Mikroförökning av rabarber - kort sammanfattning av resultat

skottproduktion, men innehöll 3.5 mg L -1 BAP och 2 mg L -1 paclobutrazol. Detta försök
genomfördes endast med klonen 0217 F104 och skotten som användes kom från
förökningsmedier med olika BAP koncentrationer. Två burkar, en med och en utan tillsatt
paclobutrazol, med 5 skott i vardera användes i försöket och skottillväxten registrerades efter
3 och 6 (2x3) veckor.
Rotning på fast medium
Rotningsmedium var halvt MS innehållande 20 g L -1 glukos, 0.1 mg L -1 IBA, 6 g L -1 agar och
pH justerades till 5.7. Alla fem kloner som användes i skottproduktionsförsöket inkluderades i
rotningsförsöket. En mörkerbehandling, under 3,5 dagar, testades på klon 0217 F104 och
0208 F108. Skotten kom från alla undersökta BAP koncentrationer. För varje koncentration
användes minst 12 skott.
Skottproduktion och rotning i bioreaktor
Skottproduktion i bioreaktorer genomfördes med klonerna 0132 Canada Red 3 och 0223 röd
Elmsblitz, som är väl efterfrågade på marknaden. Mediet innehöll 20 g L -1 glukos eller 30 g L -
1 sackaros, 1 mg L -1 BAP och 1 mg L -1 IBA. Skottproduktion registrerades efter 3 veckor.
Rotning genomfördes i bioreaktor med samma rotningsmedium som det fasta mediet, i ljus.
In vitro odlingsförhållanden
Alla in vitro kulturer i denna rapport odlades i en klimatkammare med dagslängden 16
timmar, temperatur 21/18 ° C (dag/natt) och ljusintensiteten 33 µmol m 2 s -1 .
Etablering av mikroplantor i växthus/utomhus
Välrotade mikroplantor, från både fast medium och bioreaktor, planterades i krukor med
planteringsjord blandad med perlit (1:1) i växthus. Från början täcktes mikroplantorna med
plastmuggar för att undvika uttorkning. Plastmuggarna öppnades efter 1-2 veckor och togs
bort efter 2-3 veckor, när mikroplantorna började visa ny tillväxt.
Resultat och diskussion
In vitro etablering
Alla sex kloner lyckades etableras in vitro, på samma etableringsmedium, oavsett typ av
explantat (se tabell 1 och figur 1D). Etableringsgraden ligger mellan 27-100 %, men de flesta
kloner visade över 80 % etablering. Infektionsgraden ligger mellan 0-28 % för vilande och
växande knoppar där klonen 0217 F104 hade den högst infektionsgraden, medan kloner
F0302 F101 och 0208 F108 samt meristemexplantaten, från alla andra kloner, inte visade
någon infektion alls (se tabell 1 och figur 2). Detta tyder på att meristem är den bästa typen av
explantat för etablering in vitro, utan någon infektion, för vissa kloner. Infektion skedde efter
1-3 veckor och var mest från svamp och lite från bakterier. Dock visade i stort sett vilande
och växande knoppar en lik hög etableringsgrad, som är högre än för meristem. In vitro
etablering av rabarber har tidigare rapporterats av Rumpunen (1990), Roggemans och Claes
(1979) och Lepse (2007). Vi har lyckats med att etablera alla kloner med en låg
infektionsgrad, medan Lepse (2007) rapporterade en infektionsgrad på 25-53 %. Detta kan
naturligtvis bero på skillnader i genotyp och ursprung av växtmaterial, för in vitro etablering,
4