Utskrift PDF - Regiondjursjukhuset - Helsingborg

N y h e t s b r e v f r å N r e g i o N d j u r s j u k h u s e t i h e l s i N g b o r g 1 2011
Lyckad operation fick
fart på Äzzet igen
Jour StordJur 042-16 80 70 · Jour SmådJur 042-16 80 80

2
NyHeter
regiondjursjukhuset Helsingborg expanderar
Ny hästklinik på Gotland
Regiondjursjukhuset Helsingborg expanderar för första gången sin verksamhet
utanför Sydsverige. I mitten av maj öppnades en ny hästklinik i anslutning till
Skrubbs travbana utanför Visby, som ska erbjuda Gotlands ca 6000 hästar
kvalificerad veterinärvård.
Etableringen sker i en befintlig och
anpassad hästklinik, där ATG fram till
förra sommaren ansvarade för den
vete rinärmedicinska verksamheten.
Inledningsvis är kliniken öppen under
måndagar och tisdagar, då man erbjuder
en så kallad poliklinikverksamhet:
Hältor, besiktningar, hälsokontroller,
avelsfrågor och andra vanligt förekommande
veterinära besök för såväl
täv lingshästar som ridhästar. Senare i
höst hoppas Region djursjukhuset även
kunna erbjuda Gotland operationer.
– Till att börja med kommer kliniken
att bemannas av erfarna hästveterinärer
från Helsingborg, men om satsningen
faller väl ut hoppas vi både kunna utöka
tillgängligheten och rekrytera fast personal
till kliniken. Vi vill självklart kunna
erbjuda Gotlands hästägare och hästar
samma höga servicegrad och vård
som finns tillgänglig på djursjukhuset i
Helsing borg, säger Lotta Persson, chef
för Regiondjursjukhusets stordjursklinik.
Hormonanalysator
En efter­
längtad
tillökning
Det redan välutrustade laboratoriet på
Regiondjursjukhuset har under våren
fått tillökning i form av en hormonanalysator.
Med analysatorn kan man på
ett snabbt och säkert sätt erbjuda
djurägarna provsvar avseende diverse
hormonanalyser samma dag som
provet tas.
Fortsättning
Veterinär Johan Lenz – här i samtal med en av stordjurklinikens
besökande hästägare – är en av tre rutinerade veterinärer som
inledningsvis kommer bemanna kliniken på Gotland.

Gladast av alla är personalen i reproduktionsgruppen
på Smådjur, där hormonanalysatorn
betyder mycket i arbetet
med sjukdomar i fortplantningsorganen
hos hund och katt.
– Även hormonella störningar hos
både smådjur och häst kan diagnosticeras
med den nya analysatorn och
ge en snabbt insatt och korrekt vård,
vilket ökar säkerheten och effektiviteten
i arbetet med patienterna, säger Karin
Löfqvist, klinikveterinär med kompetens
i artificiell insemination hos hund.
Snabbare provsvar
Störst betydelse för reproduktionsgruppen
har dock utan tvekan möjligheten
att analysera hormonet progesteron.
Hundar skiljer sig från alla andra djurslag
så tillvida att de börjar producera det
dräktighetsbevarande hormonet progesteron
redan innan ägglossningen
sker. Analys av progesteronnivåerna i
blodet i kombination med bedömning
av cellutstryk från vaginan avslöjar när
en tik har ägglossning och när hon
lämpligen bör paras eller insemineras.
– Tidigare har vi skickat våra prover
till Uppsala för analys vilket har gett
minst ett dygns fördröjning i väntan på
provsvar. Tack vare våra jourtider kan
vi nu erbjuda djurägarna exakta och
snabba provsvar ­ dygnet runt, året
runt, förklarar Karin.
Kirurgi och rådgivning
Reproduktionsgruppen består av en
grupp specialinriktade veterinärer och
djursjukvårdare.
– Vi arbetar med alla områden som
rör fortplantningsorganen hos hund
och katt, säger Karin, som till vardags
arbetar som kirurg och som nu genomgår
sin steg 2­utbildning för specialistkompetens
i kirurgi.
– Vårt mål är att gruppens arbete
skall innefatta allt från en specialiserad
fertilitetsklinik för hundar och katter till
en motsvarighet för MVC/BVC, dit man
även kan vända sig med mer jordnära
frågor och funderingar. Som ett extra
led i servicen erbjuder vi en kostnadsfri
telefonrådgivning som är öppen tisdagtorsdag
mellan kl 13.00­14.00.
