s 3 Etnicitet påverkar jobbintervju s 4 Företagen bättre på ... - FAS
s 3 Etnicitet påverkar jobbintervju s 4 Företagen bättre på ... - FAS
s 3 Etnicitet påverkar jobbintervju s 4 Företagen bättre på ... - FAS
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Nr 2 • Juni 2008<br />
I detta nummer:<br />
s 3 <strong>Etnicitet</strong> <strong><strong>på</strong>verkar</strong><br />
<strong>jobbintervju</strong><br />
I det här projektet sökte forskarna<br />
jobb – eller snarare, de skickade in<br />
falska jobbansökningar. Syftet var<br />
att analysera i vilken utsträckning<br />
som …<br />
s 4 <strong>Företagen</strong> <strong>bättre</strong> <strong>på</strong><br />
jämställdhet än facken<br />
Hur ställer sig företag och fack till<br />
att män tar föräldraledigt från<br />
jobbet?<br />
s 5 Kontakt med släkten<br />
hemmavid<br />
I ett socialantropologiskt projekt<br />
undersöktes sambanden mellan migration,<br />
släktband i det forna landet<br />
och integration.<br />
s 7 Lågfrekvent buller i<br />
arbetsmiljön<br />
Lågfrekvent buller (LFB; 20–200<br />
Hz) kan störa och trötta, vilket<br />
<strong><strong>på</strong>verkar</strong> prestationsförmågan.<br />
s 8 E-post gav fler kontakter<br />
Många personer med kognitiva<br />
funktionshinder måste förlita sig<br />
<strong>på</strong> alternativ och kompletterande<br />
kommunikation, …<br />
Så tillkom Svenskt Näringsliv<br />
Bakgrunden till och resultatet<br />
av sammanslagningen av<br />
Sveriges Arbetsgivareförening(SAF)<br />
och Sveriges Industriförbund (SI) var<br />
ämnet för detta projekt vid Lunds<br />
universitet.<br />
Före sammanslagningen förknippades<br />
SAF med en ”arbetsgivarkultur”,<br />
där förhandlingsverksamhet<br />
och opinionsbildning med kampanjer<br />
var viktiga inslag. SI dominerades<br />
av en ”expertkultur”, där sakligt<br />
underbyggd argumentering skulle ge<br />
trovärdighet åt budskapet. Medan<br />
SAF:s opinionsbildning ofta hade<br />
långsiktiga mål, var SI främst inriktat<br />
<strong>på</strong> att uppnå omedelbara resultat<br />
genom lobbying.<br />
Opinionsbildning har blivit ett signum<br />
för Svenskt Näringsliv. Syftet är<br />
att <strong>på</strong>verka allmänhetens och därmed<br />
väljarnas attityder genom budskapet<br />
att det krävs goda villkor för företagsamheten<br />
om Sverige ska återta<br />
en tätplats i välståndsligan. Man har<br />
alltsedan starten lagt stor vikt vid att<br />
framstå som en förening för ”företagare”<br />
och ”entreprenörer”, inte som<br />
en arbetsgivarorganisation.<br />
Opinionsbildningen har dock allt-<br />
mer kommit att inriktas <strong>på</strong> arbetsgivarfrågor,<br />
däribland kravet <strong>på</strong> skärpta<br />
konfliktregler. År 2006 omfattade<br />
företagen i Svenskt Näringslivs arbets-<br />
givarförbund två tredjedelar av alla<br />
privatanställda, vilket innebar samma<br />
Fortsättning <strong>på</strong> sid. 2.<br />
Stark samverkan är modellen<br />
I svenskt arbetsliv har samverkan<br />
mellan ledning och<br />
löntagarföreträdare blivit allmänt<br />
accepterat som ett sätt att hantera<br />
förändringar och intressen. Samarbete<br />
är själva fundamentet för det<br />
som kallas den svenska modellen.<br />
Detta projekt undersökte former,<br />
konsekvenser och tendenser avseende<br />
relationerna mellan anställda och<br />
ledning i näringsliv och offentlig<br />
sektor i Sverige.<br />
Samverkan inom offentlig sektor<br />
undersöktes genom en enkät till<br />
chefer och fackliga företrädare vid ett<br />
urval av 557 verksamheter inom stat,<br />
kommun och landsting. Den bild som<br />
ges av de tillfrågade visar ett högt<br />
förtroende. Samverkan fungerar bra<br />
och gör nytta.<br />
Formen för samverkan, dvs. MBL-<br />
förhandlingar eller samverkansgrupper,<br />
är inte viktig. I stället tycks attityd-<br />
och värderingsmässig gemenskap<br />
vara den viktigaste faktorn för hur<br />
verksamheten <strong>på</strong>verkas.<br />
Projektledare: Jan Wallenberg<br />
Företagsekonomiska institutionen,<br />
Stockholms universitet<br />
Tel: 08-604 95 11<br />
E-post: info@janwallenberg.se<br />
p h o t o a l t o/j o h n é r
Den nödvändiga feminismen<br />
Projektets utgångspunkt är teorin<br />
om närvarons politik. Teorin betonar<br />
betydelsen av kvinnliga representanter<br />
för att ge utrymme åt kvinnors<br />
intressen och erfarenheter <strong>på</strong><br />
den politiska agendan. Syftet med<br />
projektet är att göra en empirisk<br />
prövning av teorins centrala antaganden.<br />
Undersökningen är upplagd som<br />
en djupgående jämförelse mellan<br />
Danmark och Sverige. Länderna<br />
är valda för att de liknar varandra<br />
<strong>på</strong> så sätt att andelen kvinnor i respektive<br />
riksdag är hög: 37 procent i<br />
Danmark och 45 procent i Sverige.<br />
tserie Samtidigt Arbete finns och det hälsa mycket skriftserie som Arbete och<br />
sa skriftserie tyder <strong>på</strong> att länderna Arbete är och förhållande- hälsa skriftserie Arbete och<br />
vis olika när det gäller faktisk jäm-<br />
te och hälsa skriftserie Arbete och hälsa skriftserie Arbete<br />
ställdhet, det vill säga graden av<br />
jämlika levnadsvillkor för kvinnor<br />
och män. Länderna kan ses som<br />
två möjliga motpoler i ett nordiskt<br />
sammanhang. I Sverige framstår<br />
till exempel könsdimensionen som<br />
tydligt politiserad, medan frågor<br />
