Hoppas att du hinner - Medieakademin

More documents

Recommendations

Info

No. 1/2001 sid. 2 Annika Hagström har som frilans tagit kommando över sitt eget liv. Annika Hagström vill påverka för att må bra Det handlar om tvätt och städning när Annika Hagström blir stressad. Den typiska kvinnostressen gör det svårt för henne att hinna med både det stora och det lilla livet samtidigt. Annika Hagström var moderator och debattledare under seminariet. Hon var den enda kvinnan på podiet och också den enda som talade om hushållsarbete som en stressfaktor. Det är alltid det – att inte hinna med allt som ska göras hemma – som är stressande. Nästan aldrig jobb eller arbetsuppgifter. Att kvinnor någon gång helt kommer att slippa hemmastressen tror Annika Hagström inte. Ändå ser hon idag att det inte alls på samma sätt som förut tas för givet att tjejerna ska sköta allt jobb med städning och barn. Ett stort framsteg, menar hon. Svårt att släppa ansvaret – Det sågs som något omanligt bland mina tidigare kollegor. De kände sig dumma om de gjorde något i hemmet. Så det är väldigt positivt att synen har ändrats, men samtidigt tror jag att det är svårt för kvinnor att verkligen släppa ansvaret. Framför allt när man får barn. Då tycker man ofta att man gör allt bättre själv. – Men man måste dela med sig. För barnens skull är det väldigt bra att få ha två föräldrar. Efter mer än tjugo år på SVT och TV4 började Annika Hagström frilansa Eftertanke och analys efterfrågas av publiken – när ska folk i mediebranschen inse det, undrar Annika Hagström. BILD: MARIE ULLNERT och tog själv kommando över sina uppdrag. Hon kallar sig privilegierad. – Det tog ju ett helt liv för mig att bygga upp en sådan situation att jag vågade. Men vilken känsla det är att vara herre över sitt eget liv. Att det inte är en arbetsplats som säger gör si eller så. På SVT hade jag säkert varit superstressad nu, säger hon och tänker på de nedskärningar som gjorts inom företaget under senare år. Deadlines ökar pressen Annika Hagström medger att stress i arbetet ibland är ett nödvändigt ont för att nå framgång i yrket. – I vår bransch är det deadlines som pressar upp tempot. Jag som har jobbat med direktsändningar i sex år har fått en inre klocka som tickar och jag vet hela tiden precis hur långt ett samtal eller ett inslag varit. Och det är en nästan positiv stress, att veta att ett jobb måste vara klart inom en viss tid och att klara det. Enligt henne handlar det om att inte sättas in i en situation där någon annan bestämmer över vilka villkor som ska råda, utan att i stället själv få påverka. – Negativ stress uppstår av att man sitter i en produktionsapparat där man är beroende av den som sitter bredvid. Systern kollapsade När hennes syster, som är förskollärare, en dag kollapsade av för mycket arbete och glömde bort sina egna barns namn blev Annika Hagström rädd. – Jag trodde att det var slut med henne, att hon hade fått en hjärnblödning. Men jag insåg sedan att hon är ett exempel på vad nedskärningarna inom den offentliga sektorn gör med människor. Villkoren blir sämre och sämre. – Det är samma tendens inom media tycker jag. Alla ska göra allting och det är flera jobb per dag. På det sättet ökar arbetsbelastningen för du blir inte riktigt tillfredsställd med någonting du gjort. Hon hoppas på en motreaktion bland folk inom mediebranschen. En insikt om att analys och eftertanke och ett personligt skrivet reportage eller en genomarbetad dokumentär faktiskt är det som publiken efterfrågar. Anna-Lotta H Nyström MedieAkademin S-405 02 Göteborg Tel +46(0)31-62 57 50 Fax +46(0)31-62 57 57 E-mail media.academy@gp.se www.MedieAkademin.gp.se BILD: MARIE ULLNERT GÖTEBORGS-POSTEN GÖTEBORGS UNIVERSITET i samarbete med Forsman & Bodenfors, Infratest Burke, CIA Media Marketing och Göteborg & Co. Mer om MedieAkademin på www.MedieAkademin.gp.se Bildt har lärt sig Det ringer i ett. Människor sliter i honom. Journalister tampas om uppmärksamheten och någon vill boka ett föredrag i mars. Mitt i allt detta sitter Carl Bildt lugn. – Jag blir inte stressad av att stå i rampljuset, eller av att det ringer i mina telefoner. Är det viktigt lämnar dom röstmeddelande. Det är svårt att tro att han verkligen är så lugn som han verkar. – Jag har väldigt mycket att göra men jag är inte stressad. Jag kan skatta mig lycklig som har den arbetssituation jag har för jag kan i stor utsträckning själv behärska min situation. Visst är han trött om morgnarna, men han vet att det som skulle stressa honom mest är att göra ingenting. – Att ligga som en flatfisk i solen på en strand under semestern klarar jag på sin höjd ett dygn. Kopplar om I Carl Bildts liv handlar det