13.07.2015 Views

UV Väst Rapport 2003:4 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

UV Väst Rapport 2003:4 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

UV Väst Rapport 2003:4 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

RiksantikvarieämbetetAvdelningen för arkeologiska undersökningar<strong>UV</strong> VästBox 10 259, 434 23 KungsbackaBesöksadress: Nygatan 11Växel: 0300-33 900Fax: 0300-33 901e-post: uvvaest@raa.see-post: fornamn.efternamn@raa.sehttp:www.raa.se/uvBildredigering Anders AnderssonLayout Lena TroedsonOmslagsbild Utsnitt ur 1731 års karta över Kärra by. Kartan upprättadesav lantmätaren Peter Wichman. Foto: Pär Connelid.Tryck/Utskrift Elanders Digitaltryck, Göteborg, <strong>2003</strong>Kartor ur allmänt kartmaterial,© Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3.© <strong>2003</strong> Riksantikvarieämbetet<strong>UV</strong> Väst <strong>Rapport</strong> <strong>2003</strong>:4ISSN 1404-20294 <strong>UV</strong> Väst <strong>Rapport</strong> <strong>2003</strong>:4. Arkeologisk utredning


InnehållInledning 7Undersökningens förutsättningar 7Metod 7Resultat 7Torpa-Kärra 15:17 m.fl. 9Området söder om Köpenhamns gård 10Området norr och öster om Köpenhamns gård 12Sammanfattning och förslag till åtgärder 13Referenser 13Administrativa uppgifter 14Bilaga. Översiktlig kontroll av äldre lantmäterikartoröver Kärra by, Torpa socken i Hallands län 15Inledning 15Tidiga belägg i skriftligt källmaterial 15Det äldre lantmäterimaterialet 15Utredningsområdet 17Referenser 17Figurförteckning 18Tabellförteckning 18Torpa-Kärra 15:9 m.fl. 5


Torpa-Kärra 15:17 m.fl.Topografi: Svagt kuperad slättmark, ca 10–11 m.ö.h (fig. 3).Matjord: 0,2–0,3 m tjockSteril alv: gråvit, svagt grusig sand (svämsand) med inslag av svallad flinta.På krönet av en svag förhöjning i områdets norra del påträffades i ett schakt,OS142, en härd (A179) samt en oregelbunden mörkfärgning (A192). Ingaföremålsfynd gjordes i anslutning härtill. Däremot påträffades enstaka flintavslagi den omgivande matjorden.I södra delen av schakt 100 påträffades en mindre kolgrop (A123). Norradelen av samma schakt vattenfylldes tämligen fort, vilket sannolikt indikerarplatsens olämplighet ur boplatssynpunkt, nu som i forntiden.De två schakten på västra sidan av Lyckestigen (OS216 och OS228) varbåda fria från såväl anläggningar som fynd.228192179142100216Fig. 3. Torpa-Kärra 15:17 m.fl. Utsnitt ur Varbergs kommuns digitala primärkarta. Skala 1:1000. Godkänd frånsekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket <strong>2003</strong>-01-21. Dnr 601-<strong>2003</strong>/171.Torpa-Kärra 15:9 m.fl. 9