om jämställdhet inte verkar vara<br />
lika framträdande i dansk politisk<br />
debatt.<br />
Det intressanta med att jämföra<br />
två förhållandevis lika länder är att<br />
man kan få finjusterad kunskap,<br />
i detta fall när det gäller en av<br />
de ledande teorierna inom området<br />
genus, makt och politik. En<br />
av kärnfrågorna är hur långt det<br />
räcker med fler kvinnliga politiker<br />
för att åstadkomma ökad jämställdhet.<br />
Ett antagande är att även<br />
andra faktorer kan ha betydelse,<br />
t.ex. ett lands politiska kultur, den<br />
utomparlamentariska kvinnorörelsens<br />
agerande men också hur pass<br />
förändringsinriktade politikerna<br />
är: har de som mål att uppnå ökad<br />
jämställdhet?<br />
Projektet har samhällsrelevans då<br />
det bidrar till att ge <strong>bättre</strong> kunskap<br />
kring vad som leder till mer jämlika<br />
levnadsvillkor för kvinnor och män.<br />
I slutändan handlar det om tillståndet<br />
i demokratin och dess förmåga<br />
att behandla olika sociala grupper<br />
likvärdigt.<br />
Projektledare: Lena Wängnerud<br />
Göteborgs universitet<br />
Statsvetenskapliga institutionen<br />
Tel: 031-773 18 68<br />
E-post: lena.wangnerud@pol.gu.se<br />
Hur <strong><strong>på</strong>verkar</strong> e-affärer företagen?<br />
Under 1990-talet kom IT, internet<br />
och olika former av elektronisk<br />
handel att etableras. I det här<br />
projektet studerades vilka följder införandet<br />
av e-affärer har för organisering<br />
av företag. Studien genomfördes<br />
<strong>på</strong> ett svenskt företag som tillverkar<br />
bilar och har amerikanska ägare. Mellan<br />
2001 och 2007 gjordes intervjuer<br />
med inköpare, chefer, konsulter och<br />
leverantörer. Forskarna deltog också i<br />
möten och skuggade inköpare i deras<br />
dagliga arbete.<br />
Man fann bl.a. att implementering<br />
av ny teknologi ofta genomförs av<br />
inhyrda konsulter och därmed sker<br />
relativt frikopplat från den praktik<br />
där teknologin ska användas. I detta<br />
fall visade sig implementeringsarbetet<br />
vara framgångsrikt, trots det beslutade<br />
företagsledningen av lägga ned<br />
projektet.<br />
Studien visade också att genomförande<br />
är en hybrid av två modeller som<br />
ofta framhålls som motpoler i den<br />
akademiska debatten men i praktiken<br />
kombineras <strong>på</strong> ett framgångsrikt sätt:<br />
diffusions- och översättningsmodellerna.<br />
Diffusion medverkar till en<br />
logisk ordning, planer och ramar för<br />
arbetet, vilket bidrar med legitimitet,<br />
och att man rättfärdigar sitt agerande.<br />
Översättning bidrar till att hantera allt<br />
som sker i det dagliga arbetet.<br />
Införandet av ett nytt e-affärssystem<br />
skedde samtidigt som det studerade<br />
svenska företaget köptes upp av ett<br />
amerikanskt företag. Det amerikanska<br />
2 • 2.08 • Forskning och Resultat<br />
forts. Så tillkom Svenskt Näringsliv<br />
Besök vår bokhandel <strong>på</strong> webben<br />
<strong>FAS</strong> har tagit över distribution<br />
och försäljning av ett antal av<br />
Arbetslivsinstitutets böcker.<br />
En del av skrifterna finns enbart som<br />
nedladdningsbara pdf-filer. En förteckning<br />
finns <strong>på</strong> webben plus uppgifter om<br />
vilka som har tagit över andra delar av<br />
Arbetslivsinstitutets utgivning.<br />
Beställningsadress:<br />
info@hellmansforlag.se<br />
eller via <strong>FAS</strong> bokhandel <strong>på</strong> webben.<br />
www.fas.se/bokhandel<br />
inköpsarbetet – vilket t.ex. representeras<br />
i den nya teknologin – skiljer<br />
sig från det svenska sättet att bedriva<br />
inköp. Inköp beskrivs ofta utifrån<br />
ett transaktionsperspektiv alternativt<br />
ett nätverks- eller relationsperspektiv.<br />
Det nya e-affärssystemet bygger<br />
<strong>på</strong> idén att transaktioner kan göras<br />
anonymt och med syftet att uppnå det<br />
”sanna” marknadspriset. Samtidigt<br />
har de svenska inköparna sedan länge<br />
upparbetade relationer med underleverantörer<br />
som <strong><strong>på</strong>verkar</strong> hur de lägger<br />
beställningar och anpassar systemet.<br />
Studien har också berört genus och<br />
ny teknik. Sker en förändring av genus<br />
i en del av nätverket – till exempel genom<br />
feminisering av yrket som sådant<br />
– får det konsekvenser för hur genus<br />
konstrueras i andra delar av nätverket.<br />
Projektledare: Barbara Czarniawska<br />
Gothenburg Research Institute, GRI<br />
Göteborgs universitet<br />
Tel: 031-786 15 52<br />
E-post: barbara.czarniawska@gri.gu.se<br />
organisationsgrad som SAF hade<br />
1995. Inklusive fristående förbund var<br />
arbetsgivarnas organisationsgrad inom<br />
privat sektor 76 procent.<br />
Projektledare: Anders Kjellberg<br />
Sociologiska institutionen<br />
Lunds universitet<br />
Tel: 046-222 88 47<br />
E-post: anders.kjellberg@soc.lu.se<br />
Det goda åldrandet<br />
Helena Östlund<br />
ISBN 978-91-89602-<br />
33-5, ISSN 1652-3199<br />
Pris: 79 kr<br />
Utkommer i juli.<br />
Gruppen äldre i Sverige blir större<br />
inom den närmaste tioårsperioden. Behovet<br />
av aktiviteter, vård och omsorg<br />
ökar. I den här kunskapsöversikten<br />
berättar ett antal äldreforskare om ny<br />
forskning <strong>på</strong> området. Deras forskningsresultat<br />
kan bidra till att skapa<br />
förutsättningar för ett gott åldrande.
