06.09.2013 Views

Multipla kognitiva system

Multipla kognitiva system

Multipla kognitiva system

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Att medvetandegöra det omedvetna, hur vi egentligen<br />

ser, bedömer, tar beslut och gör val<br />

2012 11 03 Lars Björklund<br />

Från Novis till Expert<br />

-Hä går int å förklar för den som int begrip<br />

-Man åker bara dit pucken kommer att vara<br />

-Konstigt, ju mer jag tränar, ju mer tur får jag<br />

-Vi gör inga val!


Minnen Minnen<br />

Att glömma<br />

något viktigt<br />

Att plötsligt ”vakna upp” Att bedöma skönhet (Johansson 2005)


Att fokusera<br />

och urskilja<br />

det<br />

komplexa


Experter<br />

Homo sapiens: Att tänka eller inte tänka….<br />

Att vara uppmärksam…<br />

empirismens ”död”?<br />

Experters egenskaper<br />

• De ser mer och urskiljer bättre vad som är<br />

relevant/viktigt i en komplex situation<br />

• De har en mer utvecklad och säkrare<br />

bedömningsförmåga, även för helhet<br />

• De gör bättre val, och senare i processen<br />

• De agerar snabbare<br />

• De löser problem på ett mer direkt sätt<br />

• De kan inte berätta om vad de kan


Tyst kunskap och förmåga att …<br />

Järnladyn


Facit Privat!


Om Människans dubbla <strong>kognitiva</strong> <strong>system</strong><br />

FACTS<br />

EVENTS<br />

MEDIAL TEMPORAL LOBE<br />

DIENCEPHALON<br />

MEMORY<br />

DECLARATIVE NONDECLARATIVE<br />

PROCEDURAL PRIMING SIMPLE<br />

SKILLS PERCEPTUAL CLASSICAL<br />

HABITS LEARNING CONDITIONING<br />

STRIATIUM<br />

NEOCORTEX<br />

EMOTIONAL SKELETAL<br />

RESPONSES RESPONSES<br />

AMYGDALA<br />

CEREBELLUM<br />

NONASSOCIATIVE<br />

LEARNING<br />

Om Människans dubbla <strong>kognitiva</strong> <strong>system</strong>


"Hä löns int´ förklar´ för den som int´ begrip."<br />

"Jag vet ingenting om tur, bara att ju mer jag<br />

tränar desto mer tur har jag"<br />

1b: Patienter med<br />

skador och<br />

sjukdomar :<br />

• Henry.Mnemomic. 1953<br />

• Sjukdomar som Parkinsons<br />

• Ms Dee<br />

Stöd för en modell om<br />

dubbla <strong>kognitiva</strong> <strong>system</strong><br />

1a: Patienter med minnesförlust :<br />

• Claparedes patient 1911<br />

• 2:Tyst eller dold kunskap<br />

• The tacit dimension (Polanyi 1965)<br />

• Tacit knowing, personal knowledge.<br />

• ”We can know more than we can tell”


• 3:Psykologernas minnesforskning<br />

• Inlärning av konstgjorda språk<br />

• ”ARTRE YREXE IOPYU BGHBT….”<br />

• ”Implicit learning is an unconscious process that<br />

yields abstract knowledge” (Reber 1967)<br />

• Inlärning av ord (>17år) , bilder, ljud<br />

• Förminskad reaktionstid<br />

• Subliminal perception, att lära omedvetet<br />

• Implicit och explicit lärande<br />

• Change Blindness, vision for action, context-cued<br />

<strong>Multipla</strong> syn<strong>system</strong><br />

(1998)<br />

”Secondary,Low Route”<br />

4: Hjärnforskning<br />

• Avbildande<br />

tekniker fMRI, PET<br />

• Djurförsök<br />

• Dubbla signal<strong>system</strong><br />

• Hippocampus=Explicit minnes<strong>system</strong><br />

• Amygdala/Basala ganglierna=Implicit <strong>system</strong><br />

”Primary,High Route”


