Galaxen Nytt Nr 1

NYHETER FRÅN
GALAXEN-
VERKSAMHETEN
”Man kan skita i
allt eller så kan
man besluta sig
för att förändra
världen”
Region Syd imponerar
Preventionen bygger vidare
Spännande seminarium
Ställ krav på dina arbetsskor
Ladda ner tidningen från www.galaxenbygg.se
Information från Galaxen om
rehabilitering och prevention
Nr. 1 2007
G-nytt | Nr. 1 | 2007 | 1

SÄTTA PÅ RAD ELLER
ARBETA PARALLELLT
Sätta på rad
Det finns två vägar att gå för att
komma tillbaks till arbete när
man blivit sjuk. Den ena bygger
på tankesättet att man först måste
bli frisk för att därefter kunna
arbeta. Man sätter åtgärderna på
rad. Så här tänker man själv, men
också många runt omkring. ”Kom
inte förrän du är helt frisk” säger
arbetsgivaren.
Man kanske också har fått en
remiss till en specialist som har
ett halvt års väntetid och under
denna tid går man sjukskriven
och väntar. Rehabiliteringen blir
utdragen. Även försäkringskassan
har agerat i denna anda. Man har
menat att den försäkrade skall
vara helt ”färdigbehandlad” innan
man kan satsa på rehabilitering.
På arbetsförmedlingen har man
också denna inställning. Här
menar man ofta att individen inte
kan ta något arbete förrän han
eller hon är frisk.
Arbeta parallellt
Det andra sättet är att arbeta
med alla delar samtidigt. Man får
vård och behandlingar samtidigt
som man kan arbetspröva eller
återgå i arbete, kanske på deltid.
Man arbetar parallellt med olika
delar av rehabiliteringen. Det
gör rehabiliteringen effektiv.
Sjukskrivningstiden blir kortare.
Dessutom minskar risken för
att fastna i en sjukroll. Om
alla runt om den som skall
rehabiliteras kan anamma det
parallella arbetssättet kommer
rehabiliteringsprocessen att gå
mycket bättre – och fortare.
På samma sätt kan man även
tänka runt prevention. ”Vi måste
först bli klara med det här. Vi
hinner inte ta hänsyn till att det
går att arbeta på ett lättare sätt.
Det där med arbetsmiljö eller
skonsammare arbetsmetoder får
vi ta sedan.”
Men egentligen har man gång på
gång kunnat visa att mer ergo-
nomiskt riktigt arbetssätt gör
arbetet effektivt och lönsamt.
Så - gör bägge sakerna samtidigt.
Sätt inte saker på rad.
Arbeta parallellt. Det lönar sig!
Berndt Stenlund
VD CentralGalaxen Bygg AB
Redaktion: Roland Öqvist, tel: 0708-28 87 96 roland@expomarketing.se
Annonser: Jessica Eklöf, tel: 0702-68 98 16 jessica@expomarketing.se
Ansvarig utgivare: Berndt Stenlund, Tel 08-656 07 01.
Mailadress Berndt.Stenlund@galaxenbygg.se
Redaktionsråd: CentralGalaxens stab och redaktören.
CGB CentralGalaxen Bygg AB, tel: 08-656 07 00
OBS! Tidningen förbehåller sig rätten att inte ta in annonser utan redaktionsrådets
godkännande.
ANNONSPRISER OCH
ANNONSFORMAT
1/1-sida: 180 x 270 mm.
11 500 :-
1/2-sida: 180 x 135 mm.
Liggande
90 x 270 mm.
Stående
6 500:-
1/4-sida: 90 x 135 mm.
Stående
65 x 180 mm.
Liggande
4 500:-
1/8-sida: 45 x 135 mm.
Stående
90 x 45 mm.
Liggande
2 800:-
Bilaga i tidningen:
Kontakta redaktionen för offert.
Annonsmaterial:
Digitalt Högupplöst PDF eller EPS.
Skickas till:
roland@expomarketing.se
Annonsmaterial till redaktionen cirka
tre veckor före utgivningsvecka.
UTGIVNINGSPLAN 2007:
Nummer 2/07: Vecka 48
Tekniska upplysningar:
Format: A4, 210 x 297 mm.
Sidantal. 16 sid.
Färg: 4 färger
Kontakta oss på
CentralGalaxen:
Berndt Stenlund:
08-656 07 01, 0708-255 255.
Berndt.Stenlund@galaxenbygg.se
Sven Roos:
08-656 07 03, 070-386 07 03.
Sven.Roos@galaxenbygg.se
Henri Leray:
08-656 07 49, 076-807 28 80.
Henri.Leray@galaxenbygg.se
Maud Herré:
08-656 07 00, 0733-400 441.
maud.herre@galaxenbygg.se
OBS! NY ADRESS!
Gustavslundsvägen 34
167 51 Bromma
T-bana och tvärbanan station Alvik
2 | G-nytt | Nr. 1 | 2007 Ladda ner tidningen från www.galaxenbygg.se