a n n eriksson/m i r a<br />
Forskning och Resultat • 2.08 • 3<br />
Hur fungerar anställningsskyddet?<br />
Detta projekt kartlade hur reglerna<br />
om hur företrädesrätt till<br />
ny anställning tillämpas i praktiken.<br />
Regeln om företrädesrätt till återanställning<br />
är en del av det lagfästa<br />
anställningsskyddet. Den är en avvägning<br />
mellan den enskildes behov av<br />
trygghet och arbetsgivarens intresse av<br />
att fritt anställa arbetskraft.<br />
Av undersökningen framgår att en<br />
tredjedel av de företrädesberättigade<br />
arbetstagarna, som har blivit uppsagda,<br />
senare återanställdes i kraft av sin<br />
företrädesrätt. Det var lika vanligt att<br />
arbetsgivaren tillgodosåg sitt behov av<br />
arbetskraft genom att beordra anställda<br />
att arbeta övertid som att anställa<br />
en företrädesberättigad arbetstagare.<br />
I första hand valde arbetsgivarna<br />
att anställa en annan person än en<br />
företrädesberättigad arbetstagare.<br />
I andra hand omplacerades redan<br />
befintlig personal. Den vanligaste orsaken<br />
till att företrädesberättigade inte<br />
blivit återanställda var att de saknade<br />
tillräckliga kvalifikationer för den<br />
nya anställningen. Ingenting tydde <strong>på</strong><br />
diskriminering <strong>på</strong> grund av kön, ålder<br />
eller etnicitet.<br />
Projektledare: Örjan Edström<br />
Juridiska institutionen, Umeå universitet<br />
Tel: 090-786 69 42<br />
E-post: orjan.edstrom@jus.umu.se<br />
<strong>Etnicitet</strong> <strong><strong>på</strong>verkar</strong> <strong>jobbintervju</strong><br />
I det här projektet sökte forskarna<br />
jobb – eller snarare, de<br />
skickade in falska jobbansökningar.<br />
Syftet var att analysera i vilken<br />
utsträckning som etnisk diskriminering<br />
utgör ett hinder för invandrare<br />
<strong>på</strong> arbetsmarknaden. Har Lasse och<br />
Anna fördelar framför Mohammed<br />
och Fatima?<br />
Metoden innebär att ansökningar,<br />
som är identiska vad gäller kvaliteten,<br />
skickas in <strong>på</strong> faktiskt utannonserade<br />
arbeten. Två personer söker tjänsten<br />
och namnen <strong>på</strong> ansökningarna speglar<br />
individens etniska bakgrund: ett<br />
svenskt respektive ett utländskt namn.<br />
Det var första gången som denna<br />
internationellt vedertagna metod tilllämpades<br />
<strong>på</strong> svensk botten. Projektet<br />
<strong>på</strong>gick i två år. Totalt söktes över<br />
5 000 jobb.<br />
Det visade sig att sannolikheten att<br />
kallas till intervju är 50 procent större<br />
om man har ett svenskt namn än om<br />
man har ett arabiskt. Den relativa<br />
sannolikheten är större för sökande<br />
med svenskt namn i yrken med relativt<br />
många utrikes födda samt i lågkvalificerade<br />
yrken.<br />
Ett annat resultat är att manliga<br />
rekryterare behandlar ansökningar<br />
med arabiskt klingande namn mer<br />
negativt än vad kvinnliga rekryterare<br />
gör. Likaså är det svårare för dessa<br />
personer då ansökan skickas till arbetsplatser<br />
med färre än tjugo anställda<br />
än om det finns fler anställda.<br />
Om arbetsplatsen har en mång-<br />
faldsplan har ingen inverkan <strong>på</strong><br />
bedömningen, inte heller den rekryteringsansvarigas<br />
etnicitet, andelen<br />
invandrare födda inom och utom<br />
Europa bland de anställda, eller om<br />
det finns en personalavdelning eller<br />
inte. Ingen av dessa variabler visar<br />
något samband med olikbehandlingen<br />
av ansökningar.<br />
Projektledare: Dan-Olof Rooth<br />
Handelshögskolan BBS<br />
Högskolan i Kalmar<br />
Tel: 0480-49 71 34<br />
E-post: dan-olof.rooth@hik.se<br />
Barnhälsovård i förändring.<br />
Resultatet av ett interventionsförsök<br />
Dagmar Lagerberg, Margaretha<br />
Magnusson och Claes Sundelin<br />
352 s., Gothia Förlag<br />
www.gothiaforlag.se<br />
ISBN 978-91-7205-581-0<br />
Boken presenterar resulta-<br />
ten från ett interventionsprojekt<br />
där man har jäm-<br />
fört nya metoder i det före-<br />
byggande arbetet med<br />
barn <strong>på</strong> ett antal barnavårdscentraler<br />
(BVC) i Uppsala<br />
län med BVC <strong>på</strong> olika håll i landet<br />
där metoderna inte har använts.<br />
Barnombud i psykatrin – i vems<br />
intresse?<br />
Margareta Östman, Maria Afzelius<br />
82 s., Malmö högskola<br />
ISBN 978-91-7104-209-5<br />
ISSN 1650-2337<br />
Rapporten utgår från en<br />
utvärdering av en barnombudsverksamhet<br />
vid<br />
psykiatriska verksamheten i<br />
Lunds sjukvårdsdistrikt.<br />
Jämställdhetens tserie Arbete prisoch<br />
hälsa skriftse<br />
Arbete och hälsa Red. skriftserie Anne Grönlund, Arbete Björn Halleröd och hälsa s<br />
278 s., Boréa Bokförlag<br />
hälsa skriftserie Arbete och hälsa skriftserie Arbete o<br />
www.borea.nu<br />
ISBN 978-91-89140-53-0<br />
Alla vill ha jämställdhet, <strong>på</strong><br />
arbetet och i familjen. Men<br />
vad händer när jämställdheten<br />
ska förverkligas? I<br />
boken sammanfattas några<br />
av de viktigaste resultaten<br />
från det <strong>FAS</strong>-stödda forskningsprogrammet<br />
”Arbete och familj: vardagens<br />
balansakt”.<br />
Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen.<br />
Rekommendationer för forskningsinfrastruktur<br />
<strong>på</strong> lång sikt från<br />
forskningsråden och Vinnova<br />
111 s., Vetenskapsrådets rapportserie<br />
11:2007, Vetenskapsrådet<br />
www.vr.se<br />
ISBN 978-91-7307-117-8<br />
ISSN 1651-7350<br />
En uppdaterad version<br />
av den första svenska<br />
vägvisaren för forskningsinfrastruktur.<br />
Med forskningsinfrastruktur<br />
menas t.ex.<br />
centrala eller distribuerade<br />
forskningsanläggningar,<br />
databaser eller omfattande datanät.