Fortsatt satsning på hög kompetens
Fler specialister
än någonsin
Regiondjursjukhuset Helsingborg har länge satsat på att kompetensutveckla både
veterinärer och djursjukvårdare. Med fyra nyutexaminerade specialister kan nu
Regiondjursjukhuset i Helsingborg stoltsera med totalt elva specialister i hundens
och kattens sjukdomar samt åtta specialister i hästens sjukdomar. Därmed förstärker
man sin position som det djursjukhus i södra Sverige med högst andel
specialister i veterinärkåren.
– Vi har under lång tid haft en hög andel
specialister hos oss men aldrig så många
som nu och det är fantastiskt roligt. Vi
satsar mycket på utbildning och kompetensutveckling,
både med interna
möten, utbildningsdagar, externa kurser
och kongresser, säger Linda Toresson,
chefveterinär på smådjurskliniken och
Flemming Winberg, chefveterinär på
stordjur.
– Som veterinär är det stimulerande
att ha så många kolleger med specialkunskaper,
och för djurägarna är det
en trygghet att vi har en stor samlad
kompetens på sjukhuset.
Dessutom har Regiondjursjuk huset
tre så kallade steg 2­specialister inom
internmedicin, kirurgi och bilddiagnostik.
För att ett djursjukhus ska få kalla sig
Regiondjursjukhus ska en rad olika krav
uppfyllas. Bland annat krävs minst fem
steg 1­specialister i hundens och kattens
sjukdomar och två steg 2­specialister,
ett krav som Region ­ djursjukhuset uppfyller
med råge. Ett Regiondjursjukhus
ska enligt kraven också noga följa den
internationella veterinärmedicinska
utvecklingen, vilken ska ligga till grund
för utvecklingsarbete och behandlingsprinciper
på sjukhuset.
Hästveterinär tar plats
i exklusiv skara
Samtidigt har stordjursklinken numera
en diplomerad specialist i kirurgi på
häst. Veterinär Mads Kristoffersen
examinerades nyligen som Diplomate
of the European College of Veterinary
Surgeons (ECVS) och han tar därmed
plats i en exklusiv skara av endast
fyra veterinärer i Sverige med denna
titel. Det är en internationellt erkänd
examen som innebär att man genom går
en tre årig utbildning på en institution
som är godkänd av ECVS, och som
avslutas med en omfattande teoretisk
och praktisk examination.
3
Veterinär Mads Kristoffersen, nybliven Europaspecialist

4 SmådJur
Operation fick livfulla Äzzet
på benen igen
När Journalen besöker Yvonne och
Lennart Karlström i Kristianstad välkomnas
vi ivrigt av den livfulla schäfern
Äzzet. Då är det svårt att tro att den
vackra schäferhannen för bara ett år
sedan var så svårt plågad av smärta
att han knappt kunde gå och än mindre
hoppa. En diskbråcksoperation på
Regiondjursjukhuset i Helsingborg blev
det som fick Äzzet på benen igen.
Vi sitter i familjen Karlströms trädgård
en av vårens första soliga och varma
vårdagar. Omkring uteplatsen leker
och hoppar Äzzet, allt för att fånga den
tillfälliga besökarens uppmärksamhet.
Husse Lennart berättar att familjen är
vana hundägare och att Äzzet är familjens
sjätte schäfer i ordningen.
– Därför hade vi i början svårt att tro
att det kunde vara något allvarligt fel på
en hund som bara är 1,5 år, men successivt
märket vi ju att Äzzet var mer och
mer plågad av smärta. Till slut vägrade
han att hoppa in i bilen och då förstod
vi att det var dags att ta honom till en
veterinär.
– Så småningom fick vi en remiss till
Regiondjursjukhuset i Helsingborg och
efter en MR­röntgen konstaterade man
att Äzzet led av diskbråck, förmodligen
av ett ärftligt slag.
Behövde hjälp
Äzzet opererades i december 2010 av
Alexandra Vilén, en av Regiondjursjukhusets
framstående kirurger på smådjursavdelningen.
Efter någon vecka
på djursjukhusets vårdavdelning fick
hunden komma hem igen till husse och
matte, som berättar att Äzzet just då
bara var en skugga av sitt forna jag.
– Det var en mycket ynklig hund
som vi fick hem och jag trodde ärligt
talat aldrig att han skulle repa sig igen.
