Nummer 2 - Skärgårdsstiftelsen

Stångmärket 

#2 / 2012 • PRIS 30 KR • SKARGARDSSTIFTELSEN.SE 

ALLA VÅRENS VÄNRESOR 

Temaresor och spännande nya resmål 

STRINDBERG 

Kärleken till Stockholms skärgård 

SALTVATTEN BLIR FINVATTEN 

Besök på Utös avsaltningsanläggning 

TEMA 

UNDER YTAN 

FRÄMMANDE ARTER, SKRÄPPROJEKT, OCH HUR MÅR EGENTLIGEN ÖSTERSJÖN?

Vi vill göra mer än 

vad vi har råd med 

– Därför har vi startat ett givarkonto 

där du kan bidra med pengar. 

Skärgårdsstiftelsen ser till att jordbrukslandskapet 

hålls öppet, sköter 

skog och mark, bevakar djurskyddsområden, 

vårdar våra kulturhistoriska 

byggnader, sköter renhållning och 

skärgårdsmajor på 190 ställen, ser till 

att det finns service vid naturhamnar, 

och mycket, mycket mer. 

Det är också vår uppgift att ge alla 

människor möjlighet att ta del av 

detta unika landskaps rika utbud 

av rekreation och naturupplevelser. 

– Men vi vill göra mer än vi 

har råd med! 

Sätt in ditt bidrag idag, så hjälper 

du oss att bevara och utveckla 

vår fantastiska skärgård! 

Sätt in ditt bidrag direkt på bankgiro nr: 244-9650. 

Märk din gåva med Miljö & naturvård eller Kulturbyggnadsvård. 

Foto: Magnus Rietz 

S 

kärgårdsstiftelsens uppgift är att vara 

en viktig aktör för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling 

av Stockholms skärgård. Stiftelsen har en lång tradition att 

arbeta med djur, fauna och naturvård. Alltmer skaffar vi oss en 

bredare miljöprofi l genom de olika miljöprojekt som vi bedriver. 

på WWW.båtmiljö.se kan du som båtägare få den information som 

du behöver för ett miljömedvetet båtliv. Sedan en kort tid tillbaka 

fi nns även en ”app” att ladda ner som ger dig information om båtbottentvättar 

och sugtömningsstationer. 

tack vare vårt projekt green islands börjar stiftelsen få alltmer 

kunskap om småskalig, miljövänlig teknik som kommer att kunna 

användas i skärgården för att skapa bättre förhållanden vid våra 

fastigheter. Fokus ligger på vatten, avlopp och energi och kan på 

sikt vara till stor hjälp för alla som vill bidra till en bättre miljösituation 

runt Östersjön. Dessa projekt leds av Skärgårdsstiftelsen 

men sker i samverkan med andra aktörer. Vi är mycket glada över 

att fl era högskolestuderande vill samarbeta med oss och skriva 

uppsatser i ämnen som berör miljölösningar i skärgården. 

genom att samla in fakta kan vi även bli en källa till kunskap för 

andra aktörer i skärgårdsmiljöer. Vi måste alla hjälpas åt för att 

ändra beteenden och medvetandegöra alla som är aktörer i skärgården 

för att få en ren och trivsam skärgård att lämna över till 

kommande generationer. Mer om detta kan ni läsa om längre 

fram i vår tidning. 

skärgårdsstiftelsen går en intensiv vår och sommar till mötes. 

Mycket händer ute på våra områden tack vare våra tillsynsmän 

och naturvårdare men också delvis tack vare externa ekonomiska 

bidrag. På södra Grinda fi nns en nybyggd brygga som invigs i maj. 

I juni kommer en ny snorkelled att fi nnas vid Björnö och på en rad 

ställen kommer vi anlägga nya lösningar för vatten och avlopp. 

Några av våra byggnader kommer att få en välbehövlig rustning. 

Servicehuset på Riddersholms camping kommer att vara ombyggt 

när säsongen börjar, vandrarhemmet på Utö ska målas under 

sommaren och likaså vandrarhemmet på Kalholmen. Ett och 

annat tak kommer att läggas om på några av våra campingstugor. 

Mycket mer skulle behöva göras, men i dagsläget får vi prioritera 

utifrån de resurser vi har. 

i vår anordnar vi även fl er vänaktiviteter 

än vad vi gjort tidigare. Vi hoppas att 

alla dessa spännande resor och utfl ykter 

kommer att väcka ert intresse. Det fi nns 

så mycket att upptäcka i skärgården och 

vi hoppas att ni som är våra vänner kan 

sprida informationen vidare. Vi vill att 

många ska njuta av skärgården under 

hela året. Ni får gärna värva nya vänner 

till stiftelsen. Ju fl er vi är – ju mer nytta 

kan vi göra! 

4 Östersjön under ytan 

10 Skräpet ska upp 

till ytan 

8 Främmande arter i Östersjön 

Både möjligheter och problem 

16 Miljöarbete på Finnhamn 

Lasse Westling tillsynsman på Finnhamn 

18 Fiske 

Båtägarens hjälp för bättre miljöval 

#2/2012 Innehåll 

20 Strindberg i Stockholms skärgård 

Förälskelse och inspiration 

22 Hundraårsjubileum av Strindberg 

Författaren hyllas på många sätt 

23 Vänresor 

I Strindbergs fotspår, Riddersholm, fyrkryssning och, Gotska Sandön 

26 Skärgårdsstiftelsens vänner 

Från båtmässan ”Allt för sjön 2012”, Vänmöte 

28 Lansering av vänboken 

Årets upplaga av vänbok – kokbok från Svenska Högarna 

29 KTH-studenterna är igång 

Spännande examensarbeten 

33 Smått och gott 

Notiser och insändare 

35 Boktips 

För den spänningslystne och matglade 

14 Avsaltat 

havsvatten 

Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna 

i Stockholms skärgård. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län. Adress: Box 7669, 103 94 Stockholm, tel 08-440 56 00, fax 08-440 56 19, 

redaktion@skargardsstiftelsen.se. Ansvarig utgivare: Lena Nyberg. Redaktör: Ulrika Palmblad. I redaktionen: Anna Björkman, Karin Romdahl. 

Prenumeration och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-440 56 00. Prenumerations pris 120:-/år, lösnummer 25:-/st. 

Annonser: (bokning och material) Sten Hummelgren, tel 070-713 60 41, sten@hummelgrenmedia.se. Joakim Hilding, tel 0733-47 24 47, joakim.hilding@bluecore.se 

Tryck: Elanders Gummessons, Falköping. Upplaga: 24.000 ex, tryckt på svanmärkt matt G-print, 100 g. Omslag 170 g, G-print. Formgivning: Karin Romdahl. 

Följ oss gärna även på facebook och på www.skargardsstiftelsen.se 

Omslagsbilden, foto Anders 

Bouvin. Denna sida Sara 

Hallén, Tomas Jangvik och 

Carina Lernhagen Matz. 

14/6 

KOMMER 

NÄSTA 

NUMMER 

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 3

Östersjön under ytan 

Det finns många positiva tecken när det gäller tillståndet i Östersjön. Men tillfrisknandet 

skulle kunna gå betydligt fortare. Lena Kautsky, professor i marin växtekologi, är ändå optimist: 

– Något annat vore förödande. Jag tror absolut att havet överlever. 

text Mats Wigardt foto Sara Hallén 

Professor Lena Kautsky är föreståndare 

för Stockholms universitets 

marina forskningscentrum. 

Foto Mats Wigardt. 

Läs mer 

TEMA UNDER YTAN 

”Havet – om miljötillståndet i 

svenska havsområden” är en 

årlig rapport som ges ut av 

Havsmiljöinstitutet i samarbete 

med Havs- och vattenmyndigheten 

och Naturvårdsverket i ett 

samarbete mellan universiteten 

i Umeå, Stockholm, Växjö och 

Göteborg. 

Se även följande informativa 

länkar, i urval: 

www.smf.su.se 

www.havochvatten.se, 

www.naturskyddsforeningen.se 

www.wwf.se, www.havet.nu 

4 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING 

ända sedan lena kautsky doktorerade har hennes 

arbete handlat om tillståndet i Östersjön. Efter att 

i många år ha fått ta emot Solna stads orenade avloppsvatten 

kunde hon i sin avhandling konstatera 

ett Brunnsviken hade återhämtat sig. 

– På 70-talet stank Brunnsviken som ruttna 

ägg när isen smälte, med döda fiskar som flöt upp 

längs stränderna, minns hon. Nu går det till och 

med att bada där. 

Lena Kautsky är uppvuxen på västkusten och 

säger sig älska vatten. 

Var helst hon reser hamnar hon till slut ändå 

alltid vid en havsstrand. Ämnet är outsinligt, varje 

be svarad fråga väcker fem nya. I synnerhet blåstångens 

ekologi och hur den påverkas av övergödning 

och miljö gifter har väckt hennes engagemang 

och forskariver. 

– Blåstången är lite av en livlina för många andra 

arter i Östersjön, säger hon. Den bildar täta bestånd 

där musslor, tångräkor, snäckor och havsgråsuggor 

trivs. 

Idag kombinerar Lena Kautsky arbetet som 

föreståndare för Stockholms universitets marina 

forskningscentrum med fältstationen Askölaboratoriet 

i Trosa skärgård och sin egen forskning. En 

uppgift är där att översätta och förmedla kunskap 

från forskarvärlden till politiker, opinionsbildare 

och allmänhet. 

östersjön kan enkelt definieras som ett innanhav 

med bräckt vatten och mycket skärgård. 

I forskarvärlden är det emellertid lite mer komplicerat. 

För Lena Kautsky och hennes kollegor delas 

Östersjön in i tre stora bassänger med olika salthalt; 

Bottenviken, Bottenhavet och Egentliga Östersjön, 

från Öresund till Ålands hav, där Stockholms skärgård 

ingår. 

Avgörande för det biologiska livet är salthalt, 

is läggning och tillrinningen av söt vatten från de 

stora älvarna. I Egen t liga Östersjön är salthalten 

mellan sex och åtta promille och har så varit i närmare 

7 000 år. 

– Det är ett känsligt hav med låg vatten omsättning 

och bräckt vatten som omges av miljoner människor, 

summerar Lena Kautsky. Och alla arter som 

finns är inflyttade och lever under en högre stressnivå 

än i sin naturliga miljö. 

Normalt sett vill därför forskarna helst förhindra 

att nya arter förs in i Östersjön. Havstulpanen till 

exempel, är en främmande art som ställer till stora 

problem, såväl ekonomiskt som miljömässigt. 

För att förhindra att havstulpanen börjar växa på 

båtar målas de ofta med bottenfärger som släpper 

ifrån sig gifter som i sin tur påverkar allt annat liv 

i Östersjön. 

varningssignalerna för tillståndet i Öster sjön 

har varit många och högljudda. Inget annat hav 

har i media dödförklarats lika många gånger som 

Östersjön. 

Under 70-talet var det miljögifter som dioxin, 

PCB och DDT som oroade. Havsörn och gråsäl höll 

på att försvinna. Det var också på 60- och 70-talet 

som havs miljön i Stockholms skärgård var som 

sämst, med stora utsläpp av orenade avlopp direkt 

i havet. 

Under 80-talet var det sedan övergödningen som 

debatterades. Då blev också behovet av ett internationellt 

samarbete för att stoppa föroreningarna 

i havet tydligt. 

Helcom, som är en regional samarbetsorganisation 

med syfte att skydda Östersjöns marina miljö, 

bildades redan 1974. Konventionen omarbetades 

1992 och ett sekretariat inrättades i Helsingfors. 

I november 2007 enades medlems län derna om en 

gemensam plan, Baltic Sea Action Plan, för ett friskt 

innanhav. Målet är att man senast 2021 ska ha uppnått 

en god ekologisk status för Östersjön. 

stora framsteg har också gjorts för att förbättra 

havsmiljön. 

Till exempel ökar inte längre halterna av fosfor 

och kväve. Förbud mot DDT och PCB har gjort att 

havsörn och säl långsamt har tillfrisknat. Abborren 

är på väg tillbaka. Nya reningsverk har minskat 

övergödningen i många kustnära områden och 

banat väg för blåstångens renässans. 

Dessutom har kunskap, engagemang och intresse 

hos allmänheten blivit av sevärt mycket större. I takt 

med att man redan hemma i sin badvik kan se hur 

vatten miljön förändras och försämras – vill man 

också veta varför. 

Men mycket återstår att göra om vi vill ha friska 

fiskar och rent vatten i vår badvik även i framtiden. 

I Östersjöns djuphålor finns inte längre några högre 

former av liv. Däremot massor av bakterier. 

Övergödning, utfiskning, algblomning, nya kemiska 

ämnen och allt fler främmande arter som påverkar 

›› 

» Vad som är bra för blåmusslor 

är bedrövligt för tångruskan. 

Det blir bättre på en del ställen, 

sämre på andra «


» Att inte tro på att utvecklingen går 

åt rätt håll är garanterat ett sätt att ge 

signaler om att det går åt skogen « 

›› 

havets ekosystem utgör mörka orosmoln för framtidens 

Östersjön. 

