ulf jansson antonio serra - Liber

liber
Den moDerna tiDens
historia
ulf jansson
antonio serra

Innehåll
AVDELNING I Inledningar
Inledningar
Sverige och världen – då och nu
Att läsa historia
Detta har hänt
AVDELNING II Revolutioner och imperier 1776–1914
1. Den amerikanska revolutionen
2. Den franska revolutionen
3. Den industriella revolutionen
4. Nationalism och kolonialism
5. Från fattighus till industristat – Sverige under 1800-talet.
AVDELNING III Krig, katastrofer och demokrati 1914–1945
6. Första världskriget – Europas katastrof
7. Mellankrigstidens kriser
8. Andra världskriget
9. Sverige: demokrati, kriser och krig
AVDELNING IV Kallt krig och välstånd 1945–1980
10. Det kalla kriget
11. Koloniernas frigörelse
12. USA – världens rikaste land
13. Välfärdsstater i väst – Sverige ett exempel
14. Ett land – två folk
15. Kina under Mao – experiment med en femtedel av mänskligheten
AVDELNING V Globalisering och nya stormakter 1980–2010
16. Kapitalismen krisar och förnyar sig
17. Revolutioner i Östeuropa
18. Sovjetunionen bryter samman, Jugoslavien går i krig
19. Sverige blir en del av Europa
20. Har världen blivit bättre?
21. Den moderna världen växer.
Register

4
Till läsaren
Efter några tusen timmars arbete – av författare, redaktör, formgivare
och tryckare – är den här läroboken färdig för dig. Varför ska du bry
dig om det?
För att du här kan lära dig mycket som du har nytta av i framtiden,
på ena eller andra sättet. Och: den hjälper dig att klara kursen. Men
det är du som ska göra jobbet. Det är du som ska anstränga dig att
tänka efter. Det är du som ska fråga om sådant du inte förstår. Det
är du som måste bestämma dig för att stänga av tv:n eller datorn och
läsa – och läsa en gång till.
Om du nu gör det – vad har du att vinna på det?
1 Att läsa en lärobok är en form av tanketräning. Du lär dig att följa
längre, sammanhängande resonemang. På så sätt tränar du upp ett
aktivt, uthålligt tänkande som du inte gör när du surfar på nätet.
2 Läsande är språkarbete. Du bygger meningar och sammanfogar
dem till meningsfulla mönster. Du möter nya ord och uttryckssätt,
upptäcker formuleringar som du inte visste fanns - i den här boken
flera hundra. Allt detta utvecklar ditt eget språk. Och att utveckla sitt
språk är att utveckla sina tankar, sin tankeförmåga – och sig själv.
3 Läsande är en form av samtal. Du ser snart vad vi som skrivit den
här boken har för grundsyn – på människan, samhället och historien.
Du håller med ibland och ibland inte. Du börjar fundera över vad
du läser – och då blir läsningen ditt eget tysta samtal med dig själv.
Sedan kan samtalet fortsätta med lärare, föräldrar och kamrater.
4 Vi berättar här det moderna västerländska samhällets historia. Varför
så lite om resten av världen? Vi hävdar att det är bäst att börja gräva
där man står. Först när man lärt sig om sitt eget samhälle är det dags
att vidga horisonten och se ut mot andra världar som Kina, Indien,
Afrika och så vidare. Bara när man har en fast punkt i sitt eget samhälle
kan man överhuvudtaget förstå andra människors villkor.
5 Du som läser det här lever i västerlandet, i Europa och Sverige, oavsett
var du är född. Du har kanske inte valt att leva här, men du är
här nu. Runt oss finns ett kulturellt sammanhang, ett sätt att se på
människan och samhället som format generationer. Vi ingår alla i en
kulturtradition. Därför måste vi veta något om hur den kommit till –
vare sig vi är nöjda med den eller vill påverka den i annan riktning.

Det är för att berätta om detta för dig som vi skrivit den här boken.
Det är bara att ta den till dig, om du vill. Men du måste anstränga
dig – du måste läsa. Nu är det upp till dig.
Har du bestämt dig? Börja då med att läsa bruksanvisningen här
nedan. Den underlättar ditt arbete.
Bruksansvisning
Texten är utformad i två nivåer – dels en grundtext som löper genom
hela boken, dels fördjupningar som är inramade/markerade med färg.
Man kan alltså nöja sig med grundtexten och hoppa över fördjupningarna
– eller välja några, eller läsa alla.
Boken innehåller fem huvudavdelningar. Avdelning I består av
inledningar. Avdelningarna II – V är uppdelade på 21 kapitel som
skildrar det moderna samhällets utveckling från 1700-talet fram till
2011. Med lämpliga mellanrum finns i varje kapitel instuderingsfrågor.
Dessa är av tre slag:
1 Återge Här ska du bara kort återge delar av innehållet
i grundtexten.
2 Förklara Frågor på grundtext och fördjupningar.
Ofta ”varför”-frågor.
3 Sammanfatta och resonera Övergripande frågor där du ska
resonera om orsaker och sammanhang i det texten behandlat.
Frågorna är till för att hjälpa dig att hitta det viktigaste i texten. Här
är ytterligare några studieråd: Bekanta dig först med boken. Se i innehållsförteckningen
hur den är indelad och bläddra sedan lite fram och
tillbaka och läs där du blir nyfiken.
När du arbetar med ett kapitel är det bra att först bara snabbläsa
det. Då får du ett hum om hela berättelsen. Sedan läser du sakta och
noggrant. Undrar du över något så antecknar du och frågar senare
lärare eller kamrater.
Först därefter ger du dig på instuderingsfrågorna, en i taget. Skriv
ned ett svar ur minnet, gå sedan tillbaka till texten och se om du kan
förbättra svaret.
Spara alla dina nedskrivna svar. De hjälper dig när du ska förbereda
dig för muntliga förhör och skriftliga prov. Men läs alltid om bokens
text också!
5

Efter varje kapitel finns Se historia! där vi kort presenterar filmer som
berör det kapitlet handlar om. Våra omdömen är naturligtvis personliga
men vi menar att de filmer vi nämner kan komplettera historiekursen
på ett meningsfullt sätt. Alla titlar finns tillgängliga i Sverige som
hyr- eller köpfilm.
Under rubriken Spela historia! tipsar vi om datorspel som berör
den period vi skildrat. Spelen är hittills inte så många eftersom våra
kunskaper är begränsade. Vi tar med förtjusning emot tips på fler spel
från dig – och alla andra elever och lärare!
Stockholm, 28 november 2011
Ulf Jansson, Antonio Serra

