Planbeskrivning inkl. genomförandebeskrivning 2012 09 26

Detaljplan för 

Skrea 4:7 m.fl . 

Falkenbergs kommun 

PLANBESKRIVNING inkl. GENOMFÖRANDEBESKRIVNIING 

Upprättad 2012 09 25 

Dnr KS 2010-208 

SAMRÅDSHANDLING

Planbeskrivning 

Samrådshandling 

Detaljplan för Skrea 4:7 m fl 

Falkenbergs kommun 

2012 09 25 

Beställare: Stadsbyggnadskontoret 

311 80 Falkenberg 

Beställarens 

kontaktperson: Sabina Uzelac 

Konsult: Tengbomgruppen AB 

Drottninggatan 20-22 

252 21 Helsingborg 

Uppdragsansvarig: Erik Lönnerholm 

Uppdragsnummer FAKO 0007 

2(30) 


Dnr KS 2010-208



INNEHÅLL: 

3(30) 


Dnr KS 2010-208 

PLANBESKRIVNING 4 

1. INLEDNING TILL PLANBESKRIVNING 4 

2. PLANENS SYFTE 4 

3. PLANDATA 5 

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE 6 

5. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRHÅLLANDEN 9 

6. FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR 17 

7. TEKNISK FÖRSÖRJNING 22 

8. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE 23 

9. ADMINISTRATIVA FRÅGOR 25 

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 26 

10. INLEDNING TILL GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 26 

11. ORGANISATORISKA FRÅGOR 26 

12. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 27 

13. EKONOMISKA FRÅGOR 28 

14. TEKNISKA UTREDNINGAR 29 

15. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 30



PLANBESKRIVNING 

1. INLEDNING till planbeskrivning 

4(30) 


Dnr KS 2010-208 

Planering och byggande regleras genom Plan och Bygglagen (PBL) från 1987. All mark och 

allt vatten inom en kommun omfattas av olika typer av planer. Kommunen ska enligt PBL ha 

en aktuell översiktsplan (ÖP) som bl.a. anger riktlinjerna för mark- och vattenanvändningen 

inom kommunen. För vissa områden med många sammanfallande intressen utarbetas 

dessutom delöversiktsplaner (DÖP). Översiktsplaner är inte juridiskt bindande utan fungerar 

som underlag för den detaljerade regleringen vilken görs genom upprättandet av detaljplaner. 

Detaljplaner görs för mindre områden, reglerar markanvändning och ger byggrätt samt är 

juridiskt bindande. 

Genom planläggning garanteras sakägare och olika intressenter insyn och infl ytande. 

Kommunen får därigenom ett bättre beslutsunderlag. Den samlade bedömningen om markens 

och vattnets användning som görs i en plan ger också ramarna för prövning av framtida 

bygglovsärenden. Därmed kan lovhanteringen förenklas. 

Planprocessen för framtagande av en detaljplan ser olika ut beroende av komplexiteten 

för ärendet. Aktuell plan, Detaljplan för Skrea 4:7 m.fl ., hanteras genom så kallat normalt 

planförfarande utan planprogram i enlighet med 5 kap. 20 § planoch bygglagen (1987:10). 

Planprocessen befi nner sig nu i samrådsskedet. 

Planuppdrag 

Program Samråd Utställning Antagande 

1.1 Handlingar 

Detaljplanen består av en juridisk plankarta med bestämmelser. Till planen hör 

planbeskrivning inklusive genomförandebeskrivning och illustrationskarta. Beskrivningen 

ska vara vägledande för förståelsen och tolkningen av planen men har inte i sig någon 

egen rättsverkan. På stadsbyggnadskontoret fi nns också fastighetsägarförteckning, 

behovsbedömning, geoteknisk utredning, arkeologisk utredning och arkeologisk undersökning, 

naturvärdesbedömning, dagvattenutredning och bullerberäkning att ta del av för den som så 

önskar. 

1.2 Tidplan 

Planprocessen beräknas fortgå enligt följande tidplan: 

Samråd oktober 2012 

Utställning/granskning februari 2013 

Antagande i (KF) april 2013 

Laga kraft maj 2013 

2. PLANENS SYFTE 

Detaljplanen syftar till att pröva lämpligheten att uppföra bebyggelse i form av friliggande 

enbostadshus med tillhörande garage inom aktuellt planområdet. 

Laga 

Kraft



3. PLANDATA 

3.1 Lägesbestämning och areal 

Falkenbergs centrum 

Planområdets läge 

7:8 

7:102 

7:83 

7:3 

7:30 

7:4 

Fastigheter inom planområdet 

4:7 

4:11 

4:8 

4:12 

18:1 

Mannaberg 

5(30) 

Strandvägen 


Dnr KS 2010-208 

Planområdet är beläget i Skrea, ca 5 km sydost om Falkenberg centrum, med havet ca 

600 m i sydvästlig riktning. Planområdet är ca 20,7 hektar stort. Området avgränsas från 

sydost till sydväst av Strandvägen och i norr/nordost av ett naturområde som tillhör området 

Mannaberg. I nordväst gränsar planområdet till ett mindre bebyggelseområde. Söder om 

Strandvägen ligger bebyggelseområdet Ringsegård. 

3.2 Markägoförhållanden 

Inom planområdet fi nns 11 fastigheter. Fem av dessa ägs av personer som har uttryckt 

intresse för att exploatera området: Skrea 4:7 som ägs av Bertil Arvidsson, Skrea 18:1 som 

ägs av Svenne Karlsson, Skrea 7:4 som ägs av Barbro Johansson och Skrea 7:3 som ägs av 

Ulf Angerås och Marianne Hall Angerås. Resterande fastigheter inom planområdet är Skrea 

4:8, 4:11, 4:12, 7:8, 7:30, 7:83 och 7:102 som ägs av privatpersoner.



4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE 

4.1 Beslut om planarbete 

6(30) 


Dnr KS 2010-208 

Kommunstyrelsen beslutade 2006-10-10 att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att 

upprätta och samråda kring förslag till detaljplan för området Skrea 4:7 m.fl . i syfte att pröva 

möjligheten till ny bebyggelse inom området. 

4.2 Planprogram 

Upprättande av planprogram och särskild remiss kring sådant har inte bedömts vara 

nödvändigt i detta planärende eftersom utbyggnad av aktuellt område har stöd i gällande 

delöversiktsplan (Delöversiktsplan (DÖP) för Falkenbergs Centralområde, 2007-06-28). 

4.3 Översiktsplan 

Planområdet omfattas av Delöversiktsplan (DÖP) för Falkenbergs Centralort, antagen 2007- 

06-28. Av denna framgår att planområdet är en del i de rekreations- och strövområden 

som fi nns i området kring Mannaberg. Området beskrivs som naturskönt med utblickar mot 

havet i sydväst. De rekommendationer som uttrycks i delöversiktsplanen är att området i 

första hand bör prövas för glest utlagda tomter/kvarter med måttfull utbyggnad och med 

tillgodoseende av grönytor. Vid eventuell planläggning av området bör varsamhet iakttas 

med hänsyn till landskapsbild, värdefulla naturinslag och att området är mycket attraktivt 

som allmänt närströvområde. Det fastslås också att befi ntliga fornminnen måste beaktas 

i samband med planläggning av området. Vidare konstateras även att det är nödvändigt 

att pröva var väganslutning till Strandvägen ska placeras vid eventuell exploatering av 

området. Det föreslås att väganslutning prövas från södra delen av området och eventuellt 

ytterligare en anslutning i områdets nordöstra del. Befi ntlig infart till området kan behöva vissa 

siktförbättrande åtgärder. Den väg som löper genom området, i nordvästlig-sydostlig riktning, 

antas kunna nyttjas om standarden höjs. I delöversiktsplanen förespråkas också att eventuell 

planläggning och exploatering omfattar hela området med hänsyn till att detta skulle komma 

att beröra fl era fastighetsägare och kräver utredning av samordningsfrågor beträffande 

grönområden, vägar och tekniska anläggningar. Samordning föreslås också med ett område 

nordväst om aktuellt planområde, i delöversiktsplanen kallat område 6, vilket också är utpekat 

som potentiellt utvecklingsområde för bebyggelse. 

I den karta över rekommendationer för mark- och vattenanvändning som tillhör 

delöversiktsplanen föreslås aktuellt planområde som bebyggelseområde. 

4.4 Detaljplan 

Aktuellt planområde är inte detaljplanelagt. Området angränsar i nordväst till en detaljplan 

upprättad år 1963, Byggnadsplan för Skrea Åstorp 7:2 och i norr till en detaljplan upprättad 

år 1999, Detaljplan för del av Skrea 9:5 m.fl . För området söder om Strandvägen upprättades 

en ny detaljplan år 2003, Detaljplan för del av Skrea 18:1 m.fl . Samtliga detaljplaner medger 

bostadsbebyggelse och reglerar stora delar av marken som natur. Detaljplanen för del av 

Skrea 18:1 m.fl . medger även handel och kontor i planområdets nordöstra del. 

4.5 Riksintressen 

Planområdet ingår i ett större område längs kusten som är av riksintresse för rörligt friluftsliv 

och för kustzon enligt 4 kap. 2 § miljöbalken respektive 4 kap. 4 § miljöbalken. 

