Vad är hälsosam mat? - Latinamerikagrupperna

MAKTEN ÖVER MATEN 

-En guide för påverkan 

Tillsammans kan vi påverka personal och 

beslutsfattare att köpa in mer klimatsmart, 

etisk och hälsosam mat 

En guidebok från Latinamerikagrupperna

“Earth provides enough to satisfy every man’s need, 

but not every man’s greed.” 

-Mahatma Gandhi 

Författare Katyan Barraza Merino 

Redaktörer Josefine Höijer & Pontus Björkman 

Illustration framsida Anna Nylander

Innehåll 

Matsuveränitet- ett nytt begrepp mot hunger..............1 

Problemen idag...........................................................3 

Vad är klimatsmart mat?.............................................5 

Vad är etisk mat?........................................................7 

Vad är hälsosam mat?.................................................8 

Det är billigt att tänka rätt...........................................9 

Matinköp- från politik och lagar till mat på bordet.....10 

Hur kan vi bidra till en mer hållbar matproduktion 

och konsumtion?.......................................................13 

Mallar för brev, medborgarförslag, insändare, m.m....15 

Faktablad...................................................................21 

Goda exempel............................................................22 

Vad är nästa steg?......................................................24 

Länkar för mer information och inspiration................25 

Källor..........................................................................26

Förord & syfte 

Varje tugga du stoppar i dig innebär olika stor mängd utsläpp av koldioxid. Det är en revolutionerande 

insikt i sin enkelhet. För det innebär att vi alla är en tugga ifrån att vara en del av lösningen 

på den globala uppvärmningen. Vi kan ju påverka vad vi äter. Inte bara hemma, utan på 

skolan och på sjukhuset. Och i kommunhusets korridorer. 

20-25 procent av världens utsläpp av växthusgaser beror på mat. Industrijordbruket kräver enorma 

mängder fossila bränslen. Och sojan, som främst används till djurfoder, och boskapsuppfödning 

är de viktigaste orsakerna till avskogningen av Amazonas. 

Den extremt storskaliga produktionen av exempelvis soja, socker och ris slår hårt på den biologiska 

mångfalden, samtidigt som man i utvecklingsländer använder bekämpningsmedel som sen 

länge varit förbjudna i Sverige. Argentinska och brasilianska forskare rapporterar ökande antal 

cancerfall, missbildningar hos barn och missfall på grund av kemikalierna. 

Det finns hälsosamma alternativ till industrimatens snabba kalorier. Och de finns nära oss. 

Hälsosam och klimatsmart mat hänger ihop. 

Syftet med denna guide är att ge elever, lärare och medborgare verktyg och argument för att 

påverka inköpsansvariga på skolor, kommuner, landsting och universitet att välja klimatsmart, 

lokalproducerad, ekologisk, rättvisemärkt och hälsosam mat. Vi vill också ge elever och lärare kunskap 

om hur den offentliga upphandlingslagen påverkar skolors och kommuners matinköp, ge en 

beskrivning av inköpskedjan i skolor och kommuner, samt ge tips och presentera framgångsexempel 

för inspiration och motivation att påverka. Handboken ger konkreta enkla tips om hur man kan 

påverka matinköpen på skolor, kommuner, landsting och universitet. Så här enkelt kan det vara: 

1. Bilda en liten arbetsgrupp 

2.Skriv ner vad ni på skolan äter en vecka 

3. Prata med kökschefen och skolledningen och fråga hur de tänker kring mat, hälsa och klimatsmart 

mat (ha med ett faktablad) 

4. Skicka skolledningen ett konkret förslag och be om svar inom rimlig tid 

5. Skicka samtidigt en insändare till de lokala tidningarna 

6. Följ upp förslaget med ett möte. 

Kanske har ni redan nu lyckats påverka en del. 

7. Kontakta inköpsansvarig på kommunen och fråga hur de tänker kring mat, hälsa och klimatsmart 

mat (ha med ett faktablad) 

8. Skicka ett konkret Medborgarförslag till kommunfullmäktige (gärna med kopia till alla partierna 

i kommunen) och be om svar inom rimlig tid 


10.. Följ upp Medborgarförslaget med ett möte med kommunchefen. Kanske lyckas ni påverka 

inköpen på skolor i hela kommunen. 

Det här kan låta svårt, men i denna guide finns konkreta exempel på brev, förslag, faktablad, 

checklistor för möten med inköpsansvariga mm. Alla är vi en del av problemet och lösningen på 

klimathotet. Alla kommuner och landsting måste göra 

klimatpolitik. Vi kan se till att arbetet kommer igång. 

Med klimatsmarta hälsningar 

Francisco Contreras- Ordförande Latinamerikagrupperna

Så använder du guiden 

Bäst användning får du av guiden om du först läser igenom hela. Detta för att du ska få en 

överblick i de olika delarna som tas upp och förstå hur allt hänger ihop. Sedan kan du välja 

att fördjupa dig i de delar du vill veta mer om genom att använda dig av länkarna som finns i 

slutet av varje del, och de länkar som du hittar näst sist i guiden. Guiden kan också användas 

som underlag till skolundervisning eller i andra informations- och utbildningssammanhang. 

Som komplement till guiden finns tidningen Makten över maten och ett pedagogiskt paket 

med filmer, förslag på upplägg av lektioner och workshops. Guiden vänder sig i första hand till 

elever och lärare men även till alla andra som vill bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion 

och konsumtion. 

Guiden samlar tips och information om klimatsmart, etisk och hälsosam mat som även är mycket 

användbara i din vardag. Genom exempel på insändare och medborgarförslag vill vi underlätta 

för alla som vill att delta i förändringsarbetet. Ju fler som engagerar sig, desto större 

genomslagskraft och chans att beslutsfattare på alla nivåer i Sverige, EU och andra internationella 

sammanhang inser hur livsviktigt det är att börja ställa om och tänka i hållbara banor. 

Klimatförändringarna är något som berör oss alla. Redan nu drabbas människor av klimatförändringarnas 

effekter och miljöförstöring. Vi kan inte längre vänta på att någon annan ska 

lösa problemen åt oss. Vi måste själva bli en del av lösningen. 

“Be the change you want to see in the world.” 

-Mahatma Gandhi 

SPLASH 

Gör årets roligaste projektarbete om klimatsmart mat! 

Med hjälp av den här guiden kan du fördjupa dig i hur vår matkonsumtion 

påverkar oss själva och vår omvärld. Enligt läroplanen ska ”miljöperspektiv i 

undervisningen ge eleverna insikter så att de dels själva kan medverka till att 

hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till 

de övergripande och globala miljöfrågorna.” Makten över maten och klimatet 

börjar med kunskap. Målet för ditt projektarbete kan vara att försöka påverka 

skolans eller kommunens att göra mer klimatsmarta matinköp och skriva en 

uppsats om den processen.

Matsuveränitet- 

ett nytt begrepp mot hunger 

“Det är ju vi bönder och lantarbetare som föder världens befolkning. 

Hur kommer det sig då att vi hungrar?” 

Elena, före detta plantagearbetare, Brasilien. 

Det mesta av världens föda odlas, samlas eller skördas av mer än en miljard småbönder, 

herdefolk och fi skare. Det är på landsbygden som maten produceras, samti digt är det 

här som hungern och fatti gdomen är störst. Och antalet människor som lider av kronisk 

hunger i världen ökar (enligt siff ror FN:s livsmedelsorgan FAO). 925 miljoner människor 

saknar idag mat för dagen. Av dessa lever närmare ått a av ti o på landsbygden som 

småbrukare, lantarbetare, jordlösa, fi skare eller herdefolk. 

Milleniemålen som siktar mot att halvera hungern och fatti gdomen i världen ti ll år 2015 

står högt på den internati onella dagordningen. Men strategier för att stärka den biologiska 

mångfalden och lokala livsmedelsmarknader är fortf arande inte en del av dessa 

globala handlingsplaner. Reglerna som styr handeln med jordbruksprodukter och livsmedel 

är på alla nivåer utf ormade för att gynna internati onell handel – inte lokal handel. 

Något som begränsar mångfalden och koncentrerar rikedomarna i händerna på en handfull 

transnati onella företag, medan majoriteten av världens småbönder marginaliseras. 

Under de senaste ti o åren har ett nytt koncept, matsuveränitet, vuxit fram bland de 

sociala rörelserna i Syd för att tackla denna situati on och utmana den globala jordbruksindustrin. 

Det globala småbondenätverket Vía Campesina myntade begreppet i början 

av 90-talet i syft e att uppmuntra ti ll diskussion bland rörelserna och komma med förslag 

ti ll alternati v. Sedan Världslivsmedelstoppmötet i Rom 1996 gjorde begreppet känt, har 

allt fl er organisati oner och rörelser utt alat sig om matsuveränitet. Idag är det inte bara 

bondeorganisati oner, utan även herdefolk, fi skare, ursprungsfolk, organisati oner liksom 

vissa politi ska parti er som diskuterar och hänvisar ti ll matsuveränitet. 

Vad innebär då matsuveränitet? Matsuveränitet innebär människors, samhällens och 

länders rätt att defi niera sitt eget jordbruk, fi ske och livsmedelspoliti k uti från lokala 

kulturella och sociala förutsätt ningar. Matsuveränitet innefatt ar också rätt en ti ll försörjning 

och ti ll att producera sin egen mat. Kravet på jordreform är en av de principer som de 

jordlösas rörelse i Brasilien driver för att kunna odla sin egen mat och mätt a sina familjer. 

I dag saknar över fem miljoner familjer på Brasiliens landsbygd ti llgång ti ll jord. Hållbara 

jordbruksmetoder och förbud mot genmanipulerade grödor och patent på utsäde, 

boskap och gener är andra principer som de sociala rörelserna driver för att uppnå matsuveränitet. 

Matsuveränitet erbjuder alltså en rad konkreta förslag ti ll hur jordbrukspoliti ken på 

nati onell och internati onell nivå kan utf ormas för att komma ti ll rätt a med hunger och 

undernäring. De recept som oft ast ges idag lyckas inte eft ersom de missar de strukturella 

problem som ligger bakom den utbredda hungern på landsbygden. Tvärtom, ignoreras 

människor som hungrar oft a av både nati onella och internati onella handlingsprogram. 

”Ett land som lyckas 

föda sin befolkning 

genom stora livsmedelsimporter 

till rimliga 

priser, kanske lyckas 

få till en relativt stabil 

matsuveränitet. Men 

landet är inte fritt eller 

självständigt eftersom 

det är beroende av 

utländska regeringars 

eller transnationella 

företags vilja och priser.” 

Mochila Campesina 

Escuela campesina 

Centroamericana 

Vill du veta mer? 

Kampanjen Rent Mjöl- htt p://rentmjol.nu/om-matsuver-nitet-0/

Den gröna revoluti onen som drevs fram under 1960-70 talet syft ade ti ll att minska 

hungern genom att forska fram och förmå odlare att använda nya ris-, majs och 

Källa: WWF 

vetesorter som gav gav större större skördar. skördar. Men idag idag vet vet man att de de nya sorterna sorterna förde med sig 

allvarliga allvarliga problem. problem. De var inte lika anpassade ti ll lokala lokala förutsätt ningar som de traditi traditi ononellt odlade grödorna. De var mer påfrestande, och gick inte att odla utan konstgödsel och 

bekämpningsmedel. De lösningar som föreslås idag fokuserar även dessa allt som oft ast på 

att öka produkti viteten per hektar och att ‘eff ekti visera’ jordbruksmetoder genom att satsa på 

storskalig produkti on av så kallade monokulturer för export. Monokulturer såsom socker, soja 

och bananer utarmar lätt jorden och de bekämpningsmedel som används förorenar miljön 

och människan. 

För det fl esta har marknadsliberaliseringen lett ti ll orätt vis konkurrens. Medan de fatti ga 

länderna har sänkt eller helt tagit bort sina tullskydd och öppnat sina jordbruksmarknader 

för internati onell konkurrens, ti llåts fortf arande enorma subventi oner ti ll de rika ländernas 

bönder. Dett a medför att de rika länderna kan exportera mat ti ll dumpade priser, det vill säga 

priser som är lägre än vad själva produkti onen av maten kostade. De små lokala jordbruken 

slås därmed ut. Många småbrukare har tvingats från sina jordar ti ll städernas utkanter. 