”Anpassningsgrupperna
är
branchens styrka”
Galaxen Region Syd har en imponerande
hög procent som kommer tillbaka till
arbetslivet igen efter sina skador.
Omkring 60 procent av dem som varit
inne i Region Syds verksamhet kommer
tillbaka till ett vanligt arbete igen.
Vilken är förklaringen till detta?
F
örst och främst beror det
på att våra handläggare
är engagerade och
kompetenta. De sköter det här på
ett mycket proffsigt sätt, säger
Jan Johansson Vd för Galaxen
Bygg Syd AB.
Han framhåller även
arbetsformen med anpassningsgrupperna
där alla parter är på
plats och man kan fatta snabba
beslut om lämpliga placeringar
och andra åtgärder.
- Anpassningsgrupperna är
branschens styrka, menar han.
Det är det viktigt att de fungerar
bra i hela området.
Han vill att fler ska få upp ögonen
för hur effektivt det är. Så man
har tagit beslut om att man ska ut
och informera nyckelpersoner om
Galaxens sätt arbeta.
Region Syd har en lite annan
profil på sina handläggare.
En person kommer från
Försäkringskassan där hon var
ansvarig för rehabiliteringsfrågor
och den som håller i
Preventionprojektet är en före
detta röntgensjuksköterska!
- Jag tror att vi tjänar på att
ha en mix av människor med
olika bakgrunder, menar Jan
Johansson.
På Region Syd har man
verksamhets- och planerings-
Ladda ner tidningen från www.galaxenbygg.se
möten varje månad. Där tar man
upp aktuella frågor och planerar
verksamheten. Man tar även
in externa personer som kan
informera om aktuella ämnen.
En gång om året samlar man
alla anpassningsgrupper i
regionen till endagskonferens och
redovisar periodens arbete.
Ett litet orosmoln finns på den
annars så blå himlen. Hittills har
ju Länsarbetsnämden ställt upp
med medel, men det finns en oro
om vad som händer framöver
när dessa läggs ner nästa år.
Kommer man då att återgå till det
tidigare systemet där vi måste ut
och äska medel hos varje enskild
arbetsförmedling.
Jag är rädd för att det kan bli
tungrott, befarar Jan Johansson.
Men å andra sidan ha vi en så bra
verksamhet så det kommer nog
att ordna sig.
REGION SYD
- Våra handläggare är engagerade och kompetenta. De sköter det här på ett
mycket proffsigt sätt, säger Jan Johansson Vd för Galaxen Bygg Syd AB.
Förhoppningsvis löser man
frågan genom att CGB erhåller en
pott som sedan kan fördelas ut till
regionerna.
För Jan Johansson har arbetet
med Galaxen varit en positiv
kontrast till det vanliga
arbetet med att ratta Sveriges
Byggindustrier i Kristianstad.
Men ingen lycka är beständig.
Sommaren 2009 går han i
pension.
- Då kommer jag att ägna mig på
heltid att fixa med mitt hus och
att snickra. Dessutom har jag två
barn som också har köpt äldre
hus, så jag kommer nog att ha att
göra, säger han. För övrigt har
jag ofta tänkt på att om jag hade
varit byggnadsarbetare så hade
jag säkert varit Galaxare nu. Mina
knän är lite bräckliga, så de hade
nog inte stått rycken hela vägen
fram till pension.
G-nytt | Nr. 1 | 2007 | 3

REGION SYD
Annie Nilsson:
Handläggare.
Helsingborg
Annie Nilsson är handläggare
på Galaxen i Helsingborg där
hon började i november 2002. Hon
kommer ursprungligen från Försäkringskassan
där hon arbetade
med rehabiliteringsfrågor.
- Jan Johansson ringde mig och
frågade om jag var intresserad
av att börja som handläggare på
Galaxen. Jag hade tidigare träffat
Sven-Inge Jönsson på Kristianstadskontoret
och kände väl till
Galaxen så jag tackade ja. Dessutom
känner jag till byggbranschen
eftersom jag har en man som
jobbar i branschen.
Annie arbetar med uppföljning
och är mycket glad för att man
lyckas så bra med sitt arbete i regionen.
Hon är också ordförande i
anpassningsgruppen i Nordvästra
Skåne.
- I dag är det inga problem med
att få folk med arbetshandikapp ut
på arbetsmarknaden, menar hon.
Det var svårare förr, när det var
lågkonjunktur.
Men ändå kan det finnas vissa
problem om det visar sig svårt att
komma tillbaka till byggarbetsplatser.
En del av dem som valt
byggbranschen har kanske inte
ansett att skolan har varit deras
grej. En del är dessutom dyslek-
tiker och tvekar när utbildningsfrågor
kommer på tal som ett
alternativ.
- Men en del kan vi placera som
lärare på byggymnasierna eller
länsarbetsnämndens byggutbildning.
Det finns en särskild pedagogisk
utbildning om 80 poäng
som går att läsa på distans. Byggvaruhusen
har också tagit emot
yrkesfolk från byggbranschen
med öppna armar.
Hur är det att vara kvinna i en
mycket mansdominerad bransch?
-Inga problem, menar Annie. Man
tycker alltid att det är roligt när
jag kommer på besök. I Byggbranschen
är det en mycket öppen och
rak kommunikation. Man tycker
det är kul när det kommer in kvinnor
i branschen.
”Extra kul att
det är så
framgångsrikt”
Charlott Svensson har en,
i Galaxensammanhang,
ovanlig bakgrund. Hon är
nämligen specialistutbildad
röntgensjuksköterska!
- Jag arbetade som sådan i 16 år,
men blev långtidssjukskriven
på grund av stress. Efter
ett års sjukskrivning
gick jag en utbildning till
friskvårdskonsulent. Jag
fick ett projektarbete för att
förbättra hälsosituationen på
ortopedavdelningen vid lasarettet
här i Kristianstad och fick jättebra
resultat.
Det var av en tillfällighet hon
kom i kontakt med Galaxen
och blev nyfiken på hur man
arbetade. Eftersom Byggpiloten
slutat och preventionsarbetet
skulle utvecklas så anställdes
Charlott på konsultbasis
fram till årsskiftet. I dag
jobbar hon 80 procent som
preventionsinformatör, med
Praktisk Ergonomiuppföljning
och som BAM-utbildare i Region
Syd.
- Det är spännande att lära sig om
en ny bransch och det är extra
kul att det är så framgångsrikt,
säger hon.
Charlott har inte någon tidigare
erfarenhet från byggbranschen,
men försöker komma ut på
arbetsplatserna så mycket som
möjligt.
- Jag frågar mig ofta om arbetet
kanske inte skulle kunna göras
på ett annat sätt, eftersom jag
kanske inte har sett det tidigare.
Jag var till exempel och besökte
en plattsättare med besvär i både
höfter och armar. Han låg på
knä i ett badrum och tvättade
rent fogarna. Han vred sig ett
kvarts varv varje gång för att göra
rent svampen han torkade med.
Ansträngande och inte bra för
honom.
Efter lite undersökningar så
hittade hon en svamp med
förlängningsskaft som gjorde
arbetet betydligt lättare. Märkligt
nog så fanns den på företaget. Det
vara bara det att ingen hade frågat
efter den tidigare!
Det som nu gäller för Charlott
är att komma ut på företagen
och skolorna i regionen och öka
kunskapen om preventionsarbete.
4 | G-nytt | Nr. 1 | 2007 Ladda ner tidningen från www.galaxenbygg.se

