Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål

More documents

Recommendations

Info

dan miljömålsarbetet och även vattendistriktens arbete är svårt att omsätta till den egna verksamheten. Mer att läsa om SveMins miljöarbete SveMin hemsida (www.mining.se). SveMin etiska regler. Metaller – i samhälle och miljö. Metaller & Mineral. Metaller och mineral i människans tjänst. Metals in society and in the environment. Landner & Reuther (2004). Dammsäkerhetspolicy för SveMins medlemsföretag. Gruvrevyn 2005. 35
Lundin Mining Det här är Lundin Mining Lundin Mining är en mineralprospekterare och producent av basmetaller. Koncernen har sitt huvudkontor i Vancouver i Kanada och den verkställande ledningen sitter i Stockholm. Lundin Minings aktier är noterade på Torontobörsen och på AMEX och de svenska depåbevisen är noterade på börsen i Stockholm. Bolagets inriktning är att upptäcka och förvärva högkvalitativa mineralfyndigheter som kan utvecklas till gruvor med hög lönsamhet och låga kostnader. Lundin Mining fokuserar på zink och koppar men är också intresserat av andra metaller, exempelvis nickel. Vid slutet av år 2006 hade Lundin Mining ungefär 1 500 anställda med cirka 320 medarbetare i Sverige och 245 på Irland och den resterande delen i Portugal. År 2006 var produktion av zink cirka 171 300 ton, av koppar 89 200 ton, av bly 45 100 ton samt av silver 2,5 miljoner ounces. Intäkterna var 539,7 MUSD och resultat var 152,9 MUSD. Lundin Minings målsättning är att prospektera efter mineraler och att utvinna metaller på ett kostnadseffektivt och miljöanpassat sätt, med hälsa och säkerhet för bolagets medarbetare som nyckelvärden. Koncernens vision är att maximera aktieägarvärdet genom att bygga ett gruv- och mineralprospekteringsföretag med målet att växa till en världsledande metallproducent. För att realisera sin vision följer Lundin Mining följande strategi: Optimering av existerande gruvverksamhet. Brownfield-prospektering nära existerande gruvor. Greenfield-prospektering i Sverige, Portugal, Irland och Spanien.. Finansiella investeringar i projekt. Fortsatta förvärv av gruvor i drift samt utvecklings- och prospekteringsprojekt. Bolaget äger två gruvor i Sverige (Zinkgruvan, Storliden), en på Irland (Galmoy) och en i Portugal (Neves-Corvo). Zinkgruvan, som är en zink-bly-silverfyndighet, förvärvades 2004 och är en av Sveriges största zinkgruvor under jord. Gruvan har varit i kontinuerlig drift sedan 1857 och har en förväntad återstående livslängd om cirka 20 år. Underjordfyndigheten Storliden (zink och koppar) som ligger i Skelleftefältet togs i drift år 2002 och har varit ett dotterbolag till Lundin Mining sedan 2005. Gruvan planeras stänga under slutet av 2007 då malmreserverna sannolikt kommer att vara utbrutna. Produktionen i Galmoy startade år 1997 och zink är den viktigaste metallen med bly och silver som biprodukter. Galmoygruvans förväntade livslängd är fyra år med möjligheten att tillkommande mineraltillgångar kan stödja verksamheten under ytterligare ett år. Sedan hösten 2006 ingår också den portugisiska koppar-zinkgruvan Neves-Corvo i Lundin Mining.Gruvan har en förväntad kvarvarande livslängd om cirka 16 år. Lundin Mining driver också två betydande gruvprojekt, Aljustrel och Ozernoe. Aljustrel, som ligger i södra Portugal, är planerad att starta under hösten 2007 och kommer att producera zink, bly och silver. Företaget äger också 49 procent i en betydande zink-blysilverfyndighet i den ryska republiken Burjatien öster om Bajkalsjön. Planering och arbete för att konstruera ett dagbrott har påbörjats och produktionsstart är planerad till 2009. Geografiskt domineras prospekteringsportföljen av Sverige, Portugal och Irland. Lundin Mining har också intressen i bland annat Eritrea, Iran och Kanada. 36
Page 2 and 3: Innehåll Sammanfattning 3 Förord