FAO har i fl era deklarati oner utt alat att hungern i världen beror på ‘brist på politi sk vilja’ att 

genomföra åtgärder och program som kan minska hungern och undernäringen i världen. 

Strategier för att bekämpa hunger och fatti gdom kräver fokus på lokal och hållbar landsbygdsutveckling. 

Även under de fyra kommande decennierna beräknas majoriteten fatti ga vara 

småbrukare, lantarbetare och jordlösa. Matsuveränitet sätt er dessa människor i fokus och 

angriper roten ti ll hunger och fatti gdom. Kanske är matsuveränitet receptet för ett mer 

rätt vist samhälle fritt från svält? 

Jennie Jonsén, texten är bearbetat utdrag av studien Food Sovereignty: towards democracy in 

localized food systems av Michael Windfuhr och Jennie Jonsén, FIAN Internati onal. 

Matsuveränitet handlar om att : 

• prioritet ti ll småskalig jordbruksprodukti on för lokala behov 

• säkra människors ti llgång ti ll mark att odla på 

• förbud mot genmanipulerade grödor och patent på utsäde, boskap och gener 

• rätt en att använda sig av ekologiskt hållbara jordbruksmetoder för att garantera att framti 

da generati oner får möjligheten att ta del av jorderns resurser, biologisk mångfald, rent 

dricksvatt en och bördiga jordar att odla mat på 

• respekten för kvinnliga småbrukares rätti gheter. Kvinnor har en central roll i jordbruksprodukti 

onen generellt och särskilt i livsmedelsprodukti onen. 

• varje lands självbestämmande och kontroll över sin egen matprodukti on 

• staters rätt att skydda sig mot dumpade produkter 

(exempelvis EU:s hårt subventi onerade 

jordbruksprodukter) Visste du att La Via Campesina är en global folkrörelse som består av 

ca 150 medlemsorganisati oner i ett 70-tal länder runtom i världen. 

La Via Campesina är den gemensamma rösten för fl era miljoner småbönder, 

lantarbetare, jordlösa, kvinnliga lantbrukare, ursprungsfolk, migranter och 

jordbruksarbetare på landsbygden som kämpar för sina rätti gheter uti från FN:s 

deklarati on om lantarbetares rätti gheter. 

La Via Campesina förespråkar ett hållbart småskaligt jordbruk för att främja 

social rätt visa och värdighet. De motarbetar starkt storskaliga företagsdrivna 

jordbruk och transnati onella företag som förstör människors hälsa, liv och 

naturen. 

Källa: www.viacampesina.org 

Om alla människor 

på jorden skulle 

leva och konsumera 

som vi gör i 

Sverige skulle vi 

behöva minst 3 

jordklot till istället 

för det enda vi har.

Problemen idag 

Klimatförändringar 

Den globala uppvärmningen går snabbare än vad forskarna trodde för några år sedan. Flera studier 

– om den arktiska isen, uppvärmningen av den sibiriska tundran, försurningen av våra hav – tyder 

på att vi närmar oss farliga tröskeleffekter som kan få den globala uppvärmningen att skena. Det 

kan leda till havsnivåhöjningar som dränker miljonstäder, om väderförändringar som ställer hundramiljontals 

människor utan mat, och om sammanbrott i stora ekosystem som regnskogarna och 

korallreven. Redan idag finns det 25 miljoner klimatflyktingar och extrema väderfenomen gör att 

framförallt utsatta och fattiga människor dör eller blir hemlösa. 

Idag släpper människor i rika länder i genomsnitt ut fem gånger mer växthusgaser än människor 

i utvecklingsländer. På lång sikt är det enda rimliga att alla människor på jorden har ett lika stort 

atmosfärsutrymme. De rika länderna bör därför drastiskt börja minska sina egna utsläpp. Vi har 

byggt vårt välstånd med en enorm förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas och 

överutnyttjande av världens skogar. Sverige och EU måste nu ta ansvar för denna historiska skuld 

och skapa förutsättningar för människor i utvecklingsländer att få sina mänskliga rättigheter 

garanterade. 

Agroekologiskt jordbruk 

Agroekologiska jordbruksmetoder är mycket mer effektiva än storskaligt jordbruk för att producera mat för världens växande 

befolkning. Det slår FNs specielle rapportör om rätten till mat, Olivier de Schutter, fast i en 

rapporten “Agroecolgy and the Right to Food” som innebär ett paradigmskifte sedan den gröna revolutionen. 

- Vi kommer inte att lösa hungerproblemen eller stoppa klimatförändringar genom industriellt jordbruk på stora plantage. 

Lösningen ligger i att stödja småskaliga jordbrukares kunskaper och erfarenheter och öka deras inkomster så de kan bidra 

till utvecklingen på landsbygden, skriver belgaren Schutter i FN-rapporten, som är baserad på färsk vetenskaplig litteratur. 

Sedan den gröna revolutionen på 1970-talet har de flesta inflytelserika organ och företag på jordbruksområdet, inklusive 

FN, hävdat att genmodifierade grödor och kemiska produkter är vägen för att höja avkastningen och matproduktionen i 

världen. Därför innebär den nya rapporten ett paradigmskifte och något som småbrukarrörelsen har kämpat för i flera decennier. 

Schutter är speciellt oroad över hungerproblematiken i Afrika och hänvisar till tjugo afrikanska projekt som visar att det är 

möjligt att fördubbla matproduktionen under en tidsperiod på mellan tre och tio år med hjälp av agroekologiska metoder, 

speciellt i områden som är ofördelaktiga för jordbruk och där hungerproblemen är som störst. 

Ironiskt nog utgår Schutter från samma framtidsscenario som det transnationella företaget Monsanto, som i sin reklam hävdar 

att GMO-utsäde, kemikalier och storskalighet är nödvändiga för att föda en befolkning på uppskattningsvis nio miljarder 

människor år 2050. Men Schutters lösning är alltså den motsatta: 

- Agroekologi är en kunskapsintensiv approach. Det krävs att regeringar investerar i agroekologisk forskning och deltagande 

jordbruksteknisk rådgivning. Staten och biståndsgivare har nyckelroller att spela här. Privata företag kommer inte att investera 

tid och pengar i jordbruksmetoder som de inte tjänar pengar på genom patent eller nya marknader för kemiska 

produkter eller modifierade utsäden. 

Lena Zetterström, publicerad på latinamerika.nu

Hunger och undernäring 

Enligt FAO, FN:s livsmedels och jordbruksorganisation, tvingades 925 miljoner barn, kvinnor och 

män att leva med hunger år 2010. Majoriteten, 98 procent, bor i utvecklingsländerna. Enligt 

Världsbanken lever mer än en miljard människor i extrem fattigdom, vilket innebär att de lever 

på mindre än ca en dollar om dagen. En daglig inkomst på under en dollar är inte tillräckligt för 

att täcka dagsbehovet av mat, åtminstone inte utan tillgång till jord för att odla egen mat. Av 

alla som hungrar i världen lever närmare 70 procent på landsbygden och de är ofta beroende av 

jordbruket för sin livsmedelsförsörjning, enligt Naturskyddsföreningen rapport “Miljö, klimat och 

utveckling”. 

Matbrist är sällan problemet, istället är det den ojämna fördelningen av livsmedel, mark och 

resurser som påverkar människors möjlighet att få i sig den näringsrika mat de behöver för att 

kunna leva ett värdigt liv. 

Konventionellt jordbruk 

Argumenten för det dominerande konventionella och storskaliga jordbruket är att det går att 

producera större mängder livsmedel. En del av nackdelarna med det här typen av jordbruk är 

beroendet av konstgödsel och bekämpningsmedel som leder till övergödning och förorening av 

vattendrag genom utsläpp av bland annat kväve och fosfor. Dessutom bidrar det konventionella 

jordbruket till en minskad biologisk mångfald och större utsläpp av växthusgaser än det ekologiska 

jordbruket som använder sig av mer hållbara och miljövänliga jordbruksmetoder. 

En sammanfattning av problemen idag: 

•Ohållbar köttkonsumtion 

•Skogsskövling (för odling av palmolja, soja och biobränslen samt boskapsuppfödning) 

•Utsläpp av växthusgaser, bl. a kväve och fosfor, och bekämpningsmedel från jordbruket 

•Spridningen av genmodifierade grödor 

•Dåliga löner och levnadsförhållanden för människor i utvecklingsländerna som producerar 

livsmedel 

•Ojämt fördelning av mark och resurser 

•Alla har inte råd att köpa näringsrik mat 

•Ojämn fördelning av eller tillgång till näringsrika livsmedel 

•Ohållbara matvanor (köttkonsumtoin och att vi kastar mycket mat) 

•Mer än 800 miljoner människor saknar tillgång till rent dricksvatten 

•Mer än 900 miljoner undernärda människor 

Problemen idag leder till: 

•Färre träd som kan binda växthusgasen koldioxid 

•Minskad biologisk mångfald 

•Förorening och övergödning av vattendrag 

•Förstörda matjordar (bekämpningsmedel dödar de organismer 

som behövs i jorden för att vi ska kunna odla livsmedel) 

•Översvämningar, torka, och andra extrema väderfenomen 

•Klimatförändringar 

•Fler fall av kostrelaterade kostrelaterade besvär som hjärt- 

och kärlsjukdomar, vissa cancerformer, typ 2 diabetes, etc 

•Matkris (höjda matpriser, pga förstörda skördar) 

•Fler undernärda människor 

Vi måste börja ställa om vår konsumtion och 

produktion nu för att effekterna av klimatförändringarna 

på sikt inte ska bli ohanterliga. 

Vi måste minska vår klimat- och miljöpåverkan 

i Sverige men också i andra delar av världen.

5 

Vad är klimartsmart mat? 

Klimatsmart mat är mat som har så lite påverkan på klimatet och miljön som möjligt. Genom att 

välja mer klimatsmart mat bidrar vi till en mer hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion.Här 

är klimatsmarta råd som bygger på de svenska näringsrekommendationerna i kombinationen 

med de nationella miljömålen: 

Ät mindre kött! Världens djurproduktion står för nästan 18 % av de totala växthusgasutsläppen, 

vilket är större utsläpp än trafiken globalt. Förutom de enorma arealerna som behövs 

för odling av spannmål till djurfoder, framförallt sojaodlingar, behövs tio gånger mer vatten för 

att framställa ett kilo nötkött än för att odla ett kilo rotfrukter. Nötkött är det kött som orsakar 

högst utsläpp. Men gris och kyckling föds ofta upp på importerat kraftfoder som innehåller soja, 

som bidrar till att ovärderlig regnskog skövlas till förmån för sojaodlingar. Om fler väljer att äta en 

större andel vegetabilier gör vi en stor insats för klimatet och miljön. Baljväxter, som exempelvis 

ärter, bönor och linser, ger samma typ av näring som kött. Om du äter kött välj helst ekologiskt 

beteskött av nöt och lamm som bidrar till att bevara odlingslandskapet. Att införa en köttfri dag i 

veckan är också en bra början. 

Handla miljömärkt fisk och skaldjur! Den största klimatpåverkan kommer främst 

från fiskebåtarnas bränsleanvändning men också från energin som går åt i transport och produktion. 

Fiske sker på olika sätt som har mer eller mindre påverkan på miljön. Vissa metoder som till 

exempel bottentrålning och skrapning leder till att havsmiljön skadas. En stor del av den fisk vi 

äter i Sverige är odlad lax som kräver stora mängder fiskfoder. Fiskodlingar kan leda till övergödning. 

Det finns två miljömärkningar av fisk i Sverige, MSC (Marine Stewardship Council) och KRAV 

som garanterar att fisken fångats eller odlas på ett hållbart sätt med minsta möjliga påverkan på 

miljön och inte bidrar till utfiskning. 