8
depression: period av
ekonomisk nedgång
För 100 år sedan växte städerna till sig. De flesta levde i trånga, fuktiga
och osunda bostäder – ofta sex, sju, personer i ett rum och kök.
Arbetet var slitsamt och farligt och lönerna låga. Tuberkulos och andra
folksjukdomar härjade. Även om svält var ovanligt kan man säga att
den gamla svenska fattigdomen bara flyttat in till staden.
Idag är Sverige ett rikt land. Nöden är borta. Gemene man har en
levnadsstandard som är bland de högsta i världen. Bostäderna har alla
moderna bekvämligheter. Samhällets service är omfattande, sjukvård
och omsorg är väl utbyggd. Utbildning är gratis och öppen för alla,
från grundskola till universitet. Sverige är ett välfärdssamhälle. Vi väljer
själva fritt vilka som ska representera oss och styra landet.
Hur gick detta egentligen till – hur lyckades vi ta oss från knapphet
till överflöd på 100 år? Omvärlden har ju samtidigt skakats av två förödande
världskrig, en djup depression, nazism och kommunism, kallt
krig och kärnvapenkapprustning. I Sverige har vi – med tur och skicklighet
– haft en betydligt mildare resa. I den här boken ska vi berätta
hur det gick till, och försöka förklara vad som gjort det möjligt.
Världen då – och nu
För 200 år sedan kontrollerade Västeuropas stormakter stora delar av
världen – och hela världshandeln. Britterna byggde det största imperium
världen skådat. Samtidigt visade den industriella revolutionen
på 1800- och 1900-talen vägen in i den moderna världen. Det är en
värld av industrier, storstäder, vetenskapliga framsteg och växande
befolkningar.
Denna moderna värld växte fram i Västeuropa och USA, och bara
där. I Asien, Afrika och Latinamerika levde en gammaldags, förmodern
värld kvar. De flesta livnärde sig på små jordbruk, med enkla redskap
och utan resurser till att förbättra jorden eller köpa maskiner. Denna
värld exporterade råvaror, inte industrivaror – här härskade fattigdom
och nöd, inte välfärd.
Idag ändras detta inför våra ögon. De senaste årtiondena har den
moderna världen kommit till Asien och Latinamerika. Kina, Indien
och Brasilien är ekonomiska jättar. Turkiet, Indonesien, Malaysia och
Mexiko följer efter. På bara 30 år har 100-tals miljoner människor rest
sig ur fattigdom och börja bygga sig anständiga liv.
Den industriella revolutionen gjorde västvärlden rik och välmående.
Nu sker samma sak i Asien och Latinamerika. Den moderna
världen växer.

Revolutioner och imperier
1776–1914
År 1776 är ett bra år att starta berättelsen om hur det
moderna samhället blev till. Under detta år är tre hän-
delsekedjor i gång som alla tre leder till revolutioner
som förändrar världen.
Den första revolutionen sker 1776 i de brittiska
kolonierna i Nordamerika. De slår sig fria och upp-
rättar en republik. Det nya USA öppnar sedan sina
gränser för Europas fattiga och tiotals miljoner ut-
vandrar dit. En ung befolkning, stora naturresurser
och en väldig industri gör USA till en världsmakt.
Den franska revolutionen inspireras av den ameri-
kanska. Folket tar makten och republik utropas. Men
revolutionen urartar i Napoleons kejsardöme, som
försöker lägga hela Europa under sig. Det misslyckas.
Men de amerikanska och franska revolutionernas
krav på en medborgarstat och allas likhet inför lagen
sprids över världen. Det är samma krav som hörs under
”den arabiska våren” 2011 …
Den industriella revolutionen är en av de stora om-
välvningarna i mänsklighetens historia. Den börjar i
England i slutet av 1700-talet. Råvaror lyfts ur jordens
inre, enorma mängder varor produceras, kanaler, ång-
fartyg och järnvägar snabbar på transporterna. På min-
dre än två århundraden lyfts hela västvärlden ur nöd
och fattigdom. Idag har samma revolution spritt sig
till Asien och Latinamerika.
41

42
1
enväldig: har all makt, utan begränsningar
livegen: av lagen tvungen att bo och arbeta
på en viss plats
plantage: jordegendom där man odlar
grödor för export, ofta kaffe eller bomull
Den amerikanska
revolutionen
De brittiska kolonierna i Nordamerika gör uppror i slutet
på 1700-talet och förklarar sig självständiga. Något
sådant har aldrig skett förr. Det som sedan sker är också
helt unikt – de bygger en ny stat från grunden, Amerikas
förenta stater. Där ska alla vara lika inför lagen och
själva styra sitt land.
Men slaveriet finns kvar och avskaffas först efter ett
inbördeskrig på 1860-talet. Därefter utvecklas landet
snabbt och blir på 1900-talet den ledande världsmakten.
Hur ser världen ut år 1770?
I Kina och Japan är kejsarnas makt över undersåtarna total och den
som säger emot kan avrättas direkt. Över Indiens alla småriken håller
brittiska imperiet på att skaffa sig kontroll, men invånarna styrs med
järnhand av sina lokala furstar. I Ryssland är tsaren enväldig härskare
och folket på landsbygden är livegna bönder som ägs av sina godsherrar.
I Västeuropa styrs stormakter som Frankrike, Österrike och Preussen av
enväldiga kungar och deras adel – de har all makt över bönder, arbetare,
hantverkare och till och med rika köpmän och bankirer.
Undantaget England
Det stora undantaget är England. Där delar kungen makten med ett
parlament som leds av självmedvetna adelsmän och rika köpmän – ett
parlament dit delar av befolkningen har rösträtt och sänder sina representanter.
Kungen måste be om lov i parlamentet om han vill införa
en ny skatt eller utrusta en armé. Kungens makt begränsas också av
att invånarna har vissa individuella rättigheter som ingen får trampa
på. Sådana finns inskrivna i olika lagar ända sedan medeltiden.
England har en befolkning på åtta miljoner, och är världens ledande
stormakt med kolonier över hela klotet. Enbart i Nordamerika finns
13 stycken. Där lever tre miljoner farmare, hantverkare och plantageägare
och de känner sig som engelsmän – vi är en tredjedel av Englands
befolkning, säger de. Men de har inte samma rättigheter som

