5 Avbrytande av volontrens arbete i samarbetsorganisationen

Anställningsvillkor för UBVs utsända 

personal i utvecklingssamarbete 

rev. 2007-05-31

Anställningsvillkor för UBVs utsända personal i utvecklingssamarbete – rev.20070531 

Innehållsförteckning 

1 INLEDNING ................................................................................................................ 4 

2 ALLMÄNT................................................................................................................... 4 

3 ÅTAGANDEN ............................................................................................................. 4 

3.1 ALLMÄNNA ÅTAGANDEN FÖR DEN ANSTÄLLDE ...................................................... 4 

3.2 ÅTAGANDEN FÖR UBV GÄLLANDE DEN ANSTÄLLDE.............................................. 5 

3.3 ÅTAGANDEN FÖR DEN ANSTÄLLDE GÄLLANDE SAMARBETSORGANISATIONEN ....... 5 

3.4 ÅTAGANDEN FÖR DEN ANSTÄLLDE GÄLLANDE LAND/REGIONGRUPPSARBETE ........ 5 

3.5 SPECIELLA ÅTAGANDEN (UTÖVER DE ALLMÄNNA) FÖR KOORDINATÖRER .............. 6 

4 ANSTÄLLNINGSVILLKOR..................................................................................... 6 

4.1 ANSTÄLLNINGSFORM.............................................................................................. 6 

4.2 GRUNDKONTRAKT .................................................................................................. 7 

4.3 FÖRLÄNGNING AV ANSTÄLLNINGSAVTALET ........................................................... 7 

4.4 FÖRLÄNGNING AV AVSTÄLLNINGSAVTALET, P.G.A. TIDSBEGRÄNSAD INSATS......... 7 

5 UBVS AVTAL MED SAMARBETSORGANISATIONEN .................................... 8 

6 AVBRYTANDE AV DEN ANSTÄLLDES ARBETE I SO..................................... 8 

6.1 UBV SÄGER UPP SAMARBETSAVTAL MED SO......................................................... 8 

6.2 SO SÄGER UPP SAMARBETSAVTAL MED UBV......................................................... 8 

6.3 ARBETSBRIST.......................................................................................................... 8 

6.4 OMPLACERING AV DEN ANSTÄLLDE........................................................................ 8 

7 UPPSÄGNING AV ANSTÄLLNINGSAVTAL ....................................................... 9 

7.1 DEN ANSTÄLLDE SÄGER UPP SIG ............................................................................. 9 

7.2 UBV SÄGER UPP DEN ANSTÄLLDE .......................................................................... 9 

8 ARBETSTID, SEMESTER, TJÄNSTLEDIGHET.................................................. 9 

8.1 ARBETSTID ............................................................................................................. 9 

8.2 SEMESTER............................................................................................................... 9 

8.3 TJÄNSTLEDIGHET UTAN LÖN................................................................................. 10 

8.4 TJÄNSTLEDIGHET MED LÖN................................................................................... 10 

8.5 ÖVERTID OCH FLEXTID ......................................................................................... 10 

9 EKONOMISKA VILLKOR..................................................................................... 11 

9.1 DEN ANSTÄLLDES ERSÄTTNING ............................................................................ 11 

9.2 GRUNDLÖN........................................................................................................... 11 

9.3 FÖRLÄNGARLÖN................................................................................................... 11 

9.4 HEMMATILLÄGG................................................................................................... 11 

9.5 HYRESERSÄTTNING I TJÄNSTGÖRINGSLANDET...................................................... 11 

9.6 SVERIGELÖN......................................................................................................... 12 

9.7 SKATT................................................................................................................... 12 

10 BARN OCH BARNERSÄTTNING ..................................................................... 12 

10.1 BARN.................................................................................................................... 12 

10.2 MEDFÖLJANDE BARN............................................................................................ 12 

10.3 BARNTILLÄGG ...................................................................................................... 13 

10.4 BARN I SVERIGE ................................................................................................... 13 

2


10.5 BARN SOM FÖDS UNDER KONTRAKTSTIDEN I LATINAMERIKA............................... 13 

10.6 BARN SOM ADOPTERAS UNDER KONTRAKTSTIDEN I LATINAMERIKA .................... 13 

10.7 TJÄNSTLEDIGHET UTAN LÖN I SAMBAND MED GRAVIDITET................................... 14 

10.8 FÖRLOSSNINGSBIDRAG ......................................................................................... 14 

11 BIDRAG ................................................................................................................. 14 

11.1 FÖRSÄKRINGSKASSANS BIDRAG ........................................................................... 14 

11.2 UTRESEBIDRAG..................................................................................................... 14 

11.3 STARTBIDRAG....................................................................................................... 15 

11.4 FLYTTBIDRAG INOM TJÄNSTGÖRINGSLAND/REGION ............................................. 15 

11.5 FLYTTBIDRAG TILL ANNAT TJÄNSTGÖRINGSLAND/REGION ................................... 15 

11.6 HEMRESEBIDRAG VID KONTRAKTETS AVSLUTANDE ............................................. 15 

11.7 ÖVRIGT................................................................................................................. 16 

12 RESOR & TRAKTAMENTE .............................................................................. 16 

12.1 RESOR ALLMÄNT .................................................................................................. 16 

12.2 RESOR TILL TJÄNSTGÖRINGSLANDET.................................................................... 16 

12.3 ARBETSRESOR I TJÄNSTGÖRINGSLANDET ............................................................. 16 

12.4 ARBETSRESOR TILL SVERIGE OCH LATINAMERIKA ............................................... 16 

12.5 RESOR FRÅN TJÄNSTGÖRINGSLANDET EFTER AVSLUTAD KONTRAKTSTID............. 16 

12.6 LAND/REGIONGRUPPSMÖTEN................................................................................ 17 

12.7 ÖVRIGA MERKOSTNADER UNDER ARBETSRESOR................................................... 17 

13 FÖRSÄKRINGS- OCH PENSIONSVILLKOR................................................. 17 

13.1 FÖRSÄKRING......................................................................................................... 17 

13.2 SJÄLVRISKER ........................................................................................................ 18 

13.3 PENSIONSVILLKOR................................................................................................ 18 

14 HÄLSOVÅRD........................................................................................................ 18 

14.1 LÄKEMEDEL OCH SJUKDOMSKOSTNAD ................................................................. 18 

14.2 VACCINATIONER................................................................................................... 18 

14.3 HÄLSOKONTROLL INNAN UTRESAN TILL TJÄNSTGÖRINGSLANDET........................ 18 

14.4 HÄLSOKONTROLL I TJÄNSTGÖRINGSLANDET ........................................................ 19 

14.5 SJUKLEDIGHET OCH SJUKSKRIVNING .................................................................... 19 

14.6 VÅRD AV SJUKT BARN .......................................................................................... 19 

15 FRILANSARBETE, SPRÅKSTUDIER, HEMKOMSTEN.............................. 19 

15.1 BISYSSLA.............................................................................................................. 19 

15.2 FRILANSARBETE, EXTRAINKOMSTER .................................................................... 20 

15.3 FÖRSÄLJNING AV INFORMATIONSMATERIAL ......................................................... 20 

15.4 SPRÅKSTUDIER I TJÄNSTGÖRINGSLANDET ............................................................ 20 

15.5 HEMKOMST........................................................................................................... 20 

16 TVISTER................................................................................................................ 20 

17 BILAGOR .............................................................................................................. 21 

Bilaga 1 Allmän säkerhetsplan Och Säkerhetsanvisningar ...................................... 21 

Bilaga 2 Ekonomiska Villkor..................................................................................... 26 

Bilaga 3 Regler för journalistisk frilansverksamhet................................................... 28 

Bilaga 4 Fotoavtal ...................................................................................................... 29 

Bilaga 5 Förhandlingsordning ................................................................................... 30 

Bilaga 6 Uppförandekod ............................................................................................. 32 

3


1 Inledning 

UBV är en partipolitiskt och religiöst obunden, antiimperialistisk solidaritetsförening 

som tillsammans med latinamerikanska folkrörelser arbetar för ett rättvist och hållbart 

samhälle. Detta sker genom verksamhet i Latinamerika där bl. a samverkan kring 

program, personal i utvecklingssamarbete, projektarbete, utbyten och 

praktikantverksamhet ingår, samt opinionsbildande arbete i Sverige. 

UBVs stadgar, policy, långtidsplan och verksamhetsplaner, som de uttrycks i 

dokument tagna av årsmötet och Internationella styrelsen (fortsättningsvis benämnd 

IS), är vägledande för all verksamhet inom organisationen. 

2 Allmänt 

• Anställningsvillkoren är ett regelverk som stadgar förhållandet mellan 

arbetstagare och arbetsgivare, under den tid som den anställde är 

kontraktsanställd. 

• Anställningsvillkoren för av UBV anställd och utsänd personal i 

utvecklingssamarbete, revideras årligen. 

• Beslut om revidering tas av verksamhetsledaren. 

• När anställningsvillkoren ändras under kontraktstiden, har volontären rätt att 

välja mellan att behålla ingånget avtal eller att omfattas av det nya avtalet. 

• De reviderade anställningsvillkoren träder i kraft omedelbart fr. o m 

beslutsdatum, om ej annat meddelas. I vissa speciella fall kan övergångsregler 

komma att gälla. 

• I nedanstående text benämns personal i utvecklingssamarbete som 

personal/anställd. 

3 Åtaganden 

3.1 Allmänna åtaganden för den anställde 

• Den anställde är underordnad regionkoordinatören, vilken kan delegera 

personalledningsansvar till en land- eller programkoordinatör, och 

regionkoordinatören är underordnad verksamhetsledaren i Sverige 

(fortsättningsvis benämnd VL) eller utsedd tjänsteman. 

Det är den anställdes skyldighet att: 

• Följa UBVs stadgar, policy, långtidsplan och verksamhetsplaner, säkerhetsplan 

och avtal. 

• Följa demokratiskt fattade beslut och beslut tagna av överordnad instans. 

• Följa lagar och förordningar i tjänstgöringslandet. 

4


• Hålla sig á jour med gällande anställningsvillkor. 

• Hålla sig á jour med gällande ekonomiska villkor. 

• Respektera sedvänjor och traditioner i tjänstgöringslandet. 

• Avstå från uppdrag eller verksamhet som kan vara till skada för UBV eller 

samarbetsorganisationens arbete i landet. 

• Avstå från att sprida uppgifter till obehörig person/organisation som kan vara 

till skada för UBV eller samarbetsorganisationen. 

• Iaktta försiktighet i samtal och korrespondens gällande frågor som kan 

äventyra samarbetsorganisationens och UBVs arbete. 

• Inkomma med arbetsrapporter så som dessa beskrivs i gällande riktlinjer. 

• Aktivt bidra till utvecklingen av UBVs verksamhet, delta i land/regiongruppens 

verksamhet. 

