Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål

Innehåll 

Sammanfattning 3 

Förord 4 

Så här genomfördes undersökningen 5 

Bakgrund 5 

Urval av branscher och företag 5 

Styrgrupp för projektet 6 

Anslutande projekt 6 

Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål 7 

Regeringen har det övergripande ansvaret för miljömålen 7 

Näringslivets roll i arbetsprocessen kring miljömålen 7 

Så såg Nutek och näringslivet på Sveriges miljömål år 1999 8 

Så ser näringslivet på Sveriges miljömål – resultat från undersökning år 2007 9 

Med sikte på framtiden 11 

Processerna kring miljömålsarbetet bör ses över 11 

Det här skulle Miljömålsrådet kunna göra med inriktning på näringslivet 11 

Det här skulle näringslivet kunna göra med inriktning på miljömålen 12 

Miljöarbetet i undersökta branscher och företag 12 

Byggindustrin 15 

Sveriges Byggindustrier 16 

Peab 21 

Skanska 24 

Gruvindustrin 28 

SveMin 29 

Lundin Mining 36 

LKAB 41 

Handel och hotell 46 

Svensk Handel 47 

Ahlsell AB 51 

ICA 54 

Scandic 59 

IT och telekomindustrin 63 

IT-Företagen 64 

Sharp Electronics Nordic 68 

TeliaSonera 71 

Plast- och kemiindustrin 75 

Plast och Kemiföretagen 76 

Akzo Nobel Skoghall 82 

Perstorp Group 85 

Skogsindustrin 88 

Skogsindustrierna 89 

SCA Östrand massafabrik 96 

Södra 102 

1

Stålindustrin 107 

Jernkontoret 108 

Sandvik Materials Technology 116 

SSAB Oxelösund 120 

Transportindustrin 124 

Sveriges Hamnar 125 

Stockholms Hamnar 130 

Varbergs Hamn 135 

Verkstadsindustrin 138 

Teknikföretagen 139 

BT Products 143 

Tetra Pak 146 

AB Volvo 152 

Bilderna i rapporten är hämtade från branschorganisationernas och företagens hemsidor samt olika 

typer av informationsmaterial. Några originalfotografier är tagna av Torbjörn Brorson och några 

av fotografierna i delrapporten om Stockholms Hamnar är tagna av Christer Lagereke. 

2

Sammanfattning 

Syftet med studien var att undersöka hur ett antal branscher och företag ser på sitt miljöarbete, 

vilka drivkrafter som är viktiga, samt vilken roll Sveriges miljömål spelar i företagens 

arbete. Rapporten utgör Svenskt Näringslivs bidrag till den fördjupade utvärderingen 

av miljömålsarbetet som Miljömålsrådet ska redovisa för regeringen 1 april 2008. Avsikten 

har varit att beskriva den nuvarande situationen och komma med konstruktiva förslag 

till utveckling av miljömålsarbetet. Undersökningen genomfördes under vintern 2006- 

2007 och omfattade intervjuer med 29 branschorganisationer och företag. 

Näringslivets miljöarbete har mognat och det har vuxit fram ett helhetsperspektiv på miljöfrågorna 

och många företag har tagit till sig begreppet hållbar utveckling. Drivkrafterna för 

ökade ambitioner på miljöområdet är oftast en kombination av lagstiftning, egna insikter, 

affärsmässiga överväganden, varumärkesbyggande samt krav från kunder och samhälle. 

Nuförtiden är det relativt vanligt att företagen deltar i olika frivilliga initiativ som rör miljö, 

sociala förhållanden och arbetsmiljöfrågor och redovisar sitt arbete i miljö- och hållbarhetsredovisningar 

eller i bolagets årsredovisning. 

I samband med intervjuerna framkom det många synpunkter på näringslivets roll i miljömålsarbetet, 

myndigheternas roll, processerna kring miljömålsarbetet och miljömålens 

utformning: 

De undersökta branscherna och företagen är i grunden positiva till att Riksdagen 

ställer upp långsiktiga miljömål. Näringslivet anser att Miljömålsrådets aktiviteter för 

att fortlöpande mäta och följa upp miljökvaliteten är viktiga. Man fann det också positivt 

att miljömålsarbetet medfört ökad samverkan mellan myndigheterna. 

Näringslivet har en viktig roll i arbetet för ett ekologiskt hållbart samhälle. Undersökningen 

visar att de undersökta företagen utnyttjar sina kunskaper och möjligheter för 

att direkt eller indirekt bidra till att målen uppfylls. 

Sveriges miljömål är aktivt integrerade i miljöledningssystemet hos ett fåtal av de 

undersökta företagen. Det vanligaste är att målen fungerar som en ”kompass” för det 

långsiktiga miljöarbetet. Undersökningen visar inte på någon koppling mellan framgångsrikt 

miljöarbete i ett enskilt företag och företagets relation till Sveriges miljömål. 

Miljömålen uppfattas som samhällets och politikernas mål samt myndigheternas verktyg. 

Miljömålen är inte och skall inte heller vara juridiskt bindande för enskilda företag. 

Ett antal företag upplever att det hos miljömyndigheterna råder oklarhet om hur man 

ska hantera miljömålen i relation till det regelstyrda tillsynsarbetet. 

Miljömyndigheterna verkar ha svårt att ta till sig vad företagen genomför på miljöområdet. 

Med ett stort antal nationella miljömål och delmål samt regionala och lokala mål blir 

det svårt för företagen att orientera sig och göra prioriteringar. En annan svårighet är 

att delmålen är formulerade på många olika sätt. 

Harmonisering av lagstiftning och miljömål är viktigt på både EU- och global nivå. 

Företagen lever i en konkurrensutsatt värld och Sveriges ambitioner på miljöområdet 

måste gå i rimlig takt jämfört med omvärldens ambitioner. 

En av avsikterna med undersökningen var att branscher och företag skulle bidra med 

konstruktiva förslag till hur processen kring miljömålen skulle kunna förbättras: 

Konsekvenserna för näringslivet av miljömålen måste utredas bättre. 

Remisstiderna av myndigheternas miljömålsrapporter skall vara rimliga så relevanta 

kommentarer kan ges. 

Näringslivet bistår gärna Miljömålsrådet i arbetet att tillsammans med myndigheter 

skapa nätverk och forum för dialoger kring miljömålen. Här finns det exempel där förståelsen 

ökar på båda sidor och miljöfrågorna kan drivas framåt. 

Det finns en koppling mellan ”miljö och affärer”. Här kan näringslivet bidra med kunskaper 

och initiativ som visar att systematiskt miljöarbete är lönsamt – både för samhället 

och företagen. 

Denna studie bekräftar många av de synpunkter som framkom i en rapport från Nutek 

(1999). 

3

Förord 

Riksdagsbeslutet om Sveriges miljökvalitetsmål (fortsättningsvis Sveriges miljömål) kom 

år 1999. Målen beskriver tillståndet i miljön, för ett samhälle som sett ur ett ekologiskt 

perspektiv bedöms ha en hållbar utveckling, och tanken är att de 16 målen ska uppnås 

inom en generation. För att göra målen mer användbara i samhället har de preciserats i ett 

antal delmål. Regeringen har utsett ett tjugotal myndigheter med särskilt sektorsansvar att 

bidra till miljömålsarbetet. Här kan det röra sig om aktiviteter i form av exempelvis information, 

uppföljning och analys. 

Omställningsarbetet mot ett ekologiskt hållbart samhälle kräver insatser av många olika 

aktörer. Nutek konstaterade i sin utredning år 1999 att det är näringslivet och konsumenterna 

som i slutänden måste stå för huvuddelen av det praktiska genomförandet. Det är 

därför viktigt att näringslivets synpunkter beaktas i miljömålsarbetet och att genomförandet 

av miljömålen kommer till stånd under rimliga ekonomiska villkor för små och stora 

företag. Svenskt Näringsliv finns representerat i Miljömålsrådet och i en av dess beredningsgrupper. 

I övrigt kan inte näringslivsperspektivet sägas genomsyra miljömålsarbetet, 

d v s vi saknar analyser av näringslivets förutsättningar och möjligheter att bidra till 

uppsatta miljömål. 

Under årens lopp har näringslivets sätt att arbeta med miljöfrågorna förändrats. Från att 

från början inriktat sig på att uppfylla miljölagstiftningen arbetar de flesta företag nuförtiden 

aktivt med miljöfrågorna i ett brett perspektiv. Trycket från den nationella och internationella 

miljölagstiftningen finns kvar men har kompletterats med starka krav från anställda, 

aktieägare, kunder och andra intressenter. Miljöarbetet har blivit en affärsmässigt 

viktig fråga och numera lyfts även aspekter som rör hållbar utveckling fram. Många företag 

har förstått vikten av att systematisera och kommunicera sitt miljöarbete. Detta märks 

speciellt tydligt genom att mer än hundratusen företag i världen har valt att införa certifierade 

miljöledningssystem. I Sverige växer hela tiden antalet företag som valt att certifiera 

sitt miljöledningssystem och antalet certifierade organisationer är för närvarande närmare 

4000. Som bakgrund till det strategiska miljöarbetet är det enskilda företaget naturligtvis 

intresserat av att förstå det nuvarande tillståndet i miljön och vilken roll den egna verksamheten 

har i sammanhanget. Utifrån företagets förutsättningar kan ledningen sedan 

utarbeta strategier som bidrar till långsiktigt hållbar utveckling och tillväxt. Detta gäller 

ekonomi, miljö och sociala förhållanden. I sammanhanget kan Sveriges miljömål fungera 

som referenspunkt för företagens långsiktiga miljöarbete. 

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka hur ett antal branscher och företag 

ser på sitt miljöarbete, vilka drivkrafter som är viktigast, samt vilken roll Sveriges miljömål 

spelar i företagens arbete. Rapporten utgör Svenskt Näringslivs bidrag till den fördjupade 

utvärderingen av miljömålsarbetet som ska presenteras år 2008. Avsikten har 

varit att beskriva den nuvarande situationen och komma med konstruktiva förslag till 

utveckling av processen kring miljömålen. Undersökningen visar inte på någon koppling 

mellan framgångsrikt miljöarbete i ett enskilt företag och företagets relation till Sveriges 

miljömål. 

Stockholm september 2007 

Göran Norén Inger Strömdahl 

Chef Näringspolitik Ansvarig för Miljöpolicies 

Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv 

goran.noren@svensktnaringsliv.se inger.stromdahl@svensktnaringsliv.se 

4

Så här genomfördes undersökningen 

Bakgrund 

Inför den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål år 2008 beslöt Svenskt Näringsliv 

och ett antal branschorganisationer att gemensamt ta fram information som beskriver 

näringslivets miljöarbete och synen på miljömålen. Informationsinsamlingen har bestått 

av följande moment: 

Sammanställning av information från branschorganisationernas hemsidor samt olika 

rapporter och publikationer. Intervjuer med representanter för ett antal branschorganisationer. 

Intervjuer med ett antal företag som representerar respektive bransch. 

Informationsinsamling om företagens miljöarbete från olika öppna källor, exempelvis 

miljö- och hållbarhetsredovisningar, tidningsartiklar, presentationer och undersökningar. 

Urval av branscher och företag 

Undersökningen genomfördes under vintern 2006-2007 och omfattade nedanstående 

branschorganisationer och företag. Urvalet av företag gjordes i samverkan med respektive 

branschorganisation och avsikten var att två företag skulle representera varje bransch. 

Flertalet av företagen är aktiva i branschföreningens miljökommitté eller motsvarande, 

och det viktigaste kriteriet var att de skulle vara ”representativa” för branschen. Detta 

innebär att olika verksamheter i respektive bransch skulle finnas med samt att geografisk 

spridning skulle eftersträvas. Företagen valdes inte ut med avsikten att representera frontlinjen 

i vad det gäller miljöarbete inom sin bransch. De flesta av de undersökta företagen 

är stora och flertalet bedriver en internationell verksamhet. 

Bransch Branschorganisa- Företag Intervjuad person på 

tion 

företaget* 

Byggindustrin Sveriges Byggindu- PEAB Marianne Hedberg 

strier Skanska Staffan Söderberg 

Gruvindustrin SveMin 

Lundin Mining Manfred Lindvall 

LKAB Anders Lundkvist 

Handel och Svensk Handel Ahlsell AB Charlotta Rasmusson 

hotell 

ICA Kerstin Lindvall 

Scandic Jan-Peter Bergquist 

IT och telekom- IT-Företagen Sharp Nordic Thomas Hedin 

industrin 

TeliaSonera Cathrine Karagianni 

Plast- och ke- Plast & Kemiföreta- Akzo Nobel Skoghall Helena Davidsson 

miindustringen Perstorp Group Margareta Midenstam 

Skogsindustrin Skogsindustrierna SCA Graphic Sundsvall Roine Morin 

Södra Roland Löfblad 

Stålindustrin Jernkontoret Sandvik Materials Technology Karin Östman 

SSAB Oxelösund Klas Lundbergh 

Transportindu- Sveriges Hamnar Stockholms Hamnar Gun Rudeberg 

strin 

Varbergs Hamn Lo Wallgren 

Verkstadsindu- Teknikföretagen BT Products Agneta Ring 

strin 

Tetra Pak Agneta Melin 

AB Volvo Inge Horkeby 

* Vid flera av intervjuerna ingick ytterligare personer vid företaget eller branschorganisationen. 

Intervjuerna omfattade 1 – 3 timmar och inkluderade vid de flesta tillfällen ett besök på 

anläggningen. I några fall genomfördes telefonintervjuer. Frågorna var inriktade på följande 

huvudområden: 

Verksamhetens miljöpåverkan – då, nu och i framtiden. 

Genomförda och planerade åtgärder för att minska miljöpåverkan. 

Drivkrafter för miljöarbetet – då, nu och i framtiden. 

Hur miljöarbetet är organiserat. Förekomsten av miljöledningssystem och synen på 

systemen. 

Miljölagstiftningens roll – då, nu och i framtiden. Andra styrmedel som påverkar 

verksamheten. 

5

Kommunikation av miljöarbetet. Miljö- och hållbarhetsredovisningar 

Egna initiativ på miljöområdet. Samarbete med andra organisationer, exempelvis 

branscher, forskning, samhälle och skolor. 

Frivilliga åtaganden, exempelvis GRI, Global Compact, etc. 

Synen på kopplingen mellan Sveriges miljömål och verksamhetens miljöarbete. Förslag 

till förbättringar av arbetsprocessen kring miljömålen. 

Varje intervju sammanfattades i en rapport som företaget och branschorganisationen fick 

tillfälle att kommentera och korrigera. Den föreliggande rapporten innehåller samtliga 

delrapporter och en sammanfattande analys av hur de intervjuade organisationerna ser på 

Sveriges miljömål. Analysen har arbetats fram i samråd med projektets styrgrupp. 

Styrgrupp för projektet 

Styrgruppen har letts av Inger Strömdahl vid Svenskt Näringsliv. Övriga medlemmar har 

varit Anders Normann (Plast&Kemiföretagen), Lars-Åke Lindahl (SveMin), Gudrun 

Bågstam (Teknikföretagen), Helen Axelsson (Jernkontoret), Christina Wiklund (Skogsindustrierna), 

Ewa Thorslund (IT-företagen), Danielle Freilich (Sveriges Byggindustrier), 

Anders Klingström (Sveriges Hamnar), samt Inger Soldéus (Svensk Handel). Torbjörn 

Brorson har tillsammans med Inger Strömdahl genomfört projektet. 

Anslutande projekt 

Under 2006-2007 genomförs två anslutande projekt som kompletterar den föreliggande 

undersökningen: 

Sveriges miljömål – Bra för Sverige, lönsamt för företagen. Studien finansieras av 

NUTEK och har som mål att undersöka hur små- och medelstora företag ser på sitt 

miljöarbete och Sveriges miljömål. Vidare skall projektet resultera i en ”inspirationsskrift” 

som beskriver kopplingen mellan miljö och affärsnytta. I en enkät kommer 

cirka 1500 företag att besvara frågor kring miljöarbete. NUTEK kommer att använda 

resultaten i sin sektorsrapport till Miljömålsrådet. 

Industrins miljöarbete – Myt eller verklighet, del III. Studien finansieras av Miljömålsrådet 

och genomförs av forskare på Internationella Miljöinstitutet (IIIEE) vid 

Lunds Universitet. Studien är en uppföljning av de undersökningar som genomfördes 

under 1992 och 1999. Cirka 300 företag inom sex branscher slumpas fram med hjälp 

av SCB:s register och VD, produktionschef eller miljösamordnare intervjuas via telefon 

om företagets miljöarbete. Mottagare för rapporten är Miljömålsrådets kansli. 

Torbjörn Brorson ingår i samtliga projekt och bevakar att projekten kompletterar varandra. 

Inger Strömdahl ingår i referensgruppen till NUTEK-projektet. 

6

Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål 

Regeringen har det övergripande ansvaret för miljömålen 

Sveriges miljömål är antagna av Sveriges Riksdag och regeringen har det övergripande 

ansvaret för målen. Miljömålsrådet samordnar miljömålsarbetet och har som uppgift: 

att regelbundet informera regering och riksdag om landets miljökvalitet i anslutning 

till de av riksdagen fastställda miljömålen, 

att följa upp och utvärdera landets miljöarbete, dess utveckling och trender, 

att samordna informationsinsatser från miljömålsmyndigheterna, 

att övergripande samordna regional anpassning av miljökvalitetsmålen, 

att fördela medel till miljömålsuppföljning, miljöövervakning och viss internationell 

rapportering. 

Miljömålsrådet följer löpande upp arbetet och i juni varje år publiceras en uppföljningsrapport 

(DeFacto). Vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet, där 

rådet gör bedömningar och föreslår åtgärder. Utvärderingen används därefter som en del 

av underlagen till regeringens miljöproposition. Den ska ge underlag till riksdagen om 

huruvida miljömålen, delmålen eller styrmedlen inklusive lagstiftning behöver revideras. 

I Miljömålsrådet ingår företrädare för centrala myndigheter och länsstyrelser. Svenskt 

Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, Lantbrukarnas riksförbund, Miljöförbundet 

Jordens Vänner och Svenska Naturskyddsföreningen deltar som experter. Samarbetet 

syftar till att på bred front driva arbetet för att nå miljömålen. Länsstyrelserna ansvarar för 

det regionala miljömålsarbetet. De beslutar om regionala delmål och samordnar uppföljningen 

av dessa. Många kommuner utvecklar lokala miljömål och strategier. 

Näringslivets roll i arbetsprocessen kring miljömålen 

De av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen beskriver det samhälle som skall uppnås 

inom en generation från och med beslutet 1999. För att göra målen mer användbara i 

samhället har de preciserats i ett antal delmål. Målen och delmålen beskriver inriktningen 

på landets samlade miljöarbete. För att målen ska nås krävs insatser från alla i samhället 

och näringslivet har en viktig roll tillsammans med andra aktörer. Miljömålen är inte 

direkt bindande för näringslivet som helhet, inte heller för en enskild sektor eller för ett 

enskilt företag. Miljöbalken utgör det legala styrmedlet för näringslivets miljöarbete. 

Många verksamheter omfattas av den individuella tillståndsprövningen vilket innebär att 

tillstånd och villkor ges utifrån vad som bedöms vara bästa möjliga teknik. 

För att miljömålen ska uppnås krävs förutom de legalt bindande kraven också frivilliga 

insatser från näringslivets sida. Det frivilliga miljöarbetet förutsätter en konstruktiv dialog 

mellan näringslivet och statsmakterna på olika nivåer. 

Näringslivet deltar i arbetsprocessen kring miljömålen genom att Svenskt Näringsliv har 

en expertfunktion i Miljömålsrådet samt en representant i beredningsgrupperna till rådet. 

På regional nivå har enskilda företag bjudits in av vissa länsstyrelser att delta i diskussioner 

kring de regionala miljömålen. Genom sitt miljöarbete påverkar näringslivet på olika 

sätt utfallet av ett antal av miljömålen. Möjligheterna att uppnå vissa av miljömålen beror 

därför på förutsättningarna för näringslivet att bidra med aktiva insatser. Det är viktigt att 

näringslivets synpunkter beaktas i miljömålsarbetet och att genomförandet av miljömålen 

kommer till stånd under rimliga ekonomiska villkor för små och stora företag. 

7

Så såg Nutek och näringslivet på Sveriges miljömål år 1999 

I regeringsbeslutet år 1998 gavs Nutek ett särskilt sektorsansvar för ekologiskt 

hållbar utveckling i näringslivet samt ett ansvar för att utarbeta miljörelaterade 

sektorsmål. I det senare ingick att Nutek skulle föreslå åtgärder för den egna 

verksamheten och också föreslå åtgärder för hur näringslivets miljöarbete bör 

utvecklas för att nå målen. Nutek skulle också beräkna de samhällsekonomiska 

konsekvenserna av åtgärderna. 

I rapporten ”Näringslivets miljöarbete. Miljökvalitetsmål och sektorsansvar”, som publicerade 

1999, beskrivs läget i verkets arbete för att stimulera näringslivets miljöanpassning. 

Bakgrunden till rapporten utgjordes bland annat av dialoger med olika industribranscher. 

Många av de frågeställningar som diskuterades 1999 återkommer i olika former i 

den föreliggande undersökningen. Nutek-rapporten innehåller många intressanta kommentarer: 

Nutek konstaterar att ”verket varken bör eller kan ta på sig rollen att föreskriva vad 

enskilda företag eller näringslivet ska göra. Risken för dubbla roller är uppenbar”. 

”Det bästa sättet för Nutek att ta det särskilda sektorsansvaret är att utifrån sin näringspolitiska 

roll bidra till att inom sina kärnområden skapa goda förutsättningar för 

näringslivets, i första hand de mindre företagens, miljöanpassning”. 

”Svenskt näringsliv och hela samhället är i högsta grad beroende av att fortsatt ännu 

bättre kunna konkurrera på den internationella marknaden. Svenska miljöambitioner 

inom miljöpolitiken måste drivas i internationella fora”. 

”Det miljödrivna företagandet kan bli en stark hävstång för tillväxt och förnyelse i 

näringslivet och därmed bli en stark tillväxtmotor för svensk ekonomi”. 

”Industrins ökande användning av miljöledningssystem och miljörelaterade verktyg 

(exempelvis LCA) visar att förändringsarbetet har rätt riktning även om effektens 

storlek är svår att kvantifiera”. 

”Enligt Nutek:s mening måste med nödvändighet omställningsarbetet ses långsiktigt, 

vara väl genomtänkt och i allt väsentligt kunna genomföras i samförstånd mellan 

samtliga aktörer. Näringslivet och konsumenterna är de som ytterst i praktisk handling 

måste stå för genomförandet”. 

I branschdialogerna, som omfattade kemiindustrin, IT-branschen, skogsindustrin, gruv-, 

järn- och stålindustrin, verkstadsindustrin, livsmedelindustrin, samt små och medelstora 

företag, framkom ett antal synpunkter och önskemål. Några av de viktigaste redovisas 

här: 

Utsläppen till miljön från svensk industri har minskat markant under de senaste 20-25 

åren. Därmed inte sagt att alla branscher har nått så långt som det går att komma. 

Det förekommer målkonflikter inom miljöpolitiken. 

Det är viktigt att verka för en harmonisering av miljöåtgärder och ett beaktande av de 

tre dimensionerna ekonomi, ekologi och sociala hänsyn. 

De nationella miljömålen har så lång tidshorisont att det är svårt för företagen att 

målsätta sin egen verksamhet i relation till dem. 

Det är önskvärt att företagen får erkännande hos miljömyndigheterna för sitt strukturerade 

miljöarbete. 

En ökad tydlighet i de nationella satsningar och målen efterlyses. Miljökvalitetsmålen 

har alla förutsättningar att kunna fungera som en sporre och ledstjärna för företagen. 

Detta förutsätter givetvis att de konkretiseras och förtydligas på ett sådant sätt att 

målgruppen kan relatera till dem och ta dem till sig. 

Information och kunskapsöverföring lyfts fram som ett kriterium på framgång. Detta 

gäller inte minst de små och medelstora företagen. 

Det är viktigt att ta fram rationella mått (indikatorer) för att veta vilka eller vilken typ 

av förändringar som behövs i samhället för att miljömålen ska nås. Här behövs det 

indikatorer som kan användas av de enskilda företagen för verksamhetsstyrningen 

men som också kan sammanställas och användas av branscher och samhället i stort. 

8

Har vi då blivit klokare och mer upplysta under de senaste sju åren och har näringslivet 

förändrat sitt synsätt på Sveriges miljömål? Låt oss ta del av erfarenheter och synpunkter 

från undersökningen år 2007. Nedan ges ett antal sammanfattande kommentarer men den 

intresserade läsaren rekommenderas att ta del av bransch- och företagsrapporterna som 

innehåller information om utvecklingen på miljöområdet och synen på Sveriges miljömål. 

Så ser näringslivet på Sveriges miljömål – resultat från undersökning år 

2007 

Miljöarbetet startade vid olika tidpunkter 

Tidpunkterna för när det ”moderna” miljöarbetet i företagen inleddes varierar 

mellan olika branscher och företag. De tillverkande företagen anser att införandet 

av miljöskyddslagen och tillståndsprövningarna, som inleddes under 

1970-talet, ställde helt nya krav på företagens sätt att arbeta med miljöfrågorna. 

Det är också under 1970- och 1980-talet vi ser tydliga minskningar i utsläppen från 

många industrier. Andra viktiga milstolpar i de tillverkande företagens miljöarbete är 

införandet av miljöledningssystem och framväxten av miljö- och hållbarhetsredovisningar. 

Tidsskalan för miljöfrågorna i tjänsteföretagen och byggindustrin ser något annorlunda ut. 

Drivkrafterna för att komma igång med ett strukturerat miljöarbete kan ligga i en enskild 

händelse, vara ett resultat av ökande miljökrav från kunder och omgivningen, påverkas av 

ledningens engagemang, eller att man ser en tydlig koppling till företagets affärsidé eller 

värderingar. I många fall är det en kombination av dessa faktorer. I byggbranschen och 

tjänsteföretagen blev miljöfrågorna mer tydligt profilerade under 1990-talet. Även här 

kom miljöledningssystem och miljöredovisningar att få betydelse, men många av företagen 

lägger också stor vikt på tjänstens eller produktens miljöpåverkan. 

Miljöarbetet har breddats och nya drivkrafter har kommit in 

Miljöarbetet i de undersökta branscherna och företagen har breddats sedan 1990-talet och 

omfattar numera en helhetssyn på de direkta och indirekta miljöaspekterna. Det är sannolikt 

ett antal omständigheter som samspelar när det gäller det förändrade synsättet men 

följande omständigheter bör framhållas: 

Den ökande globaliseringen där många företag numera har produktionsanläggningar, 

underleverantörer och kunder över hela världen. 

Miljölagstiftningen som på flera områden blivit alltmer inriktad på företeelser som 

sträcker sig utanför ”fabriksporten”. Exempel på detta är lagstiftning som rör produkter, 

producentansvar, kemikalier och avfall. På senare år har exempelvis EUlagstiftningen 

utvecklats inom dessa områden. 

Krav från exempelvis kunder, marknad och massmedia om att företagen skall redovisa 

miljöprestanda. Kraven ökar på att man ska visa hur man hanterar anslutande frågor, 

exempelvis företagets samhällsansvar. 

Införande av miljöledningssystem. Här utgör begreppen ”direkta och indirekt miljöaspekter” 

viktiga utgångspunkter för utformningen av miljöledningssystemet. Standarden 

har därmed hjälpt många företag att komma till insikt om att miljöfrågorna 

måste hanteras i ett brett perspektiv, ett helhetsperspektiv. 

Frivilliga initiativ på miljöområdet. Inom näringslivet har det tagits fram många 

handlingsprogram, verktyg och standarder som företagen frivilligt kan ansluta sig till. 

Exempel på detta är Global Reporting Initiative (GRI), World Business Council for 

Sustainable Development (WBCSD), kemiindustrins program Responsible Care (Ansvar 

& Omsorg), system för certifiering och märkning av skogsråvara (FSC, PEFC), 

frivilliga program för produktomsorg inom olika branscher och IT-miljödeklaration. 

Insikten om att miljö- och hållbarhetsfrågorna kan ha stor betydelse för företagets 

ekonomi och varumärke har ökat. Ökande krav på att miljörisker ska redovisas i företagets 

förvaltningsberättelse. 

9

De undersökta företagen ligger långt framme 

Flera av de undersökta företagen kan betraktas som föregångare på miljöområdet. Sedan 

många år har man i dessa företag en uttalad miljöstrategi och tillhör den grupp av företag 

som genom olika aktiviteter visar vägen för andra. Detta gäller både inom den egna branschen 

och i ett större sammanhang. Övriga företag tillhör kanske inte den yttersta eliten 

men genomför ett gediget miljöarbete och har goda insikter om företagets roll i samhället 

och möjligheterna att bidra till miljöförbättringar. 

Ingen koppling mellan framgångsrikt miljöarbete och Sveriges miljömål 

Samtliga undersökta branscher och företag är väl informerade om Sveriges miljömål. 

Miljömålen kommer in i miljöarbetet på olika sätt och följande grupper av företag kan 

urskiljas: 

Sveriges miljömål är kända men inte integrerade i verksamheten. En del av dessa 

företag ”sneglar på miljömålen för att stämma av inriktningen på miljöarbete”. 

Sveriges miljömål används i samband med tillståndsansökningar och miljökonsekvensbeskrivningar. 

Här kan det vara myndigheterna eller en anlitad konsult som 

rekommenderar att företagets miljöpåverkan skall belysas i relation till ett eller flera 

miljömål. 

Företaget har tagit in Sveriges miljömål i sitt miljöledningssystem. Dettasker 

exempelvis när man identifierar sina betydande miljöaspekter eller när man sätter 

egna miljömål. Här försöker man utnyttja regionala och lokala miljömål som i flera 

fall är mer konkreta än de nationella målen. 

Företaget har tagit in Sveriges miljömål i sitt miljöledningssystem och redovisar 

frivilligt sitt miljömålsarbete. Som en del av sin miljöredovisning, eller på annat 

sätt, visar företaget hur man arbetar med miljömålen (ofta de regionala målen) och 

vad man åstadkommer i relation till målen. 

Undersökningen visar inte på någon koppling mellan framgångsrikt miljöarbete i ett enskilt 

företag och företagets relation till Sveriges miljömål. Exempelvis har flera av spjutspetsföretagen 

i mycket liten utsträckning beaktat miljömålen i sitt strategiska arbete. För 

de företag som arbetar aktivt med Sveriges miljömål fungerar 

målen som referenspunkt snarare än pådrivande faktor. 

Många synpunkter från branschorganisationer och företag 

I samband med intervjuerna framkom det många synpunkter på 

näringslivets roll i miljömålsarbetet, myndigheternas roll, processerna 

kring miljömålsarbetet och miljömålens utformning. Nedan 

redovisas de viktigaste och kompletterande synpunkter och detaljer 

finns i bransch- och företagsrapporterna. Man kan konstatera 

att många synpunkter stämmer väl överens med vad som framkom 

i Nutekrapporten från år 1999: 

I huvudsak är alla överens om att det är bra med en långsiktig 

miljöstrategi för Sverige och att det tagits fram miljömål. 

Man är också överens om att näringslivet har en viktig roll i 

arbetet för ett ekologiskt hållbart samhälle. 

De företag som aktivt integrerat Sveriges miljömål i sitt miljöledningssystem 

tycker att arbetssättet fungerar bra och ger 

stöd åt det långsiktiga miljöarbetet. Miljömålen tycks dock 

inte ha någon styrande och pådrivande effekt på dessa företag. 

Med 16 miljömål, mer än 70 delmål och ett stort antal regionala mål, blir det svårt för 

företagen att orientera sig och göra prioriteringar. En ytterligare svårighet är att delmålen 

är formulerade på så många olika sätt. Några delmål anger effekt, resultat eller 

miljökvalitet, såsom det var tänkt, medan många delmål mer är att betrakta som miljöpolitiska 

mål eller handlar om åtgärder. För ökad tydlighet och kommunicerbarhet 

är det ur näringslivets synpunkt önskvärt med en omfattande rensning i floran av 

delmål. Det är viktigt att målen är konkreta och mätbara. 

10

Miljömålen bör inte vara ”ristade i sten”. Att omformulera målen och rucka på tidsplanerna 

efterhand som ny kunskap kommer fram måste vara möjligt. 

Det är vanligt att miljömålen uppfattas som samhällets och politikernas mål och 

myndigheternas verktyg. 

Många företag arbetar på en internationell arena och för en global koncern kan det 

därför vara svårt att lyfta Sveriges miljömål in i den globala strategin. För enskilda 

anläggningar i Sverige kan målen dock få betydelse. 

Miljömyndigheterna verkar ha svårt att ta till sig vad företagen genomför och att 

premiera frivilliga åtgärder på miljöområdet i relation till miljömålen. 

Ett antal företag upplever att hos miljömyndigheterna råder oklarhet om hur man ska 

hantera miljömålen i relation till det regelstyrda tillsynsarbetet. 

Några företag upplever att arbetet med miljömålen på regional och lokal nivå stagnerat 

på senare tid. Även den dialog som initialt inleddes med näringslivet upplevs ha 

avstannat. 

Branschorganisationerna och företagen pekar på riskerna med konflikter mellan miljömålen 

och andra mål i samhället. 

Branschorganisationerna och företagen påpekar att dubbla styrmedel på miljöområdet 

ej bör förekomma. 

Många företag arbetar med de tre dimensionerna i hållbar utveckling. Kopplingen 

mellan miljömålsarbetet och hållbar utveckling är inte tydlig för företagen. 

Harmonisering av lagstiftning och miljömål är viktigt på både EU- och global nivå. 

Företagen lever i en konkurrensutsatt värld och Sveriges ambitioner på miljöområdet 

måste gå i rimligt takt jämfört med omvärldens ambitioner. 

Med sikte på framtiden 

Processerna kring miljömålsarbetet bör ses över 

Miljömålsarbetet har bidragit till förbättrad statistik på miljöområdet. Vi ser att en viktig 

uppgift för Miljömålsrådet är att fortlöpande tillhandahålla relevant information om miljökvaliteten 

i landet samt att tillhandahålla nödvändig statistik genom förbättrad samverkan 

mellan myndigheterna. Ur näringslivets synvinkel är en positiv aspekt av miljömålsarbetet 

att samverkan mellan ett stort antal myndigheter förefaller ha ökat. 

I arbetet med den fördjupade utvärderingen av miljömålen har Miljömålskansliet under en 

lång tidsperiod samlat ett stort antal personer från myndigheterna i syfte att arbeta med 

visioner och med att utarbeta förslag till åtgärder och styrmedel som bedöms nödvändiga 

för att nå de nationella miljömålen. Från näringslivets sida förutsätter vi att relevanta 

konsekvensanalyser av förslagens inverkan på näringslivet utförs. 

Processerna kring miljömålsarbetet bör ses över. Näringslivet bör få en tydligare roll som 

remissinstans för utvecklandet av delmål, uppföljning av miljömålen och andra aktiviteter 

vilka kan få stor betydelse för branscher och enskilda företag. Remisser av myndigheternas 

miljömålsrapporter måste ges rimliga tidsramar för att näringslivet ska hinna ge relevanta 

synpunkter. 

Det här skulle Miljömålsrådet kunna göra med inriktning på näringslivet 

Ställ gärna upp delmål för samhället och låt näringslivet utnyttja sina kunskaper och 

möjligheter för att bidra till att målen uppfylls. Målen skall inte vara legalt bindande 

utan skall ses som ”vägvisare” för företagen. 

Konsekvenserna för näringslivet av genomförandet av miljömålen är oftast inte alls 

eller ofullständigt utredda. Här skulle Miljömålsrådet kunna bidra med att konsekvensbeskrivningar 

tas fram på ett systematiskt sätt. 

Det stora antalet delmål är svårt att hantera. Se därför över antalet delmål och hur de 

är formulerade. Tydligare prioritering av vissa delmål under avgränsade tidsperioder 

skulle underlätta för näringslivet. 

I de fall där företagen deltagit i dialog kring regionala och lokala miljömål ökar förståelsen 

och engagemanget i arbetet. Sådana aktiviteter bör stimuleras. Det är viktigt 

11

att dialogen kring miljömålen frikopplas från det ordinarie tillsynsarbetet. Det är också 

viktigt att det rör sig om en dialog och inte ensidig information från myndigheternas 

sida. 

Säkerställ rimliga remisstider av myndigheternas miljömålsrapporter så att näringslivet 

ges en god möjlighet att kunna ge relevanta synpunkter. 

Det här skulle näringslivet kunna göra med inriktning på miljömålen 

De flesta företag berörs av ett antal av Sveriges miljömål. I de många fall rör det sig om 

en handfull av målen men i några fall är det mer än tio av målen som är aktuella. Miljömålen 

skulle därför på ett naturligt sätt kunna utgöra en av många drivkrafter i företagens 

miljöarbete, exempelvis när man identifierar sina betydande miljöaspekter. Nedan ges 

några exempel på hur näringslivet i stort och enskilda företag skulle kunna bidra till miljömålsarbetet: 

Den främsta insatsen gör näringslivet genom att företagen bedriver ett aktivt miljöarbete 

och bidrar till hållbar tillväxt i samhället. 

Det finns ett antal företag som tagit till sig miljömålen i sitt miljöarbete och sin 

miljökommunikation. Erfarenheter av att använda miljömålen – exempelvis i 

samband med identifieringen av betydande miljöaspekter i ett miljöledningssystem – 

skulle kunna spridas vidare både inom näringslivet och till myndigheter. 

Näringslivet bistår gärna Miljömålsrådet i arbetet att tillsammans med myndigheter 

kunna skapa nätverk och forum för dialoger kring miljömålen. Här finns det exempel 

där förståelsen ökar på båda sidor och miljöfrågorna kan drivas framåt. 

Miljöledningssystem skapar systematik för att hantera yttre drivkrafter i miljöarbetet. 

Här skulle näringslivet tydligare kunna visa hur man kan skapa kopplingar mellan 

Sveriges miljömål och företagets miljöledningssystem. 

Det finns en koppling mellan ”miljö och affärer”. Här kan näringslivet bidra med 

kunskaper och initiativ som visar att systematiskt miljöarbete är lönsamt – både för 

samhället och företagen. Nutek driver sedan länge ett antal projekt med den här inriktningen. 

Miljöarbetet i undersökta branscher och företag 

Från insikt och ansvarstagande till helhetsperspektiv 

Samhällets och näringslivets miljöhistoria har beskrivits på många ställen och med många 

olika infallsvinklar. De flesta är säkert överens om att den moderna miljödebatten startade 

på 1960-talet. Ett antal akuta miljöproblem blev uppenbara för politiker, journalister och 

vanliga människor. Mycket av kunskapen fanns redan där men den var mer eller mindre 

dold i olika forskningsrapporter. Det krävdes därför människor med förmågan att lägga 

ihop, se helheten och dra slutsatser för att kunskaperna skulle nå ut. En av dem var Rachel 

Carson som med boken ”Tyst vår” (1962) gjorde klart för mänskligheten att allt inte 

stod rätt till. 

Till en början var stora delar av industrin avvaktande till miljöfrågorna men insikterna 

ökade efterhand. Miljölagstiftningen – som växte fram under 1970-talet i många länder – 

katalyserade förändringar i samhällets och industrins synsätt på vad som kunde anses 

acceptabelt för miljön. Det var åtskilliga företag som anträdde en lång och mödosam resa 

och det var inte alltid som man hade samma åsikt som miljömyndigheterna, massmedia 

och miljöorganisationerna. Under resans gång passerades olika stationer som i ljuset av 

historiens erfarenheter numera beskrivs genom begreppen ”dilution”, ”end-of-pipe”, 

”clean technology” och ”sustainable development”. Utspädning kan faktiskt vara en acceptabel 

lösning på vissa miljöproblem och det finns massor av väl fungerande filter och 

reningsanläggningar som tar hand om föroreningarna vid utsläppspunkten. Det blir dock 

allt vanligare att företagen av miljö- och affärsmässiga skäl utvecklar mer och mer effektiva 

tekniska lösningar. Ofta vill man producera mer och snabbare och detta resulterar 

samtidigt i bättre hushållning med material och energi – vilket är fördelaktigt ur miljösynpunkt. 

12

I takt med att miljöproblemen ändrade karaktör så ändrades också näringslivets angreppssätt 

för att lösa dem. Miljöperspektiven har blivit en allt viktigare strategisk fråga. I det 

industriella miljöarbetets begynnelse var de ofta en fråga för specialister för att allteftersom 

ha kommit att bli en fråga för företagsledningen. Tidigt engagerade sig ett antal 

svenska företag tillsammans med dåvarande Industriförbundet i ett gemensamt projekt 

1990 – 1994 det sk produktekologiprojektet. Dess mål var att utveckla en generell arbetsmodell 

på ett företagsbegripligt språk för bedömning av en produkts miljöpåverkan 

under dess hela livscykel – från råvaruutvinning och förädling, tillverkning, transport och 

distribution, produktanvändning och omhändertagande av uttjänta produkter; genom återanvändning, 

återvinning av material och energi till slutlig avfallshantering. Svenska företag 

har härigenom tidigt vunnit viktiga erfarenheter av att arbeta med sk livscykelanalyser. 

Livscykelperspektivet eller helhetsperspektivet är oerhört viktigt internt inom företagen 

i samband med produkt- och processutvecklingen. 

Under 1990-talet blir det allt tydligare att många företag tog miljöansvaret på allvar. 

Trycket från konsumenterna, kunderna, investerarna och andra intressenter blir allt viktigare. 

Vidare flyttas fokus alltmer mot produkternas miljöpåverkan och intresset ökar för 

vad som händer i de länder där företagen utvinner råvaror, har dotterbolag eller underleverantörer. 

Kravet på transparens ökar och olika former av miljöredovisningar blir vanliga. 

Vidare tas det på internationell nivå fram standarder som ger vägledning till företag 

och andra organisationer hur man kan organisera, genomföra och kommunicera sitt miljöarbete. 

ISO 14000-serien är exempel på standarder som fått stort genomslag över hela 

världen och för närvarande är mer än 120 000 företag certifierade enligt ISO 14001, varav 

närmare 4000 i Sverige . 

År 2007 är många av miljöproblemen ännu inte lösta och företagen arbetar vidare med 

frågorna inom ramarna för sina miljöledningssystem eller på annat sätt. Miljöarbetet har 

mognat och det har exempelvis blivit vanligt att företagen skapar övergripande verksamhetssystem 

och integrerar miljöfrågorna i affärsverksamheten. Under de senaste tio åren 

har det också vuxit fram ett helhetsperspektiv och begreppet hållbar utveckling har börjat 

tillämpas i vardagsarbetet. I en global ekonomi är det många som diskuterar företagens 

makt och initiativ och här gäller det för företagen att skapa trovärdighet. 

Drivkrafterna är i många fall en kombination av lagstiftning, egna 

ambitioner, affärsmässiga överväganden, varumärkesbyggande 

och krav från kunder och samhället. Nuförtiden är det relativt 

vanligt att företagen frivilligt redovisar miljöprestanda – men 

också hur verksamheterna påverkar de sociala förhållandena 

och den ekonomiska tillväxten i de länder man verkar. 

För den intresserade läsaren finns en överskådlig 

beskrivning av hur miljöfrågorna har utvecklats i företagen 

i boken ”Från defensiva till proaktiva. Företag och hållbar 

tillväxt” (Svenskt Näringsliv, 2002, kan laddas ned från 

www.svensktnaringsliv.se). Boken användes som 

näringslivets inspel till den första fördjupade 

utvärderingen av miljömålsarbetet år 2004. 

13

Många viktiga initiativ på miljöområdet i näringslivet 

Den föreliggande undersökningen ger en bild av hur ett trettiotal branscher och företag 

hanterar miljöfrågorna i vardagsarbetet samt hur de ser på drivkrafter och hinder i arbetet. 

De enskilda delrapporterna från svenska basnäringar som ”skogen” och ”stålet” såväl som 

från olika tjänsteföretag visar på ett stort engagemang och mognad i sättet att hantera 

frågor som rör hållbar utveckling. Trevlig fortsatt läsning och låt dig inspireras av de 

många goda exemplen på framgångsrikt miljöarbete, önskar projektgruppen för ”Näringslivets 

miljöarbete och Sveriges miljömål”. 

14

Byggindustrin 

15

Sveriges Byggindustrier 

Det här är Sveriges Byggindustrier 

Sveriges Byggindustrier (BI) är byggsektorns bransch- och arbetsgivarförbund med cirka 

2 700 medlemsföretag (bygg-, anläggnings- och specialföretag). Branschföreningen skall 

bidra till en stabilt hög och hållbar tillväxt samt sunda marknadsvillkor 

och tidsenliga medarbetarrelationer inom hela 

byggsektorn. Det innebär bland annat att BI skall: 

Verka för fri företagsverksamhet, en väl fungerande 

marknadsekonomi och goda näringsvillkor i övrigt på 

byggmarknaden. 

Verka för väl fungerande lönebildnings- och regelsystem 

på arbetsmarknaden. 

Med kraft tillvarata medlemsföretagens intressen och 

driva för medlemsföretagen gemensamma frågor. 

Fungera som kompetenscentrum för medlemsföretagen. 

BI:s verksamhetsinriktning, mål och strategier inriktas mot 

de övergripande områdena ”moderna medarbetarrelationer” 

och ”branschens anseende”. Branschföreningen skall också 

arbeta för en väl fungerande byggmarknad där områdena 

anläggningsbyggande, bostadsbyggande, företagsutveckling, kompetensförsörjning och 

miljö anses som viktiga. Vad det gäller miljöfrågorna skall verksamheten ska inriktas på 

att utveckla förutsättningarna för och stödja byggföretagens arbete med såväl yttre som 

inre miljö. Målet är att få enkla, stabila och effektiva miljöregler för byggföretagen. Strategierna 

är att: 

Verka för att EU:s kemikalielagstiftning REACH blir ändamålsenlig för byggföretagen. 

Verka för att BASTA blir ett framgångsrikt verktyg för att fasa ut särskilt farliga ämnen 

i byggvaror. 

Verka för att lagstiftningen om avfall i Sverige och i EU underlättar arbetet med återvinning 

av byggavfall. 

Verka för att villkoren för energieffektiviseringen av bebyggelse skapar affärsmöjligheter 

för byggföretagen. 

Fullfölja arbetet med Kretsloppsrådet genom samverkan med andra organisationer. 

Viktigt bidrag till Sveriges ekonomiska utveckling 

Byggverksamheten ger ett väsentligt bidrag till landets ekonomiska utveckling. Investeringar 

i byggnader och anläggningar leder till efterfrågan på varor och tjänster inom 

många andra delar av samhällsekonomin under en lång period. Byggmarknadens andel av 

bruttonationalprodukten (BNP) ligger runt 10 procent per år varav investeringarna ligger 

runt 7 procent. I näringslivet fanns cirka 870 000 företag år 2004 och drygt 60 000 sin 

verksamhet inom byggindustrin. Branschen kännetecknas av en stor andel små företag 

och år 2004 hade endast 12 procent av företagen fler än 4 anställda. Företagen fördelar 

sig på ett antal olika verksamhetsområden där de större företagen oftast kan erbjuda flertalet 

av tjänsterna. De mindre företagen är oftast specialiserade inom något av verksamhetsområdena. 

Andelen egenföretagare är ungefär 20 procent. Flertalet av de sysselsatta 

är arbetare eftersom byggindustrin är en hantverksbetonad bransch. 

Verksamhetsområde Antal företag 

Mark- och grundentreprenörer 8 000 

Bygg- och anläggningsentreprenörer 21 000 

Bygginstallationsfirmor (el, VVS m.fl.) 15 000 

Slutbehandling av byggnader (byggnadssnickeri, golv, måleri, glasmästeri etc.) 15 000 

Uthyrningsfirmor för bygg och anläggningsmaskiner med förare 1 400 

16

Byggindustrin och miljön 

Energi och kemikalier är viktiga miljöfrågor i branschen 

Miljöfrågorna blev heta i byggindustrin på 1980-talet då debatten om den inre miljön i 

byggnaderna tog fart efter skandalerna med ”sjuka hus”. Frågorna om hur byggandet 

påverkar den yttre miljön kom upp på dagordningen först senare. Orsakerna till att miljöfrågorna 

uppmärksammades relativt sent är flera: 

Byggverksamheterna är inte föremål för miljöprövning enligt miljölagstiftningen. Det 

handlar ju om tillfälliga verksamheter där man exempelvis inte behöver redogöra för 

användningen av kemiska produkter, utsläppen till luft och vatten och för avfallet. 

Miljöinspektörerna från kommunerna besökte byggarbetsplatserna relativt sällan 

varför trycket från den sidan inte var speciellt stort. Detsamma gällde arbetsmiljöinspektörerna. 

Någon dialog mellan byggmaterialindustrin och byggentreprenörerna om miljöfrågor 

förekom knappast förrän i slutet på 1990-talet. 

Miljöfrågorna hamnade i fokus under 1990-talet och miljöchefer anställdes vid de större 

byggföretagen och utvecklingen av miljöledningssystem tog fart. De viktigaste miljöaspekterna 

återfinns inom följande områden: 

17 

Energianvändning 

Energianvändningen bidrar bland annat 

till växthuseffekten och byggoch fastighetssektorn 

står för cirka 18 procent av 

utsläppen av växthusgaser i Sverige. Cirka 

85 procent av energiförbrukningen uppkommer 

när byggnaden används och valet 

av byggmetod och material påverkar därför 

energifrågorna under byggnadens hela 

livslängd. Miljöproblemen från energianvändningen 

kan också minskas genom 

effektivisering och övergång till förnybara 

energikällor. 

Utsläpp från transporter och maskiner 

Byggsektorn står för 15 procent av den 

yrkesmässiga trafiken i Sverige och byggoch 

anläggningsarbetsmaskinerna orsakar 

cirka 30 procent av landets utsläpp av 

kväveoxider. 

Materialflöde och avfall 

Byggindustrin står för cirka 40 procent av materialflödet i samhället. Bland annat används 

stora mängder naturgrus, metaller, och fossilbaserade råvaror (exempelvis plaster). En 

betydande del av materialflödet bildar avfall av olika slag. Ungefär 30 procent av byggavfallet 

återanvänds eller återvinns. Det föreligger dock stora regionala variationer i återvinningsgraden. 

Kemikalieanvändning 

Kunskaperna om innehållet av kemiska ämnen i byggvaror är fortfarande begränsade. En 

grov uppskattning visar att en tredjedel av de kemiska ämnen som är identifierade som 

hälso- och/eller miljöfarliga kan återfinnas i vissa byggvaror. Byggvarorna har en lång 

livslängd och exponeringen för de hälso-/eller miljöfarliga komponenterna kan uppstå 

under lång tid och i flera led. Avveckling av de mest problematiska ämnen måste därför 

ske redan vid byggproduktionen.

Framtida miljöfrågor 

Energieffektiviteten, klimatfrågorna och användningen av kemiska produkter kommer att 

vara fortsatt aktuella. De energibesparingar i byggnader som åstadkommits under de senaste 

årtiondena visar vilken potential som finns och att det oftast är mest lönsamt att 

sätta in åtgärderna i byggskedet. Det finns också en stor potential i kemikaliefrågorna 

men denna är för närvarande svårare att utnyttja – främst beroende på kunskapsbristen om 

innehållet av farliga ämnen i byggvarorna. Inom branschen finns det flera företag som ser 

på miljöfrågorna ur ett helhetsperspektiv och ett antal tankar om miljöanpassade ”koncepthus” 

har redan presenterats. Miljöanpassning är dock inte ett nytt koncept i branschen 

och ett ”ekohus” finns redan i drift. Här finns det både goda och dåliga erfarenheter av 

byggnadernas konstruktioner och funktion. Även miljömärkning av byggnader har initierats 

och detta kan tänkas växa i framtiden. 

Byggmarknaden har under lång tid varit nationell där företagen varit starka på de lokala, 

regionala och nationella marknaderna. Under senare år har byggsektorn internationaliserats. 

Detta gäller hela byggprocessen – från en växande import av byggmaterial till att 

konkurrensen från utländska företag blivit allt hårdare. Inte minst EU:s utvidgning har 

påskyndat processen. Det byggsektorn nu går igenom påminner om det merparten av det 

svenska näringslivet redan genomgått. Den allt mer globaliserade ekonomin ställer därmed 

byggmarknaden och byggföretagen inför en rad nya frågeställningar. Aktuella exempel 

är ”industrialiseringen” av byggprocesserna och den ökade priskonkurrensen på 

byggmaterialområdet. Internationaliseringen gäller naturligtvis även miljöområdet och 

frågor som rör hållbar utveckling. 

Miljölagstiftning och andra styrmedel 

Miljölagstiftningen 

De viktigaste miljöreglerna som påverkar branschen 

är: 

Miljöbalken med fastighetsägaransvar och undersökningsplikt. 

Detta har skapat stort intresse för 

frågor som rör markföroreningar och speciella 

miljögranskningar genomförs närmast regelmässigt 

vid försäljning och förvärv av fastigheter. 

Vid sådana granskaningar är också frågor som 

exempelvis rör PCB, radon och asbest viktiga. 

Kemikalielagstiftningen. 

Lagen om avfallsskatt. 

Energideklaration av byggnader och nya byggregler 

(energieffektivitet). 

Yttre och inre drivkrafter samt egna initiativ 

Tunnelbygget genom Hallandsåsen blev en väckarklocka 

Olyckan vid tunnelbygget under Hallandsåsen hösten 1997 blev ett bryskt uppvaknande 

för många av företagsledningarna inom byggindustrin. Olyckan visade att nivån på miljöarbetet 

inte var tillräckligt hög. Det krävdes mer och framför allt visade händelserna på 

vikten av att tillämpa säkrare kemikaliehantering. Tunnelbygget väckte många i branschen 

och man insåg att byggindustrin faktiskt hanterar ett stort antal kemiska produkter. 

Intresset i massmedia för kemikalien akrylamid växte till oanade proportioner och företagsledningarna 

insåg miljöfrågans opinionsmässiga sprängkraft. 

På senare år har miljötänkandet inom byggindustrin i stor utsträckning påverkats av 

marknadskrafterna. Beställare och konsumenter ställer miljökrav som exempelvis rör 

energioch kemikaliefrågorna. Offentlig upphandling är viktig i sammanhanget. 

Kopplingarna mellan ekonomi och miljö är i många fall tydlig i byggbranschen och utgör 

därför en allt viktigare drivkraft i miljöarbetet. Kortsiktigt ägande av fastighetsbeståndet 

18

kan dock resultera i att man exempelvis väljer lösningar som är kostnadseffektiva i det 

korta perspektivet men som inte gynna hållbar utveckling. Miljölagstiftningen är en annan 

viktig drivkraft för miljöarbetet. Införandet av miljöledningssystem anses emellertid 

inte som en viktig drivkraft i branschen. ”Kunderna frågar ibland efter certifikatet men 

man får inte något för det”. 