Ät säsongsanpassat och mer grova grönsaker. Vi måste börja äta mer säsongsanpassade grönsaker. 

Men också grova grönsaker, som kål och rotfrukter, som har mindre klimatpåverkan än salladsgrönsaker. 

Grova grönsaker odlas ofta på friland och kräver mindre energi än växthusodling. Välj 

också mer potatis eller pasta som påverkar klimatet mindre än t. ex ris vid odling. 

Handla närproducerat. Frukter och grönsaker färdas ofta långa sträckor innan de hamnar på vår 

Visste du att en tredjedel av en vanlig familj klimatpåverkan kommer från maten. Om alla vi svenskar skulle byta ut kött 

mot grönsaker en dag i veckan så skulle vi spara koldioxidutsläpp motsvarande 1 års utsläpp från 233 000 bilar. Ät mer 

grönt och mindre kött så sparar du på miljön. 

Källa: Klimatsmart Matguide, Framtidsjorden

tallrik. Om vi istället väljer större mängder närproducerad frukt och grönt efter säsong bidrar vi 

till att minska vår klimatpåverkan. Närproducerat gynnar dessutom svenskt jordbruk och lokala 

marknader, vilket bidrar till en ökad matsuveränitet. Dock är närproducerat inte alltid det bästa 

alternativet eftersom en del livsmedel odlas lokalt i växthus som drivs på fossila bränslen. Men för 

det mesta är närodlat ett bra val för klimat och miljön. 

Ät mindre skräpmat! Vi lägger nästan hälften av våra matkostnader på varor som kroppen inte 

behöver, som chips, läsk, vin och godis. Detta är det som kallas ”tomma kalorier”, eftersom de innehåller 

mycket kalorier, men har ett lågt näringsinnehåll. Att äta stora mängder tomma kalorier är 

inte bra för vår kropp eller vår plånbok. Om du drar ner på skräpmaten spara du samtidigt pengar 

du kan lägga på mer näringsrik mat. 

Ta lagom stora portioner så att du inte slänger mat. Enligt livsmedelsverket så slänger vi ungefär 

56 kg fullt ätbar mat varje år per person i Sverige. Genom att ta lagom stora portioner blir vi lagom 

mätta och belåtna. Om vi däremot inte orkar äta upp allt innebär det en onödig påverkan på miljön 

och klimatet. Dessutom bidrar avfallet till utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimatförändringarna. 

Ät mer ekologiskt. Ekologisk mat produceras utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och 

man tar större hänsyn till djurens naturliga beteenden. Fodret till djuren odlas i huvudsak på de 

egna gårdarna där djuren föds upp och antibiotika används sparsamt. Ekologiskt jordbruk är anpassat 

till de naturliga kretsloppen, månar om den biologiska mångfalden och förbjuder genetiskt 

manipulerade grödor(GMO). Genom att öka andelen ekologiska livsmedel kan vi bidra till en hållbar 

livsmedelsproduktion. 

Av de ca 6 miljader människor som finns i världen idag delar en miljard på 80 procent av de globala 

Vi tjänar alla på att göra våra 

matvanor mer klimatsmarta! 


•Ät klimatsmart- Fem enkla tips: 

http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/klimatsmart-i-affaren/ 

•Naturskyddsföreningens klimartsmart recept- 

http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/recept/ 

•Ät S.M.A.R.T- 

http://www.folkhalsoguiden.se/Informationsmaterial.aspx?id=1068 

•Hållbar fisk på skolmatsedeln- http://www.msc.org/msc-i-skolan/matsalen 

Hur kan jag äta mer klimatsmart mat? 

•Ät mer ekologiskt. 

•Ät lokalproducerade livsmedel som frukt och grönsaker 

istället för importerade. (Den största miljö och 

klimatpåverka beror på hur långt maten vi äter har 

transporterats) 

•Ät säsongsbetonade grönsaker istället för importerat 

och från växthus. 

•Ät mer grova grönsker som kål och rotfrukter (De 

odlas ofta på friland istället för i energikrävande fossildrivna 

växthus.) 

•Ät färsk mat istället för fryst mat 

•Ät vegetarisk mat istället för kött. Inför två köttfria 

dagar i veckan till att börja med. 

•Ät miljömärkt fisk och skaldjur 

•Om du äter kött välj beteskött av nöt och lamm 

som bidrar till att bevara odlingslandskapet. 

•Ät lagom stora portioner och släng inte mat

Vad är eti sk mat? 

inkomsterna medan mer än en miljard människor måste klara sig på mindre än 1 dollar om dagen, 

enligt Världsbanken. 

Småproducenter eller anställda i utvecklingsländer tjänar oft a inte ti llräckligt för att kunna 

försörja sig själva eller sin familj. Många är beroende av jordbruket för sin försörjning. Att allt 

färre aktörer har makten över maten som produceras gör inte situati onen bätt re. Stordrift och 

vinstmaximering går oft a före miljö, människors hälsa och livskvalitet. Men det fi nns alternati v 

som erbjuder rätt visa avtal för småskaliga producenter och anställda. Fairtrade och KRAV är två 

exempel på märkningar som ställer ekologiska, eti ska och sociala krav på livsmedelsprodukti onen 

i utvecklingsländerna. 

Fairtrade 

Fairtrade är en oberoende produktmärkning som bidrar ti ll förbätt rade arbets- och 

levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Fairtrade fokuserar på 

principen om rätt vis handel genom att stödja handel där människors och lokalsamhällens 

utveckling står i centrum för att undvika fatti gdom och social utslagning. 

De motsätt er sig barnarbete och diskriminering och arbetar för en produkti on med 

rimlig lön, demokrati och rätt en att organisera sig fackligt. Miljöhänsyn är också en 

kriterie i produkti onen, och syft ar ti ll att förbätt rad välfärd, hälsa och livsvillkor för 

odlare och anställda genom att skydda den naturliga miljön, minimera användningen 

av konstgödsel, bekämpningsmedel och icke förnybara källor. Dessutom fi nns 

specifi ka regler för den vatt enmängd som får användas vid odling och ett förbud 

mot genmanipulerade grödor. Genom att köpa Fairtrade Fairtrade märkta märkta livsmedel får odlare 

och anställda förbätt rade ekonomiska villkor. Med långsikti ga avtal ger det en trygghet 

för människor utan stora marginaler att leva på. 

KRAV 

KRAV förknippas vanligtvis med ekologiskt livsmedelsprodukti on. De regler som KRAV-producenter 

måste följa uppmuntrar ti ll en låg klimatpåverkan genom förbud mot bland annat bekämpningsmedel, 

konstgödsel eller genmanipulerade grödor. KRAV förespråkar också hälsosam mat 

utan onödiga synteti ska ti llsatser som smakförstärkare, färgämnen, etc. 

När det kommer ti ll de eti ska och sociala kraven är ett av kriterierna för att bli KRAV-producent 

att man visar ett socialt ansvar i produkti onen men också omsorg för djur och natur. En KRAVgodkänd 

produkti on kan bli underkänd om arbetsvillkoren och de sociala förhållandena hos en 

producent inte uppfyller kriterierna. KRAV-anslutna producenter får i alla led möjlighet ti ll en 

arbetsmiljö utan onödig exponering av gift er och kemikalier och de arbetar dessutom med skonsamma 

metoder och naturliga processer i sin produkti on. Klimatreglerna i KRAV märkningen 

talar dessutom om hur producenterna ska bete sig för att minska sin klimatpåverkan. 

Vi äter för att må bra, för att få energi så vi orkar med dagens akti viteter och för att det är gott . 

Visste du att monokulturer är stora fält av bara en gröda som odlas året om. Monokulturer ökar risken för 

skadedjursangrepp, vilket bidrar ti ll att odlare måste använda stora mängder bekämpningsmedel. Det bidrar 

ti ll förorening av mark och vatt endrag. Dessutom skadar bekämpningsmedel pollinerande insekter, bland 

annat vildbin, som människor, djur och natur är beroende av. En tredjedel av det jordens befolkning äter 

idag kommer från växter som pollineras av insekter. Många monokulturer kräver också enorma mängder 

vatt en vid odling eft ersom de förväntas ge högre avkastning. Exempel på monokulturgrödor är sockerrör 

(för etanol), majs, soja och oljepalm. 

Källor: Jordbruksverket ”Grödor och vildbin” 

”Fairtrade bidrar till att 

producenter, genom utbildning 

och ökade ekonomiska resurser, 

kan minska sin klimat- och 

miljöpåverkan på olika sätt. Till 

exempel att tillämpa hållbara 

jordbruksmetoder, återplantera 

träd och hantera sitt avfall, 

att minska användningen av 

bekämpningsmedel samt 

energi- och vattenresurser.” 

Källa: Frågor och svar om 

Fairtrade, miljökriterier och 

klimat

Visste du att vår växande köttkonsumtion bidrar till att regnskog 

skövlas för att ge plats åt soja- och oljepalms-plantager 

som används i fodret vi ger till våra boskapsdjur. Palmolja 

används också i flera av de livsmedels-produkter som vi 

äter idag, som exempelvis nudlar. Regnskogen behövs 

för att binda in växthusgasen koldioxid. 

Skogsskövlingen bidrar till att vi förlorar vår 

biologiska mångfald, djur- och växtarter 

som ännu inte har upptäckts fråntas 

sitt livsutrymme, för att vi ska kunna 

äta kött 365 dagar omåret. 

Vad är hälsosam mat? 

Vi lagar mat tillsammans, tar en fika eller går på restaurang med vänner och familj. Våra matvanor är en del 

av vårt sociala umgänge och en viktig del av vårt välmående och hälsa. Går man in i en livsmedelsaffär idag 

så hittar man sannolikt alla möjliga matprodukter som lovar både det ena och det andra i näringsinnehåll och 

smakväg. 

Snabbmat i form av hel och halvfabrikat innehåller olika tillsatser. Vissa tillsatser är till för att matprodukterna 

ska få en längre hållbarhet vid långa transporter, andra smakförstärkare, eller tillsatser för att kunna producera 

en billigare vara. Genom chips, godis och läsk får vi i oss stora mängder socker som mest bidrar med tomma 

kalorier och lite näring till kroppen. 

En del undersökningar som bl a Livsmedelsverket har gjort visar dessutom att rester av bekämpningsmedel 

finns i livsmedel som frukt, grönsaker och spannmål. Eftersom grödor som används till djurfoder behandlas 

med bekämpningsmedel, hittar man också rester i kött, mjölk och ägg. Alla mat som säljs i Sverige håller sig 

dock under de gränsvärden som EU och Livsmedelsverket satts upp, men frågan är vad som händer på längre 

när vi löpande får i oss små, små doser av olika kemikalier. Rester av bekämpningsmedel förekommer i konventionellt 

odlade livsmedel. 

Ökande fall av vissa typer av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes kan vara tecken på att våra 

matvanor inte är särskilt hälsosamma. Det som också bidrar är bristen på daglig fysisk aktivitet och Livsmedelsverket 

rekommenderar därför att vi rör på oss mellan 30-60 minuter varje dag. 

Hur kan vi äta mer hälsosamt ur ett klimat och miljöperspektiv? 

• Dra ner på köttkonsumtionen och ät mer varierade vetegetariska alternativ. Äter vi mer 

växter istället för att föda upp köttdjur i stora mängder som äter växterna, så förbrukar vi 

mindre resurser och vår klimatpåverkan minskar 

• Välj mer ekologiska livsmedelsprodukter som bidrar till en mer hållbar matproduktion och minskar vår klimat- 

och miljöpåverkan samtidigt som vi slipper få i oss livsmedel med rester av bekämpningsmedel och 

tillsatser. 

• På skolor kan man följa Livsmedelsverkets råd för bra mat. Ta t ex bort kakor, 

läsk och godis i kafeterian/kiosken. Erbjud frukt och grönt till varje måltid, vatten 

och lättmjölk som måltiddryck, etc. 

Låt oss gå vidare med matens klimat 

aspekt och visa hur mycket vi tjänar på 

att välja mer klimatsmart mat. 