Området söder om Köpenhamns gårdTopografi: Svagt kuperad åkermark mellan två markanta bergspartier, ca 15–18 m.ö.h (fig. 4).Matjord: varierade mellan 0,3–0,45 m tjocklek.Steril alv: svagt grusig, gulvit–rostbrun sand. I sanden återfanns naturlig flinta,svallad/patinerad såväl som osvallad.Det norra schaktet (OS398) tangerade en utdikad bäckfåra som löpte i NV-SO riktning.I två av schaktens västligaste parti (OS247 och 341), påträffades en förmodadvägbank (TV273) uppbyggd av lermassor, en vägbank som ledde utmedvästra sidan av åkern. Vägbanken gjorde ett relativt recent intryck.I de båda västöstligt gående schakten påträffades också ett flertal diken,sannolikt åkerdiken, vilka var orienterade i nordsydlig riktning (exempelvisTD275, 335 samt 387).Därutöver framkom anläggningar av mer förhistorisk natur i form av härdar,kolgropar, nedgrävningar samt en mindre mängd flintfynd, däriblandeggen till en slipad flintyxa (fynd nr 10, tabell 1).Id Fnr Material Sakord Vikt Antal FragmenteringsgradFyndstatusRel. tillark.Rel. tillgr.5004 1 Flinta Avslag 4 1 Fragment 2945005 2 Flinta Avfall 10 3 Fragment 2945006 3 Flinta Avslag 2 1 Fragment 3535007 4 Flinta Avslag 5 1 Fragment 2865008 5 Flinta Avfall 12 1 2865009 6 Flinta Avslag 97 8 Fragment 2995010 7 Flinta Avfall 25 6 Fragment 2995011 8 Flinta Avfall 10 5 Fragment 2995013 10 Flinta Slipad 54 1 Eggfragment 341yxa/mejsel5014 11 Flinta Avslag 61 6 Fragment 3415015 12 Flinta Kort spånfragment1 2 Fragment 3415016 13 Flinta Avfall 35 3 Fragment 3415017 14 Flinta Avfall 26 1 Fragment5018 15 Flinta Tväreggad 1 1 Intakt 5003spets5019 16 Flinta Avslag 14 3 Fragment 50035020 17 Flinta Avfall 10 1 50035021 18 Flinta Avfall 41 2 Fragment 50015022 19 Flinta Kärnfragment46 1 Defekt 50025023 20 Flinta Avslag 17 3 50025024 21 Flinta Avfall 12 3 Fragment 50025025 22 Flinta Avslag med 2 1 Defekt 247retusch5026 23 Flinta Avslag 183 11 Fragment 2475027 24 Flinta Avfall 63 8 Fragment 247Tabell 1. Sammanställning av tillvaratagna fynd.Rel. Tillomr.10 <strong>UV</strong> Väst <strong>Rapport</strong> <strong>2003</strong>:4. Arkeologisk utredning


398341247Fig. 4. Området söder om Köpenhamns gård. Utsnitt ur Varbergs kommuns digitala primärkarta. Skala 1:1000.Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket <strong>2003</strong>-01-21. Dnr 601-<strong>2003</strong>/171.Torpa-Kärra 15:9 m.fl. 11


Området norr och öster om Köpenhamns gårdOmrådet norr och öster om Köpenhamns gård är det mest spridda och heterogenadelområdet av dem tre (fig. 5).Norr om Köpenhamns gårdTopografi: svagt kuperad åkermark som sluttar svagt mot ett delvis utdikatvåtmarksområde i väster.Matjord: varierade mellan 0,25–0,35 m och hade torvaktig karaktär.Steril alv: lerig mjäla.I åkermarken norr om gården anlades fyra sökschakt av varierande längd. Idet längsta av schakten (OS424) påträffades enstaka anläggningsliknandemörkfärgningar, bl.a. två härdar (A476 och A505). Inga fynd framkom i anslutninghärtill. Övriga sökschakt i detta parti saknade såväl anläggningarsom fynd.492452499500250035001414Fig. 5. Området norr och öster om Köpenhamns gård. Utsnitt ur Varbergs kommuns digitala primärkarta.Skala 1:1000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket <strong>2003</strong>-01-21. Dnr 601-<strong>2003</strong>/171.12 <strong>UV</strong> Väst <strong>Rapport</strong> <strong>2003</strong>:4. Arkeologisk utredning


