Norra Grönby Mölla – Kortfattad historik/ funktion www.gronbymolla.se
Norra Grönby Mölla – Kortfattad historik/ funktion www.gronbymolla.se
Norra Grönby Mölla – Kortfattad historik/ funktion www.gronbymolla.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Sid 1 (12)<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Grönby</strong> <strong>Mölla</strong> <strong>–</strong> <strong>Kortfattad</strong> <strong>historik</strong>/ <strong>funktion</strong> /Februari 2012/ SEHan<br />
<strong>www</strong>.<strong>gronbymolla</strong>.<strong>se</strong><br />
Vingar<br />
Hätta med drejspel på<br />
baksida<br />
Kropp (Böle)<br />
Segelbana<br />
Fot<br />
Historik<br />
<br />
Våningar (loft)<br />
Hättan (5:e vån)<br />
Hissloft ( 4:e vån)<br />
Kvarnloft (3:e vån)<br />
Bron (2:a vån)<br />
Fotloft (1:a vån)<br />
Bottenvåningen<br />
För ett par hundra år <strong>se</strong>dan fanns det nästan en vindmölla i varje by på den sydskånska slätten. Dit for bönderna<br />
med häst och kärra för att mala säden. På grund av bristande lönsamhet, eldsvådor och stormar har de försvunnit<br />
en efter en. År 2003 fanns det 97 stycken möllor typ ”Holländare” i Skåne. Fyra av dessa var<br />
byggnadsminnesförklarade.<br />
Längs vägen från <strong>Grönby</strong> by till Lemmeströ fanns det 6* vindmöllor. En mindre holländare flyttades från<br />
Minnesberg i Alstad till en plats 50 meter norr om nuvarande möllan år 1860. Kapaciteten blev snart för liten och<br />
en ny mölla byggdes 1889-1890 i <strong>Norra</strong> <strong>Grönby</strong>. Det är endast denna som finns kvar. Sju snickare arbetade från<br />
06.00 till 19.30 med daglönen 1,25 kronor och förmånen fri kost. Arbetsledare var möllebyggaren Lars Larsson<br />
som lärt sig bygga möllor i Holland. Larsson fick 1 500 kronor i arvode. Hela möllan kostade 5 500 kronor.<br />
Vingarna sattes på plats den 13 maj 1890. Två spelmän spelade kontinuerligt när vingarna installerades för att<br />
bringa evig tur under möllans livstid.<br />
Kvarnen drevs med vindkraft fram till 1958 och därefter endast med råoljemotorn fram till 1967. Det året<br />
drabbades sydskåne av den svåra oktoberstormen och möllan skadades så svårt att den ej längre kunde brukas.<br />
Fru Märta Whitfield, Bränneröd, tog initiativet att rädda ”Krattamöllan” 1969. Den siste möllaren Oskar Book och<br />
hustrun Anna skänkte möllan till Mölleföreningen som bildades 1970. Restaureringen inleddes omedelbart.<br />
Vingarna byggdes i lärkträ som först torkats i två år. De monterades den17:e maj 1973. <strong>Mölla</strong>n var helt<br />
iordningsställd 1975.<br />
*Möllornas rätta antal är sju. En ofta glömd mölla i sammanhanget är ”Prästamöllan” som byggdes omkring 1760 i Prästgårdsparken. Det var<br />
en låg trevånings mölla av typ holländare. <strong>Mölla</strong>n var av<strong>se</strong>dd att för<strong>se</strong> de boende och djuren på Prästgården med olika typer av krossad/<br />
mald säd.. En målning av möllan finns på <strong>Grönby</strong> församlingshem.