Kretsloppsrådet 

För att skapa ett heltäckande och samordnat engagemang i byggoch fastighetssektorn 

bildades år 1994 ”Byggsektorns Kretsloppsråd”. Ett trettiotal organisationer och företag 

är medlemmar och i rådet återfinns byggherrar, fastighetsägare, arkitekter, tekniska konsulter, 

byggoch byggmaterialföretag. Kretsloppsrådet är viktigt för byggsektorns miljöintresse 

och fungerar som kontaktorgan gentemot departementen och myndigheterna. 

Sveriges Byggindustrier är representerat i rådet och har medverkat i arbetet med åtgärdsprogram 

inom ”Miljöprogram 2010” inom målen för farliga ämnen, avfall och energi. 

BASTA-projektet (se nedan) uppfyller delmålen inom området farliga ämnen. Branschföreningen 

har också medverkat i arbetet med en handbok om byggvarudeklarationer samt i 

framtagandet av en hemsida för miljödata om byggvaror. Inom avfallsområdet har Sveriges 

Byggindustrier drivit fram riktlinjer för kretsloppsanpassad avfallshantering vid 

byggproduktion och rivning. Som en del i uppföljningen av miljöprogrammet har branschen 

låtit SCB genomföra en undersökning om energianvändningen inom byggsektorn. 

BASTA 

BASTA (byggsektorns avveckling av särskilt farliga ämnen) kan ses som en praktisk 

tillämpning av substitutionsprincipen i kemikalielagstiftningen. Bakom initiativet står JM, 

NCC, Peab, Skanska, BI och IVL. Syftet är att skapa ett system för att fasa ut användningen 

av särskilt farliga kemiska ämnen. Systemet skall göra det enkelt för inköparna att 

upphandla varor som inte innehåller miljö- eller hälsofarliga ämnen. Utfasningen skall 

ske genom att den framtida tillförseln av ämnena upphör och att den pågående exponeringen 

minimeras, exempelvis genom att saneringsåtgärder genomförs i det befintliga 

byggnadsbeståndet. Att substituera kemikalier förutsätter dock goda kunskaper hos byggsektorns 

aktörer om vilka ämnen som är oönskade och i vilka produktslag de förekommer. 

Tillverkarnas ansvar är att kemikalierna i byggprodukterna samt att redovisa produkternas 

sammansättning. Konsulternas, byggindustrins och fastighetsföretagens 

skall vid projektering och inköp sträva efter att välja byggmaterial som 

är innehållsdeklarerade och inte innehåller oönskade ämnen. 

BASTA listar inte oönskade kemiska ämnen utan systemet ställer generella 

krav på kriterier avseende hälso- och miljöegenskaper. Endast varor som 

uppfyller de specificerade kraven kan registreras i databasen. Den som använder 

den behöver alltså inte själv vara någon kemikalieexpert. I BASTA 

ansvarar leverantörerna själva för insamling av informationen om varan och dess innehåll 

av kemiska produkter samt redovisningen av att varan uppfyller kraven. På detta sätt behöver 

leverantören i normalfallet inte avslöja varans hela innehåll. Tillverkare och leverantörer 

ska dock kunna verifiera att de lever upp till gällande kriterier inom systemet och 

vara beredda att ställa upp på kvalificerade revisioner av deras dokumentation. 

SBUF 

Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) är byggbranschens egen organisation 

för forskning och utveckling med nära 5 000 anslutna företag i Sverige. SBUF verkar för 

att utveckla byggprocessen så att det skapas bättre affärsmässiga förutsättningar för entreprenörer 

och installatörer att utnyttja forskning och driva utvecklingsarbete. Bakom 

SBUF står bland andra BI och VVS-installatörerna. Minskad miljöpåverkan genom exempelvis 

återanvändning och lägre energianvändning är drivkrafter bakom många utvecklingsprojekt. 

SBUF samverkar med högskolor och FORMAS. 

19

Miljöledningssystem 

Cirka 100 byggföretag har certifierade miljöledningssystem vilket kan anses låg siffra för 

en så stor industrisektor. De flesta av företagen införde miljöledningssystemen under 

slutet av 1990-talet. Av de stora byggbolagen är enbart NCC och Skanska certifierade 

enligt ISO 14001. ”Povel” är ett processorienterat verksamhetsledningssystem för alla 

typer av byggföretag. Systemet innehåller styrverktyg för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. 

Företagen kan bli diplomerade ”Povel-företag”. Akademiska Hus och Banverket har visat 

stort intresse för systemet och Akademiska Hus använder Povel i sin upphandlingsmall 

över godkända KMA-system. ”BF9K” är framtaget av Stockholms Byggmästareförening 

och är ett produktcertifieringssystem som certifieras av SP, Sveriges Provnings- och 

Forskningsinstitut. Systemet är ett hjälpmedel anpassat för byggbranschen och avser kvalitet, 

miljö och arbetsmiljöarbete i mindre och medelstora företag. 

Miljökommunikation 

Ett fåtal av företagen i branschen publicerar frivilliga miljö- eller hållbarhetsredovisningar 

eller har separata miljöavsnitt i årsredovisningen. 

Byggindustrin och Sveriges miljömål 

De mål som branschen berörs av är exempelvis ”Begränsad klimatpåverkan”, 

”Frisk luft”, ”Giftfri miljö” och ”God bebyggd miljö”. BI 

informerar om miljömålen enbart i samband med miljöutbildningar men 

har inte drivit frågan i andra sammanhang. Något tryck från medlemsföretagen 

har inte konstaterats. Erfarenheterna från Boverkets framtagning av 

miljömålen för byggsektorn är dock positiva och ledde till sektorn genom 

Kretslopprådet engagerade sig och tog fram egna mål. 

Mer att läsa om Sveriges Byggindustriers miljöarbete 

Svensk Byggindustriers hemsida (www.bygg.org). 

Fakta om byggandet. Sveriges Byggindustrier. 

Årsredovisning 2006. Sveriges Byggindustrier. 

Kemikalier på bygget. Sveriges Byggindustrier. 

Bygg- och rivningsavfall. Sveriges Byggindustrier. 

Hållbara val. Färg, fog, lim. Sveriges Byggindustrier. 

BASTA! Sätter stopp för farliga ämnen i byggvaror. BASTA. 

Energieffektiv entreprenör – Nya affärsmöjligheter för byggare. Sveriges Byggindustrier. 

20

Peab 

Det här är Peab 

Peab är ett av Nordens ledande företag inom bygg och anläggning. Koncernen bedriver 

verksamhet i Sverige, Norge och Finland. I Sverige är Peab rikstäckande, i Norge 

är verksamheten koncentrerad till Osloregionen och i Finland till Helsingforsregionen 

samt södra Österbotten. I Peab ingår byggrelaterade industriföretag inom fabriksbetong, 

betongprodukter och prefab, berg och grus, transporter, tillverkning och 

beläggning av asfalt, tillfällig el samt maskin- och kranuthyrning. Koncernens nettoomsättning 

för år 2005 uppgick till 25 501 Mkr och antalet medarbetare är cirka 11 

200. 

Peab och miljön 

Mervärde för kunden och bidrag till hållbar samhällsutveckling 

Peab bedriver tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter 

i bolagen Swerock, Skandinaviska Byggelement och Peab 

Asfalt. Tillstånden gäller berg- och grustäkter, transport av 

avfall samt asfaltverk. Verksamheterna orsakar miljöpåverkan 

genom uttag av ändliga markresurser och påverkan på den 

framtida markanvändningen. Vidare orsakar verksamheterna 

utsläpp till luft och vatten samt avfall. Miljöpåverkan av Peabs 

byggoch anläggningsverksamhet rör själva byggprojektet 

– exempelvis avfall, buller, transporter, arbetsmaskiner – 

men också miljöprestanda hos den färdiga produkten. I det 

senare fallet visar byggbranschen allt större intresse för förekomsten 

av kemiska ämnen i byggmaterial och andra insatsmaterial 

samt byggnadernas energieffektivitet. 

I ett historiskt perspektiv hade miljöfrågorna under 1960 och 1970-talet låg prioritet. 

Peab och andra företag blev dock uppmärksammade på ett anta miljö- och hälsoproblem 

som var förknippade med olika kemiska produkter och medvetenheten ökade 

efterhand. Negativa effekter som orsakades av användningen av flytspackel, isocyanater, 

ftalater, PCB och asbest ökade efterhand miljömedvetandet i byggbranschen. I 

många fall visade det sig att fel val av material kunde orsaka hälso- och miljöproblem 

och stora kostnader 

Framtidsfrågor 

I årsredovisningen för år 2005 konstateras det att ”som betydande aktör inom byggoch 

anläggningssektorn har Peab en viktig roll i att skapa framtidens samhälle”. Peab 

har därför infört en företagspolicy som integrerar miljö, hållbar utveckling, kvalitet 

samt arbetsmiljö och personalfrågor. Viktiga delar i det interna miljöarbetet är kompetensutveckling 

och miljösupport. En annan viktig komponent är riskeliminering. 

Peab analyserar och dokumenterar risker i projekten och arbetar förebyggande för att 

minimera riskerna. Innan man lämnar anbud genomförs en miljöanalys så att projektets 

förutsättningar analyseras ur miljösynpunkt. Detta görs för att säkerställa att 

miljökraven har beaktats och att faktorer som är viktiga ur miljösynpunkt skall identifieras. 

Peab gör bedömningen frågor som rör avfall (hushållning med resurser) och kemiska 

produkter kommer även i fortsättningen vara viktiga. Energi- och klimatrelaterade 

frågor kommer också att vara viktiga. 

21



Exempel på lagstiftning av betydelse för Peab är miljöbalken, lagar och förordningar 

på avfalls- och kemikalieområdet samt lagar som rör energieffektivitet och energideklaration 

i byggnader. REACH bedöms som betydelsefull för hela byggbranschen i 

arbetet att minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter. 


Koncernens värderingar är viktiga 

Som en viktig drivkraft i miljöarbetet anges koncernens värdeord där grundtanken är 

att det gäller att leverera något som håller vad det lovar och som kunden vill köpa 

igen. Peabs hörnstenssymbol med ”engagemang” i centrum är fundamentet som 

varumärket vilar på. Tillsammans symboliserar nyckelorden det engagemang som är 

styrkan i och uthålligheten i varumärket Peab. 

Miljölagstiftningen är en annan drivkraft för Peab men även 

styrmedel som skatter på avfall och naturgrus har stor betydelse. 

Andra drivkrafter är att minska kostnaderna och att 

möta kundernas krav. Vad det gäller kostnaderna lever begreppet 

att ”miljö blir för dyrt” kvar i branschen – både hos 

entreprenören och hos kunden. Det finns väl dokumenterade 

exempel på att miljöanpassningar i byggnader, som exempelvis 

robusta system som går att byta ut, fuktkontroll, infiltrationssystem 

och utbyte av farliga ämnen, inte ens i det korta 

perspektivet leder till annat än marginella fördyringar (ca 

3%). Besparingarna på längre sikt av liknande åtgärder kan bli betydande. 

Vad det gäller kundkraven på miljöområdet konstaterar Peab att kraven ökar och blir 

mer relevanta. Även uppföljningen av kraven blir viktigare men är fortfarande inte så 

vanlig. 


Peab har utvecklat ett verksamhetsledningssystem (VLS) där miljöfrågorna är integrerade 

i processerna. Verksamhetsledningssystemet är baserat på kraven i ISO 14001 

men är inte certifierat. Peab genomför interna miljörevisioner och deltar aktivt i MIS 

(Miljörevisorer i Sverige) arbete. 

Peab har en miljömanual som finns tillgänglig på hemsidan. Miljömanualen är ett 

system för att miljöanpassa en byggnad eller anläggning under hela dess livscykel 

och är ett praktiskt hjälpmedel för beslut och åtgärder i alla delar av byggprocessen. 

Den utges av ett miljökonsultföretag. Miljömanualen innehåller mallar, checklistor, 

information om miljömärkning, begränsningslistor och myndighetskrav. Den största 

delen av innehållet utgörs av så kallade faktablad. Faktabladen beskriver miljöproblem 

förknippade med byggkomponenter och funktioner, exempelvis schaktning och 

val av värmesystem. Faktabladen ger basfakta, tekniska och ekonomiska konsekvenser 

av olika miljöval och råd om hur man verifierar att vald kravnivå nås. 


Peab kommunicerar miljöfrågor på hemsidan och i årsredovisningen. Företaget ger 

inte ut någon separat miljöredovisning och håller en relativt låg profil på miljöområdet. 

Peab är en aktiv deltagare i BASTA-projektet. BASTA är ett samarbetsprojekt i 

byggsektorn med stöd från EU:s Life fond. BASTA fokuserar på miljö- och hälsofarliga 

egenskaper och syftar till att fasa ut de farligaste ämnena. BASTA:s krav ligger i 

linje med Kemikalieinspektionens krav, ”Giftfri miljö” och REACH. Peab deltar 

också i utvecklingen av MilaB som är ett miljöbedömningssystem för byggvaror. 

22

Miljöbedömningarna görs utifrån kriterier som väger in varans miljöbelastning under 

hela dess livscykel. Genom MilaB har Peab tillgång till ett användarvänligt hjälpmedel 

för att kunna välja bra byggvaror ur miljösynpunkt. Genom att delta i utvecklingen 

av Milab bidrar Peab också till att skapa samsyn i branschen när det gäller miljökrav 

och miljöbedömningar av byggvaror. 

Peab och Sveriges miljömål 

Miljömålen ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Giftfri miljö” och ”God bebyggd miljö” 

är exempel på mål som rör Peabs verksamheter. Aktiviteterna kring miljömålen är 

dock låga och det är endast vid interna miljöutbildningar man tar upp dem. Någon 

direkt koppling till miljöarbetet finns inte. Peab anser följande om Sveriges miljömål: 

Målen anger ett angreppssätt men är svåra att ta till sig för ett företag. På mellanchefsnivå 

fungerar de inte sin nuvarande utformning utan måste tas ner till 

vardagsnivån och göras konkreta. 

Målen är inte förpliktigande för Peab. 

Alla är egentligen delaktiga och initiativ och dialoger kring målen skulle antagligen 

öka engagemanget. Branschorganisationen skulle kunna bidra till dialogen 

med företagen. 

Intern arbetar Peab med målstyrning även om detta ännu inte är så utvecklat inom 

miljöområdet. Man har inriktningen att minska användningen av farliga ämnen och 

att begränsa transporternas miljöpåverkan. Vidare har man mål kring avfallssorteringen 

i byggprojekten. Här visar det sig att det finns en tydlig koppling mellan förbättrad 

avfallssortering och lägre kostnader. 

Mer att läsa om Peabs miljöarbete 

PEAB hemsida (www.peab.se). 

Miljöbedömning av byggvaror, MilaB (www.milab.nu). 

Byggsektorns avveckling av särskilt farliga ämnen, BASTA (www.bastaonline.se) 

23

Skanska 

Det här är Skanska 

AB Skånska Cementgjuteriet grundades 1887 och började 

med att tillverka cementprodukter. Man breddade snabbt 

verksamheten och blev ett byggnadsföretag och inom 10 år 

fick företaget sin första internationella order. Bolaget har 

spelat en nyckelroll när det gäller uppbyggnaden av vägar, 

kraftverk och bostäder i Sverige. I mitten av 1950-talet tog 

företaget ett kliv ut på den internationella marknaden och 

framgångarna där har sin förklaring i teknisk kompetens och 

förmågan att anpassa sig till lokala förhållanden. Skånska 

Cementgjuteriet utnyttjade dessa kunskaper när man gav sig 

in på marknaderna i Mellanöstern och Afrika under sent 

1960-tal och Polen och Sovjetunionen på 1970-talet. Bolaget 

betraktas som en lokal aktör i många länder. 

År 1984 bytte bolaget namn till det mer internationellt klingande namnet Skanska. Till 

huvudmarknaderna hör numera Sverige, USA, Storbritannien, Danmark, Finland, 

Norge, Polen, Tjeckien, Latinamerika, Hongkong och Indien. Skanska har deltagit i 

många betydande byggprojekt, exempelvis Öresundsbron och tågsystem på JFKflygplatsen 

i New York. År 2006 var omsättningen 126 miljarder SEK, varav 24 miljarder 

SEK i Sverige. Antal anställda är 57 000. Av dem återfinns 11 000 i den svenska 

verksamheten. 

Skanska och miljön 

Från ord till handling 

Viktiga miljöaspekter för Skanska är restprodukter och avfall, energianvändning, miljö- 

och hälsopåverkan av kemikalier samt miljöpåverkan av transporter och arbetsmaskiner. 

Verksamheten är i huvudsak projektorienterad – exempelvis att uppföra en 

byggnad eller en bro – men företaget bedriver även viss industriell verksamhet i form 

av asfaltverk, betongfabriker och krossar. För att minska miljöpåverkan har bolaget 

redan genomfört, eller håller på att genomföra, ett antal olika åtgärder inom ett antal 

prioriterade områden. Tabellen ger exempel från den svenska verksamheten. 

Aktivitet År Aktivitet År 

Kemikalier och miljöstörande ämnen Restprodukter och avfall 

Utveckling av kemikaliedatabas. 1998 Sortering av avfall från arbetsplatser och 

kontor 

1996 

Avveckling av särskilt miljö- och hälsostörande 

ämnen på avvecklingslista. 

2004 Återvinningsanläggningar för asfaltmassor 1999 

Införande av skärpta kemikaliekrav baserat 2005 Mindre än 40 viktsprocent av byggavfallet 2002 

på BASTA:s kriterier. 

från hus- och bostadsprojekt deponeras. 

Ett standardiserat byggsortiment fritt från 2006 Mindre än 30 viktsprocent av byggavfallet 2004 

utfasningsämnen. 

från hus- och bostadsprojekt deponeras. 

Energianvändning Minimering av byggavfall genom industriellt 

byggande av bostäder. 

2006 

Minskad energianvändning på asfaltverk, 

betongfabriker och krossar med 7% under 4 

år. 

2002 Arbetsmaskiner och transporter 

Energibehovet i genomsnitt 10% lägre än 

Boverkets krav i egenutvecklade byggprojekt. 

2004 Krav på användning av miljöklass 1 diesel. 1996 

Energiutbildning för nyckelpersoner. 2006 Införande av miljökrav vid inköp av nya 

arbetsmaskiner. 

1999 

Energieffektiva lösningar erbjuds regelmäs- 2007 Inblandning av RME i diesel. Utbildning i 2004, 

sigt till kund. 

sparsamt körsätt för förare av lastbilar och 

arbetsmaskiner. 

2006 

24


Under 1980- och 1990-talet låg tyngdpunkten på miljöfrågor i samband med byggprojekten, 

exempelvis på avfall och störningar i närområdet. Debatten kring ”sjuka hus” 

och användningen av kemiska tätningsmedel vid byggandet av tunneln genom 

Hallandsåsen satte fokus på kemikaliefrågorna i byggbranschen. För närvarande har 

man i Sverige en lista på 15 förbjudna kemikalier, 25 som är under avveckling och 25 

som är under bevakning. Byggnadernas energieffektivitet 

har fått ökad betydelse under det 

senaste decenniet. Traditionella frågor kring 

säkerheten på arbetsplatserna har sedan länge 

stor betydelse i Skanska. 

Blickar man framåt kommer frågor som rör 

energi och klimatpåverkan att bli allt viktigare. 

Skanska ser stora möjligheter i erbjudanden 

kring att optimera byggnadernas energiprestanda 

och använda alternativa energikällor. 

Man förväntar sig även förändringar i själva 

byggprocessen och användningen av alltmer 

industriella och prefabricerade byggnadselement 

kommer att öka. Allt större del av byggnaderna 

kan komma att prefabriceras i fabriker. Tekniken anses ge stora fördelar ur 

miljö-, arbetsmiljö och kvalitetssynpunkt. Säkerhet på arbetsplatserna är ett annat prioriterat 

område. Slutligen förväntar man sig att intresset för miljödeklarerade byggnader 

ökar. Redan nu finns det möjlighet att köpa miljömärka hus enligt Svanen. Krav 

som rör biodiversitet och skogsråvarans ursprung drivs redan nu av Skanska och 

kommer att få betydelse även i framtiden. 


Europeiskt perspektiv 

Ur ett europeiskt perspektiv har Skanska har drivit på arbetet med REACH och direktiv 

kring energieffektiva byggnader. Motivet till att man försökt få REACH att bli så 

krävande som möjligt är att Skanska är mycket beroende av den information om kemikalier 

som tas fram längre ner i värdekedjan är trovärdig. Uppstår det framtida problem 

med miljö- och hälsofarliga kemikalier i byggnader kan det bli skadeståndsanspråk. 

Engagemanget i REACH kan ses som ett sätt att minska Skanskas riskexponering 

och förflytta de ekonomiska riskerna till dem som tillhandahåller kemikalierna. 

Vad det gäller EU-direktivet på energieffektiva byggnader är Skanska inte nöjda. Dels 

anses kraven inte drivande och dessutom kompliceras lagstiftningen av olika länder 

väljer att definiera ”byggnad” på olika sätt. 


Helhetsperspektiv på miljö, kvalitet och arbetsmiljö 

De interna drivkrafterna är viktiga för Skanskas miljöarbete och efterhand har man 

utvecklat ett helhetsperspektiv på frågor som rör miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Det 

har funnits en tydlig vilja att vara ledande i branschen även inom miljöområdet. Händelserna 

kring Hallandsåsen år 1997 påskyndade naturligtvis miljöarbetet. Andra viktiga 

drivkrafter är aktieägarnas krav, miljölagstiftningen, kostnadsaspekter och ökat 

miljöintresse hos kunderna. 

25


Arbetet med att införa miljöledningssystem påbörjades under 1990-talet. År 1999 

utbildades alla medarbetare i miljöfrågor och ett system för miljöbedömning av leverantörer 

infördes. Samma år utbildades interna miljörevisorer och miljöledningssystemet 

certifierades år 2000. Skanska blev därmed det första svenska och globala byggföretaget 

med alla enheter ISO 14001- certifierade. Alla nya verksamheter som inkorporeras 

i Skanska skall ha infört miljöledningssystem inom två år. 

Arbetet med ledningssystem fortsätter inom Skanska och omkring 57 procent av de 

anställda arbetar vid enheter som har inför OHSAS 18001 för arbetsmiljö och säkerhet. 

Mer än 70 procent av verksamheten har infört kvalitetssystem enligt ISO 9001. 

Skanska är också aktivt inom CSR-området och under 2005 certifierades den första 

enheten enligt kraven i Social Accountability (SA) 8000. 


Skanska första miljöredovisning publicerade 1996 och är sedan 2002 utbyggd till en 

hållbarhetsredovisning. Sedan 2005 är hållbarhetsfrågorna integrerade i årsredovisningen. 

Många frivilliga åtaganden 

Bolaget finns med på Dow Jones Sustainability Index och är med på listor 

(FTSE4Good, Storebrand SR) över företag som är accepterade ur etisk synpunkt. Bolaget 

har antagit en Code of Conduct. Skanska deltar i ett antal frivilliga initiativ som 

rör hållbarhetsfrågor, exempelvis: 

• World Economic Forum – Här deltar Skanska sedan 2004 tillsammans med andra 

byggföretag med syftet att bekämpa korruption. 

• UN Global Compact – Skanska stödjer Global Compact och ser 

nätverket som en möjlighet att utbyta erfarenheter. 

• WBCSD – Sedan 1995 är Skanska medlem i The World Business 

Council for Sustainable Development (WBCSD). Organisationen 

består av cirka 160 industriföretag och sysslar med hållbarhetsfrågor 

och anslutande frågeställningar. 

Skanska deltar i olika nationella projekt, exempelvis det svenska 

BASTA-projektet. BASTA fokuserar på miljö- och hälsofarliga egenskaper 

i byggmaterial. Skanska samarbetar också med andra företag och driver projekt 

som ”Bo klokt” och ”Arbeta smart” tillsammans med IKEA. Avsikten är att ta kostnadseffektiva 

och miljöanpassade bostäder och kontor. Inom ramarna för SIS arbete 

deltar Skanska i arbetsgrupper som rör framtagandet av riktlinjer för SR. Skanska har 

varit inblandat i flera projekt som rör LCA-modeller för bättre miljöval i byggbranschen. 

Skanska och Sveriges miljömål 

”Begränsad klimatpåverkan”, ”Giftfri miljö” och ”God bebyggd miljö” är några av de 

mål som kan förknippas med Skanskas aktiviteter. Sveriges miljömål utnyttjades när 

man införde miljöledningssystem i de svenska verksamheterna. Målen användes som 

ett av ”filtren” för att avgöra vad som skulle betraktas som betydande miljöaspekter. 

Miljömålen används dock inte i verksamheten och någon särskild uppföljning av 

Skanska miljöarbete mot målen görs inte. Som redovisats i tabellen ovan har bland 

annat den svenska verksamheten infört ett antal konkreta miljömål som avser energi, 

avfall och kemikalier. Dessa mål ansluter väl till de svenska miljömålen även om företaget 

inte gör någon sådan koppling. 

Skanska arbetar med få globala miljöindikatorer. Detta hänger samman med att de 

flesta av projekten är unika och att det därför är svårt att sätta mål och göra jämförelser 

mellan olika verksamheter. Målsättningen inom miljö-, säkerhets- och etikområdet 

26

är dock mycket tydlig och Skanska anger målen: ”Zero environmental incidents”, 

“Zero safety accidents” och ”Zero ethical breaches”. Begreppet ”zero” är knutet till 

chefernas incitamentsprogram. 

Mer att läsa om Skanskas miljöarbete 

Skanskas hemsidor: www.skanska.com (koncernen) och www.skanska.se (Skanska i 

Sverige). 

Vårt miljöarbete – Från ord till handling (2005). 

Skanskas årsredovisning 2006. 

27

Gruvindustrin 

28

SveMin 

Det här är SveMin 

SveMin representerar Sveriges gruv-, mineral- och metallindustri är huvudorganisation 

för både närings- och arbetsgivarpolitiska frågor. Organisationen bildades 2004 varvid 

Svenska Gruvföreningen och Gruvornas Arbetsgivareförbund samordnade sina verksamheter. 

Gruvornas Arbetsgivareförbund är formellt avtalsslutande part för sina kollektivavtal. 

Medlemsföretagen är via SveMin anslutna till Svenskt Näringsliv. Bland medlemmarna 

finns landets alla producerande gruvor, kalk- och cementindustrin samt Sveriges 

enda smältverk för produktion av ”icke-järn” metaller. Landets 

järn- och stålverk representeras av systerorganisationen 

Jernkontoret. 

Sverige är en betydande gruvnation 

I Sverige fanns år 2005 16 gruvor i drift, varav två järnmalmsgruvor. 

Tack vare de senaste årens höga världsmarknadspriser på 

metaller har prospekteringen i landet skjutit fart och nya gruvor 

planeras på flera håll, framförallt i norrlands inland. Branschen 

domineras av några stora och väletablerade aktörer, men därtill 

kommer ett antal mindre, relativt nyetablerade företag. Antalet 

anställda inom gruvbranschen (inklusive Bolidens smältverk 

Rönnskär) är ungefär 5000 och omsättningen var år 2004 cirka 

20 miljarder SEK. Ur arbetsmarknadssynpunkt är det väsentligt 

att branschen finns och växer i de regioner i landet där bristen på arbetstillfällen är som 

störst. En gruvetablering innebär också att arbetstillfällen skapas inom entreprenörs- och 

transportsektorn, handel och service osv. Olika uppskattningar har gjorts som brukar landa 

i att varje direkt anställd inom gruvbranschen motsvarar tre till fyra indirekta arbetstillfällen. 

Sverige är en av de dominerande gruvnationerna i Europa vilket har en stor strategisk 

betydelse för Europas råvaruförsörjning. EU är en stor nettoimportör av metaller. 

Metall Sveriges andel av 

gruvproduktionen 

inom EU 

Sveriges position inom EU 

Järn 89 % 1:a 

Guld 27 % 2:a efter Finland 

Zink 24 % 2:a efter Irland 

Silver 17 % 2:a efter Polen 

Bly 30 % 3:a efter Irland och Polen 

Koppar 11 % 3:a efter Polen och Portugal 

Gruvindustrin och miljön 

Utsläppen till luft och vatten dominerade länge miljöarbetet 

Branschens miljöarbete dominerades i ett tidigt skede av frågor som var kopplade till 

utsläpp till luft och vatten. Faktum är att redan vid 

etableringen av Rönnskärsverken kring 1920 så var 

de stora utsläppen av svavel (SO2) till luft en av anledningarna 

till att anläggningen placerades längst ut i 

kustbandet där de dominerande vindarna skulle föra 

röken från skorstenarna ut över havet. Fram till och 

med 1980-talet så var miljöarbetet i stor utsträckning 

inriktat på att reducera utsläpp av metaller till vatten 

och av stoft, metaller och SO2 till luft. Ett arbete som 

varit mycket framgångsrikt vilket framgår av exemplen 

från Rönnskärsverken och Boliden. De drastiska 

utsläppsreduktionerna har till en del åstadkommits 

med ”end-of-pipe” lösningar, men också till stor del Minskade utsläpp och ökad produktion vid Rönnskärsverken. 

29

genom processutveckling och teknikskiften. Exempelvis speglar den snabba utvecklingen 

vad gäller utsläpp till luft 

från gruvorna en övergång 

från oljeeldade roterande 

ugnar för torkning av sliger 

och koncentrat till avvattning 

i pressluftfilter. 

Sulfidhaltigt gruvavfall 

I början av 1980-talet började 

även frågor kring sulfidhaltigt 

gruvavfall att 

hamna i fokus. Det var känt 

att den typen av avfall vittrar 

och frigör svavelsyra 

och utlakade metaller. Det 

Utsläpp till luft och vatten från Bolidens verksamheter 

nya var kunskap som ledde 

till insikten att denna utlakning 

hade förutsättningar att tillta över tiden och att fortgå i hundratals, kanske tusentals 

år. Forskning och teknikutveckling inriktades på att förstå de styrande processerna, att 

prognostisera framtida utlakning och att utveckla strategier för avslutning och efterbehandling 

av deponier för gruvavfall. I Sverige etablerades ett samarbete kring forskning 

och utveckling mellan gruvbranschen, miljömyndigheterna och forskarvärlden. Sverige 

hade under en lång rad år en världsledande position inom både forskning och när det gäller 

genomförande av åtgärder. Långsiktigt säkra och kostnadseffektiva metoder för avslutning 

av gruvavfallsdeponier är fortfarande en av branschens centrala miljöfrågor. 

Olyckor kan få stora konsekvenser 

Under senare delen av 1990-talet växte insikten att utsläppen av flertalet föroreningar till 

luft och vatten från branschens anläggningar nått ner till så låga nivåer att ytterligare reduktioner 

skulle vara mycket svåra och kostsamma att uppnå. Konsekvenserna av olika 

typer av incidenter eller olyckor skulle kunna bli mycket allvarliga – något som med all 

tydlighet bekräftades av dammolyckan i Aznalcollar i Spanien år 1998. Redan tidigare 

hade man inom branschen börjat arbeta med att utveckla miljöledningssystem och andra 

rutiner för ett strukturerat arbete med att identifiera och hantera miljörisker i verksamheten. 

Exempelvis pågick en anpassning till kraftindustrins riktlinjer för dammsäkerhet 

(RIDAS). 

Energifrågor och markkonflikter 

En fråga som alltid funnits med, men som vuxit i betydelse under senare år, är energiförbrukning 

och energihushållning. Branschen har kontinuerligt kunnat minska sitt energibehov 

räknat som energiinsats per ton produkt, men ökande produktion innebär att den 

totala energiförbrukningen ökar från år till år. Insatser har exempelvis varit inriktade på 

effektivisering och processoptimering, utnyttjande av spillvärme och övergång till eldrift 

av tunga maskiner och fordon. Företagen i branschen har idag infört, eller förbereder 

införande av, energiledningssystem och inom LKAB har man genomfört en energiutbildning 

för samtliga anställda. Ytterligare en fråga som inte är ny, men som vuxit i betydelse, 

är markanvändningskonflikter. En följd av ökat intresse för prospektering, ökade statliga 

insatser för skydd av mark (exempelvis Natura 2000) och ökat fokus på samernas och 

rennäringens situation är att det uppkommer ett ökande antal situationer där dessa intressen 

i någon mån kolliderar. Bedömningen är att alla parter befinner sig i en läroprocess 

där förmågan att på ett konstruktivt sätt väga samman olika intressen ökar med tiden. 

30


Frågor som rör energioch resursförbrukning kommer att vara i fokus i framtiden. Samtidigt 

kommer de ”gamla frågorna” om konflikter kring markanvändningen, efterbehandling 

av deponier för gruvavfall och dammsäkerhet att fortsatt stå högt på agendan. Framtida 

teknikskiften är svåra att förutspå, men 

stora utvecklingsinsatser läggs ner på utveckling 

av lakningsmetoder. Är man riktigt 

visionär kan man tänka sig biolakning in situ, 

dvs. gruvan ersätts av borrhål där en 

laklösning pumpas ner för att pumpas upp i ett 

annat hål på lagom avpassat avstånd. 

Metallerna skulle sen kunna utvinnas ur 

laklösningen i en elektrolytisk process vilket 

skulle innebära att man inte heller behöver 

något smältverket. 

Miljölagstiftningen och andra 

styrmedel 


Efterbehandlat område vid Stekenjokks gruva 

Tillkomsten av den svenska miljölagstiftningen i slutet av 1960-talet har haft stor betydelse 

för branschens miljöarbete. Bedömning är dock att utvecklingen inte hade varit så 

positiv om inte lagstiftningen och kraven i individuella tillståndsärenden uppfattats som 

motiverade och rimliga vilket lett till att myndigheter och företag arbetat mot samma mål. 

Nyckeln till framgång ligger enligt SveMin i en lagtillämpning som bygger på: 

Att man är ”hyfsat överens” om problemen. 

Att man kan ha en saklig diskussion om de tekniska möjligheterna till åtgärder. 

Att myndigheterna i tillståndsgivning och villkor ger rimlig tid till anpassning och 

omställning. 

Ovanstående punkter återspeglar den ”svenska modellen” för tillstånd, tillsyn och industrins 

dialog med miljömyndigheterna som den såg ut under 1970- och 1980-talen. Andra 

styrmedel har varit av begränsad betydelse. Energikostnaden är i sig hög nog för att motivera 

åtgärder för energieffektivisering. Deponiavgifter har sannolikt haft en viss betydelse 

för att få företagen att sortera ut återvinningsbart icke branschspecifika avfall. 

EU-regler för gruvavfallshantering 

Branschen berörs av miljölagstiftningen på EU-nivå. Arbetet med nya EU-regler för 

gruvavfallshantering slutbehandlades under 2005 i Ministerrådet och i Europaparlamentet. 

SveMin har varit aktivt på nationell och europeisk nivå. Resultatet är i stora delar 

positivt, med ett direktiv som ställer höga krav på beslutsunderlag och planer, men som 

undviker detaljreglering av frågor som bäst avgörs från fall till fall. Det nya direktivet 

kommer att medföra behov av europastandardisering av metoder för karaktärisering av 

gruvavfall. SveMin och Naturvårdsverket har tillsammans medverkat till att CEN (det 

europeiska standardiseringsorganet) inrättat en arbetsgrupp för gruvavfall. 


Genuint intresse för natur och miljö i Sverige 

Ser man bakåt har två nyckelfaktorer för att driva på miljöarbetet varit utvecklingen av ny 

teknik och ny kunskap samt samarbetet och dialogen mellan olika aktörer. Att det i branschen 

finns ett genuint intresse för natur och miljö är sannolikt en viktig förklaring till 

nyetablering av gruvor med få undantag sker i ”orörd natur”. Andelen anställda som anger 

skog, jakt och fiske som viktiga fritidssysselsättningar är sannolikt avsevärt större i 

gruvbranschen jämfört med många andra branscher. Gruvbranschen är också i högre utsträckning 

än många andra branscher beroende av lokalbefolkningens stöd. Dels är det i 

stor utsträckning där man rekryterar sin arbetskraft, dels är omgivningens stöd viktig för 

31

en smidig hantering av tillsyns- och tillståndsfrågor. Internt finns ofta ekonomiska drivkrafter 

att arbeta med miljöfrågor. Investeringar i energieffektiviseringar och utveckling 

av efterbehandlingsteknik betalar sig ofta. Tillsynsmyndigheten kan ofta vara en pådrivande 

faktor när det gäller att ta tag i specifika lokala frågor. Det kan röra sig om en bullrande 

fläkt, omläggning av en tillfartsväg eller annat av den arten. 

Investerare och kunder visar ännu inte så stort miljöintresse 

Det brukar ibland hävdas att den finansiella sektorn är en viktig drivkraft för miljöarbetet. 

Så har hittills inte varit fallet inom gruvbranschen. Banker och andra finansiärer, försäkringsbolag 

och andra aktörer har inte visat något större intresse för branschens miljöfrågor 

i stort. De enda frågor som tilldragit sig visst intresse från den sidan är ”miljöskulder”, 

i form av förorenad mark eller efterbehandlingsbehov och riskhantering. Inte heller 

våra nationella miljöorganisationer har visat något större intresse för gruvbranschens 

miljöfrågor. Slutkunden för branschens produkter har oftast inte möjlighet att avgöra 

varifrån råvaran härstammar och kopparn i elektroniken kan lika gärna komma från en 

gruva i Sverige, Chile eller någon annanstans i världen. Det innebär att det inte heller från 

konsumenthåll utövas något direkt tryck på branschen. Branschen ser dock att miljökraven 

börjar komma. Sedan länge ställs krav, både från kunderna på företagen och från 

företagen på leverantörerna, på säkerhetsdatablad och annan relevant information om 

produkten i sig. 

En relevant indirekt miljöaspekt är frågan om de effekter som användningen av metaller i 

olika applikationer kan ge upphov till. I exempelvis Stockholms Kommun har man i åratal 

hävdat att koppar i vattenledningar skulle vara ett betydande miljöproblem. Det har 

varit en diskussion som dominerats av mycket tyckande, åsikter och förutfattade meningar, 

men begränsat med fakta. Metallbranschen internationellt har investerat i omfattande 

forskning kring metallers miljöeffekter, biotillgänglighet och andra relevanta frågor. Man 

har också genomfört ett antal frivilliga riskbedömningar enligt gällande EU-lagstiftning 

för ”existerande ämnen”. I Sverige har metallbranschen 

anlitat extern vetenskaplig expertis för att 

genomföra och publicera kunskapssammanställningar 

och arrangera seminarier. 

Svårt att få internationellt erkännande för 

genomförda miljöåtgärder 

Gruvindustrin är och har alltid varit en global bransch. 

Priset på produkterna sätts på världsmarknaden. 

Gruvbrytning och metallproduktion sker i de delar av 

världen som har de rätta geologiska förutsättningarna 

medan marknaden för metaller är global. Många gruvföretag, 

både i Sverige och internationellt, har uttryckt 

en frustration över att man inte har någon möjlighet att få någon ”credit” på marknaden 

för att man producerat sina metaller på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt. Diskussioner 

pågår om att hitta vägar för ”miljömärkning” av metaller på liknande sätt som skogsindustrin 

byggt upp sitt certifieringssystem. Internationellt har de stora juvelerarkedjorna visat 

stort intresse för ”miljö- och rättvisemärkt” guld. Detta är något som kommer. 

Samarbeten inom gruvbranschen 

En inte oväsentlig pådrivande faktor är det internationella samarbetet inom branschen. 

Många internationella gruvbolag är föremål för betydligt aggressivare granskning från 

omvärlden och bedriver bl.a. inom ramen för ICMM (International Council on Mining 

and Metals) ett progressivt arbete med hållbar utveckling. Det upplevs viktigt av svenska 

företag att hänga med i utvecklingen och inte hamna i bakvattnet. Gruvbranschens arbete 

med dammsäkerhet följer sedan ett antal år kraftindustrins riktlinjer, RIDAS. I början av 

2007 kommer en GruvRIDAS att publiceras vilket kommer att innebära en ytterligare 

ambitionsnivåhöjning inom dammsäkerhetsarbetet. 

32

SveMins etiska regler 

Andra frivilliga åtaganden är SveMins etiska regler som alla medlemsföretag åtagit sig att 

följa. Till de etiska reglerna finns kopplat publiceringsstandards, en dammsäkerhetspolicy 

samt riktlinjer för prospektering. 


Det är bara ett fåtal företag inom branschen som publicerar årliga 

miljö- eller hållbarhetsrapporter på koncernnivå. Däremot har alla 

företag någon form av miljörapportering eller miljöinformation om 

enskilda verksamheter som riktar sig till lokalbefolkningen och andra 

lokalt intresserade. SveMin har tillsammans med andra intressenter 

tagit fram forskningsrapporter och informationsmaterial som vänder 

sig till olika typer av målgrupper. 


Alla större företag inom branschen har infört, eller har kommit 

långt med att införa, certifierade miljöledningssystem vid sina 

anläggningar. Ofta har dessa samordnats med ledningssystem för 

dammsäkerhet, arbetsmiljö, energi och kvalitet. Arbetet började 

för de flesta i slutet av 1990-talet baserat på ett internt behov av 

att strukturera miljöarbetet och att se till att alla verksamheter 

inom koncernen levde upp till interna krav och policies. Däremot var 

miljöledningssystem vid den tidpunkten inte något som efterfrågades av kunden. I 

ökande grad börjar kunder på senare tid efterfråga miljöledningssystem och annan verifikation 

på ett strukturerat miljöarbete. 

På den internationella arenan har branschen i samarbete med bl.a. internationella miljöorganisationer 

och UNEP utvecklat riktlinjer för säker hantering av cyanid, The International 

Cyanide Code. Ett system har byggts upp för certifiering enligt dessa riktlinjer. 

Hållbar utveckling 

Gruvbranschen har sedan flera år arbetat aktivt med frågan om vad konceptet ”hållbar 

utveckling” betyder för branschen. I ett tidigt skede fanns många av branschens kritiker 

som hävdade att en gruva aldrig kan vara en del av hållbar utveckling eftersom den har en 

begränsad livslängd och eftersom den exploaterar en icke-förnybar resurs. Idag finns en 

bred samsyn, som dock inte omfattas av alla aktörer, som innebär att gruvindustrin kan ge 

ett väsentligt bidrag till en hållbar utveckling av länder och regioner och att den resurs 

som utvinns, rätt utnyttjad, inte förbrukas utan är tillgänglig för återvinning och fortsatt 

användning. 

År 1999 tog ett antal internationella gruvföretag initiativ till ett projekt kallat Mining, 

Minerals and Sustainable Development (MMSD). Projektet syftade till en grundläggande 

utvärdering av branschen ur ett hållbarhetsperspektiv, identifiering av problemområden 

och förslag till åtgärder. För att säkra projektets oberoende ställning las huvudmannaskapet 

ut på WBCSD (World Business Council for Sustainable Development) och IIED (International 

Institute for Environment and Development). MMSD slutrapporterades vid en 

stor internationell konferens, GMI (Global Mining Initiative) i Toronto år 2002. Beslut 

togs om bildandet av ICMM (International Council of Mining and Metals) som tog över 

arvet från MMSD. Medlemmar i ICMM är de globala gruvföretagen och ett stort antal 

nationella/regionala gruvorganisationer. SveMin deltar via den Europeiska organisationen 

Euromines i ICMM:s arbete och prioriteringar följer ”10 Principles for Sustainable Development”: 

33

10 Principles for Sustainable Development 

Implement and maintain ethical business practices and sound systems of corporate governance. 

Integrate sustainable development considerations within the corporate decision-making process. 

Uphold fundamental human rights and respect cultures, customs and values in dealings with 

employees and others who are affected by our activities. 

Implement risk management strategies based on valid data and sound science. 

Seek continual improvement of our health and safety performance 

Seek continual improvement of our environmental performance. 

Contribute to conservation of biodiversity and integrated approaches to land use planning. 

Facilitate and encourage responsible product design, use, re-use, recycling and disposal of our 

products. 

Contribute to the social, economic and institutional development of the communities in which 

we operate. 

Implement effective and transparent engagement, communication and independently verified 

reporting arrangements with our stakeholders. 

Gruv- och metallbranschen och Sveriges miljömål 

Gruv- och metallbranschen berörs av miljömålen ”Begränsad klimatpåverkan”, 

”Frisk luft”, ”Bara naturlig försurning”, ”Giftfri miljö”, 

”Ingen övergödning”, ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Grundvatten 

av god kvalitet”, ”Myllrande våtmarker”, ”Levande skogar”, ”Storslagen 

fjällmiljö” samt ”Ett rikt växt- och djurliv”. I mindre utsträckning 

berörs branschen av ”Skyddande ozonskikt”, ”Säker strålmiljö” 

och ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”. De företag som 

infört någon typ av miljöledningssystem har som regel utnyttjat 

miljömålen för att strukturera sina miljöaspekter. 

Företagens miljöarbete styrs av de egna bedömningarna av vad som 

är prioriterade frågor och av krav som ställs i tillstånd samt via 

tillsynen. Oftast är dessa prioriteringar mycket konkreta. I allmänhet 

uppfattas miljömålen som alltför generella för att kunna översättas till 

den egna verksamheten. Många mål förutsätter avvägningar på en 

nivå som ligger utanför företagets möjlighet att påverka. Miljömålen 

uppfattas som styrande framförallt i så motto att de ingår i beslutsunderlaget 

i samband med tillståndsprövningar och utgör underlag för 

tillsynsmyndigheternas prioriteringar. Oavsett detta så bidrar det mesta, 

för att inte säga allt, miljöarbete inom företagen till uppfyllandet 

av miljömålen. För de företag som har verksamheter i flera olika 

länder, inom och utanför EU, är de svenska miljömålen dock inte en 

naturlig referens för planering och rapportering på koncernnivå. 

Ett stort problem med miljömålsarbetet är att många av målen är så 

generella och övergripande att följande svårigheter uppstår: 

Det är svårt att se hur miljömålen kan kopplas till en enskild 

verksamhet. 

Det är svårt att inse hur målen är tänkta att tillämpas tillsammans 

med övriga styrmedel som tillståndsprövningar, ekonomiska 

styrmedel och EU:s krav på aktionsplaner. 

Som exempel kan nämnas ”vattenmålen” (Miljömål 8, 9 och 10) där 

vissa länsstyrelser nu börjat ta initiativ för att ta fram strategier. Samtidigt 

håller en ny myndighetsstruktur på att byggas upp kring Vattendistrikten för att 

möta kraven i EU:s ramdirektiv för vatten. Även vattendistrikten ska inventera läget och 

ta fram aktionsplaner. Parallellt med detta söker och får verksamhetsutövaren tillstånd 

med villkor för utsläpp till vatten och kanske även vissa utredningsvillkor kopplade till 

påverkan på vatten. För verksamhetsutövaren är tillståndet med sina villkor konkret, me- 

34

dan miljömålsarbetet och även vattendistriktens arbete är svårt att omsätta till den egna 

verksamheten. 

Mer att läsa om SveMins miljöarbete 

SveMin hemsida (www.mining.se). 

SveMin etiska regler. 

Metaller – i samhälle och miljö. 

Metaller & Mineral. Metaller och mineral i människans tjänst. 

Metals in society and in the environment. Landner & Reuther (2004). 

Dammsäkerhetspolicy för SveMins medlemsföretag. 

Gruvrevyn 2005. 

35

Lundin Mining 

Det här är Lundin Mining 

Lundin Mining är en mineralprospekterare och producent av basmetaller. Koncernen har 

sitt huvudkontor i Vancouver i Kanada och den verkställande ledningen sitter i Stockholm. 

Lundin Minings aktier är noterade på Torontobörsen och på AMEX och de svenska 

depåbevisen är noterade på börsen i Stockholm. Bolagets inriktning är att upptäcka och 

förvärva högkvalitativa mineralfyndigheter 

som kan utvecklas till gruvor med hög lönsamhet 

och låga kostnader. Lundin Mining 

fokuserar på zink och koppar men är också 

intresserat av andra metaller, exempelvis nickel. 

Vid slutet av år 2006 hade Lundin Mining 

ungefär 1 500 anställda med cirka 320 medarbetare 

i Sverige och 245 på Irland och den 

resterande delen i Portugal. År 2006 var produktion 

av zink cirka 171 300 ton, av koppar 

89 200 ton, av bly 45 100 ton samt av silver 

2,5 miljoner ounces. Intäkterna var 539,7 

MUSD och resultat var 152,9 MUSD. 

Lundin Minings målsättning är att prospektera 

efter mineraler och att utvinna metaller på ett 

kostnadseffektivt och miljöanpassat sätt, med hälsa och säkerhet för bolagets medarbetare 

som nyckelvärden. Koncernens vision är att maximera aktieägarvärdet genom att bygga 

ett gruv- och mineralprospekteringsföretag med målet att växa till en världsledande metallproducent. 

För att realisera sin vision följer Lundin Mining följande strategi: 

Optimering av existerande gruvverksamhet. 

Brownfield-prospektering nära existerande gruvor. 

Greenfield-prospektering i Sverige, Portugal, Irland och Spanien.. 

Finansiella investeringar i projekt. 

Fortsatta förvärv av gruvor i drift samt utvecklings- och prospekteringsprojekt. 

Bolaget äger två gruvor i Sverige (Zinkgruvan, Storliden), en på Irland (Galmoy) och en i 

Portugal (Neves-Corvo). Zinkgruvan, som är en zink-bly-silverfyndighet, förvärvades 

2004 och är en av Sveriges största zinkgruvor under jord. Gruvan har varit i kontinuerlig 

drift sedan 1857 och har en förväntad återstående livslängd om cirka 20 år. Underjordfyndigheten 

Storliden (zink och koppar) som ligger i Skelleftefältet togs i drift år 2002 

och har varit ett dotterbolag till Lundin Mining sedan 2005. Gruvan planeras stänga under 

slutet av 2007 då malmreserverna sannolikt kommer att vara utbrutna. Produktionen i 

Galmoy startade år 1997 och zink är den viktigaste metallen med bly och silver som biprodukter. 

Galmoygruvans förväntade livslängd är fyra år med möjligheten att tillkommande 

mineraltillgångar kan stödja verksamheten under ytterligare ett år. Sedan hösten 

2006 ingår också den portugisiska koppar-zinkgruvan Neves-Corvo i Lundin Mining.Gruvan 

har en förväntad kvarvarande livslängd om cirka 16 år. 

Lundin Mining driver också två betydande gruvprojekt, Aljustrel och Ozernoe. Aljustrel, 

som ligger i södra Portugal, är planerad att starta under hösten 2007 och kommer att producera 

zink, bly och silver. Företaget äger också 49 procent i en betydande zink-blysilverfyndighet 

i den ryska republiken Burjatien öster om Bajkalsjön. Planering och arbete 

för att konstruera ett dagbrott har påbörjats och produktionsstart är planerad till 2009. 

Geografiskt domineras prospekteringsportföljen av Sverige, Portugal och Irland. Lundin 

Mining har också intressen i bland annat Eritrea, Iran och Kanada. 

36

Lundin Mining och miljön 

Verksamhetspolicy med helhetssyn på säkerhet och miljö 

Lundin Mining anser att gruvindustrin bidrar till den industrialiserade världens materiella 

behov och ekonomiska välstånd. Utvecklingen av mineraltillgångarna kan generera betydande 

välstånd och bli en katalysator för ekonomisk tillväxt samt för mineralproduktion 

och bearbetning. Aktiviteterna måste utföras med stor hänsyn till miljön och Lundin Mining 

introducerade år 2006 en verksamhetspolicy där arbetsmiljö-, säkerhets- och miljöfrågorna 

integreras. Policyn görs operativ genom koncernövergripande säkerhets- och 

miljöstandarder. Miljöledningssystem, rapportering av nyckeldata och interna miljörevisioner 

är exempel på praktiska verktyg i miljöarbetet. Lundin Mining har upprättat en 

policy att effektivt utnyttja energi och material inom samtliga verksamhetsområden. Som 

en del av detta arbete genomförs regelbundna inventeringar av företagets energiförbrukning. 

Arbetsmiljö och säkerhet 

Lundin Mining har inställningen att respekt för 

medarbetarna utgör grunden för god affärsverksamhet. 

Detta tar sig bland annat uttryck i ambitionen 

att ingen skall komma till skada vid bolagets 

verksamheter. Strategin är att minimera hälso- 

och säkerhetsriskerna och att alltid ligga steget 

före lagstiftningen. För att stödja detta mål 

inkluderar Lundin Minings hälso- och säkerhetsstandard 

specifika säkerhetsregler. Standarden, 

som är mer omfattande än lagar och förordningar 

och inkluderar identifiering och hantering av 

risker, behandlar även uppträdande och attityder 

till säkerhet. Antalet olyckor vid Zinkgruvan har 

minskat under de senaste åren och exempelvis 

följs alla säkerhetsrelaterade aktiviteter av ett 

särskilt säkerhetssystem. Andra initiativ vid gruvorna 

omfattar ökad utbildning och hantering av 

krissituationer. En viktig del av bolagets förberedelseplan 

för olyckor är exempelvis Galmoygruvans 

räddningsgrupp som är utbildad för att verka 

i miljöer där det inte går att andas. 

Miljö 

I ett historiskt branschperspektiv låg tyngdpunkten på miljöfrågor vilka rörde gruvornas 

utsläpp av metaller och påverkan på recipienterna. Andra intressanta frågor gällde luftföroreningar, 

deponier, dammar och efterbehandling. I många fall lyckades branschen 

efterhand med att reducera miljöpåverkan, men vissa tekniska lösningar som genomfördes 

under 1970- och 1980-talet var mindre lyckade. Exempelvis finns det deponier med 

gråberg vilka innehåller metaller som långsamt löses ut och sprids till miljön. Efterhand 

har man kommit till insikt om att om gråberget sorterades på rätt sätt kunde man undvika 

miljöproblem och samtidigt få ett attraktivt material för byggnader och vägar. 

De ursprungliga miljöfrågorna är på olika sätt fortfarande aktuella och miljöpåverkan från 

Lundin Minings verksamhet är bland annat markanvändning, energiförbrukning, störningar 

i närområdet (buller, vibrationer, damm), utsläpp från utrustningar och fordon 

samt aspekter av avfall och restprodukter. 