Öster om Köpenhamns gårdTopografi: bergigt och slybevuxet område.Matjord: ca 0,2 m tjock och bestod sannolikt utfyllnadsmassor.Steril alv: grovt grus samt skärvigt bergmaterial. Inga anläggningar eller fynd.I det bergiga området öster om Köpenhamns gård anlades dels ett sökschakt,dels tre provgropar. Sökschaktet (OS414) anlades i en bergsskreva.Provgroparna anlades på en liten avsats i ett relativt otillgängligt partiöster om fastigheten Torpa-Kärra 1:15. I samtliga provgropar påträffadesslagen flinta (F15–21, tabell 1), däribland en tväreggad spets samt ettkärnfragment. Matjordstäcket var i samtliga provgropar tämligen tunt (ca0,2 m) och är närmast att betrakta som s.k. förna, vilken vilade direkt påberggrunden. Uppträngande grundvatten var även här ett problem.Sammanfattning och förslag till åtgärderVid den nu företagna arkeologiska utredningen påträffades förhistoriskaboplatslämningar av varierande dignitet på flertalet utvalda platser. Förutomföremålsfynd framkom även mer lämningar i form av härdar, gropar, rännoroch diken.I området längst söderut påträffades enstaka anläggningar samt viss slagenflinta inom ett litet område. Sannolikt rör det sig om samma boplatslämningarsom nämnts tidigare och som påträffades vid schaktningarna förVA-arbeten 1990 (RAÄ 70). Omfattningen var dock mycket begränsad ochinte sådan att den kräver fortsatta åtgärder.Lämningarna som påträffades i området söder om Köpenhamns gård varav en annan karaktär och omfattning. Framför allt bidrog området med daterbarafynd. Det neolitiska inslaget var påtagligt även vid en granskning av detövriga flintmaterialet. En del av detta kunde dessutom knytas till anläggningar,vars funktion dock inte kunde fastställas inom ramen för utredningen.Vid den tid då det tillvaratagna yxfragmentet tillverkades bör området havarit en ö (ca 4000–3000 f.Kr.). Kanske kan det ge en föraning om vilken typav aktiviteter och spår efter aktiviteter som kan förväntas vid en eventuellförundersökning, en åtgärd som härmed föreslås. I övrigt påträffades förhistoriskahärdar, gropar, jämte (åker-)diken och rännor vilka även de kan ha enbetydande ålder.Slutligen påträffades även smärre förhistoriska lämningar både norr ochöster om Köpenhamns gård. Bland andra fynd återfanns en tväreggad spets ien av provgroparna i det bergiga området öster om fastigheten Torpa-Kärra1:15. I likhet med det först redovisade området är emellertid omfattningen såringa att några fortsatta åtgärder knappast kan anses nödvändiga.ReferenserSchaller Åhrberg, E. 1990. <strong>Rapport</strong> över arkeologisk förundersökning avledningssträckningen för kommunalt VA i Kärradal Torpa sn, Varbergskommun. Riksantikvarieämbetet. Kungsbacka.Torpa-Kärra 15:9 m.fl. 13


Administrativa uppgifterRiksantikvarieämbetets dnr: 421-4393-2000.Länsstyrelsens dnr: 220-8454-00.Projektnummer: 1320259.Intrasisprojekt: V2002:061.Undersökningstid: 12–15 november 2002.Projektgrupp: Bengt Westergaard och Anna Sjöberg.Underkonsulter: Pär Connelid, Kula HB.Exploateringsyta: 28 000 m 2 .Undersökt yta: 300 löpmeter.Läge: Ekonomiska kartan, blad 5B 9g,x 6346160 y 1283295.Koordinatsystem: Varbergs kommunala koordinatnät.Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:x 40820 y 19210.Höjdsystem: RH 70.Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiskaarkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 7 digitala foton med Unr 3780:1–7.Digital dokumentation: förvaras på <strong>UV</strong> Väst.Fynd: Fynd med Fnr 1–23.14 <strong>UV</strong> Väst <strong>Rapport</strong> <strong>2003</strong>:4. Arkeologisk utredning


