Några exempel där styrkan beräknas är: - Karlstads universitet
Några exempel där styrkan beräknas är: - Karlstads universitet
Några exempel där styrkan beräknas är: - Karlstads universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Karlstads</strong> <strong>universitet</strong> Avdelningen för nationalekonomi och<br />
statistik<br />
Övriga uppgifter då? Uppgift 1 behandlar en ”enkel” normalfördelad<br />
slumpvariabel => CGS <strong>är</strong> helt överflödig.<br />
Uppgift 2 handlar om att vi beräknar medelv<strong>är</strong>det av ett antal normalfördelade<br />
slumpvariabler. Detta medelv<strong>är</strong>det kommer då också alltid att vara<br />
normalfördelat (se ”Anm<strong>är</strong>kning 2” på andra sidan i det kompletterande<br />
kompendiematerialet som hör till kapitel 8) och eftersom vi känner till<br />
populationsstandardavvikelsen kan vi även räkna ”normalfördelat”.<br />
I uppgift 3a har vi fortfarande medelv<strong>är</strong>det av ett antal normalfördelade<br />
variabler, som då också <strong>är</strong> normalfördelat. Detta inneb<strong>är</strong> att CGS inte <strong>är</strong> aktuell<br />
(CGS har ju bara någon poäng om den ursprungliga populationen inte <strong>är</strong><br />
normalfördelad). Det som i stället händer, <strong>är</strong> att vi inte känner till<br />
populationsstandardavvikelsen σ och att vi <strong>d<strong>är</strong></strong>för utnyttjar t-fördelningen.<br />
Detta har dock ingenting med CGS att göra.<br />
Uppgift 6<br />
En pedagog vill undersöka hur läshastigheten Y (ord/minut) påverkas av<br />
åldern X (år). Hon utför <strong>d<strong>är</strong></strong>för ett experiment <strong>d<strong>är</strong></strong> hon låter 11 slumpmässigt<br />
valda barn på en skola göra ett läshastighetsprov. Resultatet blev<br />
y 110 100 130 120 150 130 140 150 185 180 155<br />
x 10 11 11 12 12 13 13 13 14 15 15<br />
För att beskriva det aktuella sambandet avser hon använda en linj<strong>är</strong><br />
regressionsmodell.<br />
a) Ta fram en skattning av den linj<strong>är</strong>a regressionsmodellen.<br />
Vi använder modellen y = a + bx, <strong>d<strong>är</strong></strong><br />
b =<br />
n∑<br />
n<br />
xy − ∑<br />
2<br />
x − (<br />
x∑<br />
y<br />
= 2<br />
x)<br />
11*<br />
19945<br />
− 139*<br />
1550<br />
≈ 2<br />
11*<br />
1783<br />
− 139<br />
∑ ∑<br />
1550<br />
− 13,<br />
5103*<br />
139<br />
a = y − bx<br />
=<br />
11<br />
=> y = –29,81 + 13,51x .<br />
≈<br />
−<br />
29,<br />
8120<br />
13,<br />
5103<br />
Modellen ger alltså en rät linje med ett intercept på ca -30 och en<br />
riktningskoefficient på +13,5.