Undrar just var man ska gå i skolan... - Orsa Kommun
Undrar just var man ska gå i skolan... - Orsa Kommun
Undrar just var man ska gå i skolan... - Orsa Kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
AKTUELLT<br />
FRÅN ORSA<br />
<strong>Undrar</strong><br />
<strong>just</strong> <strong>var</strong><br />
<strong>man</strong> <strong>ska</strong><br />
<strong>gå</strong> i<br />
<strong>skolan</strong>...<br />
Skollokaldiskussionen<br />
Lanthandeln med hemkörning<br />
Röjning ger flis<br />
Näringslivsåret<br />
mm<br />
Nr 1 2008
Thalins tankar<br />
Sidan 2<br />
Aktuellt från <strong>Orsa</strong><br />
Det <strong>var</strong> med mycket pirr<br />
i magen som jag gick<br />
till min första dag som<br />
kommunalråd i <strong>Orsa</strong><br />
kommun. Det känns<br />
oerhört hedrande att<br />
bli utsedd till kommunalråd.<br />
Det är ett<br />
stort och viktigt uppdrag<br />
samtidigt som<br />
Maries<br />
spalt<br />
det känns spännande och roligt. Det är<br />
med skräckblandad förtjusning jag har<br />
gett mig in i uppdraget. När jag skriver<br />
det här så har det bara <strong>gå</strong>tt två veckor<br />
och pirret är naturligtvis fortfarande<br />
k<strong>var</strong> och jag hoppas att det kommer att<br />
<strong>var</strong>a k<strong>var</strong> länge till. Jag tror att vi människor<br />
behöver den känslan emellanåt.<br />
Enkelt och obyråkratiskt<br />
En viktig sak för en bygds utveckling<br />
är enkelhet. Som till exempel att det<br />
<strong>ska</strong> <strong>var</strong>a lätt att få bygglov för ett hus i<br />
en by eller kanske till och med nära ett<br />
vattendrag. Jag har stor respekt för vårt<br />
kulturarv. Det finns mycket i vår historia<br />
som är viktigt att be<strong>var</strong>a och föras<br />
vidare till kom<strong>man</strong>de generationer. Som<br />
till exempel vårt kulturland<strong>ska</strong>p. Men<br />
för en tid sedan så fick jag höra en sak<br />
som fick mig att <strong>gå</strong> i taket. Länsstyrelsen<br />
har tydligen regler som gör att <strong>var</strong>t enda<br />
stenröse i kommunen <strong>ska</strong>ll be<strong>var</strong>as.<br />
Visst finns det delar av vårt kulturland<strong>ska</strong>p<br />
inklusive stenrösen som är så värdefulla<br />
att de <strong>ska</strong>ll lämnas orörda. Men<br />
det kan ju inte gälla överallt. Det sätter<br />
ju stopp för utvecklingen och lägger en<br />
död hand över landsbygden. Skall byarna<br />
Pirret är för mig ett tecken på att jag får<br />
ut<strong>man</strong>ingar och med det utvecklas. Utan<br />
ut<strong>man</strong>ingar och utveckling skulle jag<br />
tycka att det vore gan<strong>ska</strong> tråkigt. Samtidigt<br />
är jag inte ensam i mitt arbete. Den<br />
positiva utveckling som <strong>Orsa</strong> har kräver<br />
mångas delaktighet och deltagande. Det<br />
samarbetsklimat och den anda av kreativitet<br />
och möjligheter som Ann <strong>var</strong>it med<br />
och byggt upp under sin tid som kommunalråd<br />
är något som jag ser som avgörande<br />
för <strong>Orsa</strong>s framtid.<br />
Kreativitet är svårt. Det kräver mod och<br />
att våga pröva saker utan att riktigt ha<br />
allt klart in i minsta detalj från början.<br />
Det kräver också att vi vågar misslyckas<br />
ibland. Att våga misslyckas handlar<br />
också om att se att vi lär oss även av att<br />
vi inte alltid lyckas. Det <strong>gå</strong>r alltid att<br />
dra lärdomar av allt vi gör. Kreativitet,<br />
mångas delaktighet och deltagande innebär<br />
att arbeta i processer där inte allt är<br />
klart från början, utan att vi tillsam<strong>man</strong>s<br />
formar samhället. Vi har ett gemensamt<br />
mål, men vägen dit och exakt hur det<br />
kommer att bli formas under arbetets<br />
<strong>gå</strong>ng. Det är i dialog med <strong>var</strong>andra som<br />
vi tillsam<strong>man</strong>s formar samhället vi vill<br />
leva i. Små barn har sällan gränser för<br />
sin kreativitet. Det är oftast vi vuxna<br />
som sätter gränserna.<br />
Vi har många exempel på kreativitet<br />
i vår kommun. Utvecklingen i <strong>Orsa</strong>-<br />
fortsätta att leva så kan <strong>man</strong> ju inte göra<br />
museum av dem.<br />
Samma sak gäller strandskyddet. Ibland<br />