Den komplexa sjukfrånvaron<br />
M. Upmark, C. Edlund<br />
185 s., Studentlitteratur<br />
ISBN 9789144007229<br />
www.studentlitteratur.se<br />
Boken sammanfattar<br />
patientens, läkarens<br />
och försäkringskassans<br />
aspekter <strong>på</strong> sjukfrånvaron.<br />
Den behandlar<br />
rehabilitering, förtidspension,<br />
hälsoekonomi, och<br />
hur de olika välfärdssystemen<br />
fungerar gentemot varandra och<br />
övriga inblandade. Det sista kapitlet<br />
belyser medikalisering som en tänkbar<br />
orsak till ökad sjukfrånvaro.<br />
Mortality and survival from childhood<br />
to old age in rural Ethiopia<br />
Mesganaw Fantahun<br />
C:a 102 s., Umeå University<br />
ISBN 978-91-7264-490-8<br />
ISSN 0346-6612<br />
Avhandlingen undersöker<br />
dödsorsaker, dödlighetsmönster<br />
och faktorer<br />
som <strong><strong>på</strong>verkar</strong> dödlighet<br />
och överlevnad i olika<br />
tserie Arbete och befolkningsgrupper hälsa skriftserie <strong>på</strong> Arbete och<br />
landsbygden och i små-<br />
sa skriftserie Arbete och hälsa skriftserie Arbete och<br />
städer i Etiopien.<br />
te och hälsa skriftserie Arbete och hälsa skriftserie Arbete<br />
Dying to count. Mortality surveillance<br />
methods in resource-poor settings<br />
Edward F. Fottrell<br />
C:a 120 s., Umeå University<br />
ISBN 978-91-7264-500-4<br />
ISSN 0346-6612<br />
Dödlighetsmönster är<br />
viktiga för att förstå<br />
och följa förändringar i<br />
befolkningens hälsostatus<br />
över tid. De flesta i<br />
världens fattigaste länder<br />
omfattas inte av sådana<br />
systematiska hälsokontroller.<br />
Denna avhandling syftar<br />
till att beskriva, utvärdera och förfina<br />
metoderna för att mäta dödligheten i<br />
resursfattiga omgivningar.<br />
<strong>Företagen</strong> <strong>bättre</strong> <strong>på</strong> jämställdhet<br />
än facken<br />
Hur ställer sig företag och fack<br />
till att män tar föräldraledigt<br />
från jobbet? I en longitudinell studie<br />
av stora svenska företag och fackliga<br />
organisationer undersöktes bl.a. hur<br />
företagen ser <strong>på</strong> pappors engagemang<br />
i hem och barn.<br />
År 1993/1994 var bara sex av 200<br />
företag uttalat positiva till att anställa<br />
män som tar aktivt ansvar för hem<br />
och barn. Två tredjedelar var positiva<br />
om företaget tjänade <strong>på</strong> det eller förhöll<br />
sig neutrala i frågan. Bevekelsegrunden<br />
var i första hand ekonomisk,<br />
inte ideologisk. De återstående 60<br />
företagen intog en position av passivt<br />
motstånd, dvs. de ansåg att mäns<br />
ansvar för hem och barn <strong>på</strong> inget sätt<br />
fick gå ut över arbetet.<br />
Tio år senare var bilden annorlunda.<br />
En tredjedel, 32 procent, var<br />
nu uttalat positiva till att anställa män<br />
som tar aktivt ansvar för hem och<br />
barn. Bara fyra procent utövade passivt<br />
motstånd.<br />
Det har alltså skett en klar förändring<br />
när det gäller synen <strong>på</strong> arbete<br />
kontra familj. Betydligt fler av företagen<br />
såg det som ideologiskt viktigt<br />
att anställda kunde kombinera arbete<br />
och familj <strong>på</strong> ett sätt som passade de<br />
anställda. De hade en aktivt uppmuntrande<br />
attityd till män som ville vara<br />
pappalediga och tyckte att företaget<br />
hade del av ansvaret för att öka männens<br />
möjligheter att kombinera arbete<br />
och familj.<br />
De passiva motståndarna till mäns<br />
pappaledighet menade att om man<br />
prioriterar familjen <strong>på</strong> ett sätt som<br />
<strong><strong>på</strong>verkar</strong> arbetet kan detta leda till<br />
att arbetsuppgifterna förändras och<br />
karriären försvåras. Vissa positioner<br />
ansågs oförenliga med ett starkt engagemang<br />
i familjen.<br />
Hur ställde sig då facken? I uppföljningsstudien<br />
skickades en enkät<br />
till fackföreningarna <strong>på</strong> de undersökta<br />
företagen. Två tredjedelar av dessa<br />
var TCO-förbund, 37 procent LO-förbund<br />
och två procent SACO-förbund.<br />
Fackens intresse visade sig vara<br />
ganska svalt när det gällde att underlätta<br />
för manliga anställda att kombinera<br />
arbete och familj. De var mer<br />
aktiva <strong>på</strong> området om ordföranden<br />
var kvinna, om de hade som policy att<br />
4 • 2.08 • Forskning och Resultat<br />
<strong>Företagen</strong> kan förebygga<br />
belastningsskador<br />
Bristande belastningsergonomiska<br />
förhållanden <strong>på</strong> arbetsplatsen<br />
försämrar kvalitetsutfallet i produktionen,<br />
det är känt. Känt är också att<br />
belastningsskadorna i arbetslivet finns<br />
kvar och är omfattande, trots många<br />
och stora insatser för att få bukt med<br />
problemen.<br />
Syftet med detta projekt var att<br />
förbättra kunskapen om huruvida företagsutvecklade<br />
förbättringsmodeller<br />
kan utgöra ett effektivt verktyg för att<br />
minska riskerna för belastningsskador.<br />
Data samlades genom intervjuer,<br />
enkäter, dokumentstudier och deltagande<br />
observation. Två företag<br />
studerades: konfektyr- respektive<br />
biltillverkning.<br />
På konfektyrföretaget var förbättringsarbetet<br />
baserat <strong>på</strong> ett förslagssystem.<br />
Systemet var informellt med<br />
snabba beslutsvägar och närhet till<br />
företagsledningen. Detta skapade motivation<br />
och hög grad av delaktighet.<br />
På bilföretaget bedrevs förbättringsarbetet<br />
med en komplex struktur<br />
och i många olika grupper. Systemet<br />
innebar i sig en konfliktpotential; det<br />
var resurskrävande och försvårade för<br />
skyddsombuden i deras granskande<br />
roll i arbetsmiljöarbetet.<br />
Studierna visar att företagsutvecklade<br />
förbättringsmodeller kan vara effektiva<br />
<strong>på</strong> det belastningsergonomiska<br />
området, menar forskarna, som bedömer<br />
att kunskapen från detta projekt<br />
kan omsättas i praktisk användning.<br />
Projektledare: Jörgen Eklund<br />
Institutionen för ekonomisk och<br />
industriell utveckling<br />
Linköpings universitet<br />
Tel: 013-28 20 32<br />
E-post: jorek@ikp.liu.se<br />