•Livsmedelsverkets råd om bra mat i förskola och skola- 


•Fairtrade - http://www.fairtrade.se/cldoc/351.htm 

•KRAV - http://www.krav.se/Om-KRAV/KRAV-markets-mervarden/Socialtansvar-/ 

•Fairtrade i plugget- http://www.fairtrade.se/cldoc/982.htm 

•Mat och Naturbruksuppropet - http://www.mjv.se/konsumtion/mat-och- 

naturbruksuppropet 

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Mat-i-forskola-och-skola/ 

http://www.slv.se/upload/dokument/mat/mat_skola/Bra_mat_i_skolan_2007.pdf 

•Frukt- och grönt test- http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Mat/frukt%20och%20gr%c3%b6nt-test.pdf

Visste du att en kost med tillräckligt 

fiberintag minskar risken för 

förstoppning och kan i längden 

bidra till att öka skyddet mot 

grovtarms cancer. 

Källa: Livsmedelsverket 

Det är billigt att tänka rätt 

Att äta klimatsmart och hälsosam mat förknippas ibland med dyrare matkostnader, men 

faktum är att det kan bli billigare. En undersökning från Folkhälsoinstitutet visar att man kan 

spara mellan 2000 och 5600 kr på att äta mer hälsosamt och miljösmart. Det handlar om att 

välja ekologiskt men samtidigt köpa mindre kött, som är dyrt, och istället äta mer säsongsanpassat 

och närodlade grönsaker och frukter. I kalkylen ingår också att dra ner på godis och läsk 

och att slänga mindre mat. De pengar man spar in kan man istället lägga på ekologisk mat. 

Några ekonomiska argument för att äta klimatsmart, etiskt och hälsosam mat: 

Ät mindre kött och få mer i plånboken. Genom att minska vår köttkonsumtion, minskar vi 

även vår klimatpåverkan. Vi sparar också en del pengar eftersom köttet ofta kostar mer än det 

vegetariska alternativet. Vi äter 20 procent mer kött per person och år än vad kroppen behöver, 

enligt Livsmedelsverket. (Om du drar ner mycket på köttet måste du kompensera med 

bönor och andra vegetariska proteiner.) 

Minska inköp av godis och chips. Köp ekologisk frukt och nötter istället, det är också bättre 

för tänderna och billigare. Passa på att äta mycket av den frukt som finns respektive årstid. 

Det är billigt och i många fall gratis att ta frukt (fråga först) från alla de som har fruktträd i sin 

trädgårdar. 

Drick mindre läsk och andra söta drycker. Drick kranvatten istället, så känner du när du blir 

mätt och får i dig precis så mycket näring som din kropp behöver, och dina tänder kommer 

att tacka dig! Sveriges dricksvatten är bland det renaste i hela världen och helt gratis! Du spar 

dessutom pengar på att inte köpa läsk. Gör det till en vana att ha med dig en vattenflaska som 

du lätt kan fylla på vid behov. 

Ta lagom stora portioner och släng mindre mat. Maten vi slänger kostar pengar och bidrar till 

miljö- och klimatpåverkan helt i onödan. I Natuvårdsverkets rapport ”Minskat svinn av livsmedel 

i skolkök” beräknas bara tallriksavskrapet kosta skolor i Sverige mellan 100 och 300 miljoner 

kronor per år. Att planera matinköpen bättre, väga matavfallet och informera elever och 

personal kan man bidra till att skolor och kommuner runtom i landet sparar miljontals kronor. 

Välj s.m.a.r.t.-mat som är billig mat! Om du byter ut kött, växthusodlade grönsaker, ris och 

”tomma kalorier” mot billigare och mer näringsrik mat som exempelvis baljväxter, rotfrukter 

och säsongsanpassade frukter så räcker pengarna till en större andel ekologiska varor. 

Odla egna grönsaker hemma, på balkongen, i skolan eller på arbetsplatsen. Du belastar 

klimatet mindre samtidigt som du får du färska och nyttiga grönskar helt gratis 

Du kan spara pengar när du 

minskardin klimatpåverkan! 

Visste du att i Sverige så dricker 

vi 75 liter läsk och 22 liter förpackat 

vatten per person och år. 

I jämförelse är förpackat vatten 

bättre för miljön och hälsan än 

läsk men allra minst påverkan 

sker om vi istället dricker kranvatten. 

Källa: Livsmedelsverket Mat och 

Miljö

Den senaste tiden har personal och beslutsfattare på en del 

skolor och kommuner runtom i landet påbörjat ett miljöarbete. 

Arbetet går för det mesta ut på att engagera och informera elever, anställda 

och invånare samt sätta upp mål och öka inköpen och kunskapen om ekologisk mat. Etiska livsmedel, 

som till exempel Rättvisemärkta bananer och kaffe, är också något som skolor och kommuner 

köper in allt mer. 

Anledningarna till att inte fler är engagerade i arbetet idag är flera. Dels handlar det om personal 

och beslutsfattares brist på kunskap om klimatsmart, etisk och hälsosam mat eller så vet de inte 

att det går att ställa mer krav vid inköp av livsmedel. Andra anledningar kan vara tidsbrist och 

osäkerhet i arbetet med att tänka i nya banor. Men vi har möjligheten att påverka maten som 

serveras på våra skolor och kommuner! Tanken med det här kapitlet är att kortfattat reda ut vad 

som gäller i nationella och internationella regelverk som påverkar inköpen. 

Lagen om offentlig upphandling 

Lagen om offentlig upphandling, eller LOU, är den lag som styr alla de inköp som görs av 

myndigheter och andra organisationer som är finansierade med allmänna medel. Bestämmelserna 

i LOU är de samma för alla EU länder och bygger på EU-direktiv. Det går att ställa krav på att 

de livsmedel som köps in är producerat efter vissa kriterier som exempelvis miljökrav eller etiska 

krav. När det kommer till att ställa krav på närodlat är det svårare av konkurrensskäl, då värdet av 

inköpet inte får överstiga ett visst tröskelvärde som fastställts av EU. 

Upphandling 

Kommuner 

Matinköp- 

från politik och 

lagar till mat på 

bordet 

Varje dag äts det tre miljoner måltider som tillagats i det offentliga köket. Det är kommunen 

och landstingen som har ansvaret för maten i skolor, på äldreboenden och sjukhus. Offentliga 

upphandlare och leverantörer har idag tillgång till en mängd verktyg, utbildningar och annat 

stöd för miljöanpassad och etisk upphandlingar. Det som avgör hur långt skolor och kommuner 

kommer i sitt arbete är det politiska engagemanget bland de som ska äta maten, personal och 

beslutsfattare. Något som underlättar arbetet är om kommunen utarbetar en upphandlingspolicy 

som underlättar inköpen och ger inköpsansvariga tydliga riktlinjer och större utrymme att 

ställa krav vid inköp. 

Visste du att genetisk manipulerade organismer (GMO) eller, GM-grödor, är organismer där det genetiska 

material ändrats på konstgjord väg. GMO-odlingar kräver ofta stora mängder dyra bekämpningsmedel som förorenar mark och 

vattendrag och minskar den biologiska mångfalden. GM-grödor utvecklades av några stora bioteknikföretag. Monsanto är ett av 

de ledande företagen med hela 90 procent av marknaden. Monsanto driver också sedan några år tillbaka fältförsök med majs i 

Sverige och Danmark. 

Källa: Jordbruksverket skrivelse om GMO

Skolor och elevinflytande 

När skolbespisningen köper in mat är det oftast kommunens upphandlingsavdelning som 

sköter inköpen i samråd med kommunens storkök. De har ofta ett ramavtal med leverantörer. 

Skolköket och leverantörerna får sedan själva hålla kontakt och göra upp om rutiner, mängder 

och tidpunkter för leveranserna. Upphandlingsprocessen kan ta upp till 6 månader från det att 

upphandlingen påbörjas till dess att avtal är skrivet, vilket beror på att olika kommuner och 

skolor har olika tidpunkter på olika produkter. Skolan kan se till att engagera elever och personal 

i arbetet för en mer hållbar utveckling i större utsträckning än idag. En omställning av skolmaten 

för en mer hållbar matproduktion och konsumtion är också i linje med läroplanen för den 

obligatoriska skolan och frivilliga skolformerna: 

”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt 

kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala 

miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan 

anpassas för att skapa hållbar utveckling.” 

”Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de dels själva kan medverka 

till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande 

och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och 

vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” - Lpo 94 

Nationell politik 

Sverige har tagit fram en handlingsplan för miljöanpassad upphandling till kommuner och landsting. 

Målet är att den offentliga sektorn ska påskynda utvecklingen mot en långsiktigt hållbar 

konsumtion och produktion av livsmedel. Det ska uppnås genom styrning av myndigheter, engagemang 

av politiker och andra beslutsfattare på lokal och regional nivå, utbildning och stöd till 

offentliga upphandlare. 

Miljöstyrningsrådet har fått uppdraget att genomföra handlingsplanen genom att stödja, informera 

och utbilda offentliga och privata upphandlare om miljöanpassad offentlig upphandling. 

Miljöstyrningsrådet tar också fram underlag för konsumtionsmål och utvärderar hur sociala och 

etiska aspekter kan integreras i upphandlingskriterierna. Sveriges kommuner och landsting (SKL) 

erbjuder också stöd, utbildningar och information inom etisk och miljöanpassad upphandling. 

Riksdagen har tagit fram 16 nationella miljökvalitetsmål som ska ligga till grund för Sveriges 

miljöarbete nationellt men också internationellt. Miljömålen som påverkar livsmedel är: 

•Begränsad klimatpåverkan •Giftfri miljö •Ett rikt odlingslandskap •Ett rikt växt- och djurliv 

•Ingen övergödning •Bara naturlig försurning •Grundvatten av god kvalitet 

•Myllrande våtmarker •Hav i balans samt levande kust och skärgård 

Sedan tidigare finns målet att den certifierade ekologiska odlingen i Sverige ska vara minst 

20 procent av landets jordbruksmark och att 25 procent av de livsmedelsprodukter som 

konsumeras ska vara ekologiskt certifierade vid utgången av 2010. 

Visste du att om vi halverar svinnet från all 

mat som slängs vore det samma sak som att 

ställa av alla bilar som finns på jorden. 

Källa: Klimatsmart Matguide, 

Framtidsjorden

Internationell politik 

EU 

Lagstiftningen inom EU har samordnats för att underlätta handel mellan medlemsländerna. Att ställa 

krav på närproducerat om ett inköp överstiger en viss summa, ett så kallat tröskelvärde, går emot EU:s 

direktiv, eftersom det stänger ute andra länder. I praktiken innebär det att inga leverantörer från ett visst 

land får gynnas eller diskrimineras för att alla ska få samma möjlighet att sälja. Det är också EU:s direktiv 

som ligger till grund för lagen om offentlig upphandling. 

Agenda 21 

På klimatkonferensen i Rio de janeiro 1992, antogs FN:s globala handlingsprogram för miljö och utveckling, 

Agenda 21. Det innehåller långsiktiga mål och riktlinjer för att uppnå en hållbar utveckling genom 

att utrota fattigdom och få bort de hot som finns mot miljön. Världens regeringar, kommuner och andra 

viktiga samhällsaktörer är de som har ansvaret att se till målen nås. 

Millenniemålen 

2000 antog Sverige FN:s millenniedeklaration, som utgörs av åtta mål för att bekämpa 

fattigdomen i världen fram till 2015. De millenniemål som handlar om livsmedel och en etisk produktion 

av livsmedel är: 

Millenniemål 1-Utrota extrem fattigdom och hunger- Mellan 1990 och 2015 ska antalet människor som 

lever på under en dollar per dag och människor som lider av hunger halveras. Varje dag dör omkring 25 

000 barn runtom i världen på grund av svält eller svälrelaterade problem. 

Millenniemål 7- Säkra en hållbar utveckling- Enligt millenniemål 7 ska arbetet med hållbar utveckling ha 

integrerats i länders politik, och det ohållbara utnyttjande av naturresurser ska minskas fram till 2015. 