• Aktivt bidra till UBVs informations- och opinionsbildande arbete. 

3.2 Åtaganden för UBV gällande den anställde 

UBV förbinder sig att: 

• följa de villkor som stadgas i anställningsvillkoren avseende personal i 

utvecklingssamarbete. 

• omedelbart informera den anställde om förändringar som sker i 

anställningsvillkoren i samband med revidering. 

• under introduktionstiden i tjänstgöringslandet informera den anställde om 

viktiga lagar, sedvänjor och traditioner. 

3.3 Åtaganden för den anställde gällande samarbetsorganisationen 

Samarbetsorganisationer (fortsättningsvis benämnd SO) är UBVs samarbetspartner i 

de länder/regioner där UBV har verksamhet och med vilka UBV tecknar 

samarbetsavtal för personal i utvecklingssamarbete och övrig verksamhet. De 

ansvariga inom SO samt koordinatören utgör den anställdes arbetsledning enligt det 

avtal som reglerar samarbetet mellan UBV och SO. 

Den anställde förbinder sig att : 

• värna om relationen mellan UBV och SO, samt följa det samarbetsavtal som 

upprättats mellan UBV och SO. 

• följa den arbetsplan som specificerar arbetsuppgifter under olika perioder av 

kontraktstiden. Denna plan arbetas fram och revideras i samarbete mellan den 

anställde, SO, koordinatör, och i förekommande fall handläggare i Sverige. 

3.4 Åtaganden för den anställde gällande land/regiongruppsarbete 

Land/regiongruppen utgörs av all utsänd personal i utvecklingssamarbete i ett 

land/region. 

5


Den anställde förbinder sig att: 

• deltaga i land/regiongruppens verksamhet och på ett aktivt och konstruktivt sätt 

bidra till utvecklingen av UBVs verksamhet i tjänstgöringslandet/regionen 

samt i Sverige, så som det uttrycks i verksamhetsplan, riktlinjer eller i 

överordnad instans beslut. 

• under tjänstgöringstiden aktivt bidra till UBVs informations- och 

opinionsbildande arbete så som det uttrycks i verksamhetsplan, riktlinjer eller i 

överordnad instans beslut. 

3.5 Speciella åtaganden för koordinatörer 

• Regionkoordinatören har ett speciellt ansvar för säkerhetsfrågor i 

verksamhetslandet/regionen och har befogenhet att beordra en anställd att 

lämna eller förbli på viss ort samt i avvaktan på beslut avstänga en anställd från 

arbetet då säkerhetsrisk föreligger. 

• Regionkoordinatören ansvarar för att verksamheten i 

verksamhetslandet/regionen bedrivs enligt den budget och de riktlinjer som 

årsmötet, IS eller andra överordnade instanser har fastställt. 

• Regionkoordinatören ansvarar för att administrationen i 

verksamhetslandet/regionen sköts väl beträffande ekonomi, rapporter och 

myndighetskontakter. 

• Regionkoordinatören har personalansvar och skall introducera ny personal i 

verksamhetslandet/regionen, presentera dem på arbetsplatsen, följa upp deras 

arbetssituation och samarbete med aktuell samarbetsorganisation. 

• Regionkoordinatören ansvarar för att de rapporter produceras, som beskrivs i 

gällande villkor för rapportskrivning, angående såväl den egna insatsen som 

den övriga personalens insatser. Koordinatören ansvarar också för att rapporter 

för pågående samarbeten, samhällsanalyser, analyser av UBVs utveckling i 

verksamhetslandet/region etc utförs enligt UBVs önskemål. 

• Regionkoordinatören ansvarar för att i samråd med Latinamerikahandläggare 

utse en ställföreträdande koordinatör inom land/regiongruppen vid frånvaro 

p.g.a semester, tjänstledighet, sjukdom, olycksfall, tjänsteresa till Sverige etc. 

• Regionkoordinatören skall i övrigt arbeta enligt aktuell uppdragsskrivning. 

Ovanstående ansvar delegeras normalt till land- eller programkoordinatör i de 

länder där regionkoordinatören ej är stationerad. 

4.1 Anställningsform 

4 Anställningsvillkor 

Tidsbegränsad anställning med möjlighet till förlängning. Anställningsperioden 

framgår av anställningsavtalet. 

6


4.2 Grundkontrakt 

Ett grundkontrakt för den anställde utgörs av 24-26 månader inklusive förberedande 

kurs, språkkurs samt introduktion och tjänstgöringstid i samarbetslandet. Annan 

kontraktstid prövas i varje enskilt fall. Anställningsavtal upprättas mellan UBV och 

den anställde i samband med förberedelsekursens avslutande. 

Grundkontraktets undertecknande förutsätter att: 

• organisationen där den anställde ska placeras är en s.k. strategisk 

samarbetsorganisation för UBV. 

• organisationsbeskrivningen - som är underlag för beslut om placering av den 

anställde på en viss organisation - har godkänts av Latinamerikahandläggaren 

på UBVs kansli i Stockholm 

• den anställdes placering är godkänd av Latinamerikahandläggaren, samt att 

arbetsram är framtagen. 

• den anställde har genomgått UBVs förberedande kurs. Kontrakt skrivs först för 

kurstiden och först efter genomgången förkurs skrivs anställningskontraktet. 

UBV har rätt att neka en antagen förkursdeltagare anställningskontrakt och 

utresa efter genomgången förkurs om kursdeltagaren bedöms vara olämplig 

som anställd. 

• den anställde har godkänts som försäkringstagare av UBVs försäkringsbolag 

4.3 Förlängning av anställningsavtalet 

Förlängning av kontrakt sker med upp till ett år i taget. Förlängning för ett tredje och 

fjärde år beslutas av latinamerikahandläggaren. I undantagsfall kan 

latinamerikahandläggaren, i samråd med VL, besluta om ett femte och ett sjätte 

förlängningsår. 

Den anställde skall till latinamerikahandläggaren inlämna skriftlig ansökan om 

förlängning av kontrakt, senast 5 månader före gällande kontrakts avslutande. För 

vissa uppdrag/anställningar gäller andra villkor avseende förlängningsförfarandet, 

vilket alltid skall avtalas skriftligen vid tjänstgöringskontraktets påskrivande. 

Till grund för beslut om förlängning skall ligga en skriftlig ansökan från SO, den 

anställdes arbetsrapporter samt koordinatörens utlåtande. Nytt kontrakt skrivs med den 

anställde vid förlängning. 

4.4 Förlängning av avställningsavtalet, p.g.a. tidsbegränsad insats 

Den anställde kan ansöka om högst tre månader för att genomföra ett informations- 

och opinionsbildande projekt/insats under kontraktstiden. Motsvarande tid som 

informationstiden omfattar, förlänger kontraktsperioden. Beslut om förlängning av 

kontraktsperioden fattas av latinamerikahandläggaren efter ansökan från den anställde, 

samt efter utlåtande från koordinatör och kampanjansvarig på kansliet i Stockholm. En 

förutsättning för att ett sådant informations- och opinionsbildande projekt ska 

godkännas är att ramarna för detsamma finns planerade och godkända inom UBVs 

informationsbudget. 

7


5 UBVs avtal med samarbetsorganisationen 

UBV upprättar ett avtal med SO när organisationsbeskrivning och den anställdes 

placering har godkänts av latinamerikahandläggaren. 

Efter den anställdes introduktionstid på en till tre månader i SO, görs en 

nulägesbeskrivning av den anställde, SO och koordinatören. Utifrån denna beskrivning 

upprättas en kort- och långsiktig arbetsplan. Den kortsiktiga arbetsplanen omfattar sex 

månader, den långsiktiga omfattar hela kontraktsperioden. Arbetsplanen följs upp och 

revideras var sjätte månad i samband med koordinatörens uppföljningsbesök på den 

anställdes arbetsplats. 

6 Avbrytande av den anställdes arbete i SO 

6.1 UBV säger upp samarbetsavtal med SO 

Uppsägning av samarbetsavtal med SO beslutas av koordinatör i samråd med 

handläggare, och beslutet skall skriftligen meddelas SO. Datum för samarbetets 

avslutande bestäms i samråd mellan SO och koordinatör. 

6.2 SO säger upp samarbetsavtal med UBV 

SO kan skriftligen till koordinatören begära att den anställde ska avsluta sin 

tjänstgöring och att samarbetsavtalet därmed avslutas. Datum för samarbetets 

avslutande bestäms i samråd mellan SO och koordinatör. 

6.3 Arbetsbrist 

Om UBV eller SO säger upp samarbetsavtalet, så innebär det att UBV i samband med 

detta säger upp den anställde på grund av arbetsbrist. Den anställdes kontrakt med 

UBV avslutas tre månader efter uppsägningen. Normalt sett befinner sig den anställde 

i tjänstgöringslandet under uppsägningstiden. Normal volontärlön gäller under hela 

uppsägningsperioden, även om den anställde efter godkännande av SO och UBVs 

koordinatör når en överenskommelse om att del av uppsägningstiden tillbringas i 

Sverige. 

6.4 Omplacering av den anställde 

Omplacering av den anställde till annan SO, land/region eller till annan funktion 

beslutas av latinamerikahandläggaren, i samråd med den anställde och koordinatör. 

Möjligheterna till omplacering beror på behov och prioriteringar hos SO och inom 

verksamheten i stort. Omplacering är inte garanterad. 

Om omplacering sker mot den anställdes vilja, kan den anställde välja att bryta 

anställningsavtalet enligt punkt 7.1 

8


7.1 Den anställde säger upp sig 

7 Uppsägning av anställningsavtal 

Den anställde har rätt att säga upp anställningsavtalet med UBV före kontraktstidens 

utgång, varvid tre månaders uppsägning skall iakttagas från den anställdes sida. 

Uppsägning skall ske skriftligt till UBV. Den anställde skall överenskomma med SO, 

koordinatör och handläggare hur arbetet under uppsägningstiden skall planeras. 

Normalt sett befinner sig den anställde i tjänstgöringslandet under uppsägningstiden. 

Normal volontärlön gäller under hela uppsägningsperioden, även om den anställde 

efter godkännande av SO och UBVs koordinatör når en överenskommelse om att del 

av uppsägningstiden tillbringas i Sverige. 

7.2 UBV säger upp den anställde 

UBV har rätt att säga upp anställningsavtalet med den anställde före kontraktstidens 

utgång, varvid tre månaders uppsägning ska iakttagas från UBVs sida. Normal 

volontärlön utbetalas under uppsägningstiden. 

Beslut om uppsägning fattas av VL efter utlåtande från koordinatör och 

latinamerikahandläggaren, och skall meddelas skriftligt till den anställde. Den 

anställde skall överenskomma med SO, koordinatör och handläggare hur arbetet under 

uppsägningstiden skall planeras. 

UBV kan säga upp den anställde med omedelbar verkan om den anställde: 

• bryter mot anställningsavtalet på ett graverande sätt. 