Bilaga. Översiktlig kontroll av äldre lantmäterikartoröver Kärra by, Torpa socken i Hallands länAv Pär ConnelidInledningKula HB har på uppdrag av Riksantikvarieämbetet <strong>UV</strong> Väst genomfört enkontroll av det äldre lantmäterimaterialet över fastigheten Torpa-Kärra 15:9i Varbergs kommun. Analysen genomfördes inom ramen för en särskild utredning,föranledd av att markägaren planerar att avstycka tomter för husbyggnation.Huvuddelen av arbetet utfördes på arkivet vid Lantmäterietsregionmyndighet i Halmstad. Analysen, som endast är översiktlig till sin karaktär,syftade bl.a. till att identifiera utredningsområdets läge i förhållandetill bebyggelse- och markanvändningssituationen före den agrara revolutionenunder 1800-talet samt att kontrollera förekomsten av marknamn, vilkakan indikera övergiven bebyggelse eller andra företeelser av antikvariskt intresse.Tidiga belägg i skriftligt källmaterialKärra by omnämns första gången i några domstolsprotokoll från senare delenav 1500-talet. I dessa framträder även ett antal namngivna personer, brukarepå flera av byns gårdar (Sandklef 1959). I den första svenska jordebokenfrån 1646 upptas sju hela samt ett halvt klosterhemman (Ståhl 1980).Det äldre lantmäterimaterialetTvå storskaliga kartor som redovisar hela byns (inägo)markinnehav föreliggeri det regionala arkivet: en geometrisk avmätning från 1731 samt lagaskiftesakten som upprättades åren 1832–33 (akt nr 1 respektive 4 under Torpasockan). På båda kartorna återfinns bebyggelsen i inägomarkens södra del,grupperad kring de bergspartier som idag är nästan helt belamrade medsmåhusbebyggelsen Kärradal.På den äldsta kartan ser vi hur de åtta gårdarna formerar sig i en nästanhästskoformad båge, i gränsområdet mellan inägorna och utmarken (fig. 1).Observera att gården A, Ivan Bengtsgård, återfinns på två ställen, vilket förklarasav att hemmanet hyser två brukare (jfr även diskussionen nedan). Lägetnära gärdesgränsen är typiskt för den äldre agrara bebyggelsen, såväl iHalland som övriga delar av landet. Särskilt typisk för halländska förhållandenär det faktum att gårdarna inte uppträder koncentrerat, på en och samma”bytomt”, utan ligger utspridda på en sträcka av flera hundra meter.Huvuddelen av byns åker- och ängsmark är belägen norrut. En stor del avåkermarken ligger för övrigt en bra bit norrut i det avsmalnande gärdet, påmark som förefaller relativt fuktig. Inägorna saknar i väster och norr hägnadmot grannarnas inägomarker, d.v.s. de ligger i gärdeslag med varandra.Utmarken vidtar söder- och österut och är enligt kartans beskrivning ljunggångenoch saknar helt skog. Som framgår av kartan hade landsvägen underförsta hälften av 1700-talet närmast exakt samma sträckning som dagens.Torpa-Kärra 15:9 m.fl. 15


Fig. 1. Utsnitt ur 1731 års karta över Kärra by. Kartan upprättades av lantmätaren Peter Wichman.Gårdstomterna A–H är gråmarkerade. Observera dock att hemmanet A har två gårdstomter.Foto: Pär Connelid.I likhet med situationen i åtskilliga andra halländska byar under 1700-taletkan man fråga sig hur länge bebyggelsen legat på de platser som redovisas på1731 års karta. För samtliga gårdar utom möjligen det norra läget för hemmanetA måste man hålla öppet för att det här rör sig om lägen som intagitsrelativt sent. Flyttningar av bebyggelse förefaller nämligen ha varit vanliga iHalland även före den agrara revolutionen (med bl.a. laga skiftet) under 1800-talet. En sådan period av förflyttningar förefaller ha inträtt under senare delenav medeltid och 1500-talet. I korthet kan flyttningarna då sägas vara endel av en process som innebar en kraftig satsning på animalieproduktionen iHalland, vilken bl.a. förde med sig stora förändringar i hägnadsorganisationenoch en strävan att komma närmare betet på utmarkerna. Analyser av dethalländska kartmaterialet har resulterat i att ett stort antal övergivnabebyggelselägen kunnat identifieras (jfr Connelid 1999).I Kärra är det framför allt B och H samt det södra läget för A som intarpåtagligt perifera lägen, med tydlig anknytning till utmarken. Gårdarna harrelativt långt till huvuddelen av åkermarken och endast några enstaka, småodlingsytor i direkt anslutning till bebyggelsen på 1731 års karta. Som framgårav figur 1 finns en yta strax innanför gårdarna D och E som kallas ”Toften”i kartans beskrivning. Sannolikt rör det sig här om en tidigare gårdstomt,troligen tillhörande gården E, eller möjligen en tidigare gemensam tomt tillbåde D och E. Toft-namnet finns kvar även i laga skifteskartans beskrivning.16 <strong>UV</strong> Väst <strong>Rapport</strong> <strong>2003</strong>:4. Arkeologisk utredning