sina landsmän: de betalar skatter men får inte välja representanter till
parlamentet. I varje amerikansk koloni växer medborgarförsamlingar
och hemliga politiska sällskap upp. De protesterar, bojkottar, engelska
varor och kräver rättvisa – vissa talar redan om självständighet. För att
visa vem som bestämmer tar parlamentet i London ut en ny skatt av
amerikanarna, på importen av te. Det skulle det inte ha gjort …
The Boston Tea Party
Året är 1773. Över hela det brittiska imperiet är te sällskapsdrycken på
modet, också bland kolonisterna i Amerika. Men just de vägrar att betala
den nya teskatten. Så de fartyg som kommit med te under hösten har
inte lossats, varken i Charleston, New York eller Boston. Aktivister från
de olika kolonierna utmed kusten har samordnat motståndet.
I Bostons hamn ligger tre skepp med te. Just Boston har länge varit
ledande i motståndet och stadens invånare blir argare för varje dag.
Krisen har varat i månader och unga hetsporrar har krävt att få ta saken
i egna händer. Många är medlemmar i Sons of Liberty (Frihetens söner),
en orädd grupp patrioter med starkt stöd i Boston. Men de mer erfarna
har hållit dem tillbaka: om vi tar till våld kommer kungen att sätta in
sina yrkessoldater och krossa oss!
Det är torsdag den 16:e december. Ett tusental Bostonbor samlas till
stormöte och kräver att fartygen med te ska bort från hamnen. Några
sändebud beger sig till tullmyndigheten med kravet, men avspisas. När
stormötet hör det vrålar alla av besvikelse och vrede. Upprörda lämnar
folk mötet och beger sig ut i staden. Under dagen bildas klungor av
bojkott: köpvägran
t En hyllning av the
Boston Tea Party 1773,
men gjord 73 år senare.
Var nu källkritisk: vad
i bilden stämmer inte
med hur tépartyt faktiskt
gick till?
Skatteuppror i dagens USA.
Tea Party-aktivist i New
Hampshire 2011. e
hetsporre: hetsig person
patriot: person som älskar sitt land
och är beredd att slåss för det
43

44
deklaration: ett offentligt uttalande om
viktiga principer
obestridlig något som inte kan förnekas
befogenhet: rätt att enligt lagen göra
vissa åtgärder
människor som diskuterar läget. Ska vi engelsmän i kolonierna låta oss
hunsas av ett parlament där vi inte får vara med?!
Nu har hetsporrarna fått nog. I skymningen samlas några hundra av
dem. De svärtar sina ansikten, klär sig som indianer och med tomahawker
i händerna tar de sig ner mot kajen. Där ligger tébåtarna sida vid
sida med beväpnade engelska skepp. I tre grupper, en för varje fartyg,
smyger de ut på kajen. Det måste slå till precis samtidigt, så att inte
de angripna kan varna varandra. Allt går väl, de möter inget motstånd:
tysta lämnar den ene efter den andre av kaptenerna över nycklarna till
lastrummen. Tébalarna huggs sönder vräks i sjön. I tre timmar håller de
på innan den sista balen är i vattnet. Sedan låser de lastrummen, lämnar
tillbaka nycklarna till kaptenerna och ger sig av.
Efter den natten är inget sig likt längre. Inte i Boston, inte i England,
inte i Amerika.
Upproret
Med tépartyt visar patrioterna att de menar allvar – och reaktionen i
London blir häftig. Bostons hamn stängs. De flesta kolonister vill inte
bryta med England, men beslutar att all handel med England skall
upphöra tills de, amerikanerna, fått sina rättigheter. Samtidigt intar
engelska trupper Boston och stora förråd av militär utrustning skeppas
in. Kriget står för dörren.
Ombud för kolonisterna samlas till en kongress i Philadelphia.
Anhängarna av självständighet blir allt fler. Alla inser, att om engelsmännen
går till militär attack är saken avgjord – och på våren 1775
gör de just det. Kongressen ger Thomas Jefferson i uppdrag att skriva
en deklaration om full självständighet. Den 4:e juli 1776 läses deklarationen
högtidligen upp i kongressen. Den antas.
Självständighetsförklaringen
Förklaringen inleds med tre meningar, som inte bara lägger grunden
för en ny nation, utan för en ny epok – demokratins tidsålder:
”Vi ser dessa sanningar som självklara: att alla människor är skapade
jämlika, att de av sin Skapare har utrustats med vissa obestridliga
Rättigheter, bland dessa rätten till Liv, Frihet och strävan efter
Lycka. För att säkra dessa rättigheter har Människor inrättat Regeringar,
som erhåller sina befogenheter genom de styrdas samtycke.
Närhelst någon Styrelseform hotar dessa rättigheter har folket
Rätt att ändra eller upphäva den”.

Här formuleras högtidliga löften om vilka rättigheter människor har
av födseln. Och att folket, om regeringen inte värnar dessa rättigheter,
har rätt att störta den. Det är filosofen John Lockes ord som här slås
fast som själva grundvalen för en hel stat, en medborgarstat. Samma
principer kommer att inspirera reformer och revolutioner de kommande
200 åren. Först den franska revolutionen tretton år senare,
sedan 1800- och 1900-talens alla demokratirörelser – från den engelska
rösträttsrörelsen, över de nordiska folkrörelsernas kamp för demokrati,
till de kinesiska studenternas demonstrationer på Himmelska fridens
torg 1989.
Befrielsekriget
Kolonierna är nu i fullt uppror. England sänder skepp efter skepp med
kanoner och soldater över Atlanten. De är överlägsna i det mesta: i antal,
i stridsvana, i kunnigt ledarskap. Men amerikanernas kampvilja, lokalkännedom
och vapenskicklighet räddar dem. De har också prickskyttar
utan dess like i världen – nybyggare för vilka förmågan att träffa en vit
hare på ett snötäckt fält 100 meter bort länge varit skillnaden mellan
svält och överlevnad. Dessutom använder de ofta gerillataktik – små,
snabba enheter som plötsligt dyker upp, skjuter och försvinner. Det är
inte engelsk trupp van vid – den har sedan århundraden bara slagits på
öppna fält, i väl inövad ordning.
Amerikanarna får också hjälp, av Englands traditionella fiender Frankrike
och Spanien, enligt den gamla sanningen: ”fiendens fiende är min
vän”. Så trots att de engelska styrkorna vinner fler slag är deras läge
hopplöst. Varje gevär, kanon och soldat måste fraktas 480 mil över havet
innan de kan göra nytta – amerikanerna kan på bråkdelen av samma
tid skaffa nya resurser. Så den ”kontinentala armén” under general
George Washington tvingar världens största militärmakt på knä. 1783
sluts freden.
Lärdomarna från detta krig ringer över århundradena: hundratals
mil hemifrån kan varje stormakt besegras, hur mäktig den än är – om
befolkningen sluter upp. Denna läxa lär sig senare alla koloniers befrielserörelser
under 1900-talet. I Indien, Algeriet, Angola – och Vietnam …
Konstitutionen
Så de tretton kolonierna i Amerika gör sig fria. Men hur skall de
styras? Varje koloni skall sköta sina lokala angelägenheter, det är alla
överens om. Men några kolonier är rädda för maktkoncentration och
vill ha ett så svagt gemensamt ledarskap som möjligt, andra vill ha
45