kan till och med ett dike eller en bäck<br />
räknas som vattendrag och därmed<br />
gäller strandskydd. Vilket gör att byggnadsnämnden<br />
måste begära dispens<br />
av länsstyrelsen för att kunna bevilja<br />
bygglov. I vår kommun som har så<br />
mycket fina platser runt tjärnar, sjöar och<br />
vattendrag tycker jag att det på många<br />
ställen skulle <strong>gå</strong> att bygga utan strandskyddsdispens.<br />
Se till att göra en inventering tillsam<strong>man</strong>s<br />
med länsstyrelsen över be<strong>var</strong>andevärda<br />
stenrösen i kommunen och <strong>var</strong><br />
strandskyddet är viktigt och sätt upp<br />
tydliga regler vad som gäller där. I övrigt<br />
Grönklitt är ett sånt exempel. Hur många<br />
trodde för några år sedan att verksamheten<br />
uppe i Grönklitt skulle utvecklas<br />
på det sätt vi ser idag, och utvecklingen<br />
bara fortsätter. Rovdjurscentrum/<br />
Designtorg trä är ett annat sådant exempel.<br />
Kreativitet handlar om att försöka se<br />
på verkligheten med nya ögon, att <strong>var</strong>a<br />
ny<strong>ska</strong>pande.<br />
Vi har haft Vinterfest i våra kommuner<br />
i den norra länsdelen. Vinterfesten är ett<br />
mycket gott exempel på kreativitet. I år<br />
<strong>var</strong> temat ”Saga och legend”. Det är nog<br />
många av oss <strong>Orsa</strong>bor, inklusive mig<br />
själv, som inte riktigt har insett vilket<br />
fantastiskt arrange<strong>man</strong>g vi har. En kammarmusikfestival<br />
i norra Dalarna som<br />
drar internationella artister och publik<br />
långväga ifrån. Jag måste erkänna att<br />
klassisk musik inte är något som jag<br />
lyssnar på till <strong>var</strong>dags. Det finns några<br />
enstaka skivor i skivsamlingen hemma,<br />
men jag kan inte påstå att de <strong>gå</strong>r <strong>var</strong>ma<br />
i cd-spelaren. Den musikupplevelse jag<br />
fick <strong>var</strong>a med om i <strong>Orsa</strong> kyrka under<br />
Vinterfesten är dock något som jag<br />
ön<strong>ska</strong>r att alla skulle få uppleva. Vinterfesten<br />
kommer tillbaka nästa år så du<br />
som missade den i år och som kanske,<br />
som jag, inte riktigt känner dig hemma<br />
med klassisk musik, ta chansen och <strong>gå</strong><br />
på en konsert. Vem vet, det kanske kan<br />
bli ditt livs musikupplevelse.<br />
Marie Olsson<br />
<strong>ska</strong> det <strong>var</strong>a enkelt och obyråkratiskt att<br />
få bygglov så att kommunen kan fortsätta<br />
utvecklas.<br />
Mikael Thalin
Om det här med demokrati<br />
och medbestäm<strong>man</strong>de...<br />
Att jobba på en kommun<br />
innebär på att <strong>man</strong> jobbar i<br />
en politiskt styrd verksamhet<br />
efter politi<strong>ska</strong> beslut.<br />
Det betyder också att vi<br />
har <strong>Orsa</strong>bornas bästa<br />
för ögonen hela tiden.<br />
Det är kort sagt<br />
skitjobbigt ibland.<br />
Fast det är nödvändigt att alltid ha det i<br />
bakhuvudet. Demokrati ÄR jobbigt, och<br />
något vi måste reflektera över hela tiden.<br />
Det är helt enkelt det bästa systemet vi<br />
kan hitta för att driva världen framåt,<br />
och då får vi stå ut med derss brister.<br />
Och bristerna består mest i att <strong>man</strong> blir<br />
förba<strong>ska</strong>t frustrerad ibland när saker<br />
och ting drar ut på tiden - <strong>just</strong> för att den<br />
demokrati<strong>ska</strong> processen tar tid.<br />
Sedan när processen tagit sin tid och<br />
ett beslut blivit fattat - ja då kan <strong>man</strong> ge<br />
sig tusan på att det blir liv och i värsta<br />
fall blir ärendet överklagat och så drar<br />
<strong>man</strong> det hela <strong>var</strong>vet runt en <strong>gå</strong>ng till<br />
och i allmänhet blev det som <strong>man</strong> först<br />
bestämde - bara ett år senare.<br />
Det är frustrerande. Men alldeles<br />
nödvändigt. Det är den säkerhetsventil<br />
vi har för att inte demokratin <strong>ska</strong><br />
bli överkörd. Dessutom måste vi göra<br />
allt offentligt, till skillnad från privat<br />
företag<br />
Det kan <strong>var</strong>a rörigt ibland också. Inte<br />
minst för den ovane. Och det känns ofta<br />
som <strong>man</strong> som den lille medborgaren på<br />
