön. (Nässjö kommun) 


5.3 Riskbedömning 

Som framgår av riskinventeringen finns det i området ett antal potentiella föroreningsrisker. 

Riskobjekt består i huvudsak av enskilda avlopp, jordbruk, skogsbruk, djur på strandängar 

och vägar med risk för olyckor. 

5.3.1 Konsekvens avbruten råvattenförsörjning 

Vid en akut försämring av vattentäkten som innebär ett avbrott på råvattenförsörjningen från 

Vallsjön kommer orsaka att Sävsjö samhälle blir utan dricksvatten. Dricksvattenförsörjningen 

kommer att säkras genom tillförsel via tankbilar. Detta ses som tekniskt och ekonomiskt 

möjligt att genomföra med viss uthållighet för det dricksvattenbehov som föreligger. 

5.3.2 Enskilda avlopp 

Flera av de identifierade potentiella föroreningskällorna utgörs av enskilda avlopp. Dessa 

utgör en risk för fekal förorening vid försämrad funktion eller kraftig förändring i belastning. 

Risken ökar om detta sker i samband med ogynnsamma temperatur- och 

strömningsförhållanden i Vallsjön. Dock utgör Vallsjön i sig en relativt stor buffert vilket i 

kombination med att vattenverkets behandling av råvattnet gör att risken för att Vallsjön 

skulle bli otjänlig som råvattentäkt på grund av befintliga avlopp bedöms som ringa. 

Under sommaren 2008 gjorde miljö- och byggförvaltningen i Sävsjö kommun en inventering 

av enskilda avlopp i sydvästra delen av Vallsjön. Genom uppgifter om anläggningens typ, 

skick och ålder har bedömning gjorts utifrån bestämda kriterier. Den vanligaste typen av 

avlopp i det inventerade området är trekammarbrunn med efterföljande infiltration. Av de 124 

enskilda avlopp som inventerats har 76 bedömts vara underkända, se Figur 5-2. Det gör att 39 

% av anläggningarna uppnår kraven och resterande 61 % är underkända av olika anledningar. 

5.3.3 Jord- och skogsbruk 

Jord- och skogsbruk samt djurhållning utgör risk genom bekämpningmedelsanvändning, 

markbearbetning (förhöjda humushalter och eventuellt kväveläckage), timmerupplag (t.ex. 

fenolföreningar), gödselspridning och fekala föroreningar. 

5.3.4 Djur på strandängar 

På strandängar förekommer periodvis nötkreatur som utgör risk för fekal förorening. 

5.3.5 Vägar med risk för olyckor 

Inom Vallsjöns avrinningsområde är det mindre vägar som dominerar och den enda större väg 

som ligger inom avrinningsområdet är väg 127 som går i öst-västlig riktning söder om 

Vallsjön. 

Version 

1.00 

Sidan 20 (34)

Grapnummer 

08103 


601052 

Enligt Sävsjö kommuns Översiktsplan 2000 är väg 127 transportväg för farligt gods. Vägen 

har extra skyddsdiken som går till en damm via klafflucka som stängs vid en eventuell olycka. 

Vägen är skyltad på flera ställen om att den går igenom ett vattenskyddsområde. 

Risken för att olyckor med personbilar och mindre fordon inblandade skall föranleda en akut 

förorening av vattentäkten bedöms som mycket liten. Denna bedömning baseras på de relativt 

små föroreningsmängderna i kombination med utspädningseffekter i den aktuella recipienten 

samt låg sannolikhet för att utsläppet sker i den omedelbara närheten av en effektiv 

transportväg för föroreningen. 

5.3.6 Fritidsboende 

Se kapitel 5.3.2 Enskilda avlopp. 

5.4 Åtgärder 

5.4.1 Information 

För att intentionerna i skyddet av ytvattentäkten skall uppfyllas och att risken för föroreningar 

skall minimeras är det av största vikt att berörda parter har förståelse för och respekterar de 

restriktioner som skyddet innebär. En mycket viktig del i skyddet av vattentäkten är därför 

återkommande information till berörda parter i syfte att informera, utbilda och påminna om 

vad som gäller inom vattenskyddsområdet och dess närhet samt motivera varför dessa 

restriktioner och bestämmelser har implementerats. Information föreslås att distribueras till 

berörda parter vartannat år. 