Ladda ner tidningen från www.galaxenbygg.se
REGION SYD
”Man kan skita i allt och låsa in sig
i sitt rum. Eller så kan man försöka
förändra världen”
Den 19 maj år 2004 klockan
16.30 gör platschefen Peter
Lindstedt en sista runda på
PEAB-bygget i Klippan, för att se
till att det är låst överallt och att
allt är i sin ordning. Det blåser
en del, men det gör det ju nästan
alltid i Skåne, så det är inget han
funderar särskilt mycket på. Peter
är ensam kvar på arbetsplatsen.
Vad han inte vet är att ovanför
honom, uppe på valvet några
våningar upp, har en stor förpackning
isoleringsmaterial kommit
på driven och rullar över valvet.
Den träffar honom bakifrån över
huvudet och nacken. Som tur är
har han hjälmen på. Efteråt upptäcker
man att hjälmens remmar
satt intryckta i huvudet. Ryggen
är allvarligt skadad och han kan
inte resa sig, bara röra armarna.
Han ringer sin chef som ringer
efter en ambulans. På natten opereras
han på Lunds lasarett.
I oktober hamnar han på Orups
Rehabcenter för ryggmärgsskadade
och i november börjar han
arbetsträna.
- Jag hamnade först på kontor,
men trivdes inte, jag insåg snart
att det inte var min grej, berättar
Peter. Jag ville ut på byggen.
Det var många som höjde på
ögonbrynen när han envisades
med att han skulle tillbaka till
byggarbetsplatser igen. Men det
var även några som trodde på
att skulle vara möjligt, så efter
många diskussioner blev det
också så.
Har man träffat Peter så inser
man snart att detta är en kille som
- Man måste våga och inte vara
rädd för att misslyckas, säger Peter
Lindstedt.
inte accepterar problemen, utan
alltid hittar en lösning.
Han är nu tillbaka hos sin tidigare
arbetsgivare PEAB och är
platschef för ett bygge åt HSB
om sammanlagt 32 villor utanför
Helsingborg. En platschef som är
rullstolsburen, visserligen, men
det är inte något som medför
några egentliga begränsningar i
hans arbete.
Förändringarna som har behövts
är strängt taget inte så omfattande.
En asfalterad platta framför
platschefens bod där han kan
ställa bilen. En ramp. En breddad
toalett. Ett skrivbord som går att
höja och sänka.
Att sedan gubbarna på bygget ser
till att det inte ligger brädbitar
och annat skräp i vägen för Peters
rullstol har bara varit bra för alla
som rör sig på bygget.
Om det finns ställen där Peter
inte kan komma fram så fixar
sig det också. Videokamera eller
digitalkamera löser det problemet.
Dessutom en AC-anläggning
i platschefsboden.
- Förra sommaren var det 35
grader härinne, så då monterades
AC-n in, berättar han. Men 35grader
är faktiskt inte en temperatur
som någon ska behöva jobba i!
Peter betonar att hans arbetsgivare
från början har varit mycket
tillmötesgående och hela tiden
ställt upp och skaffat det som
behövs för att han ska kunna
fungera i jobbet.
- Man måste våga och inte vara
rädd för att misslyckas, säger
Peter Lindstedt. Det finns alltid
lösningar.
Han betonar också hur viktigt det
är att den sociala biten av tillvaron
kan fortsätta att fungera så normalt
som möjligt efter en sådan
här händelse. Nu planerar han att
bygga ett nytt hus där han praktiserar
de erfarenheter han fått från
sin nuvarande bostad.
- Jag har tänkt mycket på hur det
ska vara så att det blir rätt och
passar mig, säger Peter.
Dessutom spelar han golf och
kommer att vara med på handikapp-tourens
SM-tävlingar i sommar.
Han hittade en fiffig rullstol
på nätet som gör detta möjligt.
Han visar en liten sekvens på sin
dator från i vintras där han åker
skidor!
Och han har nyss fått tillökning i
familjen.
- En liten tös, säger han stolt.
- Man kan skita i allt och låsa in
sig i sitt rum. Eller så kan man
försöka förändra världen, säger
Peter.
Det är inget tvivel om vilket alternativ
han har valt.
G-nytt | Nr. 1 | 2007 | 5