Andelen människor som har tillgång till rent dricksvatten ska också öka. Alla länder måste också hantera 

kommande klimatförändringar genom attminska sina växthusgasutsläpp, särkilt de 

industrialiserade länderna som måste minska sina utsläpp med 40 procent till år 2020. 

”Det övergripande målet för det miljöpolitiska 

arbetet i Sverige är att nästa generation ska kunna ta 

över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, 

utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför 

Sveriges gränser.” 

Källa: Regeringen. ”Regeringens arbete för 

hållbar mat”. 


• Skolmatens vänner. Verktygslådan. Upphandling av livsmedel- http://www.skolmatensvanner.se/verktygslada_3.php 

• CSR-kompassen. Information och stöd för att ställa sociala krav i offentlig upphandling- http://offentlig.csr-kompassen.se/ 

•Grunderna i offentlig upphandling- http://upphandlingsstöd.se/grunderna-i-offentlig-upphandling

Hur kan vi bidra till en mer hållbar 

matproduktion och konsumtion? 

Om vi vill bidra till en mer hållbar matproduktion och konsumtion kan vi börja med att 

se över vår egen livsmedelskonsumtion.Vi kan sedan använda oss av all den kunskap som 

finns om klimatsmart, etisk och hälsosam mat. Det finns redan en hel del information som 

tagits fram av Naturskyddsföreningen, Miljöstyrningsrådet, Livsmedelsverket, Sveriges 

Folkhälsoinstitut, Världsnaturfonden, Naturvårdsverket m.fl. 

Personal och beslutsfattare på skolor och kommuner har också ansvaret att öka sin kunskap 

om vilka krav som kan och bör ställas vid inköp av livsmedel. Information och utbildningar 

finns redan tillgängligt för alla. Ju fler som är med och jobbar mot samma mål desto lättare 

kommer övergången att bli mot ett mer hållbart samhälle och utveckling. Några exempel på 

saker vi kan arbeta för redan idag är: 

Fairtrade City 

Fairtrade City är en diplomering som tilldelas kommuner som engagerar sig för och 

lever upp till kriterier om ökade inköp av etiska produkter och informationspridning om 

etisk konsumtion i butiker och på arbetsplatser. Det första initiativet till en Fairtrade City 

diplomering togs 1999 av ideella krafter inom biståndsorganisationen Oxfam i Storbritannien. 

Malmö var den första kommunen som fick en Fairtrade City diplomeringen i Sverige 

2006. Idag finns det 41 Fairtrade City-diplomerade kommuner i Sverige och ytterligare 13 

kommuner undersöker möjligheten eller arbetar för att få en Fairtrade City-diplomering. 

Fairtrade Sverige har också en rad verktyg, utbildningar, kampanjer, tävlingar, föreläsnings- 

och informationsmaterial för alla som vill bidra. 

KRAV 

KRAV har en hel del utbildningar inom olika livsmedelsrelaterade teman som till 

exempel Mat & klimat och en Ekologisk grundkurs som vänder sig till beslutsfattare, inköpare, 

kostchefer och storkökspersonal inom kommuner och landsting. 

Klimatkommunerna.se 

Klimatkommunerna är en förening för kommuner, landsting och regioner som jobbar med 

lokalt klimatarbete. Klimatkommunernas syfte är att minska utsläppen av växthusgaser i 

Sverige. Föreningen ska stödja kommuner som vill arbeta med klimatfrågan samt vara en pådrivande 

aktör för det nationella klimatarbetet genom att lyfta fram vilka möjligheter, hinder 

och drivkrafter som har betydelse för arbetets resultat. De försöker också stärka sitt internationella 

samarbete med liknande nätverk i andra länder. 

Visste du att: Kött – nöt, lamm, gris och 

kyckling – är det livsmedel som påverkar miljön 

mest. I Sverige äter vi i snitt cirka 65 kilo kött 

per person och år, vilket är drygt tio kilo mer 

än för tio år sedan. Att äta mindre kött, och att 

välja det du äter med omsorg, är därför det 

smartaste miljöval du kan göra. Ur hälsosynpunkt 

finns det heller inga skäl att äta så mycket 

kött som vi gör i dag. 

Källa Livsmedelsverket “Miljösmarta matval”

Skola för hållbar utveckling 

Skola för hållbar utveckling är en utmärkelse som alla skolformer inom det offentliga 

skolväsendet kan söka. För att få en utmärkelse måste man uppfylla ett antal kriterier och 

när man väl får en utmärkelse varar den i tre år. Skolan får då ett diplom och rätt använda 

utmärkelsens logotyp. Ansökan görs hos Skolverket. 

Världsnaturfondens handlingsplan för skolans ekologiska fotavtryck 

WWF har tagit fram ett exempel på handlingsplan som personal och beslutsfattare kan 

ha som underlag i miljöarbetet på skolan. Som ett komplement till handlingsplanen har 

de också tagit fram en kalkylator som räknar ut den individuella eller skolans miljöbelastning, 

det så kallade ekologiska fotavtrycket. 

Köttfria dagar 

Köttfri Måndag eller Meatless Monday är en kampanj som pågår just nu med syftet att 

bekämpa cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och typ-2 diabetes genom att införa en köttfri 

dag i veckan och sedan stegvis minska köttätandet i världen. Genom kampanjen vill man 

uppmärksamma och informera om de problem som dagens ohållbara köttkonsumtion 

leder till. 

Klimatkontot.se 

Allt vi själva kan göra för att minska vår egen klimat- och miljöpåverkan är ett steg i rätt 

riktning. Men några små ändringar i våra vanor kan vi göra en hel del. Vet man inte hur 

stor klimatpåverkan man egentligen har är klimatkontot ett bra tips. På Klimatkontot kan 

man testa sin individuella klimatpåverkan och få tips på hur man kan minska den. De kategorier 

som finns är bland annat bostad, resor och mat. 

Kampanj för klimaträttvisa 

Tillsammans med många andra föreningar och folkhögskolor driver Latinamerikagrupperna 

en kampanj för klimaträttvisa. Läs mer på latinamerikagrupperna.se och 

globalrattvisa.nu 

Tillsammans gör vi skillnad! 


•Klimatkommunerna. Utbildningsmaterial och projekt till skolorna- www.klimatkommunerna.se/?page=page440c6b6b87f6f 

•Fairtrade. Gör skillnad på din ort- www.fairtrade.se/cldoc/980.htm 

•Köttfri måndag www.kottfrimandag.se 

•WWF:s handlingsplan för att minska skolans ekologiska fotavtryck- http://www.wwf.se/source.php?id=1180418 

•WWF:s kalkylator och information om ekologiskt fotavtryck- http://www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/1127697-ekologiska-fotavtryck 

•Min Planet. Klimatsmartkalkylatorn- http://www.minplanet.se/index.php?option=com_pixcalc&view=pixcalc&Itemid=100000013 

•Klimatkontot- www.klimatkontot.se/ 

•Kampanjen Global Rättvisa Nu!- www.globalrattvisa.nu

Argument för bättre miljö och hållbar utveckling 

Skolor 

Enligt skollagen så ska verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande 

demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje 

människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö 

I den nya läroplanen för den obligatoriska skolan och frivilliga skolformerna så föreslår regeringen 

att det ska ingå i skolans uppdrag att: 

”Genom ett miljöperspektiv får de (eleverna) möjligheter både att ta ansvar för den miljö de 

själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och 

globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva 

kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” 

En ytterligare formulering lyder: 

”Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de dels själva kan medverka 

till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande 

och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt 

sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” 

I styrdokumenten för grund och gymnasieskolan finns det skrivningar där man pekar på vikten av 

kunskap om miljö. Skollagen säger till exempel att vi ska främja respekt för de mänskliga rättigheterna, 

hälsa och en social, ekonomisk och ekologiskt hållbar utveckling. I läroplanen ( Lpo 94) lyfts 

miljöperspektivet fram som ett av fyra övergripande perspektiv. 

Högskolelagen. Kap 1: 

” högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och 

kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekomiskt och social välfärd och 

rättvisa”. 

Kommuner 

Mallar för brev 

medborgarförslag, 

insändare, m.m 

Regeringen har tagit fram en handlingsplan för en mer miljöanpassad upphandling som alla kommuner 

och landsting ska använda sig av. Detta för att de ska påskynda utvecklingen mot en långsiktigt 

hållbar konsumtion och produktion av livsmedel. Kommuner och landsting kan även ställa mer 

etiska krav på de livsmedel som köps in. Till sin hjälp har de Miljöstyrningsrådets stöd, information, 

verktyg och utbildningar.

Tio enkla tips för att minska klimatpåverkan i skolan 

1 

3 

2 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

BÖRJA PÅVERKA REDAN IDAG- 

gör en enkel handlingsplan 

Låt eleverna vara med och påverka matinköpen på skolorna. Detta leder till att mindre mat 

slängs. I en rapport från Livsmedelsverket beräknas matsvinnet i Sveriges skolor kosta mellan 100-300 

miljoner kronor årligen. 

Inför dagliga vegetariska alternativ och fler köttfria dagar på skolan 

Anpassa matinköpen efter den svenska säsongen som att äta isbergssallad, moroter och rabarber på 

våren och broccoli, grönkål och äpplen på hösten. Naturskyddföreningen har en lista på 

säsongens godsaker som du kan använda dig av när du planerar dina eller skolans inköp: 

http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/frukt-och-gront/ 

Servera färsk mat istället för fryst mat. 

Köp in närodlad mat från lokala producenter istället för importerat 

Servera kranvatten istället för läsk och flaskvatten 

Köp in miljöcertifierad fisk som KRAV eller MSC. Köp överhuvudtaget in mer ekologisk och rättvisemärkt 

mat som både värnar om miljön och garanterar att maten producerats med respekt för de 

mänskliga rättigheterna. 

Använd till exempel rapsolja istället för produkter som innehåller palmolja 

Undvik skräpmat, godis och tomma kalorier. Servera istället vatten, frukt, grön hälsosam mat och 

fika. 

Ansök om Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och sätt igång och engagera elever och 

personal i skolans arbete för en mer hållbar utveckling. 

Att påverka sin skolas eller kommuns matinköp kan tyckas svårt, men här följer nu 

konkreta exempel på handlingsplan, checklista för möten med inköpsansvariga, brev, 

förslag, faktablad, mediatips. Alla är vi en del av problemet och lösningen på klimathotet. Alla kommuner 

måste göra klimatpolitik. 

Vi kan tillsammans se till att arbetet kommer igång. 

Så här enkelt kan det vara: 

1. Bilda en liten arbetsgrupp 

2. Skriv ner vad ni på skolan äter en vecka 

3. Prata med kökschefen och skolledningen och fråga hur de tänker kring mat, hälsa och klimatsmart mat 

(ha med ett faktablad) 

4. Skicka skolledningen ett konkret förslag och be om svar inom rimlig tid 


6. Följ upp förslaget med ett möte. Kanske har ni redan nu lyckats påverka en del! 

7. Kontakta inköpsansvarig på kommunen och fråga hur de tänker kring mat, hälsa och klimatsmart mat (ha 

med ett faktablad) 

8. Skicka ett konkret Medborgarförslag till kommunfullmäktige (gärna med kopia till alla partierna i kommunen) 

och be om svar inom rimlig tid. Ni kan även be de lokala partierna att motionera utifrån ert Medborgarförslag. 


10. Följ upp Medborgarförslaget med ett möte med kommunchefen. Kanske lyckas ni påverka inköpen på 

skolor i hela kommunen!

Möte med skol- och kommunledning 

Det kan kännas nervöst att sätta sig i ett möte med beslutsfattare. A och O för ett lyckat möte är att: 

- bestämma syftet med mötet och i förväg göra upp en dagordning 

- förbereda sig med en presentation (kunskap och argument) samt vilka frågor som ska ställas 

- tydligt kommunicera var, när och hur länge mötet ska pågå och förankra dagordningen 

Förslag på frågebatteri till skol- och kommunledning 

- Vi har räknat på hur mycket koldioxidutsläpp skolan gör varje vecka. Skulle vi ta bort kött en dag i 

veckan, skulle vi minska utsläppen med så här mycket på ett år. (här fyller ni i det ni har kommit fram 

till med hjälp av WWF:s skolkalkylator) 

-Har ni tänkt införa dagliga vegetariska alternativ eller minst en köttfridag i veckan? 