46
en regering som kan stå stark mot inblandning från Europas gamla
stormakter. Efter flera års förhandlingar enas man om världens första
skrivna konstitution, en författning som i detalj reglerar hur makten i
landet ska utövas. Konstitutionen gäller än, och är världens äldsta.
Grunden var redan lagd i självständighetsförklaringen: all makt
utgår från folket, alla medborgare är jämlikar och har rösträtt,
religions-, åsikts- och yttrandefrihet. Konstitutionen slår fast allt
detta. Nu bildas Amerikas Förenta Stater – en union av fria delstater.
Varje delstat sköter sig i stor utsträckning själv. För gemensamma
behov – utrikespolitik, försvar och valuta – upprättas en centralmakt.
Men den är fiffigt nog uppdelad på tre maktcentra, som ömsesidigt
ska kontrollera varandra:
− en demokratiskt vald folkförsamling, kongressen, som stiftar lagar,
− en självständig högsta domstol som kontrollerar att lagarna inte
strider mot konstitutionens principer,
− en verkställande högste ansvarig, presidenten, som väljs vart fjärde år.
Han utser själv sin regering och sina ministrar, men kongressen kan
åtala och avsätta både dem och presidenten. Presidenten leder utrikespolitiken
och är överbefälhavare, men får inte själv starta krig.
Den amerikanska konstitutionen träder i kraft 1787 – upplysningens
frihetsidéer har kommit till makten. Hur omvälvande USA:s födelse
ska bli för världen har ingen då en aning om. Här läggs för första
gången grunden till en demokrati, där den styrande makten kontrolleras
av medborgarna genom fria val – för första gången en stat utan
adel och kungahus, utan statskyrka eller annat religiöst tvång. USA
ska vara en stat där alla makthavare väljs, där lagen är oberoende och
lika för alla.
Konstitutionens betydelse
Blev det så i verkligheten? Inte riktigt. Slaveriet avskaffades i de norra
delstaterna, men försvarades envist i de södra. Det krävdes ett inbördeskrig
innan slaveri förbjöds över hela USA. Och det dröjde länge innan
urbefolkningen, indianerna, blev medborgare som alla andra. Men under
århundradena har varje folkgrupp i USA, som hindrats från att utöva sina
medfödda rättigheter, sökt stöd i konstitutionens löften om jämlikhet
och frihet när de höjt sina krav på rättvisa. Det gäller kvinnor, svarta,
indianer och homosexuella. Och till slut har de, med stöd av konstitutionens
formuleringar, kunnat tvinga sina motståndare att ge vika.

Rösträtt
Rätten att rösta var från början, både i USA och i andra länder, kopplad
till två skyldigheter. Först: man bidrog till statens ekonomi genom att
betala skatt – och bara de som hade en viss egendom betalade skatt.
Sedan: alla vuxna män var skyldiga att ställa upp för krigstjänst om
staten var i fara. Båda kraven gällde bara män. Rösträtten var ett kvitto
på att man fullgjort sina skyldigheter.
Därför dröjde det 80 år innan alla män fick full rösträtt och 130 år
innan kvinnorna erövrat den. I sydstaterna skapades lokala regler som
gjorde det extra krångligt för svarta att rösta. Först 1965 förbjuds varje
inskränkning i den allmänna rösträtten.
Återge
1. Hur styrdes världens stater på 1700-talet – och på vilket sätt var
det annorlunda i England?
2. De amerikanska kolonisterna vägrade att acceptera moderlandets
alla beslut. Vilka beslut var det de vände sig emot?
3. Självständighetsförklaringen slog fast att folket har den politiska
makten. Hur yttrycktes detta?
4. Konstitutionen inför tre olika maktcentra i USA. Vilka?
Erövringen av västern
Som ny nation består USA av 13 små delstater mellan Atlantkusten och
den massiva bergkedjan Appalacherna. Väster om bergen ligger Ohios
slätter och den väldiga prärien. Dit söker sig först äventyrare, pälsjägare
och spekulanter, senare allt större grupper av jordhungriga bönder.
Indianstammarna är inbördes splittrade och kan inte stå emot när våg
efter våg av nybyggare väller in över deras urgamla jaktmarker.
Gratis jord delas ut till alla nybyggare, ofta fattiga immigranter från
England, Tyskland, Irland och Sverige. I hundratusental kommer de
på hästdragna vagnar för att ta de stora vidderna i besittning. Ofta
har de bara med sig en bössa, en yxa och en säck majs. Gränslandet
mot det okända, ”the frontier”, flyttas allt längre västerut i takt med att
miljoner immigranter strömmar till. Mängder av småbönder öppnar
vidderna för jordbruk. Efter dem följer jordspekulanter, boskapsuppfödare
– och amerikanska armén som driver undan indianstammarna
till isolerade reservat.
Detta är den mytiska tid när västern erövras, slätterna odlas upp
och boskapsranchernas cowboys breder ut sig över prärien.
9 Omslag till senare äventyrsbok om
nybyggarnas hårda liv, när myten om vilda
västern odlas. I själva verket var det ont
om kvinnor i västern.
reservat: område där etnisk minoritet
stängs inne
47