REGION SYD
”GALAXEN HAR GJORT
VÄLDIGT MYCKET FÖR MIG”
Det började som utslag
på benen, berättar
Kenneth Lindvall. Det
var år 2003 och jag jobbade i
nordligaste Norge åt Statoil. Jag
var hemma och kollade upp vad
det kunde vara. De sa att det
var psoriasis, vilket jag tyckte
var konstigt. Ingen i släkten
hade haft något sådant. Jag blev
bara sämre och sämre och så
småningom konstaterades att jag
led av reumatisk värk. Jag hade
fruktansvärt ont i lederna och
kunde knappt komma ur sängen
och kunde inte gå.
Eftersom Kenneth var svensk och
jobbade i Norge så komplicerades
sjukskrivningsprocessen. Men
för att göra en invecklad historia
kortare så slutade det hela
med att Kenneth fick kontakt
med Galaxen och Kent Roth på
Malmökontoret. Kent uppmanade
Kenneth att skicka in sina papper
till honom och efter en vända
i anpassningsgruppen blev
Kenneth Galaxare.
I samma veva så hade Kent
läst i tidningen att JM hade
problem med att både material
och maskiner försvann ur
hanteringen. Det var väldigt
stora belopp det handlade om.
Han ringde till JM och undrade
om inte JM skulle behöva en
”bodtomte” som höll lite koll på
deras grejor. De undrade om inte
Kent kunde föreslå någon bra
person för jobbet. Det kunde han.
Detta var i oktober 2005.
- Det här blir nog mitt sista bygge,
säger Kenneth Lindvall när han
hälsar oss välkomna i sin lilla bod
på det stora bygget i Lomma, norr
om Malmö.
Här bygger man 800 lägenheter
Kent Roth Galaxen Syd, Karl Axel Juhlin Länsarbetsnämden och Kenneth Lindvall
utanför ett av husen i Lomma.
vid ”Lomma Beach”, alldeles
vid havet och den vackra
sandstranden. Området beräknas
stå helt klart omkring år 2014 och
då går Kenneth i pension.
- Jag beställer grejor och
maskiner från Cramo. Jag håller
koll på att saker och ting därifrån
också lämnas tillbaka i rätt tid.
Lämnar ut skruvar och muttrar
och allt annat som går åt. Det är
ju en hel del pinaler som behövs
på ett så här stort bygge, berättar
Kenneth.
Han öppnar grindarna på
morgonen och han är den sista
som lämnar arbetsplatsen och
låser på kvällarna.
- Jag håller ordning på det mesta.
Till exempel om en hyresmaskin
går sönder så ser jag till att
den lämnas tillbaka så fort som
möjligt. Man får ju betala hyra
även för en maskin som blir
stående. Tidigare försvann det
grejor, men det är det slut med nu,
så JM har tjänat in en hel del på
att det blivit bättre ordning och
reda, menar Kenneth.
Helt bra är han givetvis inte. Han
har smärtor på morgonen och han
medicinerar. Men han går på gym
två gånger i veckan för att hålla
igång kroppen.
- I bland kan jag vara lite tjurig
på morgonen när jag har värk,
medger han. Då svarar jag bara
med ett ”dra åt helvete”, när
någon kommer och frågar om
någonting. När jag längre fram på
dagen känner mig bättre, blir jag
tvungen att gå en runda på bygget
och be om ursäkt för att jag var så
tvär, skrattar han.
Han minns med fasa den tid han
gick sjukskriven hemma utan
någon att prata med och utan att
träffa folk.
- Jag trivs bra här. Det är skönt
att ha något att gå till. Ibland
när jag har ont så brukar jag
tänka på dem som har det värre
än jag. Som går hemma och är
långtidssjukskrivna och har ont.
Då känns det lite lättare. Galaxen
har gjort väldigt mycket för mig.
Eller för att citera Kent Roth på
Galaxen i Malmö.
- En insatt krona för att få en
människa i jobb, ger en vinst på
fyra kronor till samhället.
6 | G-nytt | Nr. 1 | 2007 Ladda ner tidningen från www.galaxenbygg.se

REGION SYD
”Det är alltid framåt
som gäller”
Karl Axel Juhlin arbetar på
Länsarbetsnämden i Skåne
och sitter med i anpassningsgruppen
där hans uppgift är
att bedöma lönebidraget och
undersöka möjligheterna för
att få fram arbetstekniska hjälpmedel.
- Det är Kent Roth, handläggare på Galaxen i
Malmö, som tar fram lämpliga arbetsplatser och jag
som står för det resterande, skrattar Karl Axel. Han
är mycket imponerad över hur snabbt besluten kan
fattas inom anpassningsgruppen och vilken positiv
anda som råder.
- Det är alltid framåt som gäller. En skada är skedd,
men nu gäller det att hitta lösningar som gör att den
som råkat illa ut kommer tillbaka till arbetslivet.
Karl Axel har ingen tidigare erfarenhet från
byggbranschen, men han trivs med jobbet och det
enda problemet har varit att tränga igenom olika
facktermer vad gäller Galaxenorganisationen, men
det var mest i början.
GALAXENMODELLEN
En yrkesarbetare
inom byggsektorn
som drabbats av
sjukdom eller skada
och inte kan återgå
till sitt ordinarie arbete
blir remitterad
till anpassningsgruppen.
Där utarbetar man
en rehabiliteringsplan
och i många fall
kan man erbjuda en
Galaxenanställning
med lönebidragsplacering
i ett
lämpligt arbete så
att rehabiliteringsplanens
intentioner
förverkligas.
Galaxens uppföljare
Ladda ner tidningen från www.galaxenbygg.se
gör därefter regelbundna besök på arbetsplatsen för att se till att
rehabiliteringen går bra. Lönebidraget till företaget omförhandlas
varje år. Anställningstiden i Galaxen är i allmänhet inte längre än 4
år. Målet är att kunna fortsätta arbeta heltid utan lönebidrag.
Galaxens rehabilitering till arbete ger vinst för alla parter. Samhällets
vinst har kunnat beräknas till cirka 170 000 kronor per år för
varje Galaxenanställd person.
Individen får ökad livskvalitet genom att få återgå i arbete och får
även en högre lön än arbetslöshetsersättningen. Företaget får välutbildad
arbetskraft för en låg kostnad och det företag som remitterar
ett rehabiliteringsfall till anpassningsgruppen får hjälp med att klara
av detta på ett riktigt sätt.
Rätt skyddsglasögon
på rätt plats. Alltid!
De integrerade glasögonen fästes lätt i fodret på
Peltors skyddshjälmar. Glasögonen går enkelt
att skjuta in mellan hjälmskalet och fodret.
Skalmarna är ledade och kan justeras vid
behov. De integrerade glasögonen ligger
tätt mot användarens kinder, och skyddar
effektivt mot partiklar och damm mm.
Finns i färgerna gul, grå och klar.
För information om närmaste återförsäljare, välkommen att kontakta Peltors
kundtjänst på telefon 0370-65 65 65!
www.peltor.eu
G-nytt | Nr. 1 | 2007 | 7