prioritera frågor om jämställdhet eller<br />
om de upplevde att företagen drog åt<br />
samma håll. I en fristående uppföljning<br />
av studien, där de 64 fackliga<br />
centralorganisationerna intervjuades,<br />
bekräftades att facken sätter denna<br />
fråga relativt lågt <strong>på</strong> dagordningen.<br />
Projektledare: Philip Hwang<br />
Psykologiska institutionen<br />
Göteborgs universitet<br />
Tel: 031-786 18 43<br />
E-post: philip.hwang@psy.gu.se
Forskning och Resultat • 2.08 • 5<br />
Kontakt med släkten hemmavid<br />
I ett socialantropologiskt projekt<br />
undersöktes sambanden<br />
mellan migration, släktband i det<br />
forna landet och integration. Fokus<br />
låg <strong>på</strong> invandrare från Bosnien och<br />
Kap Verde. I båda grupperna utgör<br />
familj och släkt de viktigaste nätverken.<br />
En central fråga för projektet var<br />
om släktskap har en speciell förmåga<br />
att hålla samman människor.<br />
När familjerelationerna lösgörs från<br />
sitt lokala sammanhang fortsätter de<br />
ofta <strong>på</strong> andra sätt och får en annan<br />
innebörd. De består av ekonomiskt<br />
och materiellt stöd till kvarvarande<br />
släktingar; social omsorg där stödet<br />
går i båda riktningarna; känslomässig<br />
bekräftelse och moraliskt stöd;<br />
personlig närvaro genom besök.<br />
Engagemang för släktingar <strong>på</strong><br />
annat håll står inte i motsättning till<br />
integration i nya landet. Det varierar<br />
mellan och inom familjer och hos en<br />
individ mellan olika faser av livet. Det<br />
kan inte heller <strong>på</strong> något enkelt sätt relateras<br />
till klass, generation eller kön.<br />
Ett aktivt transnationellt liv ställer<br />
krav <strong>på</strong> ekonomisk grundtrygghet<br />
och fungerande sociala nätverk. Att<br />
vara utestängd från svenska nätverk<br />
leder inte automatiskt till att man<br />
upprätthåller släktbanden utomlands.<br />
Att sakna tillhörighet och möjligheter<br />
i båda samhällena kan skapa dubbel<br />
marginalisering. Men det kan också<br />
vara så att om man upplever otrygghet<br />
och brist <strong>på</strong> sammanhang i Sverige,<br />
kan detta kompenseras genom kontakterna<br />
med släkten därhemma.<br />
Släktskapet knyter samman människor<br />
i tid och rum, sammanfattar<br />
forskarna. Det kombinerar känslomässig<br />
samhörighet med resursfördelning<br />
utifrån föreställningen att<br />
släktbanden är givna och existentiellt<br />
ofrånkomliga.<br />
Projektledare: Marita Eastmond<br />
Socialantropologiska institutionen<br />
Göteborgs universitet<br />
Tel: 031-69 39 73<br />
E-post:marita@nhv.se<br />
nedbantade organisationer, alltför<br />
stor tserie arbetsbelastning Arbete och och hälsa ökad skriftse<br />
Arbete och hälsa stress. skriftserie För många arbetstagare Arbete och är hälsa s<br />
dessutom arbetsbelastningen i<br />
hälsa skriftserie Arbete och hälsa skriftserie Arbete o<br />
Utbildning och tillväxt,<br />
hur hänger de ihop?<br />
Allmänt betraktas utbildning<br />
inte bara som den bästa vägen<br />
till ett <strong>bättre</strong> liv för den enskilde, den<br />
ses också som den viktigaste hävstången<br />
för att höja välståndet i ett<br />
helt samhälle. Men i vilken mån är<br />
utbildning en drivkraft för ekonomisk<br />
tillväxt? Och i vilken mån är<br />
utbildningens expansion ett resultat av<br />
ekonomisk tillväxt? Kraven <strong>på</strong> högre<br />
utbildningsnivå <strong>på</strong> arbetskraften har<br />
ökat, men vad är formalitet och vad är<br />
realitet när det gäller kunskap och yrkesskicklighet?<br />
För att svara <strong>på</strong> dessa<br />
frågor anläggs ett långt historiskt perspektiv<br />
i detta projekt, 1870–2000.<br />
Under 1870–1975 föregick förändringar<br />
i arbetskraftens kunskapsnivå<br />
<strong>på</strong> ett systematiskt sätt förändringarna<br />
i produktiviteten. Det indikerar<br />
att utbildning varit en drivande kraft<br />
i den ekonomiska tillväxten sedan<br />
industrialiseringen och fram till 1970talets<br />
strukturkris. Men efter 1975<br />
har industrins krav inte matchats av<br />
utbildningsexpansionen.<br />
Projektet har bl.a. resulterat i en<br />
doktorsavhandling.<br />
Projektledare: Jonas Ljungberg<br />
Ekonomisk-historiska institutionen<br />
Lunds universitet<br />
Tel: 046-222 08 36<br />
E-post: jonas.ljungberg@ekh.lu.se<br />
bildbyrå r o b e r t ekegren<br />
Familjens arbetstid, hushållsarbete<br />
och fritid och sjukfrånvaron<br />
Det är av central betydelse att<br />
kartlägga vilka mekanismer som<br />
ligger bakom den höga sjukfrånvaron<br />
i arbetslivet. Relativt liten<br />
uppmärksamhet har hittills riktats<br />
mot arbetstagarnas totala arbetsbelastning<br />
<strong>på</strong> arbetsmarknaden och<br />
i hemmen. Denna fråga är särskilt<br />
relevant för kvinnor som ofta hamnar<br />
i en situation med dubbelarbete<br />
i hemmet och <strong>på</strong> arbetsmarknaden.<br />
Ökade sjukskrivningar och<br />
utbränd personal förklaras ofta av<br />
hemmet en bidragande orsak till<br />
en stressad livssituation.<br />
Syftet med detta projekt är att<br />
undersöka om sjukfrånvaron<br />
har ett signifikant samband med<br />
fritidens andel av den totala arbets-<br />
tiden i hushållet och <strong>på</strong> arbetsmarknaden.<br />
Syftet är även att<br />
teoretiskt undersöka hur makarna<br />
delar upp sin tid mellan hushållsarbete<br />
och fritid.<br />
Projektet knyter an till den<br />
nationalekonomiska forskning som<br />
tar hänsyn till att individer lever<br />
och fungerar i ett hushåll. Det tas<br />
även hänsyn till att de båda makarna<br />
i ett äktenskap eller en samborelation<br />
kan fatta självständiga beslut<br />
om sin tidsfördelning, och att<br />
denna tidsfördelning kan resultera<br />
i en lägre välfärd än den som vore<br />
möjlig om paret samordnade sin tid<br />
<strong>bättre</strong>. Projektet kommer dessutom<br />
att bidra till forskningen om hur<br />
ekonomiska variabler, lönenivå,<br />
sjukersättning, arbetsmiljö m.m.<br />
<strong><strong>på</strong>verkar</strong> sjukfrånvaron.<br />
Projektledare: Dominique Anxo<br />