48
qVästerns nya territorier blir snart
delstater i unionen, liksom de områden
USA köper av Frankrike (Louisiana),
Spanien (Florida) och Ryssland (Alaska).
Genom krig mot Mexiko erövras
även Texas och Kalifornien. Så här
ser utbredningen ut på en karta:
USA växer sig stort
De tretton första staterna 1776
Erhållet vid freden i Versailles 1783
Köpt från Frankrike 1803
Avträtt av Storbritannien 1818
Slaveriet
s28_usa_delstater.eps
Köpt från Spanien 1819
Införlivat 1845
Avträtt av Storbritannien 1846
Avträtt av Mexico 1848
Köpt från Mexico 1853
Köpt från Ryssland 1867
I detta jätteland försörjer sig människor på olika sätt i olika delar – man
kan tala om tre olika ekonomiska zoner. I nordöst blomstrar växande
städer som Boston och New York genom handel, hantverk och småindustrier.
Västerut plöjer farmare upp de bördiga jordarna, får rikliga
skördar av majs och vete, satsar på maskiner och storproduktion för
export. Och på andra sidan av den mäktiga Mississippifloden ligger
de stora prärievidderna med rancher och väldiga boskapshjordar.
Men i sydstaterna – Virginia, South Carolina, Georgia och andra
– odlas mest tobak, ris och bomull. På små och stora plantager
arbetar slavar som förts in från Afrika. När textilindustrin i England
mångdubblas behöver den oerhörda mängder råbomull. I sydstaterna
expanderar de stora jordägarna produktionen genom att köpa in allt
fler slavar – år 1850 finns sammanlagt 3 200 000 slavar.
I Nordstaterna är slaveriet avskaffat och avskyn mot det stark och
utbredd. När unionen växer och nya delstater ansluter blir konflikten
akut: plantageägarna vill breda ut sina lönsamma bomullsodlingar –
särskilt Texas lockar dem. Slaveriets motståndare vägrar blankt och
varken ranchägare eller småbönder vill ha plantager i västern. 1860
vinner deras kandidat Abraham Lincoln presidentvalet. Innan han ens
tillträtt sin post bryter sig elva sydstater ur unionen, bildar Amerikas
konfedererade stater och utser en egen president. Ett krig om unionens
framtid är oundvikligt.

Inbördeskriget
Sydstaterna är underlägsna i resurser, men de har de bästa officerarna
och bättre utbildade soldater. I början vinner de också flera större slag
under ledning av general Robert E. Lee. Men Nordstaternas flotta blockerar
söderns kuster, intar New Orleans och stoppar all handel. Samtidigt
upphäver president Lincoln slaveriet över hela södern och 200 000
svarta frivilliga ansluter sig till nordsidan. Söderns ekonomi vacklar
och Lee satsar allt på en marsch mot unionens huvudstad Washington.
Han stoppas i det stora slaget vid Gettysburg 1863. Där slåss 165 000
soldater man mot man i tre dagar – var tredje av dem, 50 000, dör …
Året därpå samlar sig nordsidan under general Sherman till en kraftfull
attack söderut. Trupperna river upp järnvägsspår, bränner skördar,
boningshus och städer. Georgias huvudstad Atlanta brinner ned till
grunden. Sherman kallar detta ”totalt krig”. Inför denna fullständiga
övermakt kapitulerar södern våren 1865. Unionen är räddad. Men sex
dagar senare mördas Lincoln av en fanatisk sydstatsanhängare.
Inbördeskriget kräver över 600 000 döda. Fler amerikaner stupar där
än i alla andra krig landet deltagit i – inklusive de båda världskrigen. Förödelsen
i södern är stor, liksom bitterheten. 3,2 miljoner slavar befrias,
men förblir fattiga och diskriminerade under lång tid framåt.
fanatisk: person som orubbligt övertygad
om det rätta i den egna åsikten
t Unga män anmälde sig ofta som frivilliga
i inbördeskriget. Här en oidentifierad yngling,
med cigarr i munnen och kniv och revolver i bältet.
Visste han vad han gav sig in på?
49

50
En världsmakt blir till
Det är Nordstaternas överlägsna resurser som avgör kriget. Industrier
i nordöst lägger om till krigsproduktion, järnvägar fraktar utvilade
soldater, förnödenheter och vapen till fronten. Ett omfattande
telegrafnät ger sekundsnabbt utbyte av information och order mellan
fronten och högkvarteret – ungefär som sms idag.
Under årtiondena efter inbördeskriget fortsätter expansionen i
de norra och västra delstaterna. Utdelning av jord till stora och små
farmare öppnar västerns vidder och produktionen inom jordbruket
mångdubblas. Flera upp till 500 mil långa järnvägar byggs och knyter
samman öst- och västkust, norr och söder – snart har USA mer järnväg
än resten av världen sammantagen.
Också befolkningen växer så det knakar under hela 1800-talet – från
ungefär 5 miljoner till 93 miljoner. Förklaringen är att amerikanerna,
jämfört med tidens européer, lever hälsosammare. De äter bättre, blir i
snitt ett par centimeter längre och föder fler barn. Dessutom anländer
miljontals invandrare – arbetsföra män och kvinnor i sina bästa år –
som också föder många barn.
Trots det råder en ständig brist på arbetskraft. Därför
jagar industrin hela tiden nya tekniska lösningar. De
företag som utvecklar snabbare maskiner och effektivare
arbetsorganisation växer till jättar, de andra går under.
Produktionen ökar i rasande takt, också för att råvaror
finns i överflöd i det egna landet.
Vid sekelskiftet 1900 har USA:s industriproduktion
vuxit förbi alla andra staters. New York och Chicago
blir miljonstäder där kostnaden för mark nu är så stor
att man börjar bygga på höjden. Billigt och hållfast
stål finns att tillgå, liksom pålitliga och snabba hissar.
Höghus och skyskrapor växer upp som svampar ur
jorden och stadslandskapet förvandlas. Amerikanska
”skylines” blir symboler för den stat som ska komma
att dominera 1900-talets världshistoria.
t New York, kallat världens huvudstad under
1900-talet. I förgrunden Brooklyn Bridge,
bakom syns Woolworth Building som med
sina 60 våningar länge var världens högsta
byggnad.