-Har ni funderat på att väga svinnet i skolor, för att minska svinnet? 

- Har ni några riktlinjer för inköp av miljöanpassade och etiska livsmedel? 

Om ja -har ni en handlingsplan med mål för att öka inköpen av miljöanpassade och etiska livsmedel? 

- Hur stor andel miljöanpassade och etiska livsmedel köper ni in idag? 

Om nej -Varför har ni inte infört riktlinjer för upphandling av miljöanpassad och etisk mat? 

- Känner ni till vilka regler som gäller för upphandling av miljöanpassad och etisk mat? 

-Känner ni till att regeringen har tagit fram en handlingsplan för en mer miljöanpassad upphandling 

som alla kommuner och landsting ska använda sig av för att öka upphandlingen av miljöanpassad 

mat? 

- Känner ni till att Miljöstyrningsrådet kan ge stöd, information och utbildning i 

miljöanpassad och etisk upphandling? 

- Har ni anpassat era riktlinjer efter regeringens mål om att 25 procent av maten som köps in ska vara 

ekologisk? 

- Hur förhåller ni er detta mål och har ni tänkt att arbeta i fortsättningen för att uppfylla detta mål? 

Experiment att genomföra på skolorna 

Ekologiskt fotavtryck – så här gör du - http://ecoguru.panda.org/#/calculator/questions 

Kalkylator för skolan-http://skola.klimatsmartcommunity.net/?page=1&cat=2 

http://www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/s-berknar-man-ekologiskafotavtryck/1157938-ekologiska-fotavtryck-s-berknar-man-ekologiska-fotavtryck 

Matsvinn-http://www.klimatsmart.se/?page=videos&search=skolor&id=1554

Exempel på brev till skolledningen 

Här följer ett exempel på brev till skolledningen. Du/ni kan använda det som mall. Ändra i det så att det passar 

er skola. Börja helst med att göra en liten utredning som klargör vad skolan redan idag gör för att minska 

sina utsläpp. 

Mer klimatsmart, etisk och hälsosam mat i skolan! 

Hej rektor! 

Nu har vi lärt oss en del nytt som vi tror att skolan kan dra nytta av! 

Maten vi äter i skolan påverkar inte bara klimatet och vår hälsa utan också människors arbets- och levnadsförhållanden. 

Det finns idag över 25 miljoner klimatflyktingar, mer än 900 miljoner människor hungrar och 

mer än 800 miljoner saknar tillgång till rent dricksvatten. Detta samtidigt som allt fler människor i Sverige 

drabbas av kostrelaterade sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, typ-2 diabetes. 

Maten står för mellan 20-25 procent av vår klimatpåverkan. Såväl läroplanen och regeringens handlingsplan 

för miljöanpassad upphandling som andra nationella och internationella åtaganden lägger grunden och 

målen för arbetet med en hållbar utveckling. 

Vi vill att vår skola minskar sin klimatpåverkan genom att köpa mer klimatsmart och etisk mat. Vi har nu lärt 

oss en del som ligger i linje med läroplanen:”Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så 

att de dels själva kan medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt 

till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner 

och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” 

Nu tycker vi att det är högt tid för oss på skolan att klimatanpassa våra inköp. Vi vill bidra till vad som står i 

läroplanen: ”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt 

kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor.” 

Genom att exempelvis köpa in mer rättivsemärkta produkter kan skolan också bidra till bättre arbets- och 

levnadsförhållanden för människorna som försörjer sig på jordbruk i utvecklingsländerna. Vilket också 

skapar möjligheter att utveckla mer hållbara jordbruksmetoder. 

Vi är flera som vill att vår skola ska påbörja arbetet och omställningen för en mer hållbar matproduktion 

och konsumtion. Skolan kan dessutom spara en hel del pengar att tänka mer klimartsmart. Vi föreslår därför: 

•Att skolan utarbetar en miljöanpassad och etisk upphandlingspolicy 

•Att skolan inför dagliga vegetariska matalternativ 

•Att skolan inför inför minst en köttfri dag i veckan 

•Att skolan köper in mer närodlade och säsongsanpassade frukter och grönsaker 

•Att skolan köper in mer ekologiska livsmedel 

•Att skolan köper in KRAV eller MSC- märkt fisk för ett mer hållbart fiske 

•Att skolan börjar väga matsvinnet och slutar kasta mat 

•Att skolan ökar inköpen av Fairtrade märkta livsmedel 

•Att skolan följer Livsmedelsverkets råd om bra mat i skolan 

•Att skolan sedan ansöker om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling hos Skolverket 

Kanske kan vi få träffa dig och inköpsansvarig för att se vad skolan redan gör och vad vi skulle kunna 

förändra! 

Vänligen! 

NN

Medborgarförslag/Motion 

Här följer ett exempel på ett medborgarförslag till kommunen. Du/ni kan använda det som mall. 

Ändra i det så att det passar er kommun. Börja helst med att göra en liten utredning som klargör 

vad kommunen redan idag gör för att minska sina utsläpp. Det går också att kontakta några av de 

lokala partierna och fråga dem om de kan motionera i kommunfullmäktige. De vet ju ofta en hel 

del om vad kommunen redan gör och kan hjälpa till att se bristerna. Men kom ihåg att tänka själv 

och hela tiden söka mer information! 

Maten står för 20-25 procent av vår klimatpåverkan från det att den produceras till dess att 

maten hamnar på tallriken. Maten vi köper påverkar inte bara klimatet, miljön och vår hälsa, den 

produceras ofta av bönder och lantarbetare som får dåligt betalt och lever under mycket svåra 

levnadsförhållanden i utvecklingsländer. Det finns idag över 25 miljoner klimatflyktingar, mer än 

900 miljoner människor hungrar och mer än 800 miljoner saknar tillgång till rent dricksvatten. 

Detta samtidigt som allt fler människor i västvärlden drabbas av kostrelaterade sjukdomar som 

cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, typ-2 diabetes, etc. 

Vår kommun kan påverka utvecklingen för en mer hållbar matproduktion och konsumtion, och 

samtidigt förändra situationen för ett stort antal människor runtom i världen genom att välja mer 

klimatsmart och etisk mat. Detta kan också bidra till att uppnå flera av Sveriges miljömål såsom 

•begränsad klimatpåverkan, •en giftfri miljö,• ett rikt växt- och djurliv, •minskad 

övergödning, • grundvatten av god kvalitet, •hav i balans samt en levande kust och 

skärgård. 

Regeringen har sedan länge tagit fram en handlingsplan som kommuner och landsting kan 

använda sig av. I den står det bland annat att offentliga upphandlare ska ställa mer miljömässiga 

och etiska krav på de livsmedel som köps in. Till alla offentliga upphandlares hjälp finns dessutom 

Miljöstyrningsrådets och Sveriges Kommuner och Landstings stöd, information, verktyg och 

utbildningar. 

Arbetet har redan påbörjats på flera håll i landet. Malmö kommun har till exempel integrerat 

miljömässiga, etiska och sociala principer i sin upphandlingpolicy. Den har också ett miljöprogram 

som är utgångspunkten för kommunens klimat och miljöarbete, och var först i Sverige att få en 

Fairtrade City-diplomering (2006). 

Vår kommun har kommit en bit på vägen men borde nu intensifiera sitt klimat- och miljöarbete. 

Vi måste påbörja en genomgripande omställning för ett mer hållbart samhälle och utveckling. 

Det är helt nödvändigt och kommer att löna sig nu och på längre sikt! Jag/Vi föreslår därför: 

•Att kommunen utarbetar en miljöanpassad och etisk upphandlingspolicy 

•Att kommunen påbörjar arbetet för en Fairtrade City diplomering 

•Att kommunen inför dagliga vegetariska matalternativ 

•Att kommunen inför inför minst en köttfri dag i veckan 

•Att kommunen köper in mer närodlade och säsongsanpassade frukter och grönsaker 

•Att kommunen köper in mer ekologiska livsmedel 

•Att kommunen köper in KRAV eller MSC- märkt fisk för ett mer hållbart fiske 

•Att kommunen börjar väga matsvinnet på skolor och arbetsplatser och minska svinnet 

•Att Miljöstyrningsrådets kriterier ska användas när kommunen köper in livsmedel 

............................................................ 

Ort och datum 

........................................................... 

Nanm och underskrift

Kom igång 

och skriv en 

insändare! 

Kontakta media eller skriv en insändare! 

Har du/ni börjat påverka skolan eller kommunen? Det kan mycket väl vara en intressant nyhet för lokalpressen. 

Ring de lokala medierna och berätta vad ni gör, och fråga om de inte vill 

komma ut och göra en intervju med er! 

Har du något annat du vill nå ut med? Ett sätt är att skriva insändare. Det kan bli en rolig och spännande 

process för att nå ut till flera och påverka genom att sprida sina åsikter. En insändare läses 

av många fler människor än en debattartikel! 

Har du blivit inspirerad av något särskilt som du skulle vilja nå ut med till andra. Kanske har sett 

en spännande film om skövling av regnskog i Amazonas eller läst en artikel om hur klimatförändringar 

påverkar glaciärsmältningen i Anderna. Skulle det vara kul att få en insändare publicerad? Använd dig av 

det bakgrundsfakta du fått inspiration från och skriv en kort insändare. 

1. Skriv kort och koncist, 1000 tecken (en fjärdedels till en tredjedels sida) är en bra riktlinje. Man hinner 

säga en sak bra. Fundera över att dela upp i flera insändare om du vill säga flera saker. 

2. Vad är syftet? Folkbildning? Påverkan? Skriv dock inte läsaren på näsan. Låt läsaren själv vara smart 

och dra slutsatsen. Om du vänder dig till en nationell politiker, nämn för- och efternamn, då politiker har 

mediasök på sina namn. 

3. En insändare får gärna vara personlig i tonen. Är skribenten upprörd eller glad över något så kan det 

lysa igenom i ordvalet och tonen. Samtidigt vill skribenten nå så många läsare som möjligt och då kan 

man inte använda ett alltför grovt eller slarvigt språk. Om man verkligen vill påverka andra är det bra med 

sakskäl. Var saklig. Humor! Kolla fakta (i synnerhet siffror och namn). Var rädd om trovärdigheten. 

4. Media gillar: Kopplingar till det dagsaktuella, liten mot stor, avslöjanden, närhetsprincipen (kopplingar 

till orten), det oväntade, jämförelser (gärna i siffror), konfrontation, brott och straff, löftesbrott och svek, 

det upprörande, det fyndiga, det trendiga, det spektakulära, kändisar, framgångssagan. Alltså kan man 

vinkla text och rubrik på något av ovan. 

5. Läs och låna! Återanvänd gärna nyhets- och debattartiklar som du läser. Ordet är fritt och vissa åsikter 

förtjänar att spridas igen. Välj ut ett stycke, bearbeta, argumentera och vips så är det klart på tio minuter. 

6. Sätt en rubrik som lockar (se under nummer 4 ovan)– men räkna inte med att få behålla den. Syftet 

med en bra rubrik är att fånga insändarredaktörens och läsarnas intresse (inte skriva på näsan). 

7. Skriv lättläst – korta meningar! Undvik förkortningar och svåra ord. 

8. Låt någon läsa texten och föreslå ändringar. Alla våra 

texter blir bättre av kritisk granskning. 

9. Använd gärna insändare som ett sätt att arbeta med omvärldsanalys i 

arbetsgruppen/ klassen. En eller flera personer är ansvarig/a att 

förbereda en insändare inför varje möte. Insändaren diskuteras, 

revideras och kan sen skickas i arbetsgruppens 

eller klassens namn. 

10. Avsändaren. Skriv under med exempelvis ”NN, 

klass, skola” Kom ihåg att lägga till din boendeort (flera 

redaktioner skriver alltid ut boendeorten) och skicka med 

telefon-nummer (då en del redaktion vill ha möjlighet att 

kontakta dig). 