• uppträder i uppenbar strid mot UBVs samarbetsavtal med olika 

samarbetspartners. 

• bryter mot säkerhetsplaner upprättade av UBV eller svenska ambassaden, eller 

på annat sätt äventyrar den egna säkerheten eller UBVs relation till 

samarbetslandet eller partners 

8.1 Arbetstid 

8 Arbetstid, semester, tjänstledighet 

Den anställdes arbetstid är 40 timmar i veckan. Överenskommelse om förläggning av 

arbetstiden sker i samråd mellan SO, koordinatör och den anställde. Arbetstiden kan 

förläggas till kvällar och helger om detta motsvarar normala arbetstider för kollegorna 

på SO. 

8.2 Semester och arbetsfria dagar 

Den anställdes intjänade semestertid i tjänstgöringslandet är fem semesterveckor per 

kontraktsår eller två semesterdagar per arbetad kalendermånad. Semester skall tas ut 

under kontraktstiden. Den anställde ansvarar tillsammans med koordinatören för att 

9


planera så att semester tas ut under kontraktstiden. Den anställde kan ej ansöka om 

förlängning av kontrakt, för att möjliggöra uttagande av semesterdagar. 

Förläggande av semester 

Den anställde ska inkomma med en skriftlig ansökan till både SO och koordinatör 

angående önskemål om förläggande av tiden för semester. Beslut fattas i samråd 

mellan den anställde, SO och koordinatör. 

Den anställdes semesteruttag skall förläggas i anslutning till perioder då kollegorna på 

SO är lediga och arbetsplatsen är stängd, såsom jul, påsk eller normala semestertider i 

tjänstgöringslandet. Undantag kan i särskilda fall göras om SO och koordinatör är 

överens om detta. 

Sparande av semester 

Den anställde kan spara högst två veckors semester till nästkommande kontraktsår. 

Maximalt sju veckor kan tas ut under ett kontraktsår. 

Semesterlön 

Semesterlön ingår i grundlönen. Semesterdagar kan ej tas ut i pengar. 

Arbetsfria dagar 

Arbetsfria dagar är nationella helgdagar i tjänstgöringslandet. Ledighet utgår ej för 

svenska helgdagar. 

För jul, nyår och påsk gäller följande som arbetsfria dagar för den anställde, oavsett 

vad tjänstgöringslandets lagstiftning eller praxis säger: 

Påsk: Arbetsfria dagar är skärtorsdagen och långfredagen 

Jul: Arbetsfria dagar är julafton, juldagen och annandag jul. 

Nyår: Arbetsfria dagar är nyårsafton och nyårsdagen 

Inga andra dagar i dessa helger räknas som arbetsfria dagar. 

8.3 Tjänstledighet utan lön 

Tjänstledighet utan lön kan, om speciella skäl föreligger, beviljas under 

kontraktsperioden. Den anställde ansöker om tjänstledighet till koordinatören som i 

samråd med SO ger en rekommendation till LAS för beslut. Motsvarande tid som 

tjänstledigheten omfattar, förlänger kontraktsperioden. 

8.4 Tjänstledighet med lön 

Vid nära anhörigs allvarliga sjukdom eller bortgång kan den anställde beviljas två 

veckors tjänstledighet med lön, av regionkoordinatören. Definition av vilka personer 

som avses med ”nära anhörig” anges i gällande försäkringsvillkor. 

8.5 Övertid och flextid 

Eventuell övertid utöver den stadgade arbetstiden skall tas ut i motsvarande ledig tid 

snarast, i nära anslutning till det tillfälle då övertiden uppstått. 

Övertid kan ej tas ut i pengar, utan endast i tid-mot-tid oavsett om övertiden infallit 

under dagtid, kvällstid eller helgdagar. 

Regler för flextid överenskommes med aktuell SO. 

10


9.1 Den anställdes ersättning 

Den anställdes ersättning utgörs av: 

• Grundlön 

• Hemmatillägg 

• Hyresersättning 

9 Ekonomiska villkor 

Den anställdes ersättning utbetalas i förskott den första i varje månad i svenska kronor, 

på ett konto i Sverige eller annat EU-land. 

9.2 Grundlön 

Grundlönen skall täcka levnadskostnader i tjänstgöringslandet och relateras till de ekonomiska 

förhållandena i respektive land. Lönesättningen beskrivs närmare i bilaga 2. 

9.3 Förlängarlön 

Anställd som får sin kontraktsperiod förlängd får en löneökning relaterad till index 

gällande varje verksamhetsland. Förlängarlön revideras varje år i samband med 

revision av grundlön. Barntillägget höjs i motsvarande grad. 

9.4 Hemmatillägg 

Hemmatillägg innebär att ett fastställt bidrag sätts in på den anställdes konto i Sverige 

Hemmatillägg är lika stort för all utsänd personal i utvecklingssamarbete oavsett 

landplacering. För aktuellt belopp, se bilaga 2. 

9.5 Hyresersättning i tjänstgöringslandet 

UBV betalar den faktiska månadshyra som den anställde har i sitt tjänstgöringsland, 

dock upp till ett maxbelopp. För aktuella belopp, se bilaga 2. Maxbelopp i USD 

beslutas av VL i samråd med ekonom. 

Ersättning utgår enligt nedan: 

Ensamstående 1,0 x maxbeloppet 

Anställt par utan barn 1,5 x maxbeloppet 

Ensamstående anställd med ett medföljande barn 1,5 x maxbeloppet 

Därefter per barn 0,2 x maxbeloppet 

Anställt par med ett medföljande barn 1,7 x maxbeloppet 

Därefter per barn 0,2 x maxbeloppet 

11


9.6 Sverigelön 

Utsänd personal som är på av UBV anmodad vistelse i Sverige erhåller Sverigelön 

istället för ordinarie lön eller resetraktamente. Sverigelön baseras på den ordinarie 

nettolönen i SEK samt ett Sverigetillägg á belopp motsvarande kanslipersonals 

dagtraktamente för arbetsresor inom Sverige utslaget på månadsbasis. Aktuellt 

belopp framgår av bilaga 2 och revideras i samband med övrig lönerevision. 

För de anställda som är på av UBV anmodad vistelse i Sverige tillkommer ersättning 

för logi enligt punkt 12.7. För de som bor hemma eller i familj utbetalas 

nattraktamente enligt bilaga 2. För de anställda som är i Sverige p.g.a. nära anhörigs 

sjukdom eller bortgång enligt 8.4 utbetalas ej logiersättning eller nattraktamente. 

Sverigelönen utgår för av UBV anmodade arbetsdagar i Sverige och beräknas 

veckovis, d.v.s. per 7 dagar. 

Har den anställde hyreskostnader i Latinamerika under tiden i Sverige (för gällande 

kontraktstid) betalas dessa av UBV. Utöver Sverigelön utbetalas hemmatillägg i 

vanlig ordning, under gällande kontraktstid. 

Sverigelön betalas ej ut om semester förläggs i Sverige, eller vid tjänstledighet utan 

lön enligt punkt 8.3. 

9.7 Skatt 

UBV betalar skatt som den anställde kan bli skyldig att betala för sin ersättning i 

tjänstgöringslandet eller i Sverige, men endast under förutsättning att den anställde på 

eget initiativ har skickat in nödvändiga dokument – jämkningsansökan, deklaration 

etc. - till skattemyndigheten. 

Arbetstagare som blir uppsagd av UBV, skall själv betala eventuell skatt i Sverige. 

10.1 Barn 

10 Barn och barnersättning 

Med barn avser UBV personer som är under 18 år eller som fortfarande går i 

grundskolan eller gymnasium, dock högst till dess barnet fyller 21 år, och för vilken 

den anställde är vårdnadshavare. 

10.2 Medföljande barn 

Med medföljande barn avses de barn som den anställde är vårdnadshavare för, och 

som vistas kontinuerligt i tjänstgöringslandet tillsammans med den anställde under 

dennes kontraktsperiod. 

12


10.3 Barntillägg 

Barntillägg utbetalas per medföljande barn med 50 % av den anställdes gällande 

grundlön, enligt samma villkor som den anställdes ersättning betalas ut. 

För medföljande barn: 

• betalas endast halvt barntillägg i de fall den andre medföljande 

vårdnadshavaren har en lön som är lika med eller överstiger den anställdes 

ersättning. 

• betalas inget barntillägg om den andre vårdnadshavaren har 

anställningsförhållanden där man erhåller fullt barntillägg för 

utlandstjänstgöring. 

• som har en vårdnadshavare i Sverige som inte är anställd som personal i 

utvecklingssamarbete, skall UBV betala barntillägg, minus det underhåll som 

den andra vårdnadshavaren är skyldig att betala. 

10.4 Barn i Sverige 

Barn som vid den anställdes utresa är kvar i Sverige kan räknas som medföljande barn 

vid barnets utresa om det vid antagningstillfället för den anställde, är överenskommet 

med UBV att barnet skall resa ut. 

För barn som den anställde är vårdnadshavare för och som stannar kvar i Sverige, 

eller som åker tillbaka till Sverige under kontraktstiden, betalas barntillägg om ingen 

annan vårdnadshavare står för barnets försörjning i Sverige. Detta skall vara 

överenskommet med UBV innan utresa eller förändring sker. 

Om den anställde är vårdnadshavare till barn vilka ej medföljer till 

tjänstgöringslandet, för vilka den anställde är skyldig att betala underhållsstöd, ersätter 

UBV detta, dock högst belopp motsvarande Försäkringskassans norm för 

underhållsstöd. Förlängt underhållsstöd för hemmavarande barn utbetalas upp till det 

kvartal barnet fyller 21 år, under förutsättning att utbildning upp t.o.m. gymnasienivå 

bedrivs. 

Om barn av tvingande skäl måste resa till, och vistas i, den anställdes 

tjänstgöringsland utan att denna överenskommelse gjorts vid den anställdes 

anställning, skall den anställde omedelbart meddela koordinatör och LAS detta. Den 

anställde har då möjlighet att till LAS inkomma med ansökan om barntillägg samt 

motivering till detta. 

10.5 Barn som föds under kontraktstiden i Latinamerika 

Barn som föds under kontraktstiden i Latinamerika räknas som medföljande barn från 

och med det datum barnet föds. 

10.6 Barn som adopteras under kontraktstiden i Latinamerika 

Barn som adopteras under kontraktstiden räknas som medföljande barn från och med 

det datum adoptionshandlingarna är klara gällande föräldraskapet. 