Insignaler från våra sinnen<br />

• 17 Externa och interna sinnes<strong>system</strong><br />

• Bandbredd ca 11 Mbit/s<br />

5:Expertforskning<br />

”Thought and Choice in Chess”<br />

(De Grot 1946)<br />

• ”Meningful patterns/ chunks”<br />

• ”igenkänning” eller minnesförmåga?<br />

• Simultankapacitet/ Kasparov-experimentet<br />

(Simon 1996)<br />

• 100.000’s lagrade mönster<br />

• ”Som en boxare”<br />

• Implicit <strong>system</strong> Explicit <strong>system</strong><br />

• Intuitivt Logiskt<br />

• Snabb åtkomst Långsamt<br />

• Parallellt Seriellt<br />

• Automatiskt Kontrollerat<br />

• Obesvärat Mödosamt<br />

• Associativt Regelstyrt<br />

• Sakta lärande Snabbt lärande<br />

(Kahneman 2002)<br />

Explicita <strong>system</strong>et<br />

hanterar ca 50-100 bit/s!<br />

• Den visuella delen tar<br />

in realtidsdata i en lob på ca 1-3 grader!


• Implicita <strong>system</strong>et har full bandbredd, kan<br />

reagera på 5-20 ms<br />

Den visuella <strong>system</strong>et har vidvinkel!<br />

Långtidsminne<br />

• Implicita <strong>system</strong>et<br />

• Stor kapacitet<br />

• Snabb/långsam ”skrivning”, ”ej raderbart”<br />

• ”parallell läsning”= snabbt<br />

• ”Non Volatile”, (Parkinsson)<br />

• Lagrar kontext och utfall<br />

• Aktivt hela livet från noll till slut<br />

Arbetsminne/register/Processing<br />

• Explicita <strong>system</strong>et är rationellt, logiskt, planerande<br />

”IF THEN ELSE” men drabbas av ”cognitive load”<br />

• Långsamt, känsligt för brus & störningar<br />

• Hanterar ett fåtal variabler 4-7! Tex 07064423??<br />

• Implicita <strong>system</strong>et har inga ”registerproblem”<br />

• Hanterar komplexa skeenden och <strong>system</strong><br />

• ”Händelsestyrt” snabbt, behöver inte filter<br />

Långtidsminne<br />

• Explicita <strong>system</strong>et<br />

• Stor kapacitet<br />

• Snabb ”skrivning”, ”raderbart”<br />

• ”Seriell läsning”= långsamt<br />

• Volatilt, skador, ålder<br />

• Själv modifierande!<br />

• Åldersberoende 3—30—70<br />

Arbetsminne/register/Processing<br />

• Explicita <strong>system</strong>et är rationellt, logiskt, planerande<br />

”IF THEN ELSE” men drabbas av ”cognitive load”<br />

• Långsamt, känsligt för brus & störningar<br />

• Hanterar ett fåtal variabler 4-7! Tex 07064423??<br />

Biologistudenters minnen av en<br />

exkursion efter sex månader :<br />

Int: Vad gör han här?<br />

Student: Ja… Ja man fick ju, om man<br />

tog på den där lilla gröna tror jag, den<br />

där mörkgröna, så fick man ju små…<br />

på fingrarna, som jag antar är väl nåt…<br />

den sprider sig med. Fick man då. Så<br />

det var ju en karaktär för den mossan,<br />

tror jag, som man kunde känna igen den<br />

på. […]<br />

Int: Mossan, kommer du ihåg vad den<br />

hette?<br />

Student: Nej.