REGION SYD
Roger Göransson är
handläggare vid Galaxens
kontor i Halmstad och
har även hand om Prevention
och Ergonomi och jobbar med
preventionsuppföljning.
Han började inom byggbranschen
redan som 17-åring först på
anläggningssidan och sedan
inom bygg där han jobbade som
betongare. Han blev en duktig
yrkesman och var stolt över sitt
jobb och sina kunskaper i yrket.
Och han älskade den frihet som
byggjobbet gav. Roger hade
aldrig varit sjuk, frånsett en gång
då han brutit foten. Men då var
han snabbt tillbaka och gick och
rensade virke med gipsad fot tills
han var bra nog för att börja med
sitt gamla jobb igen.
Men år 2004 hände något. Roger
fick en betongbask som lossnat,
rakt över nacke och axlar.
Visserligen tom, men tung nog
för att ställa till det. Efter det blev
ingenting sig likt längre. Hela
livet förändrades.
- Jag försökte flera gånger att
komma tillbaka, berättar han,
men det gick bara inte. Smärtorna
”GALAXEN HAR VARIT
EN POSITIV GREJ”
var för stora, så jag fick ge upp
förhoppningarna att komma
tillbaka till mitt gamla jobb. Han
fick nackspärr och armarna
domnade. Ett och halvt år gick
han sjukskriven och vantrivdes
med tillvaron.
- Jag stod till slut inte ut med att
gå hemma med ständig värk.
Så småningom fick han kontakt
med Galaxen i Halmstad och blev
erbjuden att ta över efter Ronny
som kommer att gå i pension.
- Det var verkligen som att ge sig
ut på djupt vatten, att börja som
handläggare, minns Roger. Att
åka ut och prata med gubbarna,
var väl inte så svårt, men
administrationen och att hålla
reda på en massa papper, var jag
inte så van vid. Gå på datakurs!
Allt var nytt, men det vara bara att
lära sig.
Att lära sig att stå och tala inför
en massa folk. Det är svårt. Men
jag börjar vänja mig vid det också.
- Galaxen har varit en positiv grej,
jag har kunnat börja tänka framåt
igen, menar Roger. Och jag
känner att jag nu kan hjälpa andra
- Galaxen har varit en positiv grej, jag har kunnat börja
tänka framåt igen, säger Roger Göransson handläggare
vid Galaxen Syd i Halmstad.
och ge råd om hur man klarar
även svår smärta.
Givetvis finns fortfarande
smärtorna där. Varje morgon
startar han med två starka
värktabletter. Sen måste han ligga
i sängen en halvtimme innan han
kan komma upp ur sängen och få
igång kroppen.
Särskilt besvärligt är det på
vintern. Under våren och
sommaren är det lite lättare
och numera har han lärt känna
sin kropp och att behärska
smärtan. Då och då får han också
kortisonsprutor som hjälper en
hel del, åtminstone en tid.
Frånsett den eviga smärtan så
finns naturligtvis andra problem.
- Det är inte kul om man varit
och köpt 15 säckar matjord till
trädgården och är tvungen att
stå bredvid och titta på, när frun
lastar in dem i bilen. Man inbillar
sig i alla fall att folk glor på en och
man vet vad de tänker.
Jag kan inte bära hem kassarna
från mataffären och inte tvätta
bilen eller klippa gräset längre,
det måste min fru göra.
Det svider en del.
8 | G-nytt | Nr. 1 | 2007 Ladda ner tidningen från www.galaxenbygg.se

Ladda ner tidningen från www.galaxenbygg.se
TEKNIKUTVECKLING
Intressant seminarium om tryckluft
och vakuum inom byggindustrin
Det var mycket entusiastisk stämning
när deltagarna i ett seminarium skildes
åt efter två kreativa och intensiva
dagar.
Man hade då diskuterat
hur man genom
att införa nya
metoder och verktyg kunde
reducera förslitnings- och
belastningsskador inom
byggbranschen.
Det var en blandning av både
teoretiker (en ortoped, två
ergonomer och en teknologie
doktor) samt yrkesfolk. Från
snickare och rörmokare till
betongare och murare.
Bakgrunden är den satsning
på arbetsmiljö och säkerhet
i byggbranschen som AFA
(se nedan) gör. Sammanlagt
20 miljoner kronor satsas för
att undersöka hur ny teknik,
nya metoder med mera, ska
kunna få ner den höga nivån av
arbetsskador inom branschen.
Mellan 4 000 och 5 000 blir
årligen sjukskrivna och många
sjukpensioneras!
För deltagarna på seminariet
gällde att helt förutsättningslöst
diskutera kring frågan om
tryckluft och vakuum kunde
vara en möjlig väg att gå.
Förslagen och ideérna var
många och kreativa. Tryckluft
och vakuum förekommer
redan inom byggbranschen
men kan utvecklas ytterligare.
Tryckluftdrivna verktyg är redan
nu lättare än andra, men kan bli
bättre.
Olle Bobjer från Ergonomidesign,
gav mycket åskådliga
P.O. Axelsson, Byggsäkerhet, Inga Lill
Åhl, snickare Anjo och Lennart Nennedal
NVS lyssnar med spännt intresse.
demonstrationer om hur rätt
utformade verktyg ska se ut.
- Verktyg som ska användas av
yrkesmän ska också utformas
i intimt samarbete med
användarna, menade han.
Några exempel på vad som
diskuterades:
Vid ROT-jobb förekommer
mycket ut-transporter av
rivningsmaterial, gammal puts
och liknande. Tryckluftdrivna
krossar för avfall skulle kunna
vara bra där. Och naturligtvis
möjlighet att suga ut avfallet.
Detta ställer givetvis högre krav
på en bra källsortering
Skivhissar som drivs av tryckluft/
vakuum. Dessa finns redan, men
skulle behöva utvecklas vidare.
Cirkelsågar, kapsågar.
pressmaskiner för rör,
najningsverktyg, plåtregeltång
(ihop-nypare), tång/sax för
att klippa undertaksprofiler,
mindre och lättare spikpistoler,
maskiner för att kapa, klippa
och fästa armeringsjärn, ett höj-
och sänkbart armeringsbord,
höj- och sänkbara bockar stegar
och andra arbetsplattformar,
stämp, limpistoler, vakuumdrivna
anordningar för att lyfta
gipsskivor till vägg.
Detta var några av alla förslag och
ideér som kom fram.
Olle Bobjer, Ergonomidesign, demonstrerar
de ledande principerna för god
design.
Seminariedeltagarna begrundar olika
varianter av penselskaft.
Anna Rasmussen, murare, Skanska,
provar ett mindre ergonomiskt mejselskaft
under övervakning av Henri Leray,
ergonom på Galaxen.
Fakta AFA
AFA Försäkrings huvudsakliga
arbetsuppgift är att administrera
avtalsförsäkringar som är
bestämda i kollektivavtal, eller
andra överenskommelser mellan
arbetsmarknadens parter.
Avtalsförsäkringarna gäller vid arbetsbrist,
sjukdom, föräldraledighet, arbetsskada
och dödsfall. Cirka tre miljoner människor
omfattas av minst en av dessa
försäkringar.
G-nytt | Nr. 1 | 2007 | 9