Göteborgs universitet, Institutionen<br />
för nationalekonomi med statistik<br />
Tel: 0470-70 87 64<br />
E-post: dominique.anxo@vxu.se<br />
Besök <strong>FAS</strong> projektkatalog<br />
<strong>på</strong> webben:<br />
www.fas.se/projekt
Barn och ungdomar i socialtjänstens<br />
dygnsvård<br />
Syftet med studien är att studera<br />
socialtjänstens samhällsvård. Utifrån<br />
ett välfärdsperspektiv undersöks<br />
förhållanden för barn och<br />
unga medan de befinner sig i dygnsvård.<br />
Levnadsnivån för barn och<br />
unga i <strong>på</strong>gående samhällsvård ska<br />
analyseras och relateras till förhållandena<br />
för andra unga. En viktig<br />
fråga är vilken betydelse olika typer<br />
av vårdmiljöer har för välfärdens<br />
nivå och fördelning.<br />
Barn och ungdomar är beroende<br />
Facken och kvinnorna<br />
Syftet med detta projekt var att<br />
jämföra vilka strategier som<br />
fackförbunden i Sverige och Storbritannien<br />
använder för att placera<br />
frågor av intresse för kvinnor <strong>på</strong> den<br />
fackliga dagordningen.<br />
I mitten av 1960-talet använde<br />
svenska LO och brittiska Trades<br />
Union Congress, TUC, två diametralt<br />
olika strategier. TUC byggde upp en<br />
separat organisation för kvinnor. LO<br />
integrerade de kvinnliga medlemmarna<br />
i befintliga organisationer.<br />
Men bilden är ändå likartad. Varken i<br />
Storbritannien eller i Sverige har kvinnorna<br />
lyckats utmana och förändra<br />
den fackliga organisationsstrukturen<br />
<strong>på</strong> något avgörande sätt. I stället har<br />
av vuxna men uppfattas i modern<br />
tserie barndomsforskning Arbete och hälsa i allt större skriftserie Arbete och<br />
sa skriftserie utsträckning Arbete som självständiga och hälsa skriftserie Arbete och<br />
aktörer. Det är därför viktigt att<br />
te och hälsa skriftserie Arbete och hälsa skriftserie Arbete<br />
veta vilka välfärdsresurser barn i<br />
olika levnadsomständigheter har till<br />
sitt förfogande för att styra sina liv.<br />
Välfärd i form av levnadsnivå kommer<br />
att undersökas bland barn och<br />
ungdomar i socialtjänstens dygnsvård<br />
(familjehem och institutioner).<br />
De stora riksrepresentativa undersökningar<br />
som gjorts ger ingen<br />
bild av förhållandena för dessa<br />
barn. Det framstår som ett fundamentalt<br />
legitimitetskrav för dygnsvården<br />
i stort att de unga har goda<br />
levnadsförhållanden under den tid<br />
de befinner sig i samhällets vård.<br />
Genom att anlägga ett välfärdsperspektiv<br />
<strong>på</strong> samhällsvården kan<br />
social barnavårdsforskning och<br />
välfärdsforskning länkas samman.<br />
En av de centrala frågorna i social<br />
barnavårdsforskning – vad det innebär<br />
att placera barn och ungdomar<br />
i samhällsvård – kan belysas med<br />
hjälp av begrepp och metoder från<br />
välfärdsforskningen.<br />
Projektledare: Marie Sallnäs<br />
Stockholms universitet, Institutionen<br />
för socialt arbete, Socialhögskolan<br />
Tel: 08-674 70 37<br />
E-post: marie.sallnas@socarb.su.se<br />
www.fas.se/forskareberattar<br />
Läs våra forskarintervjuer <strong>på</strong><br />
webben under ”Forskare berättar”.<br />
Under juni:<br />
Barbara Czarniawska,<br />
om ledarskap och förändring<br />
de känt sig tvungna att hitta olika<br />
strategier att anpassa sig till befintliga<br />
organisationer. Fastän deras andel har<br />
ökat i arbetsliv och fack är kvinnorna<br />
fortfarande underrepresenterade och<br />
har svårt att nå makt och inflytande i<br />
fackföreningarna.<br />
Projektledare: Linda Lane<br />
Ekonomisk-historiska institutionen<br />
Göteborgs universitet<br />
Tel: 031-786 15 66<br />
E-post: linda.lane@socwork.gu.se<br />
Stor makt ger stort förtroende<br />
Hur <strong><strong>på</strong>verkar</strong> formella och<br />
informella institutioner förekomsten<br />
av samarbete, konflikt och<br />
rättvisa – och även tillväxt – <strong>på</strong> den<br />
svenska arbetsmarknaden? Den frågan<br />
besvaras i ett projekt som inriktades<br />
<strong>på</strong> hur relationer tar sig uttryck och<br />
samspelar och vilka effekter som detta<br />
har.<br />
Möjligheten att få till stånd samarbete<br />
<strong>på</strong>verkas av hur den berörda<br />
parten uppfattar den andres makt och<br />
vilket förtroende som parterna har för<br />
varandra. Vilka erfarenheter de har<br />
av samtalens karaktär samt i vilken<br />
utsträckning som de anser sig ha<br />
gemensamma grundläggande värderingar<br />
är också viktiga faktorer för<br />
hur samarbete fungerar.<br />
6 • 2.08 • Forskning och Resultat<br />
Vad <strong><strong>på</strong>verkar</strong> talförståelse?<br />
Vi <strong>på</strong>verkas ständigt av icke<br />
önskvärda ljud, vilket gör det<br />
svårare och mer ansträngande att<br />
förstå och tolka talad information.<br />
Många gånger är det andra personers<br />
tal som är störande. Det talade ljudet<br />
inte bara stör; det innehåller också information<br />
som är svår att bortse från.<br />
Det här projektet har utvecklat nya<br />
metoder att studera talförståelsens<br />
hela förlopp i situationer där det är<br />
svårt att lyssna. I projektet testades<br />
dels hur brus <strong><strong>på</strong>verkar</strong> förståelsen<br />
av tal, dels vilka kognitiva förmågor<br />
som är väsentliga för att uppfatta tal.<br />
Hörselskadade personer i olika åldrar<br />
deltog.<br />
Hur en person <strong>på</strong>verkas av olika<br />
störningar beror dels <strong>på</strong> störningens<br />
fysikaliska egenskaper, dels <strong>på</strong><br />
att störningen ställer olika krav <strong>på</strong><br />
kognitivt engagemang. Kognitionen är<br />
mycket viktig, ibland lika viktig som<br />
hörseln, för att uppfatta tal. Speciellt<br />
viktigt är snabbhet.<br />
Projektledare: Birgitta Larsby<br />
Institutionen för nervsystem och rörelseorgan,<br />
INR, Linköpings universitet<br />
Tel: 013-22 15 40<br />
E-post: birgitta.larsby@inr.liu.se<br />
Bland projektets många slutsatser<br />
kan nämnas att parterna <strong>på</strong> den<br />
svenska arbetsmarknaden inte misstror<br />