Och det gränsöverskridande samarbetet mellan 

medlemsländerna i Helcom går oroväckande långsamt 

framåt. 

på frågan hur Östersjön mår – egent ligen – blir 

därför Lena Kautsky först tyst. Sedan konstaterar 

hon att frågan är svår att besvara. 70 års tillskott 

av gifter i ett hav med långsam vattenomsättning 

passerar inte obemärkt. 

– Det beror på vem man frågar, kon sta terar hon 

till slut. Vad som är bra för blåmusslor är bedrövligt 

för tångruskan. Det blir bättre på en del ställen, 

sämre på andra. 

Eftersom Östersjön är ett innanhav som omges 

av många länder betonar ändå Lena Kautsky vikten 

av en gemensam förvaltning med gemensamma 

kriterier för vad som är en bra respektive en dålig 

havsmiljö. 

Alla regler som beslutas, alla åtgärder som vidtas, 

måste vara lika för hela regionen. Både fisk och utsläpp 

till luft och vatten rör sig oberoende av gränser 

mellan länder. Östersjöns framtida hälsa, konstaterar 

hon, är också starkt relaterat till utvecklingen 

i länderna i regionens södra delar, som Polen med 

sina 80 miljoner invånare. 

Om man där ska bedriva samma intensiva jordbruk 

som i Sverige och Finland, men utan modern 

teknik för rening och gödselhantering, måste de 

Tångräka 

få del av den kunskap som finns, annars kan konsekvenserna 

bli svåra att överblicka. 

– Men för detta krävs enighet, kunskap, politisk 

styrka, långsiktigt tänkande och tydliga styrmedel, 

sammanfattar Lena Kautsky. Att komma till rätta 

med miljöproblemen i Östersjön är i grunden en förvaltningsfråga. 

vad kan jag då själv göra för att bidra till ett 

friskare Östersjön? 

Mycket, från att inte måla sin båt med giftig 

bottenfärg till att aldrig tömma båtlatrin direkt i 

havet, blir svaret. 

– Det finns även enkla system som talar om när havstulpanernas 

larver börjar sätta sig på båt skroven, 

Skrubbskädda 

Malmö 

säger hon. Då är de lätta att få bort och man slipper 

använda giftiga bottenfärger. 

Lena Kautsky efterlyser dessutom en kampanj, 

liknande ”Håll Sverige rent”, där alla får inpräntat 

i ryggraden att allt som slängs i vattnet också blir 

kvar där. 

Och trots de illavarslande tecken som finns rörande 

Östersjöns tillstånd är hon i grunden positiv och till 

200 procent övertygad om att havet överlever. 

– Att inte tro på att utvecklingen går åt rätt håll 

är garanterat ett sätt att ge signaler om att det går åt 

skogen, säger hon. Och det skulle vara förödande, 

som att säga att det inte är lönt att anstränga sig. 

– Men, tillägger Lena Kautsky tankfullt, visst 

kunde det gå betydligt fortare.∞ 

Kalmar 

Stockholm 

Visby 

Egentliga Östersjön kallas den del av 

Östersjön som sträcker sig från Ålands hav 

till de danska sunden. Ålands hav, Finska 

viken och Rigabukten ingår inte. Gränsen 

i väster till de danska vattnen går enligt 

SMHI på samma ställen som broarna över 

stora och lilla Bält och Öresund. 

Askölaboratoriet i Trosa skärgård 

är en fältstation knuten till 

Stockholms universitets marina 

forskningscentrum. 2011 kunde 

man fira sitt 50årsjubileum. 

6 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 7

Främmande arter i Östersjön 

– både möjligheter och problem 

Så länge människan har kunnat bygga båtar och behärska segelkonsten har det funnits införsel 

av främmande arter i våra ekosystem både på land och till havs. Att en främmande art etablerar 

sig i Östersjön behöver inte bara betyda problem, ibland ger det även positiva effekter för miljön. 

text Ulrika Palmblad foto Karin Strandfager 

Sture Nellbring 

– självklart är det så att den nuvarande frihandeln 

med ökande sjötransporter på Europas kanaler 

och över oceaner och med barlastvatten i tankarna 

innebär en stor riskfaktor, berättar Sture Nellbring 

marinbiolog på Länsstyrelsen i Stockholm som 

arbetat med frågan i många år. 

Faktum är dock att etableringen av främmande 

arter i våra vatten inte är någon ny företeelse. Den 

vanligt förekommande Nordamerikanska sandmusslan 

som finns längs kusterna runt Östersjön 

kom från början hit med Vikingarnas båtar och 

sedan dess har det regelbundit kommit in nya arter. 

en sådan är den svartmunnade smörbulten som 

hos oss hittades i Karlskona 2008. Den har kommit 

till Östersjön från Kaspiska havet/Svarta havet och 

hittades för första gången i Gdanskbukten 1990. 

Det finns 4 inhemska smörbultarter i Östersjön 

Förra sommaren fick Staffan Schwang oväntat besök i sitt 

nät, där en stor kinesisk ullhandskrabba hade trasslat in sig. 

Krabban är en riktig rackare på anpassning och står med 

på IUCN100listan, det vill säga de hundra mest invasionsbenägna 

främmande arterna i världen. Foto: Ulla Schwang 

men de är betydligt mindre (3-7 cm) än den kaspiska 

smörbulten som nu etablerar sig och kan bli 

uppåt 25 cm lång. 

– I höstas fångades ca 30 exemplar på bottenmete 

i Visby hamn, berättar Sture Nellbring, vilket 

kanske kan ses som ganska naturligt då den gillar 

samma typ av miljö och föda som flundran. 

– Den svartmunnade smörbultens entré i Östersjöns 

ekosystem har inneburit en helt ny länk i 

närings kedjan. Den äter nämligen musslor och blir 

sedan i sin tur uppäten av rovfiskar som torsk, vilket 

i sig kanske kan gynna tillväxten av torsk i Öster sjön, 

däremot konkurrerar den med flundran som i Polen 

är på tillbakagång säger Sture Nellbring. 

I Polen fiskas och äts den som matfisk, men vi 

får väl se hur det går bland nordborna om vi också 

vill ge oss på den inte helt vackra fisken, som enligt 

uppgift ska smaka förträffligt. Nyligen har den 

» Etablering av nya arter i våra vatten är ingen ny företeelse. 

Några arter kom hit redan med vikingarna « 

även hittats i Mariehamn på Åland så det är bara 

en tidsfråga innan den hittar in till Stockholms 

skärgård. 

sture nellbring berättar att smörbulten är en 

så kallad pontokaspisk art som kommit hit från 

Kaspiska havet och Svarta havet. I Östersjön är det 

framförallt arter därifrån som på senare tid kommit 

hit men även några arter från Nordamerika. 

– I våra vatten verkar de arter vi nyligen fått hit 

från Nordamerika utgöra en mindre fara än de 

som kommer hit via Europas kanaler. I Europas 

kanal- och flodsystem sker stora förändringar där 

in hemska arter successivt konkurreras ut av främmande 

släktingar. De nordamerikanska arterna 

är ofta anpassade för vårt brackvatten medan de 

ponto kaspiska arterna även gillar sötvatten varför 

det finns en risk att vissa även kan etablera sig i t.ex. 

Mälaren, säger Sture Nellbring som med projektet 

”Främmande arter i svenska hav” arbetar för att få 

upp medvetenheten kring problematiken. 

När jag frågar om det finns en svart lista med de 

arter som vi absolut inte vill få in i Östersjön svarar 

Sture Nellbring. 

– Det är just det som är problemet, det saknas 

riskana lyser kring den här frågan. Hade vi en svart 

lista kunde det gå ut direktiv om hur vi bäst kan undvika 

spridning av speciellt farliga arter för Östersjön, 

men idag får vi helt enkelt bara följa utvecklingen av 

det som sker. Internationellt börjar vi nu dock se att 

utvecklingen bromsas in med hjälp av allt strängare 

Den lilla havstulpanen Balanus improvisus som vi i Östersjön 

svär över när vi ska tvätta båtbotten är också en främling här från 

början. Den rapporterades för första gången i Östersjön år 1844. 

lagar och regler kring bland annat dumpning av 

barlastvatten, men med den ständigt ökande handeln 

är det en utveckling som är svår att stoppa. 

att hindra arter och organismer som sprider sig 

i vatten är dessutom oändligt mycket svårare än 

på land. 

– Där går det ju till exempel att rycka upp växter 

med rötterna och elda upp dem, medan att utrota 

en främmande art som lever i vatten i princip är 

omöjligt, säger Sture Nellbring. De flesta arter som 

kommer in gör ingen större skada och i de allra 

flesta fall för de en ganska tynande tillvaro för att 

sedan helt dö ut. Men generellt anses några procent 

av de främmade arterna utgöra en stor risk och kan 

göra verklig skada. 

långt ifrån alla invandrade främmande arter 

innebär bara en risk för den nya miljön. I Östersjön 

finns till exempel numera en grupp havsborst - 

maskar som invandrat från Nordamerika som är betydligt 

mer kraftfull än sina nordiska kusiner. Den 

gräver sig mycket djupare ner i bottensedimentet och 

enligt rapporter kan det på vissa ställen finnas flera 

tusen maskar per kvadratmeter. Med sina borrhål 

har den lokalt fått snurr på syresättningen av Östersjöns 

döda bottnar. Forskarnas modellberäkningar 

visar att den amerikanska havsborstmasken binder 

så mycket som 70 ton fosfor om året i Stockholms 

skärgård. Det är mer än dubbelt så mycket som den 

mängd som reningsverken i Stockholm klarar. 

∞ 


Definition på en 

främmande art 

Art, underart, population eller gen 

som inte härstammar från eller 

förekommer naturligt i ett område 

men som med människans hjälp, 

avsiktligt eller oavsiktligt, har 

flyttats till detta område. Även 

genetiskt modifierade organismer 

(GMO) kan ibland klassificeras 

som främmande arter. 

Rapportera in 

dina fynd! 

Får du en smörbult på kroken eller 

ser en konstig mussla eller lite 

krabba. Ta en bild och skicka in 

ditt fynd till informationscentral. 

stockholm@lansstyrelsen.se 

Mer information finns på: 

www.frammandearter.se 


Fortfarande mycket 

skräp på bottnarna 

– sopprojekt visar att nya kampanjer behövs 

505 glasflaskor, 329 plastföremål, 123 metallföremål och 

76 burkar togs upp under fem dagars bottenrensning i höstas. 

Hur är det egentligen med vårt miljömedvetande? 

text Ulrika Palmblad foto Anders Bouvin, Tomas Jangvik 

Av det insamlade skräpet var ca 10 % 

metallföremål. Som ett exempel kan 

anges att en aluminium burk bryts ned 

på ca 300 år. 

på skärgårdsstiftelsen har vi länge pratat om att 

det behövs en ny Håll Sverige Rent kampanj, säger 

Cicci Wibjörn marinbiolog och initiativtagare till 

projektet ”Skräpet ska upp till ytan – en dykinsats 

för miljön.” 

På 1970- och 80-talen var det nog många som 

trodde att vi nu ändrat attityderna kring nedskräpningen 

för all framtid, men tyvärr visar det sig gång 

på gång att arbetet inte på något sätt är slutfört. 

– Våra tillsynsmän vittnar om att det blir mer och 

mer skräp att ta hand om för varje år, säger Cicci 

och berättar om konstiga fynd som bilbatterier, 

toastolar och mycket annat som man inte ens kan 

förstå hur det har hamnat på ön eller i vattnet från 

första början. 

Många har säkert sett de kampanjfilmer och 

reklam affischer som spreds bland båtfolket på 

femtiotalet där rekommendationen var att lägga 

stenar i soppåsen och sänka den i havet. Både bofasta 

och fritidsbor kan också vittna om hur spisar, 

vitvaror och annat dragits ut på isen för att sedan 

”för svinna” ner i havet vid islossningen. En del av 

Förutom glasflaskor, konservburkar/ 

ölburkar, plastförpackningar (samt 

husgeråd i plast) hittades porslinsartiklar, 

batterier, kläder/handdukar 

och båtrelaterade prylar som stegar, 

mattor, tampar. Mycket av det som 

hittades har förmodligen tappats av 

misstag men de flesta av alla flaskor 

och burkar har nog tyvärr slängts i av 

obetänksamhet och nonchalans av 

att de skräpar ned en marin miljö. 

Uppgifter om nedbrytningstid kommer 

från stiftelsen Håll Sverige rent. 

fynden vid dykningarna härrör också från denna 

tid, men påfallande mycket skräp både under och 

över ytan är nytillkommet. 

pengarna för dykningen och informationskampanjen 

har Skärgårdsstiftelsen fått från Havs och 

vattenmyndigheten vilket gav möjlighet till att 

fortsätta och utöka det arbete som stiftelsen gjort 

med att plocka skräp från bottnar i naturhamnarna 

under 10 års tid. 

– Här såg vi chansen att med hjälp av nya medel 

kunna lyfta frågan lite större och verkligen visa på den 

övergripande problematiken, säger Cicci Wibjörn. 

Förutom dykningarna som genomfördes under 

fem stilla novemberdagar i höstas ingick även en film 

och en utställning på båtmässan i projektet. Cicci 

var själv ute på mässan under några av dagarna och 

mötte besökarna. 