Vi fick hjälpa honom att lägga sig, resa
sig och att komma ut korta stunder för
att uträtta sina behov. Även om vila är
viktigt ska de även försöka röra sig, så
vi försökte även stimulera honom till
rörelse så mycket det bara gick, berättar
Yvonne.
När de nu ser resultatet – en hoppande
och lekfull Äzzet på gräsmattan
– är de tacksamma för Regiondjursjukhusets
insatser och att försäkringsbolaget
Agria ställt upp på alla sätt.
– Även om det är en kostsam operation
så hade det varit synd att inte
rädda en så fin och vacker hund som
Äzzet, och därför är vi glada att det går
att ordna utan att det kostar oss en
förmögenhet. Han lär aldrig kunna bli
någon tävlingshund, men vi vill ju bara
ha trevligt sällskap och det ger Äzzet
oss verkligen, säger Yvonne och Lennart.
FaKta: diSKBråcK
Inom modern djursjukvård har
man haft kunskapen och tekniken
att åtgärda diskbråck hos
hundar under mer än 30 år.
Det finns olika typer av diskbråck
och möjligheterna att
operera en hund avgörs från
fall till fall. Det avgörs bl a av
hundens ålder, kondition och i
vilken utsträckning sjukdomen
påverkar hunden i form av
smärta och rörelsemässigt.
Ett alternativ till operation
i samband med diskbråck
är vila.
Den unga schäfern Äzzet drabbades tidigt av ett allvarligt diskbråck som till slut gjorde det svårt och smärtsamt för hunden att röra sig. En lyckad diskbråcksoperation av veterinär
Alexandra Vilén (till höger i bilden) – en av smådjurklinikens duktiga kirurger – fick fart på Äzzet igen. Idag är hunden tillbaka i full rörlighet igen.

Carina Reinhold och Ida Janson arbetar som beteendesköterskor på Regiondjursjukhuset, där Carina har hand om hundpatienterna
medan Ida ansvarar för katterna. Deras kunskaper om beteenden och beteendeproblem hos hund och katt
utgör ett allt viktigare inslag i modern djursjukvård.
Varför behövs det
beteendesköterskor?
Ida: – Etologi, läran om djurs beteenden,
är ett stort och viktigt område som
länge varit eftersatt inom veterinärvården
men som nu vinner allt mer mark. Genom
ökade kunskaper om djurs beteenden
kan vi bättre hjälpa både djur och djurägare,
säger Ida Janson.
Carina: – På Regiondjursjukhuset
utgör vi ett viktigt komplement till veterinärerna
när de inte kan eller hinner
ta sig an problem som kan kopplas till
djurens beteenden. Att veterinärer och
beteendesköterskor kan arbeta tillsammans
med en patient, är verkligen en
stor tillgång, säger Carina.
När är det aktuellt att anlita er?
Ida: – Katten bör först undersökas av
veterinär då det kan vara förödande att
påbörja en beteendekonsultation utan
att ha uteslutit alla tänkbara medicinska
orsaker till ett beteende. En katt som
slickar bort pälsen på magen kan till
exempel ha problem med urinvägarna
eller en underliggande hudåkomma,
och detta måste givetvis uteslutas
innan jag kopplas in.
Carina: – När man som djurägare känner
att man har problem med sin hund
som man inte kan lösa själv. Det kan t
ex vara att hunden är aggressiv
mot andra hundar. Vi kartlägger problemen
och kan sedan hänvisa till externa
kurser som kan hjälpa djurägaren och
hunden att komma vidare.
Vill du Veta mer om Våra BeteeNdeSKöterSKor?
Vilka typer av beteenden är det som ni
jobbar mest med?
Ida: – Vanligaste problemet kattägare
söker för är att katten kissar eller bajsar
utanför lådan, att den blivit aggressiv
eller att den börjat slicka av sig pälsen
på ett område på kroppen.
Carina: – Separationsångest, aggressivitet/stress
vid möte med andra hundar
samt rädsla av olika slag. Vi hjälper
också till med olika mentala/fysiska
övningar för den kroniskt sjuka hunden
som på grund av detta har beteendeproblem
eller den nyopererade hunden
där husse/matte behöver tips på hur de
kan aktivera sin hund under rehabiliteringen.