inte om att koppla av. Det handlar om att koppla om. Det gör han genom att alltid ha med sig en eller två bra böcker. Något som tar hans tankar bort från jobbet och ger honom möjlighet att samla kraft att fortsätta. ”Augustinusmetoden” säger han och refererar tillbaka till Tomas Sjödin och paneldebatten (se sidan 5). Sjödin och Bildt blir seminariets två motpoler som samtidigt representerar lugnet. Den ene genom att leva ett liv utanför höghastighetssamhället, den andre genom att acceptera farten. Hastigheten är ingenting att stressa upp sig över menar Bildt – vi behöver bara utnyttja tekniken, inte förstå den. – Jag begriper inte heller hur det fungerar, men det behöver jag inte. Har jag läst hela instruktionsboken? Nej, men det har jag inte till dammsugaren heller. I sin korrekta kostym och röda slips ser han bekväm och avslappnad ut. Men hela tiden alert och ger svar på tal. När Annika Hagström kallar hans fickdator för en pojkleksak protesterar han och målar upp en framtid där allt sköts via den så kallade leksaken. En vision om att han inte kommer att behöva de två mobiltelefoner han idag har att hålla reda på. Han förklarar att den ena är privat och den andra betalas av FN, som han fortfarande arbetar för. I riksdagen och IT-styrelser Förutom FN-uppdragen, sitter han i riksdagen. – Och så håller jag på med en hel del företag inom den nya ekonomin, 4–5 IT-företag kan vi säga. Han tycker att hans liv nu är mindre hetsigt än när han var partiledare. Då fick han frågor om allting hela tiden, och kunde faktiskt bli stressad av det. I februari 1997 lades han in på Danderyds sjukhus, och spekulationerna om överansträngning var många. Men någon risk för att gå i väggen förelåg aldrig. Nej, Carl Bildt verkar omöjligt kunna bli utbränd. Eva Emmelini Lugn i stormen. Carl Bildt blir bara stressad av att göra ingenting. Förankring ett måste för förändring Dra i nödbromsen och stoppa världen eller luta sig tillbaka och lugnt följa med? Stress och hastighet har inget samband i Carl Bildts framtidsvisioner. Han ser tillbaka för att gå framåt. På förmiddagen besök hos ett dataföretag i Stenungsund. På eftermiddagen föreläsare på MedieAkademins seminarium i Göteborg. Det är tur att han inte ska tala om att komma i tid, när han kommer inrusande en timme in i programmet. Carl Bildt lever mitt i höghastighetssamhället och navigerar nyfiket genom den nya IT-världen. Hur hastigt vardagen ändras såg han bevis på senast samma morgon. Dataföretaget hade en utställning av gamla persondatorer. – Man glömmer så snabbt hur oerhört mycket som har förändrats på ganska kort tid, säger Carl Bildt och påminner om de kolosser som fanns på våra skrivbord för bara några år sedan. Bildt menar att ökad nationalism, törst efter historiska och sociala sammanhang och sökande efter samhörighet – allt är tecken på människans behov av förankring i en tid av snabba omvälvningar. Så har det enligt honom också varit om vi ser tillbaka genom historien. – Det är bara när vi är förankrade i en miljö, i värderingar och i en gemenskap vi uppfattar som rimligt trygg som vi har möjlighet att hantera den otrygghet förändring alltid innebär, säger han. Här landar vi i det som Carl Bildt, politikern och Detta är en dokumentation av MedieAkademins seminarium om mediestress, utbrändhet och höghastighetssamhället, den 28 november 2000 på Handelshögskolan i Göteborg. Dokumentationen har kompletterats med intervjuer. Redaktionen utgörs av journaliststudenter från JMG i Göteborg: Anna Alexandersson, Elise Bakke Arntzen, Anton Berg, Eva Emmelin, Fredrik Hofflander, Anna-Lotta H Nyström och Liv Örneryd. Redaktör, handledning & layout: Anne Wollter / Wollter Media.
leva i högt tempo numera även IT-visionären, ska tala om på seminariet: ”förändring och förankring” i en tid när den tekniska utvecklingen är enorm. – Klarar människan av en så snabb förändring? Han ställer själv frågan och den hänger kvar över våra huvuden i några sekunder. Carl Bildt tar oss med på en odyssé genom människans tekniska landvinningar. Han låter oss förstå hur obegripliga uppfinningar som bilar och flygplan måste ha varit för den som stod framför den allra första förbränningsmotorn. Berlinmuren brytpunkt På en generations livstid har vi gått från 40talets första militära stordatorer till datorn som var mans egendom. I den bildtska historiebeskrivningen kom en brytpunkt när Berlinmuren föll. – Den moderna tiden började 1989 och 1990. 