5.5 Samlad bedömning 

Vallsjön har sedan början av 60-talet utgjort vattentäkt för Sävsjö samhälle. Under denna tid 

har de identifierade riskobjekten eller övrig verksamhet i området inte utgjort något problem 

för råvattnets kvalitet. En låg sannolikhet för hotande föroreningar från identifierade 

riskobjekt gör dessutom att föroreningsrisken bedöms som låg. 

Sårbarheten är vid en förorening som kommer ut direkt i vattenmassan alltid extremt hög för 

en ytvattentäkt. Den minskas dock av den utspädning som sker i vattensystemets volym vilket 

tillsammans med rinntider skapar rådrum vid en olycka. 

En viktig del i att försöka eliminera hotet från identifierade risker är genomdrivandet av 

ovanstående åtgärder i form av beredskapsplan och återkommande information. Skyltning i 

anslutning till vägar, i synnerhet vid kritiska vägsträckor, utgör också en mycket viktig del i 

strävan att eliminera risker. 

Då det i området finns ett begränsat antal riskobjekt där samtliga har relativt okomplicerad 

riskpotential utgör efterlevnaden av generella lagar och regler en kraftig sänkning av 

sannolikheten för att vattentäkten skall kontamineras. 

Version 

1.00 

Sidan 21 (34)

Grapnummer 

08103 


601052 

Figur 5-2. Inventering av enskilda avlopp sommaren 2008. Gröna prickar = godkända 

avloppsanläggningar, Röda prickar = underkända avloppsanläggningar, Blå prickar = 

vattenbrunnar 

Version 

1.00 

Sidan 22 (34)

6 Samråd 

Grapnummer 

08103 


601052 

6.1 Möten i projektet 

Under projekttiden har ett antal möten där representanter från Sävsjö kommun och Geosigma 

deltagit. Möten har hållits nedanstående datum. 

2008-01-24 Första mötet Tekniska förvaltningen och Geosigma AB 

2008-05-22 Möte om de pågående uppdragen med att ta fram skyddsområden och 

skyddsföreskrifter för ytvattentäkterna Ärnanäsasjön och Vallsjön påkallat inför 

överlämningen från Anders Granqvist till David Davidsson som ny VA-chef. 

Tekniska förvaltningen och Geosigma AB 

2008-09-24 Presentation för tekniska nämnden i Sävsjö kommun om de pågående uppdragen 

med att ta fram skyddsområden och skyddsföreskrifter för ytvattentäkterna 

Ärnanäsasjön och Vallsjön, samt om olika möjligheter för vattenförsörjningen i 

Sävsjö och Stockaryd genom grund-, mark- och ytvatten. 

Tekniska nämnden, Tekniska förvaltningen och Geosigma AB 

2009-09-30 Arbetsmöte angående rapporterna om skyddsområden och skyddsföreskrifter för 

ytvattentäkterna Ärnanäsasjön och Vallsjön, samt om fortsättningen. 

Tekniska förvaltningen, Miljö & Byggförvaltningen och Geosigma AB 

6.2 Skriftlig information 

Allmänt informationsbrev till berörda fastighetsägare, samt information i tidning, har 

distribuerats 2010-x-y. Detta innehåller en kort bakgrund samt information om arbetsgången 

för framtagandet av vattenskyddsområdet. 

6.3 Informationsmöte 

Ett informationsmöte om Vallsjöns vattentäkt hölls 2010-x-y. Inbjudan gick ut till 

Länsstyrelsen, Sävsjö kommun, Nässjö kommun, …, …, berörda fastighets- och markägare 

samt boende i X. Mötet annonserades även i lokalpress. Se Bilaga 3 för mötesprotokoll. 

Version 

1.00 

Sidan 23 (34)

Grapnummer 

08103 

7 Förslag på vattenskyddsområde med 

skyddsföreskrifter 


601052 

I detta avsnitt presenteras ett förslag på skyddsområdesgränser och föreskrifter för Vallsjöns 

ytvattentäkt. 

7.1 Allmänt 

Kvalitetskrav 

För dricksvatten gäller Livsmedelsverkets föreskrifter om vattenkvalitet. 