Fasad<br />
<strong>Grönby</strong> <strong>Mölla</strong>, ofta kallad ”Krattamöllan” är av holländsk typ.<br />
Bottenvåning - Fot<br />
Här finns porten med genomfart för avlastning<br />
av säden och hämtning av mjölet.<br />
Bolstervagnen har utfört många transporter<br />
och passager genom möllan.<br />
Till höger ligger den yttersta delen av axeln till<br />
vingarna. Denna ursprungliga axel tillverkades<br />
av ek som köptes på rot för 85 kr.<br />
Åldersdateringen visade att den var 700 år<br />
gammal då den fälldes. Axeln svarvades för<br />
hand på plats i en specialtillverkad svarv.<br />
Denna del av axeln blev på 1970-talet utbytt<br />
mot ett gjutjärnshuvud för att undgå att vingarna<br />
kunde falla ned pga röta eller axelbrott<br />
<br />
Fördelarna med stenfoten var att kvarnen<br />
lyftes upp från marken så att träet ej ruttnade<br />
så lätt och att vingarna kom högre upp och<br />
kunde utnyttja vinden bättre. Stenfoten,<br />
fyrsidig, är uppförd som en gråstensmur i två<br />
våningar. Handgrävd och två meter ner i<br />
marken. Kvarnen är uppförd i fyra våningar<br />
eller loft, Den består av ett träskelett av<br />
kraftiga bjälkar, klädda med träpanel som är<br />
täckt av tjärpapp. Allra överst finns de<br />
vridbara hättan med vingarna. Bölet är<br />
åttasidigt och smalnar av uppåt. <strong>Mölla</strong>ns<br />
totala höjd är femton meter till spirans topp.<br />
Vingarna är åtta meter långa. Det mesta, 85-<br />
90%, av stommen är byggt i ek från<br />
Slätterödskogen. Allt arbete utfördes för<br />
hand.<br />
<strong>Mölla</strong>n behövde en vindstyrka på 12 m/s för<br />
att drivas.<br />
<br />
Sid 2 (12)
En första första råoljemotor på 15 hk<br />
installerades redan på 1920-talet.<br />
Längst in till vänster finns en<br />
råoljemotor på 20 hk som kommer<br />
från Revinge mölla och är av samma<br />
typ som den som stod i möllan<br />
tidigare. Den motorn stod i ett eget<br />
hus utanför möllan. En drivrem som<br />
gick genom väggen överförde kraften<br />
till axeln. Den första motorn fick bara<br />
användas när det var vindstilla. Oljan<br />
var dyrbar, 5,70 per fat eller 4 öre per<br />
liter…..<br />
Sid 3 (12)<br />
Mjölnaren hade en dräng, som<br />
bodde i kammaren till höger.<br />
Sängen hade ett ungefär tre dm<br />
tjockt lag med halm. Kläderna<br />
hängde på väggen och förvarades i<br />
kistan medan kostymen fick hänga<br />
på en trästång i taket för att inte<br />
vitfärgas av kalken på väggarna.<br />
Kalle Billkvist som var mölledräng<br />
1932 <strong>–</strong> 1933 har berättat att när det<br />
blev för kallt, värmde han en stor<br />
tegelsten i fyren inne hos möllaren och bar in den insvept i tidningar och lade den i sängen och kröp ned.<br />
Tvättmöjligheterna var enkla, men man badade till jul. Kalle dog år 2002.<br />
Segelbanan<br />
På andra våningen finns två utgångar till<br />
<strong>se</strong>gelbanan, omgången, där man kan nå<br />
vingarna. En vinge består av vingträ, häckverk<br />
och skalverk. Längst ut är skalverket beklätt med<br />
brädor som är löstagbara. De yttersta kallas<br />
stormbräder eller storm<strong>se</strong>gel. När möllaren<br />
skulle mala, roterade han vingarna ur vinden,<br />
<br />
lossade pressbommen, drog ned en vinge med<br />
<strong>se</strong>gelkroken, en krokför<strong>se</strong>dda blå stång, och<br />
bromsade vingen. <strong>Mölla</strong>ren eller drängen<br />
klättrade upp på vingen med <strong>se</strong>glet och hakade<br />
fast det med tamp och topphals uppe vid axeln.<br />
Därefter sattes nästa <strong>se</strong>gel. När alla <strong>se</strong>gel var<br />
satta lossades pressbommen och hättan, pollen, med drejspelet och vingarna vreds upp mot vinden med hjälp<br />
av kedjan. Vingarna började snurra medsols inifrån <strong>se</strong>tt. Dagens eller nattens arbete kunde börja. Det förekom<br />
även att malningen startades upp på nätterna efter längre perioder av stiltje. Seglen kunde revas till olika<br />
<strong>se</strong>gelytor, fulla <strong>se</strong>gel, svickor och höglina.<br />
Längst ut på vingarna satt stormbräderna. Dessa togs ur vid hård vind. Kvarnen gick bäst i sydostlig vind.<br />
Genom att vrida hättan ur vinden stannades möllan och låstes med brom<strong>se</strong>n, c.
