Kulturhistorisk karakterisering och bedömning av kyrkor

stora rundbågiga fönster och tornet med lanternin. Till bilden av den vanliga
Tegnerladan hör idag också att den har genomgått några förändringsfaser
sedan byggnadstiden. Men ofta har, som i Stenstorp, det mesta
av det ursprungliga kyrkorummet bevarats och de senare tillskotten i stort
sett utformats på ett anpassat sätt så att karaktären har bibehållits. Stenstorps
kyrka berättar bl a om en församling som i nära 200 år haft ambitionen
att använda sin kyrka med dess givna förutsättningar och vårda
det befintliga.
En kyrka som har genomgått många förändringar både exteriört och
interiört och där det är svårt att definiera någon speciell tidsprägel eller
uppleva en samlad helhetsgestaltning är Ljungby kyrka. Kyrkan utgör
dock genom sitt läge mitt i tätorten och intill den medeltida kyrkplatsen
ett tidsdokument och en viktig historisk symbol i stadsbilden. Interiörens
många inslag från olika tider vinnar om kyrkans
historia under växlande stil- och smakideal.
Splittringen kan uppfattas som oharmonisk
och man skulle, för att motverka
detta, vid eventuella förändringar kunna
s trä va mot en mera enhetlig och samlad helhetsgestaltning.
Engelbrektskyrkan i Stockholm (ovan t.v och t. h.) kom
att bli ett av nationalromantikens och jugendtidens
frtimsta byggnadsverk och tir liven internationellt
betydelsefull. En rikt utsmyckad, symbolmattad kyrka,
gestaltad av arkitekten in i minsta detalj. Tre av tidens
Jramstdende konstntirer har arbetat med utsmyckningen:
Filip Mdnsson, Tore Strindberg och Olle Hjortzberg.
35