Värde 

Skyddsvärdet på vattentäkten bedöms som mycket högt eftersom det i dagsläget är det enda 

alternativet för långsiktig försörjning av dricksvatten till abonnenter. 

Sårbarhet 

Vattentäktens och vattenförsörjningens sårbarhet bedöms som låg av främst följande skäl: 

Risker 

• Vattentäkten har fungerat under många år och hittills klarat av hoten från riskerna. En 

försämring av vattenkvaliteten har dock skett vilket stärker kravet på ett upprättat 

vattenskyddsområde som uppmärksammar omgivningen på riskerna för vattentäkten 

och dess betydelse för vattenförsörjningen. 

• Risken för en akut händelse som momentant slår ut råvattenintaget är liten då riskerna 

i området inte är av den karaktären. Med stor sannolikhet hinner man få rådrum. 

• Vattenverket är väl utbyggt med flera reningssteg. 

Risker har inventerats av Geosigma. 

Riskobjekt består i huvudsak av enskilda avlopp, jordbruk, skogsbruk, djur på strandängar 

och vägar med risk för olyckor. 

Vattenskyddsområdet med föreskrifter 

Gränser för vattenskyddsområdet baseras på en bedömning av risker för förorening av 

ytvatten inom Vallsjöns avrinningsområde samt barriärverkan, i detta fall rinntider och 

ytvattenförhållanden. 

Följande allmänna utgångspunkter har legat till grund till föreslaget skyddsområde med 

föreskrifter: 

• En bedömning har gjorts att allmänt sett föreligger en låg risk för ytvattentäkten inom 

Vallsjöns avrinningsområde 

• Vattentäkten har sedan början av 60-talet fungerat som råvattentäkt för dricksvatten 

• Skyddsområdet skall ge ett bra skydd men samtidigt inte göras större än nödvändigt 

• Föreskrifter har eftersträvats för att ge ett bra skydd men samtidigt inte göras mer 

omfattande än nödvändigt 

• Befintlig verksamhet ska kunna fortsätta som tidigare, förutsatt att gällande lagstiftning i 

övrigt följs 

Version 

1.00 

Sidan 24 (34)

Grapnummer 

08103 


601052 

• Befintlig lagstiftning enligt MB innebär i sig ett omfattande skydd och kommer att lyftas 

fram i föreskrifter, avsnittet Allmänna upplysningar, som en viktig del av vattentäktens 

skydd 

• Skyddsföreskrifter motsvarar i stort den rekommenderade nivån enligt Naturvårdsverkets 

allmänna råd NFS 2003:6. Dessa allmänna råd bedöms täcka in erfarenhetsmässiga 

riskområden som är viktiga för att skydda vattentäkten i ett långsiktigt perspektiv. 

7.1.1 Vattenskyddsområde 

För utbredning av vattentäktszon, primär-, sekundär- och tertiär skyddszon samt Vallsjöns 

avrinningsområde se kartblad i Bilaga 4. 

En ägarförteckning över fastigheter som berörs av skyddsområdet samt eventuella avtals- och 

servitutinnehavare kopplade till dessa fastigheter presenteras i Bilaga 5. 

7.1.1.1 Vattentäktszon 

Utgörs av råvattenintaget i Vallsjön och den närmaste omgivningen. 

7.1.1.2 Primär skyddszon 

Utgörs av Vallsjön, intilliggande utströmningsområden (sank- och myrmarker), tillflöden 

samt en strandzon på minst 50 m runt Vallsjön och runt tillflöden. I vattendragen som ligger 

söder och sydöst om Vallsjön ingår sankmarker på flera sträckor och i nordvästra delen av 

Vallsjön, vid Fastorp, Fiskeriket och Sjöbo finns ett sankmarksområde med flera inlopp till 

sjön. Där utökas strandzonen till 50 m utanför sankmarken. 

Längs den västra sidan av Vallsjön finns isälvsavlagringar. Buffertzonen utökas framför allt 

där både isälvssediment och sankmarker finns tillsammans. 

7.1.1.3 Sekundär skyddszon 

Utgörs av det som står under 7.1.1.2 Primär skyddszon samt en buffertzon på ytterligare minst 

50 m. 