Ring vår smådjursklinik på tel. 042­16 80 00 om du vill komma i kontakt med någon av beteendesköterskorna
Carina Reinhold och Ida Janson. Du kan också skicka frågor till Carina (hund) eller Ida (katt) via e­post på
adresserna carina.reinhold@djursjukhus.com alternativt ida.janson@djursjukhus.com.
5
Carina Reinhold och Ida Janson
är leg. djursjukskötare och har
genomgått ett flertal utbildningar
och kurser med inriktning på
hund- och kattetologi.
Beteendesköterskor för hund och katt
Ett betydelsefullt komplement i djursjukvården
Carina
Ida

6
StordJur
FaKta om FåNg
Hästar med fång kan ha mycket
ont, de rör sig ofta stappligt och
kan ha besvär vid vändningar
och på hårda underlag. Vid fång
sker förändringar i området
mellan hornkapsel och kötthov.
I både kötthov och hornkapsel
finns fina lameller som fäster vid
varandra. I sjukdomsprocessen
förstörs fästena mellan kötthov
och hornkapsel i lamellerna,
vilket ger upphov till hovbensrotation
eller hovbenssänkning.
Behandlingen av akut fång syftar
till smärtlindring samt försök att
begränsa skadorna i lamellagret
i hoven. Hästen ges smärtlindrande
medicin och skall stå på
absolut vila på ett mjukt underlag
där den helst har möjlighet
att ”gräva ned” hovarna och hitta
den mest bekväma positionen.
Transport av hästar med akut
fång bör undvikas i möjligaste
mån.
Högsäsong för fång
Viktigt att
identifiera
riskindi viderna
Fång är en sjukdom som drabbar
hela hästen men typiskt manifesterar
sig genom symptom från hovarna,
som blir varma, med ökad puls och
smärta. Här berättar vi mer om sjukdomen
och vad man kan göra för att
minska riskerna för fång.
Det finns flera olika bakomliggande
orsaker till fång. Den vanligaste typen
är vad man brukar kalla betesassocierad
fång som drabbar hästar/ponnyer på
bete. Fång kan även uppträda i samband
med kraftiga infektioner, överbelastning
och ämnesomsättningssjukdomar som
t ex Cushings sjukdom* och metabolt
syndrom (EMS).
– Betesassocierad fång är starkt
länkat till EMS, som i sig inte är en
sjukdom utan en rad kliniska avvikelser
som ökar risken för att drabbas av fång.
Hästar med metabolt syndrom är ofta
överviktiga och har en nedsatt insulinkänslighet,
förklarar veterinär Karin
Anlén, som arbetar på Regiondjursjukhusets
stordjursklinik.
– Ponnyer av ursprungliga raser
är mer benägna att utveckla EMS än
hästar av till exempel halvblodsras.
Fett är metaboliskt aktiv vävnad och
kan initiera systemisk inflammation
och kortisolfrisättning. Inflammation,
kortisol, glukos och insulin kan alla
påverka lamellagret i hoven och vara
delaktiga i utvecklingen av fång.
ökad risk på våren
En häst eller ponny med metabolt
syndrom drabbas alltså lättare än en
”normal” individ av betesassocierad
fång. Risken för betesassocierad fång
är relaterad till gräsets sammansättning
och är som högst när gräset har
hög tillväxt under vår/sommar samt när
gräset blir ”stressat” (ex av överbetning
eller frost). Detta är kopplat till innehållet
av icke­strukturella kolhydrater
(NSCs), dvs stärkelse, sockerarter och
fruktaner. Dessa ger dels ”snabba
kolhydrater” vilket påverkar blodsocker
och insulin hos hästen, dels kan de ge
upphov till feljäsningar i grovtarmen
vilket kan frisätta ytterligare ämnen
som kan initiera fång.
– Gräsets innehåll av NSCs är högst
under eftermiddagen/kvällen och lägst
under tidiga morgontimmarna, på
årsbasis är det högst under vår och
försommar samt under tillväxtperioder
eller när gräset utsätts för stress,
säger Karin.
undvika fång:
– Identifiera riskindivider, dvs. främst
hästar som tidigare haft fång eller lider
av EMS eller Cushings. Detta görs av
en veterinär, och man väger samman
fynd från klinisk undersökning och flera
diagnostiska tester. Dessa individer
kan man sedan skydda genom riktade
åtgärder:
• Se över dieten – ska ha lågt innehåll
av NSCs, och ges i en mängd som
ger kontrollerad viktminskning hos
överviktiga individer.