Återge
5. Vad lockade nybyggare till områdena västerut?
6. Vad var ”tepartyt i Boston” – och vad var viktigt med det?
7. I texten talas om tre ekonomiska zoner i det fria USA. Beskriv dem.
8. Var i unionen fanns slavar? Hur många? Varför ökade antalet i början
på 1800-talet?
9. Att USA:s befolkning växte så snabbt under 1800-talet hade flera skäl.
Vilka då?
10. Vad tvingar amerikansk industri att jaga ny teknik och en effektivare
organisation av arbetet?
Förklara
11. Den politiska makten i USA är fördelad på tre skilda maktcentra. Vilka är de?
Förklara vad de som skrev konstitutionen ville vinna med det.
12. Förklara vad var så omvälvande nytt med den amerikanska konstitutionen?
På vilket sätt har diskriminerade medborgare senare haft nytta av
konstitutionen?
13. Under inbördeskriget blockerade nordstaterna söderns kuster. Varför?
Sammanfatta och resonera
14. Vilka resurser hade USA som gjorde att landet utvecklades så snabbt under
1800-talet? Sammanfatta och resonera.
15. I USA är det en fråga som ständigt diskuterats: vad ska den federala staten i
Washington bestämma om och vad ska delstaterna få sköta själva? Frågan är
hett omdebatterad än idag. Resonera om problem i denna maktbalans.
Se hiStoria!
John Adams (miniserie, 2008). Om hur den amerikanska revolutionen
blir till och hur den nya statens grundprinciper
mejslas ut. I centrum står John Adams – advokat och frihetskämpe,
senare USA:s andre president. Spännande, upplysande
och välgjort – en njutbar åtta timmars historielektion.
Dansar med vargar (Dances with Wolfes, Costner 1990).
John Dunbar är löjtnant i nordstatsarmén under inbördeskriget.
Mitt under ett slag får blodbadet honom att tappa
fattningen – han stormar ensam fram mot fiendens linjer för
att få dö. Truppen tror att det är hjältemod, följer efter och
slaget vinns. Dunbar väljer nu en postering så långt bort från
”civilisationen” han kan komma. Ensam vid sin utpost lär han
känna både vargar och indianer och omprövar sitt liv.
Gangs of New York (Scorsese, 2002). En våldsam historia
som återskapar slummiljön i New Yorks invandrarkvarter
under 1860-talet. Ung man återvänder efter några års frånvaro
för att hämnas sin far, som mördats av en gängledare.
Rå, men kraftfull.
Spela hiStoria!
Empire: Total War (2009. Här kämpar man under 1700talet
som en av tolv spelbara nationer – de flesta från
Europa. Det gäller att skaffa sig fördelar och växa som
nation. Historiska karaktärer som t.ex. Karl XII uppenbarar
sig och alla talar sitt eget språk. Spelaren har
även chans att ändra historien. Om t.ex. engelsmännen
struntar i teskatten mot amerikanerna kanske USA inte
uppstår? Om franske kungen genomför reformer kanske
det inte blir någon revolution? Det är du som väljer hur
du för maktspelet.
Ata – Extracts from the American Civil War (1998), Line
of Muskets (2003). Du är general under amerikanska inbördeskriget.
När kriget var över hade mer än en miljon
amerikaner dött eller sårats i det första moderna kriget.
Med dina trupper försöker du erövra fiendens delstater
och få tillgång till mer resurser – och kanske i slutändan
vinna kriget.
51

62
3
kommersiell produktion i syfte att sälja
och tjäna pengar
Den industriella
revolutionen
Den industriella revolutionen förändrar under 1800-
talet Västeuropa, USA och Sverige. Från landsbygden
strömmar miljoner till städernas fabriker. Hela västvärlden
lyfts ur nöd och fattigdom. Idag pågår samma
industriella revolution i Asien och Latinamerika.
Men allt börjar i England, i slutet av 1700-talet.
Hur gör du dina egna kläder?
Gör en tidsresa 250 år tillbaka. Du och din familj lever på landet och gör
allting själva – er mat, huset ni bor i, era kläder. Så har människor levt
i årtusenden, det kallas självhushåll. Hur livet blir beror på väderleken
och det egna arbetet. Goda år har fåren bete, kon mjölkar bra och åkern
är frodig. Men nu är det höst och det börjar bli kyligt – du behöver något
varmt att sätta på dig.
Du fångar in några får, klipper dem och står där med en säck ull. Sedan
ska du karda ullen, rena och tvinna den och sätta dig vid spinnrocken.
Efter några dagars arbete har du garn nog för att väva ett stycke tyg.
Sedan ska tyget mätas, klippas och sys ihop till den varma tröja du har
längtat efter. I ett självhushåll krävs allt detta arbete bara för att klä
sig. Men om människor istället börjar specialisera sig på olika arbeten
blir allt betydligt enklare och bättre. Specialisering i det här fallet innebär
att du klipper får, mjölkar kor och ystar smör, medan någon annan
tillverkar varma tröjor. Sedan byter ni.
Textilindustrin växer
Den som specialiserar sig på att spinna och väva blir bättre på det
än en amatör som bara gör det en gång om året. Specialisten arbetar
snabbare och gör ett bättre tyg. Så uppstår kommersiell produktion
av textilier. Fabriksägare samlar arbetare i stora lokaler där de gör
samma sak hela tiden: några kardar ull, andra spinner, väver, syr. Enkla
maskiner drivs med händer eller fötter, och det går undan. Kläderna
fabriken gör blir allt billigare. Fler får råd att köpa mer och bättre
kläder. Resurserna i samhället växer, det blir mer att dela på. Det är
detta som är ekonomisk tillväxt.

I mitten av 1700-talet växer befolkningen – och därmed efterfrågan
på billiga tyger. Fabrikerna kan sälja hur mycket som helst – nu behövs
maskiner! Först kommer ”Spinning Jenny”, en handvevad spinnmaskin
som spinner åtta trådar samtidigt – en arbetare producerar med hjälp
av en maskin lika mycket som det krävdes åtta till förut. Maskinen
utvecklas: den spinner 20 trådar, och när man kopplar den till ett
vattenhjul spinner den 80 trådar. Tyget blir billigare, försäljningen
ökar, produktionen byggs ut. Snart kommer mekaniska vävstolar, som
flätar trådarna till ett tätt tyg. Maskinerna mångdubblar det mänskliga
arbetet. Den industriella revolutionen är i full gång.
Varför just i England?
På den tiden vet ingen att det är en revolution, eller vad allt ska leda
till. Först i efterhand kan historiker förklara vad som skedde – och varför
det skedde i England. Så här brukar de resonera:
Skottland och England tar bort alla tullar och gör Storbritannien till
en enda, tullfri hemmamarknad. Dit hör också landets kolonier runtom
i världen, inte minst Indien. Den engelska massproduktionen av textil
och verktyg säljer stort även i resten av Europa. Ju större marknad,
desto högre tillväxt.
tull: allmän avgift som betalas när
varor ska passera en gräns
t Flicka som fåraherde,
före den industriella revolutionen.
Vill hon sticka sig en
värmande tröja måste hon
göra allt arbete själv.
63