7.1.1.4 Tertiär skyddszon 

Tertiär skyddszon utgörs av övriga områden inom avrinningsområdet som inte utgörs av 

primär- eller sekundär skyddszon. Skyddet för vattenkvalitet i Vallsjön, med syftet för den 

tertiära zonen som utgångspunkt, bedöms rymmas i förväntade effekter från åtgärder med 

utgångspunkt från ramdirektivet för vatten och från övriga miljöskyddande föreskrifter (MB 

med flera). 

7.1.2 Skyltning 

Det finns ett antal konfliktpunkter mellan vattendrag som ingår i ytvattensystemet och väg 

127. Vid flera ställen ingår väg 127 i föreslagna primära- och sekundära skyddszoner. Övriga 

områden mellan dessa utgörs av tertiär skyddszon. Skyltning finns längs väg 127 från båda 

håll. 

Version 

1.00 

Sidan 25 (34)

Grapnummer 

08103 


601052 

7.2 Skyddsföreskrifter med motiv 

Grundläggande utgångspunkter och motiv har redovisats i tidigare avsnitt. Ytterligare 

motivering till enskilda föreskrifter skrivs i anslutning till respektive text nedan. Förslag till 

skyddsföreskrifter utan motiveringar samt kartor över skyddszonerna återfinns i Bilaga 4. 

Definitioner 

Avfall: Varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av 

med, avser att göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med. 

Avloppsvatten: Med avloppsvatten avses: 

1. spillvatten eller annan flytande orenlighet, 

2. vatten som använts för kylning, 

Version 

3. vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan 

som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller 

4. vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. 

Befintlig verksamhet: Verksamhet som fanns då dessa föreskrifter trädde i kraft. 

Deponering: Uppläggning och förvaring av avfall på marken under längre tid än 

ett år. (Verksamhet som bedrivs på deponi). 

Farligt gods: Gods som består av eller innehåller explosiva ämnen och föremål, 

gaser, brandfarliga vätskor, brandfarliga fasta ämnen, 

självantändande ämnen, ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid 

kontakt med vatten, oxiderande ämnen, organiska peroxider, 

giftiga ämnen, smittförande ämnen, radioaktiva ämnen, frätande 

ämnen samt övriga farliga ämnen och föremål som regeringen, 

eller den myndighet som regeringen bestämmer, särskilt 

föreskriver och som vid transport kan medföra skador på 

människor, djur, egendom eller i miljön eller påverka 

transportmedlets säkra framförande. 

Hantering: Verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, 

behandling, förpackning, förvaring, lagring, transport, användning, 

omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, 

överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. 

Husbehovstäkt: Med husbehovstäkt avses att på den egna brukningsenheten göra 

uttag av material som endast är menade att användas där för eget 

behov. 

Hushållsspillvatten: Spillvatten från bostäder och serviceinrättningar, vilket till 

övervägande del utgörs av toalettvatten eller bad-, disk- och 

tvättvatten (BDT-vatten) 

Kemiskt 

bekämpningsmedel: Kemisk produkt avsedd att förebygga eller motverka att djur, 

växter eller mikrorganismer förorsakar skada eller olägenhet för 

människors hälsa eller på egendom. 

Markarbeten: Med markarbeten avses schaktning, borrning, fyllning etc. 

1.00 

Sidan 26 (34)

Miljöfarlig verksamhet: Med miljöfarlig verksamhet avses 

Grapnummer 

08103 


601052 

1. utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, 

byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller 

grundvatten, 

2. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt 

som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön 

genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av 

mark, luft, vattenområden eller grundvatten, eller 

Version 

3. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt 

som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, 

skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller 

annat liknande. 

Tillfälligt upplag: Upplag kortare tid än ett år. 

Tillkommande 

verksamhet: Verksamheter som inte fanns då dessa föreskrifter trädde i kraft. 

Upplag: Plats på marken eller i vattnet för uppläggning och förvaring av 

förorenande ämnen, avfall, förorenade massor, massor med okänd 

miljöstatus eller andra förorenade produkter. 

Yrkesmässig: Enligt Skatteverkets definition. I korthet anses en verksamhet som 

yrkesmässig när den har viss omfattning, varaktighet och är 

självständig samt har ett vinstsyfte. 

§ 1 Generella bestämmelser 

Dessa föreskrifter gäller inom det skyddsområde som utmärkts på bifogad karta. 