Planområdet angränsar också till ett område som utgör riksintresse för friluftsliv enligt 3



Riksintresse för friluftsliv 

Riksintresse för friluftsliv 

Riksintressen och Natura 2000-områden 

7(30) 

Natura 2000 

Riksintresse för kustzon 

Planområde 

Natura 2000 

(karta från länsstyrelsen) 


Dnr KS 2010-208 

kap. 6 § miljöbalken. Detta riksintresse motiveras på följande sätt: Omväxlande kustavsnitt, 

delvis sandstränder med dyner, delvis klippkuster, vacker landskapsbild, stor tillgänglighet 

och etablerat fritidsutnyttjande. Bad, båtsport och fritidsfi ske samt strövområden, fl era 

naturskyddade, med spår, stigar och fritidsvagar. 

4.6 Natura 2000 

Planområdet är inte utpekat som Natura 2000-område och angränsar inte heller direkt till 

sådant. Ca 2,5 km sydöst om planområdet ligger Grimsholmen som är utpekat som Natura 

2000-område med anledning av att området utgör ett oexploaterat kustparti med strandängar, 

ljunghedspartier, kala klippor och tallskogsklädda fl ygsandfält. 

Ca 3,5 km norr om planområdet ligger Källstorps våtmarksområde som också är utpekat 

som Natura 2000-område. Området består av anlagda våtmarker vid Ätran, med varierande 

karaktär och rikt fågelliv. 

4.7 Strandskydd 

Strax norr om planområdet ligger en damm som omfattas av generellt strandskydd på 100 

m enligt 7 kap. 13 § miljöbalken. Strandskydd inträder automatiskt inom planområdet när 

detaljplan upprättas. Strandskyddet kan, enligt 5 kap. 7 § planoch bygglagen, upphävas i en 

detaljplan om det fi nns särskilda skäl. För att upphäva strandskyddet ska dispens sökas hos 

länsstyrelsen. Vad som utgör särskilda skäl för beslut om upphävande av strandskydd framgår 

av 7 kap. miljöbalken. Särskilda skäl kan vara att området redan har tagits i anspråk på ett sätt 

som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syfte och/eller att området behövs för att 

utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför planområdet. 

För aktuellt område gäller att delar av detta redan är ianspråktaget på ett sätt som gör att det 

saknar betydelse för strandskyddets syfte. Varken den allemansrättsliga tillgängligheten eller



8(30) 


Dnr KS 2010-208 

förutsättningarna för djur- och växtlivet bedöms påverkas negativt av planförslaget. Delar av 

strandskyddet föreslås därför undantas. 

Röd linje visar 100-metersgräns från dammen. Röd skraffering visar område där strandskyddet undantas. 

4.8 Miljökvalitetsnormer och miljömål 

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999. 

Bakgrunden till införandet av miljökvalitetsnormer var ett behov av att hantera miljöpåverkan 

från diffusa utsläppskällor såsom exempelvis trafi k och jordbruk. Enligt miljöbalken ska 

miljökvalitetsnormerna iakttas vid planering och planläggning av mark och vatten. Denna 

bestämmelse kompletteras i 2 kap. 2 § planoch bygglagen med att planläggning inte får 

medverka till att en meddelad miljökvalitetsnorm överträds eftersom det är ett allmänt intresse 

att uppfylla en miljökvalitetsnorm. Detta betyder att vid offentlig fysisk planering ska planoch 

bygglagen tillämpas på ett sådant sätt att möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormer 

underlättas. 

Gällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft enligt 5 kap. miljöbalken avser halterna i 

utomhusluft av kvävedioxid (NO2), kväveoxid, svaveldioxid (SO2), bly, partiklar (PM10 och 

PM2,5), kolmonoxid (CO) och bensen, ozon (OB3B), arsenik, kadmium, nickel och benspyren. 

Miljökvalitetsnormerna anger de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan 

utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas 

med utan fara för påtagliga olägenheter. 

Enligt den behovsbedömning som gjorts för aktuellt planförslag kommer exploatering av 

området, i enlighet med planförslaget, inte att generera ytterligare trafi k i sådan omfattning att 

miljökvalitetsnormerna för luft kan antas påverkas negativt. 

Det fi nns även miljökvalitetsnormer för vatten före komster. Dessa formuleras på olika sätt 

beroende på vilken typ av vattenförekomst det gäller. Målet är att alla vattenförekomster ska 

uppnå god kemisk, ekologisk och kvantitativ status år 2015. 

Aktuellt planförslag innebär att vatten från ny bebyggelse inom området slutligen kommer 

att mynna i havet. Dessförinnan föreslås det renas genom lokalt omhändertagande. Av 

behovsbedömningen framgår att ingen ökning av övergödande ämnen därmed kan förutses. 

I behovsbedömningen påpekas också att utsläpp av övergödande ämnen kan antas minska i 

och med att åkermark ersätts med bostadsmark.



9(30) 


Dnr KS 2010-208 

Skrea 4:7 tillhör inget vattendrags avrinningsområde utan dränerar främst till det område som 

kallas Södra och mellersta Hallands kustvatten. Södra och mellersta Hallands kustvatten har 

otillfredsställande ekologisk status med avseende på övergödning och kvicksilver. 

Skrea 4:7 utgörs idag mestadels av jordbruksmark varför en omvandling till bostadsområde 

med stor sannolikhet kommer att minska utsläppen av övergödande ämnen från området. 

Detta förstärks ytterligare utav att dagvatten kommer att hanteras lokalt, d v s vattnet kommer 

att fördröjas och därmed ökar chanserna för fastläggning av övergödande ämnen. 

Vad det gäller utsläpp av kvicksilver ger inte bostadsområdet en ökning av halterna. Hushåll 

hanterar i stort sett inte kvicksilver idag. Det som möjligttvis kan innehålla spår av kvicksilver 

är avloppsvattnet som kommer att ledas till kommunalt reningsverk, där det fastläggs i slammet, 

eller i begagnade hushållslampor som transporteras till återvinningen. 

4.9 Behov av särskild miljöbedömning 

Kommunen ska avgöra om en detaljplan kan komma att medföra betydande påverkan på 

miljön i ett område. Är detta fallet ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. 

En behovsbedömning har gjorts 2012-08-30 där kommunens ställningstagande 

är att detaljplanen inte kan förmodas medföra betydande miljöpåverkan och att en 

miljökonsekvensbeskrivning inte behöver upprättas. Denna slutsats kan dock komma att 

ändras under planarbetets gång. 

Behovsbedömningen har varit på samråd hos länsstyrelsen och miljö- och 

hälsoskyddskontoret enligt 6 kap. förordningen om miljökonsekvensbeskrivning. Båda delar 

uppfattningen att detaljplanen inte innebär betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens miljö- 

och hälsoskyddskontorets ställningstagande kan komma att ändras i det fortsatta arbetet med 

detaljplanen. 

I sitt yttrande över behovsbedömningen gör länsstyrelsen bedömningen att 

miljökvalitetsnormerna för vatten bör belysas i större utsträckning. Länsstyrelsen anser att det 

bör redovisas vilken eller vilka vattenförekomster som berörs av planförslaget, vilken status 

vattenförekomsten har och om dagens status är sämre än det som miljökvalitetsnormen 

kräver eller inte. Planbeskrivningen har, i avsnitt 4.8, kompletterats i enlighet med 

länsstyrelsens yttrande. 

Av miljö- och hälsoskyddskontorets yttrande framgår att deras ställningstagande 

att detaljplanen inte innebär betydande miljöpåverkan gäller under förutsättning att 

utredning angående trafi kbuller och dagvattenhantering genomförs i samband med 

planarbetet. En enklare bullerberäkning har gjorts och denna fi nns som bilaga till planoch 

genomförandebeskrivningen. En dagvatten- och va-utredning kommer att tas fram. 

5. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRHÅLLANDEN 

5.1 Mark och vegetation 

Planområdet består av ett varierat landskap med betesmarker, skog och åkermark. 

Landskapsbilden karaktäriseras av ett småbrutet landskap med vissa öppna partier där 

det erbjuds fi na utblickar mot havet. Även när området betraktas från andra platser, utanför 

planområdet, framträder vissa kvaliteter i landskapet. Från söder sträcker sig området uppåt 

mot norr och framstår som ett böljande beteslandskap. Från nordost, utmed Strandvägen, 

breder landskapet ut sig med åkrar och skogsdungar och i fonden skymtar havet. 

De topografi ska skillnaderna är relativt stora inom området. Marken sluttar från norr till 

söder. I norr är marknivån ca 44 m ö h och i söder ca 13-14 m ö h. Den skog som fi nns inom



1 

3 

6 

5 

2 

7 

4 

10 

8 

10(30) 

9 

11 

15 

12 

14 


Dnr KS 2010-208 

området är dels ett större sammanhängande parti i områdets nordöstra del, dels öar och stråk 

i resterande delar av området. Inom hela området fi nns berg som ligger i dagen som hällar, 

men förekomsten av dessa är störst i områdets norra och sydvästliga delar. Bebyggelse fi nns 

i form av enstaka hus med tillhörande tomter. Vägar förekommer endast i form av grusvägar 

som leder till bebyggelsen, samt upptrampade stigar. 