Några exempel på insändare: 

http://gd.se/insandare/1.2745948-infor-en-vegetarisk-dag-i-skolan 

http://latinamerikagrupperna.se/insandare-agera-nu-reinfeldt-klimatet-vantar-inte 

Vill du fördjupa dig mer i hur man skriver insändare: 

Om insändare- http://www.mediekompass.se/iskolan/lektionstips/lektionstipstemp/57-demokrati/349-skriv-insaendare-och-debattartiklar- 

PDF om åsiktstexter( del B)- http://www.mediekompass.se/iskolan/lararmaterial/varalaerarmaterial/1167-tidningens-texter 

INSÄNDARE 

I skolmatskön häromdagen hörde jag hur två elever diskuterade 

ivrigt om klimatförändringar. En av dem menade 

med kritisk röst: ”Det här med klimatförändringar är bara 

en bluff, tror jag, och om det skulle vara sant så skulle det ju 

bara innebära varmare somrar för oss och att vi slipper fler 

kalla vintrar.” Faktum är att klimatförändringarna redan idag 

påverkar människors levnadsförhållanden runt om i världen 

med smältande glaciärer och naturkatastrofer som leder 

till alltfler klimatflyktingar. En fjärdedel av en vanlig familjs 

klimatpåverkan kommer från maten. Om alla svenskar skulle 

byta ut kött mot grönsaker en dag i veckan så skulle det spara 

koldioxidutsläpp motsvarande 1 års utsläpp från sammanlagt 

233 000 bilar. Att betänka detta nästa gång man står i skolmatskön 

skulle innebära ett steg i rätt riktning. 

Kort insändare om 

klimatsmart mat i skolan

Faktablad - Klimatsmart, etisk 

och hälsosam mat 

Vi står inför en rad olika utmaningar idag. En del av problemen är skogsskövling (för boskapsuppfödning, 

exploatering av träd och odling av palmolja, soja och biobränslen etc), vårt jordbruk som 

bidrar till förorening och övergödning av vattendrag, dåliga löner och levnadsförhållanden för människorna 

som producerar en del av våra livsmedel i utvecklingsländer. Det finns redan idag 25 miljoner 

klimatflyktingar, 800 miljoner människor saknar rent dricksvatten och mer än 900 miljoner människor är 

undernärda. Det flesta av problemen går att förebygga eller motverka om vi väljer att tänka i mer 

hållbara matvanor. Det är här klimatsmart, etisk och hälsosam mat kommer in i bilden. 

Mellan 20 och 25 procent av världens utsläpp av växthusgaser beror på maten. Det betyder att vi kan 

göra mycket för klimatet och miljön bara genom att ändra våra matvanor men också genom att skolor 

och kommuner köper in mat som bidrar till en mer hållbar livsmedelsproduktion. En av de största 

bidragande faktorerna till vår ökande klimatpåverkan är den växande köttkonsumtionen. Sedan 1990talet 

har köttkonsumtionen i Sverige ökat med ungefär 40 procent enligt Livsmedelsverket. Detta 

påverkar inte bara vår hälsa, det bidrar dessutom till att viktig regnskog skövlas för att ge plats åt 

boskapsuppfödning och storskaliga sojaodlingar som används i fodret till våra kor, grisar och kycklingar. 

Genom att införa ett vegetariskt alternativ varje dag, eller minst en köttfri dag i veckan kan vi 

minska vår klimatpåverkan rejält. I allt vi gör behöver vi tänka i hållbarhetstermer och i det här faktabladet 

finns inspiration, tips och information om hur vi kan göra det. 

Vad är klimatsmart mat? 

Klimatsmart mat är mat som påverkar miljön och klimatet i så liten utsträckning som möjligt och som 

tillåter framtida generationer att leva ett liv med de resurser och möjligheter vi har idag. Några exempel 

på klimartsmart mat: 

• Ekologisk mat, som har så lite påverkan på miljön som möjligt. 

• Närodlade livsmedel som frukt och grönt. Miljö- och klimatpåverkan beror dels på hur långt maten 

transporterats men också mängden energi som gått åt under produktionen, odling, 

förädling, nedfrysning, etc. 

• Säsongsanpassade grönsaker och frukter istället för långväga transporterade eller växthusodlade som 

bidrar till utsläpp av växthusgaser. 

• Grova grönsaker som kål och rotfrukter. De är oftare frilandsodlade till skillnad mot de grönsaker som 

odlas i energikrävande fossildrivna växthus. 

• Ät mer varierade vegetariska alternativ och minska köttkonsumtionen. Genom att inför två 

köttfria dagar i veckan gör vi en stor insats för en mer hållbar matproduktion och konsumtion. Välj vilt, 

ekologiskt kött eller beteskött av nöt och lamm som bidrar till att bevara det svenska odlingslandskapet. 

• Miljömärkt fisk och skaldjur, så att framtida generationer också får möjligheten att äta fisk. KRAV och 

MSC (Marine Stewardship Council) är två märkningar man kan välja för ett mer hållbart fiske.

• Minska svinnet. Väg maten som slängs och informera elever, personal eller invånare om svinnets kostnad. 

Exempelvis så slänger vi 65 kg fullt ätbar mat per person i Sverige varje år. I en rapport från Livsmedelsverket 

beräknas matsvinnet i Sveriges skolor kostar mellan 100-300 miljoner kronor årligen. Det är pengar som kan 

användas för att köpa in mer ekologisk mat, men svinnet innebär också klimatpåverkan helt i onödan. 

Vad är etisk mat? 

Mer än en miljard av världens sex miljarder människor lever på under en dollar om dagen, enligt 

Världsbanken. En dollar är långt ifrån tillräckligt för att täcka en människas dagsbehov av mat. Orsakerna är 

flera, dels den ojämna fördelningen av resurser, mark men också näringsrika livsmedel. Många av de människor 

som producerar vår mat lever under dåliga levnads- och arbetsförhållanden. Det är här inköpen av mer 

etisk mat kan göra en skillnad. Etisk mat handlar om att maten ska produceras med respekt för de mänskliga 

rättigheterna och ge människor möjligheten att utveckla en mer hållbar livsmedelsproduktion. Exempel på 

märkningar med etiska och sociala krav är Fairtrade och KRAV. 

Vad är hälsosam mat? 

Hälsosam mat är i det här fallet näringsrik mat, som ger kroppen den näring den behöver. Mat utan rester 

av bekämpningsmedel från jordbruket och olika tillsatser, socker etc. Näringsrik mat är A o O för kroppens 

olika funktioner. Det är också viktigt att sätta sig in mer i vad maten vi äter idag faktiskt innehåller och hur det 

påverkar vår hälsa och miljö. Förutom i skolmatsalen så bör man se över vad som erbjuds i skolkafeterior och 

kiosker. 

Hur kan skolor och kommuner bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion? 

Upphandlingsansvariga, beslutsfattare och personal på skolor och kommuner har en avgörande roll i arbetet 

för en mer hållbar matproduktion och konsumtion. Genom att utarbeta en miljöpolicy med tydliga mål, 

kriterier och indikatorer som alla kan jobba med och utvärdera, kan kommunerna påverka utveckligen åt rätt 

håll. Skolan har en nyckelroll vad gäller barn och ungdomars matvanor och kan integrera informationen om 

matens påverkan på miljön och klimatet i undervisningen. Kommuner kan i sin tur se till att engagera 

invånarna i arbetet och föregå med gott exempel för andra. Bara kreativiteten kan sätta gränser för vad vi kan 

åstadkomma tillsammans. 

En del exempel på vad skolor och kommuner kan göra redan nu: 

• Arbeta för en Fairtrade City-diplomering 

• Personal och beslutsfattare kan ta del av de utbildningar och information som Fairtrade, KRAV och 

Miljöstyrningsrådet har att erbjuda om matens klimat och miljöpåverkan 

• Införa dagliga vegetariska matalternativ och minst en köttfri dag i veckan 

• Utarbeta en klimatsmart och etisk upphandlingspolicy för kommunen 

• Köpa in mer närodlade och säsongsanpassade frukter och grönsaker 

• Väga matsvinnet i skolor för att göra elever och personal mer medvetna om kostnader och klimatpåverkan, 

spara pengar och samtidigt minska skolans klimat och miljöpåverkan 

• Ansöka om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling hos skolverket 

Hjälp och stöd 

Till offentliga upphandlare och beslutsfattares hjälp finns Miljöstyrningsrådets information och verktyg för en 

mer miljöanpassad och etisk upphandling. Men även Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen, Skolmatens 

vänner, Livsmelsverket, etc har tagit fram en hel del information om hur vi kan göra våra matvanor och matproduktion 

mer hållbar för att minska vår miljö och klimatpåverkan.

Goda 

exempel 

Malmö kommun i täten med Fairtrade City diplomering, 

miljöprogram och upphandlingspolicy 

2006 blev Malmö kommun först i Sverige med att få en Fairtrade City-diplomering. De har 

idag ett miljöprogram som är utgångspunkten för allt miljöarbetet i kommunen för att uppnå 

och upprätthålla ett hållbart samhälle. De har också en hel del andra spännande projekt på 

gång inom flera områden vad gäller hållbar utveckling. Malmö kommun har dessutom en upphandlingspolicy 

som styr alla de inköp som kommunen gör för att underlätta arbetet med att 

ställa mer miljökrav, sociala och etiska krav på maten som köps in. 

Inspirerande odlingsprojekt i Seved 

I april 2008 startade det treåriga odlingsprojektet ”Barn i stan” på bostadsområdet Seved i 

Malmö. Projektet drivs av föreningen Hidde IyoDhaqan med bidrag från bland annat Allmänna 

arvsfonden. Syftet med projektet är att bygga broar genom möten och förståelse över generationsgränser 

och mellan olika kulturer. Projektet har hittills resulterat i utbyte av kunskaper, 

recept och historier genom odling. Barn, äldre och alla andra i bostadsområdet har på olika 

sätt varit engagerade och deltagit odlingen av bland annat blommor, grönsaker, kryddor. 

Odling har varvats med livliga diskussioner om hur man tillagar diverse ingredienser på bästa 

sätt, vilka kryddor som ska användas eller hur man lagar en rätt på bästa sätt. Linnea Wettermark 

som varit projektansvarig säger att hon tänkte mer på hållbarhetsperspektivet och att 

öka självhushållningen i städerna innan starten av projektet. Enligt Barn i Stans hemsida var 

utgångspunkten för projektet att skapa en mötesplats för Seved seniorer och invandrarbarn 

med odlingen som ett instrument. 

”Alla åldersgrupper är lika intresserade av mat. Odling, grödor och mat lockar fram minnen 

och levnadsberättelser hos människorna. Att få höra många berättelser om till exempel 

kryddor och annan växtlighet är berikande för alla.” 

- Linnea Wettermark, Projektansvarig för Barn i stan.

Norrbottens läns landsting köper in mer lokalproducerat 

Norrbottens läns landsting har kommit en lång väg i sitt klimat och miljöarbete. De har utarbetat en 

miljöpolicy som styr miljöarbetet, de arbetar även fortlöpande med att öka andelen ekologiska och 

närodlade livsmedel. Mer närodlade livsmedel har de kunnat köpa in genom att dela upp sina inköp 

(för att inte bryta mot konkurrenslagarna). Enligt Miljöstyrningsrådet får upphandlare ställa både 

etiska krav och miljökrav i upphandlingen, ju fler som gör det desto bättre. Eller som Norrbottensläns 

landsting själva skriver i sin miljöpolicy: 

Det långsiktigt hållbara samhället är en stor utmaning som kommer att kräva svåra beslut, stora 

omställningar och tydliga hänsynstaganden – både för myndigheter, företag, organisationer och 

den enskilde norrbottningen. För att nå framgång måste hållbarhetsperspektivet tas med i alla 

sammanhang när vi formar vår framtid. 