– Reaktionerna på utställningen var blandade, 

berättar hon. Många var upprörda över att det ser 

ut så här fortfarande, andra var inte ett dugg förvånade 

och gjorde jämförelser med hur det ser ut 

Näst efter glas så var plastföremål det mest 

förekommande bland det insamlade skräpet. 

Ca 30 % av skräpet var plastföremål. Nedbrytningstiden 

för plast är ca 400 år, pet 

flaskor har en nedbrytningstid på 450 år! 

›› 


» Våra tillsynsmän 

vittnar 

om att det blir 

mer skräp för 

varje år « 


Dykarna Tomas Jangvik, Anders 

Ryner och Anders Vilhelmsson 

rensade under fem dagar 

bottnarna på Säck, Träskö 

Storö, Österviken, Koxviken och 

Mörtviken. Av de drygt 1100 

föremål som plockades upp var 

nästan hälften glasartiklar med 

övervägande glasflaskor, totalt 

505 artiklar. Glas dominerade 

i alla de undersökta vikarna. 

Nedbrytningstiden för glas är 

mer än 1 000 000 år! Ja du 

läste rätt, mer än en miljon år. 

›› 

i parker och på land. Många framförde också sin 

tacksamhet gentemot stiftelsen och sa att det är tur 

att stiftelsen finns, hur skulle det annars se ut? 

– Men kanske kan det också vara en del av problematiken, 

fortsätter Cicci. Har vi skämt bort folk 

och gjort skräpet osynligt. Om jag släpar ut grejer i 

skärgården är det inte också mitt ansvar att ta hem 

det igen? Under ytan blir det mer påtagligt eftersom 

ingen är där och röjer, där syns nedskräpningen 

mycket tydligare. Enligt Ciccis beräkningar gjorda 

efter dykningarna låg det ett skräp på var tionde 

kvadratmeter i naturhamnarna. 

– Tänk om det såg ut så varje dag i en park? 

kontrasten mellan det vackra skärgårdslandskapet 

och de skräpiga bottnarna var just det som 

Cicci ville få fram genom dokumentationen och 

filmningen vilket lyckades över förväntan. 

– Vi hade verkligen tur med vädret, det var helt 

stilla och klart i november, vilket får betecknas som 

extrem tur, berättar en nöjd Cicci. Dykarna Tomas 

Jangvik, Anders Ryner och Anders Vilhelmsson 

rensade bottnar och filmade på fem ställen under 

fem dagar. Filmen som producerades kommer bland 

annat att läggas upp på stiftelsens hemsida. Men 

förhoppningsvis är sopprojektet inte slut med det. 

– Vi har sökt mer pengar för att lyfta frågan ännu 

mer, fortsätter Cicci. Vi har under flera år fört diskussioner 

med stiftelsen Håll Sverige Rent och även 

med den finländska organisationen Håll Skär gården 

Ren om att tillsammans uppmärksamma proble- 

matiken med en gemensam manifestation. Önskedrömmen, 

och det vi också sökt pengar för, är att 

göra en stor båtlivsundersökning om människors 

attityder och förväntningar i frågan. Hur ser folk 

på skräp? Och vilken service vill man ha, respektive 

förväntar sig? Undersökningen skulle i så fall ligga 

till grund för en större kampanj med information 

och även strandstädningar och bottenstädningar i 

både Sverige och Finland. 

∞ 

Cecilia Wibjörn stod på mässan 

”Allt för sjön” och berättade 

om arbetet med att sanera 

havsbottnarna. 

Levande skärgårdsnatur 2012 

– med rapporter från 2011 

Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län i samarbete med: Länsstyrelsen i Stockholms län, 

Stockholms Universitet, Naturhistoriska riksmuseet och Naturskyddsföreningen 

Levande skärgårdsnaturrapporten 

finns 

att beställa 

Genom kontinuerlig bevakning och årliga 

inven teringar får projektet Levande Skärgårdsnatur 

fram viktiga kunskaper om ett antal olika 

arters populationsstorlekar, häckningsresultat 

och fortlevnad i Stockholms skärgård. 

Skräntärnan som pryder omslaget är utsedd 

till Årets fågel 2012 av Sveriges Ornitologiska 

Förening. Ornitologen Roland Staav skriver, i 

årets nummer, om skräntärnan, världens största 

tärna som har gamla anor kring Östersjön. Den 

beskrevs som svensk fågel redan 1782 av prästen 

Samuel Ödmann i en skrift utgiven av Kungliga 

Vetenskapsakademin från ”Wärmdö Skärgårds 

ytter sta kanter”, där den än idag häckar 

och ingår i undersökningsprogrammet. 

– Skräntärnan, världens största tärna, är en 

hotad art och föremål för särskilda åtgärder för 

att säkra dess fortsatta existens i vårt land. Ett 

särskilt åtgärdsprogram, s.k ÅGP, för skräntärna 

finns fastlagt av Naturvårdsverket. Skärgårdsstiftelsen 

har fått i uppdrag av Länsstyrelsen att 

följa upp utvecklingen för skräntärnan i Stockholms 

skärgård, berättar tillsynsman Gunnar 

Hjertstrand. 

Förutom skräntärnan kan du bl.a. läsa om 

sälar, sjöfågel, blåstång, havstulpaner och blommor 

i Levande Skärgårdsnatur 2012 – med rapporter 

från 2011. Den alldeles nytryckta skriften 

går att beställa från Skärgårdsstiftelsens kansli. 

Fråga oss! Nu lanserar vi en frågespalt i Stångmärket. Skärgårdsstiftelsens 

personal får ofta frågor om verksamheten i skärgården, allt från djur 

och natur till byggnadsvård. i denna spalt ämnar vi svara på de vanligaste 

frågorna. Maila gärna din fråga till redaktion@skargardsstiftelsen.se. 

(Vi kan inte garantera att alla inskickade frågor kommer med.) 

Vanliga frågor från allmänheten: 

Jag hjälper gärna till med röjningar och liknande på era områden. 

Finns det något behov av sådan gratishjälp? 

Karen Andersson, naturvårdsassistent, svarar: 

– det finns behov och liknande ideellt arbete har förekommit på 

några av våra områden. dock krävs det en hel del administration 

från vår sida, med försäkringar och annat. Vi har nyligen pratat om 

hur vi kan ta emot sådan hjälp och förhoppningsvis hittar vi en bra 

lösning. Som det ser ut nu är det inte helt okomplicerat. 

Jag vet att ni jobbar mycket med havstulpanvarning och 

båt bottentvättar. Men om man som jag, ändå vill måla båten 

finns det någon färg som är mindre farlig än andra? 

Anna Ehn, redaktör Båtmiljö.se, svarar: 

– tyvärr finns det inga färger som inte påverkar den marina miljön 

negativt. därför förespråkar vi andra metoder istället för bottenmålning, 

exempelvis båtbottentvättar. 

Vad bör man som besökare tänka 

på när man land stiger 

på en ö med får eller kor? 

Kajsa Markne, naturvårdare på Grinda svarar: 

– det viktigaste är att koppla 

hunden, oavsett hur snäll och lugn 

den än må vara. det andra är att 

man aldrig ska jaga djuren utan 

låta dem själva komma fram om 

de vill. det händer ibland att djuren 

blir stressade och till och med 

dödade av hundar. 

? 

Frågespalten 

Jag undrar om det är fritt att fiska var man 

vill i skärgården, eller behöver jag söka 

särskilt tillstånd? 

Karin Strandfager, miljöchef, svarar: 

ja, det är fritt handredskapsfiske i hela 

Stockholms skärgård dock inte i fiskefredningsområden 

eller i fågel och sälskyddsområden. 

information om detta går att finna 

i länsstyrelsen lilla broschyr, Fiskeguiden. 

Maila gärna din fråga till oss på: 

redaktion@skargardsstiftelsen.se. 


SALTVATTEN BLIR DRICKSVATTEN 

Från Mysingen till bordsvatten 

på Utö Värdshus 

Provsmakning! Direkt från kranen fyller Tomas af Petersens ett glas kallt, klart dricksvatten och jag 

tar några klunkar. Det smakar mycket bra, förvånansvärt bra, för att komma från havet. För det är 

vatten från Mysingen som blir dricksvatten i Utös stora avsaltningsanläggning. 

text och foto Carina Lemhagen Matz 

tomas af petersens, Hans Walter och 

Ingegerd Nagao är Stiftelsens drifts tekniker 

på Utös avsaltningsanläggning. 

Dyg net runt är det någon av dem som har 

jour. Oftast tuffar och går anläggningen 

fi nt, men det kontinuerliga underhållet 

kräver förstås sitt. 

Det är Tomas som visar runt och berättar. 

Han säger att de tre ordentligt testar 

vattnet varje morgon – vid morgonkaffet! 

Vattnet smakar så bra att det till och med 

serveras som bordsvatten på Utö Värdshus. 

Etiketten talar om: ”Avsaltat och kolsyrat 

Mysingsvatten”. 

”En del rynkar först på näsan”, berättar 

krögaren Stefan Guldstrand. ”Men 

sen när vi förklarar det smarta med att ta 

vatten från havet och göra till dricks vatten 

så inser de allra fl esta hur miljövänligt och 

bra det är. Vi slipper transportera dyrt 

fl askvatten och använder istället det som 

fi nns på plats. Och så blir vattnet extra 

gott när vi tillsätter kolsyra.” 

allt började någon gång i mitten på 1990talet. 

Gruvbyn och Utö hade utvecklats, 

gästhamnen rymde ännu fl er besökande 

båtar och konferensanläggningen kunde ta 

Tomas af Petersens visar runt 

och berättar om anläggningen. 

14 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING 

fl er gäster. Och allt det slukar färskvatten. 

Vattennivån i brunnarna och i gruvan – den 

stora vattenreservoaren – sjönk. Skärgårdsstiftelsen 

behövde hitta en lösning. 

Idén kom från dåvarande Vattenfestivalen 

på Skeppsbron där ett företag stod och bjöd 

på vatten – från Strömmen! I en container 

på kajen stod en avsaltningsanläggning. 

Det gav idén att ta vatten från havet för att 

omvandla till dricksvatten till gruvbyn på 

Utö. Processen kallas omvänd osmos. 

Björn Hedbeck, byggnadsingenjör på 

Skär gårdsstiftelsen, bekräftar. ”Låg grundvattennivå 

är ett problem i skärgården, som 

tenderar till att bli ett stort problem. Folk 

vill ha både tvättmaskin och diskmaskin 

i huset och vattnet räcker helt enkelt inte 

till”, konstaterar han och fortsätter: 

”Men att rena dåligt grundvatten är en 

mycket dålig idé. Om grundvattnet inte 

är bra är det naturens sätt att tala om 

att något är i obalans. Därför är idén att 

använda havsvatten mycket bättre.” 

så hur fungerar det hela? Ett tjockt 

svart plaströr går över en kilometer ut i 

Mysingen för att, med självsug, hämta vatten 

till ett litet rött hus i hamnen vid Gruv- 

Våtmarksanläggning för vattenrening 

bryggan. Härifrån pumpas sedan vattnet 

upp 25 meter i höjdled till själva anläggningen 

som ligger bakom Utö Värdshus. 

Där leds vattnet först genom tre olika 

sandfi lter, var och en med olika grovlek på 

sanden. Det fi naste sist. 

Därefter går vattnet med högt tryck 

genom ett antal mycket tunna fi lter – så 

kallat semipermeabelt membran. Hålen 

i detta membran är så ytterligt små, en 

miljon dels millimeter, så här fi ltreras precis 

allt oönskat bort. Av en liter havsvatten får 

man ut en halv liter dricksvatten. Resten 

går tillbaka till havet. 

Filtren gör att även nyttiga mineraler försvinner. 

Därför går vattnet till sist genom 

ett så kallat mineralfi lter som återför bland 

annat kalk och magnesium vilket återställer 

pH-värdet. Det ger också tillbaka 

lite av smaken. 

men det som är positivt för vattenförsörjningen 

på ön blev lite mindre positivt för 

Utös kanske främsta attraktion. Vattennivån 

i stora gruvan är nu förhållandevis hög. Nu 

får inte längre besökarna den där riktigt hisnande 

känslan när de tittar ner i de gamla, 

och en gång så förfärande djupa, gruvhålen. 

Våtmark är roligare än det låter. En våtmark kan fylla många funktioner. Ekologiskt är den 

viktig för vissa växt- och djurarter. Men den kan också, helt naturligt, fungera som vattenrening. 

På Utö till exempel är det ett stort fl öde av avloppsvatten, som idag renas i ett reningsverk. 

Men det renade vattnet innehåller ändå en mängd kväve som har gödande effekt. 

Därför har Jonathan Alm som arbetar på Skärgårdsstiftelsen inom ramen för Green Islandsprojektet, 

funderat över hur en våtmark ytterligare skulle kunna rena vattnet på Utö. 

Projektet har intierat ett examensarbete som skrivs av Erik Matsson som studerar Miljövård 

och fysisk planering vid Stockholms universitet. Han undersöker möjligheterna till våtmarksanläggning 

för naturlig kväverening av avloppsvatten. Hans rapport kommer att ligga till 

grund för ett fortsatt utvecklingsarbete på Skärgårdsstiftelsen. 