SKOR OCH FÖTTER
”Ställ mycket höga krav på
Man ska vara mycket rädd om
sina fötter. Särskilt om man har
ett arbete där man bär, går och
står mycket.
Som man gör inom bygg-
branschen till exempel.
Smärtor i ryggen eller höfterna
kan ha sitt ursprung i fel
fotställning.
Riktiga, stabila arbetsskor är
viktigt att tänka på, dessutom
individuellt anpassade fotbäddar,
säger Leg sjukgymnast Mikael
Ekblad.
Mikael Ekblad vet
mycket om fötter. Det
han inte vet om fötter,
behöver man inte bry sig om.
Gissar jag. Från början var han
byggnadssnickare, men en dag
satt han på ett tak och spikade
när det regnade och blåste och
började fundera på om detta var
vad han skulle jobba med fram till
pensionsåldern.
Dessa funderingar ledde till att
han, efter ett antal års studier,
nu jobbar som legitimerad
sjukgymnast med speciellt
intresse för fötter.
- Jag har alltid varit
idrottsintresserad och har sysslat
med allt inom idrottsmedicin,
berättar han. Men jag har även
arbetat inom företagshälsovården.
Under en period gjorde han
gånganalyser åt folk som skulle
skaffa sig ordentliga joggingskor
och upptäckte då att det var
- Det handlar oftast om en felaktig
fotställning. Så kallad pronation,
det vill säga att foten lutar mer eller
mindre inåt, säger Mikael Ekblad.
väldigt många som hade problem
av olika slag. Bland annat löpare
som hade bekymmer med sina
hälsenor.
- Jag upptäckte då att det oftast
handlade om att de flesta, för
att inte säga alla problem hade
sin uppkomst i en felaktig
fotställning. Så kallad pronation,
det vill säga att foten lutar mer
eller mindre inåt, säger Mikael
Ekblad.
Detta orsakar vid belastning
besvär, antingen i knäna, ryggen,
höfterna eller i nacken. Beroende
på att kroppen kompenserar
belastningen av fötterna med
att spänna olika muskler i
andra delar av kroppen. När
han då började leta efter mer
vetenskapliga undersökningar
kring detta fenomen upptäckte
han att det var klent beställt med
den saken.
- All forskning slutar vid knäna!
Helt okänt var givetvis inte
fenomenet. Men tidigare försök
att hitta lösningar hade inskränkt
sig till att stoppa in någon form
av hålfotsinlägg. Dessutom
hade man inte klart för sig att
många besvär, som ont i höfterna
eller knäna, egentligen hade
sitt ursprung i fötterna. Vad
Mikael Ekblad sökte var en
metod att ge foten en stadga
som minskade fotens vinkel och
därmed minskade belastningen
på kroppens övriga muskler och
därmed skapa balans.
I samarbete med företaget Cast
Medical har man tagit fram
en metod för att kunna göra
individuellt anpassade fotbäddar
10 | G-nytt | Nr. 1 | 2007 Ladda ner tidningen från www.galaxenbygg.se

era arbetsskor”
som korrigerar pronationen
(inåtvinklingen) och ger kroppen
bättre balans.
- Det är mycket viktigt att det
görs en individuell utprovning
av fotbäddarna. Höger- och
vänsterfot är inte anatomiskt lika
och resten av fotbädden måste
vara perfekt utformad för den
individuella foten, menar Mikael
Ekblad.
Vi jobbar efter ett medicinskt
koncept som börjar med
en intervju om individens
smärtproblem. Sen görs en
undersökning av fötter och
underben. Därefter gör vi en
videoinspelning och analys av
steg-isättning, på löpband.
Sedan görs ett fotavtryck under
Ladda ner tidningen från www.galaxenbygg.se
fungerande belastning. Separat
för varje fot. Fotavtrycken
skickas sedan för tillverkning av
fotbädden.
- Vi arbetar med ett nätverk av
sjukgymnaster, naprapater och
kiropraktorer som vi har utbildat
och som finns över hela landet,
påpekar Mikael Ekblad.
Efteråt gör man dessutom en
uppföljning och kollar resultatet
av de nya fotbäddarna.
- Och det är häpnadsväckande,
säger Mikael Ekblad. Flera
studier på arbetsplatser visar på
cirka 50 procent förbättring efter
några månaders användning.
Under några dagar samlades
unga byggnadsarbetare i Göteborg
för att få veta mer om Praktisk
Ergonomi och Prevention.
Där höll Mikael Ekblad en genomgång
av hur viktigt det var
att har rätt på fötterna.
Till vänster undersöker han en
av deltagarna.
Nedan t. v. begrundas ett fotavtryck.
Efteråt var intresset stort och
det fanns många frågor. Nedan.
SKOR OCH FÖTTER
FAKTA OM FÖTTER
• 70 – 80 procent har en avvikande
fotställning.
• Foten belastas med 2-3 gånger
kroppsvikten när man går.
• Foten har 26 ben. 57 leder och 108
ledband. Det är mycket som kan gå fel!
• Smärtor i andra delar av kroppen kan
bero på fel belastning i fötterna.
PRONATION
Foten lutar mer eller mindre inåt.
G-nytt | Nr. 1 | 2007 | 11