Men ibland:Identifiering/ recall!<br />

tudent: Var det<br />

franslevermossa?<br />

nt: Ja, det kommer<br />

du ihåg.<br />

tudent: Ja den har<br />

i sett många gånger.<br />

en är verkligen som<br />

n ödlefot.<br />

HUR NOVISEN BLIR EXPERT<br />

1986 utges boken ”Mind over Machine” .<br />

Novice<br />

Advanced beginner<br />

Competent<br />

Proficient<br />

Expert<br />

67<br />

69<br />

Hubert Dreyfus<br />

Igenkänning, men…<br />

Student: Jag är inte heller riktigt säker.<br />

Int: Jag vet att han har pratat lite innan,<br />

det är en liten stenkulle, eller bumling<br />

här som det växer saker på.<br />

Student: Mm, jomen det var på dom<br />

där bumlingarna som dom där orkidésläktingen<br />

växte på.<br />

Int: Men du kommer inte ihåg vad den<br />

hette?<br />

Student: Nä jag gör faktiskt inte det.<br />

Int: Känner du igen det… [S: Ja jag<br />

gör ju det] knärot.<br />

Student: Knärot, ja det känner jag igen.<br />

Vi påstår att:<br />

• Identifiering (Recall) kräver dels en<br />

igenkänning av frågan/ fenomenet i det<br />

implicita minnes<strong>system</strong>et men också en<br />

deklarerbar ”etikett” i det explicita <strong>system</strong>et,<br />

där det senare har mycket kortare varaktighet (<br />

1-3 år)<br />

• Igenkänning (Recognition) kräver bara ett<br />

implicit minne, som i sig är mycket långlivat,<br />

troligen hela livet.<br />

• Implikationer för hur frågor formuleras<br />

Från Novis till Expert ( Dreyfus/ Benner)<br />

Exempel: sjuksköterskan<br />

1. Novis. Nybörjare som, eftersom de inte har<br />

någon erfarenhet av de situationer som de är<br />

förväntade att handla i, måste lita på regler för att<br />

vägleda sina handlingar. Att följa regler har dock<br />

sina begränsningar. Inga regler kan hjälpa en<br />

novis att välja vilken uppgift som är mest relevant<br />

i en verklig situation eller när man bör göra<br />

undantag.<br />

68<br />

70


En novis strävar efter att utföra ett gott arbete men då<br />

han/hon ännu inte har en sammanhängande förståelse<br />

av hela problemsituationen bedömer han/hon sitt<br />

arbete efter hur väl han/hon följer inlärda regler!<br />

•Den kompetente som måste planera sin<br />

verksamhet utifrån ett urval av indata får<br />

ett mycket större eget ansvar och en<br />

känslomässig relation till utgången/<br />

resultatet.<br />

•Trots att både förståelsen och<br />

beslutsprocessen bygger på objektiv<br />

information blir han/hon djupt involverad i<br />

vad som händer därefter.<br />

•Ett lyckat resultat liksom ett misslyckat<br />

ger djupa och starka spår och minnen<br />

kopplade till den plan som hade valts och<br />

det perspektiv på problemet som valts.<br />

•Den skicklige boxaren<br />

börjar sin attack, inte<br />

genom att använda<br />

regler för var hans<br />

egen och<br />

motståndarens kroppar<br />

befinner sig i<br />

förhållande till<br />

varandra utan…<br />

•Novisen lutar sig på igenkänning av kontextfria fakta,<br />

den avancerade nybörjaren använder speciella<br />

situerade element först då de uppträder i ett stort antal<br />

och blir uppenbara.<br />

•De lär sig alltså att känna igen inlärda komponenter och<br />

särdrag och tillämpar sedan inlärda regler och<br />

procedurer.<br />

•Om handlingen misslyckas upplevs ansvaret ligga i<br />

felaktiga regler och aktören känner inget personligt<br />

ansvar.<br />

Skicklig. Detta är en sjuksköterska som uppfattar<br />

situationer som en helhet, snarare än i termer av<br />

aspekter.<br />

Med ett holistiskt synsätt, blir beslutsfattandet mindre<br />

mödosamt eftersom sjuksköterskan har perspektiv på<br />

vilka av de många attributen och aspekterna<br />

närvarande som är viktigast.<br />

Den skickliga utövaren överväger färre möjligheter<br />

och koncentrerar sig på rätt del av ett problem.<br />

•Det är när hans<br />

upplevelse av den totala<br />

visuella bilden framför<br />

honom och hans<br />

upplevelse av den egna<br />

kroppens situation<br />

matchar minnet av en<br />

tidigare liknande situation<br />

som framgångsrikt ledde<br />

till seger som han<br />

attackerar.


