Blymönja - Svenska kyrkan

Vårda välRiksantikvarieämbetet mars 2012BlymönjaDetta rådgivningsblad grundar sig på en rapport om blymönja producerad av Riksantikvarieämbetetoch riktar sig till utförare som målare och konservatorer samt beställare som fastighetsägare ellermyndighetspersoner.Vad är blymönja?Blymönja är en blandning av blyoxid Pb 3O 4, linoljaoch vatten. Ju större mängd blyoxid desto snabbaretorkar pigmentet i torkande olja. När blymönjainnehåller mer än 10 % blyoxid, är det olämpligtatt använda i oljefärg man avser att lagra under enlängre tid.Pigmentet från blymönja (blytertraoxid) har ensvagt basisk karaktär med pH omkring 8, vilketkan ge en rostskyddande effekt då sura korrosionsfrämjandenedbrytningsprodukter neutraliseras.Blandningen, som är gulröd till färgen, användssom rostskyddsfärg på järnkonstruktioner och somunderredsbehandling av båtar. På båtar användsden även som rötskydd och som spackel. Blymönjahar också en inhibitorsegenskap (hämmande,hindrande), det vill säga att järnytan inte behövervara fullständigt rengjord för att rostskyddet skallfungera – vilket betyder att till exempel balkar,pelare, räcken, plåttak, skulpturer, fasaddetaljeroch annat som är svårt att flytta på, inte behöverdemonteras och tas in i en verkstad för att rostskyddsbehandlas.Behandlingen kan ske in situ.Blymönja har sedan mitten av 1800-talet använtsför att rostskydda nyuppförda utomhuskonstruktionerav gjutjärn, smidesjärn och stål på grund avsina aktivt korrosionshämmande egenskaper. Framtill 1960-talet var blymönjemålning (och förzinkning)de dominerande rostskyddsbehandlingarnaav järn och stål. För underhåll av rostiga järn- ochFoto: Kersti Lilja, © Stockholms läns museum.Creative Commons licens by-nc-nd.1

Blymönjan använd som pigment i färger bestårhuvudsaken av oxiden Pb 3O 4. Dessutom innehållerden mindre mängder av blymonoxiden PbO.Denna brukar kallas ”fri” blyoxid på grund av attden lätt reagerar med fettsyror i oljehaltiga bindemedel.Därvid bildas blysalter, så kallade blytvålar,som vid lagring av färgen ger en hård bottensatsvilken kan vara svår att röra upp i färgen. I färgsom skall lagras mer än några veckor bör därförhalten av blymonoxiden vara mindre är 3 %. HaltenPb 3O 4, räknat på vattenfritt material, uppgårdå till 96 %.Foto: Helen Simonsson, Riksantikvarieämbetet.Creative Commons licens by.stålytor som inte går att rengöra fullständigt ärfortfarande linoljeblymönja den enda fungerandeoch återbehandlingsbara rostskyddsbehandlingen.Detta gör att man även idag vid renoveringar avkulturhistoriskt betydelsefulla utomhuskonstruktioneroftast vill använda sig av blymönja.Kemiska egenskaper och beteckningarför blymönja?Blymönja är ett rött blyhaltigt pigment med godarostskyddande egenskaper. Det användes traditionelltmed linolja som bindemedel på plåt och järn,men kan även användas med andra bindemedel.Det får idag på grund av miljöpåverkan bara användasav professionella användare. Höga krav finns påhur produkten ska förvaras och vid borttagning skaallt material behandlas som miljöfarligt avfall, tillexempel måste blästersand skickas till destruktionom man blästrar en blymönjemålad yta.Blymönjas förmåga att skydda stålBlymönjefärgens goda inhibitorförmåga (hämmande,hindrande) att skydda stål anses bland annatbero på dess beständighet mot och ringa tendensatt släppa igenom vatten. Denna egenskap är medstörsta sannolikhet knuten till närvaron av de ovannämnda blytvålarna. De blytvålar som blidas avblyoxiden (PbO) tillsammans med linoljan görfärgen seg, ger den ökad adhesion på stålytor ochkan i viss mån vara vattenavvisande. Dessutom harblymönja sannolikt en inhibitoreffekt som fördröjerrostbildningen även på ställen där det uppståttskador i färgskiktet och där vatten och syre lätt kankomma in till stålytan.Bindemedlet i vanlig blymönjefärg utgörs avlinolja, vanligen rå. Om kokt linolja används skallden vara fri från kolofonium.De inbördes mängderna av bindemedel och pigmentär av stor betydelse för färgens rostskyddandeegenskaper. Bästa rostskyddande verkan får manmed en färg som innerhåller cirka 18 viktprocentolja. Är oljehalten högre blir vattenbeständighetensämre, eftersom linolja i viss mån är hygroskopisk(tar upp vatten). En blymönjefärg, som håller 18 %linolja, har vid låg temperatur så tjock konsistensatt den blir svår att stryka. Man bör då inte sättatill linolja för att göra färgen mer lättstruken. I såfall förstörs den gynnsamma proportionen mellanpigment och linolja.Blymönjefärgen har vissa nackdelar vid praktiskanvändning. Den har lång torktid (minst tre dygnvid varmt väder) och är i likhet med andra blyhaltigaämnen giftig för människor och djur. Blymönjefärgmed linolja som bindemedel är ganska ”robust”,2