Skyddszoner är indelat i Vattentäktszon, Primär skyddszon, Sekundär skyddszon samt Tertiär 

skyddszon. 

§ 2 Vattentäktszon 

Inom vattentäktszonen får endast vattentäktsverksamhet bedrivas. Vattentäktszonen skall vara 

väl utmärkt. Vattentäktszonen får enbart disponeras av vattentäktsinnehavaren och för 

vattentäktsverksamhet. 

§ 3 Sjötrafik 

Inom den primära skyddszonen är det förbjudet att använda tvåtaktsmotorer från och med 

första april 2012. 

§ 4 Hantering av petroleumprodukter och kemikalier 

Allmänt 

Transport av petroleumprodukter och kemikalier får ske på allmän väg. 

Cistern eller lösa behållare med en sammanlagd volym som är större än 250 liter skall ha 

sekundärt skydd. Generellt krav på sekundärt skydd gäller inte cistern belägen i pannrum eller 

motsvarande i bostadshus och som är under regelbunden uppsikt. 

1.00 

Sidan 27 (34)

Grapnummer 

08103 


601052 

Motiv: Finns inga planer på järnväg, skydd vid ny järnväg är därför inte med. I stort sett 

skall man minimera oljehantering. Transporter accepteras för att kunna 

upprätthålla samhällsfunktioner, egentligen inte hindra eller försvåra transporter 

på väg 127. Transporter på enskild väg går bra för att försörja fastighet (ingår i 

den skrivningen). Naturvårdsverket rekommenderar krav på sekundärt skydd vid 

lagring av brandfarliga vätskor i föreskrift med anledning av eventuell 

omarbetning av NFS 2003:24 (ändringsföreskrifter NFS 2006:16) som är 

tillämplig. 

Primär skyddszon 

Befintlig verksamhet 

Hantering av petroleumprodukter, annat än för normalt nyttjande av fastighet samt för 

byggnaders befintliga oljeförsörjning, är ej tillåten. 

Hantering av kemikalier, annat än för normalt nyttjande av fastighet, är ej tillåten. 

Motiv: Tillåtande för befintlig verksamhet avseende olja. Tillåtande för befintlig 

verksamhet avseende kemiska produkter. Även andra fastigheter än för bostad 

och jordbruk får hantera olja för befintlig verksamhet. Detta bedöms utgöra en 

mycket liten risk med tanke på beredskap. 

Tillkommande verksamhet 

Hantering av petroleumprodukter och kemikalier är ej tillåten. 

Yrkesmässig användning av växtnäringsämnen erfordrar tillstånd av kommunen. 

Motiv: Bekämpningsmedel ingår i kemikalier. Ytterligare risker än befintliga är inte 

önskvärda. Tillförsel av växtnäring ökar igenväxning. 

Sekundär skyddszon 

Hantering av petroleumprodukter och kemikalier, annat än för normalt nyttjande av fastighet 

samt för byggnaders befintliga oljeförsörjning, erfordrar tillstånd av kommunen. 

Yrkesmässig användning av växtnäringsämnen erfordrar tillstånd av kommunen. 

Motiv: Kontroll av risker men inte motiverat med förbud. Tillåtande för befintlig 

verksamhet avseende olja. Tillåtande för befintlig verksamhet avseende kemiska 

produkter. Tillförsel av växtnäring ökar igenväxning. 

§ 5 Jordbruk, boskapsskötsel och annan kommersiell odling 

Allmänt 

Spridning av växtnäringsämnen (t.ex. stallgödsel, handelsgödsel och avloppsslam) på tjälad 

mark är ej tillåten. Vattning av djur direkt i vattenområde får inte ske. Vattenuttag från 

Vallsjön till betande djur är tillåtet. 

Motiv: Risk för snabb avrinning av stora koncentrerade mängder växtnäring. 

Växtnäring riskerar öka igenväxt, även risk för bakterier och parasiter. 

Version 

1.00 

Sidan 28 (34)


Befintlig verksamhet 

Grapnummer 

08103 


601052 

Hantering av ensilage och växtnäringsämnen (t.ex. stallgödsel, handelsgödsel och 

avloppsslam) är tillåten i den omfattning som erfordras för normalt nyttjande av fastigheter 

för jordbruk och boskapsskötsel samt trädgårdsskötsel. Lagring av växtnäringsämnen skall 

ske så att den lagrade volymen förhindras att tränga ned i marken. 