∞ 

Utö vattenverk 

Myggskären med sina öppna bodar där 

Kapacitet man kan övernatta 150 m3 per dygn i högsäsong 

Tryck i membran 25 bar 

Vattenprover Lämnas 9 gånger per år för analys på 

laboratorium 

Rengöring av inloppsrör Vart fjärde år 

Byte av membran Vart femte år 

Invigning 1996 

Driftsteknikern Tomas af 

Petersens häller upp ett glas 

kallt, klart dricksvatten renat 

från havsvatten. 

Omvänd osmos går ut på att man med hjälp av ett yttre tryck låter vattenmolekyler 

vandra genom ett semipermeabelt membran; med andra ord 

ett halvgenomsläppligt membran. Följden blir att jonerna stannar kvar på 

ena sidan av membranet, medan vattenmolekylerna passerar genom det. 

Man övervinner alltså det osmotiska trycket. Källa: wikipedia.org 

På Utö Värdshus serverar man avsaltat och 

kolsyrat Mysingsvatten till restauranggästerna.

» Förmiddagsfikat är heligt 

och intas alltid med utsikt över 

världens vackraste skärgård « 

Hjärtat klappar för miljöfrågorna 

– tillsynsman lars Westling driver utvecklingen framåt på Finnhamn 

Finnhamn, i den mellersta delen av Stockholms skärgård, tillhör ett av Skärgårdsstiftelsens mest välbesökta 

områden. Vanligtvis åker man hit för sol, avkoppling och bad från klipporna. Stångmärket 

följde istället med Lasse Westling, tillsynsman för Skärgårdsstiftelsen, under en dag då sophämtning 

och latrintömning stod på agendan, ett arbete som uppskattas av de flesta som vistas ute i skärgården. 

text och foto Anders Sellin 

lasse tar hand om de sopor och torrdass som står till 

båtägarnas förfogande och i stugbyn på Finnhamn. 

Vandrarhemmet och krogen har egen sophämtning. 

Tre dagar i veckan tömmer Lasse alla sopor med 

fyrhjuling och med båt. 

– De flesta torrdassen är idag självkomposterade 

men det finns en del ute på öar och i badvikar som 

fortfarande har tunnor som måste tömmas. Fler och 

fler torrdass ute i skärgården byggs om till självkomposterande. 

Men grunden för att det ska fungera 

är att de har urinseparator. Är det så att det trots allt 

har fungerat tidigare så beror det på att man sparkat 

ett hål i botten på tanken, då rinner vätskan bort men 

det var knappast så det var tänkt, berättar Lasse. 

Under dagen börjar jag förstå att Lasse genom att 

tömma sopor har örnkoll på vad folk äter och dricker, 

och även en del andra hemligheter kan avslöja sig. 

Lasse, som själv är intresserad av vin, låter meddela att 

folk har god smak vad gäller det vin de tar med sig. 

– Det är inga dåliga viner som jag tar hand om 

buteljerna efter, man skulle kunna tro att folk 

skulle dricka lådviner eftersom det är praktiskt när 

man åker ut med båten men de är ganska sällsynta 

i sopställen, berättar Lasse. Just nu verkar det 

dessutom gå någon trend vad gäller champagne, 

skrattar Lasse 

Under eftermiddagen är det båten som gäller. 

Man inser inte riktigt hur många ställen som måste 

tömmas innan man hängt med Lasse under en dag. 

Det är många klippor att lägga till vid och forsla ner 

betydande mängder sopor och latrintunnor. Totalt 

blir det 100 kubikmeter sopor i veckan som Lasse 

fraktar till containern för vidare transport via båt 

till avfallsanläggning. 

1979 flyttade lasse ut till Ingmarsö och började 

köra sopor åt Ragnsells. Sam tidigt drog han igång 

en fiskodling och ett rökeri. Sedan 1998, samma 

Lasse får genom sitt jobb god 

insikt i vilka viner som är populära 

och han är imponerad. 

Det är inga dåliga viner som 

folk plockar med sig ut i skärgården, 

konstaterar han. 

år som Finnhamn kom i Skärgårdsstiftelsens ägo, 

arbetar han som tillsynsman för området och fiskodlingen 

är nu ett minne blott. 

– Jag ville vara seriös och gjorde stora investeringar 

i fiskodlingen för att uppfylla myndigheternas 

alla krav. Allt var i rostfritt och kakel och vi hade 

det hur rent och snyggt som helst. Men reglerna 

ändrades hela tiden och det blev därmed omöjligt 

att få någon lönsamhet i verksamheten. 

i grunden är lasse utbildad limnolog, dvs. läran 

om sötvatten, och före livet i skärgården arbetade 

han i egen firma för att hjälpa företag med miljöcertifiering. 

Med tiden skaffade han sig även en 

miljö- och hälsoskyddsutbildning. Allt detta har han 

stor nytta av som ansvarig för Finnhamns reningsverk 

och avsaltningsanläggning. Allt avloppsvatten 

från vandrarhemmet hamnar i reningsverket. 

– Vattnet renas och kan tömmas ut i havet igen. 

På ön finns också en avsaltningsanläggning som 

förser vandrarhemmet och krogen med färskvatten. 

Om man istället hade tagit upp motsvarande mängd 

vatten ur brunnarna skulle risken för att få in saltvatten 

i brunnarna vara överhängande. 

– Vad gäller vattnet här ute på Finnhamn är det 

av utmärkt kvalitet i de gamla handpumparna. 

Behöver jag späda min *cask strength med vatten 

går jag till hand pumpen vid campingplatsen – det är 

det absolut bästa vatten som går att uppbringa. 

även djurlivet på ön har Lasse full koll på. Medan 

ejdern minskar ute i ytterskär gården verkar den 

öka här. 2011 hade vi 380 par häckande ejder mot 

Under eftermiddagen är det båt som 

gäller och Lasse tömmer alla sopmajor 

som inte går att nå med 4hjulingen. 

350 året innan. Vad gäller fisket så är det okej med 

abborre medan gäddan försvunnit nästan helt. Sedan 

märker vi av trutsjukan, vad den beror på vet vi inte 

riktigt men det forskas kring det. Förmodligen är 

det ett skäl till att gråtruten är helt borta numera. 

nu vet du vem som tar hand om dina sopor nästa 

gång du besöker Finnhamn. Och du – skippa engångsgrillen 

eller lägg den där den ska vara och inte 

i soporna. Finns det något som Lasse inte gläds åt så 

är det att få en engångsgrill i ryggen. 

*Cask strength är whiskey som lagras 

outspädd på fat och skall spädas med 

vatten innan man dricker den. 

Skärflacket 

Bockholmen 

Lill- 

Kastholmarna 

Stor- 

Kastholmarna 

Stor-Kastet 

Ingmarsö 

Kålgårdsön 

Rävsjöfjärden 

Stora Rävsön 

Djupfladen 

Klippingen 

Knokan 

Stora 

Jolpan 

Bockholmen 

0 

Fjärdholm 

Skarp- 

Idholmen 

Idholmen 

Finnhamn 

STRINDBERG OCH STOCKHOLMS SKÄRGÅRD 

∞ 

Lilla Jolpan 

Byholmen 

Söder-Långholm 

Korsholmen 

1 km 

Ösandholm 

Särsö 

Finnhamn 

Semesterparadiset på gränsen 

till ytterskärgården med åretrunt-öppet 

vandrarhem, krog, 

tältcamping och bondgård. 

Finnhamn är ett populärt 

område för fritidsbåtar med ett 

antal väl skyddade vikar. Under 

sommaren 2011 räknades över 

40.000 övernattningar i fritidsbåtar 

in. Mer information finner 

du på www.finnhamn.se 


Hur mår fisken? 

Nu leker fisken i vassen 

och snart dras det strömming 

för fullt. Fiske som 

fritidssysselsättning är 

populärt och som tur är 

finns det folk som jobbar 

för att det ska få fortsätta 

att vara så. Vi människor 

har ställt till det en del i 

östersjön men nu görs 

det åtgärder på flera håll 

och en del fiskarter som 

t.ex. torsken tycks växa sig 

starkare efter en kraftig 

nedgång. men i sin helhet 

har tyvärr fiskbeståndet i 

vår skärgård minskat på 

senare år. 

text Anna Björkman 

foto Anders Sellin och Christer Lundin 

Rödlistad fisk 

Lake, lax och sik är rödlistad fisk från Östersjön. 

Läs mer om rödlistad fisk i WWFs fiskeguide, 

finns att ladda ner på wwf.se 

Eller ladda ner Naturskyddsföreningens app 

Grön guide. Den hjälper dig att undvika inköp 

av hotade fiskarter. Om du inte har möjlighet att 

ladda hem en app så finner du bra information 

på www.naturskyddsforeningen.se 

sportfiske är en av Sveriges största fritidssysselsättningar 

och omsätter betydligt 

mer pengar än yrkesfisket. Sedan 1985 

kan man handredskapsfiska fritt i hela 

Stockholms skärgård, vilket betyder att 

du inte behöver ha vattenägarens tillstånd 

om du vill dra upp ett par abborrar till 

middag. Reglerna kring nätfiske är däremot 

strängare. Intresset för fisket har inte 

sjunkit i takt med fiskbestånden och tur är 

väl det, för ju fler vi är som bryr oss desto 

större är möjligheterna att vi kan åtgärda 

problemen. 

Även om torsken tycks vara på väg tillbaka 

är det sämre med gädda och abborre. 

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårds föbund 

bedriver ett projekt där närmare en miljon 

kronor samlats in till åtgärder för gädda, 

lax, harr och havsöring. 

lekområden är en viktig förutsättning 

för att det överhuvudtaget ska finnas fisk 

i våra vatten. Många av de naturliga våtmarkerna 

har torrlagts då bebyggelse av 

olika slag tar över. Här gör Sportfiskarna 

en insats och hittar områden där det är 

möjligt att restaurera marken. Både gädda- 

och abborrbestånd har minskat drastiskt 

de senaste åren och Sportfiskarna 

jobbar för att ge fisken en chans genom att 

restau rera våtmarker och även värna om 

vassruggar. Ungefär 50 % av Stockholms 

kustmiljö är utdikat vilket innebär att det 

försvunnit en hel del lekområden för fisken 

under årens lopp. 

– Det är fascinerande att se hur snabbt 

fisken faktiskt hittar nya, öppnade våtmarker. 

Redan första året letar sig gäddan till 

platsen för att leka. Gäddan leker först av 

alla fiskar, strax efter att isen lossat, säger 

Linda Svensson på Sveriges Sportfiske- och 

Fiskevårdsförbund. 

sportfiskarna ordnade med gäddsafari 

i mitten av april och den 13 maj blir det 

yngelspaning på en ny våtmark som tidigare 

varit gösodling i Snäckstavik. Gäddorna 

hittar den nyanlagda våtmarken då 

vattnet är något varmare där. De simmar 

uppåt till den grunda miljön där de samlas 

för att leka. 

Gäddan är en av de mest populära sportfiskearterna. 

En nyligen gjord undersökning 

hos Sportfiskarna visar att ytterst få 

uppfiskade gäddor som släpps tillbaka får 

några men av upptagandet. Man har följt 

samma fiskar under en längre period och 

sett att även de med krokskador klarar sig 

fint. Det är självklart viktigt att hantera 

fisken varsamt och att släppa tillbaka den 

snabbt om man inte tänkt äta den. Försäljning 

av egenfiskad fisk är förbjudet. Mått 

Nätfiske ingår inte i det fria handredskapsfisket. 

på hur stor respektive fiskart måste vara 

finns i Länsstyrelsens fiskeguide som går 

att ladda ner på www.lansstyrelsen.se. 

fiskefrämjandet Stockholms Skärgård 

bildades 2009 där Skärgårdsstiftelsens 

miljöchef Karin Strandfager är en av ledamöterna. 

Via finansiellt stöd från EU finns 

det möjlighet för organisationer att söka 

pengar hos Fiskefrämjandet för fiskefrämjande 

åtgärder. Flera organisationer har 

sökt pengar till att hitta anledningar till 

fiskens dåliga tillväxt och kommit fram till 

flera svar; utfiskning, övergödning, brist 

på föda i yngelstadiet och att det är ont om 

lekområden. Sportfiskarnas projekt finansieras 

delvis via Fiskefrämjandets ekonomiska 

stöd. 

ett fiskefredningsområde ska vara lätt 

att känna igen. Det är upp till var och en 

att ta reda på vad som gäller på just det 

vatten man fiskar på. Oftast är områdena 

bra skyltade och fredningstiden är nästan 

alltid begränsad beroende på vilken typ av 

fisk som leker just där. 

Ålen är rödlistad vilket betyder att den 

behöver skyddas mot utfiskning. Däremot 

finns det fiskare med särskild dispens utfärdad 

av Länsstyrelsen som får ta upp ål 

och sälja. 

östersjön är en ung miljö som ständigt 

genomgår stora förändringar. De senaste 

hundra åren har det dessutom skett stora 

förändringar genom mänsklig påverkan. 