Inom planområdet fi nns höga naturvärden. Planarbetet har föregåtts av en 

naturvärdesbedömning, utförd 2010 (Norconsult, 2010). Naturvärdesbedömningen 

innehåller beskrivning av befi ntliga förhållanden, bedömning av områdets naturvärden, 

konsekvensbedömning för eventuella förändringar och redogörelse av skadeförebyggande 

åtgärder. Vad gäller förekomst av skyddsvärda arter ger inte naturvärdesbedömningen någon 

heltäckande bild, men kan fungera vägledande för hur naturvärdena i området bör bedömas. 

I naturvärdesbedömningen har planområdet delats upp i ett antal delområden, totalt 14 st. 

Delområden Skrea 4:7 

Legend 

13 

Plangräns Skrea 4:7 

Område utanför planområdet 

Delområden 

Skala 1:2500 A3 2010-06-14 

0 25 50 100 150 200 250 

Meter 

Delområden i naturvärdesbedömningen (bild från naturvärdesbedömning, Norconsult, 2010) 

Inledningsvis i naturvärdesbeskrivningen beskrivs karaktären i de olika delområdena enligt 

följande: 

Delområde 4, 9 och 8 beskrivs som torra eller fuktiga betesmarker. De torra betesmarkerna 

består huvudsakligen av sandig välhävdad mark med inslag av hällar och buskage av 

enar. Delområde 8 och 9 har även fuktiga partier. I de torra betesmarkerna fi nns en mängd 

hävdgynnade arter. Hela delområdet uppvisar en stor artrikedom. 

Delområde 2 klassas som artrik vägkant. Detta område rymmer en mångfald av arter. 

Delområde 1, 6, 7, 10, 14 och 15 är skogsområden. Dessa områden består av skog av olika 

karaktär. I delområde 1 växer gles tallskog med enbuskar. På marken dominerar bergrör och



11(30) 


Dnr KS 2010-208 

i vägkanten hirs. Delområde 6 och 7 utgör två täta skogsdungar med liknande karaktär. Här 

växer medelgrova tallar med inslag av medelgrov björk och klen rönn. Måttligt inslag av död 

ved fi nns inom område 6 och 7. Delområde 10 består främst av björkskog med inslag av tall. 

Inom delområde 10 fi nns också spår från den stenbrottsverksamhet som tidigare bedrevs i 

området, exempelvis i form av att block och brottytor ligger i dagen. I de hålor i berget som 

stenbrottsverksamheten resulterat i har det bildats dammar som används som lekområde för 

groddjur. Delområde 14 utgörs av tät blandskog, huvudsakligen bestående av björk och tall 

men även med stort inslag av körsbär och visst inslag av klen rönn. Inom området fi nns död 

ved endast i ringa omfattning. I den södra delen av delområde 14 är skogen något glesare. 

Denna del fungerar som ett avskiljande element mellan åkermarken i söder och åkermarken i 

norr (delområde 12 och 13). 

Delområde 12 och 13 utgör åkermark. Inom delområde 12 fi nns en åkerholme som omfattas 

av biotopskydd. 

Delområde 3, 5 och 11 består av tomtmark med byggnader och trädgårdar. En del medelgrova 

lövträd fi nns inom respektive område. 

Inom planområdet fi nns fl era element som omfattas av biotopskydd enligt förordningen 

(1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.: stenmurar, odlingsrösen och en 

åkerholme. 

Områden som omfattas av biotopskydd Skrea 4:7 

Legend 

Åkerholmar som omfattas av biotopskydd 

Stenmurar som omfattas av biotopskydd 

Odlingsrösen som omfattas av biotopskydd 


Skala 1:2500 A3 2010-06-14 

0 25 50 100 150 200 250 

Meter 

Biotopskyddade element inom planområdet (bild från naturvärdesbedömning, Norconsult, 2010) 

Värderingen av de olika delområden som fi nns defi nierade i naturvärdesbedömningen har 

gjorts utifrån fältbesök i området och tidigare dokumenterade naturvärden. Till hjälp har 

använts en så kallad värdepyramid som Norconsult regelbundet använder i samband med 

naturvärdesbedömningar. Enligt denna värdering klassas några delar av planområdet som



12(30) 


Dnr KS 2010-208 

Områden med större lokala naturvärden, några delar av området som Områden med lokala 

naturvärden och några delar av området som Övriga naturområden. 

Bedömning av naturen inom planområdet 

Naturvärdesbedömning Skrea 4:7 

Legend 


Område utanför planområdet 

C. Områden med större lokala naturvärden 

D. Områden med lokala naturvärden 

Skala 1:2500 A3 2010-06-14 

0 25 50 100 150 200 250 

Meter 

(bild från naturvärdesbedömning, Norconsult, 2010) 

De delområden som klassas som områden med större lokala naturvärden är 2 och 4 (och 

9, som ligger utanför planområdet). Artrikedomen i dessa områden är stor och naturvärdet 

bedöms vara högt. Floran är typisk för sandiga torra miljöer. Denna naturtyp är vanligt 

förekommande i Halland men relativt ovanlig i resterande delar av landet. Mot bakgrund av 

detta utgör områdena kärnområden för de arter som är beroende av dem. En förutsättning 

för att arterna ska kunna leva i denna naturtyp är dock att områdena störs genom exempelvis 

beteshävd. 

De delområden som klassas som områden med större lokala naturvärden rymmer också 

andra miljöer än betesmarker, exempelvis enbuskar, bryn och stenmurar. Dessa miljöer utgör 

en lämplig livsmiljö för många fåglar och för vissa typer av insekter. 

Den samlade bedömningen är, i naturvärdesbedömningen, att ingrepp bör undvikas i områden 

som klassas som områden med större lokala naturvärden. 

De delområden som klassas som områden med lokala naturvärden är 6, 7, 10 och 8 samt den 

östra delen av den artrika vägkanten. Delområde 6 och 7 är värdefulla främst med anledning 

av att de innehåller död ved. Tillgång till död ved är en förutsättning för att vissa arter ska 

kunna överleva. Även sammansättningen i dessa skogar vad gäller ålder, trädslag och struktur 

är värdefull. I naturvärdesbedömningen påpekas att naturvärdena har god potential att 

utvecklas ytterligare om områdena lämnas för fri utveckling. 

Delområde 10 är värdefullt främst med anledning av de dammar som har bildats efter den 

stenbrottsverksamhet som tidigare bedrevs inom området. Dammarna fungerar som lekmiljöer



13(30) 


Dnr KS 2010-208 

för groddjur. Här återfi nns bl.a. åkergroda, som är en så kallad N art i artskyddsförordningen. 

Arter som är betecknade som N arter omfattas av skydd som innebär att deras 

fortplantningsområden inte får skadas eller förstöras. 

Delområde 8 utgör betesmark. Området rymmer dock inte lika stora naturvärden som övriga 

betesmarker (område 4 och 9). Område 8 uppvisa fl er negativa indikatorer, såsom hundäxing 

och ängskavle, och det tycks inte fi nnas samma artmångfald som inom övriga betesmarker. 

Sammanfattningsvis görs bedömningen att ingrepp bör undvikas så långt som möjligt i 

områden som klassas som Områden med lokala naturvärden. 

Övriga delområden klassas som Övriga naturområden. Detta är den kategori som merparten 

av naturen i Sverige ingår i, vilken ofta tjänar som livsmiljö för de vanligaste djur- och 

växtarterna i Sverige. 

I naturvärdesbedömningen görs också en konsekvensbedömning med avseende på hur 

befi ntliga naturvärden tenderar att påverkas vid eventuell exploatering av området. Här 

betonas att ingrepp i området som medför en förlust av betesmarkerna skulle innebära 

en stor förlust av naturvärden ur ett lokalt perspektiv. Nationellt sett har dessa naturtyper 

minskat, främst på grund av upphörd hävd, men även till följd av ändrad markanvändning. 

Minskningen har inneburit att de arter som är beroende av denna typ av natur har minskat och 

fl era hävdberoende arter är idag rödlistade. I konsekvensbedömningen framhålls att risken 

för negativa konsekvenser av planförslaget skulle minska om förslaget utarbetades på ett 

sätt som möjliggjorde bevarande av betesmarkerna, under förutsättning att beteshävden inte 

upphör. 

Av naturvärdesbedömningen framgår att om betesmarkerna exploateras är de skador som 

riskerar att uppkomma svåra att förebygga eller kompensera. 

5.2 Geotekniska förhållanden 

Planarbetet har föregåtts av en geoteknisk undersökning, utförd 2010 (WSP, 2010). I 

undersökningen redovisas de geotekniska förutsättningarna för uppförande av byggnader och 

anläggningar i området. 

Av den geotekniska undersökningen framgår att planområdet ur geoteknisk synpunkt är 

relativt likformigt. Vissa skillnader fi nns dock mellan olika delar av området. Det område som 

betecknas med A karaktäriseras av att jorden huvudsakligen består av morän. Jorddjupet är 

som mest 1,5 m. Området har en hög frekvens av berg i dagen, som ses som hällar. Djupet 

till fast botten varierar mellan 0,5 och 1,4 m under markytan. Vatteninträngning förekommer 

ca 0,9 - 1,2 m under markytan. Ingen stabiliserad grundvattenyta noterades i samband med 

den geotekniska undersökningen. Grundläggning av byggnader och anläggningar bedöms 

kunna ske direkt i mark eller på avsprängd och tätad bergbotten eller på sprängstensfyllning 

utan särskilda förstärkningsåtgärder, förutsatt att grundläggningen anpassas till topografi n. 