Mer om Malmös miljöarbete och etiska arbete 

•http://www.malmo.se/Kommun--politik/Vart-Malmo/Vart-Malmo/Vart-Malmo-artiklar/10-27-2010-Siktepa-en-godare-matkultur.html 

•Om Malmös klimat arbete http://www.malmo.se/klimat 

Mer om att odla i staden eller på skolor 

•Barn i Stan- http://www.barnistan.info/kolonilotten.html 

•”Framgangsrik odling stärker sociala kontakter”- http://www.movium.slu.se/nyheter/lasmer.cfm?408 

•Odla mer i staden- http://www.kagus.nu/odling/index.shtml 

•Odla pa skolgarden- http://www.natur.pedc.se/index.asp?IDnr=1634 

•En samling lankar för inspiration- http://www.hutiskolan.se/odla-i-staden.html 

Mer om Norrbottensläns landsting 

•Norrbottens läns landsting http://www.nll.se/upload/IB/lg/sekr/lfu/plan/Landstingets_milj%C3%B6policy. 

pdf 

Andra goda exempel 

•http://www.msr.se/sv/Livsmedel/Mat-och-miljo/Goda-rad-for-miljosmarta-matval/Avfallshantering/ 

•Miljöstyrningsrådets goda exempel. http://www.msr.se/sv/Livsmedel/Goda-exempel/

Vad är nästa steg? 

Efter att ha fördjupat oss en del i problem och lösningar som finns i den nuvarande livsmedelsproduktionen 

och livsmedelskonsumtionen är det dag att ta nästa steg. 

Mat och rent dricksvatten är livsnödvändigt för oss alla, för att vi ska kunna fungera, utvecklas 

och leva ett värdigt liv med alla de möjligheter som finns idag. Om alla skulle leva som vi gör idag 

skulle jordens resurser inte räcka till kommande generationer eller ens till alla de människor som 

vi delar planeten med idag. Andra civilisationer som utvecklats till storslagna samhällen har slutat 

att växa, eller helt gått under på grund av bl.a matbrist som orsakats av överutnyttjande av jordens 

resurser, miljöförstöring, etc. 

Brist på livsmedel och andra naturresurser har ofta varit och är fortfarande några bidragande 

orsaker till många konflikter. Teknologin kan hjälpa oss till en viss del idag, men vi får inte glömma 

bort att naturens kretslopp behöver ha sin gång, så att inte obalans uppstår och våra liv drabbas. 

Människan är vare sig hon vill eller inte, en del av naturen. Naturen klarar sig bättre utan oss, men 

vi behöver naturen för att överleva. 

Det finns så mycket möjligheter och alternativ till hands idag för en mer hållbar utveckling och 

livsstil. Exempel på fler saker vi kan utveckla eller använda oss mer av är miljövänlig el och 

teknologi, ekologiska kläder och rättvisemärkta kläder, miljövänliga hus eller kretsloppshus, hållbara 

transporter, klimatsmart stadsplanering, kollektivtrafik, elbilar, klimatsmarta kommuner, etc. 

Allt detta och mycket mer har vi inom räckhåll redan idag. 

Det är en spännande tid vi lever i full av utmaningar, där vi tillsammans med andra kan välja en 

annan väg, en annan livsstil. En väg som respekterar naturen och alla människors rätt till ett 

värdigt liv för en mer hållbar utveckling. 


• SVT. Detta kan du göra för att minska din klimatpåverkan- http://svt.se/2.42521/1.721974/detta_kan_du_gora_sjalv/ 

• Gröna Bilister- http://www.gronabilister.se/public/enter.php?stat=1 

• Naturskyddsföreningen. Grön guide- http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ 

• Local Action and climate change- Swedish Experiences- http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc39454_1.pdf 

• Skriv ett eget klimatavtal- http://mittavtal.coolaklimatet.nu/

• WWFs sida om utbildning 

www.wwf.se/utbildning/utbildning-startsida/1163362utbildning-start-skola-lromedel-kurs-fortbildning 

• Fairtrade i plugget. Lite fler tips på vad du kan göra i 

din skola http://www.fairtrade.se/cldoc/982.htm 

• Lektionsbanken. Gruppövning: Räcker våra resurser?http://www.lektionsbanken.kov.se/public/ShowArticle.aspx?MaterialID=0&ArticleID=118 

• Lektionbanken. Gruppövning. Vad kostar ekomaten? 

http://www.lektionsbanken.kov.se/public/ShowArticle.aspx?MaterialID=0&ArticleID=119 

• Klimatexperiment i skolan www.klimat-x.se/ 

Länkar för mer 

inspiration 

& information 

• Matens pris. Ett reportage producerat av Sveriges radio 2010- Om vår ohållbara matproduktion, 

med exempel fran hela världen- http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3737&gru 

pp=10485&artikel=3471608 

• Livsmedelsverket rekommendationer för bra mat i skolan. http://www.slv.se/upload/dokument/ 

mat/mat_skola/Bra_mat_i_skolan_2007.pdf 

• KRAV:s information om ekologiska produkter och annat användbart http://www.krav.se/skola/ 

Ekoskolan/Fakta/ 

• Frågor och svar från Jordbruksverket http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/dusomarkonsument/rackermatentillhelavarlden/fragorochsvar.4.72e5f95412548d58c2c80001159.html 

• Vad innehåller maten? Användbar fakta om innehållet i vår mat och varför vi behöver äta en 

varierad kost. http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/ 

• Ekomatcentrum. Guide till matansvarig personal på skolor och kommuner http://www.ekomatcentrum.se/files/Matklimatochekologiir&storhushall2010.pdf 

•Olika repportage fran Sveriges Radio p1 om odling i städerna - http://sverigesradio.se/sida/laddaner.aspx?programid=3411 

•Folkhälsoguiden. Ät S.M.A.R.T www.folkhalsoguiden.se/upload/Mat/Broschyrer%20och%20 

material/%c3%84t%20SMART%20Minifolder%202008.pdf 

•Skolmatens vänner- Så kan du påverka - http://www.skolmatensvanner.se/sa_kan_du_paverka.php 

•Fakta om skolmat i Sverige- http://www.skolmatensvanner.se/fakta_om_skolmat.php 

•Klimatportalen. Om växthuseffekten och växthusgaser- http://www.miljoportalen.se/luft/ 

vaexthusgaser/vaexthuseffekt-och-vaexthusgaser-vad-aer-det-egentligen 

•Miljöportalen. Arbeta med miljömål i skolan. http://www.miljomal.nu/Undre-meny/Att-arbetamed-miljomalen-i-skolan/ 

•Naturskyddsföreningen. Mat för bättre klimat- http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/ 

Foreningsdokument/Faktadokument/Fakta_mat_for_battre_klimat.pdf 

•Miljöportalen. Arbeta med miljömål i skolan.-Miljöportalen. Arbeta med miljömål i skolan. http:// 

www.miljomal.nu/Undre-meny/Att-arbeta-med-miljomalen-i-skolan/ 

•Ekomatsedeln. Verktyg för ekologiska menyer i storhushåll- i http://www.ekomatsedeln.se/sida. 

aspx?id=6

Källor 

• Livsmedelsverket. “Miljösmarta val”. 

• Fairtrade. Rurik. http://www.fairtrade.se/obj/docpart/c/cd7c0cb31d5e177d70bedf797e2dd39d.pdf 

• Globala röster. nr. 4. 2007. Matsuveränitet- för en framtid utan hunger 

• Livsmedelsverket. Fel! Ogiltig hyperlänkreferens. 

• Naturskyddsföreningen. Kött och klimat. www.naturskyddsforeningen.se/.../broschyr_jordbruk_kott.pdf 

• Naturskyddsföreningen. Mat och Klimat- Faktaunderlag Miljövänliga Veckan 2009:1. s. 7 

• Livsmedelsverket. Fisk och skaldjur. http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo/Fisk-och-skaldjur/ 

• Fairtrade Sverige. http://www.fairtrade.se/cldoc/627.htm 

• Statens folkhälsoinstitut. Vad kostar hållbara matvanor? http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Vad-kostar-hallbara-matvanor-Battre-halsa-battre-miljo-och-pengar-over/ 

• Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över.http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Vad-kostarhallbara-matvanor-Battre-halsa-battre-miljo-och-pengar-over/ 

• 

• Jordbruksverket. Gödsel och miljö 2011.http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/ 

Pdf_ovrigt/ovr206.pdf 

• Livsmedelsverket. På väg mot miljöanpassade kostråd. http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/ 

mat_naring/2008_livsmedelsverket_9_miljoanpassade_kostrad.pdf 

• Livsmedelsverket. Kött, nöt, lamm, gris och kyckling- http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo/Kottnot-lamm-gris-och-kyckling/ 

• Norrbottens läns landstings uppphandlingspolicy- http://www.nll.se/webb/Landstingsdirektorens-stab/ 

Sekretariatet/-Politik/Landstingets-styrdokument/Landstingets-regler/Miljo/Livsmedel/ 

• Worldbank. The Challenge: Reducing Poverty. http://www.worldbank.org/progress/reducing_poverty. 

html 

• Norrbottens läns landstings miljöpolicy- http://www.nll.se/upload/IB/lg/sekr/lfu/plan/Landstingets_ 

milj%C3%B6policy.pdf 

• Malmös upphandlingspolicy. http://www.malmo.se/Foretagare/Offentlig-upphandling/Lagar-och-riktlinjer/Hallbar-upphandling.html 

• Barn i Stan- http://www.barnistan.info/kolonilotten.html• Naturvårdsverket. Klimatanpassad mat. 

http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Klimat/Konsumtion-och-klimat/Klimatanpassad-mat/ 

• Naturvårdsverket. Minskat svinna av livsmedel i skolkök. Erfarenheter och framgångsfaktorer. http:// 

www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5979-8.pdf 

• Jordbruksverket. Varför har EU en gemensam jordbrukspolitik. http://www.sjv.se/amnesomraden/handel/politikochframtid/eusjordbrukspolitik/varforengemensamjordbrukspolitik.4.6beab0f111fb74e78a7800 

0936.html 

• Klimatkommunerna- http://www.klimatkommunerna.se/?page=page43fd7fb10f986 

• Naturskyddsföreningen. Miljö, mat, klimat och utveckling- http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/rapport_miljo_matklimatutveckling.pdf 

• Lantbrukarnas riksförbund. Ställ krav vid offentlig upphandling 

• Regeringen. Handlingslan för offentlig upphandling. http://www.regeringen.se/sb/d/8827/a/78711 

• Lantbrukarnas riksförbund. 2010. Ställ krav. upphandling av livsmedel i offentlig sektor 

• Ekologiska lantbrukarna. Producentguide för offentlig upphandling. 1999. 

• Naturskyddsföreningen. Rapport om soja som foder och livsmedel i Sverige- konsekvenser lokalt och 

globalt. 

• Regeringens skrivelse. Miljöanpassad offentlig upphandling Skr. 2006/07:54 

• EkoMatCentrum. Mat, klimat och ekologi i restauranger och storhushåll 

• Livsmedelsverket. bra mat i skolan. Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. 

• Ekologiska lantbrukarna. Det osynliga goda. Om ekologisk mat. 

• FAO. Undernourishment around the world 2010. 

• Jordbruksverket. Varför har EU en gemensam jordbrukspolitik? 

• Naturskyddsföreningen. Klimat och utveckling. www.naturskyddsforeningen.se/.../rapport_miljo_matkli 

• Om matsuveränitet. http://rentmjol.nu/om-matsuver-nitet-0 

• Unicef. Vatten och hygien. http://www.unicef.se/om-unicef/fakta-om-unicef-och-barns-rattigheter/ 

snabbfakta/vatten-och-hygien

”Almost half of the people in the world are peasants. 

Even in the high-tech world, people eat food produced by peasants. 

Small-scale agriculture is not just an economic activity; it means life for 

many people. The security of the population depends on the well-being 

of peasants and sustainable agriculture. To protect human life it 

is important to respect, protect and fulfill the rights of the peasants. 

In reality, the ongoing violations of peasants’ rights threaten human life.” 

- Declaration of Rights of Peasants, Women and Men. 

La Via Campesina.

Vad är hälsosam mat? - Latinamerikagrupperna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?