VERKTYG
HULTAFORS SATSAR
Hultafors förknippas kanske mest med
den klassiska tumstocken i trä, som
har suttit i alla blåställ sedan urminnes
tider.
Nu gör man en inbrytning i markna-
den för handverktyg med ergonomisk
utformning. Dessutom satsar man på
stegar och arbetskläder.
Vi kom ut på marknaden
med de nya knivarna för
ett år sedan och de går
som tåget, säger Håkan Carlsson
produktchef på Hultafors.
En bra förklaring till den framgången
är säkerligen att man
gick mycket omsorgsfullt tillväga
innan man släppte ut knivarna
på marknaden. Man tog hjälp av
proffsen/användarna. Studerade
hur de arbetade, lyssnade på
önskemål och försökte identifiera
behoven. Så tog man fram prototyper
som testades, justerades
och testades igen tills man hittade
det rätta utförandet. Slutresultatet
blev en serie av knivar som är
anpassade efter hur folk faktiskt
jobbar.
- Vi skickade sen ut cirka 20
tusen av de nya knivarna till olika
hantverkare i hela Norden tillsammans
med ett frågeformulär
för att få veta om vi låg rätt med
produkterna. Och vi fick otroligt
mycket positiva svar, säger en
stolt Håkan Carlsson.
Sortimentet omfattar nu sju olika
knivar för olika yrkeskategorier.
Eller åtta om man tar med kniven
för kabelskalning som finns för
både höger- och vänsterhänta.
Eftersom knivarna oftast tar slut
före slidan kan man även köpa
kniv i ”lösvikt” med bara en papphylsa
över bladet.
- Hultafors nya knivar för yrkesfolk har gjort kanonsuccé berättar Håkan Carlsson
produktchef på Hultafors.
Linda Andrén, med en bakgrund som byggnadsingenjör, är den som håller i produktutvecklingen
av stegarna.
Förutom att Hultafors numera
är ägare till välkända Snickers
arbetskläder så har man även
fogat Wibe Stegar till sortimentet.
Linda Andrén, med en bakgrund
som byggnadsingenjör, är den
som håller i produktutvecklingen
av stegarna.
- För mig är det viktigt att vi förbättrar
av våra stegar, på samma
sätt som med knivarna, genom att
ta kontakt med användarna. Produktutvecklingen
av stegarna ska
ske ute på arbetsplatserna, menar
hon. Dessutom ser hon gärna att
ett bra samarbete med Galaxen
kommer till stånd.
Eftersom stegar, eller snarare
att man utför arbete från stegar,
är en orsak till många olyckor är
utbildning en viktig sak, anser
Linda Andrén.
På Hultafors hemsida, www.hultafors.se
under rubriken infocenter
finns några korta filmsekvenser
som ger bra information om vad
man ska tänka på när det gäller
handhavandet av stegar.
- För det första måste man kontrollera
att stegen inte är skadad.
Våra stegar är typgodkända och
testade, men är en stege skadad
så ska den kasseras, hävdar Linda
Andrén. Dessutom ska man se
till att använda de olika tillbehör
som finns för att ge stegen bättre
stadga. Till exempel stödben för
att ge stadga, glidskydd eller
toppstöd. På en del stegar är detta
standard.
Men de ska ju användas också!
12 | G-nytt | Nr. 1 | 2007 Ladda ner tidningen från www.galaxenbygg.se

Johan Schelen, Uppsala, Jonny Sävegren, Järfälla,
Conny Johansson, Göteborg, Håkan Andersson, Hörby och
Kjell Lindholm, Skutskär sliter i vårsolens glans med sitt
grupparbete.
Galaxens preventions-
utbildningar rullar på över
landet. Vi var med när ett
gäng träffades på Byggnads
fina kursgård Rönneberga som
ligger på Lidingö.
De skulle vara med om
en tvådagars nivå 1utbildning.
Denna kommer
senare att följas av ytterligare
gnuggning (nivå 2) vilket leder
till att man blir Certifierad
Preventioninformatör.
Det var 16 byggnadsarbetare från
Gällivare i norr till Malmö i söder.
- Belastningsskador är ett
stort problem inom bygg-
och anläggningssektorna,
Ladda ner tidningen från www.galaxenbygg.se
Preventionen
bygger vidare
påpekade Kjell Johansson,
arbetsmiljöombudsman på
Byggnads. 70 procent av alla
arbetsrelaterade sjukskrivningar
är belastningsskador, och så har
det sett ut i många herrans år.
Trots aktiviteter och kampanjer
för att få bukt med problemet
Håkan Sollander, Sundsvall,
Ulf Normark, Gällivare och Anders
Forsström, Göteborg diskuterar hur
tävlingsmoment kommer in i jobbet.
Är det bra eller dåligt?
PREVENTIONSUTBILDNING
finns det kvar.
Han menade att man måste få
ner informationen på individnivå
och trodde att Galaxens
prevetionssatsning skulle kunna
vara en väg som skulle leda till
bättre resultat.
- Belastningsskador tar många år
att jobba upp och när man börjar
känna att kroppen protesterar,
är det ofta för sent, menar Kjell
Johansson. Därför är det viktigt
att jobba rätt och tänka efter före.
Efter Kjell Johanssons inledning
var det så dags för Henri Leray att
dra i gång undervisningen som
baseras på boken Prevention och
Praktisk Ergonomi.
Deltagarna fick även arbeta i
grupper och diskutera olika
problem för att hitta lösningar och
åtgärder.
G-nytt | Nr. 1 | 2007 | 13