Arbetstekniska problem bedöms kunna uppstå vid arbeten under grundvattennivå eller vid 

kraftig nederbörd i och med att jorden är eroderingskänslig och fl ytbenägen. Vid schaktning 

för grundläggningsarbeten kan bortledning av grundvatten krävas. Inom område A bedöms 

att relativt omfattande mark- och sprängningsarbeten krävs för VA-anläggningar. Området 

bedöms ej som känsligt för sättningar. 

Det område som i den geotekniska undersökningen betecknas med B omfattar fyra olika 

delområden. Jordlagren utgörs främst av stenig grusig sandmorän. Jorddjupet är ca 1,5 

- 2,3 m. Djupet till fast botten varierar mellan 1,5 och 2,3 m under markytan. I vissa delar 

av de områden som betecknas med B fi nns dock grundare jordar där berget går i dagen. 

Inom områdena noterades i samband med den geotekniska undersökningen relativt låga 

grundvattennivåer. Vatteninträngning förekommer ca 1,0 - 1,5 m under markytan. Mätningar 

av grundvattenytan visade att denna låg på en nivå av 1,16 m under markytan. Grundläggning



14(30) 


Dnr KS 2010-208 

av byggnader och anläggningar bedöms kunna ske direkt i mark. I likhet med område 

A kan arbetstekniska problem uppstå vid arbeten under grundvattennivå eller vid kraftig 

nederbörd i och med att jorden är eroderingskänslig och fl ytbenägen. Vid schaktning för 

grundläggningsarbeten kan kontinuerlig pumpning eller bortledning av grundvatten krävas. 

Inom område B bedöms att mark- och sprängningsarbeten krävs vid eventuellt uppförande av 

bebyggelse eller anläggning av VA-system. Området bedöms ej som känsligt för sättningar. 

Det område som i den geotekniska undersökningen betecknas med C karaktäriseras av 

att jorden huvudsakligen består av sand. Jorddjupet är ca 1,2 - 1,7 m. Under sandlagret 

fi nns ett lager av lera på ca 0,5 - 1,3 m. Vatteninträngning förekommer ca 1,2 - 1,6 m under 

vattenytan. Grundläggning av byggnader och anläggningar bedöms kunna ske direkt i mark 

utan särskilda förstärkningsåtgärder. I likhet med område A och B kan arbetstekniska problem 

uppstå vid arbeten under grundvattennivå eller vid kraftig nederbörd i och med att jorden är 

eroderingskänslig och fl ytbenägen. Vid schaktning för grundläggningsarbeten kan kontinuerlig 

pumpning eller bortledning av grundvatten krävas. Området bedöms ej som känsligt för 

sättningar. 

Delområden avseende geotekniska förhållanden. (bild från geoteknisk undersökning, WSP, 2010) 

5.3 Fornlämningar 

Skrea socken är mycket rik på fornlämningar. Inom planområdet fi nns två sedan tidigare 

kända fornlämningar som är registrerade i fornlämningsregistret: en gravhög (RAÄ54:1) och 

en uppgift om fynd av en skivyxa, skrapor, kärnor och spån (RAÄ 54:2). 

Planarbetet har föregåtts av en arkeologisk utredning, genomförd 2010 (Nordin, 2011) och 

arkeologisk förundersökning, genomförd 2012 (Nordin, 2012). 

Den arkologiska utredningen innebar att 157 sökschakt upptogs för att kunna bedöma om 

förhistoriska lämningar skulle komma att beröras av det planerade detaljplaneprojektet. 

Utöver schaktningen inventerades också de skogsmarker som berörs av planarbetet, men 

som är mer svåråtkomliga. Det område som omfattades av den arkeologiska utredningen 

var något större än det tänkta planområdet. Vid utredningen upptäcktes två områden med



15(30) 


Dnr KS 2010-208 

boplatsområden, två gravar och en fångstgrop. Även åkerparceller, en torplämning och en 

husgrund samt fl era röjningsrösen registrerades. I den sydvästra delen av utredningsområdet 

observerades ett sandlager med enstaka spridda fl intor av senmesolitisk karaktär. 

Inom ett av de boplatsområden som upptäcktes vid utredningen observerades 12 

anläggningar som kan dateras till brons- och järnålder. Inom det andra boplatsområde som 

upptäcktes vid utredningen observerades lämningar som kan dateras till sten-, brons- och 

järnålder. 

Den arkeologiska förundersökning som följde på den arkeologiska utredningen omfattade en 

förundersökning av boplatsen Skrea 238. Målet med förundersökningen var att utifrån rådande 

kunskap fastställa och beskriva fornlämningens karaktär, omfattning, sammansättning, 

komplexitet och bevarandestatus. 

Vid förundersökningen upptogs 21 sökschakt. 186 boplatsrelaterade anläggningar 

dokumenterades och 39 fynd framkom. 

Slutsatsen av förundersökningen är att hela boplatsen bör slutundersökas innan exploatering 

kan äga rum. I slutundersökningen bör fokuseras på tidsperioderna yngre stenålder och yngre 

bronsålder. Boplatslämningar från yngre stenålder bedöms ha ett högre vetenskapligt värde 

eftersom det fi nns få bebyggelselämningar från denna period dokumenterade. Lämningar 

från yngre bronsålder bedöms ha en medelhög vetenskaplig nivå. Dessa föreslås studeras i 

relation till samtida lämningar i närområdet och till gravmiljön som fi nns uppe på Mannaberg. 

Slutundersökning krävs 

Fornlämningar inom och i anslutning till planområdet (bild från arkeologisk utredning, Nordin, 2011) 

5.4 Befi ntlig bebyggelse 

Inom planområdet fi nns bebyggelse i form av enstaka hus, totalt 6 st. Bebyggelsen utgör 

mindre fritidshus med relativt enkel utformning. Fasadmaterial är trä och takmaterial 

huvudsakligen takpannor. Färgskalan varierar. 

I nordväst gränsar planområdet till ett bebyggelseområde med ett trettiotal hus. Bebyggelsen 

uppfördes under tidigare delen av 1900-talet och utgjorde då fritidsbebyggelse. Även här är 

fasadmaterial huvudsakligen trä och takmaterial takpannor. Under senare år har vissa hus 

omvandlats till permanentbostäder. 

Såväl de hus som ligger inom som i anslutning till planområdet är väl integrerade i landskapet



16(30) 


Dnr KS 2010-208 

och bebyggelsen upplevs som naturnära. Några av husen har också en placering som 

möjliggör utblickar över landskapet och mot havet. 

5.5 Trafi kförhållanden 

Planområdet avgränsas från sydväst till sydost av Strandvägen. Strandvägen har 

karaktär av landsväg. Hastighetsbegränsningen varierar mellan 40 och 70 km/h. Vägen 

trafi keras vardagar av ca 2000 fordon per dygn. Enligt den trafi kplan som utarbetats av 

Falkenbergs kommun 2012 beräknas en ökning med 500 fordon till år 2030. Sommartid är 

trafi kbelastningen högre och antalet fordon uppgår då till ca 4000 st/dygn. Siktförhållandena 

på Strandvägen är goda. 

I nordväst avgränsas planområdet av Töstasvägen. Denna väg är ca 3 m bred, asfalterad och 

försörjer ett tiotal hus. 

Inom planområdet fi nns en grusväg, Sportvägen, som löper som en u-formad slinga i området, 

från Strandvägen i söder till rekreationsområdet i norr. Denna väg fungerar också som 

tillfartsväg till den bebyggelse som fi nns inom området. Grusvägen övergår i en gångstig i 

planområdets nordvästra del. 

Befi ntlig grusväg inom planområdet samt busshållplats utmed Strandvägen 

Från Falkenbergs centrum fi nns en cykelväg som tangerar planområdet i söder. Denna 

fortsätter till området Åstorp söder om planområdet, och vidare ner mot Skrea strand. Från 

Falkenbergs centrum fi nns också en cykelväg som löper ca 1 km norr om planområdet. Denna 

leder främst till området Mannaberg. 

Strandvägen är kommunal. Vägarna i det bebyggelseområde som ligger nordväst om 

planområdet ägs av Vägföreningen Skrea Åstorp / Båtnadsgräns Skrea ga:7. 

5.6 Kommunal och kommersiell service 

Inom planområdet fi nns inte någon kommunal eller kommersiell service. Närmast fi nns service 

huvudsakligen i Falkenbergs centrum, ca 5 km från planområdet. 

5.7 Kollektivtrafi k 

Planområdet trafi keras av regionbuss nr 350. Busshållplats fi nns på Strandvägen, 

vid korsningen Strandvägen/Sportvägen. Busslinjen trafi kerar sträckan Falkenbergs 

järnvägsstation – Ringsegård Sportvägen med 9 turer/dag. Vid busshållplatsen fi nns



5.8 Buller 

kopplingar till det cykelstråk som fi nns söder om planområdet. 

17(30) 


Dnr KS 2010-208 

En enkel bullerberäkning har tagits fram för Strandvägens sträckning utmed planområdet. 

I bullerberäkningen har de prognoser för trafi kutvecklingen på Strandvägen använts som 

presenteras i Falkenbergs stad – Trafi kplan 2012, samrådsupplaga 2012-03-27. Enligt dessa 

prognoser förväntas trafi ken på Strandvägen uppgå till 2300 fordon/dygn efter år 2030. 