Hättan<br />
Hättan vilar på en vridkrans av trä, g, och rullar på<br />
hjul, h. Hjulen rullar på en krans av smidesjärn, i,<br />
drej-/vridbanan eller vridkran<strong>se</strong>n, när hättan vrids<br />
runt med drejspelet. För att hättan ej skall tippa över<br />
finns det två hakar på samma sida om drejspelet.<br />
Hakarna har två centimeter frigång i underkanten<br />
Mitt i hättan ligger axeln, a, av ek, 60 x 60 cm och<br />
4,2 m lång. På hättans framsida sitter axelns huvud<br />
(utbytt till gjutjärn 1973), som vingarna är fästa i.<br />
Axeln är lagrad på en sten, löp- eller sölsten, i<br />
framändan och med en axeltapp, trycklager i<br />
bakändan.<br />
På vingaxeln sitter ett stort kugghjul, kronhjulet ,b,<br />
med en diameter på 3 meter. Kuggarna är av<br />
vitbok. Runt kronhjulet ligger bromsbandet, c,<br />
pres<strong>se</strong>n. Träslag pil. Detta har en hög friktion<br />
eftersom det inte blir blankslitet och ger en god<br />
bromsförmåga. . När pres<strong>se</strong>n aktiveras med<br />
pressbommen, lå<strong>se</strong>s vingarna så att de ej kan<br />
snurra. Pressvikten är 500 kilo. Den regleras med<br />
ett rep från <strong>se</strong>gelbanan.<br />
Kronhjulet möter ett annat kugghjul, krondrevet, d,<br />
som sitter på en vertikalaxel, e, som går ner via<br />
hissloftet till stjärnhjulet f på kvarnloftet. Här sker<br />
kraftfördelningen till kvarnarna. Se blad 12<br />
.<br />
<br />
Sid 4 (12)
Hissloftet<br />
På hissloftet finns två hissrullar med linor<br />
för att lyfta säckarna. Hissarna aktiveras/<br />
drivs, när de horisontala skivorna, a, på<br />
möllans stora vertikala axel går mot<br />
drivhjulet på rullen, b. Manövreringen<br />
sker med hävstång, när man drar i linan,<br />
c, som går ända ned till porten.<br />
<br />
Sid 5 (12)
Kvarnloftet<br />
Sid 6 (12)<br />
Här finns ett stort kugghjul, det s.k. stjärnhjulet, a, som driver kvarnstenarna via mindre kugghjul, b. Kuggarna i<br />
stjärnhjulet är gjorda av vitbok (det enda träslag som har hållbarhet). Kuggarnas rundhet får ha en tolerans på<br />
max 5 mm! Mjölnaren stod i regel själv för tillverkningen!<br />
Kvarnarna är hjärtat i möllan. Här sker malningen och här tillbringade mjölnaren det mesta av sin tid. <strong>Mölla</strong>n har<br />
två olika kvarnstenar, den stora för grovmalning. Den mindre, fransk kulkvarnsten av natursten för finmalningen.<br />
De väger ca 1 500 kg paret. Den övre stenen kallas löparen, c, och den undre liggaren, d. Säden tömdes i ett<br />
träkar, bingen, e, och skakades via skon, f, ner i hålet, ögat, g, och <strong>se</strong>dan ut mellan stenarna där den maldes.<br />
Kvarnstenarna fungerar både som skalverk och grynverk. Skalverk: första malningen med höga stenar för att ta<br />
bort skalen. Grynverk: andra malningen med sänkta stenar för att krossa/mala kärnorna. Malningen till bakmjöl<br />
skedde i den franska kvarnen. Där maldes säden fem till <strong>se</strong>x gånger för att bli av förstklassig kvalitet.<br />
100 kg vete gav ungefär 52 kg mjöl. Mjölet rann ut i ringkaret, h, och matades ned i skrå-tudan, i, där den<br />
tomma säcken var fäst. De fyllda säckarna vägdes ut och ställdes undan för avhämtning.<br />
Det var tungt och trångt att hantera säckarna på kvarnloftet.<br />
Räfflorna, strålarna, i stenarna slets kraftigt vid malningen och fick fördjupas beroende på gångtiden av<br />
kvarnarna. Stenarna fick också riktas om emellanåt så att avstånden mellan dem blev återställda. D.v.s. mindre<br />
avstånd vid ytterkanterna än centrum. Båda renoveringarna gjordes normalt mellan 4-5 år. Arbetet var relativt<br />
omfattande och tog ca en vecka i anspråk per kvarn.<br />
De franska stenarna kommer från stenbrott i Skåne, Stenskogen i Höör, Vitterödsgården i Stockamöllan och<br />
Hammaren vid Brantevik. De stora stenarna som är gjutna i cement kommer från Kvarnstensfabriken i Malmö.<br />
Transport till möllan med häst och vagn.<br />
Konstgjutna stenar började tillverkas omkring 1900-talets början.<br />
Lagren till samtliga axlar är av bok och smordes från början med skogssniglar. Senare övergick man till<br />
konsistensfett.