37


Energiförbrukningen i gruvindustrin är betydande och frågor som rör energi och klimat är 

betydelsefulla och kommer att vara det under överskådlig framtid. Här tar Lundin Mining 

redan olika strategiska beslut och planerar bland annat att bygga upp en egen anläggning 

för energiproduktion vid den planerade gruvan i Ryssland (Ozernoeprojektet). Valet här 

blir att basera energiproduktionen på kol vilket kan låta motsägelsefullt. För närvarande 

finns det emellertid inga möjligheter att använda andra energikällor och bolaget anser att 

produktionen i en egen anläggning blir säkrare och mer miljöanpassad än energi från 

externa anläggningar. Lundin Mining ser också potentialen att i olika länder använda 

återställningsytor för etablering av vindkraftanläggningar. Andra viktiga framtidsfrågor 

rör markanvändning och återställning av gruvor. En central fråga för branschen rör den 

långsiktiga tillgången på metaller. För närvarande använder Europa cirka 20 procent av 

världens metalltillgångar men bara 2 procent av brytningen sker här. I många länder i 

Europa är det av olika skäl svårt att prospektera nya fyndigheter och öppna gruvor. 


Miljöbalken 

Lundin Minings verksamheter i Sverige är tillståndspliktiga 

enligt Miljöbalken. Bolagets uppfattning 

är att miljömyndigheterna driver de frågor 

man av tradition bedömer sig behärska och att det 

blir därför mycket fokus på frågor som rör utsläpp 

till vatten, deponier och återställning av gamla 

gruvområden. Miljöbalken har gjort miljöarbetet 

mer byråkratiserat och kraven på juridiskt kompetens 

har ökat. Den tidigare ”samförståndsandan” 

mellan företag och myndigheter har tonats ner och 

myndigheterna vill undvika att ge konkreta råd. 

Lundin Mining saknar också de branschexperter 

som tidigare fanns på Naturvårdsverket. Det tar tid 

att bygga upp branscherfarenhet hos regionala och 

lokala miljömyndigheter. 

EU-lagstiftningen är viktig 

Lundin Minings verksamhet är föremål för en omfattande 

miljölagstiftning i Sverige, Portugal samt 

på Irland och i andra länder. EU-lagstiftning av 

speciellt intresse för företaget rör deponier, utsläpp, 

avfallshantering och hanteringen av kemikalier. 

Uppfattningen är att lagstiftningen på EU-nivå 

kan bli alltför detaljerad och Lundin Mining har tillsammans med branschorganisationen 

arbetat för att exempelvis avfallslagstiftningen skall bli praktiskt hanterbar för gruvföretagen. 

Branschorgansiationen är också aktiv vid utformningen av BREF-dokument som 

rör gruvor. Syftet med BAT (Bästa Tillgänliga Teknik)-referensdokumenten (BREFdokument) 

är att främja miljöskydd och enhetlig tillståndspraxis i EU. BATreferensdokumenten 

kan anses utgöra ett slags måttstock för hög teknisk nivå, som beslut 

på olika håll i Europa kan baseras på och som beslut kan jämföras med. I BREFdokument 

fastställs bästa tillgängliga teknik (BAT) med hjälp av använda resurser, såsom 

utsläpp, råvaror och andra resurser. Dokumenten anger inte vilken teknik som ska användas 

för att tillståndsvillkoren ska vara uppfyllda. 

EUs och nationella lagstiftningar innefattar också ett antal förordningar som rör hälsa och 

säkerhet i gruvindustrin. Ett antal nya direktiv har tillkommit under senare år som handlar 

om hälso- och säkerhetsfrågor för anställda som är exponerade mot risker som härrör från 

vibrationer, oljud, elektromagnetiska fält och optisk strålning. 

38


Gruvbranschen är ständigt under luppen 

Att Lundin Mining skall driva och kommunicera frågor som rör hälsa, säkerhet och miljö 

är ett aktivt beslut från företagsledningen. Bakom åtagandet döljer sig ett antal olika drivkrafter, 

exempelvis massmedias intresse, miljöanalytikernas granskningar, närboendes 

synpunkter, samt kopplingarna mellan ekonomi och miljö. Bolaget har bland annat dragit 

slutsatsen att ”en anläggning som är bra skött ur miljösynpunkt har ofta också god ekonomi”. 

Det är bara att konstatera att gruvbranschen är under luppen och att det är många 

som har synpunkter på verksamhetens miljöpåverkan. Många företag bedriver ett framåtriktat 

miljöarbete men detta tenderar ibland att skymmas av mindre seriösa bolags tillkortakommanden, 

samt att det under årens lopp inträffat ett antal spektakulära olyckor. 

Slutligen visar massmedia ett betydande intresse för förhållandena i gruvorna i utvecklingsländerna. 

Lundin Mining har börjat arbeta med frågor som rör CSR och kommer att 

utarbeta en ”hållbarhetspolicy och en ”code of conduct”. 


Lundin Mining har inget internt krav på att gruvorna skall vara certifierade enligt ISO 

14001 men uppmuntrar sådana initiativ. På koncernnivå har bolaget nyligen tagit fram en 

övergripande miljöstandard (Environmental Management Standards) som bland annat 

innehåller huvudkomponenterna i ISO 14001. Standarden innehåller också specificerade 

krav kring användningen av vatten, luftvårdsfrågor, buller, vibrationer, farliga ämnen, 

säkerheten hos dammar, avfall och mycket annat. Lundin Mining har också börjat tillämpa 

HSE-revisioner och exempelvis genomfört revision vid gruvan på Irland. Vid varje 

enhet finns det specialister på miljö, arbetsmiljö och säkerhet. Koncernens miljöchef sitter 

i bolagets ledningsgrupp och koordinerar arbetet. 


Miljöfrågorna kommuniceras på Lundin Minings hemsida och i bolagets årsredovisning. I 

miljöledningsstandarden anges att bolaget skall vara aktivt i sin miljökommunikation och 

skapa dialog med olika intressenter. Man skall också ta hand om klagomål och synpunkter 

på ett konstruktivt sätt. 

39

Lundin Mining och Sveriges miljömål 

Bolagets miljöchef har deltagit i utformningen av några regionala delmål till Sveriges 

miljömål. Initiativet att låta industrin delta i arbetet uppfattades som positivt och skapade 

delaktighet i målen. Lundin Mining känner till Sveriges miljömål och de finns med i tankarna 

bakom miljöarbetet, exempelvis i ambitionerna att bevara våtmarker. Miljömålen 

ingår dock inte i det mer vardagliga arbetet eller i koncernens miljöstandard. Bolaget ser 

dock en intressant möjlighet att industrin skulle kunna aktivare vad det gäller att driva 

miljömålen och ser framför sig någon form av ”benchmarking” mellan olika företag. 

Ur ett regionalt och lokalt perspektiv kan Lundin Mining se en risk om de nationella miljömålen 

transformeras till regional nivå utan att man tar hänsyn till enskilda verksamheters 

miljöpåverkan. Utsläppen av klimatpåverkande gaser från en gruva kan exempelvis 

vara svåra att göra något åt i det kortare perspektivet men ändå väga tungt i regionens 

ambitioner att uppnå målen. 

Mer att läsa om Lundin Minings miljöarbete 

Lundin Minings hemsida (www.lundinmining.com). 

Verksamhetspolicy för Lundin Mining. 

Lundin Mining årsredovisning 2006. 

Lundin Mining Environmental Management Standards. 

Lundin Mining Presentation 2006. 

40

LKAB 

Det här är LKAB 

Det statligt helägda bolaget LKAB producerar förädlade järnmalmsprodukter till stålbranschen 

samt olika mineralprodukter till andra industribranscher. Huvuddelen av järnmalmsprodukterna 

säljs till europeiska stålverk, men andra viktiga marknader är Nordafrika, 

Mellanöstern och Sydostasien. Försäljningen av industrimineraler sker främst i Europa 

och ökar i Asien och USA. LKAB-koncernen har drygt 3 500 medarbetare och består 

av ett 30-tal bolag i 15 länder. År 2005 var omsättningen cirka 14,3 miljarder SEK. 

Järnmalmsgruvor, förädlingsverk och malmhamnar finns i Sverige och Norge och försäljningsbolag 

är lokaliserade till Belgien, Tyskland och Singapore. Anläggningar och bolag 

för industrimineraler finns i ett drygt tiotal länder över hela jordklotet. LKAB är organiserat 

i fyra divisioner: 

Market Division – säljer järnmalmsprodukter till stålindustrin. 

Mining Division – bryter, förädlar och levererar järnmalmsprodukter. 

Minerals Division – utvecklar, producerar och marknadsför industrimineralprodukter. 

Special Businesses – stödjer koncernen med tjänster och teknisk utveckling. 

Högt järninnehåll i malmen 

LKAB levererar järnmalmsprodukter för masugnar och direktreduktion. 

Bolaget är världsledande i produktionen av pellets 

(kulsinter). Pellets utgörs av sintrade, centimeterstora malmkulor 

med hög järnhalt och jämn kvalitet. Masugnspellets används 

i den koksbaserade masugnsprocessen vilken är den vanligaste 

metoden att framställa råjärn. Masugnspellets levereras 

framför allt till stålverk i Europa. Direktreduktionspellets (DRpellets) 

används för att framställa järnsvamp, som är ett första 

led i förädlingskedjan från järn till stål. Processerna är baserad 

på gas och har blivit allt vanligare i oljeproducerande länder 

med tillgång till billig naturgas. 

Avancerad teknik och storskaliga produktionssystem 

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) bildades år 1890 men Malmfältens historia går 

ända tillbaka till 1660-talet. Att bergen i norr ruvade på rikedomar var det många som 

insåg och flera affärsprojekt startades men misslyckades av olika anledningar. Det var 

först på 1870-talet med Thomasprocessen, en ny metod att framställa stål ur fosforrik 

malm, som malmfyndigheterna blev kommersiellt intressanta. När sedan järnvägen byggdes 

till Malmfälten och vidare till Narvik fanns förutsättningarna för en större utvinning 

av naturrikedomarna. I mer än hundra år har alltså LKAB brutit den järnrika malm som 

finns i Malmfälten. Satsningar på avancerad teknik och storskaliga produktionssystem har 

resulterat i att gruvorna i Kiruna och Malmberget hör till världens modernaste. Produktionskedjan 

sträcker sig från malmfyndigheterna till kunden och den inleds med produktionen 

av råmalm i underjordsgruvorna och fortsätter med förädlingen av järnmalmen i 

verken ovan jord. Transporten av produkterna är en viktig komponent i kedjan och omfattar 

både transporterna till utskeppningshamnarna och leveranserna till kunderna. 

LKAB och miljön 

Miljö och arbetsmiljö i den övergripande strategin 

Koncernens övergripande strategi innehåller några punkter där frågor som 

rör miljö och arbetsmiljö är beaktade: 

Fortsatt nischstrategi baserad på pellets som produkt samt mervärde för kunden. Det 

är inom pelletsområdet vi har våra stora konkurrens- och miljöfördelar. 

Selektiv och fortsatt resurssnål expansion av pelletskapaciteten. 

41

Organisationsutveckling för ökad produktivitet och bättre arbetsmiljö. Vi skapar ”det 

goda arbetet”, där vi delegerar ansvar och befogenheter på ett systematiskt sätt. Det är 

endast genom att skapa och visa på attraktiva arbetsplatser som vi kan locka framtidens 

medarbetare och inte minst öka antalet kvinnor i företaget. 

Vidare konstaterar bolaget i årsredovisningen för 2005 att ”LKAB är en utpräglad energiintensiv 

processindustri där energifrågorna har stor betydelse både ur kostnads- och miljösynpunkt. 

Energieffektiviseringen måste därför ständigt pågå i det dagliga arbetet och 

vid införandet av ny teknik och nya utrustningar”. 

Miljömässiga konsekvenserna av beslut ska beaktas 

Brytning och förädling av mineraler påverkar miljön, exempelvis genom förändringar av 

landskapet, energiförbrukning, buller, vibrationer, avfall samt utsläpp till luft och vatten. 

Efterbehandling av gruvområden och dammsäkerhet är en andra viktiga miljöaspekter. 

LKAB söker begränsa miljöpåverkan genom god framförhållning, vilket bland innebär att 

de miljömässiga konsekvenserna av olika beslut alltid ska beaktas. Miljöarbetet ska vara 

framåtblickande så att företaget ska kunna möta framtida miljökrav. LKAB anger nedanstående 

övergripande miljö- och energimål för verksamheten: 

Minska andelen industriavfall som deponeras. 

Reducera spridning av stoft. 

Minska den specifika bränsleförbrukningen i pelletsprocessen. 

Vid projektering och upphandling minska andelen landsvägstransporter till förmån 

för järnvägstransport eller annan energieffektiv 

teknik. 

Magnetit ger miljöfördelar 

LKAB:s järnmalm består till största delen av magnetit. 

Magnetiten ger miljöfördelar, jämfört med andra 

malmsorter, framförallt genom mindre energitillförsel 

i förädlingsprocessen och lägre koldioxidutsläpp i 

stålindustrin. I nuläget sker pelletisering och sintring i 

allt större utsträckning vid gruvorna och en del av 

utsläppen har därför förflyttats från stålverken. Ser 

man på miljöpåverkan i ett globalt perspektiv orsakar 

pelletstillverkningen vid gruvorna ungefär sju gånger 

mindre utsläpp än vid sintringen vid stålverken. Detta 

beror framförallt på att värmeenergin tas tillvara och 

används i produktionen i gruvorna. 

Energieffektivisering, BasEl och vindkraft 

LKAB deltar i Energimyndighetens program för energieffektivisering (PFE). Programmet 

innebär att LKAB ska införa energiledningssystem, genomföra energianalys samt införa 

rutiner för energieffektivisering. Eftersom LKAB har elektricitet som en viktig råvara ser 

bolaget med oro på den nuvarande energiförsörjningen och de stigande elpriserna. LKAB 

har därför tillsammans med nitton andra företag med energiintensiv verksamhet bildat 

företaget BasEl AB, som ska tillvarata företagens och den svenska basindustrins intressen 

när det gäller stabil och konkurrenskraftig elförsörjning. Sammanlagt använder bolagen 

cirka 25 TWh per år, vilket motsvarar cirka hälften av industrins elanvändning i Sverige. 

BasEl ska arbeta med konkreta projekt som har till syfte att öka tillgången på el till konkurrenskraftigt 

pris i Sverige. LKAB visar även intresse för förnybar energiproduktion 

och har exempelvis gått in i ett bolag som producerar vindkraft. LKAB samverkar också 

med skogsindustrin och den praktiska tillämpningen av begreppet ”kolsänka” ska utvecklas 

vidare i ett projekt tillsammans med Sveaskog. 

42


En spektakulär miljöfråga för LKAB är flyttningen av delar av Kiruna för att möjliggöra 

framtida gruvbrytning. Deformationerna på grund av gruvbrytningen går i riktning mot 

den nuvarande stadskärnan och på lång sikt kan betydande stadsområden behöva ersättas. 

Kanske måste merparten av den befintliga staden flyttas om det visar sig att malmkroppen 

breder ut sig och blir allt rikare mot djupet. Därför vill LKAB att staden skall växa åt 

nordväst. 

Andra aktuella frågor som bolaget tar med sig in i framtiden rör energiförsörjningen, 

klimatfrågorna och utsläppen av kväveoxider. Vad det gäller kväveoxiderna har bolaget 

investerat i en försöksanläggning med katalytisk rening i ett nytt pelletsverk, men ser 

vissa svårigheter att införa motsvarande teknik i de äldre verken. Störningar i närområdena 

(buller, stoft, vibrationer) är andra exempel på miljöfrågor 

som kommer att vara fortsatt aktuella för 

LKAB. 


Miljöbalken 

LKAB är ständigt inblandat i olika tillståndsärenden, 

exempelvis byggandet av det nya pelletsverket i 

Malmberget, malmhamnen i Narvik, anläggning av 

ytterligare anriktnings- och pelletsverk i Kiruna samt 

utvidgning av dolomitbrottet i Masugnsbyn. Relationerna 

till myndigheterna är goda och man anser att 

länsstyrelsen har god förståelse för villkoren i branschen. I årsredovisningen för 2005 gör 

LKAB emellertid följande kommentar till procedurerna kring miljölagstiftningen: ”En 

begränsning är de oftast mycket omfattande och tidsödande koncessionsförhandlingar 

som måste föras. En första åtgärd är då att fullt utnyttja de befintliga koncessionstillstånden 

och använda framtida enklare miljöprövning för marginalvolymer”. Erfarenheterna 

av Miljöbalken är att en del moment kan bli både tidskrävande och komplicerade. Bolaget 

framför följande synpunkter: 

Myndigheterna vill ge alltför detaljerade anvisningar för hur verksamheten ska bedrivas. 

Detta gäller exempelvis energiområdet där företaget tycker att detaljstyrningen 

blir för stor. 

Naturvårdsverket driver ibland ärendena till överklagande för att erhålla prejudikat. 

Detta gör att vägen till beslut blir onödigt lång sett ur företagets synvinkel. 

Mindre förändringar av verksamheten kan leda till omprövning av hela anläggningen. 

Ett exempel är där ökningen av verksamheten i malmförädlingen riskerade att även 

gruvan skulle omprövas. Här lyckades LKAB driva frågan på sådant sätt att ansökan 

endast omfattade malmförädlingen. 

Handel med utsläppsrätter 

LKAB ingår från 2005 i EU:s handelssystem med utsläppsrätter för växthusgaser. Perioden 

2005-2007 är en försöksperiod vad gäller utsläppen av koldioxid. Därefter kommer 

en ny handelsperiod som avser åren 2008-2012. LKAB har tre anläggningar som ingår i 

handelssystemet (pelletsverken och panncentralerna i Kiruna, Malmberget och Svappavaara). 

Bolagets koldioxidutsläpp orsakas av förbränningen av kol och olja samt av den 

koldioxid som avges från organiska bindemedel och karbonatbaserade tillsatsmedel (dolomit, 

kalksten). LKAB har erhållit en tilldelning av 1,35 miljoner utsläppsrätter för perioden 

2005-2007. Det motsvarar cirka 90 procent av det behov av utsläppsrätter som behövs 

för företagets planerade produktion. Detta innebär att LKAB måste köpa ytterligare 

utsläppsrätter under innevarande handelsperiod. 

43


Miljölagstiftningen är en viktig drivkraft 

Går man tillbaks ett trettiotal år i tiden var bolagets inställning till miljöfrågorna ganska 

passiv. Opinionen kring tömningar av sjöar och störningar i närområdena påverkade efterhand 

LKAB:s ståndpunkt, och de miljökonsekvensbeskrivningar som genomfördes i 

olika tillståndsansökningar, förändrade företagets attityd. Även frågor kring utsläpp av 

kväveoxider och dioxin blev en tankeställare för bolaget. Nu har LKAB inställningen att 

”vi ska veta mest” och företagsledningens engagemang i styrningen av miljöfrågorna har 

blivit allt viktigare. Den svenska staten som huvudägare ställer också tydligare krav och 

driver på miljöarbetet. Ägarna visar också allt större intresse för frågor som rör hållbar 

utveckling. Kunderna ställer vissa krav på miljöledningssystem men är för närvarande 

inte så aktiva. 


LKAB:s tolkning av begreppet ”kvalitet” är att det inte enbart avser den tekniska kvaliteten, 

utan handlar om ständiga förbättringar inom alla områden och med engagemang från 

alla anställda. Kvalitetsarbetet handlar i stor utsträckning om ordning och reda och att ha 

tydliga rutiner. Samtliga ISO 9001-certifikat omcertifierades under år 2005 med godkänt 

resultat. Arbetet med certifiering enligt ISO 14001 pågår och verksamheten i Svappavaara 

samt logistikfunktionen med järnvägar och hamnar är certifierade. Målet är att hela 

koncernen ska vara certifierad år 2007. LKAB arbetar också med att införa energiledningssystem 

och Svappavaara certifierades under år 2005 som den första verksamheten i 

Sverige. 

Ur organisatorisk synpunkt har VD det övergripande ansvaret för miljöfrågorna, men det 

operativa ansvaret ligger hos divisions- och enhetscheferna. Specialistfunktionen ”Yttre 

Miljö” ansvarar för hela koncernens miljöarbete och arbetar med rådgivning, söker miljötillstånd 

och stödjer verksamheten så att villkor och lagar efterlevs. Funktionen arbetar 

också med provtagningar, utredningar och rapportering till myndigheterna i enlighet med 

verksamheternas egenkontrollprogram. Den ”Kemiska nämnden” i LKAB tar hand om 

frågor som rör kemiska produkter, exempelvis 

godkännande av nya produkter. Bolaget 

arbetar också längs förädlingskedjan 

och ställer miljökrav på leverantörer och 

entreprenörer. Exempelvis genomför man 

informationsdagar för att informera och 

stimulera lokala leverantörer. 

44 


LKAB lämnar årliga miljörapporter för de 

olika verksamheterna till berörda myndigheter. 

I koncernens årsredovisning finns ett 

utförligt avsnitt som beskriver miljöarbetet 

och det finns miljöinformation på bolagets 

hemsida. Miljö- och energifrågorna kommuniceras 

och diskuteras även i andra 

sammanhang och exempelvis är LKAB 

engagerat i branschorganisationerna Sve- 

Min och Jernkontorets miljöarbete. Vidare 

deltar LKAB i flera miljöforskningsprogram 

och är en aktiv medlem i Torne- och 

Kalix älvars Vattenvårdsförbund.

LKAB och Sveriges miljömål 

Sveriges miljömål har under senare år dykt upp i bolagets tillståndsansökningar och miljökonsekvensbeskrivningar. 

I ansökan för ett nytt pelletsverk redogjorde exempelvis 

LKAB för hur olika utsläppsparametrar skulle påverka miljömålen. I det aktuella fallet 

insåg bolaget att det skulle bli problem att uppfylla målet om minskning av utsläppen av 

kväveoxider. LKAB ville få ett snabbt beslut i ärendet och tog initiativet till en försöksanläggning 

för rening av utsläppen. Här kan man alltså konstatera att miljömålet hade en 

direkt påverkan på företagets miljöarbete. 

Bolaget berörs alltså av de nationella, regionala och lokala miljömålen och i miljöledningssystemet 

ingår miljömålen i värderingsmodellen för att identifiera de betydande 

miljöaspekterna (som en faktor i ”omvärldsanalysen”). Representanter för LKAB har 

deltagit det regionala miljömålsarbetet. 

Mer att läsa om LKAB:s miljöarbete 

LKAB:s hemsida (www.lkab.com). 

En historisk resa. 

Årsredovisning 2006. 

45

Handel och hotell 

46

Svensk Handel 

Det här är Svensk Handel 

Handeln har fått en allt mer betydande roll inom svensk ekonomi och nästan en tiondel av 

Sveriges BNP utgörs av handel. Idag arbetar cirka en halv miljon människor inom partioch 

detaljhandeln. Branschföreningen Svensk Handel har 13 000 medlemsföretag med 

sammanlagt 20 000 arbetsplatser och cirka 250 000 anställda. Svensk Handel har till uppgift 

att stärka handelns företag och skapa bättre förutsättningar för handel. Detta arbete 

sker exempelvis genom: 

Opinionsbildning och överläggningar med politiker och myndigheter. 

Rådgivning och information till medlemsföretagen inom bland annat affärsjuridik, 

kompetensutveckling, säkerhet, försäkringar, betalningar, miljö, arbetsmiljö, import 

och handelsutveckling. 

Avtalsförhandlingar och andra arbetsrättliga frågor. 

Inom miljöområdet arbetar Svensk Handel genom ett informellt nätverk där olika frågeställningar 

förankras hos medlemsföretagen. 

Svensk Handel och miljön 

Viktiga miljöfrågor för branschen 

Inom handeln fick miljöfrågorna ett allt starkare fotfäste under 

1990-talet. Specifik miljölagstiftning gav uppmärksamhet åt miljöaspekter 

som exempelvis rör köldmedier, kemiska produkter, 

förpackningsavfall och farligt avfall. Ett aktuellt exempel är kemikalielagstiftningen 

REACH som kommer att påverka många 

handelsföretag. Ett annat exempel som rör leverantörskedjan är 

RoHS där flera av branschens grossister driver frågan ur sitt perspektiv. 

Branschen arbetar också med ett antal miljöaspekter som inte är 

direkt reglerade i lagstiftningen. Miljöpåverkan av transporter 

och varor är sådana exempel. Kundtrycket kan också åstadkomma 

snabba förändringar i varusortimentet. Av olika anledningar 

kan en viss typ av produkter uppmärksammas från miljösynpunkt, 

exempelvis tvättmedel, handverktyg eller kläder. Kundernas 

reaktioner kan då få snabba återverkningar på branschens miljöarbete. Många företag 

har sedan länge insett det kommersiella värdet i ett proaktivt miljöarbete och erbjuder 

miljöanpassade produkter och tjänster. Detta är exempelvis vanligt i livsmedelsbranschen 

där sortimentet av ekologiska livsmedel växer. Ett annat exempel är hotellbranschen där 

kunden erbjuds miljöanpassade rum och måltider. 

Importen av varor är naturligtvis viktig för de flesta företagen inom handeln. Möbler, 

textilier, livsmedel och skor tillverkas i många fall i lågkostnadsländer. Frågor som rör 

miljö, arbetsmiljö och sociala förhållanden hos leverantörerna har därför fått allt större 

uppmärksamhet. Flera svenska företag inom handeln, exempelvis HM och IKEA, har 

introducerat ledningssystem för att kunna påverka och få insyn i leverantörernas miljöarbete. 

ICA genomför exempelvis revisioner av sina underleverantörer i olika länder. Viktiga 

områden är hur leverantörerna uppfyller miljölagstiftningen och hur man hanterar kemikalie- 

och avfallsfrågorna samt utsläppen till luft och vatten. Många handelsföretag 

arbetar med krav på leverantörerna och anger restriktioner på produkternas innehåll av 

farliga kemiska produkter. Handeln har också tagit till sig olika system för miljömärkning 

och i butikerna kan kunden finna produkter som är märkta enligt något av de vanligaste 

systemen. 

47


I ett framtidsperspektiv bedömer branschen att frågor som rör råvaror och kemiska produkter 

kommer att vara fortsatt viktiga. Andra viktiga frågor är producentansvar, integrerad 

produktpolitik (IPP), transporter, klimat och energi, avfall och CSR. 



Handelsföretagen utgörs ofta av små och medelstora företag och de flesta av dem berörs 

av många av miljöbalkens regler. Branschen arbetar för att förenkla lagstiftningen 

och förändra regler som innebär onödig byråkrati eller andra problem för handelsföretagen. 

Exempelvis har den lägsta miljösanktionsavgiften har sänkts från 5 000 till 1 000 

kronor för vissa brott mot miljöbalken och den automatiska kopplingen mellan miljösanktionsavgift 

och anmälan till åtal tagits bort. Branschen har också medverkat till att hantering 

av farligt avfall ses över. Den snåriga lagstiftningen medför bland annat problem för 

butiker som tar emot elektronikskrot från en kund. Den så kallade ”lysrörsproblematiken” 

innebär att en butik som tar emot farligt avfall (bland annat lysrör) ska anmäla till kommunal 

miljönämnd om mellanlagring av farligt avfall, ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen 

för att transportera bort lysrören, föra anteckningar om lagringen och om transporten, 

upprätta transportdokument om man låter någon annan transportera bort lysrören, kontrollera 

att alla inblandade parter i transporten har tillstånd, följa alla regler om egenkontroll 

etc. För anmälan, tillstånd och kommunal tillsyn får företaget betala avgifter. Om man 

inte följer vissa av reglerna sker åtalsanmälan för ”otillåten miljöverksamhet”. För överträdelser 

av vissa andra regler utgår miljösanktionsavgifter på mellan 1 000 kronor och 25 

000 kronor. Krånglet gäller även för färg, kemikalier, spilloljor, köldmedier och övrigt 

farligt avfall. 

Svensk Handels generella ståndpunkter kring lagstiftningen på miljöområdet är följande: 

Utgå från de viktigaste miljöfrågorna för att lösa de allvarligaste problemen först. 

Bedöm om kostnaderna för regelverket motsvarar rimlig miljönytta genom konsekvensanalyser 

och samhällsekonomiska analyser, baserade på ekonomiska, miljömässiga 

och sociala faktorer. 

Prioritera EU-gemensamma regler för att få en fungerande inre marknad. Skapa inte 

svenska särregler som försvårar för företagen och kan orsaka handelshinder och konkurrensnackdelar, 

utan använd samma regler som i EU-direktiven. 

Satsa på övergripande regler och inte på detaljreglering. Reglerna bör vara få. I dag är 

det alldeles för många regler, i många och snåriga förordningar och paragrafer. 

Utvidga myndigheternas informationsskyldighet till företagen. Gör det möjligt för 

myndigheten att utan straffansvar ge råd till företagare. Nuvarande lagstiftning ger 

inte utrymme för rådgivning utan medför automatiskt miljösanktionsavgift eller anmälan 

till åtal (om det skulle visa sig att företaget brutit mot reglerna). Effektivisera 

miljötillsynen hos de kommunala miljönämnderna, både kvantitativt och kostnadsmässigt. 

Prioritera forskningsinsatser för att få bra beslutsunderlag till miljöeffektiva produkter 

och system. 

Svensk Handel framför också ett antal detaljerade ståndpunkter, exempelvis: 

Förbättra och förenkla miljöbalkens krångliga bestämmelser, inklusive alla följdförfattningar 

och tillämpningsföreskrifter. 

Förenkla systemet med Miljösanktionsavgifter så att bara allvarliga miljöbrott bestraffas. 

Sänk orimligt höga miljösanktionsavgifter. Belasta rätt part med miljösanktionsavgift. 

Det är inte rimligt att en miljösanktionsavgift tas ut av en handlare för 

kemikalier som saknar märkning på svenska när det är leverantören/importören som 

rimligen borde ansvara för en produkts märkning. 

Förenkla reglerna kring farligt avfall i avfallsförordningen, producentansvarsförordningen 

och förordningen om miljöfarlig verksamhet avseende lagring, transport, anteckningsskyldighet, 

egenkontroll och rapportering. 

48

Se över EU:s avfallsdefinition och avfallshierarki. Använd samma definition för producentansvaret 

i Sverige som i EU. Inför inte nya ensidiga svenska regler om till exempel 

förbud för vissa köldmedier, och kemikalier. 

Ge miljömärkningen (Svanen och EU-blomman) enkla, klara och objektiva regler. 


Miljömedvetna kunder 

Att miljölagstiftningen har haft betydelse och även fortsättningsvis kommer att ha betydelse 

för branschens miljöarbete är uppenbart. För många av handelsföretagen har emellertid 

kopplingen mellan miljö och affärer blivit allt tydligare. Att utnyttja företaget miljöprofil 

för att förbättra imagen och vinna konkurrensfördelar är något som redan är vanligt 

förekommande i branschen och detta kommer sannolikt att bli allt vanligare. Flera av 

företagen har granskats i massmedia och kritik kring hur man hanterar frågor kring miljö 

och socialt ansvar har framförts. Att i ord och handling kunna svara på kundernas önskemål 

och granskarnas kritik blir allt viktigare. En starkt pådrivande faktor är naturligtvis 

kundens fortsatta miljömedvetenhet och betalningsvilja. 

Miljömärkning 

Under årens lopp har handelsföretagen deltagit olika initiativ på miljöområdet. Ett exempel 

är utveckling och tillämpning av miljömärkning av varor och tjänster. Det finns 

många varor som är märkta med Svanen, EU-blomman eller enligt något annat märkningssystem. 

Det finns också hotellkedjor som låtit miljömärka sina hotell. Ett antal handelsföretag 

som utnyttjar skogsråvara tillämpar kraven i FSC i samarbetet med sina leverantörer. 


Certifierade miljöledningssystem förekommer 

inom handeln men det finns ingen tillgänglig statistik 

som visar hur många företag som är certifierade. 

Vissa branscher, exempelvis färg-, järn- och 

byggvaruhandeln har infört egna modifierade miljöledningssystem. 

För de mindre företagen inom 

handeln upplevs ISO 14001 och EMAS som 

krångliga. 

Frivilliga åtaganden 

Ett antal företag med omfattande internationell 

verksamhet och med leverantörer över hela världen 

har antagit uppförandekoder och anslutit sig till 

olika internationella initiativ, exempelvis UN Global 

Compact, ILO:s konventioner, OECD:s riktlinjer 

för multinationella företag, etc. Det är också vanligt att de större företagen stödjer 

olika frivilliga organisationer, exempelvis WWF, UNICEF och Rädda Barnen. Flera handelsföretag 

ger ut miljö- eller hållbarhetsredovisningar och har omfattande information på 

sina hemsidor. 

Handelns Miljöhandbok 

Handelns Miljöhandbok är en sammanställning av de viktigaste miljökraven som miljöbalken 

ställer på handelsföretagare. Den hjälper till att få grepp om vilka miljöregler som 

olika verksamheter berörs av. Handboken baseras på Miljöbalkens omfattande regelverk 

med följdförfattningar i form av tillämpningsföreskrifter och allmänna råd från olika 

myndigheter. 

49

Svensk Handel och Sveriges miljömål 

Miljömål som är viktiga för branschen är ”Giftfri miljö”, ”God bebyggd 

miljö”, ”Skyddande ozonskikt” och ”Begränsad klimatpåverkan”. Miljömålen 

finns omnämnda i Svensk Handels Miljöhandbok men några initiativ på 

branschnivå har inte genomförts. Branschorganisationens uppfattning är att 

medlemsföretagen inte ställer några frågor eller kräver att branschen 

övergripande skall arbeta med målen. De större företagen känner säkert till 

målen men det är tveksamt om de mindre gör det. 

Svensk Handel anser att kommunerna och miljömyndigheterna har 

huvudansvaret för målen och borde göra mer för att hjälpa företagen. Vidare 

anser man att miljömålen bör vara mer precisa och realistiska och utarbetas i samarbete 

med övriga EU-länder. 

Mer att läsa om Svensk Handels miljöarbete 

Svensk Handels hemsida www.svenskhandel.se. 

Svensk Handels Miljöhandbok. 

50

Ahlsell AB 

Det här är Ahlsell AB 

Ahlsell AB erbjuder professionella användare varor och tjänster inom produktområdena 

VVS, El, Verktyg & Maskiner och Kyl. Koncernen har en årlig omsättning på cirka 20 

miljarder SEK, varav ca 9 miljarder SEK i Sverige. Av Ahlsells 4 000 medarbetare arbetar 

ungefär hälften i Sverige. Sortimentet omfattar cirka 125 000 lagerförda produkter och 

logistiksystemet med centrallager på strategiska platser i Sverige, Finland och Norge 

utgör navet i koncernens verksamhet. Ahlsells centrallager i Hallsberg är ett av de största 

i Europa och en av Nordens viktigaste knutpunkter för transporter. Ytan i Hallsberg är 

cirka 58 000 kvadratmeter och 500 personer arbetar dygnet runt med att ta emot, packa 

och skicka i väg produkter. Ungefär 150 långtradare med 4 500 

kubikmeter varor passerar centrallagret varje dag. Lastbilarna 

kör årligen cirka 385 000 ton gods till distributionsplatser 

runtom i landet. För att hantera de här stora volymerna har 

Ahlsell ett informationssystem som ger stor precision i logistikarbetet. 

Ahlsell och miljön 

Fokus på produkter och transporter 

Ahlsell påverkar miljön genom produktsortimentet, transporterna 

och verksamheten i koncernens centrallager. Företaget 

hanterar vissa produkter som är klassificerade som farligt gods 

(köldmedia, lim och oljor). Detta kräver speciella kunskaper 

och särskilda arrangemang vad det gäller transporter och förvaring. 

Som ett led i miljöarbetet har alla led i varuhanteringskedjan 

i Sverige miljöinventerats – från materialhantering, uppvärmning och belysning 

till interna och externa transporter med truck och lastbil. Ahlsell strävar efter att vara ett 

av branschens ledande företag inom såväl kvalitets- som miljöområdet. Ett antal områden 

har bedömts vara särskilt viktiga i miljöarbetet och Ahlsell har fastlagt tydliga riktlinjer 

kopplade till dessa områden. Detta innebär att Ahlsell ska: 

• Säkerställa hanteringen av kemiska produkter. 

• Effektivisera utnyttjandet av transporter och tillsammans med företagets huvudtransportör 

löpande mäta såväl utnyttjandegrad som miljöpåverkan. 

• Arbeta för ett bättre energiutnyttjande, mätt som elförbrukning i förhållande till 

leveransvolym. 

• Öka återvinningsgraden av avfall. 

• Genom övningar och utbildningar förebygga situationer som kan leda till utsläpp av 

föroreningar. 

• Genom utbildning öka kunskaperna om produktsortimentets miljöpåverkan. 

Ahlsell utnyttjar sin roll som betydande inköpare genom att ställa miljökrav på produkterna. 

I inköpsorganisationen finns en miljöspecialist som huvudsakligen arbetar med att 

bedöma produkternas miljöegenskaper och ställa krav på leverantörerna. Utöver miljöspecialisten 

finns det flera personer som arbetar med miljö- och kvalitetsledningssystemen 

vid centrallagret i Hallsberg. I många fall har Ahlsell ett kunskapsövertag på miljöområdet 

gentemot leverantörerna. Företaget använder kraven i RoSH och kemikalielagstiftningen 

för att ställa krav i leverantörskedjan och ambitionen är att sortimentet skall 

vara ”RoSH kompatibelt”. Ett exempel är en genomförd kampanj vänd till cirka 1000 

verktygsleverantörer att klara kraven i RoSH. Kampanjen resulterade i att miljöfarliga 

ämnen, exempelvis bly i värmekabel, kunde fasas ut. 

51


Produktsortimentet och transporterna kommer även fortsättningsvis att utgöra de viktigaste 

miljöfrågorna. Bedömningen är att Ahlsell kommer att utnyttja kraven i REACH för att 

ställa ytterligare på produkternas miljöegenskaper. Man kan tänka sig att lägga tyngdpunkten 

på vissa produktgrupper (exempelvis kläder och verktyg) men också att driva 

kampanjer mot vissa ämnen eller ämnesgrupper. Ett exempel på en prioriterad ämnesgrupp 

är PFOS (perfloruoktansulfonater). Ahlsell kommer också att vissa större intresse 

för miljösituationen vid tillverkningen av produkterna. Man har redan börjat göra miljörevisioner 

hos leverantörer och bland annat genomfört revision hos ett hygienföretag. 

Man kan alltså förutse en tydligare inriktning hor Ahlsell mot ett livscykeltänkande på 

produktion, produkter och användning. 


Fokus på produkternas miljö- och hälsoegenskaper 

Ahlsell berörs framförallt av lagstiftning som är inriktad på produkternas miljö- och hälsoegenskaper 

under användning och som avfall. Produktområdet Kyl berörs av lagstiftningen 

kring köldmedia. Miljöspecialisten på inköpsavdelningen har regelbundna kontakter 

med Kemikalieinspektionen och har mestadels goda erfarenheter av detta. Ibland uppfattas 

det dock som myndigheten ger olika besked en viss fråga. Ett annat problem är att 

myndigheten för in krav som inte har stöd i lagstiftningen. Ett exempel är en diskussion 

mellan Ahlsell och Kemikalieinspektionen kring vilka produktgrupper som omfattas av 

RoHS. 


Miljölagstiftningen driver på miljöarbetet 

Miljölagstiftningen är en viktig drivkraft för Ahlsell och företaget 

använder den för att ställa krav på sina underleverantörer. 

I vissa fall har Ahlsells inställning till en viss miljöfråga 

påverkats av forskningsrön. Ett exempel på detta är förekomsten 

av isocyanater i vissa produkter. Internt drivs miljöfrågorna 

framförallt från miljöspecialisterna vid inköpsavdelningen 

och centrallagret i Hallsberg. Eftersom logistikfrågorna är 

kärnfrågor för Ahlsell lägger man mycket energi på att åstadkomma 

kostnadseffektiva transportlösningar. I många fall går 

det hand i hand med minskad miljöpåverkan men det finns ett 

antal områden där olika intressen kan kollidera. Ett exempel 

är företagets åtagande att kunna leverera till nästa dag över 

hela landet. 


Ahlsells inköpsorganisation, logistikcentrum och distributionsverksamhet är kvalitetsoch 

miljöcertifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001. Under 2007 avser man att gå vidare 

och certifiera samtliga butiker. Man är positiv till miljöledningssystemet och konstaterar 

att ”hur skulle man annars få ordning på miljöarbetet”. Intrycket är också att det är mycket 

lättare att kommunicera miljökrav till leverantörer som har infört miljöledningssystem. 


Tillsammans med ett antal konkurrenter har Ahlsell drivit ett projekt för att öka kvaliteten 

på säkerhetsdatabladen för märkningspliktiga kemiska produkter. Ahlsell deltar tillsammans 

med byggbranschen i BASTA-projektet. 

52

Ahlsell och Sveriges miljömål 

Flera av Sveriges miljömål är relevanta för Ahlsell, exempelvis ”Giftfri miljö” och ”Begränsad 

klimatpåverkan”. Företaget arbetar dock inte med miljömålen och miljöspecialisten 

anser att de är för ”flummiga” och är för trubbiga att använda i vardagsarbetet, Målen 

är också svåra att använda i dialogen med leverantörerna. Här fungerar miljölagstiftningen 

mycket bättre och det är lättare att kommunicera kraven i lagstiftningen än ambitionerna 

i de mer allmänt skrivna miljömålen. 

Inom miljöledningssystemet arbetar Ahlsell med 

egna miljömål. Målen för 2006 för centrallagret rör 

haltgränsen av farliga ämnen i artiklar, nya kemikalielagar, 

transporternas miljöpåverkan och ökad återvinningsgrad 

av avfall. 

Mer att läsa om Ahlsells miljöarbete 

Ahlsell AB hemsida (www.ahlsell.se). 

53

ICA 

Det här är ICA 

Grundkonceptet till ICA uppstod år 1917 då Hakon 

Swenson bildade inköpscentralen Hakonbolaget. 

Tanken var att enskilda handlare skulle kunna gå 

samman för gemensamma inköp, butiksetableringar 

och marknadsföring. Idag är ICA-koncernen ett av 

Nordens ledande detaljhandelsföretag med cirka 

2300 egna och handlarägda butiker i Sverige, Norge 

och Baltikum. Under 2005 omsatte ICA-koncernen 

71663 miljoner SEK. Antalet anställda var ungefär 

11500. Till detta kommer de anställda i de handlarägda 

ICA-butikerna. I ICA-gruppen (ICA AB) ingår 

helägda försäljningsbolag, ICA Sverige, ICA Norge, 

Rimi Baltic och Etos. ICA erbjuder också finansiella 

tjänster till de svenska kunderna genom ICA Banken. 

ICA äger även hälften av Netto Marknad med närmare 

80 butiker i Sverige. ICA AB är ett joint venture 

som ägs till 40 procent av Hakon Invest AB och till 

60 procent av holländska Royal Ahold. Genom Royal 

Ahold är ICA AB en del av ett internationellt 

detaljhandelsnät. 

Enligt ICA:s mål och strategier ska ICA vara ett långsiktigt, livskraftigt företag med god 

ekonomi, ett medvetet miljöarbete och ett socialt engagemang. Nyckelord för ICA:s sätt 

att arbeta är prioritering, samordning, enkelhet och kostnadsreduktion. Konkret innebär 

detta att koncernen har formulerat ett antal strategier för verksamheten. Några av dessa 

har stark anknytning till miljöfrågorna och synen på hållbar utveckling: 

Lokalt anpassade koncept. Samtidigt som ICA använder storskaligheten genom att 

samordna och nyttja synergier anpassas det lokala erbjudandet efter kundernas önskemål. 

Den lokala anpassningen kan ske såväl av den enskilde handlaren som genom 

koncept anpassade för olika geografiska marknader. 

Samhällsansvar. ICA-koncernen ska arbeta för att bidra till ett långsiktigt hållbart 

samhälle. Företaget verkar för att minimera negativ miljöpåverkan av verksamheten 

och tar ansvar för under vilka förhållanden de egna varorna är producerade. ICA värnar 

också om kunders och medarbetares hälsa genom att erbjuda säkra och nyttiga 

produkter samt genom ständiga förbättringar i arbetsmiljön. 

ICA och miljön 

Kvalitets- och miljöpolicyn anger färdriktningen 

ICA presenterade sin första miljöpolicy år 1987. Andra tidiga miljöstolpar i miljöarbetet 

var de insatser som gjordes i början av 1990-talet. ICA introducerade då ett antal initiativ 

med fokus på varornas miljöegenskaper. Varumärkena ”Skona” och ”Sunda” är exempel 

på detta och en viktig drivkraft var att vissa konsumentprodukter uppmärksammades i 

massmedia vilket resulterade att kunderna började ställa miljökrav. 

ICA påverkar miljön både direkt och indirekt genom produktionen av varorna, transporterna, 

aktiviteterna i butikerna, samt genom det genom avfall som uppstår på olika ställen 

i konsumtionskedjan. ICA arbetar sedan länge med att minska miljöpåverkan och i kvalitets- 

och miljöpolicyn, som presenterades i uppdaterad form år 2006, ges praktiska riktlinjer 

för det dagliga arbetet inom koncernen och i butikerna. Riktlinjerna omfattar också 

de krav som ICA ställer på sina leverantörer. Koncernen verklighet av sina ambitioner på 

miljöområdet bland annat genom att: 

54

Ställa miljökrav på sortimentet i butikerna. Ekologiska och miljömärkta produkter är 

en viktig åtgärd för att minska sortimentets miljöpåverkan. 

Genomföra åtgärder för effektivare energianvändning. 

Skapa förutsättningar för sortering av avfall. 

Miljöanpassa transporterna. 

ICA har en central stab som arbetar med frågor som rör miljö och socialt ansvar. Ute i 

butikerna finns miljöansvariga personer och alla butiker måste följa koncernens kvalitetsoch 

miljöpolicy. 

Försäljningen av ekologiska varor ökar 

ICA ställer miljökrav på leverantörerna och arbetar med att öka det miljömärkta sortimentet. 

I slutändan bidrar detta till att den totala miljöbelastningen i samhället minskar. 

Försäljningen av ekologiska varor ökar i de svenska ICA-butikerna och under år 2005 

blev ökningen 12 procent. Sortimentet ”ICA Ekologiskt” 

och de olika mejeriprodukterna står för den största försäljningsökningen. 

Inom ICA Ekologiskt är det frukt och grönsaker 

som ökar mest och försäljningen av ekologiska bananer 

mer än fördubblades under år 2005 jämfört med tidigare 

år. Antalet ekologiska produkter är ungefär detsamma. 


ICA anser att miljömärkning av varor sänder signaler som är 

enkla för inköpare och kunder att förstå och företaget prioriterar 

därför miljömärkning inom varugrupper där det finns 

kriterier för märkning. Butikerna har ett sortiment av miljömärkta 

rengöringsprodukter och sedan länge är alla tvättoch 

diskmedel i de svenska butikerna miljömärkta med Svanen 

eller Bra Miljöval. Skona är ICA:s eget varumärke för 

miljöanpassade rengöringsprodukter och många av produkterna 

i Skonaserien är märkta med Svanen eller Bra Miljöval. Vad det gäller fisk är ett 

antal produkter märkta med MSC. Marine Stewardship Council (MSC) är en miljömärkning 

som används och som innebär att fisken kommer från ett uthålligt fiske, som skyddar 

arterna och deras omgivande miljö samtidigt som det tillåter ett ansvarsfullt utnyttjande 

av dem. 

Svanenmärkta butiker 

Inom ICA fanns det tidigare 360 butiker som tidigare blivit godkända som ”ICA Miljöbutiker”. 

Här har man valt att gå vidare och efterhand konvertera butikerna till Svanenmärkta 

butiker. Svanens krav är i stort sett likvärdiga med kraven för ICA Miljöbutik, vilket 

bland annat innebär höga krav rörande miljösortiment, tillgång till konsumentinformation, 

källsortering och kontrollerad energiförbrukning. Arbetet inleddes med Maxi ICA Stormarknader 

och ICA Kvantum butiker och under 2005 hade drygt 40 butiker blivit godkända 

enligt Svanen. 

Transporternas miljöpåverkan kan minskas 

För en verksamhet med ett omfattande varusortiment och ett stort antal butiker är transporternas 

miljöpåverkan av stor betydelse. Miljöbelastningen kan minskas med effektiv 

logistik genom hög fyllnadsgrad, samtransporter och återtransporter av varor, frakt med 

dubbeldäckade lastbilar, järnväg, båt och alternativa drivmedel. ICA planerar för en ny 

logistikstruktur där fler varugrupper kommer att distribueras till butikerna via ICA:s lager 

än vad som sker idag. Resultatet kan bli att utsläppen till atmosfären minskar med 20 

procent. En annan förändring är att ICA Sverige har överlåtit samtliga transporter till 

speditörer. Här ställer ICA tydliga miljökrav på transportföretagen. 

55

Återvinning och återanvändning av avfall 

ICA Sverige har som mål att minst 93 procent av avfallet skall återanvändas eller återvinnas. 

Detta sker genom källsortering och återvinning av material samt användning av returbackar. 

Det som återvinns i störst utsträckning är wellpapp samt krymp- och sträckfilm. 

Alla lager i Sverige sorterar ut det komposterbara avfallet och koncernen har utvecklat 

riktlinjer som specificerar miniminivåerna för källsortering i butik. 

Etik och samhällsansvar 

Utöver ovanstående aktiviteter arbetar ICA med många 

andra miljöfrågor, exempelvis persontransporter, 

köldmedier, nybyggnationer och mycket annat. I ett 

vidare perspektiv ser ICA miljöfrågorna som en komponent 

som samspelar med aspekter som rör etik, människors 

hälsa och företagets samhällsansvar. De olika 

frågorna vävs samman i ICAs ”Rapport om etik och 

samhällsansvar 2005” och man konstaterar att ”ICA är 

ett folkkärt bolag och förväntningarna på vårt samhällsansvar 

är stort. Vi strävar efter att skapa förtroende 

för det vi gör och arbetet med hållbar utveckling är en 

viktig del i vår dagliga verksamhet”. Under år 2005 

vidareutvecklade ICA sina verktyg för att bättre säkra 

arbetsförhållanden hos leverantörer i riskländer. 

ICA blev genom Royal Ahold medlem i BSCI, Business 

Social Compliance Initiative, ett europeiskt nätverk 

med syfte att skapa gemensamma kriterier och 

systematik för sociala revisioner på fabriksnivå. Utöver 

dessa aktiviteter driver och medverkar ICA i en rad 

humansponsringsprojekt. 


ICA anser att frågor som rör energi och klimat kommer att vara fortsatt viktiga i framtiden. 

Med tanke på att transporterna är den främsta orsaken till koncernens utsläpp av 

koldioxid står man inför stora utmaningar. I en alltmer globaliserad värld ställer kunderna 

krav på att olika livsmedel och andra varor skall finnas tillgängliga året runt. I många fall 

är detta möjligt att ordna men samtidigt orsakar kundkraven ett omfattande transportarbete. 

ICA är också medveten om att miljösituationen, arbetsmiljön och de sociala förhållandena 

hos leverantörerna kan påverka både koncernens miljöprestanda och rykte. Här arbetar 

man med att försöka skapa en sammanhållen struktur i de granskningar (revisioner) 

som görs av leverantörer i olika länder. För närvarande har ett tjugotal revisioner genomförts 

inom ramarna för BSCI. 


Miljöbalken 

ICAs verksamheter är inte tillståndspliktiga enligt Miljöbalken men lagstiftning som exempelvis 

rör köldmedier, avfall, kemikalier och farligt gods är relevant för transporterna, 

lagren och butikerna. 

Samverkan med miljömyndigheterna 

ICA deltar i initiativet Framtida Handel där man tillsammans med kollegor i branschen 

och deltagare från miljömyndigheterna genomför olika miljöprojekt. Samarbete med miljömyndigheterna 

fungerar bra och branschen känner att miljöfrågorna kan drivas på ett 

konstruktivt och öppet sätt. 

56


Ägare och kunder ställer krav 

ICA Förbundet, som tidigare ägde ICA, visade intresse för miljöfrågorna vilket drev på 

miljöarbetet. Nuförtiden exponeras ICA via ägarbolagen på börsen vilket resulterar i tydligt 

fokus på hållbarhetsfrågorna och krav på att koncernen på ett transparent sätt redovisar 

vad man verkligen åstadkommer. Kundernas krav är en annan viktig drivkraft och 

ICA visar att det kan vara god ekonomi i ett ekologiskt anpassat varusortiment. Andra 

drivkrafter är miljölagstiftningen och massmedias intresse för verksamheten. 


Certifierade miljöledningssystem enligt ISO 14001 förekommer inom ICA:s distributionsverksamhet, 

fastigheter och förlagsverksamhet. Erfarenheterna av systemen är positiva 

och det visar sig ofta att miljöarbetet lönar sig. Inom ramarna för miljöarbetet genomförs 

regelbundet miljöutbildningar. Utbildningarna omfattar exempelvis miljölagstiftning, 

utbildning av nya interna miljörevisorer samt kretsloppsutbildningar för 

nyanställda. 


ICA publicerade sin första miljöredovisning år 1994 och har sedan dess 

även inkludera andra frågor i redovisningen. Sedan några år tillbaks 

presenteras redovisningar som beskriver ICA:s aktiviteter vad det gäller 

etik och samhällsansvar. På koncernens hemsida finns också omfattande 

information inom samma områden. Jämfört med vissa svenska konkurrenter 

kan man dock konstatera att ICA håller en något lägre profil i 

att externt kommunicera sitt miljöarbete. 

Globalt initiativ inspirerar 

En komponent i ICA:s samhällsengagemang är FN:s företagsinitiativ 

Global Compact som bolaget stödjer och är medlemmar i. Under var 

ICA både värd för det nordiska företagsnätverkets möte i Sverige och 

deltagit i FN-konferensen i Shanghai. I Shanghai möttes företagsledare från hela världen 

för att diskutera hur de internationella principerna för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, 

miljö och korruption ska få ökat genomslag i näringslivet. I det praktiska arbetet har ICA 

vidareutvecklat uppföljningen av socialt ansvar i inköpen genom att engagemang i Business 

Social Compliance Initiative tillsammans med ett 50-tal andra europeiska företag. 

Samarbete med miljöorganisationer 

Samarbetet med Världsnaturfonden (WWF) startade då ICA under 1980-talet beslutade 

att upphöra med försäljningen av klorblekta papperskassar. Det fanns då inga system för 

miljömärkning och för att stärka miljöprofilen inkluderade ICA ett bidrag till WWF i 

priset per såld kasse och WWFs logga trycktes på kassen. Sedan dess har samarbetet fördjupats 

och kommit att omfatta exempelvis utfiskning, genmodifierade grödor och skövling 

av tropikskog. ICA är också medlem i Amnesty Business Group och brukar få bra 

betyg i utvärderingar av hur koncernen hanterar hållbarhetsfrågorna. 

ICA och Sveriges miljömål 

ICA arbetar med ett antal egna miljömål. Målen omfattar exempelvis att andelen ekologiska 

produkter ska öka, att koldioxidutsläppen skall minska samt att energiförbrukningen 

i lagerbyggnaderna ska minska. Målen och annan miljöprestanda följs upp i den interna 

rapporteringen varje månad. Sveriges miljömål utgjorde en drivkraft när ICA identifierade 

sina viktigaste miljöfrågor och lade upp koncernens miljöstrategi. Ursprungligen utgick 

man faktiskt från ”Naturvårdsverkets miljöhot” i detta arbete. 