13


10.7 Tjänstledighet utan lön i samband med graviditet 

Då den anställde har en relativt kort och tidsbegränsad anställning, med kontrakt på 

två år – eller 1 år i samband med förlängning - för tjänstgöring i ett verksamhetsland, 

så är graviditet skäl för ansökan om tjänstledighet utan lön, enligt punkt 8.3, och 

ansökan kommer automatiskt att beviljas av regionkoordinatören. Det är i 

sammanhanget viktigt för den anställde att hålla sig ajour med gällande regelverk för 

utlandsanställd personal hos Försäkringskassan. Är båda föräldrarna anställda av UBV 

kan tjänstledighet utan lön sökas även av den andre vårdnadshavaren enligt samma 

regler. Om den anställde ämnar föda sitt barn i Latinamerika gäller samma regler. 

Återgång till tjänstgöring i Latinamerika beviljas under förutsättning att behovet av 

placering av den anställde/de anställda kvarstår hos aktuell SO. Om den anställde 

väljer att avsluta sitt anställningsavtal i samband med graviditet och förlossning, gäller 

reglerna i punkt 7.1. Den anställde kan senare ansöka om ny placering på villkor 

gällande för frikvotsanställda. 

Tjänstledighet vid adoption av barn prövas i varje enskilt fall. 

10.8 Förlossningsbidrag 

I samband med ansökan om tjänstledighet för förlossning har den anställde möjlighet 

att inkomma med ansökan om förlossningsbidrag, till latinamerikahandläggaren. 

Bidraget är avsett för merkostnader i samband med graviditet och förlossning t.ex. resa 

till hemlandet eller mödravårds- och förlossningskostnader i Latinamerika. UBV 

betalar ett generellt bidrag per familj om 25 % av ett basbelopp, oavsett om en eller 

båda föräldrarna är anställda av UBV. 

11.1 Försäkringskassans bidrag 

11 Bidrag 

Den anställde ska hålla sig ajour med gällande regler hos Försäkringskassan, för 

utlandsanställd personal. Exempel på viktiga regler är 3-månaders regeln, 5-års regeln 

och regler kring barnbidrag. 

11.2 Utresebidrag 

Utresebidraget är avsett som ett bidrag till kostnader i samband med utflyttning från 

Sverige. Ersättningen uppgår till 70 % av gällande basbelopp, varav 30 % finns 

tillgängligt under tiden då förberedelsekursen pågår. För varje medföljande barn utgår 

bidrag med 20 % av gällande basbelopp. För aktuellt basbelopp, se bilaga 2. Bidraget 

är ej att se som att det ska motsvara full kostnadstäckning. 

Bidraget betalas ut vid tidpunkten för den anställdes kontraktsskrivande. För 

korttidsanställd frikvotare fastställs nivån på bidraget av latinamerikahandläggaren, i 

varje enskilt fall. Frikvotare skall inkomma med ansökan om utresebidrag före utresa 

från Sverige sker. 

Fullgörs ej förberedelsekursen enligt överenskommelse, skall utbetalt utresebidrag 

återbetalas till UBV. 

14


Fullgörs ej grundkontraktet utan avbryts på volontärens initiativ inom ett år från 

kontraktsstart skall 50 % av utresebidraget återbetalas. 

11.3 Startbidrag 

Startbidrag utbetalas i samband med ankomsten till tjänstgöringslandet till den 

anställde och medföljande barn. Bidraget betalas endast ut en gång per 

sammanhängande period, oavsett byte av SO. 

Bidraget utgör: 

Ensamstående 2,0 x grundlönen 

Anställt par utan barn 3,0 x grundlönen 

Ensamstående anställd med ett medföljande barn 3,0 x grundlönen 

Därefter per barn 0,4 x grundlönen 

Anställt par med ett medföljande barn 3,4 x grundlönen 

Därefter per barn 0,4 x grundlönen 

Om den anställde redan är boende i tjänstgöringslandet vid kontraktsstart utgår inget 

startbidrag. Om anställningen innebär merkostnader för den anställde för till exempel 

en flytt inom landet skall en ansökan ställas till koordinatören och en särskild prövning 

görs av varje enskilt fall, i samråd med latinamerikahandläggaren. 

Då ett par där båda är anställda av UBV, tvingas att ha flera bostäder på grund av 

arbete, görs en särskild prövning av varje enskilt fall, av koordinatör i samråd med 

latinamerikahandläggaren. 

11.4 Flyttbidrag inom tjänstgöringsland/region 

Vid byte av bosättningsort inom tjänstgöringslandet/regionen som beror på 

arbetsplatsbyte, kan ansökan om flyttbidrag insändas till koordinatören, som beslutar 

om skälig ersättning. 

11.5 Flyttbidrag till annat tjänstgöringsland/region 

Vid byte av tjänstgöringsland/region kan ansökan om flyttbidrag insändas till 

latinamerikahandläggaren som beslutar om skälig ersättning. 

11.6 Hemresebidrag vid kontraktets avslutande 

Hemresebidraget är avsett att användas för till exempel fraktkostnader samt som ett 

bidrag till övriga kostnader, t.ex. hälsokontroll, i samband med återflyttning till 

Sverige. Ersättningen uppgår till 20 % av gällande basbelopp. 

För varje medföljande barn utgår bidrag med 10 % av gällande basbelopp. För aktuellt 

basbelopp, se bilaga 2. Bidraget betalas ut tillsammans med sista lönen. 

Om den anställde bryter grundkontraktet innan detta löpt ut räknas hemresebidraget 

ut på följande sätt: 

15


20 % av gällande basbelopp X antalet faktiska tjänstgöringsmånader. 

antalet månader i grundkontraktet 

11.7 Övrigt 

Vad gäller andra ersättningar såsom exempelvis nyttjande av den anställdes privata 

ägodelar i tjänsten (t.ex. teknisk utrustning), skall i förväg en överenskommelse om 

detta ske med koordinatör. Äskanden om ersättningar i efterskott beviljas ej. 

12.1 Resor allmänt 

12 Resor & traktamente 

Alla resor sker enligt principen lägsta möjliga kostnad för lämpligaste färdsätt. 

Ersättning utbetalas mot inlämnade originalkvitton. UBVs miljöpolicy ska tas i 

beaktande vid val av lämpligaste färdsätt. Uppstår merkostnad beroende på den 

anställdes eget val, betalar den anställde själv denna kostnad. 

12.2 Resor till tjänstgöringslandet 

Den anställde och medföljande barn erhåller ersättning för billigaste resväg från 

hemorten i Sverige till arbetsorten i tjänstgöringslandet. 

12.3 Arbetsresor i tjänstgöringslandet 

Den anställde erhåller ersättning för alla av koordinatören godkända arbetsrelaterade 

resor inom tjänstgöringslandet/regionen. 

12.4 Arbetsresor till Sverige och Latinamerika 

Anställd som är kallad till UBV-möten i Latinamerika och i Sverige erhåller 

reseersättning till och från arbetsorten och mötesorten. 

12.5 Resor från tjänstgöringslandet efter avslutad kontraktstid 

Den anställde och medföljande barn erhåller hemresa från arbetsorten i 

tjänstgöringslandet till hemorten i Sverige. 

Hemresa skall ske inom två månader från avslutat kontrakt om ej annat 

överenskommits med koordinatören efter samråd med latinamerikahandläggaren. 

16


12.6 Land/regiongruppsmöten 

Deltagande i land-/regiongruppsmöten är obligatoriskt för all utsänd personal i 

utvecklingssamarbete och därför täcks kostnaderna för den anställde och ev. 

medföljande barn, avseende resa, kost och logi inom ramen för gällande budget och 

riktlinjer för hur land/regiongruppsmöten skall arrangeras. UBV täcker ej kostnaden 

för andra medföljande personer, som t ex övriga familjemedlemmar. 

Kostnader för medföljande barnskötare betalas av den anställde vårdnadshavaren. 

Samordning och planering av gemensamma rutiner/behov kring barnpassning och 

andra merkostnader skall ske inför varje land/regiongruppsmöte. 

12.7 Övriga merkostnader under arbetsresor 

Traktamente utgår endast för arbetsresor med övernattning, där övernattning är 

motiverad med hänsyn till avståndet. För anställda vilkas uppdrag till sin natur 

inkluderar många arbetsresor eller där det inte är tydligt var den anställdes fasta 

placering är, kan en annan överenskommelse om traktamentesnivå eller om att denna 

paragraf inte skall vara gällande göras i anställningskontraktet. Vid arbetsrelaterade 

resor till Sverige utgår Sverigelön, som närmare beskrivs under punkt 9.6. 

Vid arbetsrelaterade resor inom tjänstgöringslandet får den anställde ersättning för 

faktiska logikostnader, motsvarande enkel logi, vandrarhemsstandard eller liknande. 

Vid arbetsrelaterade resor med övernattning har den anställde också rätt till ett 

traktamente enligt bilaga 2. Nivån för traktamente fastställs årligen i samband med 

lönerevisionen. Vid arbetsrelaterade resor till annat land i Latinamerika utgår 

traktamente som beräknas på den grundlön som UBV har fastställt för det land som 

besöks delat med 30. Om den anställde blir bjuden på mat under arbetsresan, av UBV 

eller av någon annan, ska traktamentet räknas ner med 35% för lunch eller middag, 

och 20% för frukost. 

I samband med att den anställde kräver ersättning för resor, logi eller andra utlägg 

enligt ovan, skall originalkvitton lämnas till utbetalningsansvarig. Om kvitton 

inkommer för sent – eller inte alls - med tanke på t.ex. bokslut eller andra ekonomiska 

rutiner, så kan ej ersättning utbetalas. 

13.1 Försäkring 

13 Försäkrings- och pensionsvillkor 

Försäkring, som består av en persondel och en sakdel, tecknas och betalas av UBV för 

den anställdes kontraktstid. 

Anställd som inte angivit sjukdomar till försäkringsbolaget som han/hon har innan 

försäkringen tecknas får själv stå för de extra försäkringskostnader som detta medför. 

UBV betalar inte kostnader för vård eller behandling av sjukdomar eller skador som 

inte godkänns av försäkringsbolaget. Höjd premie på grund av sjukdom som uppstår 

under kontraktstiden betalar UBV. 

17


För närmare information om gällande villkor, se försäkringsbolagets allmänna 

försäkringsvillkor och försäkringsbrev. Dessa tillhandahålls av ansvarig tjänsteman på 

kansliet i Stockholm. 

13.2 Självrisker 

Självrisk för personskada eller sjukdom som godkänns av försäkringsbolaget betalar 

UBV. Självrisk på sakförsäkring (stöld, rån, väskryckning, överfall eller annan skada 

eller förlust) betalas av den anställde, om inte annat i förväg överenskommits mellan 

den anställde och UBV. 

13.3 Pensionsvillkor 

I samband med att kontrakt upprättas mellan UBV och den anställde öppnas ett 

pensionssparkonto hos det försäkringsbolag som UBV samarbetar med i 

pensionsfrågor. UBV sätter in ett pensionstillägg per månad som den anställde varit 

anställd. Ersättningen kan inte betalas ut kontant, utom till utländska medborgare som 

inte kan öppna pensionssparkonto i Sverige. Pensionstillägget utgår ej till de som 

redan är pensionärer 

14 Hälsovård 

14.1 Läkemedel och sjukdomskostnad 

UBV ersätter endast kostnader i samband med den anställdes sjukdom som 

försäkringen ersätter. 