Broloftet<br />
Sid 7 (12)<br />
På broloftet som ligger under Kvarnloftet finns anordningen, bro-hässten, a, för att reglera öppningen mellan<br />
kvarnstenarna, den s.k. bron, för att få rätt malning. <strong>Mölla</strong>ren hörde på ljudet från stenarna när det behövdes en<br />
justering. Det var tungt och trångt att hantera säckarna på de olika loften. Därför byggde den siste ägaren Oskar<br />
Book en s.k. elevator, c, för transport av säden. Säckarna lyftes upp till broloftet med his<strong>se</strong>n och tömdes i<br />
tratten, b. Vid trapporna står möllarens skrivbord. Under detta finns anordningen för frikoppling av drivremmen<br />
från råoljemotorn till kvarnstenarna.<br />
På broloftet förvarades även diver<strong>se</strong> redskap/ tillbehör till möllan, t.ex.<br />
- stormbräderna<br />
- taljorna för lyft av av tyngre saker. T.ex. med en två-skuren talja kunde man lyfta 500 kg.<br />
En tre-skuren talja klarade 3 ton.<br />
Handkvarnen fanns på undanskymd plats så att länsman ej skulle finna den.
Vardagen i mölla……<br />
….. bonden kör in med häst och kärra genom de stora portarna i möllan.<br />
Sid 8 (12)<br />
Jutesäckarna med säd hissas upp från kärran till fotloftet, där de vägs och märks med bondens namn och hur<br />
de skall behandlas.
Senare hissas säckarna vidare upp till kvarnloftet och töms i bingen.<br />
Sid 9 (12)<br />
När vinden får kvarnvingarna att snurra, överförs kraften från vingarnas axel till en vertikal stock som går ner till<br />
kvarnloftet,<br />
<strong>–</strong> vingarna <strong>–</strong> kronhjul <strong>–</strong> krondrev <strong>–</strong> vertikalaxeln <strong>–</strong> stjärnhjul <strong>–</strong> kvarndrev. Se blad 12.<br />
Kvarnen kan mala!
Sid 10 (12)<br />
Som re<strong>se</strong>rv för drift vid vindstilla finns en råoljemotor. Till höger <strong>–</strong> drivmekanismen, koppling motor/ kvarn.<br />
Kvarnstenarna kopplas in med hjälp av kugghjul. Säden i bingen skakas ner i mitten på övre kvarnstenen,<br />
löparen, som roterar, medan den undre stenen, liggaren, ligger stilla. Rotationen får säden att matas ut mellan<br />
stenarna, där den mals till mjöl.
Sid 11 (12)<br />
Mjölet kom ut mellan stenarnas ytterkanter och de bräder som finns runt kvarnstenarna och matas in i träkanaler,<br />
s.k. tudrar, som går ned till våningen under, där mjölsäckarna hänger. De sädeskorn som inte mals helt siktades<br />
bort från mjölet och mals igen.<br />
När säckarna är fyllda, vägs de och ställs undan tills kunden kom och hämtar dem.<br />
För sin malning tog möllarna ut tull som betalning i natura. Exempel,<br />
<strong>–</strong> Malning av 100 kg vete eller råg kostade 5 kg säd<br />
<strong>–</strong> Malning av 100 kg vete eller råg till mjöl kostade 6 kg mjöl<br />
<strong>–</strong> Malning av 100 kg skråning eller gröpe kostade 5 kg<br />
1940 övergick man helt till kontantbetalning och kvarnföreningarna gav ut prislistor.
Underlag till denna pre<strong>se</strong>ntation kommer från<br />
- Möllerna i Vemmenhögs härad genom tiderna 1994 Egon Prahl<br />
Sid 12 (12)<br />
Bilaga<br />
- <strong>Mölla</strong>n i <strong>Grönby</strong> Kratt / Mölleterminologi från <strong>Grönby</strong> 1989 Erik Mårtensson/ Ingemar Ingers