ICA anser att Sveriges miljömål gjorde nytta då de hjälpte företaget att skapade struktur i 

miljöarbetet. För närvarande ser man inte så många direkta kopplingar till målen men drar 

57

ändå slutsatsen att det kan finnas anledning att mer aktivt utnyttja miljömålet ”Begränsad 

klimatpåverkan” i ICAs klimatarbete. Vidare arbetar ICA inom projektet ”Framtida Handel” 

där man har ett antal olika projekt i anslutning till målet ”Giftfri miljö”. 

Mer att läsa om ICAs miljöarbete 

ICAs hemsida (www.ica.se). 

Kvalitets- och miljöpolicy – med riktlinjer för ICAs verksamhet i Sverige – butiker och 

bolag. 

ICA Rapport om etik och samhällsansvar 2005. 

58

Scandic 

Det här är Scandic 

Scandics affärsidé är att "erbjuda resande som är enkelt och tillgängligt för alla”. Scandic 

finns huvudsakligen i Skandinavien och består av 130 hotell med omkring 23 000 rum. 

Jämfört med många industriella koncerner är Scandics historia är ganska kort. Ett antal 

viktiga milstolpar i företagets utveckling redovisas nedan. 

År Händelse 

1963 Scandics historia börjar som Esso Motor Hotel i Laxå med ett 

innovativt Motorby koncept. 

1972 Företaget expanderar till Norge och Danmark 

1983 Hotellkedjan säljs till ett svenskt konsortium med Ratos som 

delägare. 

1984 Bolaget och hotellen döps om till Scandic Hotels. 

1986 Första hotellet utanför Skandinavien öppnar i Koblenz i Tyskland. 

1994 Visionen för ”Det nya Scandic” lanseras med fokus på värderingar 

och värdegemenskap. 

1996 Scandic köper Reso Hotels svenska hotellrörelse. Scandicaktien 

noteras på Stockholms Fondbörs. 

1998 Scandic förvärvar Arctia i Finlands och blir därmed en nordisk 

hotellkedja. 

1999 Scandic och SAS Eurobonus inleder ett samarbete. Ytterligare 

17 hotell förvärvas, varav 4 i Estland. 

2001 Scandic blir uppköpta av Londonbaserade, Hilton Group PLC 

och avnoteras från Stockholms Fondbörs. 

2002 Scandic integreras i Hilton familjen. 

2003 Beslut om att Svanenmärka samtliga svenska hotell. 

2006 Hilton International deklarerar att man undersöker möjligheterna 

att avyttra Scandic. 

2007 Scandic köps av riskkapitalbolaget EQT. 

Scandic och miljön 

Hotellet är ett ”mikrosamhälle” 

Affärsverksamheten i hotellbranschen bygger i många avseenden på traditionella uppfattningar 

om hur ett hotell skall drivas och vad som bör prioriteras. Det väckte därför visst 

uppseende när Scandic under början av 1990-talet lanserade ett nytt synsätt. Ledningen 

hade industriell bakgrund och drog igång aktiviteter för att stärka hotellkedjans varumärke. 

Man ansåg tidigt att begreppet miljö kunde spela en viktig roll i varumärkesbyggandet. 

Ledningen identifierade därför ett antal områden där varumärke, miljö och ekonomi 

kunde samspela. Arbetet genomfördes i dialogprocesser med de anställda och resulterade 

i att de viktigaste miljöfrågorna identifierades. Scandic drog slutsatsen att ett hotell är ett 

”mikrosamhälle” och att det är viktigt att börja med frågor som rör vattenförbrukning, 

användning av kemiska produkter, energikonsumtion och avfall. Här fanns det också 

tydliga kopplingar till verksamhetens ekonomi. 

Miljöarbetet har fortsatt under de senaste tio åren och efterhand utvidgats till att även 

omfatta Scandics roll i samhället. Hotellkedjans ledning gör följande åtagande. ”Ledningen 

Scandic är en del av samhället och allas vår gemensamma framtid. Vårt mål är att bidra 

till ett hållbart samhälle, både lokalt och globalt. Vi gör det genom att engagera oss 

och ta ansvar. Vår miljöpolicy är: Inget företag kan undvika att ta ansvar för miljön och 

fokusera på miljöfrågorna. Scandic ska därför ta täten och aktivt arbeta för en minskad 

miljöbelastning och ett ekologiskt hållbart samhälle." 

59

Utgångspunkt i Det Naturliga Stegets systemvillkor 

Scandic använder ” Det Naturliga Stegets” fyra systemvillkor som grundkoncept i arbetet 

mot hållbar utveckling. Systemvillkoren bygger på synsättet att i det hållbara samhället 

utsätts inte naturen för systematisk: 

Koncentrationsökning av ämnen från berggrunden. 

Koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion. 

Undanträngning med fysiska metoder såsom överuttag och andra former av manipulation. 

I samhället skall vi bidra så mycket vi kan till att mänskliga behov tillgodoses överallt. 

Scandic anser att den viktigaste framgångsfaktorn har varit att 

utbilda och ge kunskap till medarbetarna. Mer än 10 000 

medarbetare har deltagit i miljöutbildningar som bygger på ”Det 

naturliga Stegets” systemvillkor. Utbildningarna är interaktiva 

och liknande dialogprocesser har genomförts i utbildningar kring 

”Scandic i samhället” och ”Scandics hälsoprogram”. 

Svanenmärkta hotell 

Över 75 av Scandics hotell är Svanmärkta. Svanen är en krävande 

miljömärkning och visar att hotellen uppfyller högt ställda 

krav vad det gäller miljö, hälsa, funktion och kvalitet. Sedan 

januari 2005 är alla svenska Scandic svanmärkta och under 

2006 kommer även de norska och danska hotellen att ansöka 

om Svanenmärkning. Att miljömärka ett hotell är att ta ett 

helhetsgrepp om miljöarbetet. Viktiga områden är exempelvis 

energioch vattenförbrukningen samt användningen av 

kemiska produkter. De anställda har fått utbildning om miljö 

och om Svanens krav. Inköp av material och tjänster är en 

betydelsefull komponent i miljöarbetet och Scandic har tagit 

fram en särskild leverantörsdeklaration. Man anger exempelvis tydligt vilka kemiska 

produkter som inte får förekomma. Vidare kräver Scandic att leverantörens VD ska skriva 

under miljödeklarationen vilket brukar ge effekt åt miljöarbetet. Man ser också gärna att 

leverantörerna arbetar med miljöledningssystem. 

Resurshushållning ger ekonomiska vinster 

Det systematiska miljöarbetet åstadkom intresse för frågor som rör hushållningen med 

resurser. Scandic har exempelvis bytt till snålspolande toaletter och ersatt glödlampor 

med lågenergilampor. Resultatet är att vattenåtgången minskat med 13 procent och energiförbrukningen 

med 24 procent. Scandic var den första hotellkedjan i världen som införde 

ett miljöanpassat system för schampo och tvål. På sju år blev det 200 miljoner färre 

engångsförpackningar. Hotellen har också minskat mängden rengöringsmedel och kemikalier 

och infört skonsammare diskmedel samt utrustning för rätt dosering. Genom ett 

enkelt sorteringssystem på hotellrummen har hotellen tillsammans med gästerna minskat 

mängden osorterat avfall med 40 procent. 

Miljörum 

År 1995 introducerades de första ”miljörummen” på Scandic. Materialen i rummen är 

valda med tanke på miljön, exempelvis där trä, ull och bomull ersätter syntetiska material. 

Resultatet är att 97 procent av materialen i rummet går att återvinna. För närvarande är 

cirka 12000 rum klassade som miljörum vilket motsvarar ungefär hälften av rummen. 

Den naturliga fortsättningen på miljörummen var utvecklingen av ”miljöhotellet”. Det 

första uppfördes 1997 och idag har Scandic sju miljöhotell i Norden. Vad det gäller omoch 

nybyggnationer har Scandic en egen standard (SERECS) som anger detaljerade rekommendationer 

avseende materialval, installationer och mycket annat. 

60


Scandic kommer att arbeta vidare med ”de fyra systemvillkoren” och en utpekad framtidsfråga 

är den globala uppvärmningen. Hälsofrågorna kommer också att få ökad betydelse. 


Miljöbalken 

Hotellen är inte tillståndspliktiga verksamheter men berörs naturligtvis av delar av miljölagstiftningen, 

exempelvis kemikalielagstiftningen. 


Varumärke och ekonomi 

Scandic vill vara en del av lösningen till miljöproblemen och ser kopplingen till varumärket 

som mycket viktig. Dessutom kan hotellkedjan konstatera att det lönar sig med miljöarbete. 

Sedan starten av miljöprogrammet har man sparat över 70 miljoner SEK i hushållning 

med resurser. 


Scandic har inte infört formella miljöledningssystem enligt ISO 14001. Det finns flera 

förklaringar till detta: 

Scandic arbetar redan med resursuppföljningssystem där 129 hotell regelbundet rapporterar 

ett antal parametrar (energi, vatten, kemikalier, avfall). 

Man anser att det administrativa arbetet inte skall överdrivas. Hotelledningarna är 

framförallt ”doers” och inte administratörer. 

I stället för att införa miljöledningssystem har man valt att Svanenmärka hotellen. 

Svanen är lättare för kunderna att förstå sig på och är direkt kopplat till hotellets miljöprestanda. 

Det finns en central funktion inom Scandic som sysslar med hållbarhetsfrågor (miljö, 

samhälle, säkerhet och brand) och på varje hotell finns en miljösamordnare. Grundtanken 

är att hållbarhetsarbetet skall drivas i linjen och Scandic arbetar i sammanhanget med en 

”kompass” mot hållbarhet. En komponent i arbetet är att hållbarhetsfrågorna ingår i det 

årliga medarbetarsamtalet. 


Scandic publicerade miljö- och hållbarhetsredovisningar fram till år 2002 men numera 

ingår man i Hilton Groups hållbarhetsredovisning. Vad det gäller extern kommunikation 

på miljöområdet får Scandic anses som framgångsrikt. Miljö- och hotellbranschen, och 

inte minst kunderna, känner i allmänhet till företagets ambitioner inom hållbar utveckling. 

Företaget hävdar att miljöargumentet har betydelse när kunderna väljer hotell. 

Miljö, mat och hälsa 

År 2001 miljömärktes frukosten med "KRAV" på samtliga hotell 

i Sverige. Idag är över 11 procent av det som serveras på frukostbufféerna 

KRAV-märkt och varje år används 580 ton ekologiska 

livsmedel. År 2006 tog Scandic bort jätteräkor från menyn hotellen 

i Norden och Baltikum. Beslutet togs till följd av Svenska 

Naturskyddsföreningens kampanj om miljöproblemen som orsakas 

av odlingarna av jätteräkor. SNF och Scandic uppmanar andra att göra samma sak. År 

2006 beslutade Scandic att bara servera Rättvisemärkt kaffe. Det innebär att de 9 miljoner 

koppar bryggkaffe, espresso och cappuccino, som årligen serveras Scandics gäster och 

medarbetare, kommer att bidra till bättre livsvillkor för kaffeodlare i utvecklingsländer. 

61

Tjänstebilarna miljöanpassas 

För att minska miljöpåverkan från tjänstebilarna genomför Scandic ett antal konkreta 

åtgärder. Förutom ett reducerat förmånsvärde erbjuds medarbetarna i Scandic att välja en 

bil i en högre prisklass och hierarkin inom koncernen slopas. Samtidigt förbjuds cabriolet, 

SUV och andra jeepliknande bilar. Hotellkedjan har knutit ett antal välkända bilmärken 

till sig och i första hand ska bilar med förnybart drivmedel såsom 

etanol eller biogas, alternativt elhybrid väljas. Samtliga medarbetare 

som har rätt till tjänstebil ska genomgå en utbildning i bränsleekonomisk 

körning (ecodriving). Totalt har Scandic idag 130 

tjänstebilar i Sverige och målet är att samtliga bilar ska drivas 

med förnybart bränsle inom de närmaste åren. 

Samarbeten och strategiska partners 

Scandic deltar i olika samarbeten inom hållbar utveckling och har 

vissa strategiska partners, exempelvis: 

Det Naturliga Steget – Hjälper Scandic i arbete med hållbarhetsfrågor. 

Samarbetet har hjälpt Scandic att hitta nya lösningar 

och omvandla tidigare problem till möjligheter. 

International Hotels Environment Initiative – Är ett nätverk 

av internationella hotellföretag som arbetar för minskad miljöbelastning 

i branschen. Scandic är aktiv medlem och en av 

grundarna. 

WWF – Scandic stöder WWF (Världsnaturfonden) till angelägna projekt för Östersjön 

och Västerhavet. 

Stockholm Water Prize – Stockholm Water Prize är en internationell utmärkelse som 

delas ut av stiftelsen Stockholm Water Foundation. Samarbetet med Stockholm Water 

Prize anses som ett viktigt steg för Scandic. Effektiv vattenanvändning på hotellen 

och minimering av kemikalier är naturliga steg mot en mer hållbar vattenmiljö. 

Scandic i Samhället 

”Scandic i Samhället” är företagets sätt att ta ställning till värderingar även utanför hotellets 

väggar. Utbildningsprogrammet startade 2001 och genom att ”dialogmöten” genomfördes 

på varje hotell. Mötena resulterade i lokala samhällsprogram och inkluderar allt 

från sponsring av ett fosterbarn, till att hjälpa till att städa den lokala kommunen, till att 

barnens vän Sigge besöker barnsjukhus. 

Miljöarbetet har belönats 

Scandic har under årens lopp fått ett antal utmärkelser för sitt miljöarbete, exempelvis: 

Hospitality Award 2003 och 2004 (andra plats). 

IH&RA Enviromental Reward 2002. Utmärkelsen "Highly Recommended" av 

IH&RA 2001. The European Design and Development Award för miljörummet 1999. 

Greening of Business Tourism Award 1996. Environmental Stand Award 1995. 

Scandic och Sveriges miljömål 

Scandic har inte utnyttjat Sveriges miljömål i sitt arbete. Dels har man en internationell 

prägel på sin verksamhet och dels tycker man att målen har en ”downstream” karaktär, 

dvs att man registrerar problemen för att därefter vidta åtgärder. Scandics miljöarbete 

bygger på att man bäst angriper miljöproblemen ”upstream” (förebyggande) genom utbildningsinsatser 

och medarbetarnas engagemang. 

Mer att läsa om Scandics miljöarbete 

Scandics hemsida (www.scandic-hotels.se). 

Sunt Miljöförnuft – hållbarhet i praktiken. 

Scandic leverantörsdeklaration. 

Scandics miljöstandard för omoch nybyggnad (SERECS). 

62

IT och telekomindustrin 

63

IT-Företagen 

Det här är IT-Företagen 

Svenska IT-företagens Organisation (IT-Företagen) är en branschorganisation för cirka 

500 företag som utvecklar, tillverkar och säljer IT-produkter och IT-tjänster. Samarbetet 

inom organisationen bygger på medlemmarnas intresse av att stödja branschens utveckling 

och anseende. Sedan 1997 är IT-Företagen medlem i Svenskt Näringsliv och är en av 

föreningens största branschorganisationer. Organisationens affärsidé är: ”IT-Företagen 

verkar för en växande IT-användning i Sverige och ger ett viktigt stöd till de enskilda 

medlemsföretagens utveckling genom att främja affärsmöjligheter, undanröja hinder och 

tillhandahålla medlemsservice”. Branschföreningen arbetar exempelvis genom: 

Att påverka beslutsfattare och opinionsbildare. 

Att utgöra remissinstans och medverka i utredningar. 

Att bidra med aktiv information till medlemmar, myndigheter och massmedia. 

Alltifrån elektronikprodukter till IT-tjänster 

Ungefär 165 000 personer arbetar inom IT- och telekomsektorn och ungefär 65 000 av 

dem är anställda i något av IT-Företagens medlemsföretag. Bland företagen finns nationella 

och internationella koncerner som Eriksson, Telia, HP och Sharp men också många 

medelstora och mindre företag. Exempel på verksamheter är utveckling av programvaror, 

konsult- och servicetjänster, digitala infrastrukturprojekt, import av datorer och hemelektronik, 

tillverkning av mobiltelefoner och mycket annat. Av de företag som finns 

representerade inom IT-Företagen är det inget som har producerande enheter (av mer 

betydande omfattning) i Sverige. 

De olika företagen samverkar bland genom arbete i olika branschråd. Miljörådet träffas 

regelbundet och har 15 medlemmar. Man driver aktivt frågor och diskussioner främst 

inom områdena miljölagstiftning, offentlig upphandling och miljöinformation. 

IT-Företagen och miljön 

Ökad IT-användning ger både positiv och negativ miljöpåverkan 

IT-användningen i samhället har utvecklats på ett sätt som knappast någon kunde ana för 

ett tjugofemtal år sedan. Datorer och olika former av digital teknik har tillfört mänskligheten 

enorma möjligheter. Det finns dock ett antal viktiga miljöfrågor som är förknippade 

med informationsteknologin, exempelvis: 

Frågor som rör energianvändning. 

Ökat uttag av specifika råvaror. Tillverkning av halvledare kräver exempelvis alltmer 

metaller. 

Användning av miljöfarliga ämnen, exempelvis tungmetaller och flamskyddsmedel. 

Hantering av elektronikavfall. 

Risker med elektromagnetisk strålning. 

I absoluta termer bidrar ännu inte IT- och telekomprodukterna till någon betydande del av 

samhällets energiförbrukning eller spridningen av miljögifter. Antalet produkter växer 

dock mycket snabbt och elektroniska komponenter integreras i allt fler produktgrupper. 

Skulle man inte ta hänsyn till energiförbrukning och miljöpåverkan då nya produkter och 

64

applikationer utvecklas skulle de direkta miljöproblemen kunna bli betydande. Ökad ITanvändningen 

kan även medföra minskad miljöpåverkan, exempelvis genom nya kommunikationsmöjligheter, 

virtuella möten, distansarbete, mindre resande och minskad pappersförbrukning. 

Utrustningarna blir också efterhand allt mindre (gäller dock inte platta 

TV-apparater) och mer energieffektiva. Ett annat exempel är att centrala servrar kan ersätta 

individuella utrustningar och därmed minska resurs- och energianvändningen. 

Utvecklingen av batterier sker i snabb takt och mindre och effektivare batterier bidrar till 

att elektronikprodukterna kan bli mindre. Resultatet blir minskad materialåtgång och 

lägre energiförbrukning per produkt. 


Utvecklingen av nya produkter sker redan nu mycket snabbt inom IT- och telekomsektorn 

och det finns inget som talar för att innovationstakten kommer att bli långsammare. 

Trycket från marknaden på prestanda, design och användarvänlighet är högt. Kundkrav 

och ny lagstiftning på miljöområdet kan därför få snabbt genomslag vid utveckling av nya 

produkter. Speciella miljöegenskaper uppmärksammas redan nu av konsumenter och 

massmedia och kan få mycket uppmärksamhet. Det kan exempelvis röra sig om riskerna 

med elektromagnetisk strålning och produkternas innehåll av miljöfarliga kemikalier. Här 

vet vi naturligtvis inte vilka frågor som kommer att generera tidningsrubriker i framtiden. 

Konsekvenserna av IT-produkternas direkta energioch miljögiftspåverkan kommer sannolikt 

att spela en allt viktigare roll i framtiden. Det blir därför betydelsefullt att betrakta 

IT-produkterna och IT-tjänsterna ur ett livscykelperspektiv. Företagens inköp och offentlig 

upphandling är exempel på instrument som kommer att bli allt mer betydelsefulla vad 

det gäller IT och miljö. Rapportern ”IT och en hållbar utveckling – en central framtidsfråga” 

anger ett antal observationer som utgångspunkt för en diskussion kring IT och 

hållbar utveckling i privata och offentliga verksamheter. Utredningen pekar ut följande 

omständigheter som speciellt intressanta ur miljösynpunkt: 

Fokus skiftas från varor till service 

I framtiden flyttas tyngdpunkten mer från rummet 

och de fysiska produkterna till tjänster på Internet 

och servicetjänster inom informationsteknologi. Ett 

exempel är ett företag som köper tjänsten att anordna 

en videokonferens istället för att deltagarna 

reser till någon konferensanläggning. 

Miljövinsterna av IT är oftast inte synliga 

Miljöhänsyn och möjliga miljövinster är oftast inte 

inkluderade i underlag och beslut kring IT-lösningar. När produkterna eller tjänsterna 

används (exempelvis telefon- och videokonferenser) är det därför sällan möjligt att se hur 

stora miljöbesparingarna är. I framtiden bör därför miljövinster och miljöpåverkan av ITlösningar 

göras mer synliga. 

Helhetssyn på IT och miljö 

Isolerade miljöinsatser riskerar att bidra till att miljövinsterna äts upp av olika indirekta 

konsekvenser av åtgärderna. E-handel medför möjligheter att minska resursförbrukningen. 

Detta kräver emellertid exempelvis att transportsystemen förändras, att en del produktion 

decentraliseras, att konsumtionen av fysiska produkter minskas och de upplevelsebaserade 

tjänsterna ökar. Det gäller därför att ha en helhetssyn på IT och miljö där olika 

investeringar, styrmedel och lagar koordineras. 

Integrering av olika tidshorisonter 

IT bidrar ofta till ökad effektivitet, snabbare beslut och snabbare omsättning av produkter. 

Många gånger medför detta att det blir svårt att ta långsiktiga hänsyn. Att finna vägar för 

att integrera de olika tidshorisonterna i beslutsfattandet kommer därför att vara centralt 

65

för politiker och företagare. Exempelvis bör frågorna om långsiktig resursförbrukning och 

utsläpp integreras i investeringsplanerna för IT-infrastrukturen. 


Fokus på produkternas miljöegenskaper i lagstiftningen 

IT- och telekomsektorn är en förhållandevis ung bransch och de miljöaspekter som berör 

produktionen, utvecklingen och användningen av elektroniska produkter har uppmärksammats 

efterhand. Traditionella miljöfrågor som rör tillverkningen av elektroniska produkter 

hanterades under 1970-talet i samband med tillståndsprövningar av olika produktionsanläggningar. 

Ur ett svenskt perspektiv är nu miljöaspekterna av produktionen i huvudsak 

av historiskt intresse eftersom produktionen flyttats till Asien, Östeuropa och 

andra platser. Underleverantörernas miljöpåverkan får därför allt större betydelse för företagen 

i IT-branschen. Under slutet av 1980-talet förflyttades dessutom huvudintresset från 

produktionsanläggningarna till miljöpåverkan av de elektroniska produkterna och avfallet 

från produkterna. Lagstiftningen har under 1990-talet och 2000-talet utvecklats vidare 

och initiativ som redan fått och kommer att få stor genomslagskraft på IT-branschen är: 

En ny europeisk producentansvarslagstiftning (WEEE-direktivet). 

En ny europeisk kemikalielagstiftning (REACH). 

En europeisk ramlagstiftning gällande design av produkter (IPP) med 

anslutande speciella krav gällande energiförbrukning på elektriska 

och elektroniska produkter (EuP). 

Producentansvar för elektriska och elektroniska produkter 

Producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter är viktigt för 

IT-branschen. Det betyder att bland annat att ”elektronikskrot” skall samlas in, återanvändas 

och/eller återvinnas samt att produkterna skall märkas med en ”soptunnesymbol”. 

Dessutom skall producenten rapportera till myndigheterna om försäljning, insamling, 

behandling av avfallet, etc. Naturvårdsverket är tillsynsmyndighet för förordningen och 

har skapat EE-registret där producenterna skall registrera sig. 


Miljölagstiftningen är viktig 

Miljölagstiftningen på nationell, men framförallt internationell nivå, har stor betydelse för 

utvecklingen av miljöfrågorna i IT-branschen. 

Inköpare ställer miljökrav 

Om IT-produkternas miljökonsekvenser kan göras tydlig för inköpare och användare kan 

det minst miljöbelastande alternativet väljas. Strategisk upphandling i den offentliga sektorn 

och näringslivet samt kravspecifikationer är viktiga verktyg i sammanhanget. H&M 

säger exempelvis i sin hållbarhetsrapport: ”Our various suppliers of IT equipment have to 

send in one eco-declaration for every product they offer”. Sverige ligger långt fram att 

ställa miljökrav i offentlig upphandling då det gäller de direkta miljökonsekvenserna. 

Offentlig upphandling med miljökrav bidrar till att driva miljökraven inom branschen 

framåt. Kraven kan också medföra en konkurrensfördel för svensk IT-industri när omvärlden 

börjar ställa samma krav. IT-Företagen anser därför att det kunde vara värt att 

studera hur omvärldens krav skulle kunna skärpas genom en samverkan mellan näringsliv, 

myndigheter, politiker och ideella organisationer. 

Miljödeklarationer 

Inom IT- och telekombranschen i Sverige har man insett vikten av att redovisa innehållet 

i och miljöpåverkan av produkterna. I Sverige finns sedan 1996 ett standardiserat system 

som heter The Eco Declaration (IT-miljödeklarationen). Utvecklingen har skett i samarbete 

mellan branschen och inköpare inom både det offentliga och privata. ITmiljödeklarationen 

är sedan juni 2006 en internationell standard vilket gör det lättare att 

66

kommunicera miljöinnehållet i produkter mellan tillverkare, leverantörer och kunder på 

en internationell nivå. 

IT-Miljödeklaration omfattar både företagets 

miljöarbete och produkternas egenskaper. Det 

senare rör miljöanpassad design, batterier, 

ljud, elsäkerhet, energiförbrukning, emissioner, 

ingående ämnen och material samt emballage. 

Det är därför lätt att jämföra olika leverantörer. Granskning av tredje part säkerställer 

kvaliteten och endast leverantörer anslutna till IT-Företagens system får använda den. 

Deklaration innehåller lika många eller fler kriterier än miljömärkningar som Nordiska 

Svanen, Blå Ängeln, TCO och EU-blomman. Lagstadgade krav likväl som marknadsinformation 

(obligatorisk och frivillig) finns med för att hjälpa uppköpare i offentliga och 

privata sektorn som vill ställa miljökrav enligt Lagen om offentlig upphandling. Deklarationen 

har sedan starten efterfrågats av kunder som Statskontoret och H&M. Svenska 

Miljöstyrningsrådet har tagit fram EKU-verktyget för att underlätta vid miljöanpassad 

upphandling. IT-Miljödeklarationen anses här som ett godkänt verifikat. Miljöstyrningsrådet 

anser att branschens arbete med IT-deklarationer är ett bra initiativ i ambitionen att 

öppet redovisa produktrelaterad miljöinformation. 

Energy Star 

Energiförbrukningen är en viktig miljöaspekt för elektroniska produkter. Forskning och 

utveckling bidrar till att produkterna blir mer energieffektiva. I slutänden är det dock 

användarens beteende som har störst betydelse. Energy Star är ett exempel på hur branschen 

deklarerar produktens energiprestanda. 


Certifierade miljöledningssystem enligt ISO 14001 eller EMAS förekommer i branschen. 

Inom de större företagen finns särskilda miljöavdelningar med miljöspecialister och 

många av IT-företagen har någon person som arbetar med miljöfrågor på heltid eller som 

en del av sina arbetsuppgifter. 


De större företagen i branschen ger ut miljö- eller hållbarhetsredovisningar eller har integrerat 

miljöfrågorna i årsredovisningen. Många av företagen har informativa hemsidor 

och verksamheternas och produkternas miljöprestanda beskrivs på olika sätt. IT- 

Företagens hemsida innehåller information om branschens olika initiativ på miljöområdet. 

IT-Företagen och Sveriges miljömål 

På branschnivå utgör miljökvalitetsmålen inte någon ledstjärna för miljöarbetet. 

De anses inte särskilt tydliga för en bransch som till stor del består av tjänsteföretag. 

Vidare uppfattas miljömålen som ett ”myndighetsprojekt”. Indirekt berörs 

dock branschen sannolikt av miljömålen genom miljökraven i offentlig 

upphandling. Med tanke på att energifrågorna och kemikaliefrågorna är viktiga 

för branschen är exempelvis målen ”Begränsad klimatpåverkan” och ”Giftfri 

miljö” av speciellt intresse. 

Mer att läsa om IT-Företagens miljöarbete 

IT-Företagens hemsida (www.itforetagen.se). 

IT-Företagen växer. Vi skapar bättre förutsättningar för IT-företagande. Presentationsbroschyr 

IT-Företagen. 

IT och en hållbar utveckling – en central framtidsfråga. IT Forum Miljö (2004). 

67

Sharp Electronics Nordic 

Det här är Sharp 

Sharps historia började år 1912 i Japan med tillverkningen av en stiftpenna som aldrig 

blev trubbig – pennan fick därför namnet ”Ever Sharp”. Nuförtiden är Sharp en internationell 

koncern med runt 55 000 anställda i 24 länder. Ungefär 8 000 personer är sysselsatta 

med forskning och utveckling av ny teknik och nya produkter. Inom LCD-teknik 

och solcellsteknologi är Sharp världsledande. Sharp har inga produktionsanläggningar i 

Sverige och produktionen sker exempelvis i Kina och Japan. I Europa finns endast fabriker 

för montering av vissa produkter. Sharp Electronics Sverige startade år 1979 och har 

sedan 1997 ansvar för den nordiska verksamheten. 

Sharp Nordic har idag cirka 85 anställda och omsätter i storleksordningen 

1 miljard SEK. Huvudkontoret ligger i Bromma 

med avdelningskontor i Oslo, Köpenhamn och Helsingfors. 

Konsumentelektronik, kontorsprodukter och solceller 

utgör de viktigaste produktområdena. Exempel på produkter 

är kopieringsmaskiner/skrivare, LCD TV, solceller, luftkonditioneringsanläggningar, 

projektorer och mikrovågsugnar. 

Sharp och miljön 

Tydlig miljöprofil på koncernnivå 

Sharps miljöstrategi bygger på att metoder för ansvarsfull hantering av naturresurser och 

miljön systematiskt införs över hela koncernen. Följande riktlinjer gäller hela Sharp: 

Att öka miljömedvetandet inom alla delar av företaget. 

Att skapa tekniker och produkter som tar hänsyn till miljön. 

Att minimera miljöpåverkan från våra fabriker och produktionsprocesser. 

Att optimera logistik och förpackningar för minskad miljöpåverkan. 

Att upplysa kunder och samarbetspartners om miljöfrågor. 

Vad det gäller produktionsanläggningarna har Sharp definierat riktlinjer för miljöprestanda 

och man talar om ”super green factory” och ”green factory”. I det första fallet är utsläppen 

till miljön minimerade och i samband med utvecklingen av Sharps LCD- och TVteknik 

har koncernens mest avancerade anläggning för integrerad produktion uppförts i 

Kameyama i Japan. Man tillämpar här avancerad teknik för att minimera miljöpåverkan. 

Anläggningen har egen elproduktion med återvinning av den spillvärme som skapas, samt 

solceller som bidrar med ungefär en 

tredjedel av anläggningens energibehov. 

Tillsammans med värmeväxling leder 

detta till att koldioxidutsläppen har 

minskat med cirka 40 procent jämfört 

med konventionella produktionsanläggningar. 

Dessutom samlas allt spillvatten 

från produktionen upp och återvinns 

med hjälp av vattenreningstekniker. 

Ökat intresse för produkternas 

miljöegenskaper 

Under 1980-talet ökade intresset för 

eventuella hälso- och miljöeffekter av användningen elektroniska produkter. Frågor som 

diskuterades bland myndigheter, massmedia och forskare var exempelvis strålningen från 

bildskärmarna, bullerskador av höga ljudnivåer, förekomsten av flamskyddsmedel, PVCfrågan, 

emissionerna av ozon, samt problemen kring elektronikavfallet, var. Efterhand 

fick konsumenterna upp ögonen för problemen och började kräva information och ställa 

68

krav. Elektronikbranschen tog sig an problemställningarna och åstadkom efterhand produkter 

med bättre miljöprestanda. Man lade också kraft på att ta fram bättre system för att 

kunna informera om produkternas miljöegenskaper. Miljömärkning och miljödeklarationer 

är några exempel på sådana initiativ. Under 1990-talet har kraven från kunder i samband 

med upphandlingar blivit allt vanligare och mer krävande. 


Energianvändningen och klimatpåverkan anses mycket viktiga inom Sharp. Man har därför 

satt upp ett koncernmål att bli koldioxidneutralt år 2010. För att nå målet inkluderar 

man förutom olika processtekniska åtgärder också de positiva miljöeffekter som uppnås 

vid användningen av företagets solcellsprodukter. Sharp har producerat solceller i mer 

än 40 år och är idag världens största solcellsproducent. Efterfrågan på solceller för elproduktion 

ökar i hela världen och solceller omvandlar solljus direkt till elektrisk energi. 

Produkternas miljöprestanda är en annan viktig framtidsfråga och fokus ligger här på 

ökad energieffektivitet och att minska innehållet av miljöfarliga kemiska produkter i 

komponenterna. 


EU-direktiv är viktiga 

Sharp Nordics verksamhet är inte tillståndspliktig enligt miljöbalken. Den övergripande 

miljölagstiftningen gäller naturligtvis och ett antal EU-direktiv har stor betydelse för 

branschen. För att uppfylla RoHS-direktivet har företaget infört ett system för att föra 

vidare kraven till underleverantörerna och få tillgång till information om vilka kemiska 

ämnen som ingår i de olika komponenterna. Inom avfallsområdet är Sharp anslutet till 

”Elretur” för omhändertagande av elektronikskrot och till ”REPA” för omhändertagande 

av förpackningar. Den svenska organisationen rapporterar om mängderna elektronikskrot 

i Sverige och de andra nordiska länderna. Här saknar man en samsyn på avgiftssystemets 

upplägg och ser brister i hur rapporteringen är harmoniserad. Det finns exempelvis olika 

syn på om vikt eller antalet enheter skall rapporteras vilket gör administrationen hos företaget 

onödigt tungrodd. 

Även WEEE-direktivet har fått stor betydelse. Syftet med direktivet är bland annat att 

minska mängden elektronikskrot, att öka återanvändning och återvinning, samt att förbättra 

produkternas miljöprestanda under deras livscykel. Sharp stävar efter att bygga 

produkter som lätt kan demonteras och där de miljöfarliga komponenterna kan identifieras 

och sorteras ut. REACH har diskuterats mycket i branschen men försäljningsbolaget i 

Sverige berörs inte direkt av kraven. De produkter som omfattas av CEmärkningsdirektiv 

är CE-märkta. Den kommande lagstiftningen kring energieffektivitet 

(Energy Using Products) anses vara av stort intresse och olika energibesparingar hos produkterna 

har redan genomförts, exempelvis ”Eco-läge” hos bildskärmar och att kopiatorer 

snabbt går ner till viloläge. 


Kunderna ställer miljökrav 

Kundkraven är en betydande drivkraft för Sharps miljöarbete, men också miljölagstiftningen 

och moderbolaget ambitioner driver miljöarbetet framåt. Kundkraven uppstår vid 

olika tidpunkter i olika marknader och i en del fall har Sverige och andra europeiska länder 

varit tidigt ute. Exempelvis initierades miljömärkning av kopieringsmaskiner tidigt i 

Sverige för att man ansåg att Svanenmärket var värdefullt i marknadsföringen. Liknande 

omständigheter har medfört tryck på Sharp i Japan att ta sig an miljöfrågorna på ett tidi- 

69

gare stadium än man kanske annars hade gjort det. Sharp Nordic konstaterar dock att det 

är ganska sällan som kundernas miljökrav följs upp och att detta antagligen beror på begränsade 

kunskaper hos både privata och offentliga inköpare. 


Sharp Electronics (Nordic) AB är certifierat enligt ISO 9001 och ISO 

14001. Samtliga produktionsanläggningar i världen inom 

Sharpkoncernen är certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001. Det 

svenska miljöledningssystemet infördes under slutet av 1990-talet 

och var då fokuserat på de direkta miljöaspekterna av 

kontorsverksamheten. Nuförtiden inkluderas även indirekta 

miljöaspekter av produkter och transporter. 

Miljökommunikation och andra frivilliga initiativ 

Sharp i Japan publicerar en hållbarhetsredovisning och den 

nordiska verksamheten rapporterar miljödata till 

koncernredovisningen. Sharp ingår i IT-företagens miljöråd 

och innehar för närvarande ordförandeskapet. På både 

nationell och internationell nivå har branschen tagit olika 

initiativ på miljöområdet, framförallt vad det gäller 

miljömärkning och miljödeklarationer. 


Många av företagets produkter har nationella och internationella miljömärkningar. LCD- 

TV i serien SH1 var de första i världen som tilldelades ”EU-blomman”. Sharp har nu följt 

upp den första serien med en rad LCD-TV som också uppfyller kraven för EU:s miljösymbol. 

De TV-apparater som tilldelats EU-blomman uppvisar: 

Minskad miljöpåverkan och minskad energiåtgång vid användning och i standbyläge. 

Begränsad användning av skadliga ämnen. 

Design för lång hållbarhet, enkel demontering och återvinning. 

Användarinformation för korrekt användning med avseende på miljön. 

Sharp har som målsättning att miljömärka alla nya kopiatorer och skrivare med miljömärket 

”Svanen”. Detta gäller dock inte småkopiatorer och skrivare. Man arbetar också 

med ambitionen att kopiatorer och skrivare skall uppfylla och överträffa kraven i märkningssystemet 

”Energy Star”. Vidare arbetar företaget med miljödeklarationer (IT Miljödeklaration 

och ECMA) för ett antal produkter. Generellt vill företaget att märkningssystemen 

blir internationella och anser att nationella krav är besvärliga i en internationell 

bransch. 

Sharp och Sveriges miljömål 

I miljöledningssystemet finns ett antal miljömål och koncernen arbetar med globala mål 

inom exempelvis klimatområdet. Sharp har begränsade kunskaper om de svenska miljömålen 

och har inte kopplat sitt miljöarbete till målen. Frågan har inte blivit aktuell i relationerna 

med kunderna eller branschorganisationen. 

Mer att läsa om Sharps miljöarbete 

Sharp Nordics hemsida (www.sharp.se). 

Sharp LCD-TV 2006/2007. Finns tillgänglig på företagets hemsida. 

70

TeliaSonera 

Det här är TeliaSonera 

TeliaSonera är det ledande telekommunikationsföretaget i Norden och Baltikum med 

starka positioner inom mobil kommunikation i Eurasien, Turkiet och Ryssland. Företaget 

har 28,7 miljoner kunder samt 51,4 miljoner kunder i intressebolag. Nettoomsättningen år 

2005 var 87 661 miljoner SEK och antalet anställda är cirka 27 400. TeliaSonera bildades 

genom samgåendet år 2002 mellan Telia och det finska bolaget Sonera. Bolaget är ett 

publikt aktiebolag som lyder under svenska lagar och aktien är noterad på börserna i 

Stockholm och Helsingfors. 

På hemmamarknaderna i Norden och Baltikum har 

TeliaSonera ett brett utbud av tjänster inom mobil 

kommunikation, fast telefoni, datakommunikation 

och bredband. Merparten av verksamheterna på 

hemmamarknaderna är helägda. Hemmamarknaderna 

kännetecknas av hög mognadsgrad, hög penetration 

och ökande övergång från fasta tjänster 

till mobila och IP-baserade tjänster. Utanför Norden 

och Baltikum erbjuder TeliaSonera mobila 

tjänster på ett antal marknader i Eurasien (Kazakstan, 

Azerbajdzjan, Georgien och Moldavien) samt 

genom intressebolag i Ryssland och Turkiet. Ländernas 

svaga infrastrukturer för fast kommunikation 

har resulterat i en stark efterfrågan på mobila 

tjänster. 

TeliaSonera och miljön 

Katalysator för hållbar utveckling 

TeliaSonera strävar efter att vara en "god samhällsmedborgare" genom ett etiskt och ansvarsfullt 

agerande och genom att stödja en hållbar utveckling på marknaden och arbetsplatsen, 

för miljön och i samhället i stort. Telekommunikationsbranschen kan vara en 

katalysator för hållbar utveckling på många olika sätt. Flera av TeliaSoneras tjänster, 

exempelvis telekonferenser och röstbrevlådefunktioner i nätet ersätter resande och fysiska 

produkter och minskar därmed användarens miljöbelastning. 

I vid bemärkelse startade miljöarbetet på 1870-talet genom att material som stolpar och 

blykablar samlades in och återanvändes. Hushållningen med material blev en naturlig 

uppgift i dåvarande Televerket och att ”städa i naturen efter tråddragning” ingick som ett 

arbetsmoment under första hälften av 1900-talet. Under 1970-talet blev ett antal arbetsmiljöfrågor 

uppmärksammade och ett exempel är användningen av kresosot och tungmetaller 

(krom och koppar) vid impregnering av telefonstolpar. Diskussionen kring detta och 

andra arbetsmiljöproblemen ledde fram till att även miljöaspekterna började beaktas på 

ett annat sätt än tidigare. 

Telias första miljöchef tillsattes 1995 och viktiga uppgifter under första åren var att ”städa 

internt” samt att skapa en miljöstrategi och ta fram konkreta miljömål. Som viktiga miljöaspekter 

identifierade man bland annat materialanvändningen och förekomsten av farliga 

kemiska produkter, energianvändningen samt miljörisker med gamla installationer och 

utrustningar. Bolaget konstaterar i den senaste hållbarhetsredovisningen att spridningen 

av ämnen från både blykablar och stolpar i stort sett är försumbar och utgör inte något 

miljöproblem. Idag finns heller inget känt saneringsansvar kvar för de platser där Televerket 

impregnerade telefonstolpar. Efterhand som miljöarbetet mognade ökade intresset 

för transporternas och leverantörernas miljöpåverkan. Bolaget började med livscykelana- 

71

lyser under slutet av 1990-talet för att få djupare förståelse för var kedjan miljöpåverkan 

uppstod. Aktuella miljöfrågor för TeliaSonera är: 

Resor och transporter. Dessa står för cirka 75 procent av företagets koldioxidutsläpp. 

Här har TeliaSoneras interna mötespolicy en viktig uppgift att fylla och man kan konstatera 

att man internt ersätter fysiska resor med telefonmöten och andra liknande mötestjänster. 

Energianvändning där idag mer än 50 procent av energianvändningen går till drift av 

telenätet. Tidigare användes en större andel energi för fysisk förflyttning av gods och 

personer. 

Användningen av material. TeliaSonera har ingen egen tillverkning och miljöaspekterna 

ingår som en del i inköpsprocessen. I stort sett samtliga kundplacerade produkter 

som sätts upp i det fasta nätet är miljödeklarerade. Avfall och restprodukter består 

huvudsakligen av förbrukningsmaterial från den dagliga verksamheten. Stora volymer 

av avfall kan uppstå i samband med teknikskiften, byggnation av nya nät och nyinvesteringar. 

Under 2000-talet har kopplingen mellan affärer och miljö blivit tydligare och TeliaSonera 

utnyttjar möjligheten att sälja virtuella tjänster och därmed minska kundernas behov av 

resor och elektroniska produkter. 


Energianvändningen och klimatpåverkan har 

identifierats som en viktig framtidsfråga. Energifrågan 

är inte ny utan man har under årens lopp genomfört 

olika energibesparande åtgärder. Man se exempel på 

fenomenet ”decoupling” där TeliaSonera har 

fördubblat nätkapaciteten men samtidigt begränsat 

ökningen av energiförbrukningen till en tiondel. En 

viktig faktor ar tillgången på effektivare teknik men 

också att bolaget i sin inköpsprocess specificerar 

energiprestanda. Den svenska verksamheten har 

mellan 2001 och 2005 nästan halverat utsläppen av 

koldioxid (uppgifterna har verifierats av ett oberoende 

forskningsinstitut). Det har framförallt skett genom 

ändrat mötes- och resbeteende samt en minskning av 

kontorsytan. Ökad användning av fjärrhantering för 

drift och underhåll och energieffektivisering av 

telenätet har också bidragit till att koldioxid utsläppen 

minskat. Energianvändningen har under samma period 

minskat med nästan 30 procent. 

En annan framtidsfråga är att stimulera kunderna att utnyttja TeliaSoneras tjänster för att 

minska sitt eget resande och annan miljöpåverkan. Här ser man en årlig ökning av telefonmöten 

med 15 – 20 procent. 


Producentansvar 

TeliaSonera Sveriges verksamhet är inte tillståndspliktig enligt miljöbalken men företaget 

berörs naturligtvis av den generella miljölagstiftningen. De direkta kontakterna med miljömyndigheterna 

är inte så vanliga men kan ske i samband med nybyggnationer. Man 

anser att kunskapen om miljölagstiftningen är viktig och har utbildat cirka 400 medarbetare 

om miljöbalken. Bolaget har producentansvar för elektronikprodukter och har valt att 

lösa insamlingen genom att gå med i ett rikstäckande insamlingssystem som kallas El- 

Retur. På liknande sätt har TeliaSonera ansvar för att ta tillbaka uttjänta förpackningar. 

Detta gör man genom att vara anslutna till REPA-registret, en organisation som admini- 

72

strerar de övergripande frågorna beträffande insamling av förpackningar. RoHS är en 

aktuell lagstiftning som påverkar företagets verksamhet. 


Egna ambitioner och kundkrav driver miljöarbetet framåt 

Kundernas krav uppfattas som en viktig drivkraft i miljöarbetet. Lagstiftningen är också 

viktig men här anser TeliaSonera att man i mänga avseenden gör mer än vad lagstiftningen 

kräver. Det finns också starka interna drivkrafter att bedriva ett framåtriktat miljöarbete. 


Redan 1992 fanns det ledningssystem och kvalitetscertifierade enheter inom Telia AB. 

För att möta kundernas krav utökades detta 2001 till ett integrerat certifierbart ledningssystem 

som omfattar all verksamhet i Sverige. Ungefär 80 procent av TeliaSonera Sveriges 

verksamhet är idag miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO 14 001 samt ISO 9001. 

Företaget har ett antal interna miljö- och kvalitetsrevisorer och erfarenheterna av de interna 

och externa miljörevisionerna är goda. Bland annat har de externa revisionerna bidragit 

till att frågor som rör företagets indirekta miljöaspekter fått större uppmärksamhet. 


TeliaSonera Sverige publicerar en årlig hållbarhetsredovisning 

och presenterar miljöarbetet på hemsidan. Årsredovisningen 

innehåller mycket begränsad information om miljöarbetet. Som 

komplement till den svenska rapporten finns TeliaSonerakoncernens 

CSR-rapport. 

Företaget har frivilligt gått före tvingande lagstiftning i flera fall. 

Som exempel kan nämnas återtagning av telefonstolpar, avveckling 

av CFC, samt kravställning mot leverantörerna för att ersätta 

bly i PVC-rör med mer miljöanpassade alternativ. TeliaSonera 

deltar sedan många år i IT-företagens miljöråd. Rådets uppgift är 

att följa utvecklingen inom branschen och samhället i stort och 

ta initiativ till konkreta projekt. Miljörådet är också remissinstans 

och samrådspartner för olika utredningar. 

Nationellt och internationellt engagemang 

Det svenska bolaget medverkade under 2005-2006 i en arbetsgrupp 

som skapades på uppdrag av regeringens IT-politiska 

strategigrupp för att ta fram en strategi för IT och hållbar utveckling. Som en del av detta 

arbete har TeliaSonera Sverige som enda företag medverkat i utbildning av tjänstemän i 

Regeringskansliet. Vidare stöder man World Childhood Foundation. Organisationen arbetar 

genom att stödja befintliga projekt och genom att påverka beslutsfattare att skydda 

barns rättigheter. Hjälpen koncentreras för närvarande till Brasilien, Ryssland och de 

baltiska staterna samt Sverige. Företaget deltar också i olika forskningsprojekt med miljöförtecken 

och är en av initiativtagarna till Vinnova Centre of Competence for Sustainable 

Communication vid KTH. TeliaSonera finns upptaget på Dow Jones Sustainability Index. 

TeliaSonera och miljömålen 

Företaget arbetar med målstyrning inom ramarna för miljöledningssystemet. De aktuella 

miljömålen rör bland annat energieffektivitet och att öka kundernas användning av telefonkonferenser 

och liknande tjänster. Vad det gäller de av riksdagen beslutade Sveriges 

miljömål har de beaktats i verksamhetsplaneringen. Målen ”Begränsad klimatpåverkan”, 

”Giftfri miljö och ”God bebyggd miljö” har betydelse för verksamheten men företaget 

arbetar inte aktivt med dem eller refererar till dem i miljöledningssystemet. TeliaSonera 

anser att om det är tänkt att Sveriges miljömål även ska tillämpas av industrier och 

verksamheter utanför myndighetssfären måste målen göras mer konkreta och anpassade 

73

samheter utanför myndighetssfären måste målen göras mer konkreta och anpassade till 

industrins språkbruk och arbetssätt. I annat fall blir det bara en fråga om uppmaningar 

utan värde. 

Mer att läsa om TeliaSoneras miljöarbete 

TeliaSoneras hemsida (www.teliasonera.se). 

Starkare affärer med Hållbar Utveckling. TeliaSonera CSR rapport 2005. 

TeliaSonera Årsredovisning 2006. 

Review report concerning carbon dioxide emissions from TeliaSonera years 2001 - 2005. 

IVL 2007. 

74

Plast- och kemiindustrin 

75

Plast & Kemiföretagen 

Det här är Plast & Kemiföretagen 

Branschföreningen Plast- & Kemiföretagen (P&K) bildades 2003 genom en sammanslagning 

av Kemikontoret och Plast- och Kemibranscherna. Föreningen har cirka 250 medlemsföretag 

och verkar för att skapa en positiv utveckling för tillverkare och leverantörer 

av kemikalier och plastprodukter i Sverige. Plast- & Kemiföretagen företräder medlemmarna 

i kontakt med myndigheter, departement och politiker och är remissinstans och 

opinionsbildare. Organisationen arbetar aktivt med information till medlemmar, myndigheter 

och utredningar samt ger medlemsföretagen konkret service. Plast- & Kemiföretagen 

engagerar sig i att: 

Följa branschens utveckling. 

Aktivt arbeta för "Ansvar & Omsorg" (den svenska versionen av kemiindustrins 

”Responsible Care”). 

Öka förståelsen i samhället för företagens villkor. 

Höja kompetensen inom medlemsföretagen. 

Stödja lärare och elever i grund- och gymnasieskolans naturvetenskapliga undervisning. 

Tillgodose branschens intressen gällande kompetensförsörjning samt forskning och 

utveckling på universitet och högskolor. 

Främja rationella politiska beslut inom kemikaliekontroll, 

miljö och energi. 

Skapa mötesplatser. 

Mycket av samspelet med medlemsföretagen sker i olika kommittéer 

och arbetsgrupper. Miljökommittén, kemikaliekommittén 

och energikommittén inom P&K sammanträder regelbundet och 

består av sakkunniga från medlemsföretagen. 

Viktig exportindustri 

Kemiföretagen i Sverige har totalt ca 65 000 medarbetare vilket utgör ungefär nio procent 

av de personer som arbetar inom tillverkningsindustrin. Läkemedelsföretagen, den kemiska 

basindustrin, färgföretagen, plast- och gummiföretagen, samt ett antal andra företag 

i kemibranschen, omsätter cirka 150 miljarder kronor om året. Läkemedelsindustrin är 

störst och står för ungefär av en tredjedel av omsättningen. Knappt en tredjedel av den 

ekonomiska omsättningen utgörs av företag som tillverkar kemiska ämnen som går till 

vidareförädling eller används som en ingående råvara. Svensk industri exporterar betydande 

mängder kemiska produkter till länder inom och utanför EU. Totalt exporterar 

kemiindustrin för 95 miljarder kronor vilket är drygt 11 procent av den svenska exporten. 

Bransch Antal anställda (2003) 

Läkemedelsindustrin 16 500 

Basindustri 13 200 

Färgindustrin 3 700 

Gummiindustrin 6 800 

Plastindustrin 16 700 

Satsning på forskning och utveckling 

I plast- och kemiindustrin finns det ungefär 2 500 olika arbetsplatser. Många av företagen 

är små men i 400 av dem finns det mer än 20 medarbetare. Omkring 40 kemiföretag kan 

betraktas som stora (mer än 250 anställda) och många av företagen ingår i internationella 

koncerner med tiotusentals anställda. Det är närmast en förutsättning för framgång att 

satsa på forskning och utveckling och vi talar här om insatser i storleksordningen om 10 

miljarder SEK om året. Mycket av verksamheten sker i läkemedelsindustrin men många 

andra företag satsar betydande resurser på utveckling och forskning. 

76

Plast- och kemiindustrin och miljön 

Det mesta är kemi 

Det är bara att konstatera att det mesta är kemi på vår planet. ”Naturliga” 

kemiska och biokemiska processer ligger bakom det mesta 

som händer på Jorden – från de metaboliska processerna i det inre 

av våra celler till de globala atmosfärskemiska händelserna. Att 

Alfred Nobel insåg kemins möjligheter är välbekant, men han är 

faktiskt bara en i en lång rad av kemister som utvecklat kemin under 

de senaste århundradena. Det har hänt mycket och människan 

har i allt högre utsträckning kommit att utnyttja kemiska ämnen 

från jordskorpan, exempelvis metalloxider, och förädlat dem. Människan 

har också skapat ett stort antal syntetiska ämnen. Detta har resulterat i att det nu 

sammanlagt finns i storleksordningen 60 000 olika kemiska produkter på den svenska 

marknaden. Produkterna består av cirka 20 000 olika kemiska ämnen varav ca 260 tillverkas 

av kemiindustrin i Sverige. Den sammanlagda kemikaliemängden uppgår till cirka 

75 miljoner ton. Bakom den stora volymen döljer sig framförallt petroleumprodukter i 

form av drivmedel och villaolja. Kemikalieproduktionen har ökat enormt under hela 

1900-talet. 

Från ”end-of-pipe” lösningar till ett helhetsperspektiv 

Miljöpåverkan från den kemiska industrin uppmärksammades för många år sedan. I 

många fall var det olägenheter i närheten av kemifabrikerna som drev på utvecklingen. 

Utsläppen av lösningsmedel, svaveldioxid, stoft och luktande ämnen till atmosfären reducerades 

efterhand och effektiva åtgärder genomfördes för att minska utsläppen till avloppsvatten 

och vattendrag. Flertalet av den första generationen av åtgärder kan klassificeras 

som ”end-of-pipe” lösningar och bestod 

av olika typer av reningsutrustningar. Miljöskyddslagen 

– som infördes år 1969 – blev en 

viktig drivkraft och genom prövningsförfarandet 

förflyttades frontlinjen framåt för de 

flesta typerna av industriellt miljöarbete. Sedan 

dess har det hänt mycket. Processmodifieringar, 

utbyte av farliga kemikalier, förbättrad 

avfallshantering, hushållning med energi och 

vatten är exempel på åtgärder som genomförts i 

kemiindustrin. Riskanalyser är ett viktigt 

verktyg i arbetet att undvika både små- och 

storskaliga kemikalieolyckor. De ursprungliga 

tankarna att miljöproblemen bäst löses med 

någon form av reningsåtgärd har ersatts med ett 

helhetsperspektiv på råvarorna, produktionen 

och produkterna. 