Tillkommande verksamhet 


avloppsslam) är ej tillåten. Trädgårdsskötsel i normal omfattning får dock ske. 

Fisk- eller skaldjursodling är ej tillåtet. 



avloppsslam) är tillåtet i den omfattning som erfordras för normalt nyttjande av fastigheter för 

jordbruk och boskapsskötsel samt trädgårdsskötsel. Lagring av växtnäringsämnen ska ske så 

att den lagrade volymen förhindras att tränga ned i marken. 

För fisk- eller skaldjursodling erfordras tillstånd av kommunen. 

§ 6 Skogsbruk 


Upplag överstigande en avverkningssäsong av bark, flis, spån, timmer är ej tillåtet. 

Bevattning eller användandet av kemiska produkter vid tillfälligt upplag av bark, flis, spån 

och timmer är ej tillåtet. 

Hantering av växtnäringsämnen samt kemiska bekämpningsmedel är ej tillåtet. 

Motiv: Stor risk för försämrad vattenkvalitet motiverar noll-tolerans för växtnäring och 

bekämpningsmedel. 


Upplag överstigande en avverkningssäsong av bark, flis, spån, timmer är ej tillåtet. 

Bevattning eller användandet av kemiska produkter vid tillfälligt upplag av bark, flis, spån, 

timmer är ej tillåtet. 

För hantering av växtnäringsämnen erfordras tillstånd av kommunen. 

§ 7 Avledning av spillvatten och dagvatten 


Nyetablering av infiltrationsanläggning och markbädd för hushållsspillvatten samt utsläpp av 

annat avloppsvatten är ej tillåtet. Anläggningen skall anläggas med hög skyddsnivå enligt 

Naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7. 

Motiv: Befintliga avlopp ska uppfylla MB standard, tillsyn och förelägganden. Ingen 

anledning att tvinga förskrifter om ändrad standard idag, dvs. äldre fungerande 

avlopp accepteras. 

Version 

1.00 

Sidan 29 (34)


För nyetablering erfordras tillstånd av kommunen. 

§ 8 Avfallshantering och deponering 


Grapnummer 

08103 


601052 

Upplag eller tillfälligt upplag av avfall, förorenade massor, massor med okänd miljöstatus, 

snö från trafikerade ytor eller andra förorenade produkter är ej tillåtet. 


Upplag av avfall, förorenade massor, massor med okänd miljöstatus, snö från trafikerade ytor 

eller andra förorenade produkter är ej tillåtet. 

Tillfälligt upplag av avfall, förorenade massor, massor med okänd miljöstatus eller andra 

förorenade produkter är ej tillåtet. 

§ 9 Miljöfarlig verksamhet 


Etablering av miljöfarlig verksamhet som innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten 

är ej tillåten. 


För ny anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet erfordras tillstånd av kommunen. 

Motiv: Nyetablering av miljöfarlig veksamhet i primär skyddszon ej önskvärd. I sekundär zon 

krävs tillstånd för ny anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet för att säkerställa god 

prövning av risk för förorening av vattentäkten. 

§ 10 Vägar och järnvägar mm 

Allmänt 

Nyanläggning av väg eller järnväg utan att erforderliga skyddsåtgärder vidtas är ej tillåtet. 

Underhåll av järnväg och väg, inklusive halkbekämpning och dammbindning ska ske under 

iakttagande av stor aktsamhet så att yt- eller grundvatten inte förorenas. 


Tillverkning av vägbeläggningsmaterial såsom asfaltmassor eller oljegrus samt upplag av 

asfalt, oljegrus eller vägsalt är ej tillåten. 


Upplag av asfalt, oljegrus eller vägsalt är ej tillåtet. 