Andelen tunga fordon antas vara 10%. Hastigheten på den vägsträckning som omfattas av 

bullerberäkningen är 70 km/h öster om korsningen Strandvägen/Strandåkervägen och 60 

km/h väster om korsningen. Dessa två delsträckor skiljer sig även något vad gäller topografi , 

vilket också påverkar bullerberäkningen. Marken öster om Strandåkervägen stiger brantare in 

mot planområdet än marken väster om Strandåkervägen. 

De riktvärden som legat till grund för bullerberäkningen är de som antagits av Sveriges riksdag 

och normalt inte bör överskridas. Enligt dessa gäller, för uteplatser som är orienterade bort 

från ljudkällan, riktvärdet 55 dBA i ekvivalent ljudnivå inklusive ljudrefl exer i egen fasad. Om 

uteplatserna är orienterade i riktning mot ljudkällan kan den ekvivalenta ljudnivån uppgå till 

52 dBA vid fasad eftersom tillskottet från ljudrefl exer i den egna fasaden ökar den ekvivalenta 

ljudnivån med ca 3 dBA. Maximal ljudnivå vid uteplats får vara 70 dBA (får överskridas högst 5 

ggr/timme dag- och kvällstid) 

Resultatet av bullerberäkningen är att delar av planområdet är utsatt för buller från 

Strandvägen. I bullerberäkningen redovisas med vilket avstånd ny bebyggelse bör 

placeras för att riktvärdena för buller ska kunna uppnås. Följande tabell presenteras, vilken 

beskriver avstånd från vägmitt för att nå olika ljudnivåer vid fasad på första respektive andra 

våningsplanet med respektive utan 1,2 m bullerplank längs vägen: 

Beräkningspunkt Våning 55 dBA 52 dBA 70 dBA 

Väster om Strandåkerv Vån 1, utan bullerskydd 

ekv 

48 

ekv 

95 

max 

30 

(60 km/h) 

Öster om Strandåkerv 

Vån 2, utan bullerskydd 

Vån 1, med 1,2 m högt bullerplank 



48 

15 

30 

60 

95 

26 

42 

100 

30 

17 

28 

35 

(70 km/h) 




60 

30 

55 

100 

55 

70 

35 

27 

35 

I bullerberäkningen antas att bullerskyddet placeras direkt norr om det dike som löper utmed 

Strandvägen, det vill säga ca. 9 m från vägmitt. 

Av tabellen ovan framgår att om uteplatser förläggs i riktning mot vägen är det de ekvivalenta 

ljudnivåerna som blir dimensionerande för hur långt från vägen bebyggelsen måste ligga för 

att klara riktvärdena för uteplats. 

6. FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR 

6.1 Bebyggelse 

Planförslaget innebär att uppförande av ca 60 - 70 st nya bostäder möjliggörs inom 

planområdet. Planförslaget har utarbetats med hänsyn till planområdets befi ntliga natur- 

och landskapsbildsmässiga värden inom planområdet. Området består idag till stor del av 

naturmark. Naturmarken är, särskilt i södra delen av planområdet, av betydelse både för att



18(30) 


Dnr KS 2010-208 

den innehåller höga naturvärden och för att den fungerar som rekreationsyta för människor. 

Området är också värdefullt med avseende på landskapsbilden. Planområdet har även 

en topografi sk karaktär som haft betydelse för planförslaget. Stora höjdskillnader gör att 

bebyggelse är mer lämplig i vissa delar av området än i andra. 

Planförslaget innebär att bebyggelse koncentreras till planområdets nordöstra och 

mellersta del. På så sätt möjliggörs för bevarande av den naturmark som rymmer stora 

lokala naturvärden. Hela planområdet avses även fortsättningsvis upplevas som del av ett 

naturområde. Strävan är att skapa ett område med karaktär av ”hus i natur”. I stort sett alla 

tomter angränsar direkt till naturmark och även från vägarna fi nns visuella kopplingar till 

omgivande natur. 

Illustration av planförslaget 

Bebyggelse föreslås som friliggande enbostadshus med tillhörande komplementbyggnad. För 

att förstärka karaktären av ”hus i natur” föreslås tomterna göras relativt stora, minst 1000 kvm. 

Detta ökar också möjligheten att anpassa bebyggelsen efter de topografi ska förhållandena 

inom planområdet. 

Planförslaget medger en största byggnadsarea på 180 kvm för huvudbyggnad och 40 kvm för 

komplementbyggnad. 

Planförslaget innebär att huvudbyggnad ska placeras minst 4,0 m från fastighetsgräns och 

komplementbyggnad minst 1,5 m från fastighetsgräns. Garage ska placeras minst 6 m från 

gata för att möjliggöra biluppställning framför garaget. 

Huvudbyggnad får uppföras med en högsta byggnadshöjd på 4,0 m och högsta totalhöjd på 

6,5 m. Komplementbyggnad får uppföras med en högsta byggnadshöjd på 3,0 m. Vind på 

huvudbyggnad får inredas. Vind på komplementbyggnad får inte inredas. 

Som en del i strävan efter att skapa ett område med karaktär av ”hus i natur” och att knyta an 

till befi ntlig bebyggelse i närliggande områden är det angeläget att material till ny bebyggelse



19(30) 


Dnr KS 2010-208 

väljs med hänsyn till omgivande miljö. Planförslaget medger oglaserat taktegel som 

taktäckningsmaterial på huvudbyggnader och detsamma eller papp på komplementbyggnader. 

Sektioner genom planområdet 

Sektion A-A 

Sektion B-B 

6.2 Gator och trafi kmatning 

B 

B 

A 

A 

Infart till området föreslås ske från Strandvägen, mellan Fjärilsvägen i sydväst och 

Strandåkervägen i sydöst. Genom att förlägga infarten här ges en jämn fördelning av trafi k 

mellan områdets östra och västra del. Siktförhållandena på Strandvägen är goda och utgör 

inte hinder för föreslagen infart. Den infart som fi nns till området idag avses fortsättningsvis 

inte vara öppen för biltrafi k. 

Planförslaget medger två olika vägdragningar i planområdets nordöstra del. Detta beror på 

det fornlämningsområde som fi nns i områdets nordöstra del. För att exploatera området där 

fornlämningar fi nns krävs ytterligare utredning av detta, vilket åligger exploatören. Om sådan 

utredning görs medger planförslaget en rundslinga i planområdets nordöstra del. Om sådan 

utredning inte görs medger planförslaget istället två återvändsgator, vilka inte berör området 

med fornlämningar (se bild s. 20). 

I likhet med föreslagen placering av bebyggelse inom planområdet, är även gatorna dragna 

med hänsyn till områdets topografi . Gatorna löper huvudsakligen parallellt med höjdkurvorna. 

Inom planområdet fi nns idag en grusväg som fungerar som tillfartsväg för befi ntlig 

bebyggelse. Delar av denna föreslås även fortsättningsvis användas som väg. Dock krävs att 

vägens standard höjs. De delar av befi ntlig väg som inte fortsättningsvis kommer att fungera



20(30) 


Dnr KS 2010-208 

som tillfart till bebyggelse föreslås bevaras för gång- och cykeltrafi k. 

Befi ntlig bebyggelse inom området kommer att försörjas av det nya vägsystem som föreslås. 

Den trafi k som planförslaget kan antas generera bedöms inte vara av den omfattning att 

trafi kseparering inom området krävs. Dock föreslås att en gång- och cykelväg anläggs i 

planområdets sydvästra del för att koppla området till befi ntligt gång- och cykelstråk söder 

om Strandvägen. Detta avses också fungera som koppling till befi ntlig busshållplats utmed 

Strandvägen. 

Höjd på gator bör undersökas ytterligare i det fortsatta planarbetet och höjdsättning regleras 

innan planen antas. 

Alternativ vägdragning i planområdets nordöstra del 

Gång- och cykelväg i planområdets sydvästra del 

6.3 Parkering 

Inom planområdet ska gällande parkeringsnormer för Falkenberg kommun tillämpas. 

Övergripande mål är, enligt normerna, följande: 

Parkeringsnormerna, behovstalen för parkering, skall bestämmas så att det faktiska behovet 

av parkering tillgodoses utan onödigt slöseri med mark och kostnader för exploatör, boende 

eller näringsidkare. 

Parkeringsnormerna skall innehålla möjligheter till undantag och avvägningar i det enskilda 

fallet. 

Parkeringsplatser skall lokaliseras och utformas så att onödig söktrafi k, felaktig gatu-parkering 

och olägenheter för omgivningen minimeras.



21(30) 


Dnr KS 2010-208 

Åtgärder beträffande parkeringen skall medverka till skapandet av en helhetsmässigt god och 

attraktiv stadsmiljö. 

Planområdet ingår i det område som i parkeringsnormen defi nieras som Falkenbergs 

centralort. För detta område gäller behovstalet 2 för enbostadshus med parkering på 

respektive tomt, vilket också föreslås gälla för aktuellt planområde. 