då den ger gott rostskydd i olika atmosfär och inteär så känslig för noggrannheten i ytans förbehandlingsom till exempel zinkkromat-alkyd-färgena.Används en fet alkyd som bindemedel i ställetför linolja får man en färg med kort torktid, såkallad ”syntetisk blymönjefärg”. Alkyder har dockinte samma goda förmåga att vidhäfta stålytansom linoljan och därför kräver blymönjefärg medalkyd som bindemedel högre noggrannhetsgradvid förbehandling för att ge samma livslängd hosmålningen.Blymönja använd som målarfärg med linolja sombindemedel är utomordentligt som rostskydd påjärnföremål. Blymönja är emellertid ganska mjuk,varför rostskyddsmålningen måste kompletterasmed en mer motståndskraftig täckfärg, som dåkan ges önskad kulör.Blymönjefärg är mycket tungstruken, vilket letttill att en del mindre seriösa målare ”smygförtunnat”mönjefärgen. Förfarandet försämrar i hög gradden rostskyddande förmågan och leder därför tillsanktioner, när fusket upptäcks. Blymönja är emellertidbetänkligt ur hälsosynpunkt, varför användningenav mönja som rostskyddsmedel har minskati takt med att ersättningsmedel har kommit fram.Ersättningsmedlen har dock ännu så länge haftsvårt att uppnå mönjans rostskyddsförmåga.Hur gör man om man vill använda sig av blymönja?Det inte tillåtet att sälja kemiska produkter sominnehåller bly till allmänheten.För yrkesmålare däremot gäller inga särskildarestriktioner, inga myndighetstillstånd behöversökas. Det innebär att den privatperson som vill hasitt tak rostskyddsmålat på traditionellt sätt självinte kan köpa blymönja och utföra arbetet själv.Däremot kan privatpersonen utan något som helstproblem anlita en professionell målerifirma förutomhusarbeten.Lagen ger alltså utrymme för att använda blymönja.Det finns dock höga krav på hur produktenska förvaras och vid borttagning ska allt materialbehandlas som miljöfarligt avfall, till exempelmåste blästersand skickas till destruktion om manblästrar en blymönjemålad yta. Vid restaureringav blymönjemålade ytor ska skyddsutrustninganvändas.För ytterligare informationTro och vetande om blymönja,Riksantikvarieämbetet rapport, 2012.http://www.raa.se/cms/showdocument/documents/extern_webbplats/tro_och_vetande_om_blymonj.pdf3

Restriktioner rörande BlymönjaBly och blyföreningar är omgärdade medrestriktioner genom kemikalielagstiftningen,inom arbetsmiljöområdet och imiljölagstiftningen. Regeringen har sommål att främja en hållbar utveckling genomatt ta bort skadliga och giftiga ämnen föratt möjlig göra att nuvarande och kommandegenerationer kan leva i en hälsosamoch god miljö.ArbetsmiljöverketSFS 1977:1166AFS 1992:17 – Bly (i ursprunglig lydelse)Föreskriften gäller arbete där bly ellerblyhaltigt material hanteras – blyarbete.Bly ger skadliga hälsoeffekter. Medicinskkontroll krävs. Reglerna är omfattandemed utförliga allmänna råd.AFS 2000:14 (ändringsföreskrift)AFS 2005:21 (ändringsföreskrift)AFS 2008:01 (ändringsföreskrift)KemikalieinspektionenBlymönja får inte användas i kemiskaprodukter som släpps ut på marknaden föratt säljas till allmänheten. Blymönja fårendast användas för yrkesmässigt bruk.Användningen begränsas enligt 8 kap.28 § i Kemikalieinspektionens föreskrifter(KIFS 2008:2) och i bilaga XVII i Reach(förordning (EG) nr 1907/2006).NaturvårdsverketAvfallsförordningen (2001:1063)EG-direktiv 91/689/EEGEG-kommissionens beslut 2000/532/EGMiljöbalken (1998:808), se kapitel 15Farligt avfall – Handbok enligt avfallsförordningen2003:8KommunernaMiljönämnderna har lokalt tillsynsansvaröver både kemiska produkter och derasanvändning.Detta blad ingår i en serie för råd om vård och förvaltning av kulturarvet.Artikeln är licensierad med Creative Commons (by) där inget annat angesRIksantikvarieämbetetBox 1114, 621 22 VisbyTel: 08-5191 8000. Fax 08-66 07 284E-post: vardaval@raa.sewww.raa.se4