5. Expert. Sjuksköterskan som inte längre förlitar<br />

sig på någon analytisk princip (regler, riktlinjer)<br />

för att förstå en situation och vidta en lämplig<br />

åtgärd.<br />

En expert sjuksköterska, med sin stora<br />

erfarenhetsbakgrund, har en intuitiv uppfattning av<br />

en situation och riktar in sig på rätt del av<br />

problemet utan onödiga övervägande av en massa<br />

ofruktsamma möjligheter.<br />

Källa: Benner och Tannner (1987).<br />

Exempel på detta beteende enligt Dreyfus:<br />

•Intuition är resultatet av ett djupt engagemang och<br />

upplevelse av likhet och får inte tolkas som<br />

irrationalitet, gissningar eller någon övernaturlig<br />

inspiration. Den är en förmåga vi alla har att hantera<br />

vardagens återkommande problem på ett intelligent och<br />

effektivt sätt.<br />

Den praktiska expertis vi alla uppvisar kräver ofta snabb<br />

reaktion och omedelbara beslut.<br />

•Denna intuitiva förmåga att känna igen ett mönster<br />

utan att behöva dela upp dem i enskilda faktorer kallar<br />

Dreyfus för holistisk mönsterigenkänning ("holistic<br />

similarity recognition" ).<br />

Experten,”The Expert”<br />

När vi går, småpratar, kör bil eller lever våra normala<br />

sociala liv tar vi normalt inte några medvetna rationella<br />

beslut om hur eller varför,vi är experter.<br />

• Experten vet vanligen vad och hur man ska handla<br />

baserat på en mogen och väl praktiserad erfarenhet.<br />

•Experten funderar inte över vardagens alla små problem<br />

och hur de ska lösas.<br />

•Experten löser inte problem eller tar beslut, de gör bara<br />

vad som brukar fungera!


Men vad händer när vi börjar tänka medvetet?<br />

Mönsterigenkänningen<br />

ger en utökad förmåga<br />

att ”se” vad som är<br />

relevant i en komplex<br />

situation<br />

(Benner, 1984; Berliner, 1994b; Cellier ,<br />

Eyrolle, & Mariné, 1997; Chi, 2006;<br />

S. E. Dreyfus, 2004;Sternberg, 1998)<br />

Den bild vi ger av en<br />

fulländad allt behärskande<br />

expert kan få oss att tro att<br />

experten aldrig tänker och<br />

alltid gör rätt.<br />

Det är naturligtvis inte sant,<br />

även om handlingarna i<br />

många fall är automatiska<br />

och oreflekterade stannar<br />

experten om tid finns eller<br />

situationen är kritisk upp<br />

och tänker.<br />

Mönsterigenkänningen<br />

ger en utökad förmåga<br />

att ”se” vad som är<br />

relevant i en komplex<br />

situation<br />

(Benner, 1984; Berliner, 1994b; Cellier ,<br />

Eyrolle, & Mariné, 1997; Chi, 2006;<br />

S. E. Dreyfus, 2004;Sternberg, 1998)


Tyst kunskap<br />

Förmågan ligger lagrad i ickedeklarativa<br />

implicita minnen.<br />

• Den blir därför dold eller tyst.<br />

Experten har svårt att berätta om<br />

detaljer, kriterier eller hur<br />

bedömningen har gjorts vilket<br />

förklarar problemet att skapa<br />

expert<strong>system</strong><br />

Den implicita mönsterbaserade kunskapen innebär att<br />

•Det blir en tyst eller dold kunskap<br />

•Vi känner intuition och ”gut feeling”.<br />

•Vi ökar förmågan att se komplexa mönster och<br />

sekventiella samband<br />

•Vi agerar snabbt och automatiskt, ”Flow” och hamnar ”in<br />

the zone”<br />

•Det frigörs <strong>kognitiva</strong> resurser till översikt, reflektion och<br />