Fiskbestånden förändras naturligt över tid, 

en del ökar, som torsken som tycks vara på 

uppgång igen medan andra minskar drastiskt, 

som den rödlistade ålen. Ibland är 

det svårt att skilja på om förändringarna 

beror på det unga havets naturliga utveckling 

eller på människans ständiga framfart. 

Det bräckta vattnet i Östersjön är inte en 

optimal miljö för de flesta arter. För torsk, 

strömming och skarpsill är det för sött och 

för abborren för salt och för kallt. 

förutom att skänka pengar till olika 

typer av fiskprojekt, kan man som privatperson 

hjälpa fisken genom att tänka lite 

extra på sin egen påverkan på närmiljön. 

– All form av exploatering av egen 

strandzon är förödande för fisken. Oförsiktiga 

båtförare kan också ställa till 

det. Många mark- och vattenägare slår 

bort vassruggar där fiskar gärna leker, 

här och var bör den sparas, säger Henrik 

C Andersson länsfiskekonsult på Länsstyrelsen 

i Stockholm. 

och strömmingen då, frågor jag, är det 

ont om den? 

– Den är livskraftig och har anpassat sig 

bra i Östersjön. Den kända Waxholmsströmmingen 

t.ex. finns fortfarande. Den 

är intressant för den håller sig lokalt och 

skiljer sig en del genetiskt från strömmingen 

från andra håll i Östersjön. De 

tycks hålla sig i närheten av Saxarfjärden 

och i Trälhavet hela livet i relativt stabila 

bestånd. Bästa tiden att dra strömming är 

nu i slutet av april och ända fram till midsommar. 

∞ 

SPORTFISKE I ÖSTERSJÖN 


Diktarens skärgård 

August Strindberg återvänder under hela sitt liv till Stockholms skärgård. Antingen rent fysiskt, som 

sommarboende. Eller i sitt författarskap där han gång efter annan förmedlar sina upplevelser av 

människor och natur på öarna. Dessutom målade han många tavlor med motiv från skärgården. 

text Mats Wigardt foto Stadsmuseets arkiv 

det var under en skarpskytteövning 

i Tyresö 1866 som den 17-årige August 

Strindbergs kärlek till Stockholms skärgård 

väcktes. Det var en genuin och, till skillnad 

från hans trassliga äktenskap, tämligen 

ofarlig kärlek som varade livet ut. 

I Tjänstekvinnans son beskriver han långt 

senare sitt möte med skärgårdsnaturen: 

”Detta var hans landskap, hans naturs 

sanna miljö; idyller, fattiga, knaggliga gråstensholmar 

med granskog, med det oändliga 

havet som bakgrund”. 

Det han såg var land och vatten i ett 

oförutsägbart flöde, med plats för tankar 

och funderingar. Det var holmar och skär 

istället för den raka horisont som kolle- 

gan Albert Engström drogs till i sin stuga 

i Grisslehamn. 

I Skärkarlsliv fortsätter Strindberg att 

sjunga skärgårdens lov: ”Det är denna 

omväxling av dystert och leende, av fattigt 

och rikt, av täckt och vilt, av inland och 

havskust som gör Sveriges östra skärgård 

så fängslande”. 

Han skriver vidare att i en jämförelse med 

den ”uthuggna ödsliga Västkusten” och 

med den franska nordkusten ”där ett havsbad 

är ett gyttjebad” är Stockholms skärgård 

att föredra. 

anita persson var i många år intendent 

på Strindbergsmuseet. Hon har också i 

drygt 30 år varit ciceron på vandringar 

i de miljöer där August Strindberg bott och 

verkat, bland annat i Stockholms skärgård. 

– Strindberg ska tas med ut och läsas högt 

på de platser han själv besökte, säger hon. 

Sitt eget livslånga intresse för för fat - 

taren förklarar hon med att hon som 

tonåring blev provocerad av en lärare att 

läsa hans böcker. 

– Vi förbjöds att läsa August Strindberg, 

säger Anita Persson. Det var bara Selma 

Lagerlöf som dög. 

Med resultat att hon snabbt läste 

Strindbergs alla 55 böcker och fick dörrar 

öppnade på vid gavel till rum dit hon 

inte trodde det var möjligt att ens kika in 

genom nyckelhålet. 

august strindberg, säger Anita Persson, är 

en ständig upptäckare. Han är nyfiken på 

allt i sin omgivning, ställer frågor och har 

ett fenomenalt minne för detaljer. Från sina 

många besök i skärgården lagrar han intryck 

– fåglar, redskap, buskar, odlingar, människor 

– som kommer till användning var 

helst han långt senare skriver sina böcker. 

– Hans intresse för skärgården är grundligt 

och genuint och kärleken är på något 

sätt besvarad, fortsätter hon. 

Två år efter den omvälvande upplevelsen 

på utsiktsberget i Tyresö seglar August 

Strindberg med några vänner till Sandhamn. 

1872 återvänder han för att lära 

sig telegrafera och för att på uppdrag av 

Dagens Nyheter berätta om livet på ön. 

men det är ändå kymmendö som utgör 

Strindbergs idealbild av skärgården och 

som alltid framstår som hans favoritplats. 

Hit kom han första gången 1871 med båt 

från Dalarö i sällskap med några vänner 

från Uppsala efter att ha gjort uppror mot 

sin far. Och hit återvände han sammanlagt 

sju somrar, de sista fyra åren med hustrun 

Siri von Essen och deras två döttrar. 

Om Strindberg och Kymmendö har det 

skrivits i det oändliga. Själv kallar Strindberg 

Kymmendö för ”Ö, du min grönskande 

ö, blomkorg i havets våg...”. 

Det är också på Kymmendö som han 

skriver Mäster Olof. Han berättar i 

Tjän ste kvinnans son om sommaren han 

arbetade med pjäsen: ”Stycket kom till 

under två sommarmånaders stilla, regel- 

bundna, sunda liv, utan dryckenskap. Havsluft, 

simturer, segelfärder, fiske, fäktning, 

lekar i det fria, mjölk och tidigt gående i 

säng gjorde kropp och själ spänstiga.” 

Men det är med Hemsöborna som 

August Strindberg gör Kymmendö – och 

sig själv – känd över stora delar av världen. 

Boken skrevs emellertid först 1887 i 

Bayern, men med Strindbergs osvikliga 

minne för de taljer från livet på skärgårdsön 

som ständig följeslagare i arbetet. 

Dalarö är en annan skärgårdsmiljö som 

August Strindberg blir väl förtrogen med. 

Tillsammans med många andra av den 

tidens konstnärer och författare – Hjalmar 

Bergman, Eva Bonnier, Ernst Josephson, 

Richard Bergh, Anders Zorn – återkom 

han flera gånger till Dalarö. 

– I Dalarö upplevde Strindberg både 

stark ångest och ogrumlad lycka, i omgångar 

under 20 års tid, summerar Anita 

Persson. 

Via Dalarö, av honom själv kallad Porten 

till paradiset, reser han till Kymmendö, till 

Dalarö flyr han från äktenskapet med Siri 

von Essen. Han funderar på självmord, 

flirtar med vännernas fruar och experimenterar 

med åskledare, färgfotografering 

och alkemi. 

Dessutom målar han. 

– En av de tavlor som Strindberg målade 

i Dalarö, men som ingen då ville köpa, 

såldes nyligen för 29 miljoner kronor, 

kommenterar Anita Persson. 

I flera av hans böcker finns episoder, 

personer och miljöer hämtade från Dalarö. 

I En dåres försvarstal, i Giftas, i Leka med 

elden, i Ockulta dagboken… 

Skärgårdsberättelsen Novellen inleds 

med: ”Klockan 5 på en sommarmorgon. 

Dalarö sover ännu, trött av föregående 

dags tröttsamma overksamhet. Solen har 

nyss arbetat sig upp ur en hop trådslitna 

van Dyckbruna moln, med neapelgula 

kanter. (…)”. 

efter flera år utomlands återvände 

sedan August Strindberg 1889 till Sverige. 

Tre somrar kom han nu att tillbringa på 

Runmarö där han tidvis led alla helvetets 

kval över skilsmässan från Siri von Essen 

och oron för barnen. 

Det var en strulig och ångestfull tid som 

gav författaren dåligt rykte hos öborna. 

Men de var också en period full av arbetslust, 

med experiment och teorier. 

Efter ytterligare en period utomlands 

som omgift med Frida Uhl återvänder 

Strindberg, skild, 1899 till Stockholm. 

Han hyr nu in sig i närheten av sin syster 

i Furusund dit han kommer med ångbåt 

lagom till midsommar. 

STRINDBERG OCH STOCKHOLMS SKÄRGÅRD 

I Furusund träffade han för första gången 

Albert Engström och här försöker han 

återknyta kontakten med sina barn. Han 

lever sommargästliv, med vit kostym, 

punsch och boulespel, allt omskrivet i Ett 

drömspel. 

sommaren 1904 i Furusund har skilsmässan 

från sin tredje hustru Harriet Bosse 

precis påbörjats. I ett brev till henne skriver 

han bland annat: ”Svalorna bygga i 

vårt hus. De sutto på backen första qvällen 

och sågo efter hvars andas barn vi voro. 

När de icke funno något fult eller ondt så 

flyttade de in”. 

Till vännen Richard Berg skriver han 

senare samma sommar: ”Här sitter jag nu 

på Isola Bella med hustru och barn, segelbåt, 

badhus, gäddrag, abborrspön, operaterass 

och solsken, alldeles som i de bästa 

dagar jag haft. Så länge det räcker!” 

Den sommaren blir Strindbergs lyckligaste 

med Harriet Bosse. Men året därpå 

var skilsmässan ett faktum och August 

Strindberg hyrde ensam en villa på Täckholmen 

dit han hoppades att Harriet Bosse 

också skulle komma. 

Men så blev det inte. 

Det blev istället den sista sommaren som 

August Strindberg tillbringade i Stockholms 

skärgård. 

– Men i hans skrivande ingick skärgården 

så länge han levde, säger Anita Persson. 

Att läsa 

Vandra med August Strindberg, 12 vandringar 

i Stockholm och Stockholms skärgård. Av Anita 

Persson (Prisma). 

Vandra med Strindberg 

Under hela 2012 anordnas en mängd aktiviteter 

med anledning av att det är 100 år sedan August 

Strindberg dog. Däribland många Strindbergsvandringar, 

med Anita Persson som ciceron. Bland annat 

i Dalarö (7 juli), Kymmendö (14 juli, 11 augusti), 

Furusund (21 juli, 12 augusti), Runmarö (4 augusti). 

Se även www.strindberg2012.se. 

20 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 21 

∞ 

Foto: Mats Wigardt

STRINDBERGSKOR 

Siri 

Strindbergstema 

för kalvarna på 

Östanviks gård 

För att hylla den store författaren lite 

extra till hundraårsjubileet, har Albert 

och Camilla jordbruksarrendatorer på 

Östanviksgård, Nämdö valt att ge årets 

kalvar namn med Strindbergstema. 

På bilderna ses August, Siri och lilla 

Julie. Mammorna på bilderna heter 

Hälla och Jenny. Den stolte fadern 

av Aberdeen Angusras heter (hette...) 

Porter och kom från Finnhamn. 

August 

Julie 

i år är det hundra år sedan August 

Strindberg gick ur tiden. Med anledning 

av det anordnar vi en unik vårkryssning 

till några av de öar han beskrivit i södra 

skärgården. Jens Wahlstedt är vår guide 

på resorna och Göran Sjödin kapten ombord 

på komfortabla m/s Sjöbris. I resan 

ingår morgonfi ka samt en härlig buffélunch 

ombord på båten. 

färden börjar via historiska Baggenstäket 

där vi besegrade ryssarna år 1719. 

Sedan fortsätter vi över Baggensfjärden 

och alla andra vårblå fjärdar till Kymendö, 

platsen för Strindbergs roman 

Hemsöborna. Längs färdvägen skådar 

vi lekande ejderfl ockar och får höra om 

skärgårdshistoria och intressanta platser. 

”Han kom som ett yrväder en aprilafton 

och hade ett höganäskrus kring 

halsen.” Så börjar ju romanen om Hemsöborna, 

när Clara och Lotten hämtade 

Carlsson vid Dalarö brygga. Han hade 

anställts av änkan madam Flod på Hemsö 

för att hjälpa till med hennes skärgårdsjordbruk 

som låg i träda. Alla roman- 

Skärgårdsstiftelsens vänner 

Foto: Stadsmuseets arkiv. 

Vänresa i Strindbergs fotspår 

25, 26, 28 och 29 maj 

Stiftelsens vänresor är mycket populära och det gäller därför att 

boka i god tid. Vi hoppas emellertid att kunna ge alla som vill 

möjlighet att följa med. Hjärtligt välkomna! 

fi gurer hade sina förebilder i verkligheten, 

och skildrades mustigt av Strindberg som 

var regelbunden och skrivande sommargäst 

på Kymendö. 

när vi kommer fram till Kymendö allmänna 

brygga tar vi en kort promenad 

över ön för att bese gården utifrån hagen. 