UBV ersätter kostnader för läkemedel förutsatt att dessa är receptbelagda och 

ordinerade av läkare. Kopia på recept bifogas kvitton för läkemedel. Icke 

receptbelagda mediciner står den anställde för själv. 

Arbetstagare som inte angivit sjukdomar som han/hon haft innan antagningen till 

UBV, får själv stå för de extra kostnader som detta medför. 

14.2 Vaccinationer 

UBV betalar den anställdes och eventuellt medföljande barns nödvändiga 

vaccinationer före utresan och under kontraktstiden. 

14.3 Hälsokontroll innan utresan till tjänstgöringslandet 

Kostnad för den anställdes och medföljande barns läkar- och tandläkarundersökning 

samt intyg som försäkringsbolaget kräver innan utresan, betalas av UBV. 

18


14.4 Hälsokontroll i tjänstgöringslandet 

Den anställde och medföljande barn har rätt till en av UBV betald hälsokontroll per år 

i tjänstgöringslandet. Kvinnliga anställda har utöver detta rätt till en av UBV betald 

gynekologisk undersökning per år. 

14.5 Sjukledighet och sjukskrivning 

Vid sjukdom erhåller den anställde sin normala ersättning. Den anställde ska redan 

från första sjukdagen anmäla frånvaro från arbetet till aktuell SO och koordinatör. 

Efter en veckas sjukdom fordras läkarintyg, som skall lämnas till såväl SO som 

koordinatör. Avdrag av ersättning görs ej om sjukperioden understiger 90 dagar. Den 

anställde skall i samråd med koordinatören i god tid aktivt se över möjligheterna till en 

fortsättning av arbetet efter sjukperioden. En rehabiliteringsplan ska föreläggas 

latinamerikahandläggaren senast tre veckor innan utgången av den 90:e 

sjukskrivningsdagen. UBV avslutar kontraktet med den anställde med omedelbar 

verkan efter den 90:e dagen om denne inte kan återgå till arbetet. 

Om sjukskrivningstiden tas ut i Sverige utgår så kallad Sverigelön, se punkt 9.6. 

Den anställde kan befinna sig i Sverige max 72 dagar/kalenderår utan skatteavdrag. 

14.6 Vård av sjukt barn 

Den anställde har rätt att stanna hemma för vård av sjuka barn i samband med 

medföljande barns eller barnpassares sjukdom. Vid vård av sjukt barn skall alltid den 

anställde kontakta SO samt koordinatör redan från första dagen som den anställde 

uteblir från arbetet. Under medföljande barns sjukdomstid erhåller den anställde sin 

ersättning med barntillägg. Efter en veckas frånvaro krävs läkarintyg för fortsatt vård 

av sjuka barn, vilket skall lämnas till SO och koordinatör. 

Avdrag av ersättning görs ej om sjukperioden per sjuktillfälle understiger 90 dagar. 

Om frånvaron för vård av sjukt barn blir långvarig, skall den anställde i samråd med 

koordinatör aktivt arbeta för att se över vilka möjligheter som finns till en fortsättning 

av kontraktet. Kan den anställde ej återgå till sin tidigare eller eventuellt annan av LAS 

godkänd placering innan den 90:e dagen, avslutar UBV kontraktet med den anställde. 

15.1 Bisyssla 

15 Frilansarbete, språkstudier, hemkomsten 

Den anställde kan för tredje part åta sig uppdrag endast efter skriftligt tillstånd från 

latinamerikahandläggaren och från aktuell SO. Koordinatör ska till 

latinamerikahandläggaren inkomma med rekommendation, innan beslut tas. Vid 

bisyssla – d.v.s. arbete som ej är UBV-relaterat - får den anställde ersättning av UBV 

motsvarande de faktiska kostnader som den anställde haft för bisysslan, mot 

uppvisande av originalkvitton. Betalning för bisysslan tillfaller UBV. 

UBVs ersättning till den anställde kan ej överstiga de intäkter som bisysslan gett. 

19


15.2 Frilansarbete, extrainkomster 

Den anställde får ej skaffa extraarbete som arvoderas av myndigheter eller 

organisationer i samarbetslandet. 

Vid frilansarbete – d.v.s. arbete som ej är UBV-relaterat - får den anställde ersättning 

av UBV motsvarande de faktiska kostnader som den anställde haft för uppdraget, mot 

uppvisande av originalkvitton. Betalningen för frilansarbetet tillfaller UBV. 

UBVs ersättning till den anställde kan ej överstiga de intäkter som frilansarbetet gett. 

Ett särskilt avtal gällande journalistisk frilansverksamhet samt ett avtal gällande 

fotografering skall accepteras i samband med att anställningsavtalet skrivs på. 

15.3 Försäljning av informationsmaterial 

Den anställde skall öppet redovisa inkomster från försäljning av artiklar, fotografier 

eller annat informationsmaterial, för UBV. Dessa inkomster tillfaller UBV. 

15.4 Språkstudier i tjänstgöringslandet 

Den anställde har rätt till språkstudier vid ankomsten och under introduktionstiden i 

tjänstgöringslandet. Språkstudierna anpassas till den anställdes behov och kan 

senareläggas om det anses lämpligt. Koordinatören avgör lämplig språkutbildning i 

samråd med den anställde i enlighet med budgetutrymmet. 

15.5 Hemkomst 

Den anställde ska i samband med biljettbokning meddela handläggaren i Sverige 

datum för hemresan. Vid hemkomsten ska den anställde omedelbart meddela 

handläggaren så att den anställde avförsäkras och tid för hemkomstsamtal kan bokas. 

Den anställde får i anslutning till hemkomstsamtalen ersättning motsvarande 

lönebortfall och traktamente enligt UBVs gällande regelverk. UBV ersätter 

logikostnad motsvarande vandrarhemsstandard samt resa t o r hemorten – Stockholm 

med billigaste färdsätt mot uppvisande av originalkvitto. 

16 Tvister 

Eventuella tvister löses i enlighet med följande: 

1. Om tvist uppstår skall parterna i första hand gemensamt försöka lösa tvisten. 

2. Tvister avseende detta anställningsavtal löses enligt förhandlingsordningen i 

kollektivavtalet mellan HTF-KFO rörande ideella organisationer. Se bilaga 5. 

3. Slutlig instans är svensk domstol enligt svensk rätt. 

20


17 Bilagor 

BILAGA 1 ALLMÄN SÄKERHETSPLAN OCH 

SÄKERHETSANVISNINGAR 

Säkerhetsjourssystemet baseras på ansvariga tjänstemän och ordförandes närvaro i 

Sverige. UBVs utgångspunkt för den allmänna säkerhetsplanen är att berörd personal 

i Sverige och i stationeringsland ska veta så exakt som möjligt hur man ska handla 

när säkerheten är hotad. Föreskrifterna ska ses som ett medel för utsänd personal att 

möjliggöra utförandet av arbetet under så trygga förhållanden som möjligt. 

För att nå detta mål ska varje UBV anställd och/eller instans följa dessa regler: 

Förberedelsekursen: 

Ett pass ska ägnas åt att presentera den allmänna säkerhetsplanen och diskutera 

säkerhetsfrågor. Före utresa ska den anställde ha läst UBVs allmänna säkerhetsplan. 

Land-/regiongruppen: 

I varje tjänstgöringsland ska finnas en kontinuerligt uppdaterad lokal säkerhetsplan 

som tar upp förhållningsregler och handlingsplan för olika typer av krissituationer 

som: 

• Allmän säkerhet i vardagslivet, i arbetet och i land-/regiongruppsarbete för att 

undvika att hamna i risksituationer. 

• Vid naturkatastrofer i landet 

• Vid epidemier av allvarliga sjukdomar 

• Vid politisk instabilitet i landet 

• Blodgruppbestämning, blodersättning, engångskanyler 

• När den anställde konkret drabbats av något allvarlig 

Sidas skrift ”Tiden läker alla sår” ska finnas lättillgänglig på landkontoret. 

Koordinatören: 

Säkerhetsplanen och anvisningar ska ingå i koordinatörsutbildningen. 

Koordinatören är ansvarig för att den lokala säkerhetsplan uppdateras kontinuerligt. 

Koordinatören ska senast en vecka efter nyanländ personals ankomst till landet: 

• se till att den anställde registreras på svenska ambassaden/konsulatet 

• se till att den anställdes uppgifter förs in i den lokala säkerhetsplanen och att 

dessa uppgifter också mailas till ansvarig tjänsteman på UBVs kansli 

• gå igenom landets säkerhetsplan med den anställde 

• förvissa sig om att den anställde har ett exemplar av både de lokala 

säkerhetsanvisningarna och UBVs allmänna säkerhets anvisningar. 

21


Koordinatören ska snarast kontakta samtliga anställda i land-/regiongruppen och 

förvissa sig om deras situation vid allvarligt läge i landet. Koordinatören ska snarast 

informera UBVs kansli vid allvarligt läge i landet, olyckor eller allvarliga sjukdomar 

i personalgruppen. 

Koordinatören ska hålla sig kontinuerligt informerad om ambassadens råd och 

rutiner för säkerhet och informera land-/regiongruppen, samt ansvarig kanslipersonal 

i Sverige om dessa. Koordinatören ska ha mobiltelefon, om det är praktiskt möjligt. 

Koordinatören ska alltid bära med sig UBVs ”Carnet de Emergencia”. 

Utsänd personal i utvecklingssamarbete ska: 

• lämna två anhöriga personers namn för arkivering på kansliet i Stockholm 

inför utresa till stationeringslandet. 

• meddela koordinatören vid längre frånvaro än tre dagar från sin bostadsort. 

• alltid kontakta koordinatören vid sjukdom från första sjukdagen 

• alltid bära med sig UBVs ”Carnet de Emergencia”. 

• meddela ambassaden när han/hon lämnar landet vid avslutad tjänst. 

• följa koordinatörens, eller annan överordnad instans anvisningar vid en 

nödsituation. 

Den anställde är skyldig att informera sig om och fullt ut respektera UBVs 

allmänna säkerhetsplan och den lokala säkerhetsplanen. 

Kanslipersonalen i Stockholm 

• Kanslipersonalen ska handla enligt säkerhetsanvisningar. 

• Varje ny anställd ska informeras om föreskrifterna. Säkerhetspärmen ska 

finnas hos utsedd tjänsteman, samt på det interna datanätverket i Sverige. 

• Ansvarig kanslitjänsteman ska inrätta ett rullande säkerhetsjoursystem som 

uppdateras kontinuerligt. 

• Jourhavande tjänsteman ska alltid finnas tillgänglig på akutmobiltelefonen. 