Sammantaget med det norra läget för gården A ger oss detta toft-namn envink om i vilken del av inägomarken eventuella äldre lägen till flera av gårdarnai Kärra ska sökas. Det är således inte omöjligt att även gårdarna C–Fockså intar sekundära lägen på 1731 års karta.UtredningsområdetDe för den antikvariska utredningen aktuella ytorna väster om landsvägenåterfinns alla inom ett begränsat område i den sydöstra delen av inägomarkenpå 1731 års karta. Området på andra sidan landsvägen utgjordes då av bådeingärdad mark och utmark. Sammantaget rör det sig emellertid om ett områdesom ligger utanför det gamla ”huvudgärdet”. Som framgår av figur 1finns här ett ganska stort antal särhägnade ytor, vilka sannolikt intagits frånutmarken, troligen inte alltför långt före karteringstillfället 1731. Samtligaytor i området kallas följaktligen också ”Intaget”, ”Åkerlyckan”, ”Backlyckan”etc.Några namn som antyder äldre bebyggelselägen eller andra antikvarisktkänsliga objekt finns inte inom utredningsområdet; inte heller berörs någotav den äldsta kartans bebyggelselägen. I mycket nära anslutning i norr finnsdock gårdstomten till hemmanet G.På laga skifteskartan, som alltså tillkom åren 1832–33 har en del av hemmanetG på 1731 års karta flyttat ut till en egen tomt som finns kvar än idag.Gården, som kallas ”Köpenhamn”, ligger mellan de av utredningen berördaytorna. Det danskklingande namnet torde den för övrigt ha fått efter denöster därom liggande mossen; denna kallas just Köpenhamn på laga skifteskartan.Enligt kartans beskrivning ägde flera av byns gårdar (ej alla) del imossen och på 1832–33 års kartan redovisas tydligt hur delar av våtmarkentäktats.Inte heller laga skifteskartan innehåller några namn inom utredningsområdetsom föranleder några ytterligare kontroller. Längst i söder finns ett parotydliga svarta markeringar som möjligen kan signalera ett torp eller motsvarandemindre bebyggelse men kartbeskrivningen innehåller inga vidare upplysningar.ReferenserConnelid, P. 1999. Halländskt odlingslandskap under tusen år i historiskgeografiskbelysning. Från Absalon till Järnmölle och Galtabäck – länkari halländsk medeltid (S-O. Olsson, red), s. 68–93. <strong>Rapport</strong> från konferensen”Tvååker för 800 år sedan: jordbruk och järn, handel och sjöfart”,den 17–19 oktober 1997. CSK, Högskolan i Halmstad.Sandklef, A. (utgivare) 1959. 1500-talets halländska tingböcker. Lund.Ståhl, H. 1980. Ortnamnen i Hallands län, del 3. Uppsala.Torpa-Kärra 15:9 m.fl. 17


FigurförteckningFig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningenmarkerad. ......................................................................................................... 6Fig. 2. Utsnitt ur Varbergs kommuns digitala primärkarta med lägetför de planerade fastighetsavstyckningarna samt områdesindelningen.Skala 1:40 000. ................................................................................................ 8Fig. 3. Torpa-Kärra 15:17 m.fl. Utsnitt ur Varbergs kommuns digitalaprimärkarta. Skala 1:1000. .............................................................................. 9Fig. 4. Området söder om Köpenhamns gård. Utsnitt ur Varbergskommuns digitala primärkarta. Skala 1:1000. ............................................... 11Fig. 5. Området norr och öster om Köpenhamns gård. Utsnitt urVarbergs kommuns digitala primärkarta. Skala 1:1000.................................. 12BilaganFig. 1. Utsnitt ur 1731 års karta över Kärra by. Kartan upprättades avlantmätaren Peter Wichman. Gårdstomterna A–H är gråmarkerade.Observera dock att hemmanet A har två gårdstomter.Foto: Pär Connelid. ........................................................................................ 16TabellförteckningTabell 1. Sammanställning av tillvaratagna fynd. ................................................ 1018 <strong>UV</strong> Väst <strong>Rapport</strong> <strong>2003</strong>:4. Arkeologisk utredning


Med anledning av påbörjat detaljplanerarbete i Kärradal,Torpa socken, Varbergs kommun, genomfördeRiksantikvarieämbetet <strong>UV</strong> Väst en arkeologisk utredningav berörda delar av framför allt fastigheten Torpa-Kärra 15:9. Därtill fogades även fastigheten Torpa-Kärra15:17 genom en muntlig överenskommelse mellanmarkägare och länsstyrelse.Vid utredningen påträffades bl.a. neolitiska boplatslämningarinom en begränsad del av utredningsområdetsöder om Köpenhamns gård. Under neolitisk tidtorde den bergshöjd som området utgör idag, ha variten mer eller mindre friliggande ö.ISSN 1404-2029

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!