andra som har stor makt över<br />
dem. Tvärtom har de större förtroende<br />
för organisationer och myndigheter<br />
som har stor makt än för dem som har<br />
liten. Detta beror enligt forskarna <strong>på</strong><br />
att det i Sverige finns ett institutionellt<br />
regelverk som hindrar aktörer från<br />
att fullt ut utnyttja sin makt <strong>på</strong> ett<br />
destruktivt sätt.<br />
Inom projektet har flera artiklar<br />
och böcker publicerats.<br />
Projektledare: PerOla Öberg<br />
Statsvetenskapliga institutionen<br />
Uppsala universitet<br />
Tel: 018-471 63 15<br />
E-post: perola.oberg@statsvet.uu.se
j a n n o r d s t r ö m /n o r d i c p h o t o s<br />
Forskning och Resultat • 2.08 • 7<br />
Lågfrekvent buller i arbetsmiljön<br />
Lågfrekvent buller (LFB; 20–<br />
200 Hz) kan störa och trötta,<br />
vilket <strong><strong>på</strong>verkar</strong> prestationsförmågan.<br />
Syftet med detta projekt var bl.a. att<br />
utvärdera och underbygga underlaget<br />
för rekommenderade nivåer av LFB<br />
och att ta fram underlag för rekommendationer<br />
i särskilt bullriga arbetsmiljöer.<br />
En studie med frågeformulär och<br />
ljudmätningar genomfördes bland 774<br />
personer: kontorspersonal, vårdpersonal,<br />
studenter och lärare i föreläsningssalar<br />
samt personal i kontrollrum.<br />
Totalt uppmättes 90 rum <strong>på</strong> 20<br />
arbetsplatser. Ingen av arbetsplatserna<br />
hade i förväg rapporterat problem<br />
med ljud.<br />
Rekommenderade riktvärden för<br />
LFB överskreds med mer än 3 dB hos<br />
nästan en tredjedel av respondenterna,<br />
bl.a. i samtliga kontrollrum och <strong>på</strong><br />
fem av sex kontor. På två av de sex<br />
kontoren, liksom i samtliga kontrollrum,<br />
överskreds riktvärdena med mer<br />
än 5 dB. Andelen bullerstörda personer<br />
var i procent: 6 i föreläsningssalar,<br />
22 <strong>på</strong> kontor, 24 i vården och 64 i<br />
kontrollrum.<br />
Projektledare: Kerstin Persson Waye<br />
Institutionen för medicin,Samhällsmedicin<br />
och folkhälsa, Göteborgs universitet<br />
Tel: 031-786 36 04<br />
E-post: kerstin.persson-waye@amm.gu.se<br />
Vilken ljudmiljö passar vem?<br />
Hur samspelar förmågan att<br />
uppfatta och förstå tal hos yrkesaktiva<br />
hörselskadade individer med<br />
ljudmiljön <strong>på</strong> arbetsplatsen? Vilken<br />
grad av ansträngning behövs? Hur<br />
kan man utifrån ljudmiljön förklara<br />
de problem som personer med hörselnedsättning<br />
upplever i yrkeslivet? De<br />
spörsmålen utgör bakgrunden till ett<br />
forskningsprojekt vid Örebro universitet.<br />
I studien deltog yrkesaktiva hörselskadade<br />
personer av två kategorier.<br />
Dels de med svenska som första-språk,<br />
dels de med svenska som andra-språk<br />
men med svenska som arbetsspråk.<br />
Normalhörande kontrollgrupper deltog<br />
också. Testerna genomfördes i ett<br />
ljudmiljörum.<br />
Bland testerna fanns uppgifter att<br />
uppfatta och förstå talat ljud i miljöer<br />
med olika bakgrundsstörning, t.ex.<br />
från ett daghem – lek, skrik, skratt<br />
och tal. Autentiska ljudinspelningar<br />
användes.<br />
En sammanfattande slutsats från<br />
projektet är att arbetsrelaterat bakgrundsbuller<br />
skapar en situation som<br />
är kognitivt krävande och ansträngande<br />
för människor med hörselned-<br />
sättning.<br />
Reading, spelling and silent speech.<br />
Exploring literacy in children with<br />
severe speech and physical impairment<br />
Maria Larsson<br />
C:a 220 s., Department of Psychology,<br />
University of Gothenburg<br />
ISBN 978-91-633-2326-3<br />
Funktionshindrade barn<br />
utan talat språk har ofta<br />
svårt att lära sig läsa<br />
och skriva, trots ett gott<br />
intellekt och bra språkförståelse.<br />
Maria Larsson<br />
har i ett tvärspråkligt<br />
projekt, tillsammans med<br />
forskare från Irland, studerat läs- och<br />
skrivförmåga bland icke-talande barn<br />
med CP, i åldrarna 5 till 12 år. Man<br />
har även undersökt fonologisk medvetenhet<br />
och minne, två färdigheter<br />
som är starkt relaterade till läsning och<br />
skrivning.<br />
Dyslexi. Stavfel i generna<br />
Juha Kere, David Finer<br />
157 s., Karolinska Institutet University<br />
Press<br />
www.kiup.se<br />
ISBN 978-91-85565-09-2<br />
tserie Arbete Det finns och en ärftlig hälsa skriftse<br />
Arbete och hälsa skriftserie komponent Arbete i många och fall hälsa s<br />
av dyslexi. Man vet att<br />
hälsa skriftserie Arbete och hälsa gener skriftserie bidrar till eller Arbete o<br />
Forskarna framhåller att resultaten<br />
från projektet gör det möjligt att<br />
ge råd och rekommendationer om<br />
hur arbetsplatser ska vara utformade<br />
då det gäller ljudmiljön. Testen som<br />
utarbetades kan också ge fingervisning<br />
om olika individers lämplighet när det<br />
gäller arbete i vissa ljudmiljöer.<br />
Projektledare: Björn Lyxell<br />
Ahlséns forskningsinstitut, Audiologiska<br />
kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro<br />
Tel: 013-28 21 06<br />
E-post: bly@ibv.liu.se<br />
Arbetsmiljöupplysningen.se<br />
– Sveriges samlade kunskap om<br />
arbetsliv och hälsa.<br />
Här hittar du fakta och artiklar, nya<br />
forskningsrön och goda exempel.<br />
Ett trettiotal arbetsmiljöorganisationer<br />
bidrar med material.<br />
www.arbetsmiljoupplysningen.se<br />
ökar sårbarheten för dyslexi.<br />
Författarna berättar<br />
om den nya forskningen<br />
och intervjuar forskare<br />
inom olika områden.<br />
Tidig upptäckt och träning kan hjälpa<br />
dyslektiker och motverka diskriminering.<br />
Att platsa i en skola för alla.<br />
Elevhälsa och förhandling om<br />
normalitet i den svenska skolan<br />
Eva Hjörne, Roger Säljö<br />
174 s., Norstedts Akademiska Förlag<br />
www.norstedtsakademiska.se<br />
ISBN 978-91-7227-559-1<br />
Huvuddelen av boken<br />
handlar om hur elevhälsoteamsarbete<br />
bedrivs<br />
idag och vilka förklaringar<br />
till skolsvårigheter<br />
som de som arbetar i<br />
skolan använder sig av.<br />
Man behandlar också<br />
frågan om hur man ska se <strong>på</strong> skolsvårigheter<br />
utifrån en historisk utgångspunkt.