Miljöbelastningen från produktionsanläggningarna fortsätter att minska och störningar i 

närområdet är nuförtiden sällsynta. De största stegen vad det gäller utsläpp till luft och 

vatten togs under 1970-talet och årtiondena därefter. För vissa parametrar, exempelvis 

VOC (lösningsmedel), kommer man antagligen inte så mycket längre med nuvarande 

teknik. För andra parametrar, exempelvis svaveldioxid, har även de senaste åren kunnat 

visa på betydande minskningar av utsläppen. 

Kemikalier i produkter och varor 

Boken ”Tyst vår”, som kom på 1960-talet, blev en väckarklocka för samhället och kemiindustrin. 

Begreppet ”miljögift” kom under många år att prägla många människors inställning 

till kemikalier och kemindustrins rykte nådde ständiga bottennivåer. Uppmärksamheten 

rörde ämnen som exempelvis PCB, dioxiner, DDT, tungmetaller och freoner 

(CFC). De miljöfarliga ämnena har olika egenskaper och det kan exempelvis röra sig om 

77

akut toxicitet, långsam nedbrytning, ansamling i levande varelser, påverkan på fortplantningen 

och andra effekter. Samhällets och företagens förebyggande kemikaliearbete går 

numera ut på att så tidigt som möjligt identifiera ämnen som har vissa inbyggda faror. 

Frågor som rör kemikaliesäkerhet, riskhantering, ekotoxikologisk testning, märkning, 

klassificering, substitution, säkerhetsdatablad utgör därför en viktig del av de enskilda 

företagens miljöarbete. Man kan konstatera att tyngdpunkten 

har flyttats från produktionsanläggningarna till hälso- och 

miljöaspekter av de kemiska ämnen som förekommer i produkter 

och varor. 


Stora delar av kemiindustrin är baserad på fossila råvaror 

och anläggningarnas energiförsörjning är också beroende av 

olja och gas. Frågor som rör tillgång och pris på olja och gas 

kommer därför att få allt större betydelse. Klimatfrågorna 

kommer därmed att lämna ett allt starkare avtryck i kemiföretagens 

strategiska planering. Effektivare hantering av naturresurser 

och energi är sedan länge viktiga områden för de 

flesta företag och kommer att bli allt viktigare. En del bolag 

visar ett ökande intresse för en icke fossilbaserad kemi 

(”grön kemi”). Detta kan röra sig om utnyttjande av råvaror, 

som exempelvis rapsolja, som via enzymatisk katalys används för att ta fram viktiga industrikemikalier. 

Nya teknologier vinner snabbt insteg och ett exempel är nanoteknik som 

sannolikt får många applikationer i gränslandet mellan fysik, kemi, biologi och medicin. 

Det finns också mycket som talar för att intresset för miljöteknik och miljöanpassade 

produkter kommer att öka. Detta kan gynna svensk kemiindustri där man redan tagit ett 

antal viktiga steg. 

Vad det gäller miljö- och hälsofrågorna kommer säkert POPs (persistent organic pollutants) 

och andra miljöfarliga ämnen att få fortsatt uppmärksamhet i industrin, forskarsamhället 

och massmedia. Nya och mer eller mindre okända hot dyker sannolikt upp vid horisonten 

och några aktuella exempel är diskussionen kring effekterna av att läkemedel 

sprids i miljön och vilka hot de perfluorerade ämnena (PFOS) utgör. Slutligen kan man 

konstatera att globaliseringen i högsta grad berör Sveriges kemiindustri. Konkurrensen 

från lågkostnadsländer är stor och kemiindustrin etablerar sig snabbt i Kina, Ryssland och 

Främre orienten. I många fall har farhågorna kring bristande miljömedvetenhet bekräftats 

i olika länder. 

Miljölagstiftningen och andra styrmedel 


Miljölagstiftningen påverkar kemiindustrin på många olika sätt och den säkerställer den 

lägsta godtagbara nivån som företagen arbetar på. Här följer exempel på viktig lagstiftning 

samt några synpunkter på tillämpningen av den: 

Produktionsanläggningarna är i de flesta fall tillståndspliktiga enligt miljöbalken. 

Branschens uppfattning är att tillståndsärendena tenderar att bli allt mer tidskrävande 

med omfattande utredningskrav. Man saknar de branschspecialister som tidigare 

fanns på Naturvårdsverket och som var inblandade i tillståndsprocesserna. Kompetensen 

på kemiområdet kan uppvisa brister hos länsstyrelser och kommuner och förståelsen 

för ”företagandets villkor” kan vara begränsad 

Vissa anläggningar utgör riskobjekt och är klassade Seveso II-anläggningar. Vid 

sådana anläggningar utförs speciella riskanalyser och genomförs olika förebyggande 

skyddsåtgärder. 

Enligt lagstiftningen skall de som tillverkar eller för in en kemisk produkt se till att 

det finns en tillfredsställande utredning av vilka hälso- eller miljöskador produkten 

kan orsaka. Hälso- och/eller miljöfarliga produkter skall klassificeras och märkas enligt 

Kemikalieinspektionens föreskrifter. Den som för yrkesmässigt bruk överlåter en 

78

kemisk produkt som är klassificerad som brand-, explosions-, hälso- och/eller miljöfarlig 

är skyldig att förse mottagaren med ett säkerhetsdatablad. Hanteringen av kemiska 

produkter omgärdas emellertid av två olika regelsystem. Det ena gäller vid det 

som i lagstiftningen kallas överlåtelse, dvs försäljning, och det andra vid transport. 

Transportreglerna är dessutom uppdelade efter transportslag. Både överlåtelsereglerna 

och transportreglerna bygger på att produkten skall klassificeras och märkas. Båda 

innebär också att utförligare risk- och skyddsinformation än det som får plats på förpackningen 

skall tillhandahållas för produkten. För industrin innebär den här dubbleringen 

av regelverken naturligtvis extra arbete. För dem som skall använda informationen 

innebär dubbleringen av systemen att tilltron till märkningen kan urholkas. En 

och samma produkt kan vara märkt på olika sätt för transport och hantering, vilket 

kan innebära ökade risker om människor inte uppfattar riskinformationen som trovärdig 

och därför inte följer den. 

En viktig fråga inom avfalls- och kretsloppsområdet är definitionen av avfall. Den 

lagstiftning som gäller när någonting enligt definitionen klassats som avfall är mycket 

omfattande och besvärlig. Viktiga frågor för kemindustrin att bevaka är bland annat 

avfallsbeskattning, deponeringsförbud för olika typer av avfall samt annan ny eller 

reviderad lagstiftning inom området. 

REACH 

Under 2006 togs beslutet om REACH med stor majoritet. Det är det största regelverket 

någonsin i EU:s historia som berör både kemikalietillverkare och användare av kemikalier. 

Plast- och kemiindustrin har ända sedan REACH först presenterades varit positiv till 

en gemensam kemikalielagstiftning för hela EU. Utmaningen under processens gång har 

emellertid varit att få till ett regelverk som fungerar i praktiken för företagen, för att verkligen 

få till stånd förbättringar för människa och miljö. Industrin i Sverige och övriga 

Europa ser REACH som ett tillfälle att visa på företagens gedigna kunnande när det gäller 

kemikalier och kemikaliehantering. Även företagens ständigt pågående säkerhetsarbete 

kommer att tydliggöras. 

Energi 

Energifrågorna är viktiga för många plast- och kemiföretag, exempelvis för företag som 

tillverkar aluminium, cement, eten, ferrolegeringar, gas, kalciumkarbid, koppar, natriumklorat, 

PVC och socker. Exempel på prioriterade områden är: 

Miljöskatter, energiskatter och utsläppshandel med koldioxid. 

Program för energieffektivisering. Effekt- och elförsörjningsfrågor och elmarknadsfrågor. 


Många har synpunkter på kemiindustrin 

Under 1970-talet och ända in på 2000-talet har kemiindustrin följts 

med stort intresse av opinionsbildare och ideella organisationer 

(NGOs) och kemikaliesamhället har ständigt ifrågasatts. Förtroende 

för kemiindustrin är fortsatt lågt och användningen av många kemiska 

substanser har ifrågasatts av politiker och konsumenter. Insikten 

att det gäller att åstadkomma en bättre image utgör därför viktig drivkraft 

för kemiindustrins miljöarbete. Andra betydelsefulla drivkrafter 

är den omfattande lagstiftningen på kemikalieområdet, kundkrav 

samt den tydliga kopplingen mellan miljöfrågorna och företagets 

ekonomi. Det gäller också att kunna attrahera framtida goda medarbetare. 

De starka yttre drivkrafterna – i kombination med de egna 

ambitionerna hos många kemiföretag – har resulterat i ett antal gemensamma 

initiativ på miljöområdet från branschen, men också 

många framåtriktade aktiviteter på företagsnivå. 

79

Ansvar & Omsorg 

Ansvar & Omsorg (Responsible Care) är kemiindustrins internationella åtagande för 

ständiga förbättringar inom säkerhet, hälsa och miljö. Företagen skall också öppet informera 

om sin verksamhet och de resultat som uppnås. Ansvar & Omsorg bygger på åtta 

grundelement som fastställs på internationell nivå. Programmet infördes i Sverige 1991 

och i dag har cirka 130 av Plast- & Kemiföretagens medlemsföretag anslutit sig till programmet. 

När ett företag beslutar sig för att ansluta sig till Ansvar & Omsorg sker det 

genom att företagets VD skriver under ett åtagande. Därmed förbinder sig företaget att 

arbeta efter de principer som anges i åtagandet. Beroende på om företagen är tillverkare 

eller distributörer ser detta lite olika ut men de grundläggande principerna är lika. Det 

faktiska arbetet med att uppfylla åtagandet bedrivs sedan individuellt på respektive företag. 

En av grundtankarna i Ansvar & Omsorg är att säkerhet, hälsa och miljö skall kunna 

förbättras genom att företagen utbyter erfarenheter med varandra. Företagens koordinatorer 

ges därför möjlighet att ingå i regionala nätverk. Plast- & Kemiföretagen underlättar 

arbetet med Ansvar & Omsorg genom att ta fram praktiskt inriktade hjälpmedel och utbildningsmaterial. 

Exempel på detta är publikationerna: 

Administrativ SHM-revision. Nödlägesplanering. Tekniska riskanalysmetoder. 

Laghandboken.nu 

Skyddsblad för kemiska produkter. 

Miljöskyddsblad för kemiska produkter 

Integrerat ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö. 

Produktomsorg. 

Produktvalsregeln 

Kemifakta. 

Lägesrapport för Ansvar & Omsorg 

För att följa resultaten av Ansvar & Omsorgsarbetet (A&O) görs årliga rikstäckande uppföljningar. 

”Lägesrapporten - Ansvar & Omsorg” är ett led i att öppet redovisa vilka resultat 

som åstadkommits i den svenska kemiindustrin. Den första uppföljningen gjordes 

under 1995 och då deltog endast de större företagen. Numera skickas enkäten till samtliga 

företag som anslutit sig till Ansvar & Omsorg. Utöver de mer traditionella indikatorerna 

som utsläpp, energiförbrukning och arbetsskador har under årens lopp ett antal nya indikatorer 

tillkommit. Det har exempelvis gällt företagens arbete med miljöledningssystem, 

produktomsorg, fördelning mellan män och kvinnor, dels avseende totalt antal anställda, 

dels avseende representation av kvinnor i styrelser och ledande befattningar inom företagen. 

Vidare ingår om företagen har policys avseende integrationsfrågor, barnarbete och 

mänskliga rättigheter. Detta speglar kompletterande aspekter av begreppet hållbar utveckling. 

Produktomsorg 

Produktomsorg (product stewardship) är en del i Ansvar & Omsorgsarbetet. Att erbjuda 

kunderna utbildning i hur produkterna skall hanteras ger goda förutsättningar för att hanteringen 

sker på ett säkert sätt. Trenden har under åren varit att utbildningsinsatserna ökat. 

Arbetet med produktval är ett annat sätt att uppnå säkrare hantering och det är en viktig 

fråga som kemiföretagen arbetar med. Varje år resulterar detta i omformuleringar av ett 

stort antal produkter och att användningen av vissa farliga ämnen minskar eller upphör. 

Kemiakuten 

Kemiakuten är ett initiativ från den svenska kemiindustrin som påbörjades som försöksverksamhet 

1993 och som därefter har utvecklats och etablerats. Verksamheten innebär 

att företagen lämnar upplysningar till Kemiakuten om innehållet i sina kemiska produkter. 

I händelse av en olycka kan Räddningstjänsten och andra ringa dygnet runt till Kemiakuten 

och då få hjälp med hur man ska agera. Kemiakuten administreras av Giftinformationscentralen. 

80

Satsning på undervisningssystemet 

Kemibranschen genomför ett antal aktiviteter som vänder sig till olika 

nivåer i undervisningssystemet. Här finns allt från draken Gilbert – 

som arbetar bland burkar och skurkar – till forskarskolor och sponsring 

av industridoktorander. ”Kemins Dag” är ett årligt arrangemang som 

vänder sig till skolorna och allmänheten. Branschen ger ut tidningen 

”Allkemi” som vänder sig till skolungdomar. 


Många av företagen inom den kemiska industrin var väl förberedda när 

begreppet miljöledningssystem introducerades under mitten av 1990talet. 

Många företag redan infört relativt avancerade ledningssystem på 

miljöområdet långt innan de standardiserade systemen fanns tillängliga. 

År 2005 var 90 av de A&O-anslutna anläggningarna certifierade 

enligt ISO 14 001 och/eller EMAS. Sammanlagt är 78 företag och 122 anläggningar anslutna 

till Ansvar &Omsorg. Ett tiotal anläggningar har valt att arbeta med andra modeller 

för miljöledningssystem. Många företag samordnar miljöledningssystemet med systemen 

för säkerhet, kvalitet och arbetsmiljö. Begreppet SHE (safety, health and environment) är 

ganska vanligt i branschen, framförallt i de internationella företagen. 


Många kemiföretag lämnar årliga miljörapporter till tillsynsmyndigheterna. Det finns 

också en grupp av företag som presenterar frivilliga miljö- eller hållbarhetsredovisningar i 

skriftlig form eller på företagens hemsidor. Branschen sammanfattar miljö- och arbetsmiljöarbetet 

i Lägesrapporten inom ramarna för Ansvar & Omsorg. 

Plast- & kemiindustrin och Sveriges miljömål 

Miljömålen ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Bara naturlig försurning”, ”Ingen 

övergödning”, ”Ren luft”, ”Giftfri miljö”, ”Skyddande ozonskikt” och ”God 

bebyggd miljö” kan direkt kopplas till branschens verksamheter. Flera av de 

övriga miljömålen är också av betydelse för branschen. Detta gäller 

framförallt vid användningen av olika kemiska produkter, exempel 

konstgödsel och vattenreningskemikalier. 

På branschnivå håller man sig informerad om miljömålen och ingår i en av 

Miljömålsrådets beredningsgrupper. Förutom viss information om miljömålen 

till medlemsföretagen har man inte genomfört några speciella insatser. 

Uppfattningen är dock att branschen som helhet gör många insatser som ligger 

i linje med miljömålen men att man kunde vara mer framgångsrik på att 

beskriva vad som görs. En del företag har kopplat samman sitt miljöarbete 

med något eller några av miljömålen. Målet ”Giftfri miljö” är naturligtvis av 

speciell betydelse för kemiindustrin. Här delar P&K inte Kemikalieinspektionens 

prioritering av ”Giftfri miljö” som överordnat REACH. P&K menar också att ”Giftfri 

miljö” är mer ett miljöpolitiskt mål än ett miljökvalitetsmål. Målet och dess delmål 

handlar om styrmedel och inte alls om önskvärt miljötillstånd. Därför anser P&K att 

”Giftfri miljö” måste revideras. 

Mer att läsa om Plast & Kemiföretagens miljöarbete 

Plast & Kemiföretagens hemsida (www.plastkemiforetagen.se). 

Lägesrapport Ansvar & Omsorg, 2005. 

Miljöledning och Giftfri miljö – kemikaliefrågorna i teori och praktik. Kemikalieinspektionen, 

2007. 

81

Akzo Nobel 

Det här är Akzo Nobel i Skoghall 

Inom produktområdena läkemedel, veterinärmedicin, 

färg och kemi bedriver företaget Akzo Nobel verksamhet 

i hela världen. Sammanlagt har koncernen 

cirka 61 500 anställda i mer än 80 länder. I Sverige 

har Akzo Nobel runt 4 000 anställda på ett 30-tal 

platser. I Skoghall arbetar ungefär 135 personer. Anläggningen 

i Skoghall är världens äldsta elektrokemiska 

fabrik och där tillverkas kemikalier som används 

för vidareförädling av ett antal produkter. Inom 

affärsområdet Base Chemicals produktionsanläggning 

tillverkas baskemikalier som klor, natronlut, 

saltsyra, järnklorid och natriumhypoklorit. Vid en 

annan anläggning i Skoghall framställs monoklorättiksyra 

(MCA) och natriummonokloracetat (NaM- 

CA). Här utgår man bland annat från klor och natronlut 

som tillverkas vid den förstnämnda produktionsenheten. Utöver de två produktionsanläggningarna 

finns det en serviceenhet som står för support inom verksamheten. 

Kemikalierna som tillverkas i Skoghall används inom andra industribranscher för att tillverka 

många olika produkter. Exempelvis används klor vid tillverkning av förpackningar, 

plaster och läkemedel. Natronlut och natriumvätesulfit säljs framförallt 

till pappers- och massaindustrin. MCA används för produktion 

av konsistensgivare i livsmedel och tandkräm. Vid anläggningen 

i Skoghall utgår man från en elektrolysprocess och från en vattenlösning 

av salt tillverkas klor, natronlut och vätgas. 

Akzo Nobel i Skoghall och miljön 

Miljöanpassade lösningar 

Som i många andra industrier påverkades miljöarbetet i Skoghall på 1970-talet av tillståndsprocesserna 

enligt Miljöskyddslagen. Luft- och vattenföroreningarna var högt på 

agendan och de kvicksilverbaserade processer som då användes var naturligtvis speciellt 

intressanta ur miljösynpunkt. Kvicksilverprocesserna fasades ut 1989 och ersattes av 

membranmetoden som är både mer miljöanpassad och mindre energikrävande. Man lever 

dock fortfarande med kvicksilverproblematiken i form av historiska markföroreningar. 

Aktuella miljöfrågor är exempelvis risker med kemikalier, energioch klimatfrågor samt 

markföroreningar. 

Livscykelanalys 

Akzo Nobelkoncernen har kompetens inom livscykelanalys (Life Cycle Assessment) och 

verktyg för bedömning av ekonomisk och miljömässig effektivitet (Eco Efficiency). I 

Skoghall har man utfört livscykelanalyser för att fastställa var i kedjan miljöpåverkan 

uppstår och var åtgärderna för att minska miljöpåverkan ger mest resultat. 

Säkerhetsfrågorna är viktiga 

Ett antal av de kemikalier som hanteras på anläggningen, exempelvis klor, svaveldioxid 

och MCA, kan orsaka olyckor vid felaktig hantering. Omfattande riskanalyser har därför 

genomförts av intern personal och oberoende externa specialister. Företaget arbetar kontinuerligt 

för att öka säkerhetsnivån och viktiga komponenter i arbetet är utbildningen av 

personalen och utvecklingen av interna rutiner. Vid en risksituation har Akzo Nobel god 

intern beredskap och samarbetar med externa resurser. 

82


För Akzo Nobel – såväl som för andra kemiföretag – kommer REACH att få stor betydelse. 

Bedömningen från Skoghall är att på lokal nivå blir arbetet av mer orienterande karaktär. 

Resurskrävande riskanalyser och ekotoxtestningar kommer att hanteras på koncernnivå 

där man har specialister på sådana frågor. Klimatpåverkan och energieffektivitet är två 

andra viktiga framtidsfrågor för anläggningen i Skoghall. Vidare kommer de ekonomiska 

och miljömässiga aspekterna av markföroreningarna på fabriksområdet att vara fortsatt 

intressanta för företaget. 



Den svenska miljölagstiftningen är viktig för företaget. I vissa avseenden uppfattas Miljöbalken 

som tydligare än Miljöskyddslagen, men Akzo Nobel anser att det finns en viss 

osäkerhet kring hur hänsynsreglerna tolkas. Transporternas miljöpåverkan har uppmärksammats 

i några tillståndsärenden och där det är miljömyndigheterna som driver frågan. 

Bolaget har i en tillståndsansökan kopplat olika former av miljöpåverkan till Sveriges 

miljömål. Det var dock inget uttalat krav från myndigheterna att det skulle göras. Utöver 

den svenska lagstiftningen är det olika EU-direktiv som bedöms ha stor betydelse för 

verksamheten, exempelvis REACH. Vidare har ekonomiska styrmedel som exempelvis 

NOx-avgiften betydelse. Initialt gav NOx-avgiften en styrande effekt men för närvarande 

har effekten upphört. För att komma ner i lägre utsläppsnivåer (och avgifter) krävs dyrbara 

investeringar i en ny panna och detta är i nuläget inte ekonomiskt försvarbart för företaget. 


Koncernen ställer miljökrav 

Akzo Nobelkoncernen ställer krav på ledningssystem 

och rapportering av miljönyckeltal. 

Koncernen finns med på Dow Jones Sustainability 

Index och har sedan länge gott 

rykte för sitt miljö- och säkerhetsarbete. Dessa 

förutsättningar utgör viktiga drivkrafter för 

miljöarbetet vid de enskilda anläggningarna. 

Andra drivkrafter är miljölagstiftningen och 

kraven från kunderna. Miljöledningssystemet 

och de återkommande miljörevisionerna påverkar 

också företagets ambitionsnivå. 


Skoghalls ledningssystem för miljö och kvalitet är certifierat enligt ISO 14001 och ISO 

9001. Arbetsmiljöarbetet är certifierat enligt OHSAS 18001. De tre systemen är integrerade 

och fungerar bra. Som i många andra organisationer är ambitionen att göra systemet 

så användbart och levande som möjligt för personalen ”på golvet”. 


År 2005 publicerade anläggningen i Skoghall miljöredovisningen ”Vårt miljöarbete år 

2005”. Redovisningen anses som betydelsefull i samband med kundkontakterna men 

också för att ge chefer och medarbetare information om miljöarbetet. På koncernnivå 

publiceras årliga hållbarhetsredovisningar. Akzo Nobel deltar i kemiindustrins program 

Ansvar & Omsorg för ständiga förbättringar inom säkerhet, hälsa och miljö och deltar i 

flera av Plast & Kemiföretagens kommittéer. 

På det lokala planet har man tillsammans med några andra företag på Hammarö och 

kommunen startat en miljöpanel där man för en dialog med representanter för allmänheten 

och närboende. Akzo Nobel har också regelbundna kontakter med skolorna i området. 

83

Företaget är aktivt inom ramarna för ”product stewardship” och informerar och utbildar 

kunderna i säkerhets- och miljöfrågor. 

Akzo Nobel i Skoghall och miljömålen 

Akzo Nobel tog tidigt egna initiativ i arbetet med de svenska miljömålen. Man deltog i 

seminarier med miljömyndigheterna och insåg att miljömålen kunde återspeglas i företagets 

arbete. Först arbetade man endast med de nationella målen men när Värmlands miljömål 

introducerades blev kopplingarna tydligare. Miljömålen utgör numera en komponent 

i miljöledningssystemet och används som en av bedömningsgrunderna när man identifierar 

de betydande miljöaspekterna. I miljöredovisningen för 2005 gör Akzo Nobel en 

pedagogisk beskrivning av hur man arbetar med miljömålen och vad man har uppnått. 

Arbetssättet uppfattas som konstruktivt men det är svårt att koppla målen till vardagsarbetet 

så att de anställda ser företaget roll i de större sammanhangen. Därför genomförs under 

första halvåret 2007 en kort genomgång för personalen av de nationella miljömål som 

har tydlig koppling till verksamheten. Genomgången kommer att visa hur Akzo Nobel i 

Skoghall påverkar miljön i förhållande till de miljömål som är relevanta för verksamheten. 

Mer att läsa om Akzo Nobels miljöarbete 

Akzo Nobel hemsida (www.se.skoghall.akzonobel.com). 

Akzo Nobel i Skoghall. Vårt miljöarbete år 2005. 

84

Perstorp Group 

Detta är Perstorp Group 

Omsättningen för Perstorp Group är 6,3 miljarder SEK 

(2005) och antalet anställda är ungefär 1 700. Perstorps 

historia inleddes för 125 år sedan och det nuvarande Perstorp 

Group bildades under 2001 genom sammanslagning 

av Perstorp och Neste Oxo. Perstorp ägs av PAI som är ett 

av Europas ledande företag inom riskkapitalbranschen. 

Företaget tillverkar specialkemikalier och andra produkter 

som exempelvis används i kemi-, färg-, flyg- och byggnadsindustrin. 

Koncernen har tillverkande anläggningar i 

Europa, Asien och Nord- och Sydamerika. 

Perstorp och miljön 

Miljöarbetet startade tidigt i Perstorp AB 

Miljöarbetet har lång tradition vid Perstorp AB och påbörjades 

under 1960-talet. Under 1970 och 1980-talet tillståndsprövades 

de olika anläggningarna och frågor som rörde utsläpp till luft och vatten 

fick hög prioritet. Efterhand systematiserades miljöarbetet och olika komponenter som 

ingår i ett modernt miljöledningssystem växte fram. På många områden har Perstorp varit 

en föregångare på miljöområdet och inspirerat andra företag till liknande insatser. I korta 

drag kan Perstorps miljöhistoria beskrivas på följande sätt. Beskrivningen har tyngdpunkten 

på den stora industrianläggningen i Perstorp: 

År Händelse År Händelse År Händelse 

1960 Miljöarbetet påbörjas. En 

av flera drivkrafter var en 

större olycka med utsläpp 

av fenol till ett vattendrag 

under 1960-talet. 

1989 De första miljörevisionerna 

genomförs. 

1965 Vattenavdelning inrättas. 1991 Biobränslepanna uppförs. 

Källsortering av 

avfall genomförs. 

1970 Avloppsreningsverk uppförs 

och våtskrubberteknik 

införs för att minska utsläppen 

till atmosfären. 

1975 Termisk förbränning för 

rening av lösningsmedelsutsläppen 

införs. 

1985 Katalytisk förbränning för 

rening av lösningsmedelsutsläppen 

införs 

1994 Den första miljöredovisningen 

publiceras. 


börjar införas. 

85 

1999 Certifierad miljövarudeklaration. 

2000 Säkerhetsrapporter, 

säkerhetsbroschyr 

till allmänheten. 

2001 Ny utjämningsbassäng. 

1995 Livscykelanalyser 2002 Perstorp Industripark 

bildas. 

1996 Första ISO 14001 certifikatet. 

1985 Miljöpolicy. 1997 Certifierad miljörevisor. 

1988 Säkerhetsdamm, de första 

miljörapporterna publiceras. 

1998 Fler ISO 14001 certifikat. 

Bullerkartläggning 

genomförs. 

2003 Kyldamm. 

2005 Ny myrsyralinje, 

säkerhetsbroschyr 

till allmänheten. 


För ett kemiföretag kommer REACH att få stor betydelse. Det mesta uppfattas som positivt 

men det finns farhågor att lagstiftningen kommer att leda till att produktion av vissa 

kemikalier flyttas till företag utanför EU. Klimat- och energifrågorna bedöms också som 

viktiga. Anläggningen i Perstorp tog dock tidigt ett viktigt steg bort från beroendet av 

fossila bränslen genom att bygga en biobränslepanna. En annan viktig framtidsfråga är att 

utveckla konceptet ”product stewardship”, dvs att se på produkterna ur ett livscykelperspektiv 

och ge användarna så bra information som möjligt. Slutligen visar Perstorp stort 

intresse för naturliga råvaror och grön kemi. En satsning på RME (rapsmetylester) har

inletts med inriktning på additiv till biodiesel. Vidare företaget har nära samarbete med 

MISTRA-projektet Greenchem med avsikten att ta fram miljöanpassade bindemedel. 

Vad det gäller vissa miljöparametrar ser man svårigheter att ytterligare minska miljöpåverkan. 

Ett exempel är utsläpp av lösningsmedel till luft från anläggningen i Perstorp där 

man redan kommit mycket långt med processförändringar och reningsutrustningar. 



Perstorp anser att kontakterna med tillsynsmyndigheten 

är goda och att det finns 

god förståelse för verksamhetens affärsmässiga 

villkor. En effekt av Miljöbalken 

är att tillståndsprövningar blivit mer omfattande, 

miljökonsekvensbeskrivningarna 

mer komplicerade och att handläggningstiderna 

blivit längre. Företaget söker i större 

utsträckning än tidigare juristhjälp i tillståndsärenden. 

Sevesolagstiftningen är ett 

annat exempel på lagstiftning som kräver 

omfattande dokumentation. Anläggningen 

i Perstorp omfattas av handeln med utsläppsrätter 

för koldioxid. Så här långt är 

erfarenheterna goda och tilldelningen har varit tillräcklig. 


Starka interna krafter initierade miljöarbetet 

Miljöarbetet i Perstorp har drivits av starka interna krafter och förhållandet av att vara en 

stor industri på en liten ort. Många chefer och anställda bor i närheten av anläggningen 

och det ligger i allas intresse att minska miljöpåverkan. Lokala massmedia visar också 

stort intresse för alla tänkbara aspekter på företagets verksamheter. Ledningen har också 

visat ett stort och uthålligt intresse för miljöfrågorna. Utöver detta har naturligtvis miljölagstiftningen 

varit en viktig drivkraft. Perstorps kunder driver också på utvecklingen 

genom att exempelvis ställa krav på ledningssystem och kräva information om riskerna 

med olika kemiska produkter. 


Perstorp var mycket tidigt ute med att införa miljöledningssystem och erfarenheterna av 

systemen är goda. Man har dock insett att det nu kan finnas anledning att uppdatera och 

förenkla dokumentationen av miljöledningssystemen. Erfarenheterna av de interna och 

externa miljörevisionerna är goda. Miljöledningssystem har också resulterat i att man 

spritt ut ägandet av miljöfrågorna i företaget. Miljöaspekterna beaktas exempelvis vid 

forskning och utveckling, produktion, inköp och relationerna med leverantörer och kunder. 

Begreppet miljö har integrerats på ett naturligt sätt i verksamheten. 


Perstorp AB var ett av de första företagen i Sverige att publicera en miljöredovisning på 

koncernnivå. Detta har man fortsatt med och publicerar numera både en övergripande 

hållbarhetsredovisning för Perstorp Group och en redovisning för anläggningen 

(industriparken) i Perstorp. Företaget deltar i ”öppet hus aktiviteter” och många andra 

aktiviteter där miljöarbetet kommuniceras till allmänheten, skolor, universitet och andra 

företag. Perstorp deltar i kemindustrins program för Ansvar & Omsorg (Responsible 

Care) och deltar i flera av Plast & Kemiföretagens kommittéer. 

86

Perstorp och miljömålen 

På koncernnivå har Perstorp antagit mål som rör 

bland annat rör arbetsolyckor, miljöolyckor och 

miljörevisioner. Inom ramarna för sina miljöledningssystem 

sätter de olika enheterna egna 

miljömål. Företagets miljöspecialister känner till 

Sveriges miljökvalitetsmål men arbetar inte 

aktivt med dem och av tidsbrist har man inte 

deltagit det regionala miljömålsarbetet. Miljömålen 

har inte kopplats till miljöledningssystemen. 

De regionala miljömålen presenteras emellertid i 

företagets miljökonsekvensbeskrivningar i samband 

med tillståndsärenden, Här görs en beskrivning av hur verksamheten samspelar med 

miljömålen. Det finns också ett specifikt krav från myndigheten i samband med tillståndsärenden 

och det är att målet ”Giftfri miljö” (delmål 3 utfasning av farliga ämnen) 

ska drivas av företaget. Detta beskrivs även i MKB. Vad det gäller ”Giftfri miljö” finns 

det också en koppling i form av den kartläggning av förorenad mark som genomförs inom 

Perstorps Industripark. Företaget lämnade följande synpunkt på miljömålen: 

Det skulle vara lättare att koppla företagets verksamhet till de regionala målen om det 

fanns fullständig statistik över utsläpp och andra miljöparametrar på länsstyrelsens 

hemsida. Perstorp skulle då kunna relatera sin miljöpåverkan till situationen i närområdet 

eller regionen. 

Mer att läsa om Perstorps miljöarbete 

Perstorp Group hemsida (www.perstorp.com). 

Miljöredovisning 2005 Perstorp Holding AB. 

Miljö 2005 Perstorp Industripark. 

87

Skogsindustrierna 

88

Skogsindustrierna 

Det här är Skogsindustrierna 

Skogsindustrierna är massa-, pappers- och den 

trämekaniska industrins branschorganisation. Organisationen 

företräder 58 massa- och papperstillverkare 

i 28 koncerner och 150 sågverk i 80 företag. 

Dessutom ingår ett antal företag med nära 

anknytning till ovanstående verksamheter i 

branschföreningen. Medlemsföretagen har sammanlagt 

mer än 40000 medarbetare. 

Huvuduppgiften för Skogsindustrierna är att 

stärka medlemsföretagens konkurrenskraft och 

verka för en ökad användning av skogsbaserade 

produkter. I samverkan med företagen arbetar 

Skogsindustrierna med svensk och europeisk näringspolitik, 

arbetsgivarfrågor samt marknadsfrågor 

för trämekaniska produkter. Skogsindustriernas 

verksamhet är organiserad i en arbetsgivaravdelning 

med tre kommittéer, en näringspolitisk avdelning med sex kommittéer och 

en avdelning för marknadsföring av träprodukter. Miljö-, klimat och energifrågor samordnas 

i Miljö- och Energikommittén. Branschgemensamma miljöprojekt drivs via Stiftelsen 

Skogsindustriernas Vatten- och Luftvårdsforskning (SSVL). 

Skogsindustrin är viktig för Sveriges ekonomi 

Skogsindustrin svarar för ungefär 12 procent av den svenska industrins produktionsvärde, 

förädlingsvärde och sysselsättning. Branschens produktionsvärde är 189 miljarder SEK 

och handeln med skogs- och träindustriprodukter ger Sverige ett betydande exportöverskott. 

År 2005 uppgick exporten till 114 miljarder SEK och importen av motsvarande 

produkter uppgick till 27 miljarder SEK. 

Bransch Produktionsvärde Förädlingsvärde Exportvärde Antal an- 

(miljarder SEK) (miljarder SEK) (miljarder SEK) ställda 

Sågverk 44,5 8,0 21,9 13 700 

Träskivor 3,2 0,8 *) 1 600 

Trähus, byggnadssnickerier 27,2 8,6 6,9 16 000 

Träförpackningar 3,0 1,0 *) 1 800 

Övriga trävaruartiklar 2,0 0,7 *) 1 600 

Massa och papper 89,1 25,7 76,0 25 000 

Varor av papper och papp 20,1 6,0 7,6 9 400 

Summa 189 51 112 69 100 

* Ingår i exportvärdet för trähus och byggnadssnickerier. 

Skogsindustrin är kapitalintensiv och har under de senaste tio åren i genomsnitt investerat 

över 10 miljarder SEK i anläggningar och produktion i Sverige. Detta motsvarar mellan 

15 och 25 procent av de totala investeringarna inom all industri. Branschen genererar 

arbete åt underleverantörer och är av stor betydelse för glesbygdsutveckling och sysselsättning. 

Varje anställd i skogsindustrin ger sysselsättning för ytterligare två personer i 

branscher som levererar varor och tjänster till skogsindustrin. 

Svensk skogsindustri – en stor aktör på världsmarknaden 

Med mindre än en procent av världens skogsresurser svarar den svenska skogsindustrin 

för i storleksordningen tio procent av världens export av sågade barrträvaror, papper och 

massa. Den svenska skogsindustrin är därmed nummer tre och fyra i rangordning av världens 

exportörer. 

89

Skogsindustrin och miljön 

En bransch med lång miljöhistoria 

Skogsindustrin berörs av många miljöfrågor och under årens lopp har debattens vågor 

stundtals gått höga. Kalhuggning, hot mot den biologiska mångfalden, utsläpp av fibrer 

och organiska klorföreningar till vattendragen, utsläpp av illaluktande ämnen och svaveldioxid 

till atmosfären, är exempel på miljöaspekter som skogsindustrierna tagit sig an och 

där betydande framsteg har gjorts. Principen om god hushållning har länge varit grunden 

för det svenska skogsbruket. Redan i början av 1960-talet inleds ett systematiskt miljöarbete 

i fabrikerna. Strategin har alltid varit att angripa problemen vid källan och genom 

processförändringar minska utsläppen. I andra hand har dessa åtgärder kompletterats med 

externa reningsmetoder. Med förnybar råvara, miljöanpassade processer och produkter 

samt återvinning av material och energi har skogsnäringen goda förutsättningar att nå 

målet om hållbar utveckling. 

Branschen antog år 1988 en gemensam miljöförklaring där den redovisar hur den ser på 

ett antal viktiga miljöfrågor. Miljöförklaringen, som därefter uppdaterats ett par gånger, 

innehåller följande ställningstaganden: 

Miljöarbetet ska präglas av en helhetssyn där skog, processer och produkter ingår i ett 

uthålligt kretslopp. 

Miljöarbetet ska inriktas mot ständiga förbättringar och åtgärderna styras av vad som 

är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och ekologiskt motiverat. 

Miljöarbetet och miljöinformationen ska präglas av öppenhet och saklighet. 

Skogsindustrin ska tillverka funktionella och miljöanpassade produkter. 

Skogsindustrin ska använda vedråvara från uthålligt brukade skogar där den biologiska 

mångfalden bevaras. 

Skogsindustrin ska verka för att återanvändning av returpapper ses som en miljöanpassad 

del i kretsloppsamhället. 

Skogsindustrin ska hushålla med resurser och energi samt ta till vara möjligheterna 

till bränsle- och elproduktion. 

Skogsindustrin ska i samverkan med övriga 

aktörer bidra till att samhällets påverkan på 

klimatet lindras. 

Skogsindustrin ska verka för att miljöanpassa 

transporterna. 

Skogsindustrin ska verka för att branschens 

leverantörer av insatsvaror, tjänster och utrustning 

tar sitt ansvar för miljön. 

Skogsindustrin ska ha goda kunskaper om 

branschens inverkan på miljön och om åtgärder 

för att minska miljöpåverkan. 

Skogen är förnybar resurs 

Skogen är, när den sköts rätt, en förnybar resurs 

som kan användas och återanvändas i kretsloppsanpassade 

tillverkningsprocesser. Om avverkningarna 

är i balans med den långsiktiga tillväxten 

så kan virkesresurserna behållas på en hög 

nivå. Genom relativt enkla medel skulle tillväxten 

dessutom kunna öka. Den skogsutredning som lämnades till regeringen 2006 innehåller 

en rad sådana förslag Viktigt är att den biologiska mångfalden samtidigt bevaras och att 

höga naturvärden värnas, alternativt återskapas. Det svenska skogsbruket bygger på principen 

att miljöhänsyn och virkesproduktion är lika viktigt. Detta återspeglas i skogsvårdslagen 

från 1994 som har två jämställda mål nämligen ett miljömål och ett produktionsmål. 

Avsättningarna av skog för naturvård har ökat och miljöhänsynen har förbättrats 

avsevärt. Fler träd och mer död ved lämnas kvar på hyggena. Områden med hotade 

90

arter skyddas. Sammanfattningsvis ligger svenskt skogsbruk långt framme vad gäller 

miljöhänsyn exempelvis vad det gäller: 

God naturvårdshänsyn tas på all skogsbruksmark, alltså inte enbart inom reservat och 

liknande områden, vilket är fallet i vissa länder. 

Av landets skogsareal på 27,5 miljoner hektar är sex miljoner hektar (22 procent) 

undantagna från skogsbruk genom formellt skydd såsom naturreservat, biotopskydd, 

naturvårdsavtal eller att marken klassats som icke produktiv (impediment). 

Cirka 60 procent av den svenska skogen är certifierad enligt certifieringssystemen 

FSC och/eller PEFC. 

Stora resurser har satsats och satsas på naturvårdsutbildning för dem som arbetar i 

skogen. 

Virkesförrådet har i stort sett fördubblats sedan 1920-talet och det planteras flera 

gånger så många nya träd som de som huggs ned. 

Att resurserna används på ett effektivt sätt är en av grundförutsättningarna för en hållbar 

industriproduktion. I det skogsindustriella systemet, med skogsbruk, massa- och pappersbruk, 

sågverk och biobränsleproduktion, är detta resursutnyttjande högt. Olika delar av 

trädet tas tillvara olika aktörer som mellan sig har ett utbyte av restprodukter. Massa- och 

pappersindustrins produktionssystem bygger på interna kretslopp där såväl processkemikalier, 

vedrester som energi återanvänds. Genom att använda returpapper utnyttjas skogsråvaran 

på ett effektivt sätt och mängden avfall begränsas. 

Ofta finns det också produktionsekonomiska 

och marknadsmässiga motiv för att använda returpapper. 

År 2005 insamlades totalt 75 procent av använda 

pappersprodukter och utnyttjades för tillverkning av 

nytt papper. Även trä återvinns i betydande utsträckning, 

antingen som råvara till nya produkter eller som 

energi. 

Ur klimatsynpunkt är skogsindustrin betydelsefull då 

stora mängder kol binds i skogsindustrins produkter, 

främst i trähus och andra produkter med lång livslängd 

men också i pappers- och förpackningsprodukter 

med kort livslängd. 

Miljöpåverkan från massa- och pappersindustrin 

Ett massa- och pappersbruk är i de flesta fall en stor industriell anläggning och det går 

inte att undvika att verksamheten påverkar miljön. Under årens lopp har bruken dock 

genomfört stora åtgärder för att minska utsläppen genom slutningar av processerna, rening 

av kvarvarande utsläpp, användning av miljöanpassade kemikalier, ökad användning 

av biobränslen, effektivisering av energianvändning och transportsystem. Åtgärder har 

också gjorts för att minska bullret från fabrikerna och för att använda restprodukter från 

processerna i syfte att minska avfallsdeponeringen. Massa och pappersindustrins totala 

utgifter för miljöskydd har de senaste åren legat i storleksordningen 1,5 – 2,1 miljarder kr 

per år. 

Sågverksbranschens miljöarbete är främst inriktat på minskning av buller och utsläpp till 

luft samt förbättrad avfallshantering. I en årlig redovisning presenterar Skogsindustrierna 

information om produktion, utsläpp till luft och vatten, energianvändning, avfallshantering 

vid samtliga massafabriker och pappersbruk. Redovisningen baseras på uppgifter som 

anläggningarna rapporterar till myndigheterna. I ett längre tidsperspektiv kan man konstatera 

att det skett många förbättringar. 

91

Utsläpp av svavelföroreningar 

Utsläppen av svavelföreningar till atmosfären 

uppgick år 2005 till cirka 4 350 ton (räknat som 

svavel). Svavelföreningar bildas i processerna för 

tillverkning av kemisk massa samt vid 

energianvändningen. Utsläppen har minskat drastiskt 

sedan 1970-talet. Detta beror till stor del på att 

oljeanvändningen i stor omfattning ersatts med 

biobränslen såsom returlutar, bark och andra 

trädrester. Förbättrad processteknik har också 

bidragit till den positiva utvecklingen. 

Utsläpp av AOX 

Utsläppen av klorerad organisk substans till 

avloppet har minskat med 98 procent sedan mitten 

av 1980-talet och uppgick år 2005 till 570 ton (mätt 

som AOX). Detta har åstadkommits genom 

förändrad koknings- och blekningsteknik vid 

tillverkningen av kemisk massa. Sedan slutet av 

1993 används ingen klorgas för blekning vid de 

svenska bruken. Idag används vanligen syrgas, 

väteperoxid och klordioxid för blekningen. Utsläppen 

av AOX vid dessa bruk motsvarar cirka 0,1 

kg/ton kemisk massa. Vid en del fabriker används 

inte klordioxid varför utsläppet av AOX har upphört. 

Utsläpp av COD 

Utsläppen av löst organisk substans har minskat 

med 80 procent sedan början av 1980-talet och 

uppgick år 2005 till cirka 190 000 ton (mätt som 

COD). Materialet härstammar från veden och 

består av ett stort antal föreningar. Måttet COD 

anger den syreförbrukning som behövs för att 

bryta ned det organiska materialet. Utsläppen har minskat främst genom ökad recirkulation 

i fabrikerna och installation av reningsanläggningar för avloppsvattnet. 

Energianvändningen har förändrats 

Massa- och pappersindustrins totala bränsleanvändning är i stort sett oförändrad sedan 

början av 1970-talet trots att produktionen av massa och papper under denna tid fördubblats. 

Oljeförbrukningen har sänkts med 65 procent sedan 1980. Det är främst interna biobränslen 

som bark och returlutar som ersatt oljan. Utsläppen av fossil koldioxid per ton 

massa och papper har därmed sänkts kraftigt. Industrins egen biobränslebaserade elproduktion 

har däremot ökat. En ytterligare ökning från 5 till 6,5 TWh per år är att vänta. 

Samtidigt har behovet av elenergi stigit, främst som en följd av ökad andel TMP (termomekanisk 

massa), ökad förädlingsgrad och krav på högre kvalitet. 

Renare transporter 

Skogsindustrin verkar för en långtgående miljöanpassning av sina transporter. Ett mål är 

att alla av branschen kontrakterade fartyg som går i systemtrafik ska drivas med lågsvavliga 

bränslen, högst en procent. Fartygen ska också vara utrustade med katalytisk avgasrening 

eller likvärdigt system för reduktion av luftföroreningar. Målsättningen har uppnåtts 

för svavel vilket resulterat i en 70-procentig minskning av svavelutsläppen. Även 

utsläppen av kväveoxider har drastiskt kunnat minskas. För flera av fartygen har en reduktion 

med upp till 95 procent uppnåtts. Cirka två tredjedelar av de skogsindustriprodukter 

som säljs på export transporteras med båt, framförallt med specialfartyg. Att branschen 

varit föregångare för detta miljöarbete har fått internationell uppmärksamhet. Un- 

92

der 2004 tilldelades svenska skogsbolag, SCA, Södra och Stora Enso ”EU’s Clean Marine 

Award” för framgångsrik utveckling av miljövänliga sjötransportsystem. 


Transporter, klimat, energi och avfall uppfattas som miljöfrågor som redan har stor betydelse 

och kommer även fortsättningsvis att kräva insatser från skogsindustrin. Kemikaliefrågorna 

är också viktiga och branschen ställer sig positiv till REACH. En annan viktig 

framtidsfråga rör användningen av skogsråvaran. Kommer råvaran att räcka till och vad 

skall materialet användas till? Omställningen av samhällets energiförsörjning från fossila 

bränslen till andra alternativ har redan väckt många diskussioner kring vilken framtida 

roll skogsråvaran kan ha som bränsle. 



Skogsindustrin bejakar den individuella tillståndsprövningen utgående från BAT som 

styrmedel även om processen skulle kunna effektiviseras och förenklas. Massa- och pappersbruken 

är A-anläggningar och sågverken vanligen B-anläggningar. Man anser att den 

individuella tillståndsprövningen varit effektiv och satt fokus på många av de viktigaste 

miljöfrågorna. Såsom redovisats ovan har miljöbelastningen minskat betydligt och svenska 

bruk håller god klass på sitt miljöarbete i ett internationellt perspektiv. Tillståndsprövning 

enligt Miljöbalken uppfattas som mer administrativt och resurskrävande än 

prövning enligt Miljöskyddslagen speciellt anges miljökonsekvensbeskrivningarna 

(MKB) som allt mer komplicerade. Branschen anser att den individuella tillståndsprövningen 

kan komma att urholkas om fler detaljdirektiv utarbetas inom EU. 

Dialogen med miljömyndigheterna fungerar bra men skogsindustrin skulle gärna se ökat 

deltagande från Naturvårdsverket i tillståndsärendena. Man efterlyser också mer systeminriktad 

och samordnad tillsyn. 

Andra styrmedel 

Skogsindustrin anser att miljöfrågor som regleras genom den individuella tillståndsprövningen 

inte ska styras genom ytterligare styrmedel. Handeln med utsläppsrätter för koldioxid 

är av intresse för branschen men man är oroad för det ökade elpris som den medfört. 

Program för energieffektivisering och gröna elcertifikat är andra styrmedel som tillämpas. 

NOx-avgiften har någon styrande effekt för branschens pannor. Branschen anser att utsläppen 

av NOx styrs bäst genom villkor i tillståndsbesluten. 


Krav från marknaden 

Sedan 1980-talet ställer även marknaden krav på skogsindustrins miljöarbete. Branschen 

miljöpåverkan stod då i fokus i media, hos allmänheten och intresseorganisationer. Uppmärksamheten 

blev ytterligare en drivkraft i miljöarbetet som bidragit till ökade forskningsinsatser, 

teknikutveckling, utbildningsinsatser och öppenhet mot samhället. Ett exempel 

på krav från marknaden i form av såväl industrikunder som konsumenter är certifiering 

av skogsbruket enligt något internationellt system. Skogsindustrin och Miljöstyrningsrådet 

arbetar för närvarande fram miljökriterier som ska kunna användas vid offentlig 

upphandling av pappersprodukter. 


I stort sett alla svenska massa- och pappersbruk och cirka hälften av sågverken har infört 

ledningssystem enligt ISO 14001 och/eller EMAS. Miljöfrågorna är en integrerad del av 

arbetet och miljöledningssystemet kombineras ofta med system för energiledning, kvalitet 

och arbetsmiljö. Vid vissa företag som tillverkar produkter med speciella krav finns även 

hygiensystem. 

93


Ett flertal av skogsindustiföretagen publicerar frivilliga miljö- eller hållbarhetsredovisningar 

alternativt har ett miljöavsnitt i årsredovisningen. Skogsindustrierna publicerade 

2005 en hållbarhetsskrift. Även massa- och 

pappersindustrins europaorganisation, Confederation 

of the European Paper Industries (Cepi), 

publicerar hållbarhetsredovisningar. Skogsindustrierna 

hemsida innehåller fakta om 

branschens miljöfrågor och sedan 2001 miljödata 

och produktion för varje enskilt bruk i form av 

årsvärden. 

Miljöforskning och andra samarbeten 

Skogsindustrin var en viktig faktor till att IVL 

bildades för 40 år sedan. Skogsindustrin bedriver 

sedan 1970 branschgemensam miljöforskning 

inom ramen för Stiftelsen Skogsindustriernas 

Vatten- och Luftvårdsforskning (SSVL). Arbetet 

sker i projektform där projekten läggs ut på 

institut, exempelvis IVL, konsulter, högskolor och 

universitet. Projektledning och styrgrupper hämtas från 

branschen. Projekten, som främst har syftat till att ge 

ekologiskt bakgrundsmaterial till industrin, att inventera och värdera tillgängliga miljöskyddstekniker 

samt att stödja införandet av ny teknik har kontinuerligt avlöst varandra 

och frågor som inte kunnat besvaras inom ett projekt har tagits upp i nästa. Sedan 1970 

har cirka 750 rapporter producerats. 

Något aktivt arbete att utveckla ny teknik har normalt inte kunnat ske inom SSVL:s ramar 

men arbetet vid enskilda företag har i hög grad kompletterat stiftelsens arbete och bidragit 

med teknikutveckling. Inom ramen för Skogsindustriernas verksamhet utarbetas även 

visst material för att stödja miljöarbetet på bruken, såsom beräkningsmodeller för utsläppshandel 

respektive miljöpåverkan av transporter samt kriterier för offentlig upphandling. 

Sedan slutet av 1970-talet finns en branschgemensam kemikaliedatabas (Chem Source) 

vilken drivs av branschens forskningsinstitut STFI-Packforsk. Databasen ger information 

om de kemikalier som används inom branschen. 

Europeiskt åtagande om pappersåtervinning 

Den europeiska branschföreningen för massa- och pappersindustrin (CEPI) har förnyat 

sitt frivilliga åtagande om pappersåtervinning. Fram till år 2010 ska 66 procent av pappersförbrukningen 

i Europa återvinnas och användas som råvara för papperstillverkning. 

Ett stort antal organisationer, exempelvis konverterare, tryckare, förlag samt tillverkare av 

tryckfärg, lim och etiketter, stödjer åtagandet genom att bidra till pappersprodukternas 

återvinningsbarhet. Sverige bidrar genom sin höga återvinning till att målet kan uppfyllas. 

94 

Miljöledningssystem i skogsindustrin 

(% av anläggningarna som är 

certifierade enligt ISO 14001).

Skogindustrierna och Sveriges miljömål 

Branschen följer utvecklingen av den svenska 

miljöpolitiken och därmed de svenska miljömålen. 

Flera företag har aktivt deltagit i utarbetandet av 

regionala mål. Skogsindustrin är sannolikt 

tillsammans med gruvindustrin den bransch som 

berörs av flest miljömål. Uppfattningen hos 

Skogsindustrierna är att branschen sedan länge 

arbetat med många miljöfrågor som ansluter till 

miljömålen men att arbetet inte klätts i termer av 

Sveriges miljömål. 

Ur ett företagsperspektiv uppfattas de regionala 

miljömålen ha större betydelse än de nationella och 

dyker exempelvis upp vid tillståndsprövningar. En 

del företag har sneglat på miljömålen när man 

byggde upp sitt miljöledningssystem. Några företag 

har beskrivit miljömålen i sin miljöredovisning och kopplat sitt miljöarbete till dem. 

Mer att läsa om Skogsindustriernas miljöarbete 

Skogsindustriernas hemsida (www.skogsindustrierna.se). 

Cepi Sustainability Report (2005). 

The European Paper Industry on the Road to Sustainable Development. Cepi (2006). 

Skogsindustrin arbetar för hållbar utveckling (2005). 

95

SCA Östrand massafabrik 

Det här är SCA 

SCA-koncernen utvecklar, producerar och marknadsför hygienprodukter, mjukpapper, 

förpackningslösningar samt tryckpapper och sågade trävaror. Koncernen har tillverkning i 

cirka 40 länder försäljningen i ett 90-tal länder Omsättningen uppgår till ungefär 96 miljarder 

SEK och aktien handlas på börserna i Stockholm, London och New York. SCA 

hade i början av år 2006 cirka 50 000 medarbetare och koncernen består av fyra affärsområden: 

Personliga hygienprodukter – inkontinensprodukter, barnblöjor och menstruationsskydd. 