6.4 Grönytor 

De naturvärden och den landskapsbild som fi nns inom och i anslutning till planområdet har 

fungerat som utgångspunkt för planförslaget. Planförslaget har utarbetats med hänsyn till 

dessa värden och med en strävan att skapa goda förutsättningar för framtida bebyggelse 

att bli väl integrerad i landskapet. Övergripande drag är att ny bebyggelse koncentreras 

till planområdets nordöstra delar eftersom dessa är mindre känsliga med avseende på 

naturvärden. De sydvästra delarna av området tillåts ny bebyggelse endast i mindre 

omfattning. En generell målsättning är att bebyggelsen i området ska ha karaktär av ”hus 

i natur”. Detta skapas genom att bebyggelsen placeras på ett sätt som gör att naturen är 

påtaglig från i stort sett hela området: alla tomter gränsar till naturmark och från vägarna fi nns 

siktlinjer mot närliggande naturområden. Där vägarna slutar eller ändrar riktning öppnar sig 

bebyggelsen och så att en fysisk och/eller visuell koppling till omgivande natur skapas. Dessa 

kopplingar gör det möjligt för människor och djur att röra sig i grönstråk genom hela området. 

Grönstråken inom planområdet är också kopplade till de större naturområden som angränsar 

till planområdet. 

Planförslaget innebär att bebyggelsen underordnas landskapet vad gäller skala och 

materialval. Relativt småskalig bebyggelse föreslås och materialval bör harmoniera med 

omgivande natur. 

6.5 Service 

Ingen kommunal eller kommersiell service medges enligt planförslaget eftersom tillräckligt 

underlag för sådan bedöms saknas. 

6.6 Tillgänglighet 

Tillgänglighet för människor med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga 

Inom planområdet fi nns relativt stora nivåskillnader. Marken sluttar från norr till söder. I norr är 

marknivån ca 44 m ö h och i söder ca 13-14 m ö h. Vid exploatering av området ska planoch 

bygglagens regler om tillgänglighet och Boverkets byggregler (BBR och ALM) följas. Dessa 

innebär att tomter som är avsedda för bebyggelse och allmänna platser ska vara användbara 

för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga om detta inte är obefogat med 

hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt (8 kap. 9 och 12 §§ planoch bygglagen, 

2010:900). 

Tillgänglighet för allmänheten 

Planområdet utgör idag huvudsakligen naturmark och utgör en viktig del av ett större 

rekreationsområde, främst genom att det fungerar som koppling mellan närliggande 

bostadsområden och naturområden. Planförslaget har utformats på ett sätt som innebär att 

dessa kopplingar bevaras. Allmänheten avses även fortsättningsvis ha tillträde till de delar av 

området där naturmarken bevaras.



22(30) 


Dnr KS 2010-208 

Tillgänglighet avseende kollektivtrafi k 

Planförslaget innebär inte någon förändring av befi ntlig kollektivtrafi k i anslutning till 

planområdet. Planområdet trafi keras idag av regionbuss nr 350. Busshållplats fi nns på 

Strandvägen, vid korsningen Strandvägen/Sportvägen. Busslinjen trafi kerar sträckan 

Falkenbergs järnvägsstation – Ringsered Sportvägen med 9 turer/dag. Busshållplatsen nås 

via den gång- och cykelväg som föreslås i planområdets sydvästra del. 

7. TEKNISK FÖRSÖRJNING 

7.1 Vatten och Avlopp 

Planområdet är del av Falkenbergs kommuns verksamhetsområde för vatten och avlopp. 

Vatten och avlopp är dock inte utbyggt inom planområdet. Vid exploatering av området avses 

ny bebyggelse anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet. 

Enligt den geotekniska undersökning som gjorts för planområdet (WSP, 2010), framgår att det 

inom delar av planområde kan krävas relativt omfattande mark- och sprängningsarbeten för 

anläggning av vatten- och avloppsledningar. 

7.2 Dagvatten 

Ett utkast till dagvattenutredning har gjorts. Utredningen kommer att färdigställas innan 

utställnings-/granskningsskedet. Av utkastet framgår att dagvatten bör ledas till områdets 

södra delar, där marknivån är relativt låg. Utmed Strandvägen föreslås grunda diken, i vilka 

vatten samlas vid nederbörd. Det utrymme som krävs för dessa diken är ca 21 m mellan det 

planerade bullerskyddet och tomtgräns. 

7.3 El och Tele 

Delar av planområdet tillhör Falkenbergs kommuns verksamhetsområde för el- och telenät. 

El och tele är dock inte utbyggt inom planområdet. Vid exploatering av området avses ny 

bebyggelse anslutas till det kommunala el- och telenätet. 

7.4 Värme 

Delar av planområdet tillhör Falkenbergs kommuns verksamhetsområde för fjärrvärme. 

Fjärrvärme är dock inte utbyggt inom planområdet. 

Uppvärmningen av de tillkommande fastigheterna föreslås ske enskilt. Möjligheterna att 

utnyttja solenergin för uppvärmning av vatten är goda. Valet av system bör företrädesvis 

utgöras av vatten/vätskeburna lösningar för att erhålla större handlingsfrihet till förändrad 

uppvärmning. 

7.5 Avfall 

Råd och krav från Arbetsmiljöverket och de lokala föreskrifterna för avfallshanteringen ska 

följas inom planområdet. Råd och anvisningar för transport av hushållsavfall från Avfall 

Sverige ska uppfyllas. 

I Boverkets byggregler (BBR) fi nns bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar. 

Dessa ska följas vid exploatering av planområdet. 

Avfallsutrymmen ska byggas med kapacitet för sortering av hushållsavfallet i matavfall och 

brännbart, utrymmena bör dimensioneras för utsortering av fl er fraktioner vid fastighet för att



23(30) 


Dnr KS 2010-208 

möta framtida behov. 

Arbetsmiljöverket ställer idag krav på arbetsmiljön för renhållningsarbetare. Avfallsutrymmen 

bör placeras så att de är lättillgängliga vid hämtning. Backning med sophämtningsfordon bör 

inte ske annat än i samband med vändning. Återvändsgator bör ha en vändplan med radien 9 

meter, samt en hinderfri remsa på ca 1,5 meter. På gator bör renhållningsbilarna vid tömning 

kunna disponera en plats med bredd 4 meter. Dessa mått medges i planförslaget. 

8. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE 

8.1 Riksintressen 

Planförslaget bedöms inte medföra betydande påverkan på de riksintressen som planområdet 

omfattas av. Den exploatering som planförslaget medger innebär en utveckling av 

befi ntlig tätort vilket är förenligt med riksintresset för kustzon enligt 4 kap. 4 § miljöbalken. 

Planförslaget kan inte heller antas inskränka på riksintresset för friluftsliv enligt 4 kap. 2 § 

miljöbalken och 3 kap. 6 § miljöbalken. 

8.2 Natura 2000 

Källstorps våtmarker, som är utpekat som Natura 2000-område, bedöms inte påverkas 

negativt av föreliggande planförslag eftersom dagvatten inte kommer att ledas från 

planområdet till detta område. 

Det område vid Grimsholmen som också är utpekat som Natura 2000-område bedöms 

inte heller direkt påverkas negativt av planförslaget. Enligt behovsbedömningen kan 

Natura 2000-området indirekt påverkas positivt genom att de djur som tidigare betat inom 

planområdet kan förfl yttas till betesmarker vid Grimsholmen. Detta kan gynna Natura 

2000-värdena vid Grimsholmen eftersom dessa värden förutsätter bete och det i dagsläget är 

brist på betesdjur. Planförslaget kan också komma att indirekt påverka Natura 2000-området 

negativt genom påverkan på planområdets västra och sydvästra del. Med rätt skötsel skulle 

denna del av planområdet kunna utgöra refug för viss typ av vegetation och hotade arter som 

fi nns inom Grimsholmens Natura 2000-område. Spridningsavståndet kan dock utgöra ett 

hinder. 

8.3 Strandskydd 

Planförslaget innebär att befi ntlig bebyggelse i planområdets nordöstra del regleras. Denna 

ligger inom strandskyddat område och dispens från strandskyddet måste därmed sökas hos 

länsstyrelsen. För att dispens från strandskyddet ska beviljas krävs att det fi nns särskilda skäl. 

Särskilda skäl kan exempelvis vara att området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör 

att det saknar betydelse för strandskyddets syfte. I aktuellt fall är området redan ianspråktaget 

för bebyggelse och den allemansrättsliga tillgängligheten eller förutsättningarna för djur- och 

växtlivet bedöms inte påverkas negativt av planförslaget. 

8.4 Miljökvalitetsnormer 

Enligt den behovsbedömning som gjorts för aktuellt planförslag kommer exploatering av 

området, i enlighet med planförslaget, inte att generera ytterligare trafi k i sådan omfattning att 

miljökvalitetsnormerna för luft kan antas påverkas negativt. 

Aktuellt planförslag innebär att vatten från ny bebyggelse inom området slutligen kommer 

att mynna i havet. Dessförinnan föreslås det renas genom lokalt omhändertagande. Av 

behovsbedömningen framgår att ingen ökning av övergödande ämnen därmed kan förutses.



24(30) 


Dnr KS 2010-208 

I behovsbedömningen påpekas också att utsläpp av övergödande ämnen kan antas minska 

i och med att åkermark ersätts med bostadsmark. Planförslaget antas inte påverka någon av 

miljökvalitetsnormerna för vatten negativt. 

8.5 Miljömål 

Planförslaget kan till viss del komma att påverka miljömålen negativt. Detta gäller miljömålen 

”myllrande våtmarker” och ”ett rikt växt- och djurliv”. 