§ 11 Täktverksamhet och andra markarbeten 

Allmänt 

Erforderliga arbeten för nyanläggning och underhåll av vatten-, avlopps-, el- och teleledningar 

får utföras under iakttagande av den försiktighet som krävs för att yt- och grundvatten inte ska 

påverkas. Oljespill får ej förekomma. Täktverksamhet eller större schaktningsarbeten, t.ex. i 

samband med vägbyggen, skogsdikning och andra anläggningsarbeten får utföras först efter 

tillstånd av miljö- och byggförvaltningen. Främmande massor som kan förorena yt- och 

Version 

1.00 

Sidan 30 (34)

Grapnummer 

08103 


601052 

grundvatten får ej användas för utfyllnad eller avjämning. För annan täktverksamhet än 

husbehovstäkt och för markavvattning krävs tillstånd enligt MB. Tillståndsmyndighet är 

Länsstyrelsen. 


Materialtäkt, som till exempel grustäkt, bergtäkt och liknande är ej tillåten. 

Husbehovstäkt erfordrar tillstånd av Länsstyrelsen. 

Återfyllning med massor som medför risk för förorening av yt- eller grundvatten är ej tillåten. 

Muddring är ej tillåten. 

Pålning, spontning och underjordsarbete skall anmälas till Länsstyrelsen. 


Husbehovstäkt erfordrar tillstånd av Länsstyrelsen. 

Återfyllning med massor som medför risk för förorening av yt- eller grundvatten är ej tillåten. 

Muddring är ej tillåten. 

Motiv: Effekter av muddring är en avsevärd ökning av slamhalter i vattnet. Risker 

består främst av att eventuella föroreningar lagrade i sedimenten sprids till 

vattenmassan, att ökad slamhalt leder till otjänligt vatten och tekniska problem i 

vattenverket samt att muddringsverksamheten (utrustning etc) kan medföra till 

exempel oljeläckage. Förbud mot muddring gör att dispens kan sökas hos 

Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har då möjlighet att kräva tillstånd från 

Miljödomstolen om detta anses nödvändigt. Täktverksamhet är generellt ej 

önskvärd. Tillståndsplikt för husbehovstäkt anses ge god kontroll av risker samt 

möjlighet till styrning av verksamheten vid behov. 

§ 12 Energianläggningar 

Allmänt 

Befintliga anläggningar får användas i den omfattning de hade då dessa föreskrifter trädde i 

kraft, under förutsättning att dessa anläggningar inte strider mot bestämmelser i lag eller 

annan författning. 


Anläggningar för lagring av och utvinning av värmeenergi eller kyla ur berg, mark och vatten, 

uttag av vatten från berg och jord, samt även andra typer av borrningar som kan påverka 

vattentillgång/kvalitet erfordrar tillstånd från kommunen. 

§ 13 Transport av farligt gods 


Transport av farligt gods får endast ske på anvisade transportleder. 

Allmänna upplysningar 

Påföljd 

Version 

1.00 

Sidan 31 (34)

Grapnummer 

08103 


601052 

Överträdelse av skyddsbestämmelserna kan medföra ansvar enligt 29 kap. 8 § miljöbalken. 

Hänsynsregler 

I miljöbalkens 2 kap. finns allmänna hänsynsregler som bl a innebär att alla som bedriver eller 

avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs 

med hänsyn till åtgärdens eller verksamhetens art och omfattning för att skydda hälsa och 

miljö mot skada och olägenhet. Dessutom skall densamma utföra de skyddsåtgärder, iaktta de 

begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra 

eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors 

hälsa eller miljön. Detta innebär att om en yt- eller grundvattentillgång utnyttjas eller kan 

antas komma att utnyttjas för vattentäkt, är alla som vill bedriva sådan verksamhet eller 

vidtaga sådana åtgärder i vatten eller på land som kan skada vattentillgången, skyldiga att 

skaffa sig tillräckliga kunskaper och vidta de skyddsåtgärder, tåla de begränsningar av 

verksamheten och iaktta de försiktighetsmått i ivrigt som skäligen kan fordras för att 

förebygga eller avhjälpa skadan. 

Anmälan om olyckshändelse 

Olyckshändelser, spill eller läckage, som utgör risk för vattenförorening skall omgående 

anmälas av den som orsakat tillbudet eller fått kännedom om tillbudet. Detta framgår av 38- 

39 §§ räddningstjänstlagen och 70 § räddningstjänstförordningen. Anmälan skall göras till 

den kommunala räddningstjänsten tel.112, miljö- och byggförvaltningen samt vattentäktens 

huvudman. 