BYGGARBETSMILJÖ I RYSSLAND
I Ryssland är arbetsmiljöarbetet lika
noggrant utformat som i Sverige. I varje
fall i teorin. Byråkratin är omfattande i
Ryssland och kräver en rad godkända
handlingar från olika myndigheter.
Nordiska byggföretag har namn om sig
att följa de strikta reglerna i landet.
är ett svenskt
JGB byggbolag som
varit verksamt i S.t Petersburg
sedan 1994. Företaget har sitt
ryska huvudkontor i centrala S:t
Petersburg.
- Vi köper genomgående tjänster
från ryska underleverantörer,
berättar Conny Jonsson, en av
företagets chefer i Ryssland.
JGB är just nu verksamt i St:
Petersburg med att bygga ett
fyrstjärnigt hotell i den centrala
delen av staden. Hotellet planeras
att stå färdigt under hösten 2007.
- Skyddsarbetet är väsentligt,
säger Anders Eriksson, en annan
av cheferna vid JGB. Vi kan
nog sägas ha ett grundmurat
gott rykte inom detta område
i S:t Petersburg. Vi har aldrig
hittills varit med om en allvarlig
arbetsplatsolycka.
- Det är självklart mycket att
tänka på, säger Conny Jonsson.
Galaxenverksamheten fortsätter sitt
framgångsrika arbete. 2006 utgör
inget undantag. Resultatet sporrar
naturligtvis till att utveckla det goda
arbete som utförs runt om i landet.
Under år 2006 har 659
funktionshindrade byggnadsarbetare
fått anpassade arbeten
genom Galaxens försorg. 360
av dessa kom till Galaxen från
arbetslöshet. Att Galaxens
handläggare/uppföljare lyckas
- Att jobba med svenskar känns tryggt,
säger Andrej. Arbetsskyddet är viktigt
- det är ju om oss anställda det handlar.
Skyddsräcken ska sättas upp,
området ska inhägnas på ett
säkert vis, allt för att hålla undan
obehöriga, barn och tonåringar
men exempelvis också lösa
hundar, som är en vanlig syn här i
S:t Petersburg.
Conny Jonsson berättar att
JGB har infört, en för ryska
förhållanden ovanlig rutin,
nämligen en daglig skyddsrond
med sina underleverantörer. Varje
dag görs en inspektion för att
kontrollera att arbetarskyddet
fungerar och att reglerna följs.
Vi möter två av de anställda hos
underleverantörerna Andrej
Petrovits och Oleg Siderov som
har varit verksamma här i snart
tre månader.
- Att jobba med svenskarna känns
ibland mycket krävande, säger
Andrej. Men samtidigt vet vi
sedan gammalt att det är tryggt.
Jag har varit med förr, så jag
vet hur svenska byggare tänker
- och de tänker rätt! De är ju oss
anställda de värnar, det känns
bra.
- Jämfört med många ryska
byggarbetsplatser är denna av
hög standard, säger Andrej. Ett
ryskt byggföretag med brister i
arbetarskyddet borde ta sig en
kurs hos JGB. Men å andra sidan,
de vet nog i grund och botten
vad som gäller, men det är deras
hållning som brister, de bryr sig
inte, och är relativt slarviga.
- Många ryska byggare präglas
av en sorts snålhet som bedrar
visheten. Bra arbetsskydd är ju
bra för slutresultatet, fortsätter
Oleg. Vi jobbar bättre om vi
jobbar under trygga villkor.
Ryssland är dock flexibelt och
förändras ständigt. I framtiden
lär fler ryska byggarbetsplatser
än idag, betona detta med
skyddsarbete.
STAFFAN RINGSKOG
Fina siffror för Galaxen
hitta placeringsföretag åt denna
kategori är anmärkningsvärt
bra gjort. I detta sammanhang
riktas även en tacksamhetens
tanke till alla Länsarbetsnämnder,
Försäkringskassan och de
engagerade läkare som är oss
behjälpliga i processen.
Under året har 519 lämnat
sin galaxenanställning och
av dessa har 237 tyvärr slutat
beroende på brist på anpassade
arbetsuppgifter. Glädjande
nog har dock 185 personer fått
ordinarie jobb i byggbranschen
och 22 anställning utanför
byggsektorn. Fem personer har
också lämnat Galaxen för att
påbörja utbildning.
CentralGalaxens mål är att minst
35 procent av dem som under
året lämnar Galaxen får ordinarie
arbete utan lönestöd, påbörjat
utbildning eller ordinarie pension.
Under året uppnåddes hela 50.3
procent!
14 | G-nytt | Nr. 1 | 2007 Ladda ner tidningen från www.galaxenbygg.se

NY VD PÅ GALAXEN ÖST
Galaxen är en viktig organisation som
gör något konstruktivt, säger Bengt
Bergqvist, ny vd på Galaxen Öst.
Ladda ner tidningen från www.galaxenbygg.se
G alaxen
Öst byter inte bara till
nya lokaler utan de har även fått
en ny vd. Bengt Bergqvist tog plats i
vd-stolen i april.
- Jag håller nu på att sätta mig in
i jobbet, berättar han. Men den
senaste tiden har mest präglats
av praktiska frågor. Tidigare
hyrde vi möbler och utrustning av
Byggmästarföreningen i Stockholm
eftersom det var i deras lokaler
vi satt. Nu måste vi köpa nytt och
installera oss här, så det har varit
en hel del att stå i innan vi kunde
komma igång.
Bengt Bergqvist har tidigare arbetat
på Arbetsförmedlingen, bland annat
på Byggförmedlingen och har haft
mycket kontakt med Galaxen.
- Jag hade alltid gillat Galaxen och
dess arbete, säger han. Så när jag
fick en förfrågan om jag skulle kunna
tänka mig att bli chef för Galaxen
Öst så funderade jag förstås en stund
innan jag bestämde mig, men det var
lätt gjort.
- Det känns bra och det ska bli
spännande att vara med att utveckla
Region Öst.
- Galaxen är en viktig organisation
som gör något mycket konstruktivt
genom att skapa alternativa vägar
tillbaka till jobb, för dem som har
slitit ut sig. Branschen behöver sin
arbetskraft, särskilt i dessa tider,
säger Bengt Bergqvist.
NY ADRESS TILL REGION ÖST!
Gustavslundsvägen 34
167 51 Bromma
Tunnelbanan eller tvärbanan
till Alvik
G-nytt | Nr. 1 | 2007 | 15

Arbesko sponsrar
det svenska
yrkeslandslaget.
MODELL 350
– HA EN FANTASTISKT SKÖN DAG PÅ JOBBET!
Aluminiumtåhätta. Ventilerande konstruktion. Mjukt spiktrampskydd.
De smarta detaljerna är många på Arbeskos modell 350. Allt syns inte.
Men märks. Modell 350 är en byggsko med böjligt spiktrampskydd
– dessutom lätt, luftig och fantastiskt skön.
Prova själv. Upptäck sen den trendiga sportdesignen. Den syns...
Ovandel: Fullnarvigt impregnerat skinn, luftig Dynatec, slitskydd av Keprotec ® i tån.
Foder: Ventilerande Smartec ® Air Plus. Fotbädd: Bindsula med stålskena i hålfoten för
stöd och stabilitet, hel Poliyou ® inläggssula, Energy Gel för suverän stötupptagning, mjukt
spiktrampskydd. Slitsula: PU. Läst: Mycket rymlig. Skyddsklass: EN ISO 20345, S1 P.
Övrigt: Aluminiumtåhätta, mjukt spiktrampskydd utan metall. Storlekar: 35-47.
Finns hos återförsäljare över hela landet. Utvecklas och tillverkas av Arbesko. Tfn: 019-30 66 00. www.arbesko.se
16 | G-nytt | Nr. 1 | 2007 Ladda ner tidningen från www.galaxenbygg.se
www.npp-reklam.se