1989 försvann det som skilde väldigt mycket åt. 1990 föddes det som kom att förena. Ett stort genombrott var Internet och 1991 när World wide web gjorde Nätet mer tillgängligt. – I dag kan vi i en enda fiberoptisk kabel sända den samlade telefoni- och telegraftrafik som man gjorde i hela USA 1997. Carl Bildt räknar med att om trettio år kommer datakapaciteten vara en miljon gånger snabbare och priset kommer bara att vara en procent av dagens. Han blir engagerad när han ska beskriva framtidens Internet: – Man är alltid uppkopplad. Det är en naturlig del av vår vardag. Det är enkelt! Vi be- Weibull & Holmberg. Holmberg. BILD: MARIE ULLNERT höver inte bekymra oss om det fungerar. Det är lika pålitligt som elektriciteten. Det är intelligent. Han återkommer om igen till betydelsen av förankring. Om vi bara står stadigt kan vi luta oss tillbaka och slappna av. – Det blir ett samhälle där vi låter andra stressa åt oss – maskinerna. Som IT-visionär vågar Carl Bildt lova mer gott om framtiden. – Med alla dessa utmaningar och förändringar så tror jag nog att vi har förutsättningar att gå mot ett samhälle som i alla fall är lite bättre än det vi har i dag. Anna Alexandersson Eva Emmelin De flesta upplever att tempot har ökat Lennart Weibull och Sören Holmberg presenterade en ny undersökning som visar att en klar majoritet tycker att tempot har ökat, jämfört med för 5–10 år sedan. Frågan handlar alltså inte om hur högt tempot är idag, utan om den upplevda ökningen. – Det är framför allt kvinnor som tycker att det är annorlunda i dag, säger Lennart Weibull. 70 procent av kvinnorna har svarat att livet levs mycket snabbare nu. Tjänstemännen svarar att tempot har ökat i arbetslivet, medan över hälften av egenföre- BILD: MARIE ULLNERT tagarna tycker att det gäller både arbete och fritid. – Eftersom en majoritet av de egna företagarna har små- eller enmansföretag kan man kanske förmoda att de inte alltid har så lätt att skilja på arbete och fritid. Han tycker att tid och tempo är ett intressant fenomen. Upplevelsen av att tempot har ökat skiljer sig åt mellan generationerna. – Det behöver inte betyda att det går fortare, utan att jag går långsammare, säger Weibull som själv lever i ett ganska högt tempo och kan känna sig i obalans när han har alltför många bollar i luften. No. 1/2001 sid. 3 Universitetet i topp i Förtroendebarometern 71% Universitet och högskolor 63% Sveriges television 61% TV4 61% Ikea 53% Volvo 51% Radio/TV 48% Saab 41% Posten 40% Dagspressen 40% Telia 34% Riksdagen 33% Storföretagen 27% TV3 24% Premiepensionsmyndigheten 22% Kanal 5 14% De politiska partierna 11% EU-kommissionen Universiteten toppar förtroendeligan. Dagspressen har fått ökat förtroende. TV 4 knappar in på Sveriges Television och politikerna ligger fortfarande lågt. Förtroendebarometern presenterades av professorerna Lennart Weibull, massmedieforskare vid JMG, och Sören Holmberg, Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universtitet. Undersökningen visar att dagspressen har fått ökat förtroende, medan tilltron till etermedierna minskat. – Vi såg redan förra året en försvagning av radio och TV i allmänhet, men framför allt för Sveriges television, säger Lennart Weibull. Men TV4 får ett glädjande besked. – Gapet som var ganska stort 1999 mellan TV4 och SVT är nu mycket litet. EU i botten TV3 och Kanal 5 ligger däremot långt under det kritiska femtioprocentstrecket, vilket betyder att över hälften av de tillfrågade inte känner något större förtroende för dem. På minus hamnar också Premiepensionsmyndigheten, medan Ikea ligger i topp. Lågt på förtroendebarometern hamnar Riksdagen, partierna och EU. – EU-kommissionen är i botten, säger Sören Holmberg. I topp hamnar universitet och högskolor. Att 71 procent har ganska eller mycket stor tilltro till dem gav en förstaplats i Förtroendeligan 2000. Anna Alexandersson FOTNOT Datainsamlingen har gjorts av Infratest Burke och listan ovan visar hur stort förtroende tillfrågade personer har för respektive institutioner i procent. Förtroendeligan är en sammanställning av de olika frågor som ställs i de olika delarna av MedieAkademins förtroendebarometer. I undersökningen jämför Lennart Weibull och Sören Holmberg hur människor som bor på landsbygden respektive i storstaden upplever tempot. Anmärkningsvärt är att landsbygdsborna anser att tempot har ökat både på arbetet och fritiden. Den lägsta siffran på tempoökning finns i Stockholm. En förklaring, menar Lennart Weibull, kan vara att det inte hänt så mycket med tempot i Stockholm på senare år. Tempot var redan högt där för 20 år sedan och därför upplever man ingen ökning på de senaste 10–15 åren. Anna Alexandersson
Page 1: Rapport från ett seminarium om med
Page 5 and 6: . Men ibland blir det för mycket o
Page 7 and 8: av långvarig stress utbrändhet: m

Hoppas att du hinner - Medieakademin

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?