planering<br />

Vi får en holistisk bedömningsförmåga<br />

• ”Experten känner igen vad som avviker från<br />

det rätta, mycket lättare än hon kan beskriva<br />

hur det rätta ska se ut”. (Schön, 1987)<br />

Nackdelar och problem med Implicit kunskap<br />

•Omedveten kompetens, är det här svårt?<br />

•Irrationalitet, Bias och omedvetna attityder<br />

•Rasism, ”Stereotyping”, ”fixedness”.<br />

•Videovåld, dataspel ”tränar” implicita <strong>system</strong>et!<br />

•Svår att undervisa om!<br />

Implicita minnen och mönsterigenkänning<br />

av tidigare erfarna situationer och<br />

kontexter innebär att:<br />

• Vi lär oss saker vi inte är medvetna om<br />

• Vi kan mer än vi kan berätta om (Polanyi)<br />

• Vi ”känner igen” situationer, magkänsla och intuition.<br />

• Vi bedömer, tar beslut och agerar automatiskt<br />

• Vår problemlösningsprocess förändras (forward)<br />

• Vi lär oss att se och urskilja vad som är relevant<br />

• Vi har svårt att förklara hur och varför<br />

• Vi har utvecklat expertis (Dreyfus)……


Expertens öga<br />

Det implicita inlärnings<strong>system</strong>et utnyttjar det sekundära<br />

syn<strong>system</strong>et och får därmed vidvinkel och perifert seende<br />

och en mycket snabb reaktion på intränade mönster (Le<br />

Doux, 1996; Pasley, Mayes, & Schultz, 2004).<br />

Den somatiska markören( Damasio) eller egentligen var i<br />

det implicita <strong>system</strong>et ett mönster är lagrat avslöjar om<br />

situationen är negativ eller positiv och hjälper oss att göra<br />

automatiska bedömningar samt automatiskt agerande.<br />

Denna ”holistiska” mönsterigenkänning styr vårt<br />

medvetande och låter oss fokusera på det relevanta i en<br />

komplicerad situation.<br />

Hur ”lär” vi ut detta<br />

• Skapa undervisningssituationer med många<br />

sinnen inblandade: se, lyssna, känn, smaka ,<br />

lukta etc<br />

• Bygg ett upplevelsebibliotek av många<br />

specifika situationer<br />

• Ge återkoppling så att minnen får en<br />

somatisk markör<br />

• Skapa en inlärnings, och examinationsmiljö<br />

som inte orsakar stress<br />

• Skapa engagemang ”it has to hurt!”<br />

ATT BEDÖMA OCH TA BESLUT<br />

Dansant<br />

Vacker<br />

Smart<br />

Rolig<br />

Vältränad<br />

Snygga kläder<br />

Rik<br />

Klurig<br />

Eva Ulla Pia<br />

Det implicita minnesmodellen förklarar uppbyggnaden<br />

av expertis, varför kunskapen blir tyst, vad vi menar med<br />

intuition och magkänsla.<br />

Det Polanyi kallar ”Tacit knowing” är resultatet av<br />

implicit lärande och förklarar varför<br />

” we can know more than we can tell.”<br />

Dreyfus och Benners modell för hur noviser utvecklas till<br />

experter kan förklaras som en långsam uppbyggnad av<br />

implicita minnen och hur dessa tar över från novisens<br />

explicita regelstyrda kunskapsbas<br />

ATT BEDÖMA OCH TA BESLUT<br />

Dansant<br />

Vacker<br />

Smart<br />