Några av SCAs varumärken är Tena, Libero och Libresse. 

Mjukpapper – toalettpapper, hushållspapper, näsdukar och servetter samt kringutrustning 

till konsumenter och storförbrukare (AFH). Exempel på varumärken är Tork, 

Zewa och Edet. 

Förpackningar – wellpappråvara och olika typer av förpackningslösningar som 

transportförpackningar, skyddsförpackningar, konsument- och skyltförpackningar 

samt kringtjänster. 

Skogsindustriprodukter (Forest Products) – tryckpapper, massa, sågade trävaror och 

virke. 

Östrands massafabrik 

Östrands massafabrik tillhör enheten 

SCA Graphic Sundsvall som i sin tur är 

en del av affärsområdet Skogsindustriprodukter. 

SCA Graphic Sundsvall tillverkar 

klorfri sulfatmassa, kemitermomekanisk 

massa (CTMP), samt Airlaid – 

som är en torrformad adsorptionsprodukt 

– vid Östrands massafabrik, samt tidnings- 

och LWC-papper (bestruket papper) 

vid Ortvikens pappersbruk. Vid Östrandsfabriken 

arbetar cirka 410 personer 

och produktionskapaciteten är 482 000 

ton massa per år. 

SCA och miljön 

Miljömässiga och sociala åtaganden på koncernnivå 

På bolagsnivå utgör SCA:s miljömässiga och sociala åtaganden ett vägledande ramverk. 

Detta återspeglar bolags- och affärsledningens ambition att bidra till en hållbar utveckling. 

Nedan ges exempel på åtaganden för år 2005: 

SCA ska fortsätta att arbeta för att minska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen 

i relation till produktionsnivå. 

SCA ska kontrollera om Uppförandekoden (övergripande anvisningar om hälsa, säkerhet, 

mänskliga rättigheter, etik och moral mm) efterlevs genom befintliga rapporteringssystem 

samt införande av nya nyckeltal där så behövs.SCA ska slutföra implementeringen 

av Uppförandekoden. I vissa delar av företaget är den sedan länge införd 

medan i andra är den fortfarande under utveckling. 

SCA ska införa rutiner som säkrar att de träbaserade material som används i processerna 

inte kommer från kontroversiell skogsavverkning. 

SCA ska ytterligare minska andelen produktionsavfall som går till deponier. 

96

Koncernen anger också mer långsiktiga åtaganden för framtiden: 

SCA ska minska sin specifika vattenförbrukning och förbättra kvaliteten på avloppsvattnet. 

SCA ska fortsätta att arbeta för att minska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen 

i relation till produktionsnivå. 

SCA fortsätter att tillämpa tillvägagångssätt som säkerställer att träbaserade material 

som används i tillverkningen har ett godkänt ursprung. 

SCA ska sträva efter att förfina och förbättra de nyckeltal som används för att mäta i 

hur hög grad man följer Uppförandekoden. 

SCA ska arbeta för att integrera CSR-kraven i befintliga styrsystem för leverantörsprestanda 

för alla affärsgrupperna. 

Åtagandena följs upp och resultaten redovisas internt och externt. 

Östrands massafabrik har en lång miljöhistoria 

Massafabriken anlades 1931 och miljöfrågorna stod då inte speciellt högt på dagordningen. 

Hushållning med resurserna blev dock allt eftersom viktigare och man kan konstatera 

att miljöhänsyn och ekonomi tidigt samspelade. Som många andra basindustrier miljöprövades 

Östrands massafabrik under 1970-talet. Viktiga frågor rörde utsläpp till luft och 

vatten från bruket men också miljöpåverkan av den kloralkalifabrik som fanns på området 

(lades ner 1982). Situationen blev allvarlig i slutet av 1970-talet och man hade att välja på 

att upphöra med verksamheten eller att ta tag i miljöproblemen. Man valde att arbeta vidare 

och byggde en ny fiberlinje med syrgasblekning vilket väsentligt minskade utsläppen 

av organiskt material samt en ny sodapanna som medförde lägre utsläpp av svaveldioxid 

till luft. 

Under slutet av 1980-talet blev vattenvårdsfrågorna högaktuella och diskussionens vågor 

kring klorgasblekning och dioxinbildning gick höga. Företaget kunde tänkas gå två vägar 

där bioreningsteknik var en möjlig teknisk lösning, men där en grundläggande förändring 

av tillverkningsprocesserna blev den väg som Östrand slutligen valde. Ett klorfritt blekeri 

installerades 1996 och Östrand producerar numera 400 000 ton klorfri blekt sulfatmassa 

(TCF) per år och 75 000 ton kemiskt förbehandlad termomekanisk massa (CTMP) per år. 

Utsläppen av klorerade organiska ämnen mätt som AOX visar en dramatisk minskning 

under 1990-talet. 

I början av 2000-talet byggdes brukets ångpanna om för att möta moderna miljökrav och 

ge minskade utsläpp. Ombyggnaden gjorde det möjligt med ökad ångproduktion baserad 

på biobränsle. Biobränslet står för ungefär 85 procent av ångproduktionen och resultatet 

blev lägre utsläpp av kväveoxider. Miljöarbetet under 2000-talet har inneburit fortsatta 

investeringar för att minska utsläppen till luft och vatten från anläggningen. År 2004 togs 

en avancerad biologisk reningsanläggning för avloppsvattnet i drift och 2006 byggdes en 

ny sodapanna. En ny mottrycksturbin installerades också så att genereringen av elektricitet 

ökade med nästan 90 procent. Ur miljösynpunkt är den nya sodapannan av speciellt 

97

intresse då den bland annat medför lägre utsläpp av kväveoxider och illaluktande ämnen. 

I sodapannan kan slam från bioreningsanläggningen användas som bränsle och ångan 

användas för att generera elektricitet som gör att sulfatfabriken efter att ha tillgodosett det 

egna behovet lämnar ett visst överskott 

av elektricitet. 

98 

I rapporten Miljö och Socialt Ansvar 

2005 redovisar Östrand exempelvis följande 

händelser: 

”Produktionen uppgick till knappt 474 000 

ton massa. Aldrig tidigare har så stor mängd 

CTMP- och sulfatmassa producerats – detta 

trots byggandet av nya sodapannan och 

turbinen. I oktober inträffade ett utsläpp av 

lut. Orsaken var att kylningen av tunnlut inte 

fungerade och detta ledde till överkokning 

av blandlut som gick ut i dag- och kylvattnet. Utsläppet orsakade endast en lokal pH-höjning i 

recipienten och några miljöskadliga effekter uppstod inte. Bioreningen fick ställas av under en 

knapp vecka i november. Detta gjordes för att komma åt problemet med utflöde av bärare. Ett 

trasigt galler reparerades och nu hålls bärarna på plats. Vid uppstarten efter höstens underhållsstopp 

kom stoft ut från mesabränneriet, vilket ledde till ett antal nedsmutsade bilar. För att öka 

värmevärdet på bränslet har vi installerat en barkpress så att torrhalten till barkpannan blir högre. 

Överskottsslammet från den biologiska reningen förs till sodapannan för förbränning. En fackla 

som gör det möjligt att förbränna illaluktande starkgaser har också installerats. Soltorkning och 

återvinning av avfall från Merlotippen har fortsatt under året vilket sedan används som bränsle”. 

Det är inte bara installation av nya enheter som är viktiga för att hålla utsläppen på en låg 

nivå. Här krävs utbildad personal, tydliga instruktioner och rutiner, bra uppföljning och 

bra databehandling. Miljöledningssystemet är ett viktigt hjälpmedel i det dagliga miljöarbetet 

vid bruket och Östrands massabruk miljöcertifierades enligt ISO 14001 år 1999. 

Miljöarbetet har efterhand kommit att omfatta aspekter som sträcker sig långt utanför 

fabriksgrindarna och exempelvis har under år 2005 virkestågen rullat in på Östrand med 

en lastkapacitet motsvarande 300 lastbilstransporter varje vecka. En klar miljövinst och 

effektivare arbete är några av fördelarna. Andra viktiga aspekter som företaget arbetar 

med rör skogsråvarans ursprung. Östrand har också ett datasystem för kemikaliehanteringen. 

Detta innebär att man var som helst i fabriken kan kontrollera sina kemikalier. Vi 

systemet kontrolleras och godkänns alla kemikalier innan de tas in och används i fabriken. 

Man deltar också i Sundsvallsbuktens gemensamma recipientkontroll och i branschens 

gemensamma arbete med miljöprojekt inom SSVL. 


Östrands massafabrik identifierar energifrågorna (klimat, tillgång och kostnader) som 

viktiga för framtiden. Man arbetar redan med energiledningssystem och är med i projekt 

kring energieffektivisering. SCA i Östrand inser att konkurrensen om skogsråvaran kommer 

att hårdna i takt med ökad efterfrågan på biobränslen. Man anser dock att med nuvarande 

teknik och utbyten är det inte försvarligt att tillverka etanol av färsk gran och därmed 

konkurrera med papperstillverkningen. De traditionella utsläppsfrågorna är inte slutgiltigt 

lösta och aspekter som rör förorenad mark kommer också att bli fortsatt viktiga.


Miljöbalken 

Anläggningen i Östrand har under årens lopp varit av stort intresse för miljömyndigheterna. 

Exempelvis orsakade frågeställningarna kring utsläppen av klorerade organiska ämnen 

många diskussioner mellan företaget och myndigheterna. Företaget har bra kontakter 

med de kommunala miljömyndigheterna och med länsstyrelsens miljöenhet. Man ser 

negativt på Naturvårdsverkets förändrade roll som idag mer går ut på politiskt arbete än 

att som tidigare fungera som bollplank i tillståndsfrågor. 

Miljöbalken har, jämfört med miljöskyddslagen, ökat det administrativa arbetet i samband 

med tillståndsärenden. Likaså har behovet av expertkunskap såsom miljöjurister 

ökat. SCA Östrand konstaterar att möjligheten att föra en konstruktiv dialog med Naturvårdsverket 

i samband med tillståndsärenden dessvärre har minskat jämfört med hur det 

var då miljöskyddslagen tillämpades. 

Förorenad mark 

Länsstyrelsens kartläggning och klassning av förorenad mark uppfattas som besvärlig då 

industrimark nästan regelmässigt ges hög riskklassning. Detta sker ofta på bas av brisfälliga 

provtagningar och SCA uppfattar att det kan finnas en risk att klassningen blir så hög 

som möjligt för att komma i åtnjutande av statliga medel. Det finns då en risk att saneringsåtgärderna 

kan komma till stånd för att generera arbetstillfällen i kommunerna. 

EU-lagstiftning 

REACH är av intresse och företagets grundinställning är positiv till ökade krav på kemikalieområdet. 

Information om kemikalier är viktigt för företagets arbete med arbetsmiljö, 

produktsäkerhet och yttre miljö. Företaget finner dock inte att det är rimligt med de nya 

krav på information om kemikalier som framförts i samband med tillståndsärenden under 

den senaste tiden. 


Krav från många olika håll 

Miljöarbetet startade för länge sedan med insikten att det gällde att hushålla med råvarorna. 

Miljölagstiftningen och tillståndsprövningarna fick stort genomslag efter det att miljöskyddslagen 

infördes år 1969. Nuförtiden utgörs drivkrafterna dessutom av affärsmässiga 

aspekter, ökad medvetenhet hos medarbetarna, krav från koncernen samt tydliga kundkrav. 

Kunderna ställer exempelvis krav om miljöledningssystem och certifierad skogsråvara 

men visar även intresse för massafabrikens utsläpp och energianvändning. 

Vid Östrand anställdes den första miljöingenjören 1969 

som sysslade både med arbetsmiljö- och miljöfrågor. År 

1986 utsågs den första miljöchefen och idag är det runt tio 

personer som arbetar med administrationen av miljöfrågorna 

och vid anläggningens miljöanalyslaboratorium. På 

koncernnivå finns en mindre miljöstab och det finns miljöansvariga 

inom de olika affärsområdena. Mycket av det 

övergripande miljöarbetet sker i en miljökommitté, exempelvis 

utarbetandet av koncernens miljömål. 

99

FSC, TCF, ISO 14001 och ISO 9000 

SCA arbetar med FSC, TCF, ISO 14001 och ISO 9001 och anser att systemen ger bolaget 

en unik och ledande position i Europas pappers- och massaindustri. I praktiken anser 

bolaget att de egna miljökraven i vissa fall är mer krävande än de krav som myndigheterna 

ställer. FSC (Forest Stewardship Council) är en internationell oberoende organisation 

som tagit fram riktlinjer för ett hållbart utnyttjande av världens skogar och Sverige blev 

först i världen med en nationell standard. FSC är den enda miljömärkningen för ansvarsfullt 

skötta skogar som godkänns av världens ledande miljöorganisationer. Både Ortvikens 

pappersbruk och Östrands massafabrik har även så kallad spårbarhetscertifiering 

(Chain of Custody). Det innebär att hela kedjan från skogråvara till trycksak går igenom 

en ursprungskontroll i syfte att säkerställa att ursprunget för veden. SCA anser sig vara 

marknadsledande på FSC-certifierat papper. TCF (Totally Chlorine Free) betyder att inga 

kemikalier som innehåller klor används. 

Kvalitets- och miljöledningssystemen säkerställs genom återkommande interna och extern 

revisioner. Man genomför även korsvisa miljörevisioner inom SCA-koncernen. Systemen 

i Östrand är processorienterade och ingår i det övergripande ledningssystemet. 

Miljöarbetet är tydligt kopplat till budgetprocessen vilket anses som en stor fördel. Certifikaten 

är viktiga för att hålla uppe nivån på miljö- och kvalitetsarbetet och de flesta av 

medarbetarna inser att miljöfrågorna berör alla. SCA Östrand vill gärna slå hål på myten 

om att miljöarbete bara kostar. Alla certifieringar kräver effektivare hantering och ställer 

krav på bättre kontroll, vilket i slutänden ger minskade kostnader. Sedan tillkommer den 

miljömässiga vinsten som aldrig går att värdera i kronor och ören. Östrand arbetar också 

på ett systematiskt sätt med arbetsmiljöfrågorna men har ännu inte certifierat detta system. 

SCA Östrand och Sveriges miljömål 


De årliga miljörapporterna till tillsynsmyndigheten är sedan 

länge en del av Östrands internkontroll. Utöver detta publicerades 

1995 den första frivilliga miljöredovisningen för 

verksamheterna i Sundsvall. Nuförtiden publiceras hållbarhetsredovisningar 

och anläggningen ingår i koncernövergripande 

rapporteringssystem. SCA har ett omfattande system 

för insamling och presentation av data för såväl enskilda 

produktionsanläggningar som hela affärsgrupper. Resursledningssystemet 

RMS (Resource Management System) 

analyserar data som beskriver SCA användning av energi, 

vatten, transporter och råvaror samt nivåer för avfall och 

utsläpp. RMS-siffrorna används dessutom för intern styrning 

och uppföljning, extern benchmarking samt som verktyg 

för att utvärdera förvärv och större investeringar. Insamlingssystemet 

granskar varje år av externa revisorer. RMSsiffrorna 

används också i kommunikationen med kunder, 

investerare och andra intressenter. 

SCA-koncernen sätter miljömål för verksamheten och vid de olika företagen anger man 

lokala miljömål. För att sätta miljömål utgår man exempelvis ifrån Miljöbalken, tillståndsbeslut, 

regionala och nationella miljömål samt ”egen kunskap”. Miljöledningssystemet 

ställer krav på åtaganden om ”ständiga förbättringar”. Dessa bygger på 

miljömålsarbetet och formuleras vid företaget utifrån: 

Verksamhetens faktiska miljöpåverkan baserad på den egna kunskapen om 

verksamheten, forskning, utredningar etc. 

Samhällets mål som inkluderar Sveriges miljömål och de regionala miljömålen. Här 

väger de regionala miljömålen tyngre än de nationella. 

100

Resurshushållning som avser exempelvis råvaror 

och energi. 

Kommunicerade synpunkter från grannar och 

myndigheter och andra intressenter. 

Miljömålsarbetet är en del av miljöledningssystemet 

och kallas ”miljöaspektvärdering”. Värderingen 

innebär att man sätter poäng på företagets miljöaspekter 

och de aspekter som värderas högst får 

också den högsta prioriteringen i miljömålsarbetet. 

Målarbetet redovisas varje år i koncernens hållbarhetsredovisning 

Miljö och Socialt Ansvar. I rapporten 

anges nedanstående mål för år 2006: 

Färre luktstörningar från Östrand 

Undertryck i flisfickan under minst 99 procent 

av drifttiden. 

Vid planerade omläggningar av förbränningsposition av starkgaser ska inga utluftningar 

ske. 

Vid mer än 75 procent av utluftningstiden ska luktreduktion ske via fackla. 

Minskade NOx-utsläpp 

Tidstillgänglighet för biobränsle till Ångpanna 1 ska vara 95 procent. 

Hålla en torrhalt på bark till Ångpanna 1 under året på i genomsnitt mer än 40 procent. 

Minskade fiberutsläpp 

Ta fram beslutsunderlag för att minska utsläpp av fiber från flingtorkarna. 

Mer att läsa om SCA Östrands miljöarbete 

SCA:s hemsida (www.sca.com). 

Presentation Östrands massafabrik. 

Miljö och Socialt Ansvar 2005. SCA Graphic Sundsvall. 

Hållbarhetsredovisning för SCA (se koncernens hemsida). 

101

Södra 

Det här är Södra 

Södra är en skogskoncern som ägs av 50 000 medlemmar. Merparten av 

skogsråvaran som medlemmarna levererar förädlas i koncernens egna industrier. 

Produktion av pappersmassa, trävaror och biobränslen och produkterna säljs till 

största delen på den internationella marknaden. Södra omsätter cirka 24,2 

miljarder SEK och har ungefär 3 700 anställda. Verksamheten är organiserad i 

de fem affärsområdena: 

Södra Skog – Affärsområdet svarar för koncernens inköp av virke och 

erbjuder medlemmarna service i form av en rad skogliga tjänster, från 

skogsbruksplan till plantering, skogsvård och avverkning. Södra Skog har 

cirka 470 anställda. 

Södra Skogsenergi – Affärsområdet är ett av Sveriges ledande handelsföretag 

för biobränsle, exempelvis bark, sågspån, kutterspån, skogsflis, 

ved samt förädlat bränsle i form av pellets, briketter och torv. Södra 

Skogsenergi har ett 25-tal anställda. 

Södra Timber – Affärsområdet är koncernens producent och leverantör av 

träprodukter för främst byggoch boenderelaterad användning. Södra Timber 

har nio sågverk i södra Sverige. 

Gapro – Gapro tillverkar lister, paneler, golv, hobbyskivor, inredningsdetaljer, 

förvaringssystem, specialprofiler och komponenter. Affärsområdet 

har verksamhet på sex olika orter i Sverige samt på tre platser i 

Norge. Gaprot omsätter cirka 725 mkr per år och har 370 anställda. 

Södra Cell – Affärsområdet är världens ledande tillverkare av pappersmassa 

för avsalumarknaden. Produktkatalog omfattar pappersmassa av barr- och 

lövved, inklusive eukalyptus. Produktionen sker vid tre svenska och två 

norska massabruk. 

Södra och miljön 

Miljöpolicy och naturvårdspolicy 

Södras miljöpolicy och naturvårdspolicy är grunden för miljöarbetet inom 

koncernen och båda har fastställts av föreningsstyrelsen. Huvuddragen i 

miljöpolicyn är att miljöarbetet präglas av kretsloppsprincipen. Omsorgen om 

miljön ska genomsyra all verksamhet och prägla det dagliga arbetet. 

Verksamhetens miljöpåverkan ska ses i sin helhet och innefatta alla led – 

skötsel av naturtillgångar, inköp, produktion, produkter, transporter och 

avfallshantering. Miljöarbetet ska ses som en kontinuerlig förbättringsprocess. 

Naturvårdspolicyns innebörd är att Södra vid skoglig rådgivning, service 

och virkeshandel ska verka för att tillräcklig miljö- och naturvårdshänsyn tas på 

fastigheter där Södra är engagerat. 

Från punktutsläpp till helhetsperspektiv 

Nuförtiden utgörs Södras miljöbelastning främst av utsläpp till luft och vatten från massafabrikerna 

och transporterna. Buller och lukt kan då och då orsaka olägenheter i närområdet 

till vissa av verksamheterna. I ett historiskt perspektiv har Södra har genomgått ett 

liknande förlopp som andra skogsbolag i Sverige. Under 1970- och 1980-talet fick miljölagstiftningen 

ökad betydelse och tillståndsprövningarna satte fokus på punktutsläppen 

från massafabrikerna och andra verksamheter. Genom reningsutrustningar och processförändringar 

kunde utsläppen till luft och vatten efterhand minskas. Sedan 1970-talet har 

miljöarbetet fortsatt att utvecklas och många större och mindre förbättringar har genomförts. 

Under år 2006 rapporterar Södra exempelvis om installation av filter som minskar 

stoftutsläppen från massabruken, om åtgärder som minskar elförbrukningen, samt energieffektiviseringsåtgärder. 

102

Södra hamnade i hetluften under 1980-talet i samband med diskussionerna kring utsläppen 

av organiska klorföreningar till luft och vatten. Bland annat blev företaget utsatt för 

kampanjer från Greenpeace. Även kunderna uppmärksammade frågan och Södra insåg att 

både marknadspotentialen och företagets image på miljöområdet kunde stärkas genom 

åtgärder för att minska utsläppen. Koncernen tog fram en klorfri massa och informerade i 

annonser och massmedia om vad man åstadkommit. Reaktionerna lät inte vänta på sig 

och åtgärderna blev positivt uppmärksammade av NGOs, kunder och massmedia. Efterfrågan 

på klorfritt papper ökade och Södra kunde under ett antal år ta ut en prisbonus för 

klorfri massa. 

Under 1990-talet pågick många diskussioner om hur skogen bör utnyttjas som resurs för 

råvara och samtidigt vara tillgänglig för andra ändamål i samhället. Skogsindustrin insåg 

att det var dags att ta egna initiativ kring kopplingen mellan skogsbruk och miljö. Detta 

resulterade bland annat i frivilliga system för märkning av skogsråvara (PEFC, Programme 

for the Endorsement of Forest Certification Schemes). Detta kan illustrera förskjutningen 

från fokus på punktutsläpp från en produktionsanläggning till en helhetssyn på 

miljöfrågorna. Södras miljöarbete är långsiktigt men enskilda händelser kan få stor betydelse 

på den kortsiktiga inriktningen. Ett sådant exempel är stormen Gudrun under år 

2005 som gjorde att ett antal akuta frågor måste lösas och att arbetet med gröna skogsplaner, 

certifieringar och grönt bokslut tillfälligt bromsades upp. 

Södra har sedan länge intresserat sig för kopplingen mellan miljö och ekonomi och kan 

konstatera att insatser för miljön medför både plus- och minusposter för ekonomin. Goda 

miljöprestanda och certifierade produkter förbättrar konkurrenskraften. Åtgärder som 

förbättrar hushållningen med resurser minskar kostnaderna och låga utsläpp medför lägre 

miljöavgifter och skatter. Miljöinvesteringarna i skogsindustrin kan dock vara tunga och 

det är självklart att det i sådana fall uppstår en avvägning mellan miljönytta och ekonomisk 

belastning på företaget. 


Under de senaste åren har klimatoch energifrågorna blivit allt viktigare och koncernens 

satsningar på energi och miljö går oftast hand i hand. Södra är en betydande energikonsument 

men också en viktig producent av biobränslen och grön el. De energipolitiska 

besluten och ökande energikostnaderna påverkar självklart 

Södras val av energikällor. Målen är att öka elproduktionen 

men också att effektivisera energianvändningen, minimera 

oljeförbrukningen och leverera mer fjärrvärme. Handeln 

med elcertifikat främjar elproduktion från förnybara energikällor 

och Södras produktion av elektricitet är till 98 

procent baserad på förnybara bränslen. 

Södra har investerat cirka 900 miljoner SEK i bland annat 

elturbiner vid de tre massabruken i Sverige. Koncernen 

planerar också att göra en investering i samma storleksordning 

i vindkraft. Under 2006 svarade energiverksamheten 

för 15-20 procent av vinsten och den andelen kan öka betydligt 

om planerna på vindkraft går i lås. 

103

Vad det gäller utsläpp av växthusgasen koldioxid fungerar Södra både som producent och 

konsument. Den växande skogen kan ses som en ”koldioxidfälla” men skogsbruket, 

transporterna och fabrikerna bidrar med utsläpp. Södra deltar i handeln med utsläppsrätter 

av koldioxid och massafabrikerna har erhållit cirka 200 000 utsläppsrätter per år. Klimatoch 

energifrågorna är alltså framtida miljöfrågor av stor betydelse för Södra och 

transporternas miljöpåverkan utgör i sammanhanget en speciell utmaning. 

En annan viktig framtidsfråga är att åstadkomma skogsbruk som är i balans med andra 

användningsområden för skogen, exempelvis rekreation, djur- och växtliv, samt energiproduktion. 

I sammanhanget kan man konstatera att svenskt skogsbruk i många avseenden 

är naturvårdsanpassat och inte kan jämföras med de ”plantageskogsbruk” som finns i 

vissa länder. 


Miljöbalken 

Södras verksamheter drivs enligt de svenska och norska miljölagarna och koncernen har 

närmare 80 tillstånds- och anmälningspliktiga anläggningar. Miljöbalken uppfattas som 

mer komplett än tidigare lagstiftning även om det finns vissa svagheter i balken. Södra 

har lång erfarenhet av tillståndsärenden och uppfattar inte att miljöbalken ökat handläggningstiderna. 

Man uppfattar det också som att det krävs ungefär lika mycket personalresurser 

som tidigare för att hantera miljölagstiftningen. Södra är i vissa avseenden mindre 

positiv till EU-lagstiftningen som man anser lägger en dimension av detaljstyrning ovanpå 

kraven i miljöbalken. 


Förnybar energi kopplas till affärsnyttan 

Som tidigare angivits fick miljölagstiftningen och tillståndsprövningarna stort genomslag 

efter det att miljöskyddslagen infördes år 1969. Lagstiftningen är fortfarande en viktig 

drivkraft men har efterhand kompletterats med exempelvis kundkrav, ekonomiska styrmedel, 

ökad insikt om miljöfrågornas betydelse samt den allt tydligare kopplingen mellan 

affärsnytta och miljö. Inom Södra kan man exempelvis se engagemanget i förnybar energi 

som ett sätt att stärka företagets ekonomi och samtidigt bidra till en bättre miljö. 

Ledningssystem och certifieringar 

Samtliga enheter inom Södra Skog, Södra Timber, Södra Cell, Södra Skogsenergi och 

Gapro arbetar i enlighet med miljöledningssystemet ISO 14001. Införandet av miljöledningssystem 

fastslogs år 1995 som ett krav i koncernens miljöpolicy. Södra Cell har också 

infört kvalitetssystemet ISO 9001. För leverans av certifierade produkter innehar Södra 

Cell, Södra Timber och Södra Skog spårbarhetscertifikat från PEFC. Svenska PEFC är 

104

del av ett internationellt system för certifiering av skogsbruk och virkeshandel. I Sverige 

är sju miljoner ha skogsmark certifierade enligt PEFC (Januari 2007). För PEFC internationellt 

är motsvarande siffra 192 miljoner ha och avsikten med certifieringen är att främja 

bärkraftigt skogsbruk med god balans mellan de tre aspekterna: 

Skogsproduktion. 

Miljövård. 

Sociala intressen. 

Inom det svenska och norska programmet för energieffektivisering håller Södras produktionsenheterna 

på att införa energiledningssystem (ELS). Det pågår också arbete med att 

införa ledningssystem för arbetsmiljö (OHSAS 18001). Tabellen ger en översikt av ledningssystemen 

inom Södra. 

Affärsområde ISO 9001 ISO 14001 PEFC OHSAS 18001 ELS 

Södra Cell X X X (X) (X) 

Södra Timber X X (X) 

Södra Skog X X 

Södra Skogsenergi X 

Gapro X 

X = certifierade; (X) = Enstaka enheter certifierade. 

Inom Södra finns ambitionen att åstadkomma sammanhållna verksamhetssystem. För 

närvarande har man kommit längst inom Södra Cell där man infört ett integrerat system 

för kvalitet, energi, miljö och arbetsmiljö. Södra har positiva erfarenheter av ledningssystemen 

och kraven på ständiga förbättringar stämmer väl överens med tankarna i den 

övergripande affärsmodellen. 


Sedan år 2002 ger Södra inte ut någon separat miljöredovisning utan presenterar sådan 

information som en del av årsredovisningen. Ett antal verksamheter inom Södra Skog, 

Södra Cell och Södra Timber publicerar egna miljöredovisningar. Södras hemsida innehåller 

mycket information inom miljö- och hållbarhetsområdet. 

Södra och Sveriges miljömål 

Södras egna miljömål 

Miljömålsarbete inom koncernen drivs i den operativa organisationen inom ramen för de 

certifierade miljöledningssystemen. Varje enhet och bolag värderar vilken miljöpåverkan 

som är mest betydande för sin verksamhet och sätter upp lång- och kortsiktiga mål. Förutom 

att bibehålla de genomförda miljöförbättringarna görs satsningar på de områden 

som bedöms vara bäst lämpat ur tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Det 

sätts för närvarande stor fokus på hur Södra ska kunna bidra till att klimatförändringen 

stabiliseras. 

Sveriges Miljömål analyseras och kommenteras 

För Södra har flera av Sveriges miljömål fått ökad betydelse både för det interna arbetet 

och i kontakterna med omvärlden. I samband med tillståndprövningar enligt miljöbalken 

blir detta särskilt tydligt. Det har också betydelse för hur miljölagstiftningen tolkas och 

tillämpas. Inom Södras geografiska verksamhetsområde finns regionala miljömål för 

samtliga län samt lokala mål för ett flertal kommuner. Södras uppfattning är att Sveriges 

miljömål hjälper företaget att läsa av färdriktningen och att efterhand stämma av olika 

miljöåtgärder. Denna uppfattning finns representerad i företagsledningen och ägarstrukturen 

med ett antal små skogsägare förstärker inriktningen. Många av skogsägarna är nämligen 

vana vid att arbeta med olika Agenda 21- aktiviteter. Södra ser fördelar med att 

arbeta med miljömålen men vill framhålla följande: 

Det finns alltid risk för att det uppstår konflikter mellan det regelstyrda miljöarbetet 

(miljölagstiftningen) och miljömålen. Målen kan uppfattas som något som ligger pa- 

105

allellt med lagstiftningen och både myndigheterna och företagen kan bli förvirrade 

över hur målen ska hanteras i de regelstyrda kontakterna mellan aktörerna. 

Ett annat problemområde är att många av miljöproblemen är globala och ett enskilt 

företag kan ha svårt att förstå hur man skall kunna bidra med konkreta åtgärder. 

Södra kommenterar också att vad det gäller klimatpåverkan har målet ”Begränsad 

klimatpåverkan” haft viss styrande effekt på koncernens klimatarbete. Klimatfrågorna 

finns ju inte med på ett tydligt sätt i det regelstyrda miljöarbetet och miljömålet har 

hjälp till att både peka ut problemet och ange ambitionsnivån. 

Södras verksamheter påverkar flera av miljömålen och på hemsidan görs en detaljerad 

genomgång av de miljömål där Södra bedöms ha påverkan på utfallet. Som ett exempel 

redovisas här hur Södra ser på målen ”Begränsad klimatpåverkan” och ”Myllrande våtmarker”, 

samt vilka åtgärder som genomförts i anslutning till målen. Liknande beskrivningar 

finns för ett drygt tiotal av de sexton miljömålen. 

Begränsad klimatpåverkan 

Enligt delmålet för klimatmålet ska svenska utsläppen av 

växthusgaser, som ett medelvärde för perioden 2008-2012 

vara minst 4 procent lägre än utsläppen år 1990. Detta inkluderar 

utsläpp från transporter. Redan idag får massafabrikerna 

och sågverken majoriteten av sin energiförsörjning från 

förnyelsebar råvara. Fossilt bränsle används vid massafabrikerna 

som stödeldning, som bränsle i mesaugnarna, till transporter 

och arbetsmaskiner. Södra Cells massafabriker arbetar 

sedan 2003 med att sänka sina produktionsrelativa koldioxidutsläpp 

men 5 procent årligen. Från 2003-2005 har utsläppet 

sänkts med 23 procent. Från 2005 är massabruken en aktör i 

den Europeiska handeln med utsläppsrätter av fossil koldioxid. 

Transportsidan jobbar aktivt med att optimera och minska 

sin bränsleförbrukning, både genom datoriserad logistikplanering, 

bränslesnåla fordon och utbilda sina egna förare i ”Heavy 

Eco-driving”. Södras fördel är att den huvudsakliga råvaran till industrin, medlemmarnas skogar, 

finns inom cirka 10 mils medelavstånd från industri. Detta motverkas dock av att råvaran inte fullt ut 

räcker till för att försörja industrin och ved importeras. På samma sätt påverkas fossilbränsleanvändningen 

av att marknaden för slutprodukterna flyttas allt längre bort. Sedan 1995 har det totala 

koldioxidutsläppet ökat, men relativt produktionen har det minskat med 43 procent. 

Myllrande våtmarker 

För att skydda artrika miljöer i våtmarksområden vill myndigheterna 

skydda och sköta våtmarker och sumpskogar. Nya 

våtmarker och småvatten ska anläggas i odlingslandskapet. 

Åtgärder ska vidtas för hotade arter. Skogsbilvägar ska inte 

byggas över våtmarker med höga naturvärden. Södra bedriver 

torvtäkter vid ett flertal platser. I samband med att en ny 

torvtäkt öppnas föregås detta av en tillståndsprocess som 

säkerställer att skyddsvärda miljöer inte exploateras. De torvtäkter 

som kan bli fråga för täktverksamhet är som regel sådana 

som redan tidigare har använts som täkter. Efter att 

täkten avslutats har varje torvtäkt/mosse en efterbehandlingsplan. 

Huvudalternativen för den vidare användningen är antingen 

skogsmark eller till våtmark. De våtmarker som Södra hittills anlagt har visat sig snabbt dra 

till sig fågelliv och skapa en stor biologisk mångfald. Grunda våtmarker är ofta bristvara i landskapet 

och anläggande av ny sådan blir ofta en mycket positiv åtgärd för bl.a. fågellivet. Fotot visar ett 

efterbehandlat område på Ringmossen. 

Mer att läsa om Södras miljöarbete 

Södras hemsida (www.sodra.se). 

Södras Årsredovisning 2005/2006. 

106

Stålindustrin 

107

ROSTFRITT STÅL HANDELSSTÅL 

Antal 

Armeringsstål 

Grovplåt 

Tunnplåt 

% 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

Valstråd 

Svetsade rör 

Kallvalsad plåt 

SNABBSTÅL 

VERKTYGSSTÅL 

Jernkontoret 

Det här är Jernkontoret 

Jernkontoret – den svenska stålindustrins branschorganisation – grundades 1747 och ägs 

av de svenska stålföretagen. Jernkontoret företräder stålindustrin i frågor som berör handelspolitik, 

forskning och utbildning, standardisering, energi och miljö samt skatter och 

avgifter. Jernkontoret leder den gemensamma nordiska stålforskningen. Dessutom utarbetar 

Jernkontoret branschstatistik och bedriver bergshistorisk forskning. Jernkontoret före- 

Andelen legerade stål 

av råstålsproduktionen 2006 

0 

Sverige EU25 Japan USA 

Antal företag i svensk stålindustri 

med tillverkning av vissa produkter 

0 2 4 6 8 10 

Produktionen upphörde 1999 

1962 

1976 

1988- 

träder dock inte branschens intressen i arbetsmarknadsområdet. 

Stål är en av Sveriges viktigaste exportvaror 

Stålindustrin i Sverige består idag av cirka 30 anläggningar 

där 15 av dem har enbart bearbetning 

medan resten också har tillverkning av råjärn, råstål, 

järnpulver eller järnsvamp. Av stålföretagens leveranser 

går nära 85 procent till exportmarknaden. År 

2006 uppgick värdet av den svenska exporten av stål 

till 56 miljarder kronor, exklusive de verkstadsprodukter 

stålverken tillverkar. Stålets handelsöverskott 

var knappt 23 miljarder kronor. Det stora överskottet 

beror dels på att exportkvantiteten är större, dels på 

att det i hög grad är produkter av specialstål (högt 

pris) som exporteras och att det stål som importeras 

ofta är av enklare slag (lågt pris). 

Hög andel specialstål 

Den svenska stålproduktionen på 5,5 miljoner ton 

råstål är blygsam jämfört med världsproduktionen på 

1,2 miljarder ton (2006). Dock utmärker sig Sverige 

med att nära 65 procent av produktionen utgörs av 

legerade stål. Detta kan jämföras med Japans och 

EU25:s produktionsandelar som är omkring 15 procent 

samt USA, som producerar 9 procent legerade 

stål. 

Specialiserade företag 

Som all annan stålindustri har den svenska genomgått stora omstruktureringar. De svenska 

stålföretagen har specialiserat sig inom olika områden och konkurrerar inte längre med 

varandra. Idag är många svenska stålföretag världsledande inom sina områden. 

Företag Produkt Position på marknaden 

Fagersta Stainless Valstråd av rostfritt stål En av de två största på valstråd 

Outokumpu Stainless Grovplåt av rostfritt stål Störst 

Outokumpu Stainless 

Tubular Products 

Svetsade rör av rostfritt stål En av de största 

Sandvik Sömlösa rör av rostfritt stål Störst 

Böhler Uddeholm Verktygsstål Störst 

Erasteel Kloster Snabbstål Störst 

Kanthal Elektrisk motståndstråd Störst 

Ovako Kullagerstål Störst 

SSAB Handelsstål, höghållfasta 

stål och slitstål 

En av de ledande 

Höganäs Järnpulver Störst 

108

Fokus på forskning 

Det svenska stålets framgångar bygger på starka forsknings- och 

utvecklingsinsatser. Stålföretagen utvecklar inte bara olika 

stålsorter med skräddarsydda egenskaper, utan även framstående 

skräddarsydda tekniska lösningar. En viktig faktor för detta är det 

nära samarbete mellan leverantörer och kund, som kännetecknar 

svensk stålindustri. 

Huvuddelen av forskningen, mellan 80 och 90 procent, utförs inom 

de olika stålföretagen och resterande del utförs som gemensam 

nordisk forskning inom Jernkontorets teknikområden samt vid 

forskningsinstitut och högskolor. Teknikområdena omfattar 

framställning av stål från råvara till färdigt material, materialens 

egenskaper, provning och användningsområden samt energioch 

miljörelaterade forskningsprojekt. 

Stålindustrin och miljön 

Storskalig industriell verksamhet 

Den största miljöpåverkan från branschen idag härrör från 

utsläppen av koldioxid. Andra viktiga frågor är och har varit 

stoftutsläpp, kväveoxider, svaveldioxid, vattenfrågor, samt 

hantering av avfall och restprodukter. Fokus har under senare år 

ökat på specifika ämnen som exempelvis dioxin och metaller. 

Järnmalmsreduktionen ger upphov till utsläpp av 

koldioxid 

Stålverkens kvantitativt största utsläpp till atmosfären utgörs av 

klimatgasen koldioxid. Koldioxiden kommer framför allt från järnmalmsreduktionen 

men också från användningen av fossil energi i 

värmnings- och värmebehandlingsugnarna. Kol – som huvudsakligen 

används som reduktionsmedel i masugnar och järnsvampverk 

– utgör över 60 procent av den totala användningen av processkol 

och energi. Kolanvändningen i masugnen ligger idag nära den teoretiskt praktiska förbrukningen 

så några stora framtida förändringar är inte troliga. Specifik energianvändning 

vid malmbaserad tillverkning är cirka fyra gånger större än vid skrotbaserad tillverkning. 

Eftersom andelen malmbaserad tillverkning har ökat under de senare åren framgår inte 

resultaten av energieffektiviseringsåtgärder av statistiken. 

Större förändringar i energianvändningen kan uppnås vid 

införande av ny teknik. Stålindustrin har modern processutrustning 

varför vi inte kan vänta någon betydande förändring 

av den specifika energianvändningen inom den närmsta tioårsperioden. 

De energiforskningsprogram som VINNOVA 

och Energimyndigheten ger bidrag till för utveckling av stålindustrins 

processer och produkter kommer dock att bidra till 

en minskning av det specifika utsläppet av koldioxid. Även 

internationellt pågår forskning som på lång sikt kan leda större 

teknikskiften. Ett uttalat intresse är att ytterligare öka användningen 

av restenergier såväl internt som externt vilket 

också skulle ge ett bidrag till minskat koldioxidutsläpp. 

109 

TWh 

18 

Användning av energi och processkol 

inom svensk stålindustri 

16 

14 

Processkol 

12 

10 

Olja 

8 

6 

Elkraft 

4 

2 

Gas 

0 

1970 1980 1990 2000

Kväveoxider 

Utsläpp av kväveoxider (NOx) uppkommer vid 

koksverk, ljusbågsugnar, värmningsugnar, pannor vid 

betning med salpetersyra samt vid transporter. 

Stålindustrins utsläpp av kväveoxider har under den 

senaste tioårsperioden minskat med cirka 35 procent. 

Detta har skett genom ändringar i framställningsmetoder, 

trimning av ugnar, nya brännarkonstruktioner, 

rökgasrening och tillsatser i betbad. Nya brännartekniker 

kan ibland innebära högre utsläpp per energienhet men 

totalt lägre utsläpp. Detta måste tillstånd och andra 

styrmedel kunna ta hänsyn till. För ytterligare minskning 

krävs någon eller några av följande åtgärder: 

Minskad energianvändning. 

Ökad användning av gasol och naturgas. 

Ny förbränningsteknik. 

Mindre betning med salpetersyra. 

Ytterligare rening av rökgaser beträffande kväveoxider. 

Svaveldioxid 

Utsläpp av svaveldioxid är direkt relaterat till 

förbränning av framförallt olja exempelvis i 

värmningsugnarna och vid kokstillverkningen. Genom 

att använda oljor med lägre svavelhalter, övergång till 

mer gasolanvändning och förbättrad rening av 

koksugnsgas minskade utsläppen markant under 1990talet. 

För ytterligare minskning från dagens mycket låga 

nivåer krävs någon eller några av följande åtgärder: 

Minskad oljeanvändning. 

Övergång till mer gasol eller naturgas. 

110 

4 

3 

2 

1 

Utsläpp av kvävedioxider från svenska stålverk 

kton/år kg/ton råstål 

5 

1,5 

Specifika utsläpp (kg/ton råstål) 

Årsutsläpp 

0 

1975 1980 1985 1990 1995 2000 

kton/år kg/ton råstål 

32 

8 

28 

24 

20 

16 

12 

8 

4 

Utsläpp av svaveldioxid från svenska stålverk 


Årsutsläpp 

0 

1975 1980 1985 1990 1995 2000 

Utsläpp av stoft från svenska stålverk 

kton /år kg/ton råstål 

16 

4 

Stoft 

Stoft bildas i de flesta av stålindustrins processer. De 8 

största källorna är koksverk, masugnar och stålverk. 

Mångårig utveckling av reningsteknik, filter och fläktsystem 

har medfört att stoftutsläppen minskat radikalt. 

De senaste tio åren har stoftutsläppen minskat med cirka 

70 procent både som totalutsläpp och specifikt per ton 

råstål. Utsläppen bedöms idag inte vara något stort 

miljöproblem inom stålindustrin i Sverige. Dagens reningsteknik inklusive stofthanteringen 

är dock kostsam och energikrävande. 

12 


4 

Årsutsläpp 

0 

1975 1980 1985 1990 1995 2000 

Restprodukter och avfall 

Stålindustrins produktion av restprodukter var 2005 cirka 2,4 miljoner ton varav cirka 63 

procent var slagg. Slaggen är en viktig komponent i de metallurgiska processerna som 

möjliggör produktion av stål med hög kvalitet. Restprodukterna kan i stor utsträckning 

återanvändas internt eller användas som prima råvara i andra verksamheter. År 2005 deponerades 

drygt 500 000 ton eller 25 procent av den totala mängden. Slaggmängderna 

styrs av föroreningshalten i ingående råvaror som exempelvis skrot och av den önskade 

kvaliteten på produkten. För en minskad deponering krävs produktutveckling av restprodukterna 

för att kunna utnyttja materialens goda egenskaper. Det behövs också vägledning 

om vilka krav som ska ställas på material som ska användas till anläggningsändamål. 

Stålindustrin har de senaste tio åren medverkat i ett flertal FoU-projekt med fokus på 

ökad användning av restprodukter. Projekten har sammanlagt omsatt omkring 200 miljoner 

kronor. 

1,2 

0,9 

0,6 

0,3 

0,0 

6 

4 

2 

0 

3 

2 

1 

0

Vatten 

Vatten används framförallt som processvatten 

och för kylning i processerna. Stålföretagen 

har sedan länge haft omfattande reningsanläggningar 

för vatten som exempelvis 

sedimenteringsbassänger, sandfilter och 

kyltorn samt slutna system för kylvatten. 

Utsläppen till vatten är förhållandevis små 

och fokus idag ligger främst på metaller och 

kopplingen till effekter i miljön. Eftersom 

metallerna är värdefulla legeringsämnen 

finns flera skäl till att minimera utsläppen 

och därmed förlusterna av metaller. 

I tabellen nedan sammanfattas de viktigaste miljöaspekterna i stålindustrin, vilka aktiviteter 

som orsakar dem, genomförda åtgärder och möjligheter till ytterligare åtgärder. 

Miljöaspekt Aktivitet Genomförda åtgärder Möjlighet till ytterligare 

åtgärder 

Utsläpp av CO2 Användning av kol Kolinjektion i masugn. Masugnen ligger nära den 

till atmosfären. som reduktions- Minskad bränsleförbruk- teoretiska kolförbrukningen. 

medel. Användning ning med ny brännarteknik. Användning av mer ga- 

av olja eller gas i 

sol/naturgas. Minskad 

ugnar. 

bränsleförbrukning och kontinuerligt 

förbättrad processstyrning. 

Färre processteg 

och lägre valsningstemperaturer 

Utsläpp av NOx till Förbränning i ug- Minskad bränsleförbruk- Direkt relaterad till produk- 

atmosfären. nar. Betning med ning med ny brännarteknik tionsvolym. Användning av 

blandsyra. 

och förbättrad processtyr- mer gasol eller naturgas. 

ning. NOx-rening av gaser Minskad bränsleförbrukning 

från ugnar och från bet- mm se ovan. Ny förbränning. 

Tätare ugnar eller ningsteknik. Minskad bet- 

ugnar med övertryck 

ning. 

Utsläpp av SO2 till Förbränning. Användning av olja med Användning av mer gasol 

atmosfären. 

lägre svavelhalt. Övergång eller naturgas. Minskad 

till mer gasol. Rening av bränsleförbrukning. Minskad 

koksugnsgas. 

oljeanvändning. 

Utsläpp av stoft Förbränning. Omfattande gasreningssy- Reningsgraden i gasrening 

till atmosfären. Damning. 

stem 

är mycket hög. Ökad rening 

Viss inbyggnad av råvaru- är energikrävande. Ev. åthanteringgärder 

mot damning. 

Utsläpp till Användning av Reningsanläggningar se- 

vatten. 

processvatten. dan länge. Sedimente- 

Kylning i slutna ringsbassänger, sandfilter 

system. 

och kyltorn. Regenerering 

och neutralisering av betbad. 

Uppkomst av Processrester Ökad cirkulering av mate- Produktutveckling av rest- 

avfall och 

exempelvisstoft, rial i processerna. Ökad produkter med användbara 

restprodukter. slam och slagg. extern användning. Åter- egenskaper. Ökad accepvinning 

av metaller ur extans för användning av restempelvis 

stoft. 

material. 



Miljölagstiftningen har drivit på miljöarbetet sedan 1960-talet och framförallt har den 

individuella prövningen styrt vilka prioriteringar respektive företag har gjort. När Miljöskyddslagen 

kom var fokus framförallt på vattenrening och gasrening vilket exempelvis 

har inneburit att vi har haft högre krav på stoftutsläpp än i övriga Europa. En annan skillnad 

är att luftutsläppen har varit relaterade till produktionsvolymen (utsläppsmängd per 

111

ton) i stället för haltgränser. Under senare år har miljömålen, miljökvalitetsnormer, internationella 

överenskommelser, lokala miljöfrågor och andra faktorer påverkat prioriteringarna 

och lett till större fokus på enskilda parametrar exempelvis försurning eller ämnen i 

luft- och vattenutsläppen, exempelvis dioxiner och metaller. Branschen består huvudsakligen 

av stora företag med god kompetens inom miljöområdet. Företagen har ett nära 

samarbete med tillsynsmyndigheterna och även de kommunala miljömyndigheterna. Miljöbalkens 

införande har inneburit att miljö har fått en större tyngd i förhållande till ekonomi 

och teknik. Miljöfrågorna har också fått större plats på ledningsnivå i företagen. 

Lagstiftningen på EU-nivå har stor betydelse 

Den europeiska lagstiftningen styr idag i stor utsträckning den svenska och därmed också 

företagens miljöarbete. För att kunna vara med och påverka måste industrin vara aktiv i 

ett tidigt skede i lagstiftningsprocessen. Svensk stålindustri påverkar genom det europeiska 

järn- och stålindustriförbundet Eurofer och via de svenska departementen och myndigheterna. 

Viktiga frågor 2006–2007 är REACH (kemikalielagstiftning), avfall och vattenfrågor. 

Även kväveoxidutsläpp är en aktuell fråga, både nationellt och på EU-nivå. Jernkontoret 

är engagerade i den pågående revideringen av avfallsdirektivet som syftar till att 

bland annat öka tydligheten för när ett något blir ett avfall respektive slutar vara ett avfall. 

Området är viktigt för stålindustrin på grund av de stora mängderna restprodukter som 

produceras och som utgör en viktig samhällsresurs under förutsättning att de betraktas 

som produkter och inte som avfall. Även diskussionen 

kring möjligheten att avklassificera vissa avfall 

som exempelvis stålskrot är viktig för branschen. 


Den 1 januari 2005 inleddes utsläppshandeln inom 

EU. Av de sammanlagda 22,9 miljoner ton utsläppsrätter 

som fördelades i Sverige fick stålindustrin 7,2 

miljoner ton, vilket i stort sett ska täcka behovet för 

den planerade årliga produktionen under perioden 

2005–2007. I handelssystemet ingår stålverkens 

koksverk, råjärns- och råstålstillverkning (gjutning) 

och större pannor samt i kommande period även 

ugnar för värmning och värmebehandling. 


Företagen samarbetar på miljöområdet 

Branschen intensifierade samarbetet på miljöområdet 

under 1960-talet och har därefter genomfört 

gemensamma forskningsprojekt och framförallt ett 

omfattande erfarenhetsutbyte såväl nationellt som 

internationellt. Branschen har av tradition en stor öppenhet vad gäller teknik och driftserfarenheter. 

Sedan år 2000 arbetar branschen med en handlingsplan för att göra verklighet 

av visionen: ”Stålindustrin har ledningen över energioch miljöfrågornas utveckling 

inom branschen”. Följande mål har satts upp för branschens miljöarbete: 

Omvärlden uppfattar stål som ett resurseffektivt, recirkulerbart basmaterial och ser 

stora fördelar i ett ökat användande av moderna stålprodukter i en hållbar samhällsutveckling. 

Branschen har goda och sakliga relationer med nationella och internationella energioch 

miljöinstanser, samt påverkar aktivt normer och regelverk för branschens bästa. 

Branschen har egen djup energioch miljökompetens beträffande stålindustrins processer 

och produkter – från gruva till återanvänt skrot. 

Politiker, myndigheter, kunder och allmänhet vänder sig med förtroende till stålindustrin 

med sina energioch miljöfrågor rörande stål. 

112

Som resultat av målen har branschen genomfört rundabordsdiskussioner för att undersöka 

vilka branschrelaterade frågor som prioriteras av forskare och myndigheter. Man har också 

skapat Jernkontorets databas där det går att läsa och ladda hem miljörelaterade rapporter 

från stålindustrin. Här finns även alla miljörelaterade rapporter från Jernkontoret. 

Dessutom har branschen genomfört en informationssatsning med målgrupperna gymnasieelever 

och anställda inom stålindustrin. Ett resultat av informationssatsningen är boken 

”Stålet och miljön”, som behandlar miljöfrågor som kan kopplas till stål och stålindustrin. 

Lokala frågor 

Lokala problem styr på ett mer direkt sätt prioriteringarna. 

Stålindustrins hanterar stora mängder 

material vilket automatiskt leder till ett behov av 

en bra hantering för att spara yta och pengar. 

Dock kan yttre drivkrafter i form av media, lokala 

miljöorganisationer och en flora av överlappande 

styrmedel leda till snedvriden fokusering på vissa 

miljöfrågor som kanske inte är de viktigaste för 

ett enskilt företag. En viktig lokal fråga är buller 

eftersom många företag ligger på bruksorter där 

samhället byggts upp kring industrin. 

Kundernas miljökrav har ökat 

Svensk stålindustri har en hög andel specialstål som uppfyller högt ställda krav på egenskaper 

som exempelvis hållfasthet och korrosionsbeständighet. Detta medför att den slutliga 

applikationen kräver mindre mängd material för samma funktion och/eller att livslängden 

blir längre. Det innebär i sin tur att den totala miljöpåverkan och resursförbrukningen 

för slutprodukten blir lägre. Optimering av egenskaperna kräver ofta ett något 

högre legeringsinnehåll och även en mer omfattande bearbetning. Stål är också helt återvinningsbart 

vilket innebär att metallerna går runt i det tekniska kretsloppet och kan användas 

igen, i nya produkter med samma eller högre kvalitetskrav, när produkten är uttjänt. 

Kundernas miljörelaterade krav har ökat, framförallt kopplat till EU:s producentansvarsdirektiv 

exempelvis skrotbilsdirektivet. Frågorna har under senare år breddats till fler 

ämnen än direktiven omfattar och utökats med krav på tredjepartsanalyser. Stålindustrin 

exporterar nära 85 procent av sina produkter till kunder över hela världen och det är därför 

viktigt med internationellt harmoniserade krav och regelverk. 


Miljöledningssystem har införts på nästan alla företag i branschen och har hjälpt till att få 

ett brett intresse för miljöfrågorna hos personalen och ledningen. Hela organisationen 

tvingas fokusera på miljöfrågorna och uppföljningen säkras. Ett systematiskt miljöarbete 

är dessutom i många fall ett kund- och ägarkrav. Företagen i branschen satsar på att arbeta 

in ISO 14001 så att det blir en integrerad del av företagets verksamhetssystem. På detta 

sätt tillförsäkras att det systematiska miljöarbetet blir en del av verksamheten. Om ISO 

14000 däremot fungerar som ett eget system riskerar det att bli en administrativ bromsklots. 