64
investering satsning som förväntas ge
framtida ekonomisk vinst
paroll: slagkraftig, kortfattad formulering
av krav eller handlingslinje
hägna in omge ett område med staket
eller mur
Under åren hade andra kolonialmakter som Spanien, Frankrike och
Holland tjänat oerhörda pengar på handel med kryddor, guld och slavar.
Men bara i England (och Holland) används vinsterna till investeringar
i jordbruk och fabriker. För sådant är långsiktiga satsningar som inte
ger någon vinst på ett års sikt, kanske inte ens på fem – men på tio år
kanske gigantiska vinster. Tio år … de som satsar så, måste vara säkra
på att landet är stabilt och på att de kan påverka politiken.
Makten i England delas mellan kungen och ett parlament som styrs
av adel, godsägare och rika köpmän (se s. XXX). Båda sidor tolererar
varandra och satsar gemensamt pengar i lönsamma handelsföretag.
Alla regeringar stöder därför handel, storjordbruk och industrier underparollen
: ”make profits!” Men de breda folklagren får politiskt inflytande
först mot slutet av 1800-talet.
Jordbrukets utveckling
När textilfabrikerna bygger ut behöver de mer råvaror. Ull kan
produceras inom landet och fabrikerna betalar bra, så rika handelsmän
köper upp stora jordarealer. Där startar de fårskötsel och producerar
livsmedel i stor skala åt de växande städerna. Nya maskiner gör arbetet
effektivt och många lantarbetare avskedas. Mindre lantbruk har svårt
att hålla lika låga priser och köps upp av de större.
Godsägarna ser att fårskötsel är lönsammare än att arrendera ut (hyra
ut) mark till småbönder. De vräker sina arrendebönder. Allmänningarna
– fria marker där många fattiga bor och låter sina djur beta – köps upp,
hägnas in och blir fårfarmar. Engelskt jordbruk koncentreras till storgods
– på 50 år halveras arbetskraften i jordbruket. De jordlösa flyttar in till
städernas industrier, eller utvandrar till Nordamerika och Australien.
Arbetskraft, uppfinningar
På bara 70 år växer befolkningen i Storbritannien från åtta miljoner
till fjorton. Med så gott om arbetskraft kan industrin expandera ännu
mer. Kol och järnmalm finns nära varandra och när puddelprocessen
uppfinns kan man producera järn av hög kvalitet. Gruvor för järnmalm
och stenkol öppnas i massor. Utvecklingen av valsverket ger också nya
möjligheter – nu kan järnet valsas till tunn plåt. Det blir särskilt viktigt
när nästa tekniska uppfinning ser dagens ljus, James Watts förbättring
av ångmaskinen.
Att ånga är en kraftkälla är känt sedan länge. I gruvorna används
ångdrivna pumpar för att få upp vatten från gruvgångarna. James
Watt förändrar ångmaskinen och gör den åtta gånger effektivare än

tidigare versioner. Den blir nu en maskin som även kan driva andra
maskiner. Vattenhjulet är annars den vanliga kraftkällan men då kan
en fabrik bara byggas där det finns rinnande vatten. Ångmaskinen kan
placeras var som helst.
Ångmaskinen sprids först långsamt – den drivs med kol som ofta
måste fraktas långa vägar. Men kol behövs också i järntillverkningen
och där det inte finns farbara floder bygger man nu ett nät av kanaler.
Det gör att ångmaskinen blir ännu attraktivare. Snart är den en viktig
del i både järn- och textilindustrin. Industristäder som Manchester
växer upp där läget är gynnsamt, inte bara där det finns vatten.
Så kommer far och son Stephenson på hur man kan ”sätta hjul på
ångmaskinen” och få ett lokomotiv att tuffa fram på räls. Det blir början
till ett febrilt järnvägsbyggande över hela England. Amerikanen Fulton
anpassar en ångmaskin så den kan driva fram fartyg – och ångfartyget
är här. Snart får vi också oceangående ångare. Järnvägar och ångfartyg
förändrar transporterna – och världen – för gott.
Återge
1. Vad innebar det att folk på landet
förr levde i små självhushåll?
2. Vilka fördelar kommer med specialisering
och fabriksproduktion?
3. Watts ångmaskin leder till viktiga
förändringar på många områden.
Berätta!
febrilt intensiv och brådskande
9 Järnvägen mellan Manchester och Liverpool invigs 1830. Infälld syns en av lokomotivets pionjärer, George Stephenson,
liksom två av hans konkurrenters maskiner. Den översta av dem är svensken John Ericssons ”Novelty” (se sid. xx).
65

66
9 Barn hade alltid arbetat i jordbruket.
Nu används de också i industrin. Men
arbetet där är både hårdare och farligare.
cynisk: likgiltig för medmänniskors
lidanden
rovdrift: hänsynslöst utnyttjande
Levnadsförhållanden
Storbritannien kallas i mitten av 1800-talet ”världens fabrik” – här
tillverkas mer industrivaror än i resten av världen tillsammans. Alla
får tillgång till fler och billigare varor – också arbetarna, och i den
meningen lever de bättre. De stora vinsterna kammas dock hem av
fabriksägare, handelsmän, redare och bankirer. Många av dem skaffar
sig ofantliga förmögenheter. Välståndet skapar även en växande medelklass.
Jurister behövs för affärskontrakt, för arvsskiften och tvister.
Också läkare, bokhållare och småföretagare av alla slag blir fler och
får det gradvis bättre.
Hur lever industriarbetarna?
De arbetare som tidigare varit småhantverkare avskyr fabriksarbetet.
De tjänar bättre, men de kan inte påverka någonting utan måste hålla
maskinernas arbetstakt – och den styrs av fabriksägaren. De måste arbeta
i längre pass än de gjort på landsbygden – 14 timmar är det vanliga.
Risken för olyckor är stor – avhuggna fingrar och stympade lemmar är
en vanlig syn i fabrikerna.
Arbetsmiljön bland maskinerna är dammig och smutsig. Värst är det
i kolgruvorna. Där arbetar män med själva brytningen, medan kvinnor
och barn används för att släpa kolet i trånga gångar upp mot ytan. I
textilfabrikerna föredrar ägarna unga kvinnor som arbetskraft, eftersom
de har lägre löner än männen. Barn används överallt. De mest cyniska
fabriksägarna hämtar till och med föräldralösa barn från fattigvården
som arbetare när de upptäcker att det kan ge ännu högre vinster.
När arbetsförhållanden som dessa beskrivs i tidningar och romaner
reagerar parlamentet. Den tillsätter kommittéer som rapporterar om
hårresande missförhållanden och föreslår lagstiftning. Men motståndet
är hårt och det dröjer innan precisa lagar och oberoende inspektioner
införs.
Så småningom inser ansvariga politiker att en helt ”fri” arbetsmarknad
är skadlig för samhället. På 1830- och 40-talen kommer effektiva
fabrikslagar som begränsar barns och kvinnors arbete, kortar allas
arbetstider och reglerar nattarbetet. Härmed är det slut på fabriksägarnas
rovdrift på arbetare. Samtidigt börjar industrins arbetare att ta sina
öden i egna händer. Fackföreningar bildas, och när rösträtten utvidgas,
också arbetarpartier. De tvingar fram att arbetarna får en stigande
andel av den industriella revolutionens vinster.

