Lämpliga vattenvårdsåtgärder i ett dränerat jordbrukslandskap

5.1 Markanvändning
Förutom tomter, är markanvändningen i det aktuella avrinningsområdet åkermark.
Nedan (se tabell 5.2) är resultatet från inventeringen av området med tanke på
markanvändning. I grupp B och D är markanvändningen präglat av monokulturer, där
huvudsakliga grödan för året är höstvete med enstaka stråk av salix vid bäcken. Med
tanke på hur markanvändningen kan påverka intilliggande vattendrag – framförallt
partikeltransport – är kalhygge, åker och anlagd/bebyggd mark riskfulla marktyper
vars dominans i landskapet kan graderas i tre riskklasser enligt Ekologgruppens
protokoll-C. Riskklass 3 innebär till exempel stor risk för påverkan (>50% dominans).
Att tillägga är att det endast sprids konstgödsel på åkrarna.
Tabell 5.2 Area på de fyra olika grupperna inom det utvalda området av Torrebergabäcken, samt
markanvändningen inom dessa.
GRUPP TOTALYTA
ha
A
B
C
D
TOTALT
125
124
109
124
482
MARKANVÄNDNING
Åkermark, riskklass 3
Generellt dominerat av höstgröda men närmast recipienten finns
hälften vårgröda och hälften vuxen salixplantering. 5 ha träda vid
recipient.
Åkermark, riskklass 3
Större monokultur av höstgröda
Åkermark, riskklass 3
Dominerande salixodling vid recipient och en liten skogsdunge. Det
fnns två dammar: en till vilt (16), en för reduktion av närsalter (12).
Resterande yta är grön av höstgröda.
Åkermark, riskklass 3
Närmast recipient salix och skogsdunge. Resterande är bara
höstgröda. Det finns en viltdamm (13).
Åkermark, riskklass 3
Enligt figur 5.1 med historisk karta över området från 1820, är det tydligt att området
hade vidsträckta våtmarker utmed Torrebergabäcken, och till stor del hade ett utpräglat
vattenlandskap, särskilt grupp A, C, D. Inom den markerade blåa ramen syns det även
att åfåran buktar sig genom landskapet.
24