Ersättning 

Eventuell ersättning för intrång i pågående markanvändning m.m, regleras 31 kap. 4 § 

miljöbalken. Fastighetsägare och innehavare av särskild rätt till fastighet kan ha rätt till 

ersättning om föreskrift för vattenskyddsområde innebär att pågående markanvändning 

avsevärt försvåras. Detsamma gäller om mark tas i anspråk. Ersättning utgår dock inte för den 

"förlust" som beror på att förväntningar om ändring i markens användningssätt inte kan infrias 

på grund av skyddsföreskrift. 

Tillsyn 

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för vattenskyddsområden enligt miljöbalken och 

förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. Tillsynsmyndighet kan utföra de 

undersökningar som erfordras för kontroll av efterlevnad av dessa bestämmelser. 

Ny lagstiftning 

Ny lagstiftning eller bestämmelser enligt förordningar, som fastställts efter beslutsdatum och 

som utökar skyldigheterna inom här aktuellt skyddsområde, gäller utöver här meddelade 

föreskrifter. 

Uppsättning av skyltar, stängsel 

För uppsättande av skyltar för utmärkning av vattenskyddsområde, inom ett avstånd av 50 m 

från vägområdet, krävs enligt 46 § väglagen länsstyrelsens tillstånd. Inom vägområdet krävs 

tillstånd av väghållningsmyndighet enligt 43 § väglagen. Det är lämpligt att 

kommunfullmäktige regelbundet informerar samtliga fastighetsägare och brukare inom 

skyddsområdet om här meddelade föreskrifter. 

Övrig lagstiftning 

Tillstånd eller dispens enligt föreskrifterna i detta beslut innebär inte att det inte kan krävas 

prövning enligt annan lagstiftning. Bestämmelser som har särskild betydelse är: 

Version 

1.00 

Sidan 32 (34)

Spridning av kemiska bekämpningsmedel 

Grapnummer 

08103 


601052 

I Naturvårdsverkets författningssamling, Statens naturvårdsverks föreskrifter om spridning av 

kemiska bekämpningsmedel SNFS 1997:2 (14 §) finns föreskrifter om användningen av 

bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde. Till dessa föreskrifter finns även allmänna råd 

för tillståndsprövning i Naturvårdsverkets allmänna råd för tillståndsprövning enligt 14 § 

SNFS 1997:2 rörande användning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde 

NFS 2000:7. 

Hantering av brandfarliga vätskor 

I Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenföroreningar vid lagring av 

brandfarliga vätskor och, NFS 2003:24 (ändringsföreskrift NFS2006:16), ställs särskilda krav 

inom vattenskyddsområde. Det innebär bl.a. att ytor, på vilka brandfarliga vätskor hanteras, 

skall utformas på ett sådant sätt att spill och läckage kan insamlas och omhändertas. Vidare 

skall informationsskylt om "vattenskyddsområde" vara uppsatt vid påfyllningsrör för tank 

inom vattenskyddsområde. 

Transport av farligt gods 

Länsstyrelsen har i särskilt beslut rekommenderat vissa vägar för transport av farligt gods i 

länet. 

Dispensmöjligheter 

Om särskilda skäl föreligger kan Länsstyrelsen medge dispens från ovan meddelande 

föreskrifter enligt 7 kap. 22 § MB. Länsstyrelsen medger dispens efter att ha hört berörda 

kommunala myndigheter. I samband med sådan prövning kan länsstyrelsen/kommunen 

föreskriva de särskilda villkor, som anses erforderliga för att undvika vattenförorening (16 

kap. 2 § MB). Dispens får, enlig 7 kap. 26 § miljöbalken, meddelas endast om det är förenligt 

med föreskrifternas syfte. 

Detta innebär att för de verksamheter som i skyddsföreskrifterna anges som ej tillåtna skall 

ansökan om dispens ställas till Länsstyrelsen. 

Version 

1.00 

Sidan 33 (34)

Bilagor 

1. Vattenprovtagning 

2. Fotografier riskinventering 

3. Förslag till skyddsföreskrifter, kartor 

Grapnummer 

08103 


601052 

Version 

1.00 

Sidan 34 (34)

Tekniskt underlag med förslag till skyddsområde ... - Sävsjö kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?