Page 4 and 5: Sammanfattning Syftet med studien v
Page 6 and 7: Så här genomfördes undersökning
Page 8 and 9: Näringslivets miljöarbete och Sve
Page 10 and 11: Har vi då blivit klokare och mer u
Page 12 and 13: Miljömålen bör inte vara ”rist
Page 14 and 15: I takt med att miljöproblemen änd
Page 16 and 17: Byggindustrin 15
Page 18 and 19: Byggindustrin och miljön Energi oc
Page 20 and 21: kan dock resultera i att man exempe
Page 22 and 23: Peab Det här är Peab Peab är ett
Page 24 and 25: Miljöbedömningarna görs utifrån
Page 26 and 27: Framtidsfrågor Under 1980- och 199
Page 28 and 29: är dock mycket tydlig och Skanska
Page 30 and 31: SveMin Det här är SveMin SveMin r
Page 32 and 33: Framtida miljöfrågor Frågor som
Page 34 and 35: SveMins etiska regler Andra frivill
Page 38 and 39: Lundin Mining och miljön Verksamhe
Page 40 and 41: Yttre och inre drivkrafter samt egn
Page 42 and 43: LKAB Det här är LKAB Det statligt
Page 44 and 45: Framtida miljöfrågor En spektakul
Page 46 and 47: LKAB och Sveriges miljömål Sverig
Page 48 and 49: Svensk Handel Det här är Svensk H
Page 50 and 51: Se över EU:s avfallsdefinition och
Page 52 and 53: Ahlsell AB Det här är Ahlsell AB
Page 54 and 55: Ahlsell och Sveriges miljömål Fle
Page 56 and 57: Ställa miljökrav på sortimentet
Page 58 and 59: Yttre och inre drivkrafter samt egn
Page 60 and 61: Scandic Det här är Scandic Scandi
Page 62 and 63: Framtidsfrågor Scandic kommer att
Page 64 and 65: IT och telekomindustrin 63
Page 66 and 67: applikationer utvecklas skulle de d
Page 68 and 69: kommunicera miljöinnehållet i pro
Page 70 and 71: krav. Elektronikbranschen tog sig a
Page 72 and 73: TeliaSonera Det här är TeliaSoner
Page 74 and 75: strerar de övergripande frågorna
Page 76 and 77: Plast- och kemiindustrin 75
Page 78 and 79: Plast- och kemiindustrin och miljö
Page 80 and 81: kemisk produkt som är klassificera
Page 82 and 83: Satsning på undervisningssystemet
Page 84 and 85: Framtidsfrågor För Akzo Nobel - s
Page 86 and 87:
Perstorp Group Detta är Perstorp G
Page 88 and 89:
Perstorp och miljömålen På konce
Page 90 and 91:
Skogsindustrierna Det här är Skog
Page 92 and 93:
arter skyddas. Sammanfattningsvis l
Page 94 and 95:
der 2004 tilldelades svenska skogsb
Page 96 and 97:
Skogindustrierna och Sveriges milj
Page 98 and 99:
Koncernen anger också mer långsik
Page 100 and 101:
Miljölagstiftning och andra styrme
Page 102 and 103:
Resurshushållning som avser exempe
Page 104 and 105:
Södra hamnade i hetluften under 19
Page 106 and 107:
del av ett internationellt system f
Page 108 and 109:
Stålindustrin 107
Page 110 and 111:
Fokus på forskning Det svenska st
Page 112 and 113:
Vatten Vatten används framförallt
Page 114 and 115:
Som resultat av målen har bransche
Page 116 and 117:
Mer att läsa om Jernkontorets milj
Page 118 and 119:
också efter att minska nickelinneh
Page 120 and 121:
Minskade utsläpp till luft och vat
Page 122 and 123:
Har hög kompetens om våra anlägg
Page 124 and 125:
visningen granskas av externa revis
Page 126 and 127:
Sveriges Hamnar Det här är Sverig
Page 128 and 129:
Framtida miljöfrågor Det totala t
Page 130 and 131:
Sveriges Hamnar och Sveriges miljö
Page 132 and 133:
Sedan många år tillbaks arbetar S
Page 134 and 135:
Miljöledningssystem Miljöchefen s
Page 136 and 137:
Varbergs hamn Det här är Varbergs
Page 138 and 139:
ställs i ISO 9000 och ISO 14001. L
Page 140 and 141:
Teknikföretagen Det här är Tekni
Page 142 and 143:
Yttre och inre drivkrafter samt egn
Page 144 and 145:
BT Products Det här är BT Product
Page 146 and 147:
Miljöledningssystem Målet är att
Page 148 and 149:
Materialanvändning Tetra Paks för
Page 150 and 151:
Det kan vara naturligt för de loka
Page 152 and 153:
Framtidsfrågor Viktiga framtidsfr
Page 154:
www.svensktnaringsliv.se storgatan
show all

Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?