Erfarenheterna av miljöledningssystemen i branschen är att om de används som ett 

”obyråkratiskt” verktyg för att styra miljöarbetet går det att få till stånd engagemang och 

systematik i hela organisationen, vilket i sin tur leder till positiva miljöeffekter och ökad 

effektivitet. 

Hållbar utveckling inom stålindustrin 

Hållbar utveckling innebär för stålindustrin att alla aspekter i stålets kretslopp måste beaktas 

– både miljöpåverkan i samband med tillverkning och användning och den nytta 

som stålet gör i sin användning. Stålet har många egenskaper som i förlängningen innebär 

miljöfördelar, exempelvis hög hållfasthet, lång livslängd och fullständig återvinningsbarhet. 

Stålets egenskaper innebär också möjligheter att kunna genomföra många av de app- 

113

likationer som innebär en utveckling i samhället. Den nyttoaspekten måste också värderas 

för att kunna bedöma helheten. Det pågående forskningsprogrammet Stålkretsloppet med 

visionen ”En sluten tillverkning och användning av stål i hela samhället” är ett exempel 

på branschens arbete med hållbar utveckling. 

Stålindustrin och Sveriges miljömål 

De miljömål som närmast berör branschen är ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Bara naturlig 

försurning”, ”Ingen övergödning”, ”Ren luft” och ”Giftfri miljö”. De flesta miljömålen 

finns med som en av de olika faktorer som påverkar prioriteringarna i miljöarbetet. Inom 

vissa regioner har företagen i stålindustrin varit aktiva i framtagandet av de regionala 

miljömålen. En del företag har skapat kopplingar mellan miljömålen och det egna miljöledningssystemet. 

Jernkontoret konstaterar följande angående stålindustrin och miljömålen: 

Sveriges miljömål är bra som vision för att visa vad som är viktigt. Miljömålsarbetet 

drivs emellertid primärt från de centrala myndigheterna och det är ibland väl långt 

mellan miljömålen och det verkliga miljöarbetet på företagen. 

Nya delmål som tas fram av myndigheterna måste konsekvensbedömas. 

För att få större acceptans för miljömålen måste det finnas 

en helhetssyn där de olika målen vägs in och konflikter mellan olika 

mål måste tydliggöras. 

Vissa miljömål exempelvis ”Giftfri miljö” drivs hårt av myndigheterna 

medan andra mål får stå tillbaka. 

Ibland är det inte relevant med samma mål över hela landet, exempelvis 

är försurning mer relevant i södra Sverige än i de norra delarna. 

På lokal och regional nivå bör finnas en större tydlighet när 

det gäller prioriteringarna. 

Det är viktigt att begränsa antalet delmål för att få en större långsiktighet. 

Det måste också finnas en medvetenhet om att åtgärder 

inom ett mål kan innebära försämringar för något annat mål. Ökad 

rening av stoft kan exempelvis medföra ökad energiförbrukning 

vilket påverkar klimatmålet. Förslag om styrmedel måste beakta sidoeffekter 

så att de styr mot rätt åtgärd. 

114

Mer att läsa om Jernkontorets miljöarbete 

Jernkontorets webbplats (www.jernkontoret.se). 

Jernkontorets årsberättelse 2006. 

Stålet och miljön, Jernkontoret. 

Stålets kretslopp, rapport D 792, Jernkontorets forskning. 

Metaller – i samhälle och miljö, MITF. 

Dessutom finns det på Jernkontorets webbplats ett antal forskningsrapporter 

kring stålindustrin och olika miljöfrågor. 

115

Sandvik 

Det här är Sandvik 

Sandvik är en högteknologisk verkstadskoncern med avancerade produkter och en världsledande 

position inom utvalda områden. Koncernen finns i 130 länder och har 39 000 

anställda och en omsättning på cirka 63 miljarder kronor. Sandviks verksamhet baseras 

på ett kunnande inom materialteknik och bolaget har en världsledande position inom tre 

huvudområden: 

Sandvik Tooling utvecklar, tillverkar och säljer verktyg för skärande bearbetning i 

metall. De största kunderna är företag inom teknik-, bil-, och flygindustrin. 

Sandvik Mining and Construction utvecklar, tillverkar 

och säljer utrustning och verktyg för mekanisk bergbrytning 

inom gruv- och anläggningsområdet världen 

över. 

Sandvik Materials Technology utvecklar, tillverkar 

och säljer produkter huvudsakligen inom rostfritt stål, 

speciallegeringar och keramiska motståndsmaterial 

samt processanläggningar och sorteringssystem. 

Kunderna är företag inom de flesta industrisegment. 

Huvuddelen av kunderna är industrikunder och fördelningen av faktureringen per kundsegment 

visas i vidstående diagram. Sandvik är ett forskningsinriktat företag och år 2005 

investerades cirka 2 147 MSEK (3,4 procent av omsättningen) inom forskning, utveckling 

och kvalitetssäkring. Mer än 2 000 personer är verksamma inom detta område. 

Sandvik Materials Technology och miljön 

Helhetssyn på miljöfrågorna 

Sandvik har identifierat energiförbrukning (el, fossila bränslen), råvaruförbrukning (metaller), 

användning av färskvatten, koldioxidutsläpp och avfall som miljöaspekter som är 

speciellt viktiga för bolagets verksamhet. Företagets miljöhistoria startade på 1960-talet 

och var då huvudsakligen inriktad på vattenvårdsfrågor. Miljöprövningar under 1970-talet 

och framåt satte fokus på ett antal olika miljöfrågor och resulterade bland annat i installationer 

av luftreningsanläggningar. Nuförtiden genomförs många miljöåtgärder på eget 

initiativ och utvecklingen av ett antal parametrar har varit mestadels positiv. Nedan ges 

information om energi, utsläpp till atmosfären, avfall och produktutveckling. 

Omvandlingen av metallråvaror till halvfabrikat är 

energikrävande. Ungefär hälften av koncernens 

energianvändning sker inom Sandvik Materials 

Technology i Sandviken och där har ett 

energiledningssystem införts för att minska 

förbrukningen. Energiförbrukningen i förhållande till 

volymökningen har varit relativt stabil under de senaste 

åren. Sandvik släpper ut ungefär 170 000 ton 

koldioxid per år genom användningen av fossila 

bränslen. Andra utsläpp till luft är stoft (cirka 20 ton), 

svaveldioxid (cirka 100 ton), kväveoxider (ca 320 

ton) och VOC (cirka 200 ton) per år. Här ingår inte 

utsläpp från transporterna av råvaror, produkter eller 

personal. 

För Sandvik Materials Technology utgörs råvarorna främst av järn, nickel, krom och molybden, 

som ren metall eller ingående i metallskrot, som är den främsta järnråvaran i stålet. 

Ett ständigt arbete pågår för att öka utbytet i förädlingsprocesserna och man strävar 

116 

Utsläpp av koldioxid från Sandvik i förhållande till 

den totala faktureringen. 1999 är satt som basår.

också efter att minska nickelinnehållet i stålet samtidigt som stålets egenskaper behålls. 

Materialåtervinning är ett naturligt led i tillverkningen eftersom en stor del av råvarorna 

är köpt som skrot. Dessutom används skrot och returmaterial från produktions- och bearbetningsanläggningarna. 

Sandvik Materials Technology:s produktionsanläggning i Sandviken 

bidrar med de största avfallsmängderna i form av slagg i koncernen. Anläggningen 

genererar ungefär 73 procent av det totala avfallet i koncernen på 151 000 ton. Den interna 

återvinningen av avfall var i Sandviken cirka 22 000 ton vilket motsvarar ungefär 20 

procent av den totala avfallsmängden vid anläggningen. 

När nya produkter utvecklas, förändringar görs i produktionsprocesserna 

och företag förvärvas tar Sandvik hänsyn 

till miljöaspekterna. Många av produkterna och de 

tekniska lösningarna utvecklas för att kunna hålla länge, 

för att utnyttja resurserna effektivare, samt för att ge lägre 

miljöpåverkan när de används. Nästan alla produkter 

är återvinningsbara och har lång hållbarhet. Bolaget konstaterar 

att produkterna bidrar till bättre miljö för kunder 

och slutanvändare runt om i världen och att efterfrågan 

påverkas positivt av det ökade intresset för energibesparingar 

och lägre miljöpåverkan. 


Effekterna av globaliseringen och produktionen i främmande länder anges som viktiga 

framtidsfrågor. Att hålla en jämn standard på miljöarbetet över hela världen och säkerställa 

att anläggningarna följer lagstiftningen är naturligtvis betydelsefullt redan nu och 

kommer att bli minst lika viktigt i framtiden. Miljö-, arbetsmiljö- och sociala förhållanden 

hos underleverantörerna blir allt viktigare. Vad det gäller de mera traditionella miljöaspekterna 

kommer energioch klimatfrågorna att bli allt viktigare. Energipriserna och 

energipolitiken spelar in vid valet av energikälla och om elpriserna stiger kan bolagets 

oljeförbrukning komma att stiga. Energiledningssystemet driver energieffektiviseringsåtgärder 

både beträffande elförbrukning och användning av fossila bränslen. Transporternas 

miljöpåverkan är en annan framtidsfråga. Här gör bolaget redan vissa insatser och ställer 

bland annat miljökrav på transportbolagen men det finns mer att göra. 



Företagets erfarenhet av prövning enligt miljöskyddslagen och miljöbalken är lång och i 

huvudsak god. Tidsåtgången för prövning bedöms som acceptabel. Man konstaterar dock 

att vissa länsstyrelser har ändrat arbetssätt och inte längre är rådgivande utan lägger 

tyngdpunkten på tillstånd och tillsyn. Vissa beslut ogillas av Sandvik och antalet överklaganden 

har ökat under senare år. Man efterlyser också samordning av kravnivåer mellan 

olika länsstyrelser. Företaget anser också att EU direktiv i vissa fall undergräver prövningen 

enligt Miljöbalken. 


Hållbarhet och affärsetik 

Miljölagstiftningen och kopplingen mellan miljö och ekonomi anses som viktiga drivkrafter 

i miljöarbetet. Vidare konstaterar Sandvik att man är medveten om allmänhetens 

oro kring effekterna av verksamheten. Bolaget strävar både efter att leva upp till den 

långsiktiga strategin för lönsam tillväxt och att bidra till en hållbar utveckling genom att 

ta socialt och miljömässigt ansvar samt göra affärer på ett etiskt sätt. Detta innebär att 

både hållbarhet och affärsetik är viktiga delar av affärsplaner och beslutsprocesser. God 

affärsetik innebär att Sandvik har sund företagsstyrning. Bolaget har därför utarbetat en 

tydlig policy för medarbetarna och en uppförandekod (Code of Conduct). Koncernstaben 

117

Group Assurance samlar in indikatorer och nyckeltal och utför interna granskningar av 

koncernens olika enheter ut ett hållbarhetsperspektiv. 


Sandvik tog till sig konceptet i ISO 14001 och det första miljöledningssystemet certifierades 

år 1998. Företagsledningen har insett betydelsen av ett systematiskt miljöarbete och 

ungefär 120 av koncernens produktionsenheter (nästan 100 procent) är certifierade. Inom 

Sandvik har man utvecklat ett övergripande miljöledningssystem för affärsområdet Sandvik 

Materials Technology som omfattar 45 anläggningar. Man har låtit utbilda 15 interna 

miljörevisorer som genomför revisioner på olika platser inom affärsområdet. Inom Sandvik 

arbetar man också sedan länge med kvalitetssystem och håller nu på med att införa 

ledningssystemet OHSAS 18011 för arbetsmiljön. Inom koncernen har det blivit allt vanligare 

med kombinerade eller integrerade ledningssystem. 

Flera anläggningar i Sverige har 

infört energiledningssystem och Sandvik Materials 

Technology har infört ett certifierat energiledningssystem. 


Sandvik publicerar ambitioner på miljöområdet, 

styrsystem och miljödata på företagets hemsida. I 

årsredovisningen finns ett avsnitt om miljöfrågor. 

Från och med verksamhetsåret 2006 kommer en 

hållbarhetsredovisning att publiceras som en del 

av årsredovisningen. Bolaget deltar i SIS arbete 

kring miljöledningsstandarder och deltar också i 

olika branschprojekt. Exempel på aktuella projekt 

rör dioxiner och avfall. På lokal nivå har företaget visat intresse för Agenda 21-arbetet 

och har också regelbundna kontakter med miljömyndigheterna. 

Sandvik och Sveriges miljömål 

Sandviks arbete och koppling till de nationella miljömålen varierar mellan olika enheter i 

Sverige. Vid den största anläggningen i Sandviken känner miljöstaben väl till de Svenska 

miljömålen. Representanter för Sandvik Materials Technology deltog i några arbetsgrupper 

vid framtagningen av de regionala miljömålen för Göteborg och kunde i någon mån 

påverka utformningen av något miljömål. I ett led att öka miljömedvetenheten i företaget 

bjöd man relativt nyligen in länsstyrelsen till det lokala miljörådet för att presentera de 

regionala miljömålen och beskriva hur företaget berörs. Sandvik känner sig dock inte så 

delaktig i processen kring miljömålen. I olika ärenden nämner länsstyrelsen miljömålen 

men ställer inte formella krav på företaget. Vidare förefaller det som om länsstyrelsens 

personal som arbetar med miljömålen och den personal som sysslar med tillsyn inte alltid 

samspelar (åtminstone inte ur Sandviks perspektiv). Sandvik upplever att det är svårt att 

få uppskattning från miljömyndigheterna för frivilliga miljöåtgärder. Man anser därför att 

det kan kännas omotiverat att arbeta med miljömålen vid sidan av den normala relationen 

med tillsynsmyndigheten. 

De stora miljöfrågorna – som bland annat återfinns bland de svenska miljömålen – beaktas 

i de interna affärssystemen, bland annat i de befintliga miljöledningssystemen. I miljöledningssystemet 

inom Sandvik Materials Technology använde man ursprungligen Naturvårdsverkets 

hot i värderingsmodellen för miljöaspekterna når systemet infördes. Miljömålen 

(regionala och kommunala mål) finns nu omnämnda under ”lagar och andra 

krav” i systemet. Miljömålen finns också med i de massutbildningar i miljö som genomförts 

i företaget. Sandvik har ett antal globala miljömål som gäller hela koncernen. Målen 

har inte utformats med de svenska miljömålen som grund men det finns naturligtvis 

kopplingar till dem. De globala miljömålen för Sandvik är: 

Effektivare användning av energioch råvaror. 

118

Minskade utsläpp till luft och vatten. 

Ökad materialåtervinning både internt inom Sandvik och externt genom återvinning 

av koncernens produkter. 

Minskad miljöpåverkan från användning av farliga kemikalier. 

Sandvik Materials Technology anger följande miljömål för perioden 2006 – 2010 med 

basår 2004. För mål som är markerade med (*) gäller nyckeltalet ”ton/cost of good sold”. 

Kopplingen till Sveriges miljömål anges för respektive mål: 

Till 2010 minska den relativa elanvändningen med 10 procent* – Begränsad klimatpåverkan. 

Till 2010 minska den relativa CO2 emissionen från intern användning av fossila 

bränslen med 10 procent* – Begränsad klimatpåverkan. 

Till 2010 minska användningen av tillfört vatten med 10 procent* – Ingen övergödning. 

Före utgången av 2007 sluta använda klorerade lösningsmedel som exempelvis trikloretylen 

– Giftfri miljö. 

Minska miljöeffekterna av användning och hantering av klorerade oljor – Giftfri miljö. 

Optimera den relativa produktionen av restprodukter – God bebyggd miljö 

– med delmålen att: minska den relativa mängden av restprodukter*, till 

2010 minska mängden avfall till deponi med 20 procent*, öka den relativa 

mängden internt återvunna restprodukter*, samt öka den relativa externa 

användningen av våra restprodukter*. 

Mer att läsa om Sandviks miljöarbete 

Sandviks hemsida (www.sandvik.se). 

Sandviks Värld 2005. 

Sandviks årsredovisning 2006. 

119

SSAB Oxelösund 

Det här är SSAB Oxelösund AB 

SSAB Oxelösund ingår i koncernen SSAB Svenskt Stål AB och är Nordens största tillverkare 

av grovplåt. SSAB Oxelösund är också världsledande inom specialområdet kylda 

stål med varumärken som Hardox och Weldox. SSAB Oxelösund är Sveriges enda stålverk 

som har en hel produktionslinje från malmbaserad järnråvara till färdig grovplåt. 

Stålverket producerade år 2005 ungefär 632 000 ton grovplåt varav 90 procent gick på 

export. Företagets historia sträcker sig till början av 1900-talet och under åren 1914-1917 

byggdes det första järnverket. Under perioden 1957-1961 byggdes verket ut till ett integrerat 

järn-, stål- och valsverk med grovplåt som huvudprodukt. Utbyggnaden har sedan 

fortsatt i flera etapper och 1998 invigdes världens starkaste plåtvalsverk. År 1978 bildades 

SSAB Svenskt Stål AB med Svenska Staten som hälftenägare och år 1988 gjordes en 

omorganisation i koncernen vilket ledde till att moderbolag och dotterbolag bildades. 

Verksamheten i Oxelösund blev då dotterbolaget, SSAB Oxelösund AB och år 1989 börsintroducerades 

koncernen. SSAB Oxelösund är regionens 

största arbetsgivare har ungefär 2 800 anställda. 

Integrerad process från råvara till färdig plåt 

Ståltillverkningen sker i en integrerad process från järnråvara 

till färdig plåt. Metallurgin är malmbaserad och malmförsörjningen 

utgörs av pellets. Tillsammans med koks från 

eget koksverk utgör pellets råvaror för tillverkning av råjärn. 

Dessutom tillförs kalk som slaggbildare för att i smält 

form ta hand om föroreningarna i järnråvaran. Det flytande järnet, som har en temperatur 

av cirka 1 400°C, transporteras i torpedvagnar till stålverket. I stålverket förädlas råjärnet 

till stål i en stålugn. Genom att blåsa in syrgas sänks kolhalten från cirka 4 procent till 

under 0,1 procent. För att få rätt kvalitet och önskad plåttyp tillsätts legeringsämnen. Allt 

stål stränggjuts till plåtämnen (slabs) i stränggjutningsmaskiner. Produktionskapaciteten 

för stålämnen uppgår till cirka 1,6 Mton/år och ämnena går dels till den egna tillverkningen 

av grovplåt och dels till SSAB Tunnplåt i Borlänge. 

I valsverket tillverkas plåt från ämnen av olika dimensioner 

och kvaliteter. Kvartovalsverket är ett av världens starkaste 

och kan valsa plåten med en kraft på 10 000 ton. Efter valsningen 

passerar de upp till 40 meter långa plåtarna en flygande 

sax där de kapas till önskade längder. För att nå hög hållfasthet 

och slitstyrka i kombination med bättre svets- och 

bearbetningsegenskaper värmebehandlas och/eller härdas 

plåtarna efter valsning. 

SSAB Oxelösund och miljön 

Ord blir handling 

Under de senaste decennierna har stålverket arbetat framgångsrikt med många av de traditionella 

miljöfrågorna. Här talar vi exempelvis om minskade utsläpp till luft och vatten, 

färre störningar i närområdet, säkrare kemikaliehantering, effektivare användning av restprodukter 

och mycket annat. Karaktären på verksamheten är dock sådan att den alltid 

kommer att påverka miljön – vilket SSAB Oxelösund naturligtvis inser. Företaget arbetar 

systematiskt vidare med frågorna och anger följande ambitionsnivå: 

”Miljöarbetet är en naturlig del av vårt vardagsarbete. För att miljöpåverkan ska bli så 

liten som möjligt krävs att vi: 

Underhåller våra anläggningar på ett bra och effektivt sätt. Minimerar energiförbrukningen 

i våra anläggningar. 

Tar tillvara våra restprodukter så långt det är möjligt. 

120

Har hög kompetens om våra anläggningars funktion och skötsel. Snabbt åtgärdar fel 

och brister i utrustningar och anläggningar. 

Väljer råvaror och kemikalier med hänsyn till restprodukter, utsläpp och arbetsmiljö.” 

”För att minimera risker för oavsiktliga utsläpp 

och olyckor sker ett ständigt arbete med att: 

Utbilda anställda. Ha hög kompetens i 

företaget. Ha tydliga driftinstruktioner. 

Utföra riskanalyser och successivt åtgärda 

fel och brister. 

Utföra besiktningar och kontroller av 

anläggningar. 

När vi bygger nya anläggningar krävs det 

att vi väljer bästa möjliga teknik (BAT).” 

Evighetsmaterial 

Stålet spelar en väsentlig roll i den globala ekonomin och är en av grundpelarna i uppbyggnaden 

av det moderna samhället. SSAB Oxelösunds stålprodukter hör till de främsta 

i världen och genom att använda bolagets stål kan konstruktioner göras lättare och mer 

slittåliga utan att funktionen försämras. Användarna får därmed en miljövinst som exempelvis 

utgörs av ökad nyttolast, mindre underhåll och längre livslängd med fordon innehållande 

höghållfast stål. Stålet är ett ”evighetsmaterial” eftersom det går att återvinna 

många gånger utan att egenskaperna försämras. För insamling och återanvändning av 

stålskrot finns väl utvecklade system i samhället och för närvarande baseras drygt 40 

procent av stålproduktionen i världen på återvunnet stålskrot. Ungefär samma andel gäller 

för ståltillverkningen i Sverige. I Oxelösund utgör stålskrot cirka 20 procent av den producerade 

volymen. 


Koldioxidfrågan är viktig för hela stålbranschen då stora mängder koldioxid avgår vid 

tillverkningsprocesserna. Vid malmbaserad ståltillverkning finns det inget alternativ till 

användning av kol i processen, men SSAB Oxelösund medverkar i olika forskningsprojekt 

med målet att optimera användningen av kol. 

Vid all stålproduktion uppkommer restprodukter, exempelvis slagg, glödskal och spilloljor. 

Det är av strategisk betydelse för stålföretagen att skapa en effektiv restprodukthantering. 

SSAB bedömer att det finns framtida möjligheter att ta tillvara vissa restprodukter 

som för närvarande måste deponeras. Ökad återvinning tar dock tid och kräver långsiktigt 

arbete i hela organisationen. Andra aktuella och strategiska frågor är tillgången på energi 

och energikostnaderna. Vad blir exempelvis påverkan på SSAB av Sveriges energipolitik? 

Vid SSAB Oxelösund AB produceras elenergi från de energirika gaserna från de 

metallurgiska processerna och anläggningen är självförsörjande till cirka 30 procent. 

Fortsatt energieffektivisering kan ge stora möjligheter att spara energi och pengar. SSAB 

Oxelösund har ett helägt dotterbolag (Merox) som har som affärsidé att nyttiggöra, sälja 

och utveckla rest- och biprodukter från stålverksamheten. Detta medför att endast en 

mindre del av mängden restprodukter måste lagras alternativt deponeras. 

121


Miljöbalken 

SSAB Oxelösund har ansökt om frivillig omprövning av hela verksamheten och prövningen 

pågår. Samarbetet med länsstyrelsen uppfattas som respektfullt på båda sidor och 

myndighetens kunskaper om stålverket ökar efterhand. Bolaget anser emellertid att Naturvårdsverket 

har förlorat kompetens och att det är mindre lyckat att myndigheten tappar 

kontakten med basindustrin. Vad det gäller tillsynsfrågor har länsstyrelsen visat intresse 

för SSAB Oxelösunds miljöledningssystem. Man har fört vissa diskussioner kring om 

inte olika miljörevisioner och periodiska besiktningar skulle kunna samordnas. Det finns 

nämligen risk för att en ”revisions- och besiktningströtthet” uppstår i verksamheten. Förutom 

miljörevisioner och miljöbesiktningar genomförs ett stort antal andra inspektioner 

och besiktningar, exempelvis som rör brand, arbetsmiljö, säkerhet, Seveso II och annat. 

Vid ett tillfälle deltog bolaget i samordnad tillsyn. Erfarenheterna av detta från bolagets 

sida var negativa då de olika myndigheterna inte hade koordinerat sina aktiviteter. 


SSAB Oxelösund deltar i handeln med utsläppsrätter och anser att systemet fungerat tillfredställande 

under försöksperioden. På längre sikt finns det oklarheter om de framtida 

spelreglerna. Om tillgången på utsläppsrätter minskas skulle detta kunna begränsa stålverkets 

verksamhet. 


Miljölagstiftning och ekonomi 

Bolaget anser att miljölagstiftningen är den viktigaste drivkraften 

men att de ekonomiska förutsättningarna också är av stor betydelse 

för miljöarbetet. Investeringar i ny teknik och reningsutrustningar 

är tunga i stålindustrin och samhällets spelregler måste därför vara 

tydliga och långsiktiga. Många av bolagets kunder finns inom sektorn 

”yellow gods” (entreprenadmaskiner och liknande utrustningar) 

och trycket på miljöfrågorna upplevs inte så högt från deras sida. Det förekommer 

krav på miljöledningssystem men kundernas krav utgör för närvarande ingen viktig drivkraft. 


Under år 2004 certifierades SSAB Oxelösund enligt kraven i ISO 14001. Miljöledningssystemet 

innebär att miljöarbetet tillämpas i det dagliga arbetet i produktionen samt 

att miljömål sätts av flera av produktionslinjerna. Företaget sätter också mål på en mer 

övergripande nivå. I anslutning till miljöpolicyn och miljöledningssystemet anger SSAB 

Oxelösund att de viktigaste uppgifter på miljöområdet är att: 

Hushålla med råvaror och energi . 

Öka användningen av restprodukter. 

Förebygga risken för oavsiktliga utsläpp. 

Ha säkerhetsanordningar så att miljökonsekvenser vid eventuella haverier blir så små 

som möjligt. 

Engagera anställda i miljöarbetet. 

Inom ramarna för miljöledningssystemet har SSAB Oxelösund blivit aktivare mot sina 

underleverantörer. 


Bolaget lämnar årliga miljörapporter till tillsynsmyndigheten och lämnar även månatlig 

rapportering av vissa miljöparametrar. Under ett antal år gjorde bolaget en förenklad version 

av rapporten med allmänheten som målgrupp. Man fick ingen större återkoppling 

från målgruppen och slutade därför med den frivilliga redovisningen. För övrigt kommuniceras 

miljöarbetet på hemsidan och i SSAB:s årsredovisning. Miljöavsnittet i årsredo- 

122

visningen granskas av externa revisorer. Vad det gäller frivilliga initiativ på miljö- och 

hållbarhetsområdet håller SSAB Oxelösund en ganska låg profil. Man har börjat diskutera 

i termer av ”hållbarhet” och ”code of conduct”. 

SSAB Oxelösund och Sveriges miljömål 

Bolaget deltog vid framtagningen av de regionala miljömålen 

och ingår för närvarande i en referensgrupp kring 

länsstyrelsens utvärdering av miljömålen. SSAB har 

dock inte kopplat det egna miljöarbetet till miljömålen 

men de finns som en bakgrundsfaktor när företaget värderar 

sina miljöaspekter. 

Mer att läsa om SSAB Oxelösunds miljöarbete 

SSAB Oxelösunds hemsida (www.ssabox.com). 

SSAB Oxelösund presentation. 

123

Transportindustrin 

124

Sveriges Hamnar 

Det här är Sveriges Hamnar 

Sveriges Hamnar är de svenska hamnföretagens bransch- och arbetsgivareförbund. Förbundet 

är ett forum för samverkan kring branschgemensamma frågor och bistår medlemsföretagen 

med information och kunskap. I externa sammanhang företräder Sveriges 

Hamnar medlemsföretagen genom att: 

Arbeta för utformningen av regelverk och lönebildning på arbetsmarknaden. 

Driva gemensamma branschfrågor såväl på EU-planet som i Sverige. 

Vara representerat i sammanhang där transporternas utformning, dess infrastruktur 

och förutsättningar diskuteras, samt där påverkansmöjligheter finns. 

Bygga starka relationer till intressenterna. 

Vara den gemensamma rösten utåt så att hamnarna och hamnföretagen uppfattas som 

samhällsnyttiga och viktiga för näringslivet. 

Sveriges Hamnar ingår i TransportGruppen där också Biltrafikens Arbetsgivarförbund, 

Bussarbetsgivarna, Flygarbetsgivarna, Motorbranschens Arbetsgivareförbund, Petroleumbranschens 

Arbetsgivareförbund och Sjöfartens Arbetsgivareförbund. Inom Sveriges 

Hamnar finns en miljö- och säkerhetskommitté som behandlar branschgemensamma policyfrågor 

inom områdena miljö, säkerhet och skydd. 

Större delen av Sveriges utrikeshandel går via en hamn 

Sverige har 52 allmänna hamnar som är öppna för kommersiell trafik och ett drygt 100tal 

industrihamnar. Ungefär 85 % av allt importerat och exporterat gods mätt i ton passerar 

hamnarna. Under 2005 gjordes drygt 97 000 fartygsanlöp och totalt lastades och lossades 

137 miljoner ton gods. Samma år reste cirka 32 miljoner människor via hamnarna 

och de största passagerarströmmarna gick via Helsingborg och Stockholm. Den sammanlagda 

omsättningen är ungefär 5,4 miljarder SEK och branschen sysselsätter cirka 4 300 

personer. 

För industrin är hamnarna en integrerad 

del av de globala godsströmmarna. 

Många industrier arbetar 

med ett ”just-in-time” flöde 

av råvaror, delar och färdiga produkter 

och allt mer tillverkning 

sker ”on-demand” – i många fall i 

lågkostnadsländer. Det är viktigt att 

råvaror, material och färdiga produkter lossas, lastas, omlastas, lagras eller skeppas till 

rätt plats i rätt tid. Mycket av godset omlastas mellan transportslagen för vidare transport 

till mottagaren. Det handlar om omlastningar mellan fartyg och lastbil, fartyg och järnväg, 

fartyg och fartyg, men också mellan lastbil och järnväg där godset aldrig passerar 

över kaj. En hamn är därför lika beroende av goda förbindelser till land som till sjöss. 

Intermodala lösningar är kostnadseffektiva och ett miljömässigt bra val av transport. Med 

intermodalitet menas att en transport omfattar flera transportslag och i många fall även att 

godset lastas i en container som kan flyttas mellan transportslagen. De olika hamnföretagen 

är ofta specialiserade och varje godsslag har sina egna behov och kräver sin speciella 

hantering och utrustning: 

Vissa hamnar är specialiserade på godsorienterad färje- och RoRo-trafik (gods som 

rullas på och av fartygen). 

I vissa hamnar dominerar passagerarfärjor och kryssningsfartyg. 

Containerhantering och bulkhantering (spannmål, järnskrot, skogsflis) koncentreras 

till vissa hamnar. 

Oljehamnar finns på strategiska ställen i Sverige. 

Det finns även specialiserade hamnanläggningar för papper och för hantering av 

skogsprodukter, bilar och andra produkter. 

125

Styckegods var mycket vanligt förr men försvinner mer och mer till förmån för den 

rationellare och säkrare containertransporten. 

Sveriges Hamnar och miljön 

Ökat transportarbete i världen 

Det ökande transportarbetet i världen belastar 

miljön negativt på många sätt exempelvis 

genom utsläppen av klimatpåverkande gaser. 

EU driver miljöfrågan och har arbetat fram 

vitboken ”Time to decide” om europeisk 

transportpolitik fram till år 2010. Inom unionen 

vill man satsa aktivt på att bryta sambandet 

mellan välståndsutvecklingen och den 

negativa miljöpåverkan från transportsektorn, 

exempelvis genom: 

Motorvägar till sjöss – Detta innebär att 

styra över trafiken från landtransporter 

till sjötransporter. 

Ökad intermodalitet – Att skapa transportlösningar som bygger på omlastning mellan 

de olika transportalternativen. Arbetet drivs inom EU med hjälp av avgifter och stödsystem. 

De svenska hamnföretagen arbetar nuförtiden med att minska miljöbelastningen av i sin 

egen verksamhet och genom att uppmuntra och påverka andra aktörer. Ser man på hamnarnas 

miljöfrågor i ett historiskt perspektiv låg tyngdpunkten under 1970-talet och de 

kommande årtiondena på fartygens miljöpåverkan. Här följer exempel på åtgärder som 

genomfördes tidigt av hamnföretagen: 

Hamnarna påverkade fartygens miljöprestanda genom att införa lägre avgifter för 

fartyg med segregerade ballasttankar. 

Man skapade differentierade avgifter som baserades på NOx-utsläppen och 

svavelinnehållet i bränslet. 

Hamnarna erbjöd elanslutning i land till passagerarfartygen för att minska luftföroreningarna. 

Myndigheterna skapade lagstiftning mot dumpning av farligt avfall och erbjöd möjligheten 

att lämna avfallet utan särskild avgift i hamnen. Alla svenska hamnar tar 

emot ”sludge” (oljehaltigt spillvatten) från ankommande fartyg. 

Under det senaste årtiondet har hamnarna klassats som tillståndspliktig verksamhet enligt 

miljöbalken. Detta har för vissa hamnar har inneburit en relativt besvärlig och kostnadskrävande 

process. Som ett resultat av tillståndsprövningen och andra drivkrafter har hamnarna 

under samma period arbetat vidare med ett antal olika miljöfrågor, exempelvis: 

Elanslutning från land till lastfartyg bidrar till att minska utsläppen till atmosfären 

från fartygens huvudmotorer. 

Maskinerna i hamnarna har ersatts med nya mer bränslesnåla och miljövänliga utrustningar. 

Miljöbränslen används allt mer och ”ecodriving” i hamnarna blir vanligare. 

Återmatning av elektricitet till kranar och partikelfilter på arbetsmaskiner är andra 

exempel på genomförda åtgärder. 

Gasåtervinning vid lastning av tankfartyg minskar utsläppen av VOC till atmosfären. 

Åtgärder för att minska bullret har genomförts. Andra åtgärder är att kajerna tvättas 

regelbundet för att minska damm från bulkhanteringen. 

Hamnföretagen arbetar för att skapa effektiva och miljömässiga intermodala transportlösningar, 

som syftar till att minska de totala utsläppen och minska trafiken på 

vägnätet. Hamnföretagen bygger också kombiterminaler som möjliggör smidiga växlingar 

mellan transportsätten. 

126


Det totala transportarbetet i världen ökar och de som köper transporter blir allt starkare. 

Kraven på säkerhet och tillförlitlighet genom hela transportkedjan ökar därför. Kunderna 

kräver dessutom snabbare genomloppshastigheter vilket innebär att godset inte får stanna 

utan skall snabbt vidare till nästa transportslag. De tydligaste trenderna som styr utvecklingen 

i hamnarna är: 

Globalisering av företagens produktion vilket gör marknaderna alltmer internationella 

och tillverkning av produkter flyttar till länder med låga produktionskostnader. För 

närvarande ser vi en snabb utflyttning av produktionen till Asien och Östeuropa. Ett 

resultat av detta är att transportarbetet ökar. 

Modularisering vilket innebär enhetstillverkning i moduler på en plats för så snabb 

distribution som möjligt till lokala marknader på andra ställen i världen. Konceptet 

ger stordriftsfördelar för industrin. 

Den fortsatta ”containeriseringen” av transporterna. Industriföretagen håller inte 

längre produkterna i lager utan skapar system där komponenterna ofta tillverkas långt 

från produktionen och måste anlända till fabriken i rätt tid (”just-in-time”). Tillförlitligheten 

och säkerheten är avgörande vilket gör containertransporterna mycket lämpliga. 

De ökar över hela världen och alltfler produkter lastas direkt i containrar. 

Ökande miljökrav. Trycket på en minskad negativ miljöpåverkan från transportarbetet 

ökar och konsumenterna accepterar inte att den vara de handlar bidrar till en sämre 

miljö. Hela transportsektorn måste därför arbeta för att minska miljöstörningarna. 


Miljöbalken 

Hamnverksamhet liksom transporterna till och från 

hamnen måste underordna sig många lagar och regler. 

En del är specifika för Sverige men de flesta har sin 

grund i internationella bestämmelser. Exempel på regelverk 

som i hög grad påverkar hamnföretagens verksamhet 

är: 

Miljöbalken som bland annat reglerar tillstånd för 

miljöfarlig verksamhet. 

ISPS-koden som avser skydd av fartyg och hamnområdet 

mot terrorism. 

Krav på anordningar för avfallshantering i hamnar. 

Olika internationella regler med inriktning på fartygens 

miljöpåverkan. 

Enligt Miljöbalken krävs det tillstånd för att bedriva hamnverksamhet oavsett hur länge 

verksamheten har funnits på platsen. Tillståndskravet gäller alla hamnar med trafik av 

fartyg med större bruttodräktighet än 1 350. Miljöprövningen görs i regel av länsstyrelsen 

som sedan beslutar om villkor för verksamheten. Hamnarna är den enda bransch där Naturvårdsverket 

gett ut en speciell handbok kring prövningen. I samband med tillståndsprövningarna 

av hamnarna uppstod ett antal frågor som behövde klarläggas, exempelvis 

att: 

Begreppet ”allmän hamn” innebär att i princip har alla fartyg rätt att anlöpa hamnen. 

Fartygens miljöpåverkan när de ligger vid kaj anses inte utgöra en del av hamnens 

verksamhet. 

Tekniska och miljömässiga krav på fartyg regleras av IMO:s och EG:s rättsakter. 

Detta påverkar en hamns möjligheter att ställa villkor på fartyg. 

I samband med hamnverksamhet kan olika typer av vattenverksamheter som muddring 

och pålning behöva utföras. För vattenverksamheter ska i regel tillstånd sökas hos miljödomstolen. 

För tippning av muddermassor i vatten krävs det dispens av Naturvårdsverket 

oavsett det är frågan om förorenade massor eller inte. Ett växande problem är på vilka 

127

edömningsgrunder dispens skall medges och för närvarande finns inga riktlinjer för detta. 

Internationella regler 

Hamnföretagens arbete med de indirekta miljöeffekterna från fartygstrafiken påverkas 

framförallt av internationella konventioner och regleringar. Tekniska krav på fartygen 

bestäms av FN:s sjösäkerhetsorganisation (IMO). IMO reglerar även sjöfarten när det 

gäller förorening av havet (MARPOL). För miljön inom Östersjön finns bestämmelser 

utfärdade av HELCOM och inom EU finns ett antal direktiv och förordningar som sätter 

upp gemensamma miljöregler. 


Miljökrav från samhället och kunderna 

Fram till 1990-talet var miljölagstiftningen den viktigaste drivkraften för hamnarnas 

och sjöfartens miljöarbete. Nuförtiden ställer samhället och invånarna allt större 

krav på hamnföretagen vilket har blivit en viktigare drivkraft att genomföra miljöåtgärder. 

En orsak till detta att hamnanläggningarna ofta är belägna nära stadskärnorna 

och att det har blivit allt vanligare att bostadsbebyggelse etableras nära 

hamnområdet. De interna drivkrafterna har också blivit starkare och hamnföretagens 

miljöpolicy omfattar numera inte bara verksamheten utan också transportledet och 

leverantörerna. 

Kundkrav 

Miljökraven ökar från hamnens kunder vilka exempelvis utgörs av rederier, kommuner 

och industrier. Vissa industrier ställer hög miljökrav på sina transporttjänster. 

Ett exempel är skogsindustrin som har som mål är att alla kontrakterade fartyg som 

går i systemtrafik ska drivas med lågsvavliga bränslen. Fartygen ska också vara utrustade 

med katalytisk avgasrening eller likvärdigt system för reduktion av luftföroreningar. 

SCA, Södra och Stora Enso fick ”EU Clean Marine Award 2004” för utvecklingen av 

miljövänliga sjötransportsystem. 


Ungefär 15 av de 55 medlemsorganisationerna 

är certifierade enligt ISO 14001. Ett 30-tal 

företag är kvalitetscertifierade och det är relativt 

vanligt med integrerade system. Erfarenheterna 

av miljöledningssystemet är att det 

underlättade arbetet i samband med tillståndsprövningen 

enligt miljöbalken. I alla 

företagen finns en eller flera miljöhandläggare. 


Hamnarnas miljöarbete beskrivs i separata miljöredovisningar eller som avsnitt i den 

aktuella stadens eller kommunens miljö- och årsredovisningar. Industrihamnarnas miljöarbete 

utgör ofta en del i den miljöredovisning som företaget som äger hamnen ger ut. 

Miljöinformation finns på hamnarnas hemsidor och på Sveriges Hamnars hemsida. Göteborgs 

Hamn och Stockholms Hamnar har prestigefyllda miljöpris som varje år delas ut till 

det företag som har gjort en speciellt berömvärd miljösatsning. Detta uppfattas som viktigt 

både ur miljö- och kommunikationssynpunkt. 

Miljönätverk och konferenser 

Inom branschen förekommer ett miljönätverk och man anordnar bland annat konferenser. 

Det förekommer också nätverk och projekt på EU-nivå. 

128

Sveriges Hamnar och Sveriges miljömål 

Inom ramarna för miljöledningssystemen arbetar de certifierade hamnarna 

med sina egna miljömål. Det är mindre vanligt att man arbetar utifrån benämningarna 

på de nationella miljömålen utan mer i förvissningen om att 

allt miljöarbete påverkar ett eller flera av miljömålen – dock utan att 

fundera alltför mycket över vilket mål. På branschnivå har man inte heller 

drivit frågan med utgångspunkt från de nationella miljömålen. 

Miljömål som berör branschen är exempelvis ”Begränsad klimatpåverkan”, 

”Ren luft”, ”Bara naturlig försurning”, ”Hav i balans”, ”God bebyggd 

miljö” och ”Ett rikt växt- och djurliv”. 

Mer att läsa om Sveriges Hamnarnas miljöarbete 

Sveriges Hamnars hemsida (www.sverigeshamnar.se) 

De svenska hamnarna. En grundbult i Sveriges näringsliv. Presentationsmaterial. 

129

Stockholms Hamnar 

Det här är Stockholms Hamnar 

Stockholm som sjöfartsstad nådde sin storhetstid under åren från slutet av 1800-talet fram 

till mitten av 1950-talet. Som mest fanns det 108 rederier med sammanlagt 356 fartyg 

registrerade i Stockholm. Skärgårdsbåtarna, den lokala godstrafiken och de transatlantiska 

fartygen dominerade länge hamnens verksamhet men efter andra världskriget ändrades 

trafikmönstret. Trafiken till Finland 

blev allt viktigare och nuförtiden går 

två tredjedelar av Finlands export och 

import till Sverige via färjorna till 

Stockholm. Under senare år har Stockholms 

blivit en mycket populär destination 

för internationella kryssningsfartyg. 

Koncernen Stockholms Hamnar består 

av moderbolaget Stockholms Hamn 

AB med de fyra dotterbolagen 

Nynäshamns Hamn AB, Roslagshamnar 

AB (Kapellskärs Hamn), Stockholms 

Hamnentreprenad AB och Nynäshamns 

Mark AB. Moderbolaget är 

ett helägt dotterbolag till Stockholms 

Stadshus AB. Förutom hamnverksamheten 

sköter Stockholms Hamnar också 

drift och underhåll av kajerna i Stockholms innerstad och hamnplaner, ansvarar för 

slussar och broar, upplåter mark och lokaler vid hamnområdena samt reglerar vattennivån 

i Mälaren med slussar och dammluckor. Omsättningen år 2005 var cirka 620 miljoner 

SEK och antalet anställda var ungefär 260. 

Stockholms Hamnar och miljön 

Systematiskt miljöarbete 

Miljöfrågorna i hamnen rör både aktiviteterna i hamnen och fartygens miljöprestanda. 

Viktiga miljöaspekter är exempelvis: 

Emissioner till luft och vatten från maskiner, kranar och fartyg. 

Energiförbrukning i byggnader och utrustningar. 

Uppkomsten av olika typer av avfall från fartyg och verksamheter. 

Risker i samband med transport, hantering och lagring av bränslen och kemiska produkter. 

Buller från fartygen då de är i trafik och ligger vid kaj. Det senare upplevs ibland som 

speciellt störande av de närboende. 

Förorenad mark och förorenade bottensediment. 

130

Sedan många år tillbaks arbetar Stockholms Hamnar systematiskt med miljöfrågorna och 

har nått goda resultat inom ett antal områden. 

År Genomförda miljöåtgärder 

1987 Två anläggningar för elanslutning av Viking Lines fartyg installeras. 

1990 Frivillig överenskommelse med färjerederierna om att de ska använda bunkerolja 

med låg svavelhalt. 

1994 Rabatter till rederier och de som utnyttjar tankfartyg med dubbelt skrov eller botten. 

Syftet var att minska konsekvenserna av en olycka till sjöss eller i skärgården. Idag 

anlöper nästan uteslutande endast fartyg med dubbelt skrov eller botten till Loudden. 

Stockholms Hamnar erhöll 1998 Sjöfartsforums miljöpris för införandet av rabatterna. 

1995 Katalysatorer på fartyg börjar installeras vilket resulterar i att utsläppet av kväveoxider 

minskar. En utveckling som Stockholms Hamnar stödjer genom selektiva hamnavgif- 

ter. 

1997 - Stockholms Hamnar projekterar och bygger anläggningar för att kunna ta emot svart- 

2004 och gråvatten i färjelägena. 

1998 Miljödifferentierade hamnavgifter införs för att stödja och uppmuntra rederierna att 

minska miljöpåverkan. Fartyg som använder bunkerolja med för hög svavelhalt får en 

tilläggsavgift och fartyg som reducerat kväveemissionerna får reducerade avgifter. 

Utsläppen av kväveoxider från den linjebundna trafiken (färjor och containerfartyg) 

till Stockholms hamn minskade med 45 % mellan 1995 – 2001. 

2000 Priset Miljöbojen delas ut av Stockholms hamnar för goda insatser inom miljöområdet. 

Hamnen delar också ut ett Miljöbojsdiplom till fartyg som visat särskilt stort 

engagemang i miljöarbetet. 

2000 - Energibesparande åtgärder som exempelvis nya styrsystem och byte av lysrörsarma- 

2004 turer genomförs. 

2001 Avfallshanteringen från kryssnings- och skärgårdsfartygen har förbättrats genom att 

nya mottagningsstationer har byggts samt att informationsinsatser och andra aktiviteter 

genomförts. Mellan 2001-2003 minskade avfall till deponi från kryssnings- och 

skärgårdsfartygen med 75 procent. 

2002- 

2004 

Två underjordiska avfallsanläggningar byggs för sortering hushållsavfall, metall, wellpapp 

samt färgat och ofärgat glas. Anläggningarna betjänar skärgårds-, mälartrafiken 

och sightseeingbåtarna. 

2003 Hamnen ansluter sig till New Hansa of Sustainable Ports and Cities. I projekt arbetar 

deltagarna med fokus på miljöfrågor som rör sjöfarten i land och till havs. Målet med 

projektet är att underteckna ett ”Memorandum of Understanding” för en hållbar maritim 

policy i Östersjön. 

2004 Avfallshanteringen samordnas med ett trettiotal verksamheter inom området. Projekt 

har i första hand höjt sorteringsgraden samt optimerat hantering och transporter av 

avfallet. Mellan 2001-2003 minskade hamnens eget avfall till deponi med 67 procent. 

2004 Tre oljepannor skrotas och ersätts av två moderna oljepannor. Åtgärden beräknas ge 

en besparing på minst 10 procent. Under året har Stadsgårdsterminalen byggts ut 

från 1000 till 4500 m 2 och en bergvärmepump har installerats. Den tidigare uppvärmningen 

av Stadsgårdsterminalen skedde med luftburen direktverkande el och byggnaden 

kyldes med eldriven kylmaskin. Genom att installera bergvärmepumpen kommer 

byggnaden att kunna värmas med samma mängd el som tidigare trots att den 

uppvärmda ytan har ökat med 350 procent. 

2004 Stockholms Hamnar erhåller ”European Clean Marine Award 2004” för arbetet med 

att minska utsläppen från fartygen. 

2004 Hamnen certifieras enligt ISO 14001. 

2005 Miljöbojen 2005 gick till Wallenius Marine för deras arbete med att minska fartygens 

miljöpåverkan. Kryssningsfartygen Jewel of the Seas och Constellation fick årets 

Miljöbojsdiplom för användning av lågsvavligt bränsle och minskade kväveoxidutsläpp. 

Stockholms Hamnar fick anslag ur ”miljömiljarden” för att utveckla möjligheterna 

till elanslutning av fartyg i hamn och för ett snöhanteringsprojekt. 

2006 Utsläppen av SOx samt NOx från den reguljära fartygstrafiken har reducerats med 60 

respektive 40 procent sedan 1995 trots en trafikökning om 4 procent. Detta är resultatet 

av hur hamnens miljödifferentierade hamnavgifter bidrar till minskade utsläpp. För 

ett utvalt fastighetsbestånd har användningen av fossila bränslen minimerats med 16 

procent mellan 2004 och 2006. Elanslutningen för trafiken på Tallin är utförd. 

Stockholms Hamnars miljöarbete går vidare med att utveckla ekonomiska incitament för 

miljöfrämjande åtgärder, att samverka med kunder och transportbranschen, att öka kunskapen 

inom forskning och utveckling samt utveckla miljöpriser. 

131


Hamnarnas roll i logistiksystemet är en viktig framtidsfråga och inom Stockholms Hamnar 

pågår exempelvis förberedelser för projektering av en ny ro-ro- och containerhamn i 

Stockholm-Nynäshamn, Norviksudden. Ur klimatsynpunkt kan fartygstransporter ses som 

mer fördelaktiga än landsvägstransporter då koldioxidutsläppen per transporterat ton gods 

är lägre. Vad det gäller utsläppen av kväveoch 

svaveloxider är sjöfarten för närvarande 

överlägsen landtransporterna men efterhand 

som lastbilarnas utsläpp minskar blir fördelarna 

allt mindre. En frågeställning som blivit 

alltmer aktuell rör eventuella hälsoeffekter av 

utsläppen av ultrafina partiklar från fartygen 

och landtransporterna till och från hamnarna. 

Vidare kommer energifrågorna fortsatt att ligga 

högt på agendan i framtiden och man kan 

förutspå fortsatta diskussioner kring hamnområdenas 

samspel med andra funktioner i samhället, 

exempelvis bostadsbebyggelse. 


Miljöbalken 

Sedan Miljöbalken infördes är alla hamnar i Sverige som kan ta emot fartyg av en viss 

storlek klassade som miljöfarliga verksamheter. Hamnarna måste därför söka tillstånd till 

verksamheten senast vid utgången av 2006. Vad det gäller de olika hamnarna inom bolaget 

Stockholms Hamnar är man inne i olika stadier av prövningsprocessen. Erfarenheterna 

av prövningarna är att de tar lång tid samt att det råder osäkerheter om hur Miljöbalken 

ska tolkas och tillämpas i hamnverksamheterna. Hanteringen av Miljöbalken kräver också 

mer administrativa och juridiska resurser än tidigare. 

Differentierade hamnavgifter ger miljöeffekter 

Stockholms hamn är en allmän hamn och har därmed i princip skyldighet att upplåta kajplatser 

till fartyg som uppfyller vissa internationella normer och krav. Hamnen kan inte 

förbjuda ett fartyg att komma till hamnen om de uppfyller dessa normer. Man använder 

istället andra styrmedel för att fartygen skall uppfylla högre ställda krav. Ett sätt att påverka 

fartygens utsläpp av svavel och kväveoxider är att koppla hamnavgiftens storlek till 

emissionerna. Hamnavgiften verkar som incitament för fartygen att själva aktivt arbeta 

med att reducera emissionerna. Hamnen arbetar också aktivt för att alla fartyg som trafikerar 

Stockholm ska ha dubbelt skrov eller botten genom bland annat lägre hamnavgifter. 

Man tillämpar också olika taxor för sorterat och osorterat avfall från fartygen. Differentierade 

hamnavgifter har alltså visat sig framgångsrika och åstadkommer miljöförbättrande 

åtgärder. 


Vilja till ständiga förbättringar 

Ägarnas och ledningens ambitioner på miljöområdet utgör en viktig 

drivkraft för miljöarbetet. I ett historiskt perspektiv riktades det 

tidigt ett kraftigt tryck mot hamnen från exempelvis Skärgårdsmiljöföreningen. 

Föreningen pekade på riskerna med oljetransporterna 

genom skärgården och färjornas påverkan på miljön vilket väckte en 

betydande opinion. Hamnen insåg därför tidigt att det var viktigt att 

angripa miljöfrågorna på ett systematiskt sätt och skapa förtroende i 

omgivningen. Kundkrav och miljölagstiftningen är exempel på andra drivkrafter som 

blivit allt tydligare på senare år. 

132


Miljöchefen sitter i bolagets ledningsgrupp och miljöfrågorna är integrerade i hamnens 

verksamhetssystem, affärsprocesser och affärsplanering. Stockholms Hamnar har infört 

ett verksamhetssystem som beskriver hela företaget i processform. Systemet kallas 

STHIL (Stockholms Hamnars Integrerade Ledningssystem) och är certifierat enligt kvalitetsstandarden 

ISO 9001 och ISO 14001. Verksamhetssystemet säkerställer bland annat 

att kvalitetsoch miljöarbetet genomförs på ett systematiskt och effektivt sätt och att ledningen 

arbetar med ständiga förbättringar som mål. En intressant komponent i miljöledningssystemet 

är att hamnen försöker ange en kostnad för varje avvikelse. Kopplingen 

mellan kvalitet, miljö och ekonomi blir därför i en hel del fall mycket tydlig. 


Förutom de årliga miljörapporterna till tillsynsmyndigheterna lämnar Stockholms Hamnar 

fyllig miljöinformation på hemsidan, i broschyrer och kundtidningen samt som ett 

eget avsnitt i årsredovisningen. Många av de anställda känner sig som ”miljöambassadörer” 

och kommunicerar miljöarbetet i olika sammanhang. ”Alla pratar miljö ur sitt perspektiv”, 

konstaterar miljöchefen. Hamnen deltar också i nationella och internationella 

sammanhang och kommunicerar därmed miljöfrågorna i olika forum. 

Miljöbojen 

Även hamnens miljöpris Miljöbojen bidrar till att sprida miljöambitionerna till kunder 

och andra intressenter. Miljöbojen presenteras på följande sätt: ”Stockholms Hamnar 

bedriver ett aktivt miljöarbete med det övergripande målet att i all verksamhet ta hänsyn 

till miljön och därmed bidra till en hållbar utveckling inom sjöfartens område. Ett delmål 

i koncernens verksamhetspolicy är att verka för att sjöfarten på koncernens hamnar successivt 

blir miljövänligare. Från och med år 2000 belönar därför Stockholms Hamnar 

goda miljöinsatser inom sjöfarten genom utmärkelsen Miljöbojen. Syftet är att uppmärksamma 

det miljöarbete som bedrivs inom sjöfartens område på Östersjön. Marknadens 

krav på miljöhänsyn på transporter blir allt högre och miljöarbetet 

alltmer betydelsefullt, inte minst ur ekonomisk synvinkel. 