• Var försiktig med gräsbete. Betesmunkorg,
bete endast under natt/
morgontimmar, inget bete under
riskperioder är exempel på åtgärder.
Vissa individer klarar inte något gräs
alls i dieten. För alla hästar gäller
gradvis tillvänjning till gräsbete för
att undvika magtarmproblem vid
foderbytet.
• Motionera mera! (Så länge hästen
inte har fång!) Motion ökar insulinkänsligheten
och hjälper hästen
att gå ned i vikt.
• Regelbunden hovvård.
*Cushings sjukdom är en ämnesomsättningssjukdom som drabbar äldre hästar. De får en godartad tumöromvandling i hypofysen vilket stör ämnesomsättningen och kan ge
upphov till en rad symptom som muskelförlust, ökad törst och urinproduktion, viktnedgång, slöhet, infektionskänslighet och en ökad benägenhet att utveckla fång.

I mars genomförde Flemming Winberg och Mads Kristoffersen en av de första struppiparoperationerna i Sverige enligt en helt ny operationsteknik. Tekniken innebär att man fäster tråden/protesen
som håller uppe muskulaturen i ett vävnadsankare, som sen fästs i det omgivande brosket. Därefter förses den andra änden av tråden med en titanknapp (mittersta bilden)
som man i sin tur fäster på baksidan av brosket. Metoden ger ett enormt hållfast resultat.
diagnos: Struppipare
Ny operationsmetod
ger hållbart resultat
Som första djursjukhus i Sverige kan Regiondjursjukhuset erbjuda en ny opera­
tionsmetod för hästar som drabbats av förlamat stämband, s k struppipare.
Den nya tekniken är en stor förbättring jämfört med tidigare och ger framför
allt ett mer hållbart och långsiktigt resultat.
Stämbandsförlamning (struppipning) är
en inte helt ovanlig diagnos hos hästar,
och för de individer som drabbas leder
det till andningssvårigheter, trötthet och
prestationsnedsättning. För många
hästar kan det räcka med att avlägsna
stämbanden för att åtgärda problemen.
Men för exempelvis travare och galopphästar
krävs det att man ersätter musklernas
funktioner med en protes, för att
hästarna ska återfå fullgod andningskapacitet.
– Den vanligaste metoden fram till
nu har varit att sätta en tråd igenom
muskelfästena i brosket för att ersätta
muskeln som normalt sköter stämbandsfunktionen.
Problemet har varit
att tråden som håller upp muskulaturen
i svalget så småningom har sågat sig
igenom brosket, med följd att andningsvägarna
på nytt har reducerats i storlek,
säger Flemming Winberg, chefveterinär
och kirurg på Regiondjursjukhusets
stordjursklinik.
FaKta: Struppipare
Diagnosen struppipare innebär att muskeln som håller och styr hästarnas stämband har slutat att fungera. Vanligtvis
beror det tur på att nerven som reglerar den aktuella muskelfunktionen är skadad på ett eller annat sätt. Följden
blir att stämbanden och muskelfästet av brosk som det sitter fast i täpper till andningsvägarna. För bl a travare och
galopphästar som är beroende av en fullt fungerande andhämtning är det här en mycket begränsande åkomma.
Flemming Winberg fick bidrag till utbildningen på den nya operationsmetoden via Friz Sevelius Minnesfond.
7
Vävnadsankare är lösningen
Nyligen var Flemming Winberg i
Frankrike för att lära sig en helt ny
operationsmetod för struppipare, som
utvecklats av framstående franska och
tyska hästkirurger. Den nya tekniken
innebär att man först sätter ett s k vävnadsankare
i brosket, som tråden sitter
fast i. Därefter förses den andra änden
av tråden med en titanknapp som i sin
tur sätts fast på baksidan av brosket.
– Vävnadsankaret och knappen ger
en enorm hållfasthet och framför allt
innebär det att man eliminerar rörligheten
i tråden och därmed också dess
möjlighet att ”äta” sig igenom brosket.
Tidigare visste vi att hållbarheten efter
en struppiparoperation var mer eller
mindre begränsad, men med den
här metoden kan vi vara säkra på att
resultatet är långsiktigt hållbart och att
hästen återfår största möjliga andningskapacitet
efter ingreppet.

8
SmådJur
Här är våra kirurger på Smådjur:
Henriette Ström, Vmd,
leg. veterinär, mScVm
BEFATTNING:
Överveterinär kirurgi.
UTBILDNING: Veterinärexamen
1980, KU­LIFE
(tidigare KVL),
Köpenhamn.
