Läkemedelsbehandling vid relaps av myelom - Sahlgrenska ...
Läkemedelsbehandling vid relaps av myelom - Sahlgrenska ...
Läkemedelsbehandling vid relaps av myelom - Sahlgrenska ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Utvärdering <strong>av</strong> behandling<br />
Följande kriterier är utarbetade för användning i kliniska studier men är även användbara i<br />
klinisk praxis:<br />
CR = ”Complete response”, komplett respons: Ingen påvisbar M-komponent + negativ<br />
s.k. immunfixation i serum och urin samt < 5 % plasmaceller i benmärg<br />
VGPR = ”Very good partial response”: Minskning <strong>av</strong> M-komponent i serum med ≥ 90 %<br />
och M-komponent i urin < 100 mg/24 tim + regress <strong>av</strong> ROTI<br />
PR = ”Partial response”, partiell respons: Minskning <strong>av</strong> M-komponent i serum med<br />
≥ 50 % och M-komponent i urin ≥ 90 % eller < 200 mg/24 tim + regress <strong>av</strong><br />
ROTI.<br />
PD = ”Progressive disease”: Nytillkomna kliniska tecken på sjukdom eller<br />
≥ 25 % ökning <strong>av</strong> M-komponent i serum och/eller urin.<br />
Platåfas = stabil M-komponent under 3 på varandra följande mätningar med minst en<br />
månads mellanrum.<br />
Behandling <strong>vid</strong> första <strong>relaps</strong>.<br />
Relaps (återfall) innebär att sjukdomen progredierat och åter blivit symptomgivande efter att<br />
patienten tidigare svarat på behandling med god sjukdomskontroll. Valet <strong>av</strong> behandlingsregim<br />
<strong>vid</strong> första <strong>relaps</strong> beror på flera faktorer:<br />
1. Tiden i första platåfas (den starkaste kliniska markören för sjukdomens aggressivitet).<br />
2. Symptomatologin <strong>vid</strong> diagnos.<br />
3. Symptomatologin <strong>vid</strong> progress.<br />
4. Tidigare given behandling och dess toxicitet.<br />
5. Patientens ålder, allmäntillstånd, samtidig annan sjukdom, benmärgsfunktion, njurfunktion,<br />
etc.<br />
I de nationella riktlinjerna 2009 ges ingen absolut rekommendation <strong>av</strong>seende vilken behandling<br />
som ska användas <strong>vid</strong> första <strong>relaps</strong>. Man för istället ett resonemang enligt följande:<br />
Ju längre tiden i första platåfas har varit, ju rimligare är det att upprepa den initiala melfalanbaserade<br />
behandlingen. Vid kort tid i platåfas är det istället rimligt att välja en annan<br />
behandlingsregim än den initiala. Man rekommenderar då att patienter som har ett snabbt<br />
och/eller aggressivt återfall efter primärbehandling (inom 1 år) bör ha ett <strong>av</strong> de ”nya”<br />
läkemedlen som del i behandlingen.<br />
De ”nya” läkemedlen<br />
Till de ”nya” läkemedlen räknas bortezomib, lenalidomid och talidomid .<br />
Bortezomib<br />
Bortezomib är en s.k. proteasominhibitor. Det hämmar moduleringen <strong>av</strong> proteiner nödvändiga<br />
för cellens överlevnad. Bortezomib ges intermittent intr<strong>av</strong>enöst 2 gånger/vecka under 1-2<br />
veckor följt <strong>av</strong> en veckas uppehåll. Standardregimen är 8 behandlingscykler om patienten<br />
svarar på behandlingen. Kända bieffekter är benmärgshämning och neuropatiska biverkningar.<br />
Dessa bieffekter är ofta dosbegränsande. Läkemedlet är godkänt för patienter som genomgått<br />
minst en tidigare behandling samt som tillägg till MP hos äldre <strong>vid</strong> primär behandling.<br />
Lenalidomid och talidomid<br />
Medlen har strukturella likheter och har en hämmande effekt på <strong>myelom</strong>cellens tillväxt via<br />
bland annat hämning <strong>av</strong> kärlbildning och immunmodulering. Båda läkemedlen kan ges per<br />
7(18)
Change language