Ut över Europa
Alla länder i Västeuropa vill ta efter succén i England och under
1800-talets första årtionden tar det fart. Råvaror, arbetskraft, kapital
och goda transporter krävs. Först ut är Belgien som har allt detta och
även fördelen av nyare teknik. I de tyska småstaterna går det långsammare,
men efter enandet i en enda stat 1871 expanderar industrin i
rasande takt. På 30 år går man om England som industrimakt. Samtidigt
börjar tillväxten också i Sverige.
Ny teknik, ny arbetsorganisation
Ångmaskinen förbättras och är i slutet av 1800-talet den mest använda
energikällan. Men nya uppfinningar kommer som snart förändrar både
industri, samhälle och vardagsliv. Gas används för gatubelysning i städerna,
som nu lever upp på kvällarna. Thomas Edison uppfinner den
elektriska glödlampan – plötsligt kan hemmen lysas upp och dagen
förlängas. Elektriska motorer utvecklas och kommer gradvis att ersätta
ångdriften i fabrikerna. Ett hållbarare stål börjar massproduceras och
kombineras med betong (som klarar hårt tryck) till armerad betong – och
man bygga ännu större och längre broar, höghus och skyskrapor.
Och precis vid sekelskiftet 1900 utvecklar tyskarna Gottleib Daimler,
Carl Benz och Adam Opel automobiler som drivs av en bensinmotor.
Samtidigt är man i USA i färd med att utveckla teknik att borra efter
råolja, framställa fotogen och bensin. I Detroit börjar snart Henry Ford
67
t Arbete vid det löpande bandet
hos Ford Motors i Detroit. Det nya
sättet att organisera arbetet i
mindre moment gav också jobb för
kvinnliga arbetare.

68
massproducera bilar. Arbetet organiseras så att varje arbetare bara
sköter ett enda arbetsmoment – arbetsorganisationen kallas för ”det
löpande bandet”.
Tillsammans kommer dessa nya tekniker och metoder att leda till
en fantastisk ökning av mängden varor – och inkomster – i västvärlden
under 1900-talet.
Industrialiseringens segertåg
Den industriella revolutionen börjar i England och når under 1800-talet
Västeuropa, USA och Sverige. Råvaror lyfts ur jordens inre, enorma
mängder varor produceras, kanaler, ångfartyg och järnvägar snabbar
på transporterna. Från landsbygden strömmar miljoner till städernas
fabriker. På 150 år lyfts hela västvärlden ur nöd och fattigdom. Idag
pågår precis samma revolution i Asien och Latinamerika.
Den industriella revolutionen började i England i slutet av 1700-talet
och sprids sedan vidare. Mindre än två århundraden senare har
västvärlden lämnat fattigdom och nöd bakom sig – en av de största
omvälvningarna i mänsklighetens historia. För 100 år sedan skedde
samma sak i Japan, för 80 år sedan i Sovjetunionen, för 50 år sedan i
Sydkorea, Taiwan och Singapore. Idag pågår samma industriella revolution
i Kina och Indien, Brasilien och Chile, Thailand och Malaysia,
Indonesien och Turkiet.
Återge
4. Vilka blir rika på industrialiseringen? Och vad vinner medelklassen på
utvecklingen?
5. Hur sprider sig den industriella revolutionen vidare från Storbritannien
på 1800-talet?
Förklara
6. Förklara hur ekonomisk tillväxt går till. Använd exemplet med den tidiga
engelska textilindustrin.
7. När textilfabrikerna växer i England förlorar många arrendatorer sin jord.
Förklara varför det ena leder till det andra.
8. Hur var industriarbetarnas arbetsvillkor? Vad tvingade fram
förbättringar?
9. Ny teknik och ny arbetsorganisation kommer i början av 1900-talet.
Förklara vilka förändringar detta leder till.
Sammanfatta och resonera
10. Förklara varför den industriella revolutionen kommer just i
Storbritannien. Varför inte i till exempel Spanien?

Se hiStoria!
Det förlovade landet (1975). En av få spelfilmer om industrialiseringen på
1800-talet. Polacken Wajda skildrar hemstaden Lodz under några våldsamma
år när en stor textilindustri växer upp. Här finns investerare, som gör sagolika
vinster och spekulerar vilt på börsen. Här finns också alla arbetare som sliter
hårt i högkonjunkturen och sedan sparkas när tiderna blir sämre. Riktigt levande
historisk film.
Den stora gruvstrejken (1993). Kraftfullt om franska gruvarbetares liv och villkor
under sent 1800-tal. De vidriga arbetsförhållandena blir outhärdliga när de redan
låga lönerna sänks. Arbetarna strejkar och drivs till svält. När ägarna kallar
in militär saboterar arbetarna gruvan och en serie tragiska händelser följer.
There will be blood (2007). Rafflande om den amerikanska oljeboomen runt sekelskiftet
1900. Oljeletare köper mark av enkla bönder och sprider löften omkring
sig. Råkapitalism inpå bara skinnet: skitiga händer, orädd framåtanda,
hänsynslös girighet som skapar rikedom hos några få och sliter ut andra.
Spela hiStoria!
Victoria – An Empire Under the Sun (2003) I industrialismens början får du möjlighet
att leda ett land i ungefär hundra år. Du kan välja att satsa på att bygga
järnvägar, skapa bra lagar och skatteregler för företag osv. Du kan också välja
andra vägar: gå i krig med dina grannar eller försöka skapa ett globalt imperium.
Det är du som regerar …
69