Hemsöbornas nutida ättlingar familjen 

Wahlström har gett oss tillträde för att 

jämföra omgivningarna med boken – 

liksom det dass som Rundqvist målade 

”pinande rött” (där pastorn och professorn 

satt och pokulerade medan bröllopsgästerna 

väntade på vigseln mellan 

madam Flod och Carlsson). Vi får också 

höra om de fi lminspelningar som gjorts 

av romanen. Boken Hemsöborna skrev 

Strindberg vid Bodensjön, men här på 

Kymendö skrev han ett par andra storverk 

som Nya riket och Dikter. 

från kymendö far vi sedan vidare ned 

till Trollhättorna, små dramatiska kobbar 

norr om Fjärdlång, som Strindberg be skrivit 

i novellen En ovälkommen, i Svenska 

öden och äfventyr. Det var här som den 

yngste bondsonen Kristian från Fjärdlång 

gömde sina hemliga skatter sedan han fl ytt 

hemifrån, tillgångar som han sedan investerade 

i Estland och blev en rik man. 

Härifrån tar vi oss sedan ut till Norsten, 

den lilla ögruppen dit Gusten tog sin tillfl 

ykt för att slippa delta i moderns bröllop 

på Hemsö. Här hade Kymendöborna i 

verkligheten en egen jakt- och fi skebod på 

den yttersta delen av ön. Även här jämför 

vi Strindbergs skildring av naturen med 

dagens verklighet. 

grova skor eller joggingskor rekommenderas. 

Tag gärna med regnkläder så att vi 

får vackert väder. Vidare rekommenderas 

kikare för att se på fåglar, sälar och avlägsnare 

ställen längs färdvägen. Det är också 

roligt att kunna följa med på sjökort, eller 

en karta t ex Stockholms skärgård, som 

fi nns att köpa i bokhandeln, karthandeln 

och på många bensinmackar. 

Resan kostar 750:- kronor per person. 

I priset ingår: Båtresa, guidning, kaffe och 

smörgås på fm, kallskuren lunch med smör 

och bröd samt måltidsdryck. Du får ta med 

dig en vän. Vid bokning och köp av biljett 

uppge ditt vännummer som du fi nner på 

tidningens baksida. 

Resan bokas fr.o.m. den 2 maj på 

enklaste sätt på Blidösundsbolagets 

hemsida www.blidosundsbolaget.se eller 

hos Blidösundsbolaget på tel 08-24 30 90 

varvid du får ett bokningsnummer och 

kan hämta ut din biljett hos valfritt ATGombud. 

Du kan även köpa din biljett på 

rederiets kontor på Frekens gränd 3, mitt 

på Skeppsbron. Blidösundsbolaget lämnar 

också upplysningar i övrigt om fartyget 

och resan. 

Vi hoppas att väder och vindar ska stå oss 

bi, men som vanligt förbehåller vi oss rättten 

att lägga om rutter och mål beroende 

på vädret.∞ 

Bokas via 

Blidösundsbolaget, 

avresa från Slussen! 

Program 

08.00 Avresa med m/s Söbris 

från Slussen (till vänster om 

djurgårdsfärjan) 

11.30-13.00 besök på Kymendö 

12.35-14.00 besök på Norsten 

17.00 Ankomst Slussen 


Skärgårdsstiftelsens vänner Skärgårdsstiftelsens vänner 

Upptäck Riddersholms Naturreservat 

Torsdag den 10 maj 

Stiftelsens vänresor är mycket populära och det gäller därför att boka i god tid. Vi hoppas emellertid 

att kunna ge alla som vill möjlighet att följa med. Hjärtligt välkomna! 

Foto: Anders Sellin 

årets första vänresa går till Riddersholms 

naturreservat, ute vid Kapellskär 

i Ro slagen, 100 km nordost om Stockholm. 

Reservatet på 650 hektar ägs av 

Skärgårds stiftelsen, här får vi möta vår 

guide, tillsynsman Gunnar Lodin som 

kommer att visa oss till sina smultronställen 

i området. Tyvärr kan vi inte 

garantera några smultron just då!! 

Under dagen får du uppleva Natur- 

och Kulturvandring utefter havet och i 

områdets lövlundar. Vandringen går på 

lättgångna stigar ca tre km och det tar 

ungefär två timmar att se det mesta och 

det bästa av området. 

På plats delas vi in i två mindre grupper 

och medan den ena gruppen vandrar 

kommer den andra gruppen att få 

information om en av områdets pärlor där 

naturen generöst bjuder på Ramslök. Här 

får du prova på lite olika smaksensationer 

baserat på Ramslök. Det fi nns också tid 

att plocka sin egen lök att ta med hem 

(medtag lämplig förpackning t.ex. en 

gammal glasslåda eller annan plastlåda på 

några liter). Dessutom får du med dig en 

liten receptsamling för att kunna njuta av 

din egen ramslök hemma i köket. 

Lunch och fi ka äter vi tillsammans 

och på eftermiddagen växlar grupperna 

Fyrkryssning med Birka Paradise 

Söndag den 10 juni 

för fjärde året i rad följer Skärgårdsstif telsen 

med på Birka Paradises Fyrkryssning. Vi kommer 

att informera om våra miljö projekt; Green 

Islands, Havstulpanprojektet och Skräpet 

ska upp till ytan och även sälja böcker och 

vänskap. 

Biljetter bokas hos Birka Paradise, 

tel 08-702 72 30 

OBS! resan avgår kl 16.00 från Stad sgårdskajen 

den 10 juni 2012. 

Bokas hos Birka Paradise! 

aktiviteter. Mer info om området hittar du 

på Skärgårdsstiftelsens hemsida 

www.skargardsstiftelsen.se och på 

www.fritidsbyn.se 

Resan kostar 450:- kronor per person. 

I priset ingår bussresa t/r, guidning, fi ka 

och lunch. 

Anmäl dig fr.o.m. den 27 april på 

anmälan@skargardsstiftelsen.se, sista 

anmälningsdagen är den 4 maj. Endast 

50 platser fi nns, så det är först till kvarn 

som gäller. 

Bokas via 

Skärgårdsstiftelsen! 

Program 

08.00 Avresa från cityterminalen i 

buss 

09.30 Ankomst riddersholm, kaff e 

och smörgås 

10.00 Vandring i naturreservatet 

12.00 lunch för grupp 1 

12.30 lunch för grupp 2 

16.00 hemresa 

17.30 Ankomst cityterminalen 

Foto: Pressbild 

Gotska Sandön 13-15 juni eller 19-21 juni 

Tvådagarsresa till Gotska sandön 

följ med till ön och nationalparken som 

sägs ha varit sjörövarnas tillhåll och där 

Albert Engström bott och skrivit mycket. 

Gotska Sandön ligger 40 km norr om 

Fårö, är 8 km lång och 5 km bred. Över 

ön sträcker sig en sanddyn som når 42 

meter över havet, kallad Höga åsen. 

Gotska sandön är en spektakulär plats 

som är väl värt ett besök. På denna resa 

tillsammans med kapten Jan Boström med 

besättning på M/S Gotska Sandön får du 

uppleva dynlandskapet, den rika fl oran 

och öns intressanta kulturbyggnader, 

t.ex. öns fyr. 

Packa mat, regnställ, sängkläder och följ med! 

Foto: Resestugan 



Här får du nu chansen att boka en resa 

som sträcker sig över två dygn där det 

ordnas en särskild guidning på ön för 

dig som är vän. 

Avgång resa 1: onsdag den 13 juni 

kl 8.30 från Nynäshamns Fiskebrygga. 

Avgång resa 2: tisdag den 19 juni 

kl 8.30 från Nynäshamn med 

M/S Gotska Sandön 

 

Ombord fi nns café där du kan köpa 

macka och kaffe och förbeställa maträtter. 

Ankomst till Gotska Sandön ca 12.00. 

Avresa från ön 17.00, ankomst 

Nynäshamn ca kl 20.45. 

Återresa 1, fredag 15 juni. 

Återresa 2, torsdag den 21 juni. 

 

Resan kostar från ca 1000 kronor 

per person, beroende på boendeform. 

(25 % rabatt på ordinarie priser) 

Boka biljetter hos Resestugan på tel 

0498-24 04 50 eller info@resestugan.se 

Uppge ditt vännummer som du fi nner på 

baksidan av tidningen. 

Läs mer på www.gotskasandon.se 

På Gotska Sandön fi nns olika boendealternativ 

(från hyrtält till stuga). Fråga 

vid bokningen. 

Att tänka på: 

Gotska Sandön har varken butik eller 

kiosk. Alla förnödenheter måste tas med 

till ön. Ta med proviant för ett extra dygn. 

I fyrbyn, ca 250 m från lägerplatsen, fi nns 

en sval matkällare för dina kylvaror. 

Vatten och kokmöjligheter fi nns. 

Vid hårt väder skjuts resan upp, ett sådant 

ev. beslut tas på avresedagens morgon. 

Bokas hos 

Resestugan! 

Kom-ihåg-lista för 

packningen: 

• mat för alla dagar 

• obS!! ta med reservproviant 

för ett dygn extra! 

• bra skor 

• extra varm tröja 

• Vind/regnställ 

• badkläder 

• lakan/påslakan/kuddfodral/ 

sovsäck 

• Solkräm 

• Kikare 

• termos/vattenfl askor 

• Kamera 

• tvål 

• handduk 

• plåster 

• liten ryggsäck (att ta med på 

vandring) 

Skall du bo i tält behöver 

du dessutom: 

• tält om du inte vill hyra 

• liggunderlag 

• Ficklampa 

• Sovsäck 


Anna Ehn intervjuas av Skärgårdsradions Martin Loogna. 

Skärgårdsstiftelsens vänner Skärgårdsstiftelsens vänner 

skärgårdsstiftelsen presenterade sig på fl era 

sätt i montern för att visa den bredd som fi nns i 

verksamheten. Störst fokus lades på att presentera 

nya vänboken samt visa upp sopprojektet (läs mer 

på sid 10) och lanseringen av Båtmiljös nya båtmiljöapp. 

Stort intresse visades från både media och allmänhet 

som ville ha hjälp att ladda ned appen och 

hade många frågor. Anna Ehn, redaktör för Båt- 

Lena Pettersson och Annika Andersson 

i Skärgårdsstiftelsens monter. 

Skärgårdsstiftelsens monter på 

mässan ”Allt för sjön 2012”. 

Allt för sjön 2012 

– Skärgårdsstiftelsen självklart på plats under den välbesökta mässan 

2 till 11 mars var det dags igen för det årliga vårtecknet Båtmässan ”Allt för 

sjön”. Över 110 000 personer besökte mässan och många stannade också 

och tittade på stiftelsen monter och pratade med personal på plats. 

miljö fanns på plats under nästan alla mässans dagar 

för att informera om appen och Båtmiljö. 

i anslutning till båtmässan arrangerades även 

vildmarksmässan där stiftelsens vänner framgångsrikt 

bemannade montern. Annika Andersson 

och Lena Pettersson fanns på plats när Stångmärket 

besökte montern och berättade att frågorna 

på Vildmarksmässan skiljer sig från frågorna 

de fått när de tidigare stått på båtmässan. 

– Vi är lite mer av turistinformatörer här. 

Folk vill veta vad man kan göra i skärgården och 

få tips på upplevelser. Många är paddlare som 

kommer förbi och pratar med oss. Även Ingegerd 

Rydberg, stiftelsens mässkoordinator märkte 

skillnader bland besökarna när vildmarksmässan 

drog igång. 

– Det märktes att många ville se både båtmässan 

och vildmarksmässan vilket bidrog till att skapa 

Vänmöte på mässan 

– Framtidsplaner, inspirerande matbok och 

vännernas viktiga engagemang! 

enligt tradition höll Skärgårdsstiftelsen sitt årliga vänmöte andra lör dagen 

under båtmässeveckan. Vd, Lena Nyberg hälsade alla vänner välkomna 

på det välbesökta mötet. Hon berättade om året som gått och om den nya 

organisationen med tre regioner, personalförändringar och om våra projekt. 

Hållbar utveckling, kulturhistoria, miljöarbete och inte minst de ungas 

situation i skärgården ligger just nu i fokus liksom vårt utvecklingsbehov 

gällande vatten och avlopp, byggnadsvård och områdesutveckling. Lena 

poängterade även betydelsen av våra vänners stöd och engagemang. 

årets vänbok 2012, Matbok från Svenska Högarna presenterades av författaren 

och tillsynsman Sarah Anderin, fotografen Per Ranung tillsammans 

med förläggaren Jeppe Wikström från MaxStröm. Sarah och Per berättade 

om deras gemensamma arbete med boken under hela förra året, om alltifrån 

chokladmousse, ljussättning vid fotografering och höststormar till vikten av 

lokala råvaror och planerade matinköp. 

mötet avslutades med att våra vänrepresentanter PG Traung och Kjell 

Thorngren tackade Vd för gott samarbete under det gångna året och berättade 

om några av de idéer som vängrupperna arbetar fram för att stiftelsen 

ska synas mer. Kort sagt, ett lyckat och inspirerande möte! 

ett större besökstryck mot slutet av mässperioden.∞ ∞ 


NOTERAT 

Grattis till tioårsjubilerande 

Havstulpanprojekt! 