E-post gav fler kontakter<br />
Många personer med kognitiva<br />
funktionshinder måste<br />
förlita sig <strong>på</strong> alternativ och kompletterande<br />
kommunikation, AKK, när<br />
de interagerar med sin omgivning.<br />
I praktiken innebär det att de bara<br />
kan kommunicera med personer<br />
som befinner sig i samma rum som<br />
de själva. För dem som använder<br />
sig av ett bildbaserat hjälpmedel är<br />
kommunikationen med omgivningen<br />
särskilt begränsad; deras förmåga att<br />
använda sig av skrift är ofta väsentligt<br />
nedsatt.<br />
Barn som använder sig av AKK<br />
har ofta ett litet socialt nätverk. Deras<br />
jämnåriga vänner är få, och nätverket<br />
består till stor del av vuxna.<br />
Ett övergripande syfte med detta<br />
projekt var att utöka barnens sociala<br />
nätverk genom att ge dem möjlighet<br />
att interagera med andra barn.<br />
I studien deltog tolv barn, 7–13<br />
år, med svår tal- och språkstörning<br />
och beroende av AKK för att kommunicera.<br />
Barnen hade inte tidigare<br />
använt sig av kommunikation <strong>på</strong><br />
distans. Nu fick de tillgång till symbolbaserad<br />
e-post som installerades i<br />
deras ordinarie datorer i skolan och<br />
förevisades för dem och deras lärare<br />
och assistenter.<br />
Att kommunicera via e-post blev<br />
ett sätt för barnen att fördjupa och<br />
utöka sina sociala nätverk. Det gav<br />
dem möjlighet att utforska en ny<br />
social arena, och de fick också<br />
många tillfällen att förbättra och<br />
träna sitt språk. E-postkommunikationen<br />
gjorde det också möjligt för<br />
dem att utforska kamratrelationer,<br />
att förstå hur vänskap formas genom<br />
brevskrivande.<br />
Projektledare: Jerker Rönnberg<br />
Institutionen för beteendevetenskap och<br />
lärande, IBL, Linköpings universitet<br />
Tel: 013-28 21 07<br />
E-post: jr@ibv.liu.se<br />
<strong>FAS</strong> – Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap<br />
Postadress: Box 2220, 103 15 Stockholm<br />
Besöksadress: Westmanska Palatset, Wallingatan 2<br />
Telefon: 08-775 40 70. Telefax: 08-775 40 75<br />
E-post: fas@fas.se<br />
www.fas.se<br />
Tandtekniker exponeras för<br />
kemiska ämnen<br />
Hudexponering för kemiska<br />
ämnen, som är irriterande eller<br />
allergiframkallande, innebär en potentiell<br />
risk i arbetsmiljön. I dentala<br />
material används metakrylater, och<br />
tandtekniker hanterar små mängder<br />
flera gånger om dagen. Det går att<br />
skydda huden, men de handskar<br />
som används står endast emot under<br />
några minuter.<br />
Syftet med detta projekt var att<br />
mäta mängden akrylater <strong>på</strong> tandteknikers<br />
händer samt att studera<br />
variationen i exponering. Halterna<br />
mättes <strong>på</strong> fingertoppar, handflata<br />
och underarmar. Även exponeringen<br />
i luft mättes.<br />
Metylmetakrylat (MMA), som till<br />
över 90 procent ingår i dentala material,<br />
mättes i två olika arbetsmoment:<br />
dels uppbyggnad av avtagbara<br />
proteser, dels protespressning. Nitton<br />
tandtekniker deltog i studierna,<br />
varav 18 arbetade med MMA under<br />
samtliga eller någon av mätdagarna.<br />
Variationen i exponering var 2–4<br />
gånger större mellan de olika tandteknikerna<br />
än hos samma person<br />
olika dagar. Detta kunde förklaras<br />
m i k a e l b e r t m a r /t i o f o t o<br />
Forskning och Resultat utkommer med fyra nummer per år.<br />
Den är kostnadsfri och kan beställas från <strong>FAS</strong>.<br />
Redaktör: Jan Jerring. E-post: jan.jerring@fas.se<br />
Ansvarig utgivare: Solweig Rönström<br />
Grafisk form: Lena Eliasson<br />
Produktion: Prospect Communication AB<br />
Tryck: Alfa Print AB, Stockholm<br />
ISSN: 1651-8578<br />
Exponering för kvävedioxid<br />
<strong><strong>på</strong>verkar</strong> risken för cancer<br />
I ett projekt vid Karolinska<br />
institutet kartlades sambanden<br />
mellan exponering för motoravgaser<br />
och partiklar i arbetsmiljön och<br />
insjuknande i lungcancer respektive<br />
hjärtinfarkt.<br />
Ett omfattande mätprogram<br />
genomfördes: totalt togs 500 prov<br />
i arbetsmiljöer med exponering för<br />
dieselavgaser inomhus, utomhus och<br />
bland fordonsförare. Proven visade<br />
att tunnelbyggnadsarbetare utsätts<br />
för den i särklass högsta exponeringen<br />
för avgaser. Därnäst kom arbetare<br />
som exponeras för dieselavgaser<br />
inomhus, t.ex. i bussgarage. Lägst<br />
exponering fanns hos dem som arbetar<br />
utomhus och hos fordonsförare.<br />
För att undersöka dieselbränslets<br />
betydelse för gasens innehåll genomfördes<br />
ett rekonstruktionsförsök.<br />
Detta visade <strong>på</strong>tagligt högre utsläpp<br />
(3–8 gånger) av både partiklar och<br />
kvävedioxid när äldre dieselbränsle<br />
användes, jämfört med när nyare<br />
användes.<br />
Hittills färdiga resultat av undersökningarna<br />
visar att risken att<br />
drabbas av lungcancer ökar med<br />
ökande exponering för kvävedioxid,<br />
ett samband som är statistiskt säkert.<br />
Projektet har resulterat i en doktorsavhandling.<br />
Projektledare: Per Gustavsson<br />
Institutionen för folkhälsovetenskap,<br />
Karolinska institutet<br />
Tel: 08-737 37 09<br />
E-post: per.gustavsson@sll.se<br />
av halten i luften och till viss del<br />
också av handskanvändning.<br />
Detta nummer är distribuerat juni 2008<br />
Projektledare: Bengt Järvholm<br />
Institutionen för folkhälsa och klinisk<br />
medicin, Umeå universitet<br />
Tel: 090-785 22 41<br />
E-post: bengt.jarvholm@envmed.umu.se
Change language