• Ansvarig tjänsteman eller ordförande ansvarar för personalens samordning 

och kontakt med massmedier. 

• Ansvarig tjänsteman i Sverige ansvarar för att UBVs allmänna säkerhetsplan 

och säkerhetsanvisningar implementeras inom UBV. 

Uppdateringar 

• UBVs allmänna säkerhetsplan och anvisningar uppdateras av VL årligen med 

land-/regiongruppernas säkerhetsplaner och kanslipersonalens rekommendationer 

som underlag. 

• Uppdaterad säkerhetsplan och anvisningar ska presenteras för 

förberedelsekursen, koordinatörer, kanslipersonal i Sverige samt ordförande. 

22


Säkerhetsanvisningar 

UBVs säkerhetsanvisningar siktar till att minimera riskerna för UBVs utsända 

personal. Anvisningarna har tre avsnitt: 

A) Grundläggande regler och förebyggande åtgärder 

B) Åtgärder om något händer i samarbetslandet 

C) Det fortlöpande säkerhetsarbetet 

A) Grundläggande regler och förebyggande åtgärder : 

1. All personal är skyldig att följa såväl säkerhetsplan som de 

säkerhetsanvisningar, och de speciella anvisningar UBV genom utsedd 

personal utfärdar vid varje akut situation. Vid krissituationer i 

stationeringsländerna, ska svenska ambassadens eller av den utsedd 

”skyddsambassads” anvisningar följas. Vägran att följa sådana 

anvisningar medför uppsägning av UBVs anställningsavtal med 

omedelbar verkan, vilket innebär att UBV inte kan ta på sig något 

ansvar för denne person. 

2. Varje land-/regionkontor ska utarbeta lokala säkerhetsplaner som 

presenteras för varje nyanländ anställd, inom en vecka från ankomst till 

landet. Den lokala säkerhetsplanen ska omfatta anvisningar om såväl 

hur man agerar vid en akut krissituation, som hur man undviker att 

hamna i en sådan situation. Säkerhetsplanerna samordnas med svenska 

ambassaden i respektive land/region och med andra 

biståndsorganisationer i respektive land/region. Säkerhetsplan, 

evakueringsplan och andra lokala säkerhetsföreskrifter ska finnas 

tillgängliga och vara kända av alla UBVs anställda. 

3. Generellt gäller att människors säkerhet alltid sätts framför ekonomiska 

intressen. Detta innebär bl.a. att vid rån eller dylikt ska UBVs personal 

lämna ifrån sig ägodelar utan att göra motstånd om han/hon känner sig 

hotad. 

4. Situationer/händelser som de lokala säkerhetsplanerna ska täcka: 

• krig/inbördeskrig 

• inbrott/överfall 

• förhöjda våldrisker i samhället 

• trafikolyckor 

• svåra olycks- och sjukdomsfall 

• mord 

• kidnappning 

• psykisk kris 

23


5. Alla anställdas bostäder eller arbetsplatser bör ha någorlunda nära till 

radio eller telefonförbindelse, liksom till fordon eller kollektiva 

transportmedel. Koordinatören ska ha tillgång till telefon i bostaden och 

bil ifall det allmänna säkerhetsläget kräver det 

6. Koordinatörerna i varje land ska försäkra sig om att land- 

/regionkontoret har ekonomiska möjligheter att snabbt skicka hem 

personal: med ambassadens stöd, genom avtal med flygbolag, tillgång 

till betalkort, mm. 

7. Telefonnummer till SOS i Köpenhamn, ansvariga tjänstemän på UBVs 

kansli, ordförande och jourmobilen ska finnas lättillgängliga på varje 

land-/regionkontor och all personal ska informeras om dessa. 

8. För all UBVs personal gäller i relevanta delar svensk 

trafiksäkerhetslagstiftning: För allt framförande av motorfordon gäller 

0-promillegräns för alkohol. Påföljd för koordinatör/övrig personal som 

kört efter alkoholintag är körförbud under resten av kontraktstiden. 

Hjälmtvång gäller vid körning av MC, säkerhetsbälte ska alltid 

användas. I övrigt se uppförandekod, bilaga 6. 

9. UBVs kansli har upprättat ett rullande joursystem, där utsedd 

tjänsteman alltid kan nås via en mobiltelefon, den s.k. kristelefonen. 

Vid akuta krissituationer i något land måste dock ett joursystem i det 

aktuella landet upprättas som komplement till Sverige. 

10. Koordinatören ansvarar för att blodersättningsmedel, engångskanyler 

och nålar ska finnas tillgängliga på landkontoret och/eller lokalt hos alla 

anställda. 

11. Vid semester i annat land, eller annan frånvaro ska koordinatören 

överlämna kontakt- och samordningsansvaret till annan UBV anställd, 

samt meddela detta till ansvarig tjänsteman på kansliet i Stockholm. 

12. Inom varje land/regiongrupp ska en person utses - som i händelse av 

koordinatörens plötsliga frånfälle automatiskt övertar kontakt- och 

samordningsansvaret för land/regiongruppen. 

B) Åtgärder om något händer i samarbetslandet 

UD/svenska ambassaderna: 

har huvudansvar vid naturkatastrofer, kidnappning mm. 

UBV: 

har huvudansvar vid individuella olycksfall, sjukdomar mm. 

24


• Alla massmediekontakter sköts av UD, ordförande eller utsedd tjänsteman. 

Inga namn lämnas ut, men i övrigt ska vi visa största möjliga öppenhet. 

• Ansvarig tjänsteman ser till att de anhöriga till den/de drabbade omedelbart 

underrättas. 

Koordinatören skall agera på följande sätt vid: 

Kidnappning 

1. Kontakta svenska ambassaden/konsulatet. Ambassaden 

sköter alla kontakter med myndigheter. 

2. Kontakta ansvarig tjänsteman på UBV i Stockholm 

Krig, inbördeskrig, naturkatastrof 

Olycksfall mm 

1. Kontakta svenska ambassaden/konsulatet. Ambassaden 

sköter alla kontakter med myndigheter. 


3. Evakuera vid behov. 

1. Kontakta läkare eller annan vårdpersonal. 

2. Kontakta vid behov SOS. 


Varje olycksfall och katastrofsituation är unik, varför det är omöjligt att ha en 

detaljerad mall som fungerar för alla situationer. Därför är det viktigt att så snabbt så 

möjligt göra en överenskommelse mellan koordinatör/land-/regiongrupp och 

ordförande/utsedd tjänsteman på kansliet om hur fortsatt kontakt och stöd i den 

speciella situationen skall se ut. Vilket stöd önskar land-/regiongruppen? Vad är 

möjligt att genomföra? Vem ansvarar för vad? Hur skall fortsatt kontakt fungera? 

Den utsedde tjänstemannen på kansliet i Stockholm ansvarar för en sådan 

överenskommelse. 

C) Det fortlöpande säkerhetsarbetet 

a) Koordinatörerna på UBVs land/regionkontor ska regelbundet diskutera 

säkerhetsfrågor med svenska ambassaden i respektive land och med andra 

utländska ONGs. 

b) Ambassadens säkerhetsanvisningar ska finnas lättillgängliga på respektive 

land-/regionkontor. Säkerhetsfrågor ska uppdateras och regelbundet 

diskuteras i varje land-/regiongrupp, dock minst en gång/år. 

c) Den allmänna säkerhetsplanen tas upp på kanslimöte i Sverige minst en 

gång/år. 

25


1. Löner (SEK) 

BILAGA 2 EKONOMISKA VILLKOR 

2. Bruttolön Sverige (används som underlag till A-kassa) 

Bruttolön Sverige 17 800 Fastställs varje år 

Skatt - 4 457 Skattetabell 32 

Hyresschablon - 4 030 10% av prisbasbelopp 

Hemmatillägg -1 500 Fastställs varje år 

Nettolön: 7 813 

Datum index: sep-07 

3. Hemmatillägg (SEK) per månad 

Hemmatillägg 1 500 

4.Maxbelopp 

hyresersättning (USD) per 

månad 

Samtliga länder 300 

5. Sverigelön (SEK) 

7 813 + Traktamente 

(Se nedan p 6) 

30 x 100 = 

3000 

6. Traktamenten 

= 10 813/ 

månad 

Under Sverigevistelse I tjänstgöringslandet 

Boende (mot upp till 

Enkelt boende 

uppvisande av 250 

originalkvitto): SEK/natt 

Boende hemma 95 

eller i familj: SEK/natt 

Dagtraktamente: 100 

100 SEK/dygn x index för resp 

SEK/dygn 

land enl punkt 1. 

Resor till annat land i Latinamerika 

Enkelt boende 

Traktamente: Grundlönen enl punkt 1. delad med 30. 

Prisbasbelopp 2007: 40.300 kr 

Lön % av nettolön i Sv. Index 

Bolivia 5 966 76,36 84 

Brasilien 6 890 88,18 97 

Chile 6 677 85,45 94 

Ecuador 5 966 76,36 84 

El Salvador 6 321 80,91 89 

Guatemala 6 321 80,91 89 

Nicaragua 6 392 81,82 90 

New York (Bas) 90,91 100 

Sverige 7813 110 121 

26


• Lönerna betalas ut till svenska alternativt europeiska bankkonton. 

• Lönen sätts i svenska kronor och revideras två gånger/år för att kompensera 

för prisförändringar och valutasvängningar. Revideringen sker i januari och i 

augusti, baserat på FNs ”retail price index”(icsc.un.org) som jämför 

levnadskostnaderna i olika länder mätt in en och samma valuta. Grundlönen 

räknas ut enligt följande formel: (Index för stationeringslandet/ Index för 

Sverige) ggr den svenska grundlönen. Eftersom indexet tar hänsyn både till 

inflation och valutafluktuationer återspeglar grundlönen (med viss 

eftersläpning) skillnaden i levnadsomkostnader mellan olika länder. 

• Hyresersättning betalas ut i samband med lön. Koordinatören skall hålla 

löneadministratören i Sverige underrättad om aktuella hyror (i den valuta de 

betalas). Dessa räknas sedan om till svenska kronor enligt kursen från 

oanda.com den 20:e i månaden före löneutbetalningsmånaden. 

• UBV lånar inte ut pengar till de anställdas hyresinsatser. 

27


BILAGA 3 REGLER FÖR JOURNALISTISK 

FRILANSVERKSAMHET 

Dessa regler gäller för personal i utvecklingssamarbete som har till uppgift att 

arbeta med information gentemot Sverige med hemsida och med tidskriften 

Latinamerika (LA), vanligen kallade infovolontärer. Även annan personal som 

arbetar med information på motsvarande sätt omfattas av dessa regler. 

1 Infovolontärer uppmanas frilansa till andra medier. Detta är ett bra sätt att 

utnyttja de anställdas tidigare kontakter och göra både UBV, 

samarbetsorganisationerna och aktuella frågor mer kända för en större publik. 

