Skolledarrapport: Ansvar som en vd – men lönen då? - Lärarförbundet

Hur ser det ut i privat sektor? I privat sektor tjänar <strong>en</strong> skolledare lite mer än i d<strong>en</strong> kommunala, i g<strong>en</strong>omsnitt 41 400 kronor per månad, eller 3 200 kronor mer per månad. M<strong>en</strong> precis <strong>som</strong> i kommunerna tjänar andra chefer ännu mer. Glappet mellan chefer inom utbildning och andra verksamhet<strong>som</strong>råd<strong>en</strong> är till och med ännu större, och inte heller inom d<strong>en</strong> privata sektorn värderas chefskap inom utbildning lika högt <strong>som</strong> chefskap inom andra områd<strong>en</strong>. Yrkesgrupp i privat sektor G<strong>en</strong>omsnittlig månadslön år 2010 Reklam- och pr-chefer 57 200 It-chefer 55 500 Ekonomichefer och administrativa chefer 54 100 Övriga drift- och verksamhetschefer 47 500 Verksamhetschefer inom utbildning (skolledare) 41 400 Medellöner bland privatanställda chefer, 2010. SCB:s lönestrukturstatistik Oavsett sektor <strong>–</strong> kommunal eller privat <strong>–</strong> tjänar skolledarna mindre än andra chefer. Arbete med utbildning, barn och ungdomar lönar sig sämre än att arbete med till exempel teknik, ekonomi, marknadsföring eller it. det viktigaste ledarjobb man kan ha Löneutveckling<strong>en</strong> för skolledare har varit sämre än d<strong>en</strong> för andra chefer i kommun<strong>en</strong> de s<strong>en</strong>aste tio år<strong>en</strong>. Vad har hänt? Är krav<strong>en</strong> på skolledarna lägre nu än <strong>då</strong>? Har jobbet blivit <strong>en</strong>klare och mindre ansvarsfullt? Antalet medarbetare färre? Nej, tvärtom. ett yrke <strong>som</strong> blivit allt mer komplext Att vara skolledare är kanske det viktigaste och svåraste ledaruppdrag man kan ha. Skolledarna är ytterst ansvariga för elevernas kunskapsutveckling och skolans resultat. De är samtidigt chefer med personalansvar och beslutsbefog<strong>en</strong>heter. Skolledare har gått från att vara förvaltare av ett regelsystem till att vara utvecklare med ansvar för att förverkliga uppsatta mål. Det är ett komplext uppdrag, med både statliga och kommunala styrdokum<strong>en</strong>t. Skolledare måste hela tid<strong>en</strong> navigera i spänningsfält<strong>en</strong> mellan olika system, olika intress<strong>en</strong>ter och ibland motstridiga mål. Det nationella uppdraget regleras av riksdag<strong>en</strong> i skollag, läroplaner och förordningar. Rektorer och förskolechefer ska leda d<strong>en</strong> pedagogiska verksamhet<strong>en</strong> och ansvara för skolans resultat, organisera och fördela lärarnas arbete. Nu, när skolan reformeras till stora delar, påverkar det förstås också skolledares arbete. <strong>Ansvar</strong>et är stort för att förverkliga ny gymnasieskola, läroplaner i förskola och grundskola, lärarlegitimation m.m. Skolledar<strong>en</strong> avgörande för skolframgång Många är de rapporter <strong>som</strong> pekar på skolledar<strong>en</strong> <strong>som</strong> alldeles avgörande för skolans framgång och elevernas resultat. I d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>aste McKinsey-rapport<strong>en</strong> How the world´s most improved school systems keep getting better (2010) står att <strong>en</strong> utmaning för Sverige, <strong>som</strong> <strong>en</strong>ligt rapport<strong>en</strong> befinner sig på nivå ”good”, är skolornas självbestämmande och lärares och skolledares inflytande. 6 Rapport från <strong>Lärarförbundet</strong>s skolledarför<strong>en</strong>ing Rapport från <strong>Lärarförbundet</strong>s skolledarför<strong>en</strong>ing 7