Pressträff i stiftelsens 

monter under branschdagen 

på båtmässan. 

Stiftelsen har nu fått pengar till ett års ytterligare drift för 

Havstulpansprojektet från Havs och vattenmyndigheten. 

Grattis till det tioårsjubilerande projektet. 

Sara Hallén projektledare berättar att i år sätts ännu mer 

fokus på att nå ut med informationen. 

– Vi vill få fl er att använda tjänsten och träffa våra observatörer, 

besöka båtklubbar och mässor för att informera om 

vad vi gör! Vi hoppas också att den nya appen i kombination 

med sms-tjänsten att vi ska få många fl er abonnenter för 

tjänsten. Det ställer också högre krav på oss och våra observatörer 

att alltid ha uppdaterad information. Vi har även fått 

pengar för ett pilotprojekt på västkusten som drivs av Anna- 

PRESSTRÄFFAR 

Matbok från Svenska Högarna 

– Stor lansering av stiftelsens vänbok 2012 

Årets fi na vänbok öppnar upp möjligheter att förhoppningsvis 

nå lite nya målgrupper under året. Tillsynsman, kock och skärgårdsbo 

och numera även författare, Sarah Anderin får mycket 

uppmärksamhet för sin fi na bok och tillsammans med förlaget 

MaxStröm har stiftelsen arrangerat två pressträffar för att ge 

boken extra uppmärksamhet. 

Den 21 februari genomfördes en presslunch för media där Sarah 

bjöd på mat ifrån boken. Med fokus på det närproducerade 

ligger hennes tankar kring mat helt rätt i tiden och många ville 

också ta del av hennes mat, tankar och idéer under lunchen. 

Presslunchen arrangerades i kansliets nya sammanträdesrum där 

det blev trångt kring bordet när alla skulle provsmaka den goda 

maten. Även under branschdagen på båtmässan fanns Sarah på 

plats i stiftelsens monter för att ta emot pressens frågor. 

Trångt runt bordet blev det i sammanträdesrummet 

när Sarah serverade lunch till pressen. 

Här fi ck man bl a smaka på närproducerade 

gårdsostar från Gräddö. 

Lisa Wrange, forskare vid Göteborgs Universitet. Där ska vi 

ta reda på hur ofta man måste skrapa en yta för att den ska 

hålla sig ren för Västkustens mera komplexa påväxtsituation. 

Nu är de igång! 

Som vi rapporterade i förra numret av Stångmärket har stiftelsen fått välbehövlig hjälp från KTH där 

några studenter har valt att göra sina kandidatexamensarbeten kring sådant som stiftelsen behöver 

miljöstöd med. Alla läser Maskinteknik med inriktning uthållig energi på KTH, utom de som gör ett 

arbete om CO2 och biogas, de läser Industriell ekonomi, också på KTH. 

text Ulrika Palmblad och Jonathan Alm foto Jonathan Alm 

samarbetet är initierat av Jonathan Alm som 

arbetar med miljöprojektet Green Islands hos stiftelsen. 

Flera av arbetena kommer att kunna ge ytterligare 

utväxling kring de frågor som utreds där. För 

fl era av de åtgärder som nu utreds är miljövinsterna 

mycket stora vilket ger en extra skjuts i motivationen 

för elever och handledare. 

Anna-Klara Hagberg som undersöker nya uppvärmningsmöjligheter 

för Finnhamns vandrarhem 

tillsammans med Malin Alros ser mycket positivt på 

uppgiften. 

– Det känns inte som att vi kan misslyckas i detta. 

Idag har vandrarhemmet Utsikten direktverkande 

el och en oljepanna (dock svanenmärkt – inskjuter 

Malin) så alla alternativ blir bättre! 

För Anna-Karin som tillbringat en hel del tid 

i skärgården ger exjobbet nya glasögon för skärgårdsvistelserna. 

– När jag kom hit tänkte jag direkt, sommarlov! 

För mig är skärgård ledig tid – inte exjobb. Malin 

Alros har också varit mycket i skärgården med landställe 

på Dalarö, men det här är första gången hon är 

på Finnhamn. 

– Vi har blivit jättefi nt mottagna. Alla är hjälpsamma 

och ger oss mycket information. Resultatet av 

Anna-Karins, Malins och de andra studenternas arbete 

kommer att fi nnas tillgängligt på stiftelsens webbplats 

framöver för de som är intresserade. Håll utkik! 

∞ 

Solvärme i Utö gästhamn: 

Johanna Stålered och Johan Jakobsson ska 

undersöka förutsättningarna att utnyttja gästhamnens 

stora tak i söderläge för att värma upp 

det vatten som sommartid används för dusch och 

tvätt. I dagsläget värms vattnet upp med direktverkande 

el. 

Elin Lindblad, Therese Camaj Ericson, 

Johan Jakobsson, Johanna Stålered, 

Anton Marmsjö, Victor Hoffman. 

Kylsystemen på 

Utö värdshus: 

Victor Hoffman och Anton Marmsjö kommer att se 

över Värdshusets kylsystem och bland annat undersöka 

om ett värmedrivet absorbtionskylsystem kan vara ett bra alternativ. Värmen kunde 

i så fall vara solvärme eller spillvärme ifrån ett eventuellt biogasverk vid reningsverket. 

Koldioxidbesparingar vid 

biogasproduktion på Utö: 

Green Islandsprojektet utreder möjligheten att producera biogas i anslutning till reningsverket 

på Utö, Elin Lindblad och Therese Camaj Ericson kommer att räkna på hur stor 

minskning av koldioxidutsläpp och vilka ekonomiska besparingar i minskade transportkostnader 

med mera det skulle kunna ge. 

Sol/pelletvärme Finnhamn: 

Anna-Klara Hagberg och Malin Alros ska undersöka möjligheterna att producera det varmvatten 

vandrarhemmet använder. Idag värms vatten till stor del med fossila bränslen så här 

fi nns goda möjligheter till förbättringar. 


siaröfortets kanoner pekar mot Furusundsleden där Finladsfärjorna idag sveper 

förbi. Här skulle ryssen komma befarade man efter 1:a världskriget och byggde ett fort 

som skulle bringa fiendeflottan till undergång. Flera hundra man förlades i anläggningen 

som döljer sig i berget. 

Nu har stora delar av fortet återställts till sitt ursprungliga skick och öppnats för allmän heten. 

Siaröfortet är idag ett museum med guidade rundturer som visar hur Stockholm skulle försvaras. 

På Kyrkogårdsön som fortet ligger på finns avskiljda badklippor och små stränder att 

bada ifrån. I det gamla renoverade logementet från 20- talet har Blidösundsbolaget ett eget 

vandrarhem med två- och fyrbäddsrum och sommarrestaurang. Bekväm båtförbindelse varje 

dag från Strömkajen i Stockholm och Östanå 

färjeläge norr om Åkersberga. 

Båtluffa från Stockholms City till randen av Ålands hav. 

Bo på charmiga Bed & Breakfast i militärhistorisk miljö och upplev 

tre historiska fort – Vaxholms Kastell, Siaröfortet och Arholma Nord. 

Alla från var sin epok av kustförsvarets spännande historia. 

I upplevelsepaketet ingår alla båtresor, visning av 

museerna och övernattning med frukost. 

Paketet bokas enkelt på vår hemsida där all 

infor mation finns. 

www.blidosundsbolaget.se 

Tel 08-24 30 90 

Din fastighetsmäklare i södra skärgården 

Din fastighetsmäklare i södra skärgården 

Tel 08-501 518 80 • Fax 08-501 518 81 

• Båt 070-545 93 18 • dalaro@telia.com • www.dalaroskargard.se 

Lärjungevägen 4, 136 69 Vendelsö 

Tel 08-776 33 23, Fax 08-776 16 01 

www.enwa.se 

Bankhuset • 130 54 Dalarö • Tel 08-501 518 80 • Fax 08-501 518 81 

Mobil 073-500 00 52 • Båt 070-545 93 18 • dalaro@telia.com • www.dalaroskargard.se 


Hyr stuga, 

kajaker eller cyklar 

i skärgården 

www.lscab.se 

073-655 67 00 

Finnhamn 3-09 09-04-17 09.02 Sida 1 

sandhamns-vardshus.se 

www.bokajak.se 

070-280 54 42 – Öppet sedan 1672 – 

Café-Krog och Sommarbutik 

Öppet alla dagar i juni, juli och augusti. 

Tel 08-542 464 04 

Välkomna! 

www.finnhamn.se 

Skärgårdens Bästa Krog 

2001, 2002 och 2004 

Konferenser upp till 25 pers. 

Bokning och information 

08-571 530 51 

Fax: 08-571 532 40 

Sätt kurs mot 

vår restaurang! 

08-504 20 300 www.utovardshus.se 

har du en våt 

sommardröm? 

FÖRVERKLIGA DEN HOS OSS I SOMMAR! 

HYR KAJAK HOS ERKAJAK PÅ FEJAN. 

Info & priser på www.erkajak.se 

Ombud för: 

Posten Brev & Paket 

Betalservice 

Apoteket och 

Systembolaget 

Konferenser, 

middagar, bröllop, 

fester, bed & breakfast, 

luncher och 

lunchkorgar. 

Öppet året runt. 

Info 

Info 

och 

och 

bokning 

bokning 

Tel 

Tel 

08-520 

08-520 

341 

341 

11, 

11, 

070-531 

070-531 

90 

90 

80 

80 

Ingmarsö Livs 3-10.qxd 11-03-15 09.23 Sida 1 

Vi har öppet året runt! 



Vi har Välkomna öppet önskar året runt! 

Sozy, 

Välkomna 

Välkomna 

Välkomna Matte 

önskar 

önskar 

önskar och Lena 

Sozy, 

Sozy, 

Sozy, Välkomna med 

Matte 

Matte 

Matte personal. 

och 

och 

Lena 

Lena 

önskar 

med 

med 

personal. 

personal. och Lena 

Sozy, med Matte personal. och Lena 

Apoteks 

ombud Apoteks 

Apoteks ombud med personal. 

ombud 

Apoteks 

ombud 

Apoteks 

ombud 

Telefon 08-542 47 325 

www.svartsolanthandel.se 

Telefon 

Telefon 

08-542 

08-542 

47 

47 

325 

325 



Telefon 08-542 47 325 


Telefon 08-542 47 325 


Se även vår hemsida: www.landsort.nu 

Se även vår hemsida: www.landsort.nu 

Ingmarsö Ingmarsö Livs Livs 

livs & bensin 

Öppet hela året 

Öppettider 

Mån-Fre 9.30-12.00, 

14.30-17.00 

Lör 9.30-13.00 

Telefon 08-542 460 20 

Öppettider från 13 juni 

Mån-Fre 9.30-18.00 

Lör 9.30-16.00 

Sön 12.00-16.00 

Välkommen till Svartsö 

Hjärtligt välkomna 



till Hjärtligt Svartsö Krog välkomna 

som nu 

till 

till 

Svartsö 

Svartsö 

Krog 

Krog 

som 

som 

nu 

nu 

till Svartsö Vi har Krog öppet som nu året runt! 

drivs i Willy Ohlsson Eftr:s anda, 

drivs 

drivs 

drivs till med 

i 

Willy 

Willy 

till i Willy Svartsö all vår 

Ohlsson 

Ohlsson 

Ohlsson redan 

Eftr:s 

Eftr:s 

Krog Eftr:s som kända 

anda, 

anda, 

nu 

med 

med anda, 

drivs med i kunskap 

all 

all 

vår 

vår 

i Willy all Ohlsson vår och 

redan 

redan 

redan service. 

kända 

kända 

Välkomna Eftr:s kända anda, önskar anda, 

kunskap 

kunskap 

och 

och 

service. 

service. 

med kunskap all vår Sozy, och redan service. Matte kända 

och Lena 

Longitud: 59 26,8 N. Latitud: 18°, 40,4° E. 


Longitud: kunskap 59 26,8 N. och Latitud: med service. 

18°, personal. 40,4° E. 


Longitud: 59 26,8 N. Latitud: Apoteks 18°, 40,4° E. 

ombud 

Telefon 08-542 47 325 

Telefon 08-542 www.svartsolanthandel.se 

472 55 

www.svartsokrogen.se 

Telefon 

Telefon 

08-542 

08-542 

472 

472 

55 

55 

Telefon 



08-542 472 55 

Telefon www.svartsokrogen.se 

08-542 472 55 


Haninge Miljö- och klimatdag 

onsdag den 28 mars 

För att uppmärksamma Earth Hour den 31 mars i år höll 

Haninge kommun en miljö- och klimatdag i Haninge kulturhus. 

Skärgårdsstiftelsens Cicci Wibjörn och Sara Hallén var 

där och presenterade stiftelsens projekt och miljöarbete. Det 

var en fullspäckad dag med musik, tävlingar och många intressanta 

utställare. 


till Svartsö Krog som nu 

drivs i Willy Ohlsson Eftr:s anda, 

med all vår redan kända 

kunskap och service. 