Specialistkompetens
i hundens och kattens
sjukdomar. Steg II specialist inom
kirurgi 2007.
INRIKTNING: Kirurgi, ortopedi.
Karin löfqvist, leg. veterinär, mScVm
BEFATTNING:
Klinik veterinär
UTBILDNING: Veterinärexamen
1998, SLU,
Uppsala Specialistkompetens
i hundens och
kattens sjukdomar 2004.
Kompetens i artificiell
insemination hos hund.
StordJur
anti-dopningsprojekt
i samarbete med
ridsportförbundet
Regiondjursjukhuset
Helsingborg
har i nära samarbete
med Svenska
Ridsportförbundet
startat en föreläsningsserie
om dopning som riktar
sig till tävlingsryttare, hästägare och
hästskötare.
Föreläsningarnas innehåll har utarbetats
i samråd med Ridsportsförbundets
veterinär Peter Kallings, landslagsveterinärer
inom flera tävlingsdiscipliner
samt några av landets toppryttare inom
hoppsporten. Regiondjursjukhuset
Under utbildning för steg II specialistkompetens
inom kirurgi.
INRIKTNING: Kirurgi, ortopedi,
reproduktion. Ansvarig veterinär
för reproduktionsteamet.
alexandra Vilén, leg. veterinär, mScVm
BEFATTNING:
Klinikveterinär.
UTBILDNING:
Veterinärexamen
2001, SLU, Uppsala.
Specialistkompetens
i hundens och kattens
sjukdomar 2008.
Under utbildning
för steg II specialist kompetens i kirurgi.
INRIKTNING: Neurokirurgi, mjukdelskirurgi,
ortopedi, laparo­ och
thorako skopi (”titthålskirurgi” i buk
resp. brösthåla). Sveriges FECAVA
och WSAVA representant, ledamot
i SVS smådjurssektion. Ansvarig för
vård hygien.
bidrar med kunniga föreläsare som
chefveterinär Flemming Winberg, klinikveterinär
Johan Lenz samt verksamhetschefen
Lotta Persson.
tuffa konsekvenser
– Det är mycket viktigt för branschen att
känna till regler, karenstider och kontamineringsrisker
kring behandling och
medicinering av hästar som tävlar.
Konsekvenserna kan bli mycket höga
om hästen testas positivt, det kan handla
om avstängning från all tävlings verksamhet
i upp till fyra år, säger chefveterinär
Flemming Winberg.
– Som Regiondjursjukhus har vi ett
stort ansvar då vi behandlar många
tusen hästar per år. Därför anser vi
det oerhört viktigt att informationen
blir korrekt till alla som hanterar tävlingshästar
i Sverige.
Ansvarig utgivare: Donald Ribbentjärn
I redaktionen: Louise Blomqvist, Lotta Persson och Jonas Nordström
arne Hegerfors:
Regiondjursjukhusets
nya radioröst
Du kanske har hört vår radioreklam som
sänts i Radio Rix under senvåren? I så
fall har du kanske också lagt märke till
att det är TV­profilen Arne Hegerfors
som lånat ut sin röst till Regiondjursjukhuset
i Helsingborg. Arne är en stor
djurvän men p.g.a. sitt kringflackande
yrkesliv som TV­kommentator har det
inte funnits utrymme för något husdjur
i familjen Hegerfors.
– Däremot hade jag en katt som
barn, som jag gav det ovanliga namnet
Ujsti Stujsanen. Som du säkert förstår
så började jag tidigt leka med ord och
bokstäver, säger Arne Hegerfors, som
genom sin karriär gjort sig känd som
ordvitsarnas mästare.
– Men nu tänker jag snart pensionera
mig och då kanske det hade varit
trevligt med en hund eller en katt som
sällskap.
Vitsen med vitsen
Regiondjursjukhusets profilerande
radioreklam bygger just på ordvitsar
på temat djur och djursjukvård, och
av den anledningen tyckte Arne att
det kändes extra kul att låna ut sin röst.
– Jag tycker att den är
jättebra. Vitsen med vitsen
är ju att överlåta till lyssnaren
att upptäcka det roliga
och Regiondjursjukhusets
radioreklam är lagom
finurlig och skriven
på just det sättet.
Text:/Layout: Ordkonst Kommunikation, Henell Grafisk Form
Foto: Jonas Nordström, Canstockphoto, Djursjukhuset