Miljöbojen delas ut till en person, organisation, företag 

eller myndighet som genom sitt arbete har bidragit till en betydande 

miljöförbättring inom sjöfarten och/eller ökat uppmärksamheten 

kring sjöfartens miljöarbete. Miljöbojen tilldelas någon 

som genom sitt arbete särskilt har utmärkt sig på miljöområdet 

genom att: 

Skydda miljön, genom exempelvis minskade utsläpp av 

svavel- respektive kväveoxider, minskade utsläpp av svartoch 

gråvatten, minskad bullerpåverkan eller liknande insatser. 

Öka kunskapen om och engagemanget för miljöarbetet i 

sjöfarts- och hamnsammanhang.” 

Hamnen delar också ut ett Miljöbojsdiplom till fartyg som gjort någon speciell insats på 

miljöområdet. 

Stockholms Hamnar och Sveriges miljömål 

I miljöledningssystemet utvärderar hamnen direkta och indirekta miljöaspekter. Bedömningen 

av vad som anses som betydande baserar sig bland annat på de nationella, regionala 

och lokala miljömålen samt en kvantifiering av aspekternas omfattning, exempelvis 

lokal eller global miljöpåverkan. Med hjälp av ett poängsystem vägs de olika kriterierna 

och för varje miljöaspekt relateras till Sveriges miljömål. Berörs miljöaspekten av flera 

olika miljömål får den ett högre poängtal i värderingen. Summan av de olika viktningarna 

ger en prioriteringslista av vilka aspekter som målsätts. Stockholms Hamnar anger årliga 

miljömål som är integrerade i affärsplaneringen och verksamhetssystemet. För år 2006 

hade man exempelvis satt som mål att utsläppen från färjorna och containerfartygen av 

133

svaveloxider och kväveoxider skulle minska med 10 respektive 20 procent jämfört med 

2001. Energiförbrukningen för uppvärmning skulle minska med 10 procent för vissa 

byggnader. 

Miljömålen har också hanterats i olika tillståndsärenden där hamnen har gett samlade 

bedömningar av hur miljömålen påverkas av verksamheten. Stockholms Hamnar har alltså 

tagit till sig Sveriges miljömål och använder dem som en vägledande kompass i miljöarbetet. 

Man har uppfattningen att målen blir mer drivande när de bryts ner till regional 

nivå. Dessutom anser hamnen att det skulle vara fördelaktigt att ett mindre antal mål prioriteras 

och att det anges vilka av målen som för närvarande är viktigast för nationen Sverige. 

Mer att läsa om Stockholms Hamnars miljöarbete 

Stockholms Hamnars hemsida (www.stockholmshamn.se). 

Stockholms Hamnars årsredovisning 2005. 

Östersjöns största mötesplats. Fakta om Stockholms Hamnar. 

134

Varbergs hamn 

Det här är Varbergs hamn 

Sjöfarten har alltid haft stor betydelse för Varberg och tillgången till en hamn har påverkat 

hur staden vuxit fram och utvecklats. Fram till 1800-talet fick fartygen ankra på redden 

då det inte fanns någon egentlig hamn. Första delen av den nuvarande hamnen byggdes 

i mitten av 1800-talet och idag är Varbergs hamn utrustad för att kunna hantera 

många olika godsslag. Hamnen består av de två delarna Farehamnen och Industrihamnen. 

Varbergs hamn har byggts ut efterhand för att kunna hantera mer gods och större fartyg. 

Den senaste större utbyggnaden var en djuphamn med 11 meters vattendjup och under 

2003 invigdes en 160 meter lång förlängning 

av Farehamnen. Totalt finns det nu 

430 meter kaj med 11 meters vattendjup. 

Hamnen är förbunden med Västkustbanan 

via järnvägsspår. Ökad omsättning och 

tillkomst av nya godsslag gör att ytterligare 

utbyggnad av hamnen planeras. 

Varbergs hamn tillhör Varbergs kommun 

och administreras av Hamnförvaltningen. 

Den operativa verksamheten drivs av två 

olika bolag, nämligen bolaget Terminal 

West som ägs till 100 procent av Varbergs 

kommun, samt det privatägda bolaget Stena 

Line. Terminal West har cirka 75 

medarbetare och förfogar över en maskinpark 

på 10 kranar och 35 gaffeltruckar och maskiner. Man har tillgång till 130 000 m 2 

upplagsplatser och 60 000 m 2 magasinsutrymme. Terminal West hanterar över en miljon 

ton gods per år och är Sveriges största exporthamn för sågade trävaror. Stena Line driver 

färjeläget som ligger i den södra delen av Industrihamnen. Rutten Varberg till Grenå i 

Danmark etablerades år 1960 och trafikeras av Stena Line Scandinavia AB. Färjan Stena 

Nautica har kapacitet för 300 personbilar eller 66 långtradare samt 900 passagerare. Färjan 

har två avgångar per dag till Grenå och transporterar cirka 600 000 ton gods per år. 

Varbergs hamn och miljön 

Många miljöåtgärder har genomförts 

Miljöarbetet i Varbergs hamn omfattar aspekter som direkt rör aktiviteterna i hamnen och 

indirekt fartygens miljöprestanda. Fartygen är naturligtvis svårare att påverka men hamnens 

uppfattning är att ekonomiska styrmedel är och har varit viktiga. Exempel på detta är 

differentierade hamnavgifter där lägre utsläpp av kväve- och svaveloxider premieras, 

samt att oljehaltigt avfall (sludge) får lämnas utan avgift. Varbergs hamn har identifierat 

ett antal betydande miljöaspekter. Här följer några exempel på aspekter och åtgärder: 

Fartygsavfall. Exempel på åtgärder är en mottagningsanläggning för sortering av 

avfall och krav på sortering av allt avfall. För att förbättra fartygens källsortering ser 

hamnen till att det finns utrustning och en person som bistår besättningen att sortera. 

En reningsanläggning för sludge har installerats vilket resulterar i att mängden farligt 

avfall som lämnas till behandling blir mindre. 

Avgaser från maskiner. Här har hamnen övergått till miljödiesel och nya maskiner 

förses med avgasrening. Tomgångskörningen har minskat och alla nya fordon har 

bättre miljöprestanda än de gamla. Även de nya kranarna har motorer som är bättre ur 

miljösynpunkt. 

Buller. Effektivare bullerdämpning tillämpas i nya maskiner. 

Avloppsvatten. Oljefilter i samtliga dagvattenbrunnar vid planen i anslutning till kranoch 

truckverkstaden. 

135

Energi. Användningen av olja och gas för uppvärmning har ersatts med pellets. Rörelsevakter 

och timers har installerat för att minska belysningens elförbrukning. 

I företagets miljöledningssystem finns en förteckning över de miljöförbättrande åtgärder 

som genomförts sedan 1999. Förteckningen omfattar ett drygt femtiotal större och mindre 

åtgärder. 


De framtida miljöfrågorna har både lokal och global 

karaktär. Lokala frågor som buller, utsläpp till 

luft och olika synpunkter på hur hamnområdet 

skall utnyttjas är viktiga på det lokala planet. På 

liknande sätt som i många andra hamnområden vill 

stadsplanerarna i Varberg flytta bostäder så nära 

vattnet som möjligt. Risken för konflikter med 

hamnens verksamheter är uppenbara. Ur det globala 

perspektivet blir energioch klimatfrågorna allt 

viktigare för hamnen. 


Miljöbalken 

Enligt Miljöbalken krävs det numera tillstånd för 

att bedriva hamnverksamhet. Varbergs hamn har 

uppfattningen är att det föreligger många olikheter 

i de lokala och regionala myndigheternas sätt att 

behandla hamnarnas tillståndsansökningar. I vissa 

hamnar har man angivit orimliga villkor, exempelvis krav på att elansluta båtar som inte 

har de tekniska förutsättningar för detta. De svenska hamnarnas ansökningar har därför 

resulterat i ett antal överklaganden till Miljödomstolarna. 

Varbergs hamn genomförde själv sin ansökan men tog in en extern konsult i samband 

med miljökonsekvensbeskrivningen. Bland annat för att få hjälp med att utreda utsläppen 

av kväveoxider. Tillståndärendet drog ut på tiden och olika åsikter om hur produktionsvolymen 

skulle anges gav upphov till diskussioner mellan hamnen och länsstyrelsen. Den 

lokala miljöförvaltningen var ganska negativ till ansökan men så småningom fick Hamnförvaltningen 

miljötillståndet. Bullergränsvärdet upplevs som krävande då normen för 

nyetablerad industri skall gälla. Hamnen får dock överskrida nattvärdet 10 gånger per år. 

Ett annat problem med lagstiftningen är på vilka bedömningsgrunder dispens för deponering 

av muddringsmassor skall medges. För närvarande finns det inga riktlinjer för detta. 


Vilja till ständiga förbättringar 

Under 1980- och 1990-talet påverkades hamnens miljöarbete av den generella miljölagstiftningen 

och det var först senare som hamnarna blev klassade som tillståndspliktig 

verksamhet. Miljölagstiftningen roll som drivkraft är naturligtvis viktig, men de egna 

ambitionerna och personalens intresse är också viktiga i sammanhanget. Dessutom har 

miljökraven från hamnens kunder blivit alltmer betydelsefulla. Varbergs hamn anser att 

man har fått en del affärer som ett resultat av att hamnen kan uppvisa ett strukturerat kvalitets- 

och miljöarbete. Miljöledningssystemet fungerar både som en morot och piska och 

kravet på att ständiga förbättringar skall genomföras och dokumenteras driver på miljöarbetet. 


Kvalitets- och miljösystemet hos Terminal West AB är tredjepartscertifierat av Lloyds 

Register Quality Assurance (LRQA), vilket innebär att arbetsrutinerna följer de krav som 

136

ställs i ISO 9000 och ISO 14001. Ledningssystemen som infördes under mitten och slutet 

av 1990-talet ger en bra struktur åt kvalitetsoch miljöarbetet. Numera är systemen integrerade 

och väl förankrade i verksamheten. Som inom många andra organisationer fanns 

det i början av projektet viss motvind mot att införa standardiserade ledningssystem. Det 

var det vissa som ansåg att det hela skulle bara kosta pengar och öka byråkratin. Terminal 

West fick dock ekonomiskt bidrag till att komma igång och efterhand visade det sig att 

ledningssystemen gav många fördelar. Systemen är också viktiga då det gäller att möta 

kundernas krav. 


Hamnen lämnar en årlig miljörapport till tillsynsmyndigheten. Miljöfrågorna omnämns 

kortfattat i årsredovisningen för Terminal West. Varbergs kommun och Terminal West 

ger relativt begränsad information om miljöarbetet på sina hemsidor. Varbergs hamn 

deltar i branschföreningen miljönätverk. Här kommunicerar man erfarenheterna från miljöarbetet 

till de andra medlemmarna i nätverket. 

Varbergs hamn och Sveriges miljömål 

Inom ramarna för miljöledningssystemet sätter 

Terminal West upp långsiktiga och kortsiktiga 

miljömål. Företaget har satt mål inom följande 

områden: 

Minska utsläppen till luft. 

Minska energiförbrukningen. 

Förbättra avfallshanteringen. 

Förbättra arbetsmiljön. 

Olika korta mål som rör miljöcontainern, 

verkstadens miljöfrågor, filter till dagvattenbrunnar 

och annat. 

Sveriges miljömål är kända men tillämpas inte i 

verksamheten. Man ser dock en framtida möjlighet 

att hänvisa till dem i miljöledningssystemet. Vad det gäller Hallands miljömål finns 

det ett mål kring muddring som berör Varbergs hamn. Ett område där hamnen tidigare 

bruka lägga muddermassor är klassat som riksintresse för fisket. 

Mer att läsa om Varbergs hamns miljöarbete 

Terminal West hemsida (www.terminalwest.se). 

Terminal West årsredovisning 2005. 

137

Verkstadsindustrin 

138

Teknikföretagen 

Det här är Teknikföretagen 

Teknikföretagen representerar mer än 3 200 teknikföretag med sammanlagt mer än 300 

000 anställda i Sverige. Utöver detta har företagen många medarbetare i andra länder. 

Svenska teknikföretag omsätter tillsammans nästan 800 miljarder SEK och av Sveriges 

export på cirka 1300 miljarder SEK står 

medlemmarna i Teknikföretagen för 

ungefär hälften. Teknikföretagen har 

definierat fyra områden som anses som 

speciellt viktiga att arbeta med för företagen 

i branschen: 

Vi måste vinna kampen om investeringarna 

– En liten hemmamarknad, 

det geografiska läget och en liten valuta 

är nackdelar för teknikföretag i 

Sverige. Därför måste andra konkurrensvillkor vara avsevärt bättre för avkastning 

och utveckling. 

Vi måste vinna de unga – Teknikföretag i Sverige kan bara vara av världsklass om 

unga människor satsar på att bli bland de främsta inom forskning och utveckling. Det 

är avgörande att Sverige håller hög internationell klass på sina teknikutbildningar. Då 

kan vi få fler att välja teknikutbildning. 

Det måste löna sig att arbeta – Välfärden kan bara öka i Sverige om antalet arbetade 

timmar gör det. Teknikföretagen behöver ett stort arbetskraftsutbud. För att skapa 

detta krävs regelförenklingar som skapar flexibilitet på arbetsmarknaden och öppnar 

gränserna för arbetskraft. 

Sverige måste satsa mer på industrirelevant forskning och utveckling – För att behålla 

världsledande företag i Sverige måste vi bedriva forskning av internationell toppklass. 

Både globala koncerner och små teknikföretag 

Branschen utgörs av ett tiotal stora koncerner med tusentals anställda och ett stort antal 

mindre företag. De olika företagen sysslar exempelvis med telekommunikation, metallindustri, 

elektronik, industrimaskiner, datateknik, elkraft, instrumentteknik, optik och bilar. 

Bransch Antal medarbetare 

Verksamheter 

Instrumentindustri 22 000 Medicinska instrument och instrument för mätning, provning och 

styrning. 

Elmaskiner, elapparatur 24 000 Generatorer, transformatorer, byggelektriska produkter, elmotorer, 

och kontorsmaskiner 

elkablar, batterier, belysning samt elsystem till motorfordon. 

Maskinindustri 93 000 Pumpar, kompressorer, kranar, ventiler, kullager, axlar, truckar, 

hissar, värmeväxlare, ventilationsutrustning, skogs- och jordbruksmaskiner, 

maskindrivna handverktyg, verktygsmaskiner, 

livsmedelsmaskiner samt vitvaror. 

Metallvaruindustri 74 000 Byggmetaller, tankar, cisterner, spikar, skruvar, bultar och verktyg. 

Motorfordonsindustri 80 000 Personbilar, bussar, lastbilar, motorer och växellådor. 

Tele- & elektronikindustri 25 000 Teleutrustning och elektroniska komponenter. 

Övriga transportmedel 18 500 Flygplan, fartyg, rälsfordon och cyklar. 

Teknikföretagen och miljön 

Branschföreningen samordnar och påverkar 

Branschföreningen bevakar miljöfrågorna ur ett nationellt och internationellt perspektiv 

och underlättar både för de stora och små företagen genom att tillhandahålla analysverktyg, 

hjälpmedel och rådgivning. Branschföreningens miljöspecialister bevakar och påverkar 

utvecklingen av regelsystem inom miljöområdet samt företräder medlemsföretagen 

139

inför myndigheter, politiker och andra beslutsfattare. Samarbetet med medlemsföretagen 

sker exempelvis i kommittéer och arbetsgrupper. 

Många olika miljöaspekter berör teknikföretagen 

Ur miljösynpunkt är teknikföretagen (verkstadsföretagen) en heterogen bransch. Den 

innehåller allt från betydande industriella anläggningar till företag med ett litet antal anställda. 

Många företag började uppmärksamma miljöfrågorna under 1960-talet och 

genomförde åtgärder för att begränsa utsläppen till luft och vatten. Införandet av Miljöskyddslagen 

år 1969 drev på miljöarbetet och i samband med att ett antal anläggningar 

tillståndsprövades genomfördes ytterligare åtgärder på miljöområdet. Några företag utsattes 

för kampanjer från miljöorganisationer vilket på olika sätt påverkade miljöarbetets 

inriktning. Exempel på traditionella miljöaspekter som uppmärksammades under 1970och 

1980-talen var utsläpp av lösningsmedel, buller, markföroreningar, risker med kemiska 

produkter och utsläpp till vatten. 

De flesta av miljöaspekterna är fortfarande aktuella för företagen i branschen men installationer 

av reningsanläggningar, substitution av klorerade lösningsmedel, användning 

vattenbaserade målningstekniker, avfettning utan lösningsmedel, och många andra åtgärder, 

har resulterat i att miljöbelastningen från produktionen har minskat. I många fall kan 

numera utsläppen från de industriella anläggningarna beskrivas som marginella. Under de 

senaste 30 åren har företagen också genomfört många åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. 

Det är inte ovanligt att förbättringar i 

arbetsmiljön, exempelvis ersättning av farliga 

kemikalier, även resulterat i en förbättrad 

miljösituation. 

Under 1990-talet förflyttades tyngdpunkten 

från anläggningarna till de indirekta miljöaspekterna. 

Frågor som blev alltmer aktuella 

var: 

Produkternas miljöegenskaper. 

Miljöeffekter av energianvändningen. 

Transporternas miljöpåverkan. 

Miljö- och arbetsmiljöförhållanden hos 

underleverantörerna. 

Som ett resultat av globaliseringen har frågor 

som rör CSR och hållbar utveckling har fått allt större uppmärksamhet bland teknikföretagen. 

Flera företag genomför exempelvis miljörevisioner hos underleverantörer i olika 

länder. Många av företagen i branschen kan anses som föregångare på miljö- och hållbarhetsområdet, 

exempelvis Volvo, Elektrolux, ABB och TetraPak. 



Miljölagstiftningen en viktig drivkraft för företagens miljöarbete men även andra styrmedel 

har betydelse. Branschen anger deponiavgiften för avfall som ett bra styrmedel som 

motiverade investeringar i ny teknik. Införandet av Miljöbalken uppfattas både positivt 

och negativt. Som negativt anges exempelvis: 

Att det fortfarande finns utrymme för tolkningar vilket kan resultera i långsammare 

handläggning och ovilja från myndigheten att ta beslut. 

Långsam handläggning som kan försvåra beslut om investeringar och lokalisering av 

verksamheter. 

Många företag blir alltmer beroende av juridisk expertis i miljöfrågor. 

Teknikföretagen framhåller att internationell harmonisering av lagstiftning är viktig. 

140


Kundkraven och energifrågorna har blivit allt viktigare 

En allmän uppfattning i branschen är att kundernas krav är en av de viktigaste drivkrafterna 

på miljöområdet. Detta gäller både industriella kunder och köpare av konsumentprodukter. 

Andra viktiga drivkrafter är prisutvecklingen på energiområdet som driver på 

energieffektiviseringen av produktionsanläggningarna och användning av alternativa 

energikällor. Högre 

energipriser påverkar 

också utvecklingen av 

mer energieffektiva konsumentprodukter 

och de 

senaste årens framsteg 

för ”miljöbilar” är ett 

exempel på detta. 

Miljölagstiftningen är 

fortsatt viktig och under 

2000-talet har EU infört lagstiftning med tydligt fokus på produkter och avfall. ELVdirektivet, 

RoHS, REACH och EUP är några exempel på sådan lagstiftning. Resultatet är 

i att teknikföretagen måste ta alltmer hänsyn till produkternas hela livscykel. I många fall 

förs lagkraven vidare i leverantörskedjan och teknikföretagen ställer därför olika typer av 

krav på sina underleverantörer. Redan för mer än 10 år sedan införde Volvo ett system 

med förteckningar över ämnen som var belagda med olika typer av restriktioner. Sådana 

initiativ får ett stort genomslag i produktutvecklingen hos underleverantörerna. 


Många av större teknikföretagen var tidigt ute med att införa miljöledningssystem enligt 

kraven i ISO 14001. Företag som exempelvis ABB och Volvo lever i en ”standardiseringskultur” 

och miljöledningssystem uppfattas därför som en naturlig del i verksamheten. 

ABB kan betraktas som pionjärer vad det gäller miljöledningssystem och tog ett strategiskt 

beslut att certifiera samtliga sina anläggningar. Miljöledningssystem har efterhand 

införts i teknikföretagen och erfarenheterna av systemen är goda. Även energiledningssystem 

och ledningssystem för arbetsmiljöfrågor har införts eller är på väg att införas i ett 

antal företag. Branschföreningen ger stöd åt företagen exempelvis via utbildningar i miljöledning 

och miljölagstiftning. Branschen har under senare år engagerat sig i samarbetsprojektet 

”Effektivare miljöledningssystem”. 

Det finns miljösamordnare vid många av företagen i branschen. Vid mindre företag kombineras 

oftast miljöarbetet med andra arbetsuppgifter. De större företagen har miljöstaber 

och miljöspecialister men intrycket är att miljöfrågorna har förflyttats ut i organisationerna. 

Konstruktörer, utvecklare, produktionschefer och andra har på ett annat sätt än tidigare 

integrerat miljöfrågorna med sina ”vanliga” arbetsuppgifter. 


Ett antal teknikföretag kommunicerar sitt miljöarbete i form av miljö- eller 

hållbarhetsredovisningar och/eller via Internet. Vidare driver både enskilda företag och 

branschen projekt som rör livscykelkostnader, certifierade miljövarudeklarationer, 

effektivare materialutnyttjande, säkrare kemikaliehantering, teknikspridning och 

energieffektivitet. 

141

Teknikföretagen och Sveriges miljömål 

Teknikföretagen anser att Sveriges miljömål har skapat en gemensam plattform för myndigheterna. 

Detta uppfattas som positivt ur näringslivets perspektiv då man kan se samordningseffekter, 

nätverksbyggande och bättre uppföljning hos myndigheterna. Miljömålen 

ger vägledning i ett längre tidsperspektiv men branschen anser att kombinationen av 

lagstiftning, frivilliga åtgärder, teknikutveckling och marknadskrafter är det som även 

fortsättningsvis driver miljöarbetet framåt. Mer än 90 procent av teknikföretagens produkter 

går på export och det internationella perspektivet på miljöarbetet är därför mycket 

viktigt. Bättre harmonisering av svensk lagstiftning och de svenska miljömålen med internationella 

regelverk och åtaganden anses som nödvändigt. 

Många av de aktiviteter på miljöområdet som genomförs leder i samma 

riktning som miljömålen men målen anses svåra att relatera till i vardagen för 

ett enskilt företag. Det politiska språket (”myllrande våtmarker”) stämmer inte 

så väl överens med språkbruket i näringslivet. Miljömålen har inte fått den 

genomslagskraft som leder till att företagen genomför ytterligare åtgärder på 

miljöområdet. Branschföreningen framhåller att Naturvårdsverkets ”miljöhot” 

var lättare att hantera för ett företag. Många företag använde exempelvis sig 

av hoten när man identifierade miljöaspekterna i miljöledningssystemet. De 

nationella miljömålen tas upp i utbildningar som Teknikföretagen anordnar. 

Flera av miljömålen berör Teknikföretagens processer och produkter, 

exempelvis ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Ren luft”, ”Bara naturlig 

försurning”, ”Giftfri miljö”, ”Skyddande ozonskikt” och ”God bebyggd 

miljö”. 

Mer att läsa om Teknikföretagens miljöarbete 

Teknikföretagens hemsida (www.teknikforetagen.se). 

Sveriges viktigaste företag. Informationsbroschyr Teknikföretagen. 

142

BT Products 

Det här är BT Products 

BT ägs sedan år 2000 av Toyota Industries Corporation och ingår numera i Toyota Material 

Handling Group (TMHG). TMHG är världsledande leverantör av truckar och materialhanteringstjänster. 

Produktionsanläggningar finns i Japan, USA, Canada, Frankrike, 

Italien och Sverige. Vid BT Products produktionsanläggningar i Mjölby, som är gruppens 

största utanför Japan, utvecklas och tillverkas eldrivna lagertruckar och manuella handtruckar. 

BT Products och miljön 

Minskad miljöpåverkan från produktionen 

BT Products miljöpolicy slår fast att bolaget ska sträva efter att minimera miljöpåverkan 

från produkterna och verksamheterna. Hanteringen av miljöfrågorna vid produktionsanläggningen 

i Mjölby följer en liknande utveckling som vid andra tillverkande industrier i 

Sverige. Miljöskyddslagen fick stort genomslag under 1970-talet och frågor kring exempelvis 

lösningsmedel och CFC uppmärksammades. BT Products fasade efterhand ut CFC, 

trikloretylen, lösningsmedelsbaserad målning och introducerade vattenbaserad förbehandling 

samt pulvermålning. Under 1990-talet har man gått vidare med åtgärder för att minska 

miljöpåverkan från produktionsanläggningen, exempelvis har företaget i huvudsak 

slutit sitt avloppssystem från målningsanläggningar – inom division Powered Trucks – 

genom att installera en indunstningsanläggning. Under 1990-talet blev produkternas miljöpåverkan 

alltmer intressant och BT Products arbetar sedan ett antal år med miljöanpassad 

produktutveckling. 

Miljöanpassad produktutveckling 

BT Products arbetar med miljöanpassad produktutveckling och tar fram miljödeklarationer 

enligt ISO 14021 (Typ II, dvs egendeklarationer). Nya produkter miljödeklareras där 

deklarationerna består av de tre delarna tillverkning, användning och skrotning. 

Under ”tillverkning” i miljödeklarationen redovisar företaget aspekter som rör energiförbrukning, 

utsläpp och avfall. BT Products prioriterar också sortering och återvinning 

av avfall samt avveckling av farliga ämnen. Bolaget tillämpar Volvos ”svarta 

och grå listor” och har transformerat dem till interna standarder. 

143

Under ”användning” i miljödeklarationen beskrivs utsläpp, oljeförbrukning och reservdelsanvändning 

när produkterna används. Bolagets lagertruckar har batterier som 

energikälla, vilket inte medför några utsläpp och med en begränsad 

påverkan på den lokala miljön från alstringen av elektricitet. 

Den tredje delen av miljödeklarationen rör ”skrotning”. Stål utgör 

drygt 90 procent av materialet i en truck. Stålet är helt 

återvinningsbart. Även de andra delarna av truckarna är till 

övervägande delen återvinningsbara. 


Verksamheten i Mjölby växer och det är därför viktigt ur ett 

framtidsperspektiv att tillståndsansökningarna enligt Miljöbalken 

drivs effektivt både från företagets och myndigheternas sida. Andra 

framtidfrågor rör bland annat energianvändningen och energikostnaderna. 

Sedan mitten av 1990-talet har företaget arbetat med olika 

åtgärder som rör energieffektivisering men den senaste tidens 

diskussioner kring klimatpåverkan har gjort frågorna än mer aktuella. Inom 

ramarna för sitt miljöledningssystem arbetar BT Products med indirekta aspekter, 

exempelvis leverantörernas påverkan och där miljöcertifiering av leverantörer och entreprenörer 

är en viktig fråga. Vidare prioriteras miljöhänsyn i transportarbetet. Miljöanpassad 

produktutveckling – inklusive avveckling av farliga ämnen – är viktigt för bolaget 

och kommer att fortsätta att vara mycket betydelsefull fråga. 


Miljöbalken 

BT Products inbjuder till regelbundna samrådsmöten för att 

samverkan med tillsynsmyndigheten ska ske så smidig som 

möjligt. Ungefär fyra gånger per år går man genom olika ärenden 

vilket innebär att myndigheten tidigt blir informerad. Det 

har visat sig att detta kortar ner myndighetens tid att ta beslut i 

olika ärenden. Företaget är också öppet för att diskutera eventuella 

incidenter. BT Products har sedan år 2000 tillstånd för 

verksamheten enligt miljöbalken. Därefter har bolaget fått två 

beslut angående ändringar av verksamheten och är för närvarande, 

enligt överenskommelse med Miljöprövningsdelegationen, 

inne i en omprövning av verksamheten. 

Avgiften för blybatterier är ett annat styrmedel som påverkar 

BT Products. Här har företaget en överenskommelse med Naturvårdsverket 

om nyttan med att anpassa tillämpningen så att 

betalningen sker i efterskott och endast omfattar de truckar som stannar i Sverige. I annat 

fall hade lagstiftningen gett upphov till en onödigt stor administration och kostnad för BT 

Products. EU-lagstiftningen får allt större betydelse och här tar företaget hjälp från bland 

annat Teknikföretagens experter i tolkningen av lagstiftningen 


Toyota driver på miljöarbetet 

Miljölagstiftningen var den viktigaste drivkraften fram till mitten av 1990-talet. Sedan 

dess har arbetet med miljöledningssystemet och företagsledningens engagemang varit 

betydelsefulla i den fortsatta utvecklingen av miljöarbetet. Den nya ägaren Toyota har en 

stark och tydlig miljöprofil och hållbar utveckling är en del av det japanska företagets 

varumärkesbyggande och affärsidé. BT Products uppfattar detta som positivt för det egna 

miljöarbetet. Kunderna är en annan drivkraft. Ett mindre antal kunder är aktiva i sina krav 

på företaget. Tidigare berörde de vanligaste frågorna miljöledningssystem. Nuförtiden har 

kundernas frågor huvudsakligen koppling till truckens miljöpåverkan. 

144


Målet är att samtliga anläggningar inom Toyota ska vara certifierade. BT Products certifierades 

år 1997 enligt ISO 14001 och var sannolikt den första trucktillverkaren i världen 

med ett miljöcertifikat. Miljöledningssystemet är integrerat med kvalitet och arbetsmiljö 

och systemet fungerar bra och utgör en viktig drivkraft i miljöarbetet. Rutiner, standarder 

och uppföljning genom miljörevisioner ger struktur i arbetet. Miljö- och kvalitetsrevisionerna 

samordnas och revisorernas kompetens säkerställs genom utbildning och praktik. 

Uppfattningen är att produktutvecklingsfrågorna blir en 

allt viktigare komponent i miljöledningssystemet. 


BT Products redovisar sitt miljöarbete i årliga miljörapporter 

till tillsynsmyndigheten. Man ger inte ut någon 

frivillig miljöredovisning men ingår sedan några år i 

Toyotakoncernens redovisning (Toyota Social and Environmental 

Report). Företaget anser att miljödeklarationerna 

av produkterna är en viktig komponent i miljökommunikationen. 

På mer lokal nivå bedriver företaget 

samarbete med skolor och universitet och bidrar exempelvis 

med studiebesök, examensarbeten och ”öppet hus 

aktiviteter”. Dessutom ingår BT Products i olika miljönätverk 

och är medlem av Östergötlands Luftvårdsförbund. 

BT Products och Sveriges miljömål 

BT Products deltog i olika arbetsgrupper i arbetet med 

de regionala och lokala miljömålen. Man anser att detta 

åstadkom viss påverkan på målens utformning. Företaget 

sneglar på målen när man sätter egna miljömål och utnyttjar miljömålen i miljöledningssystemet 

i samband med identifieringen av de betydande miljöaspekterna. Sveriges 

miljömål (inklusive de regionala och lokala miljömålen) utgör en av faktorerna då BT 

Products värderar de interna och externa drivkrafterna. Miljömålen utgör alltså en komponent 

i företagets miljöledningssystem men inflytandet skulle kunna bli tydligare exempelvis 

genom: 

Att BT Products delaktighet i miljömålen ökar. Här räcker det inte att myndigheterna 

bjuder in till informationsträffar utan ett mer aktivt informations- och erfarenhetsutbyte 

borde anordnas. ”Det är bättre med diskussion än ensidig information”, konstaterar 

BT Products. 

Det är också viktigt att dialogen kring miljömålen frikopplas från det vanliga tillsynsarbetet. 

På regional och lokal nivå känns målen något mer konkreta och gripbara för företaget, 

men här finns det mer att göra för att översätta målen till företagets värld. 

Näringslivet och branschen skulle kunna vara mer aktiva i arbetet kring miljömålen. 

Mer att läsa om BT Products miljöarbete 

www.bt-forklifts.com. 

Toyotas hemsida, www.toyota.industries.com. 

145

Tetra Pak 

Det här är Tetra Pak 

Tetra Paks grundare Ruben Rausing kom under sin studietid runt 1920 i USA i kontakt 

med ”snabbköpen”. Rausing förstod att denna idé även skulle komma att lanseras i Europa, 

vilket skulle betyda ökad efterfrågan på färdigförpackade varor. Den första specialiserade 

förpackningsfabriken i Skandinavien grundades år 1929 av Rausing tillsammans 

med Erik Åkerlund. Åkerlund & Rausing skulle bli en av de största förpackningstillverkarna 

i Europa. Det var inom detta bolag som de första stegen togs mot utvecklandet av 

en mjölkförpackning. År 1952 bildades Tetra Pak och bolaget är numera ett av världens 

ledande företag inom process, förpackning och 

distribution av livsmedel. Det privatägda företaget 

har ca 20 250 anställda i mer än 165 länder. 

Nettoförsäljningen år 2005 var 8 107 miljoner 

Euro. Numera sker ungefär 10 procent av 

försäljningen i Kina. 

Under 2005 levererades cirka 121 miljarder 

förpackningar. Cirka 64,4 miljarder liter produkter 

levererades i förpackningarna. Mejeriprodukterna 

är fortfarande de viktigaste och de 

svarar för mer än 2/3 av den totala volymen 

livsmedel som förpackas i företagets förpackningar. Förutom förpackningarna tillverkar 

Tetra Pak processutrustningar, exempelvis separatorer, värmeväxlare, homogenisatorer 

och andra nyckelkomponenter, såväl som aseptiska processystem, flödesutrustning och 

automation. Tetra Paks motto ”Protects what’s good” gäller hela värdekedjan. 

Tetra Pak och miljön 

Miljö och kommunikation hör ihop – men det gäller att skapa trovärdighet 

Tetra Pak insåg tidigt att miljö och kommunikation hör ihop och miljöfrågorna drevs 

under ett antal år via informationsavdelningen. Flera viktiga händelser medförde emellertid 

att företaget insåg att det gällde att bygga upp kompetens i miljöfrågan. Anläggningen 

i Lund blev hårt kritiserad under 1980-talet för utsläppen av lösningsmedel och i ett 

massmedialt utspel kritiserade den dåvarande miljöministern Birgitta Dahl förpackningsindustrin. 

Det gällde för Tetra Pak att skapa trovärdighet genom att minska utsläppen från 

fabrikerna men också vända synen på förpackningen som en engångsprodukt och ett avfallsproblem. 

Under 1990-talet arbetade Tetra Pak mycket med frågor som rörde utvecklingen av koncept 

för återvinning av förpackningarna. Det politiska trycket på förpackningsfrågan var 

högt i ett antal länder och har fortsatt att vara högt. Viktiga frågor under 2000-talet rör 

hela produktkedjan och omfattar exempelvis skogsbruket, leverantörerna och transporterna. 

Klimatförändringarna har under senare år också hamnat högt på agendan hos Tetra 

Pak. Nedan ges några exempel på hur Tetra Pak hanterar olika miljöaspekter. 

Produktutveckling och miljö 

När Tetra Pak utvecklar en ny produkt tas hänsyn till produktens miljöprestanda, livsmedelssäkerhet, 

teknisk prestanda, kundens krav, konsumenternas krav samt ekonomi. Konceptet 

för produktutveckling med utvärdering av miljöåverkan kallas Design for Environment 

(DfE). Konceptet innebär ett livscykeltänkande genom hela utvecklingsprocessen. 

På samma sätt används konceptet när det gäller processutrustning. Med detta verktyg 

kan utrustningens miljöpåverkan i form av energioch vattenförbrukning, spill av livsmedelsprodukter, 

rengöringsbehov och materialanvändning minskas. 

146

Materialanvändning 

Tetra Paks förpackningsmaterial för dryckesförpackningar består av kartong, polyeten 

och för aseptiska produkter även av aluminium. Kartongen tillverkas av cellulosafiber. 

Tetra Pak strävar efter att minska råvaruanvändningen i alla processer; återanvända och 

återvinna där det är praktiskt möjligt och kan motiveras av miljömässiga, tekniska och 

ekonomiska skäl. 

Återvinning 

Alla förpackningar från Tetra Pak går att återvinna 

och pappersfibern kan återvinnas flera 

gånger. Insamlade förpackningar levereras till 

kartongbruk som tillverkar material till nya 

pappersförpackningar, exempelvis fling- och 

vällingpaket eller kartong till gipsskivor. Rejektet 

(plast och aluminium) från återvunna förpackningar 

hos kartongbruken går till förbränning. 

Plastkorken samlas in som hårdplast och 

blir nya produkter. 

Transporter och miljö 

Företaget ingår i ett nätverk för att reducera utsläppen av koldioxid från transporterna. 

Målet med nätverket är att studera möjligheterna och genomföra åtgärder för att minska 

Tetra Paks utsläpp till exempel genom Eco-driving (miljöanpassad körning), användning 

av alternativa bränslen samt större andel tågtransporter. 

Miljövärdering av leverantörer 

Tetra Pak utvärderar leverantörernas miljöarbete inom transport och resor genom en standardiserad 

enkät. Frågorna täcker in leverantörens aktiviteter inom miljöområdet från 

policyn till hur de arbetar med sina underleverantörer. Baserat på svaren klassificeras 

leverantören i grön, gul och röd. Leverantörer som klassas som röda måste förbättra sitt 

miljöarbete enligt en överenskommen handlingsplan för att bli kontrakterade. Gröna leverantörer 

har redan ett bra och fungerande miljöarbete. 


Tetra Pak har identifierat ett antal nyckelområden som skall prioriteras i miljöarbetet. 

Värderingen bygger på ett livscykelperspektiv på produkterna, kundkrav, krav från samhället, 

miljölagstiftningen samt vilka möjligheter man har att kontrollera miljöpåverkan. 

Följande områden är prioriterade: 

Förpackningarnas miljöprofil – framförallt möjligheterna till återvinning. 

Leverantörskedjans miljöpåverkan – framförallt pappersråvaran och hållbart skogsbruk. 

Miljöpåverkan från Tetra Paks verksamheter – exempelvis energi och avfall. 

Miljöpåverkan från de process- och fyllningsutrustningar som säljs till kunder. 

Miljöpåverkan från transporterna av förpackningsmaterialet. 

Identifikation och uppbyggnad av teknologier och kapacitet för sortering och återvinning 

av förpackningar. 


Tillståndpliktig verksamhet 

Förpackningsfabrikerna är tillståndpliktiga enligt miljölagarna i Sverige och ett flertal 

andra länder. Ser man på generell lagstiftning är direktiv och lagar som rör förpackningar 

och avfall av speciellt intresse. Kemikalielagstiftningen är också viktig både ur ett miljöoch 

hälsoperspektiv. Kraven på kontroll av förekomsten av farliga ämnen i livsmedelsförpackningar 

är höga. Tetra Pak gör också bedömningen att REACH kommer att bli 

betydelsefull för kemikaliekontrollen i företagets leverantörskedja. 

147


Många har åsikter om förpackningar och miljön 

Förpackningar och avfall har politisk betydelse och många konsumenter har bestämda 

(och negativa) synpunkter i frågan. Tetra Paks miljöarbete påverkas naturligtvis av dessa 

synsätt och följer noga utvecklingen av målen för återvinning av förpackningar som ställs 

upp på internationell och nationell nivå. Konkurrensen på förpackningsområdet är hård 

och produkternas miljöegenskaper är en faktor i konkurrensen vilket driver på utvecklingen. 

Miljölagstiftningen kring förpackningar och avfall är en annan viktig drivkraft. 


Tetra Pak började med att införa miljöledningssystem år 1996. Numera är samtliga producerande 

bolag i Sverige certifierande enligt ISO 9001 och ISO 14001. På global nivå år 

48 förpackningsfabriker certifierade enligt ISO 14001. Under den första tiden var ett antal 

enheter även registrerade enligt EMAS men man har lämnat detta till förmån för ISO 

14001. Tetra Pak arbetar med konceptet ”World Class Manufacturing (WCM)” som avser 

förbättringar på alla områden. Miljöledningssystemet utgör en av komponenterna i 

konceptet och det kan vara av intresse att uppmärksamma att bolaget infört WCM som en 

av bedömningsgrunderna i bonussystemet. Företaget har interna revisorerna som utför 

miljörevisioner alternativt revisioner av WCM. 


Tetra Paks första svenska miljöredovisning publicerade 1998 och 

kom under 2000-talet att även omfatta arbetsmiljöfrågor och sociala 

frågor. Den första hållbarhetsredovisningen publicerades 

2005. Bolaget har en organisation ”Food for Development Office” 

som deltar i ett antal frivilliga initiativ. Det handlar om att Tetra 

Pak bidrar till att utveckla den privata sektorn i världens fattiga 

länder genom att skapa arbetstillfällen, vilket på sikt minska biståndsbehovet. 

År 2006 fick bolaget World Business Award för 

programmet. Tetra Pak har tecknat ett treårsavtal med WWF 

(Världsnaturfonden) kring samarbete om skogsbruk och klimatförändring. 

Tetra Pak och Sveriges miljömål 

Tetra Pak arbetar med målstyrning inom klimat och återvinning. Koncernmålet på 15 

procents energieffektivisering till år 2005 nåddes inte men 2002 har den globala energianvändningen 

effektiviserats med 10 procent. Det ursprungliga målet var satt som ett 

inriktningsmål och det visade sig att tre år var för kort tid för att införa åtgärder för att nå 

15 procents förbättring. Däremot nåddes målet för Tetra Pak i Sverige där energiminskningen 

uppgick till 16,3 procent. Tetra Pak kommer att fortsätta att arbeta med energieffektiviseringar 

som en del i det nya klimatprogrammet och utsläppen av koldioxid från 

fabrikerna skall reduceras med 10 procent från 2005 till 2010. Marknadsbolaget Tetra Pak 

Sverige AB har sedan 2002 avtal om leverans av miljömärkt grön el. År 2002 sattes målet 

att Tetra Pak ska öka återvinningen av förpackningar, som företaget levererar till marknader 

över hela världen, från 13 procent 2001 till 25 procent 2008. 2005 nådde Tetra Pak 

16,3 procent. I Sverige nådde man 71 procent för alla pappersförpackningar. Målet är 65 

procent. 

Sveriges miljömål är inte speciellt kända i verksamheten och det är antagligen bara några 

eldsjälar som är insatta. På koncernnivå är man väl medveten om att ett antal av målen 

berör företaget. Tetra Pak har följande synpunkter på Sveriges miljömål: 

På koncernnivå har man inte varit delaktig i processen kring de nationella miljömålen. 

Företaget uppfattar målen som politiska och inriktade på samhället och att näringslivet 

inte utgör målgruppen. 

148

Det kan vara naturligt för de lokala tillsynsmyndigheterna att diskutera miljömålen 

med Tetra Paks produktionsanläggningar. Motsvarande kontakter mellan miljömyndigheterna 

och miljöfunktionen på koncernnivå i Tetra Pak saknas. 

Tetra Pak har antagit egna miljömål och gjort skarpa åtaganden inom klimatoch 

återvinningsområdena. Bakgrunden är miljömedvetenhet samt att man anser det som 

viktigt för affärerna och imagen. Dessutom kan det finnas viktiga kostnadsaspekter. 

Tetra Pak ställer sig frågan om hur man hittar kopplingen mellan miljömålen och affärsverksamheten. 

”What’s in it for us?” kan kanske låta provokativt men företaget 

måste på något sätt känna sig motiverat att göra extrainsatser på miljöområdet. I det 

här sammanhanget är kopplingen mellan affärerna och miljömålen ännu inte tydliggjord. 

Som många andra företag förväntar man sig inte någon direkt uppskattning 

från myndigheterna om man genomför frivilliga insatser på miljöområdet. 

Mer att läsa om Tetra Paks miljöarbete 

Tetra Paks hemsida (www.tetrapak.com). 

Hållbarhetsredovisning 2005 Sverige. 

149

AB Volvo 

Det här är Volvokoncernen 

Volvo är världsledande tillverkare av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, marina och 

industriella drivsystem samt komponenter och tjänster till flygindustrin. Volvokoncernen 

tillhandahåller också kompletta finansiella tjänster. Koncernens affärsområden är: Volvo 

Lastvagnar, Mack, Renault Trucks, Volvo Bussar, Volvo Anläggningsmaskiner, Volvo 

Penta, Volvo Aero och Volvo Financial Services. Som stöd för affärsområdenas verksamhet 

finns ett antal affärsenheter. De största affärsenheterna är Volvo Powertrain, Volvo 

3P, Volvo IT, Volvo Logistics, Volvo Parts och Volvo Technology. 

Volvo grundades 1927 och har i dag drygt 82 000 anställda. Koncernen har produktion i 

25 länder och försäljning på mer än 130 marknader. Volvos nettoförsäljning 2005 uppgick 

till cirka 230 miljarder kronor. Koncernen har produktionsanläggningar i världen. 

Volvo och miljön 

Miljö är ett av Volvos kärnvärden 

Inom Volvos fick miljöfrågorna uppmärksamhet under 1960-talet och ansågs som så viktiga 

att de blev ett av Volvos kärnvärden. Miljöaspekter som utsläpp till luft och vatten, 

utnyttjande av energi och vatten, kemikalieanvändning, avfall och buller var viktiga för 

40 år sedan och är på olika sätt fortfarande viktiga för Volvo. Under många år har miljöarbetet 

samspelat med arbetsmiljöarbetet i Volvokoncernen. Lösningen på ett arbetsmiljöproblem 

medförde ofta att även miljösituationen förbättrades. Under slutet av 1980-talet 

började Volvo arbeta med miljöledningssystem och miljörevisioner och samtidigt fick 

koncernen stor uppmärksamhet för sitt arbete med att minska kemikalieanvändningen i 

hela produktionskedjan. Volvos ”svarta, gråa och vita listor” över kemiska produkter som 

är belagda med restriktioner fick stort genomslag hos leverantörerna. Sedan länge arbetar 

man med koncernövergripande ”minimum requirements” för att styra de viktigaste miljöaspekterna. 

Oavsett storlek och lokalisering måste alla produktionsenheter uppfylla minimikraven 

på miljöprestanda samt bedriva ett pågående förbättringsprogram. I kraven 

ingår att energiförbrukningen, avfallsmängderna och utsläpp i luft och vatten ska övervakas, 

liksom en specificering av maximala utsläppsnivåer i luft och vatten. De flesta fabrikerna 

uppfyller med bred marginal minimikraven och uppvisar dessutom ständiga förbättringar. 

Under 2000-talet har produkternas – exempelvis lastbilar och bussar – miljöprestanda 

blivit allt viktigare. Livscykelbedömningar har visat att användningen av produkterna, 

inklusive bränsleförbrukningen, representerar 80-90 procent av deras totala miljöpåverkan 

med den teknik som används i dag. Dieselmotorer för tunga lastbilar är viktiga delar 

för Volvos produkter och koncernen anser därför att det är viktigt att fokusera på bränsleförbrukning 

och utsläpp för att minska produkternas miljöpåverkan. Volvo har tagit fram 

miljödeklarationer (EPD) för lastvagnar och bussar. 

150


Viktiga framtidsfrågor för Volvo rör tillgången till fossila bränslen, klimatfrågorna och 

hållbara transportsystem. Mer än 97 % av all energiförbrukning i transportsektorn kommer 

från olja. Hittills har tillgången på olja varit god, men många oljekällor har nått eller 

kommer inom de närmaste åren nå sin maximala produktionstakt. En allt större del av de 

kvarvarande tillgångarna ligger i konfliktfyllda områden, vilket leder till osäkra leveranser. 

Samtidigt ökar den globala efterfrågan och drivkrafterna för att hitta nya energikällor 

blir därför allt starkare. En annan drivkraft för att minska beroendet av fossila bränslen är 

klimatfrågan. Volvo och andra företag i den moderna transportindustrin står för närvarande 

inför sin största utmaning någonsin och frågorna är många: Vilka bränslen är mest 

effektiva? Vilka energikällor kommer att finnas tillgängliga i framtiden? 

Vilka motorlösningar efterfrågas av kunderna? 

Lösningen på ett miljöproblem behöver nödvändigtvis inte innebära att 

andra problem får en lösning. Som diagrammet visar ger reningen av 

utsläppen av kväveoxider från dieselmotorerna högre bränsleförbrukning. 

Detta resulterar i sin tur i högre utsläpp av växthusgasen koldioxid 

och utmaningen för konstruktörerna av framtidens motorer är att öka 

bränsle effektiviteten. 


Miljöbalken 

Volvo har lång erfarenhet av tillståndsprövningar enligt den svenska miljölagstiftningen. 

Miljöbalken har medfört vissa komplikationer för ett internationellt företag: 

Beslutsprocessen fram till ett tillstånd kan ta orimligt lång tid. Exempelvis kan två 

snarlika miljöärenden vid Volvos anläggningar i Sverige och Belgien kan ta mycket 

olika lång tid. Processen bedöms gå mycket snabbare i Belgien. 

Ett överklagande av ett beslut kan ta två år. Man uppfattar här att de mer ”domstolslika” 

procedurerna i miljöbalken tar lång tid. Juristerna verkar inte alltid vara vana vid 

att ta beslut. 

Kraven på miljöutredningar blir ibland närmast absurda. 

Den ”svenska modellen” med ”mötesplatser” för industrin och Naturvårdverket fungerade 

tidigare på ett bra sätt. Volvo saknar de branschspecialister som arbetade på 

Naturvårdsverket. 


Miljö är ett av Volvos kärnvärden 

Att låta miljö bli ett av Volvos kärnvärden skapade starka interna drivkrafter för att arbeta 

vidare med produktionsanläggningarnas och produkternas miljöpåverkan. Numera är 

produkternas miljöprestanda av avgörande betydelse för företagets affärsverksamhet och 

en mycket viktig faktor i det strategiska arbetet. Vad det gäller kärnvärdet miljö konstaterar 

Volvo följande: 

”Miljöhänsyn är tillsammans med kvalitet och säkerhet ett av Volvos kärnvärden. Redan i vårt 

uppdrag anger vi att våra produkter ska vara av överlägsen kvalitet, säkerhet och miljöhänsyn. 

Väl fungerande transporter är en av hörnstenarna i det moderna samhället. 

Dagliga varuleveranser till våra städer, handel mellan företag och regioner, samt människors resande 

förutsätter effektiva transporter. Som en av världens största fordonstillverkare har vi ett 

ansvar för att minska våra produkters miljöpåverkan. Om vi lyckades med detta så stärker vi vår 

egen och våra kunders konkurrenskraft, samtidigt som vi bidrar till en positiv samhällsutveckling.” 

Andra viktiga drivkrafter för Volvo är miljölagstiftningen, kostnadsaspekter och exponering 

i massmedia. Ett exempel på det senare är att under 1970-talet hamnade Volvo i 

massmedialt blåsväder kring utsläppen av lösningsmedel från lackeringsfabrikerna i Göteborg. 

151


Miljöledningssystemen i Volvokoncernen uppfattas som en viktig förutsättning för det 

systematiska miljöarbetet. Vid utgången av 2005 var 46 produktionsanläggningar certifierade 

enligt ISO 14001. Detta innebär att 98 % av de anställda arbetar vid miljöcertifierade 

anläggningar. Förutom externa revisioner av certifieringsorganen har koncernen interna 

miljörevisorer som reviderar de olika anläggningarna. Man genomför också revisioner i 

samband med förvärv och försäljning av olikas verksamheter. Volvo ställer också krav på 

leverantörerna att de skall arbeta med miljöledningssystem. 


Sedan 1990 har Volvo publicerat frivilliga miljöredovisningar. Koncernen deltar i många 

branschrelaterade miljöprojekt och samarbetar med universitet och högskolor. Volvo har 

anslutit sig till UN Global Compact och finns med på DowJones Sustainability Index. År 

2005 rankades Volvo för andra året i rad som ett av världens 100 bästa företag inom hållbar 

utveckling. Rankingen presenteras vid World Economic Forum i Davos i Schweiz. 

Målet med Global 100 är att höja medvetenheten kring hållbar utveckling och framhäva 

bolag som är öppna för att leda vägen mot ett hållbart samhälle. Sedan 1988 år delas Volvos 

Miljöpris ut till forskare som gjort betydande insatser på miljöområdet. Priset skall 

stödja och uppmuntra forskning och utveckling inom miljöområdet och är ett av världens 

mest prestigefulla miljöpriser. 

Volvo och Sveriges miljömål 

Både på koncernnivå och i de olika miljöledningssystemen 

arbetar Volvo med miljömål. De 

koncernövergripande miljömål som gällde fram 

till år 2003 omfattade fem områden – produkter, 

produktion, marknad, arbetsmetoder och kommunikation 

– som är grundläggande för helhetsaspekten för Volvos miljöprogram. Målen 

är en del av den årliga strategiska utmaningen som Volvos koncernchef ger affärsområdena. 

Åtgärder för att nå utmaningen ska integreras i affärsplanerna och miljömålen följs 

upp i strategiska dialoger med varje verksamhetsområde och resultaten återkopplas till 

den totala affärsplansprocessen. Åtgärder och uppnådda resultat visas i produktinformationen, 

produktionsdatarapporteringen och allmänt i Volvos kommunikations- och marknadsföringsaktiviteter. 

Miljömålen för 2004-2007 har fokus ligger på energiutbyte och 

låga utsläpp inom alla aspekter av Volvos verksamhet. 

Volvo känner till Sveriges miljömål men använder sig inte av dem på koncernnivå. Målen 

uppfattas som alltför visionära och därmed anonyma. Ett företag som Volvo har svårt att 

se sin egen roll i arbetet att nå målen och anser att de ännu inte tillfört något nytt till sättet 

att arbeta med miljöfrågorna. Man saknar också det internationella perspektivet på målen. 

I den svenska delen av verksamheten ingår dock numera en avstämning mot Sveriges 

miljömål i rutinen för att ta fram betydande miljöaspekter. Vidare anser man att det är 

olyckligt när en myndighet visar ett så starkt ägandeskap av ett miljömål att detta överskuggar 

lagstiftningen. Det som framförallt avses är målet ”Giftfri miljö” och Kemikalieinspektionens 

syn på målet. Volvo anser också att det vore olyckligt om myndigheterna 

försökte driva miljömålen via lagstiftningen. Att använda politiska mål i tillsynsarbetet 

skapar rättsosäkerhet. På regional nivå deltog någon enstaka Volvoanläggning (Umeå) i 

framtagandet av de regionala miljömålen. I Göteborg fick Volvo de regionala miljömålen 

på remiss. Detta skedde dock sent i processen och möjligheterna till att yttra sig var små. 

Mer att läsa om Volvokoncernens miljöarbete 

Volvokoncernens hemsida (www.volvo.com). Volvo Årsredovisning 2006. 

Volvo Environmental data 2005. 

Kraftfulla vägar till framtiden (2005). 

152

www.svensktnaringsliv.se 

storgatan 19, 114 82 stockholm, telefon 08-553 430 00

Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?