Rolig<br />

Vältränad<br />

Snygga kläder<br />

Rik<br />

Klurig<br />

ATT BEDÖMA OCH TA BESLUT<br />

Eva Ulla Pia<br />

Dansant 2<br />

Vacker 3<br />

Smart 5<br />

Rolig 2<br />

Vältränad 3<br />

Snygga kläder 4<br />

Rik 1<br />

Klurig 5


ATT BEDÖMA OCH TA BESLUT<br />

Eva Ulla Pia<br />

Dansant 2 4<br />

Vacker 3 1<br />

Smart 5 3<br />

Rolig 2 2<br />

Vältränad 3 1<br />

Snygga kläder 4 2<br />

Rik 1 2<br />

Klurig 5 3<br />

ATT BEDÖMA OCH TA BESLUT<br />

Eva Ulla Pia<br />

Dansant 2 4 2<br />

Vacker 3 1 2<br />

Smart 5 3 1<br />

Rolig 2 2 4<br />

Vältränad 3 1 1<br />

Snygga kläder 4 2 3<br />

Rik 1 2 1<br />

Klurig 5 3 3<br />

Summa 25 18 17<br />

Den skapende prosessen<br />

• Preparation<br />

• Incubation<br />

• Enlightment<br />

• Verification<br />

– G Wallas (1945) The Art of Thought<br />

ATT BEDÖMA OCH TA BESLUT<br />

Eva Ulla Pia<br />

Dansant 2 4 2<br />

Vacker 3 1 2<br />

Smart 5 3 1<br />

Rolig 2 2 4<br />

Vältränad 3 1 1<br />

Snygga kläder 4 2 3<br />

Rik 1 2 1<br />

Klurig 5 3 3<br />

ATT BEDÖMA OCH TA BESLUT<br />

Eva Ulla Pia!!!!!<br />

Dansant 2 4 2<br />

Vacker 3 1 2<br />

Smart 5 3 1<br />

Rolig 2 2 4<br />

Vältränad 3 1 1<br />

Snygga kläder 4 2 3<br />

Rik 1 2 1<br />

Klurig 5 3 3<br />

Summa 25 18 17<br />

Betydelse för skapande verksamhet, design och<br />

innovation<br />

•Förmåga att ”känna igen” problem och återanvända gamla<br />

erfarenheter leder till ”forward reasoning”<br />

•Förmåga att se vad som är relevant, värdefullt, intressant<br />

•Inkubation, implicit bearbetning av mönster.<br />

•Att miljön blir viktig, att få misslyckas och ta risker<br />

•Vikten av uppövande av teknik och närhet till material och verktyg.<br />

• Handledarens roll för bedömning och överföring av tyst kunskap


Hvordan skaper vi kreativitet<br />

• Sinnesbaserade upplevelser; se, kjenn,<br />

lukte, lytte, smake = praktisere!<br />

• Herme, imitere, kopiere, bygg en bibliotek!<br />

• Vurdere, reflektere, kvalitetsmärk minnen!<br />

• Risikere, pröve, försöke, experimentere!<br />

• Utforske, vride och vende på problemen!<br />

Implikationer<br />

•Professionsutbildningar<br />

•”Misconceptions”<br />

•Vetenskaplig metod<br />

•Designprocess<br />

•Bedömning<br />

•Intervju o enkätteknik<br />

Tack för mig<br />

Epost: LasseB@synvillan.net<br />

Avhandlingen finns på www.synvillan.net<br />

BEPRÖVAD ERFARENHET<br />

En människas förmåga att observera, att<br />

se, förbättras och förfinas av det hon<br />

tidigare<br />

har upplevt. Detta är en automatisk<br />

process som utnyttjar sensoriska mönster<br />

lagrade i<br />

de implicita minnes<strong>system</strong>en.<br />

-Hä går int å förklar för den som int begrip<br />

-Man åker bara dit pucken kommer att vara<br />

-Konstigt, ju mer jag tränar, ju mer tur får jag<br />

-Vi gör inga val!

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!