8.6 Naturmiljö och landskapsbild 

Planförslaget har utarbetats med hänsyn till befi ntliga naturvärden och landskapsbild inom 

planområdet. Eftersom stora delar av planområdet rymmer höga naturvärden kommer dessa 

dock att beröras av planförslaget. Av den behovsbedömning som har gjorts framgår att det 

även i de delar av planområdet som inte exploateras kan bli svårt att säkerställa naturvärdena 

eftersom dessa förutsätter betande djur. I Falkenbergs kommun är det inte tillåtet att hålla 

betande djur inom detaljplanelagt område utan att specialtillstånd utfärdas. Vad gäller 

landskapsbilden är utgångspunkten i planförslaget att utblickarna för befi ntlig bebyggelse ska 

bevaras och att det visuella intrycket av platsen ska värnas. 

Även de naturområden som fi nns utanför planområdet rymmer delvis värden som är beroende 

av att marken betas. Enligt behovsbedömningen kan naturvärdena i dessa områden 

omintetgöras på lång sikt om bebyggelse inom planområdet innebär inskränkningar på betet 

genom det korta avståndet mellan bebyggelse och djur. 

8.7 Djurhållning 

Nordöst och norr om planområdet fi nns markområden som betas av kor, och ca 300 m söder 

om planområdet fi nns två hästgårdar. Om den etablering av bebyggelse som planförslaget 

medger inskränker i denna djurhållning på grund av klagomål om lukt, allergener eller dylikt, 

kan detta leda till en negativ utveckling av grönområdet Skrea Mannaberg. 

Ingen påverkan på eller från hästgårdar i kringliggande områden kan förutses. 

8.8 Biotoper 

Inom planområdet fi nns fl era objekt som omfattas av biotopskydd. Planförslaget innebär att 

några av dessa kommer att kunna bevaras, medan några kommer att behöva tas ned. För 

att ta ned biotopskyddade objekt krävs att länsstyrelsen medger dispens från biotopskyddet. 

Ansökan om dispens kommer att göras hos länsstyrelsen innan granskningsskedet av 

föreliggande detaljplan. 

8.9 Fornlämningar 

8.10 Buller 

Planförslaget medger exploatering av planområdet på två olika sätt, varav det ena möjliggör 

att fornlämningarna i planområdets nordöstra del bevaras. Om denna del av planområdet 

däremot bebyggs krävs först en slutundersökning av fyndplatsen. 

Planförslaget har föregåtts av en enklare bullerberäkning och utformats med hänsyn till 

resultatet av denna. Detta innebär att bebyggelsen ska placeras med visst avstånd till 

Strandvägen och att bullerskydd ska uppföras utmed Strandvägen.



9. ADMINISTRATIVA FRÅGOR 

9.1 Genomförandetid 

Genomförandetiden är 5 år från att planen har vunnit laga kraft. 

9.2 Huvudman 

25(30) 


Dnr KS 2010-208 

I området föreslås enskilt huvudmannaskap, vilket innebär att fastighetsägarna ansvarar för 

iordningsställande och drift av vägar och grönområden inom planområdet. Anledningen till att 

enskilt huvudmannaskap föreslås är att planområdet ligger inom ett område där vägnätet och 

övrig mark sedan tidigare står under enskilt huvudmannaskap. 

9.3 Fortsatt planarbete 

I det fortsatta arbetet kommer inkomna synpunkter från plansamrådet att sammanfattas i 

en samrådsredogörelse (som behandlas politiskt) och yttrandena kommer att ligga till grund 

för vilka förändringar som eventuellt görs. Därefter det kommer detaljplanen att ställas ut 

för granskning. Granskningsförslaget sänds då återigen på remiss till berörda, visas på 

kommunens hemsida samt ställs ut på stadsbyggnadskontoret i stadshuset i Falkenberg. 

Kommunfullmäktige beräknas kunna anta detaljplanen under första halvåret 2013. När planen 

vunnit laga kraft kan bygglov erhållas och byggande påbörjas.



GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 

10. INLEDNING till genomförandebeskrivning 

26(30) 


Dnr KS 2010-208 

Detaljplanen syftar till att möjliggöra bostäder inom fastigheterna Skrea 4:7, Skrea 18:1, Skrea 

7:4 och Skrea 7:3. Skrea 4:7 ägs av Bertil Arvidsson, Skrea 18:1 ägs av Svenne Karlsson 

och Monica Karlsson, Skrea 7:4 ägs av Barbro Johansson och Skrea 7:3 ägs av Ulf Angerås 

och Marianne Hall Angerås. Dessa fastighetsägare förväntas vara exploatörer av området. 

Övrig mark som berörs av detaljplanearbetet ägs av privatpersoner som inte förväntas vara 

exploatörer av området. 

Genomförandebeskrivningen redovisar de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och 

fastighetsrättsliga åtgärder som erfordras för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande 

av detaljplanen. Genomförandebeskrivningen har dock ingen självständig rättsverkan. 

Beskrivningen godkänns av kommunfullmäktige i sam band med antagandet av detaljplanen 

och blir därigenom vägledande vid genomförandet av detaljplanen. 

11. ORGANISATORISKA FRÅGOR 

11.1 Genomförandetid 

Detaljplanens genomförandetid föreslås vara 5 år från det att denna vunnit laga kraft. Under 

genomförandetiden har fastighetsägare en garanterad rätt att efter ansökan om bygglov få 

bygga i enlighet med planen. Efter genomförandetidens slut är fastighetsägaren ej längre 

garanterad byggrätt. Kommunen kan då ändra eller upphäva planen. Planen fortsätter dock att 

gälla till dess at den ändras eller upphävs. 

11.2 Ansvarsfördelning, huvudmannaskap 

För planområdet föreslås enskilt huvudmannaskap. Inom mark som i föreliggande detaljplan 

är utlagd som kvartersmark ansvarar berörd markägare/exploatör för byggnads- och 

anläggningsarbeten. 

Exploatör av tillkommande tomter inom Skrea 4:7, Skrea 18:1, Skrea 7:4 och Skrea 7:3 

iordningställer tillkommande lokalgator, gång-/cykelvägar, naturmark och övrig allmän 

platsmark (inklusive dess dagvattenhantering) som redovisas i föreliggande detaljplan. 

Detta preciseras i exploateringsavtal mellan Falkenbergs kommun och respektive exploatör. 

Färdigställda arbeten överlämnas till den framtida huvudmannen för allmän platsmark via 

godkänd slutbesiktning. Exploatören skall tillse och bekosta att samtlig tillkommande allmän 

platsmark inom planområdet kostnadsfritt upplåtes till huvudmannen för den allmänna 

platsmarken inom detaljplanen. Detta kommer att intagas som villkor i exploateringsavtalet 

och/eller förordnas av Länsstyrelsen i enlighet med 6 kap 5 § planoch bygglagen (2010:900). 

Falkenbergs kommun skall inte vara huvudman för den allmänna platsmarken inom 

detaljplaneområdet. För tillkommande allmän platsmark inom föreliggande detaljplan föreslås 

en nybildad samfällighetsförening vara huvudman. Den tillkommande allmänna platsmarken 

övertages av huvudmannen när den iordningsställts samt övertagandet intagits i beslut enligt 

anläggningslagen. När den allmänna platsmarken intagits i gemensamhetsanläggningen 

svarar huvudmannen för dess skötsel och underhåll. Exploatören beställer förrättning 

enligt anläggningslagen avseende bildande av en samfällighetsförening samt bildande av 

gemensamhetsanläggning för anläggningar som ska ingå i denna. 

Falkenbergs Vatten & Renhållnings AB (FAVRAB) är huvudman för det allmänna ren-, spill- 

och dagvattennätet (VAD-nätet) inom planområdet. Drift och underhåll av det allmänna va-



27(30) 


Dnr KS 2010-208 

nätet utförs av Vatten & Miljö i Väst AB (VIVAB) på uppdrag av FAVRAB. 

För dagvattenhanteringen från allmän platsmark, med lokalgator samt gång- och cykelvägar, 

ansvarar huvudmannen för den allmänna platsmarken. För dagvattenhantering inom 

kvartersmark ansvarar berörd exploatör/ markägare. För att eventuell kompletterande 

dagvattenutredning utförs ansvarar respektive exploatör/ markägare i samspråk med 

FAVRAB/ VIVAB. 

Falkenbergs Energi AB ansvarar för elförsörjningen inom planområdet. 

Vid nybyggnation inom planområdet åligger det berörd markägare/ exploatör att vid 

behov geotekniskt undersöka marken avseende t ex bärighet, markföroreningar och 

markradonförekomst. Om antikvarisk myndighet anser att marken arkeologiskt bör undersökas 

åligger det berörd markägare/ exploatör att hos Länsstyrelsen ansöka härom. 

Om exploateringen av området innebär att skyddade biotoper berörs ansvarar berörd 

markägare/ exploatör för att inhämta och följa tillstånd och/eller dispenser hos Länsstyrelsen. 

Vid nybyggnation inom planområdet ansvarar berörd markägare/ exploatör för att meddelande 

om eventuella fl yttningar av underjordiska ledningar (ren-, spill-, dagvatten, gas, tele, el m.m.) 

sker till berörd ledningshavare. 

Vid nybyggnation inom planområdet åligger det berörd markägare/ exploatör att utföra 

erforderliga bullerdämpande åtgärder. 