2 Frilansande ska i första hand ske på arbetstid och under den deltid som 

infovolontären har till förfogande för arbete med LA och/eller övrig information. 

Prioriteringen mellan de olika arbetsuppgifterna under infodeltiden bestäms av den 

anställde i samråd med koordinatören och redaktionen/informationsavdelningen på 

kansliet i Sverige. Detta sker i linje med de regler som gäller för all personal i land- 

/regiongruppen. 

3 Frilansmaterial ska ha en köpare innan uppdraget utförs. En viss flexibilitet finns 

dock när det gäller reportageresor där infovolontärerna skriver/informerar om 

projekt och företeelser som går i linje med UBVs policys och övergripande mål. 

4 Utlägg för frilansarbete ska i första hand finansieras av land-/regiongruppernas 

info- och LA-budgetar och i andra hand från den så kallade frilanspotten, som 

administreras av LA:s redaktion. En viss flexibilitet finns när det gäller 

frilanspottens användande, exempelvis kan en resekostnad i Brasilien behöva gå på 

frilanspotten i högre grad än en resa i El Salvador, på grund av de geografiska 

avstånden. Den anställde ansöker hos redaktionen om ett budgeterat belopp. 

Redaktionen ger sedan land-/regiongruppens koordinatör klartecken för utbetalning. 

Den anställde redovisar sina kvitton för koordinatören, som i sin tur redovisar till 

ekonomiansvarig i Sverige. Alla inkomster för frilansuppdrag tillfaller sedan 

frilanspotten. 

5 LA har alltid förstahandsrätt till artiklar och bilder som inte är beställningsjobb 

från andra redaktioner. 

6 Artikelförfattare och fotografer ska underteckna sina alster med ”tidskriften 

Latinamerika” enligt följande modell: Text: Hjalmar Svensson/tidskriften 

Latinamerika, Foto: Lisa Karp/tidskriften Latinamerika. 

7 Varje frilansare uppmanas att se till att LA-redaktionen får en kopia av 

publicerat frilansmaterial. 

28


BILAGA 4 FOTOAVTAL 

l. Fotografier som tas på arbetstid under kontraktsperioden tillhör UBVs bildarkiv - 

UBVBild. Detta gäller i de fall då film, framkallning och kopiering till övervägande del 

bekostas av UBV, alternativt att utrustning (digitalkamera, programvara) tillhandahålls av 

UBV. 

2. Med punkt l överlåter den anställde användningsrätten till UBV. Den ideella rätten till 

fotografierna behåller den anställde. Med den ideella rätten menas bl.a. att ingen har rätt att 

manipulera eller förändra bilder utan den anställdes medgivande, att den anställde har rätt 

att få sitt namn utsatt vid publicering och att bilder inte får användas i sammanhang som 

kan anses kränkande för den anställde personligen. 

3. Avtalet gäller alla typer av fotografier: diapositiv, färgnegativ, svartvit negativ film, 

digitala bilder. 

4. UBVBild har rätt att för eget bruk framställa obegränsat antal kopior av fotografierna. 

5. UBV har rätt att kostnadsfritt, vid obegränsat antal tillfällen och utan villkor använda 

fotografierna i all sin egen verksamhet. 

6. Den anställde har under kontraktstiden och även därefter rätt att utnyttja eventuella 

kopior och duplikat av fotografierna för privat bruk. Den anställde står själv för kostnader 

för ev privata kopior och duplikat. 

7. Den anställde har inte rätt att sälja användningsrätten av fotografierna till en tredje part. 

8. UBVBild äger rätt att kostnadsfritt eller mot betalning upplåta användningsrätten till 

tredje part. UBV ansvarar för att användningsrätten ej missbrukas eller skadar den 

anställde. 

9. Vid all slags offentlig användning av fotografier ska den anställdes namn anges, 

tillsammans med texten "UBVBild". UBV förbinder sig att ställa detta villkor gentemot 

användare. 

10. Om möjlighet finns sörjer den anställde eller land-/regiongruppens infovolontär för 

framkallning, kopiering, inscanning och duplicering i samarbetslandet. I annat fall sköts 

detta av UBVBild. I båda fallen ska UBV stå för kostnaderna. Den anställde förbinder sig 

att hålla originalmaterial tillgängligt för UBV under avtalstiden. 

11. Äganderätt till negativ och originaldiapositiv tillkommer UBV om inte annat avtalats. 

12. Detta avtal har upprättats och undertecknats i två likalydande exemplar av vilka 

parterna har erhållit var sitt. 

Ort och datum 

_____________________________ _____________________________ 

För UBV För den anställde 

29


BILAGA 5 FÖRHANDLINGSORDNING 

Mellan Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) och Handelstjänstemannaförbundet 

(HTF) av den 1 juni 1984. 

Kooperationens Förhandlingsorganisation och Handelstjänstemannaförbundet har i syfte 

att främja en fredlig lösning av tvistefrågor på den för parterna gemensamma delen av 

arbetsmarknaden träffat följande överenskommelse. 

1 AVTALETS GILTIGHET 

Mom 1 

Avtalet gäller tjänstemän anställda i ideella organisationer, dess distrikt, avdelningar, 

kommittéer och organisationerna närstående verksamheter (stiftelser, föreningar, 

aktiebolag) vilka som medlemmar tillhör KFO. 

Mom 2 

Ansluts till KFO under avtalets giltighet organisation enligt mom 1 gäller detta avtal för i 

organisationen anställda tjänstemän från den tidpunkt parterna är överens om. 

2 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 

Det förutsätts, att arbetsgivare och tjänstemän genom ömsesidigt hänsynstagande söker i 

samförstånd ordna sina gemensamma angelägenheter och såvitt möjligt förebygga 

uppkomsten av tvist. 

3 FÖRHANDLINGSORDNING 

Påkallas från endera sidan förhandling ska följande ordning gälla: 

a) Lokal förhandling 

Förhandling mellan arbetsgivaren och tjänstemännens lokala fackliga organisation 

vid företaget (lokal förhandling). Saknas sådan lokal organisation föres förhandlingen 

med den eller de tjänstemän vid företaget som HTF utsett därtill. 

Lokal förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast tre veckor från dagen för 

dess påkallande, såframt ej parterna enas om uppskov. 

Kan uppgörelse ej ernås vid lokal förhandling, ankommer det på part, som vill 

fullfölja ärendet, att hänskjuta frågan till central förhandling. 

b) Central förhandling 

Förhandling under medverkan av KFO och HTF (central förhandling). 

Framställning om sådan förhandling ska göras hos motparten senast två månader från 

den dag den lokala förhandlingen avslutats, vid äventyr att vederbörande anspråk 

eljest är preskriberat. 

30


Central förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast tre veckor från dagen för 

dess påkallande såframt ej parterna enas om uppskov. 

c) Preskription av anspråk 

Om och i den mån det förhållande, vartill rättsanspråk enligt kollektivt eller enskilt 

avtal hänför sig, varit känt på arbetsgivarsidan eller KFO respektive av 

tjänstemännens lokala fackliga organisation eller enligt punkt 3 a särskilt utsedda 

tjänstemän vid företaget eller HTF i fyra månader utan att förhandling begärts enligt 

bestämmelserna i denna punkt, har parten därefter förlorat rätten att påkalla 

förhandling rörande anspråket. 

Oberoende av sådan kännedom om förhållandet är rätten att påkalla förhandling 

försutten, om och i den mån förhållandet ligger mer än två år tillbaka i tiden. 

Protokollsanteckningar 

1. Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling ska anses den 

dag, då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att 

förklara förhandlingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag 

den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen 

avslutad. 

2. För att underlätta behandlingen av lokala frågor är det lämpligt, att vardera 

parten utser en företrädare med uppgift att svara för kontakten med motparten; 

meddelande om företrädares namn bör lämnas motparten utan 

dröjsmål. Det får ankomma på de lokala parterna att avgöra huruvida 

ytterligare anordningar behöver vidtagas för handläggningen av de lokala 

frågorna. 

3. Om arbetsgivare och tjänstemän enas därom, äger även lokal funktionär eller 

förtroendeman utom organisationen/företaget deltaga i lokal förhandling. 

4. Vid förhandling mellan arbetsgivare och arbetare, som direkt eller indirekt 

gäller tjänstemännen eller viss tjänsteman, äger tjänstemännen rätt att vara 

representerade. 

5. Om det förhållande, vartill rättsanspråk hänför sig regleras i lag om 

anställningsskydd ska i stället för de i punkt 3 ovan angivna tidsfristerna gälla 

i nämnda lag angivna tidsfristerna. 

4 GILTIGHETSTID 

Detta avtal gäller från och med den 1 april 1998 till och med den 31 mars 2001. Har 

avtalet inte sagts upp av endera parten senast tre månader före giltighetstidens utgång 

prolongeras det för ett år åt gången. 

Stockholm i maj 1998 

_________________________________ ________________________ 

Kooperationens Förhandlingsorganisation Tjänstemannaförbundet HTF 

Bruno Skog Leena Hakala 

31


BILAGA 6 UPPFÖRANDEKOD 

Rekommenderad Uppförandekod för svensk personal i internationella uppdrag 

utarbetad av Nätverket för Etiska Regler och Uppförandekoder 15 januari 2004. 

Fr.o.m 2004-05-19 ingår Uppförandekod i anställningsvillkoren för UBVs utsända 

personal i utvecklingssamarbete. 

Inledning 

Svensk personal med internationella uppdrag har gott rykte inom världssamfundet 

och är kända för att utföra ett gott arbete av hög kvalitet. Det är viktigt att Du 

genom Ditt sätt att uppträda både i tjänst och under fritid bidrar till att bibehålla 

detta goda rykte, inför såväl övrig internationell personal som inför lokalt anställda 

och befolkningen i landet. Som svensk i internationellt uppdrag representerar Du 

inte bara Din egen organisation 1 utan betraktas av omgivningen även som 

representant för Sverige och för världssamfundet. 

Det internationella uppdrag Du är en del av syftar också till att återställa ett 

ofta skadat förtroende för lag och rätt. Det är därför självklart att Ditt agerande och 

Din attityd tydligt visar att Du på intet sätt drar fördel av Din ställning utan 

uppträder korrekt mot alla, oavsett kön, ålder eller etniskt ursprung. 

Du befinner Dig i tjänstgöringsområdet som gäst i ett annat land och ska därför 

respektera landet, kulturen, miljön och människorna. Under Din utlandstjänstgöring 

ska Du följa internationella konventioner och, i förekommande fall, regelverket hos 

ansvarig internationell huvudman för uppdraget. 