Projekt Öppen Gård 

Nu är projektet Öppen Gård på Hjälmö igång. Det är ett projekt 

där Skärgårdsstiftelsen sökt och fått pengar från Leader 

Uross. Projektet handlar om att möjliggöra för besökare att ta 

del av det småskaliga skärgårdsjordbrukets betydelse för den 

biologiska mångfalden och dess betydelse i kulturlandskapet. 

Projektet pågår under 2012 t.o.m. hösten 2013 och avslutas 

med en Naturvårdsdag. På Hjälmö har stiftelsen ett arrende- 

Telefon 08-542 jordbruk 472 som 55 drivs av Lill och Per Schierman, de är även an- 


ställda på deltid som stiftelsens naturvårdare. Lill och Per kommer 

att ägna en del av sin arbetstid åt projektet. Till sin hjälp 

har de Michaela Bogren som är projektanställd på deltid. Vid 

frågor kontakta projektledare: Lill Schierman 070-377 57 48 


Bli Fjärilsinventerare! 

Nu söker Svensk Dagfjärilsövervakning dig 

som tycker om och är intresserad av fjärilar. 

Det fi nns över 100 dagfjärilsarter i Sverige 

och nu söker man frivilliga som vill vara med 

och räkna dem. Green Islands medarbetare i 

Finland, Kajsa Mellbrand, är mycket kunnig 

och har erbjudit sig att ställa upp och lära ut 

vad inventering innebär och hur man gör. 

Läs mer på www.dagfjarilar.lu.se eller ring 

046-222 38 18 

Axel Sjöbergs stipendiater 

Vi har glädjen att presentera årets Axel Söbergsstipendiater. 

Bildkonstnär Maria Friberg och författare och översättare 

Klaus-Jürgen Liedtke tilldelas fem sommarveckor vardera i 

Skärgårdsstiftelsens hus på Långviksskär. 

maria friberg Jag får inspiration av samtida 

fenomen och privata händelser och 

från konsthistorien. Jag vill försöka förstå 

min samtid i relation till historien och mig 

själv. Just nu jobbar jag inför min separata 

utställning på Fotografi ska i Stockholm, 

med vernissage 13 september 2012, samt 

en separat utställning på Gallerie Voss 

i Düsseldorf med vernissage 11 maj, och 

i sommar grupputställningar på Skärets konsthall, och 

” Power” på Västerås konstmuseum. Titta gärna på min hemsida 

www.mariafriberg.com 

Har du något särskilt förhållande till Stockholms skärgård? 

Jag tycker mycket om det nordiska landskapet, kargheten som 

fi nns i Stockholms skärgård. Samt ljuset. 

klaus-jÜrgen liedtke I min roll som 

översättare från svenska till tyska fi nner 

jag ibland ord som fjärd, kobbar eller 

rev svåra att översätta. Det är en utmaning 

att förmedla känslan, att hitta 

rätt ord som ger läsaren möjlighet att 

föreställa sig landskapet. 

Gunnar Ekelöf är en ständig ledsagare 

och inspiratör. Strindberg blir jag alltmer 

förtjust i särskilt efter att jag översatt 

hans ”Från Havet”. Just nu skapar jag 

ett urval av litterära Östersjötexter till 

det virtuella Östersjöbiblioteket ( www.balticsealibrary.info). 

Dessutom sammanställer jag en antologi med Östersjötexter 

för ett tyskt förlag. 

Har du något särskilt förhållande till Stockholms skärgård? 

Jag har tillbringat några midsommaraftnar på Stora Isskär i 

Trälhavet och hyrt hus på Ingarö. Och så all underbar litteratur 

som har gett mig många fi na upplevelser. 

Foto Anna Björkman 

NOTERAT 

Silversträckad pärlemorfjäril. Foto: Kajsa Mellbrand. 


Utnyttja din Flytträtt, 

Samla dina penSioner på ett Ställe. 

För mer information om hur du får ditt kapital att växa gå in på 

www.jensensjoqvist.se eller ring oss på 08 - 728 22 80. 

Sjöbjörn i smoking 

Dimensionerad för yrkesbruk 

- älskad av fritidsskeppare 

Tiiskeri är byggd för tuffa tag utan att för den skull vara råbarkad. Mycket möda har lagts ned på 

att skapa en vacker miljö inombords och en harmonisk exteriör. Du som väljer att åka Tiiskeri får en 

trivsam kamrat på sjön som utstrålar trygghet och harmoni – och som du kan lita på i alla lägen. 

Båtar för sjöfolk 

www.tiiskeri.se/www.tiiskeri.fi 

Spännande underhållning bakom 

sjörapporten! 

Sjörapporten – om väder, fyrar och 

skeppsbrott längs våra kuster. 

L G Nilsson och Anders Nylund. 282 sidor. Nautiska Biblioteket/ 

Norstedts. Cirkapris: 440:. 

Alla som lyssnat på Sjörapporternas 

knastertorra röster om 

vindriktningar och vindstyrkor 

måste läsa den här boken, som 

är så mycket mer än en sjörapport. 

Här berättar meteorologerna 

Lars-Göran Nilsson, som också 

fotograferat bokens fi na bilder, och 

Anders Nylund från TV 4, i det 

närmaste allt om väder och vind, 

om kultur och om de händelser 

som utspelat sig kring de svenska 

fyrarna och väderrapporterande 

utposterna genom tiderna. Väder 

är ett alltid lika fascinerande ämne, 

vilket verkligen känns i denna 

omväxlande, rikt illustrerade och 

intressanta bok, som kostar ungefär 

440 kronor i handeln! 

Kul knutar att knyta! 

Viktiga Knopar 

Neville Ollife & Madeleine Rowles 

Ollife. 143 sidor. Norstedts. Cirkapris 

170:. 

Den som vill lära sig att knyta starka, 

beprövade knopar men också vill 

leka lite och göra mer dekorativa 

knutar eller rena trolleri trick får 

roligt med den här boken. Det är en 

praktisk handbok med ett tilltalande 

upplägg. Totalt 70 knopar för sjöliv, 

fi ske och camping beskrivs och 

visas steg för steg hur de ska slås. 

Till och med en liten lina ingår i 

boken, som är en jättefi n presentbok för för omkring 170 

kronor till nyfi ket händiga i alla åldrar! 

Allt du behöver veta 

om Kompost 

Garden Organic. 191 sidor. Norstedts. 

Garden Organic är en välgörenhetsinrättning för ekologisk trädgårdsskötsel som 

verkat i Storbritannien Storbritannien sedan 1950-talet. Här förmedlar en av deras expertgrupper 

hur man enkelt återvinner sitt trädgårdsavfall och även hushållsavfall på ett miljö- 

mässigt skonsamt och effektivt sätt. Boken är lättsamt skriven och har har mängder med 

bilder som visar och förklarar hur man både anlägger och sköter sin kompost. Bortsett 

från från att mördarsniglar inte nämns verkar bokens innehåll stämma bra även i svenska 

trädgårdsmiljöer och inspirerar rejält till att tänka mer ekologiskt. 

En kick för de miljömedvetna! 

Uppladdning för vår- 

och sommarsäsong 

Stundande semestrar och ledigheter 

innebär för de fl esta tid till extra läsning. 

Här är lite blandade förslag på böcker 

jag rekommenderar som uppiggande 

i en rofylld ledighet. 

Misse Ljungström 

Var är den riktiga 

kaptenen? 

Maria Ingerup. 276 sidor. 

Nautiska Nautiska Biblioteket/Norstedts. 

Capris: 330: 

BOKTIPS 

Meningsfull segling med unga kvinnor! 

Det här är en lite annorlunda 

skildring än de traditionella 

långseglingsbeskrivningarna, 

som ofta redogör för en 

segling i detaljerad geografi sk 

och kronologisk ordning. Här 

byggs resan upp av spontana 

bloggtexter och och mail till pappa 

och och mamma och kompisar, 

kompletterade med små 

reseberättelser. Det gör det 

till en ungdomligt levande 

och piggt fräsch skildring 

av tjejernas årslånga segling 

till Västindien Västindien och tillbaka till 

Höganäs. Den här boken är en mycket sympatisk bekräftelse på 

att kvinnor verkligen kan! De unga kvinnorna seglar, festar, löser konfl ikter 

och och tekniska problem problem minst lika bra som män, och dessutom verkar de 

ha väldigt roligt! 


110583300 110583300 

103 94 Stockholm 1 1 0 5 8 3 3 0 0 

POSTTIDNING POSTTIDNING B B 

Skärgårdsstiftelsen 

Skärgårdsstiftelsen 

Box 7669Box 

7669 

103 94 Stockholm1 1 0 5 8 3 3 0 0 

Avstyckningsbar sjötomt från förra sekelskiftet för 

stora familjen på Gränö mellan Tyresö och Ingarö 

Fastigheten omfattar 16 365 m² med flera byggnader. Rejäl brygganläggning 

med bastubyggnad, 14 m² samt sjöstuga 38 m², 2 r o k, dusch. Huvudbyggnad 

150 m² i 2 plan uppförd 1909, allt i mycket gott skick med kakelugnar, 

moderna badrum, wc, 4 sovrum, kök, matsal, vardagsrum och glasveranda. 

Stor uteplats vid huset med balustrad från Stockholmsutställningen 1897 med 

sol från morgon till kväll och fin utsikt ner mot Gränöfjärden. Lada 40 m², två 

förråd. Gästhus 42 m², 3 r o k, dusch har ett avskilt läge med vacker fruktträdgård 

som gränsar till den lilla vägen ner till gästhamnen och ångbåtsbryggan 

med reguljär båttrafik. Båtplats på Tyresö. Pris 9,5 milj eller högstbjudande. 

Unikt tillfälle att förvärva 3 sjötomter 

på Stora Älgön i Älgöfjärden mellan 

Djurö och Skärmarö samt nära Bullandö 

Fastigheterna består av en tomt med huvudbyggnad 44 m² samt gästfrigga, 

en tomt med två mindre uthus och en helt obebyggd tomt. De tre fastigheterna, 

totalt 11 595 m², har en mix av både höga och låga partier, udde med berghällar 

och klippor, skog samt plan gräsyta i anslutning till skyddad badvik med 

sandbotten. Gedigen brygganläggning uppförd 2011. Nära ytterskärgårdens 

fantastiska utflyktsmål och nära Bullandö Marina med båtplatser, affärer, 

skärgårdskrog och buss. Nära Djurö centrum med all service, Abborrkrogen i 

Överby, restaurang Motorverkstan på Djurö, Strömma Kanalbar samt Seglarmetropolen 

Sandhamn med Seglarrestaurangen och Sandhamns Värdshus. 

Pris 5,5 milj eller högstbjudande. 

Ring 0761-66 23 66 och boka plats i båt 

SPECIALIST SJÖLÄGEN 

Villa på sjötomt Saltarö/Skärmaröviken med brygga, 

båthus, bastu/relaxrum, sandstrand, 2-bilsgarage 

Vacker välordnad parkliknande trädgårds/naturtomt 3 570 m² samt vattenområde. 

Nära ytterskärgården. Villa totalt 260 m², 6 r o k, 1.5 plan samt sout. 

våning med helkaklade hygienutrymmen, relaxrum, bastu och bubbelpool 

med strålande sjöutsikt, garage/hobbyrum. Kök/matplats och ljust sällskapsrum 

med sjöutsikt, insynsskyddad terrass i anslutning till entrén i söder samt 

inglasad altan mot sjösidan. Vinterbonat garage för 2 bilar samt tonårslägenhet 

ovanpå. Båthus med båtlyft samt möjlighet att lätt anordna med golv för 

festliga tillfällen. Brygga och sandstrand i lugn vik, sjöstuga med vedeldad 

bastu/relaxrum. Pris 10,5 milj kr eller högstbjudande. Hanstanäsvägen 43. 

SE VÅR HEMSIDA MED CA 40 OBJEKT TILL SALU VARAV CA 30 SJÖLÄGEN 

Fräsch villa på strandtomt - stora garage/parkeringsytor 

lantligt läge på Yxlö mellan Ösmo och Muskö på 

Södertörn nära fin ytterskärgård 40 min från stan 

Välplanerad villa uppförd 1997 i 3 plan, totalt 244 m², 8 r o k, stort garage, 

mysigt tornrum med strålande utsikt över kobbar och skär. Terrass i sydväst. 

Hall med högt i tak. Trivsamt fullutrustat lantkök med köksö, matplats intill 

skyddad uteplats med strålande sjöutsikt. Sällskapsrum med kakelugn, 

burspråk och sjöutsikt åt två håll. Helkaklat badrum, bubbelkar. Bastu med 

sjöutsikt. Golvvärme samt bergvärmepump. Fristående varmgarage med 

luftvärmepump. Lekstuga, växthus. Välordnad planerad naturtomt 2 379 m² 

bekvämt med asfalterad uppfart till huset samt gräsytor mot sjösidan med 

servitut på brygga. Skärgårdsön Yxlö är belägen ca 10 min båtfärd från 

Nynäshamn med buss till skola, centrum, simhall i Ösmo med pendeltågsstation 

samt även golfbana. Pris 6 850 000 kr eller högstbjudande. 

08-641 10 00 WWW.KJFAST.SE

Nummer 2 - Skärgårdsstiftelsen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?