Fastighetsbildning och övriga lantmäteriåtgärder inom planområdet beställes av berörd 

markägare/ exploatör / anläggningsägare. 

11.3 Avtal 

Ägarna till Skrea 4:7, Skrea 18:1, Skrea 7:4 och Skrea 7:3 har tecknat planavtal med 

Falkenbergs kommun som reglerar plankostnader m.m. 

Exploateringsavtal skall tecknas mellan respektive exploatör och Falkenbergs kommun. 

Exploateringsavtalet reglerar iordningställandet av tillkommande allmän platsmark (gator, gcvägar, 

grönytor, dagvattendammar), lantmäteriåtgärder inklusive nybildande av vägförening, 

upplåtelse och överlåtelse av mark, exploateringsavgifter, fl yttningar av underjordiska 

ledningar m.m. Exploaterings avtalet skall godkännas av kommunfullmäktige senast samtidigt 

med antagandet av föreliggande detaljplaneförslag. 

Avtal som berör det allmänna ren-, spill- och dagvattennätet tecknas mellan FAVRAB 

och respektive exploatör. Detta VA-avtal bör föreligga innan detaljplanen antages i 

kommunfullmäktige. 

12. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 

Lantmäterimyndigheten i Halmstad utgör förrättningsmyndighet inom aktuellt 

detaljplaneområde. 

12.1 Fastighetsbildning 

De delar av fastigheterna Skrea 4:7, Skrea 18:1, Skrea 7:4 och Skrea 7:3 som utläggs som 

kvartersmark för bostäder kan avstyckas till nya registerfastigheter. 

12.2 Ledningsrätt och servitut 

Servitut eller ledningsrätter är upprättade eller skall upprättas för befi ntliga/ tillkommande 

underjordiska ledningar och vägar. Detta berör bland annat områden som är betecknade med



28(30) 


Dnr KS 2010-208 

”u” eller ”y” i detaljplanen. Vid ändring av ledningar kan detta ske genom komplettering av 

befi ntliga servitut och ledningsrätter. 

Inom planområdet fi nns fl era offi cialrätter och servitut. Vid genomförandet av föreliggande 

detaljplan måste samtliga offi cialrätter och servitut upphävas, vilket kommer att framgå av 

kommande exploateringsavtal. De offi cialrätter och servitut som fi nns är följande: 

Inom fastigheten Skrea 7:83 fi nns ett offi cialservitut till last för Skrea 7:3 och Skrea 7:4 

avseende väg. Detta ger Skrea 7:83 rätt att för utfart använda befi ntlig grusväg inom 

planområdet fram till allmän väg. Detsamma gäller för Skrea 7:102 och Skrea 7:83. 

Skrea 7:30 har en offi calrätt att nyttja dels vägen över stamfastigheten Skrea 4:7 till havet, 

dels stamfastighetens utfartsväg. Dessutom har Skrea 7:30 ett servitut i stamfastigheten rätt 

att nyttja vägar samt samfällda vägar som stamfastigheten har del i. 

Även Skrea 4:8 har en offi cialrätt i form av ett vägservitut. Fastigheten har rätt till en fyra meter 

bred väg från områdets nordöstra gräns längs med gränsen mot Skrea 4:7 till befi ntlig ägoväg 

som sträcker sig till den så kallade mellanvägen. Det fi nns även en rätt till mellanvägen. 

Skrea 4:11 avstyckades 1962 från stamfastigheten Skrea 4:7. Vid avstyckningen 

fi ck stamfastigheten en rätt att nyttja vägen som låg inom styckningslotten för utfart. 

Styckningslotten fi ck samma rätt som stamfastigheten att använda vägens fortsättning över 

Skrea 7:4. 

Skrea 4:12 har rätt att nyttja stamfastighetens servitut. Stamfastigheten är Skrea 4:7. 

Skrea 4:7 rätt att nyttja befi ntlig väg söderut till den allmänna vägen. 

Skrea 7:8 har utfart mot Töstavägen och har även en andel i den gemensamhetsanläggning 

som fi nns där (Skrea ga:7). 

12.3 Gemensamhetsanläggning 

Gemensamhetsanläggning nybildas via lantmäteriförrättning enligt anläggningslagen. 

Deltagare i gemensamhetsanläggningen skall vara de befi ntliga/tillkommande fastigheter 

som har varaktigt behov av de gemensamma anläggningarna/allmän platsmark. 

Deltagarna ansvarar för förvaltning av anläggningarna/allmän platsmark i enlighet med 

vid förrättningen åsatta andelstal. Deltagarna kan för att underlätta förvaltningen bilda en 

särskild samfällighetsförening. Anläggningarna/allmän platsmark och dess rätt till utrymme 

är samfällda för de fastigheter som deltager. Gemensamhetsanläggningens läge, deltagare, 

andelstal m.m. fastställs i ett anläggningsbeslut. 

13. EKONOMISKA FRÅGOR 

Samtliga byggnationer och anläggningsarbeten inom kvartersmark bekostas av berörd 

markägare/ exploatör. 

Exploatörerna bekostar iordningställande av de anläggningar på allmän platsmark som 

preciseras i exploateringsavtalet med Falkenbergs kommun. Exploatörerna överlåter 

kostnadsfritt allmän platsmark inklusive anläggningarna till kommunen. Detta kommer att 

intagas som villkor i exploateringsavtalen och/eller föreslås förordnas, av Länsstyrelsen, i 

enlighet med 6 kap. 5 § planoch bygglagen. 

Ersättning för kvartersmark som överförs mellan fastigheter bestäms i första hand i 

förhandlingar mellan berörda markägare. Detta gäller även för mark som behövs upplåtas för 

privata vägar och ledningar. 

Berörd markägare/ exploatör bekostar erforderlig fastighetsbildning och fastighetsreglering



29(30) 


Dnr KS 2010-208 

inom planområdet. 

Kostnadsansvaret för eventuella fl yttningar av underjordiska ledningar är beroende av den 

rätt som ledningen är belägen i marken med. Kostnadsansvaret för fl yttning av underjordisk 

ledning kan även regleras i exploateringsavtal. 

Kostnader som är förknippade med att tillskapa rätt för (servitut, ledningsrätt, 

gemensamhetsanläggning och/eller annan nyttjanderätt) anläggning/ ledning på annans mark 

bekostas av ägare av anläggningen/ ledningen. 

FAVRAB bekostar erforderlig utbyggnad av det allmänna VA-nätet inom planområdet. 

Anläggningsavgift avseende VA-anslutningar regleras i FAVRAB:s gällande VA-taxa eller i 

enlighet med särskilt, mellan exploatör och FAVRAB, tecknat avtal. 

El-anslutningsavgifter uttages i enlighet med gällande taxa. 

Exploatörerna bekostar delvis upprättandet av detaljplanen. Detta preciseras i planavtalet 

mellan exploatörer och Falkenbergs kommun. För övrig tillkommande bebyggelse kommer 

planavgift, i enlighet med en av kommunfullmäktige beslutad taxa, i samband med 

bygglovgivning att uttagas. 

Kompletterande dagvattenutredning bekostas av berörd exploatör/ markägare som även 

bekostar utbyggnad av erforderliga dagvattenanläggningar inom planområdet. 

Detaljerad geoteknisk undersökning avseende t ex markens bärighet och 

markradonförekomst, vilket kan krävas vid byggnation inom aktuellt planområde, bekostas av 

berörd exploatör/ markägare som även bekostar eventuell arkeologisk undersökning. 

14. TEKNISKA UTREDNINGAR 

14.1 Va-utredning 

För detaljplaneområdet kommer en översiktlig dagvatten- och va-utredning att tas fram. 

Resultatet av denna kommer att inarbetas i planförslaget vid fortsatt planarbete. 

14.2 Geoteknisk undersökning 

För detaljplaneområdet har en geoteknisk utredning framtagits av WSP, daterad 2010-10-01. 

14.3 Arkeologisk utredning 

En arkeologisk utredning för planområdet utfördes 2011 av Riksantikvarieämbetet UV Väst. 

En arkeologisk förundersökning av planområdet utfördes 2012 av Riksantikvarieämbetet UV 

Väst. Ytterligare arkeologisk utredning krävs om planområdets nordöstra del bebyggs. 

14.4 Riskutredning 

Inga risker föreligger som påverkar planförslaget och därför har riskutredning inte gjorts för 

detaljplanen.



15. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 

30(30) 


Dnr KS 2010-208 

Föreliggande planbeskrivning och genomförandebeskrivning har utarbetats av Tengbom 

genom Erik Lönnerholm (uppdragsansvarig) och Ninnie Hedström (handläggande planarkitekt) 

i samverkan med stadsbyggnadskontorets 

Sabina Uzelac, Planarkitekt (0346/88 62 60) 

Anna Wågesson/Helena Lundberg, Exploateringsingenjör (0346/88 50 18) 

Sofi a Hedberg Broberg, Kommunekolog (0346/88 50 12) 

Jennie Salomonsson, Plansekreterare (0346/88 62 21) 

Dag Rundegren, Bygglovarkitekt (0346/88 50 13) 

STADSBYGGNADSKONTORET TENGBOM 

Sabina Uzelac Erik Lönnerholm

Planbeskrivning inkl. genomförandebeskrivning 2012 09 26

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?