Svensk lag bör vara vägledande även när Du befinner Dig utomlands. Du ska även 

vara medveten om lokala lagar och förordningar och följa dessa såtillvida de inte 

står i strid med internationella konventioner. 2 

Ett olämpligt uppträdande under Din utlandstjänstgöring kan innebära att Du 

kränker andra människor och deras rättigheter. Du riskerar även att skada såväl Din 

egen som Din organisations trovärdighet gentemot befolkning, lokala myndigheter, 

annan internationell personal och/eller organisationer. Slutligen är säkerheten för 

både Dig och Din omgivning högt prioriterad i alla former av utlandsuppdrag och 

genom ett olämpligt uppträdande riskerar Du att sätta säkerheten ur spel för andra 

såväl som för Dig själv. Som ett stöd för ett korrekt uppträdande under 

utlandstjänstgöringen är det viktigt att Du följer grundregeln att alltid ”tänka efter 

före” och reflekterar över hur Din attityd och ditt agerande kan uppfattas samt 

konsekvenserna av detta. Dessutom, på internationellt uppdrag är Du ”alltid 

1 Nätverket riktar dessa riktlinjer mot personal inom såväl departement, myndigheter, statliga verk 

och styrelser som inom enskilda organisationer. I texten benämns samtliga under den samlande 

beteckningen ”organisationer”. 

2 För några av de svenska organisationer som sänder ut personal för internationella insatser lyder 

personalen under svensk lag även under utlandstjänstgöringen och kan även. åtnjuta viss immunitet 

gentemot värdlandets lagar. 

32


synlig”, oavsett om Du är i tjänst eller är ledig. Du ska vara välinförstådd med, 

respektera och följa dessa riktlinjer under Din utlandstjänstgöring. Om Du ändå 

låter bli att följa dem, har den organisation med vilken Du tecknat kontraktet 

möjlighet att vidta avtals- eller arbetsrättsliga åtgärder. Om Din underlåtenhet att 

följa reglerna innebär brott mot svenska lagar kan Du även komma att lagföras för 

brottet. 

Riktlinjer 

1. Otillbörligt utnyttjande av maktställning 

Under Din utlandstjänstgöring kommer Du att komma i kontakt med många 

människor som är eller upplever sig vara i beroendeställning till Dig. Oavsett om 

personen ifråga verkligen är i beroendeställning till Dig eller endast upplever sig 

vara det, får Du aldrig utnyttja Din maktposition som internationell personal på ett 

otillbörligt sätt. 

Du får inte heller utnyttja din maktposition till att ge andra fördelar som de normalt 

inte skulle haft. Ditt uppträdande och Ditt umgänge med andra ska vara sådant att 

det aldrig kan uppfattas som att Du kräver eller förväntar Dig olika tjänster eller 

förmåner som t.ex. sexuella tjänster, ”subventionerad” hyra etc. 

Sexuella relationer med personer som är eller kan uppfattas vara i 

beroendeställning till Dig är olämpligt och bör undvikas, då Du genom en sådan 

relation riskerar att försätta motparten i en situation med negativa konsekvenser, 

såväl under pågående relation som i framtiden. 3 

I de fall du som privatperson har anställd personal skall du - förutom skälig lön - 

även betala skatt, sociala avgifter, försäkring och pension i enlighet med landets 

lagar och förordningar (passus inlagt av VL 2005-06-03 enl årsmötesbeslut 2005) 

2. Diskriminering 

Du ska inte diskriminera någon enskild person eller grupp, oavsett kön, ålder, 

etniskt ursprung, religion, sexuell läggning, politisk åskådning eller 

funktionshinder, varken bland övrig internationell personal, lokalanställda eller 

bland befolkningen i regionen. Du ska inte heller diskriminera någon utifrån dennes 

samhällsställning eller nationella tillhörighet. Diskriminering är reglerat enligt 

svensk lagstiftning. 

3. Korruption 

3 En exakt definition av vad som är att betrakta som beroendeställning är inte möjlig. Det avgörande 

är att det inte är Du själv som äger tolkningsföreträde i detta, utan den eller de personer Du relaterar 

till. Var medveten om att Ditt beteende kan misstolkas. Att exempelvis bjuda ut en lokalt anställd, 

som kanske inte vågar säga nej av rädsla att förlora arbetet, kan av vederbörande uppfattas som att 

Du utnyttjar Din ställning och därigenom försätter vederbörande i en negativ situation. Den 

lokalanställde, liksom omgivningen, kanske även uppfattar det som att Du förväntar Dig något i 

gengäld, vilket i förlängningen kan få stora konsekvenser för personen i fråga. 

33


Du får inte medverka till korruption genom att ge eller ta emot mutor, varken i form 

av pengar eller andra förmåner vilka syftar till att skaffa Dig fördelar gentemot 

andra. I många länder är mutor vanligt förekommande, t.ex. för att få bagage 

genom tullen eller för att få en lägenhet. Mutor och korruption är reglerat enligt 

svensk lagstiftning. 

4. Organiserad brottslighet 

Du ska undvika alla former av kontakt med den organiserade brottsligheten. 

Detta innebär allt från att handla billiga kapitalvaror på svarta marknaden till 

indirekt stöd av människohandel. Det innebär att vara medveten om den 

organiserade brottsligheten och dess förgreningar när du växlar pengar, väljer 

bostad, väljer restaurang att besöka, samt i en mängd andra vardagssituationer. 

Beträffande handel med människor, så kallad trafficking, ska Du vara medveten om 

att handel med människor inte sker enbart med avsikt om sexuellt utnyttjande utan 

att det förekommer även avseende hushålls- och trädgårdshjälp med flera områden. 

Häleri, som ofta förekommer vid handel på svarta marknaden, är reglerat 

enligt svensk lagstiftning 

5. Sexköp 

Köp av sexuella tjänster är inte tillåtet under utlandstjänstgöringen. Med köp av 

sexuella tjänster avses här inte bara ”kontantköp” av sexuella tjänster från 

prostituerade, bordellbesök etc., utan även ”privatbistånd” i form av betalning 

avräkningar, hyror, skolavgifter o s v i utbyte mot sexuella tjänster. 

Besök på porr- striptease- och liknande klubbar är inte tillåtet eftersom det kan 

innebära stöd till brottslighet såsom sexhandel och annan kriminell verksamhet. 

Sexköp är reglerat enligt svensk lagstiftning 

6. Sexuella övergrepp 

Alla former av sexuella övergrepp är förbjudet, liksom alla former av sexuella 

kontakter med barn. 4 

Som barn anses, enligt definitionen i FN:s konvention om barnets rättigheter, varje 

människa under 18 år. 

Sexuella övergrepp mot barn är reglerat enligt svensk lagstiftning 

7. Sexuella trakasserier 

Ingen arbetstagare ska utsättas för sexuella trakasserier. ”Med sexuella trakasserier 

avses sådant ovälkommet uppträdande grundat på kön eller ovälkommet 

uppträdande av sexuell natur som kränker den anställdes integritet i arbetet” (6 

4 Se vidare FN:s säkerhetsråds resolution 1460 (2003), Barn i väpnade konflikter, Artikel 10, där 

säkerhetsrådet ser med oro på alla fall av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp på kvinnor och 

barn och uppmanar till relevanta etiska regler/uppförandekoder liksom utvecklande av lämpliga 

disciplinära- och ansvarsmekanismer 

34


punkt Jämställdhetslagen) Sexuella trakasserier är reglerat enligt svensk 

lagstiftning. 

8. Pornografi 

Du ska hålla Din arbetsplats fri från allt pornografiskt material. Du ska inte heller 

använda den tekniska utrustning, datorer etc, som Din organisation tillhandahåller 

för att titta på eller sprida pornografiskt material. All befattning med 

barnpornografiskt material är totalt förbjudet även utanför arbetsplatsen. 

Barnpornografi, såväl innehav som spridning, är reglerat enligt svensk 

lagstiftning 

9. Alkohol 

Du ska inta ett restriktivt förhållningssätt till alkohol och alkoholkonsumtion. I 

tjänst är alkoholkonsumtion endast tillåten i undantagsfall; offentliga middagar och 

liknande tillställningar. Vid dessa tillfällen är det extra viktigt att konsumtionen 

sker ytterst sparsamt. 5 I samband med bilkörning är alkoholkonsumtion helt 

förbjudet. 

Alkohol och bilkörning är reglerat enligt svensk lagstiftning 

10. Narkotikaklassade preparat 

Alla former av befattning med och handhavande av narkotikaklassade preparat är 

förbjudet, såvida det inte sker inom ramen för uppdraget och således ingår i 

tjänsten, t.ex. inom sjukvård och narkotikabekämpning, eller avser receptförskriven 

medicin för eget bruk. 

Befattning med narkotikaklassade preparat är reglerat enligt svensk 

lagstiftning 

Avslutning 

Att befinna sig på ett internationellt uppdrag innebär att befinna sig i ett land eller 

område som är i behov av stöd från världssamfundet för att kunna bygga upp ett 

samhälle där mänskliga rättigheter respekteras och befolkningen kan leva i 

trygghet. Oavsett om anledningen till behovet är krig, naturkatastrof eller fattigdom 

så är inte bara landet och infrastrukturen skadad, utan även befolkningen är 

påverkad av att under kortare eller längre period ha levat i en otrygg tillvaro. 

Ofta är förtroendet och respekten för samhällsstruktur, myndigheter, lagar och 

regelverk skadat. Genom att alltid uppträda korrekt mot de människor Du möter 

under utlandstjänstgöringen bidrar Du till att återskapa detta förtroende och denna 

respekt. Detta innefattar även att du tydligt visar avstånd från missförhållanden som 

5 Medför Ditt uppdrag att Du själv kan stå som ansvarig för sådana tillställningar skall Din 

organisations regler för representation följas. 

35


maktmissbruk, mutor och korruption, särskilt när Du ser det hos annan 

internationell personal. 

Dessa riktlinjer har arbetats fram av ett nätverk med företrädare för 

Utrikesdepartementet, Räddningsverket, Domstolsverket, Rikskriminalpolisen, 

Sida, Försvarsmakten, Kvinna till Kvinna, Forum Syd, Rädda Barnen och Svenska 

Röda Korset som ett stöd för etiskt korrekt uppträdande när Du befinner Dig på ett 

internationellt uppdrag. De intentioner som legat bakom nätverkets arbete har även 

visat sig vara i linje med det förslag till att bättre integrera jämställdhet i EU:s 

krishanteringssamarbetet som presenterades av Sverige och Grekland i oktober 

2003. I förslaget ligger, som ett första led, utarbetandet av en färdplan för hur 

arbetet kan läggas upp med utgångspunkt från FN:s säkerhetsråds resolution 1325 

(2000). I förslaget nämns särskilt behovet av att utarbeta uppförandekoder för 

kontakter med civilbefolkningen i krishantering, vilket både stärker och ger ett 

internationellt ramverk åt arbetet på svensk basis med en uppförandekod som skall 

vara vägledande för svensk personal vid internationella uppdrag 

36

5 Avbrytande av volontrens arbete i samarbetsorganisationen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?