gatan inte har mycket att säga till om.<br />
Fast <strong>man</strong> har nog mer att säga till om<br />
än <strong>man</strong> tror. Först och främst kan <strong>man</strong><br />
rösta <strong>var</strong>t fjärde år. Sen kan <strong>man</strong> prata<br />
med sina politiker. Vet inte dom vad<br />
väljarna vill gör dom inget bra jobb. Sen<br />
kan <strong>man</strong> engagera sig i föreningar. Man<br />
kan skriva medborgarförslag. Det finns<br />
faktiskt många möjligheter att påverka.<br />
Problemet är att ta sig tid att fundera på<br />
vad <strong>man</strong> tycker.<br />
Både i samband med skollokaldiskussionen<br />
och i samband med att vi pratat om<br />
<strong>var</strong>umärket ”Helt enkelt” har vi tjatat<br />
om att folk <strong>ska</strong> höra av sig och tycka till.<br />
Det är få som gjort det. Och <strong>gå</strong>r <strong>man</strong><br />
bara och knyter näven i byxfickan - ja då<br />
förändrar <strong>man</strong> garanterat ingenting.<br />
Försökte provocera lite på hemsidan<br />
och konstatera att vi måste <strong>var</strong>a bra på<br />
kommun efter som ingen använt sina<br />
möjligheter. Dan därpå fanns det en liten<br />
röd flagga i e-posten som handlar om<br />
<strong>just</strong> de här frågorna.<br />
Glatt öppnade jag det för att äntligen få<br />
ta del av folkets röst.<br />
Det <strong>var</strong> ett spam som erbjöd mig viagra.<br />
På den här sidan finns ett knippe<br />
citat om demokrati.<br />
Konstaterar åtta av<br />
tio citat kommer<br />
från män.<br />
Också en bild<br />
av hur svårt<br />
det är med<br />
demokrati.<br />
För jämställdheten<br />
är en del av<br />
demokratin.<br />
Demokrati får inte <strong>gå</strong> så långt att <strong>man</strong><br />
inom familjen röstar om vem som är far.<br />
Willy Brandt (1913-1992)<br />
Den sämsta arbetshypotes <strong>man</strong> kan ha i en<br />
Demokrati ger oss möjlighet att välja ett<br />
flertal inkompetenta i stället för att bli<br />
utsatta för ett fåtal korrumperade.<br />
George Bernard Shaw (1856-1950)<br />
Demokrati grundas på övertygelsen att det<br />
finns ovanliga möjligheter<br />
hos vanliga människor.<br />
Harry Emerson Fosdick (1878-1969)<br />
Demokrati är den sämsta statsformen,<br />
bortsett från alla andra.<br />
Winston Churchill (1874-1965)<br />
Mycket av världens elände är<br />
resultatet av i demokratisk ordning<br />
fattade beslut.<br />
Olof Palme (1927-1986)<br />
Demokrati är ett styrelseskick byggt på<br />
meningsutbyte.<br />
Problemet är att det blir effektivt först<br />
när folk slutar utbyta meningar.<br />
Clement Attlee (1803-1857<br />
demokrati är att alltsam<strong>man</strong>s<br />
är de andras fel.<br />
Mikal Rode<br />
”Den som tror på männi<strong>ska</strong>ns fria vilja har<br />
aldrig hatat och aldrig äl<strong>ska</strong>t.”<br />
Marie von Ebner-Echenbac<br />
”Kvinnan har rätt att stiga upp på<br />
schavotten; då <strong>ska</strong>ll hon också ha rätt att<br />
stiga upp i talarstolen”.<br />
Olympe de Gouge halshöggs 1793<br />
Tyck till på e-post heltenkelt@orsa.se<br />
Skulle det inte <strong>var</strong>a enklare om<br />
regeringen upplöste folket<br />
och valde ett nytt?<br />
Bertolt Brecht (1898-1956)<br />
I DETTA NUMMER<br />
Maries Spalt ......................................2<br />
Thalins Tankar ....................................2<br />
Om demokrati mm ..............................3<br />
Hur <strong>ska</strong> <strong>skolan</strong> se ut ...........................4<br />
Magistern som röt till ..........................5<br />
Röjning ger flis....................................6<br />
Lanthandeln som fixar hemkörning ....8<br />
Allt fler betaltar för sitt avfall .............11<br />
Näringslivsåret 2007 ........................12<br />
Vem blir Årets företagare 2007..........14<br />
Nya rutiner för föreingsbidrag ..........15<br />
Sidan 3<br />
Aktuellt från <strong>Orsa</strong>
Hur <strong>ska</strong> <strong>skolan</strong> se ut<br />
-en diskussion som engagerar!<br />
Ska vi<br />
ha tre skolor med elever från<br />
för<strong>skolan</strong> till nian?<br />
Ska vi be<strong>var</strong>a byskolorna -<br />
och dör delar av bygden om<br />
vi lägger ner dem? Eller <strong>ska</strong><br />
<strong>skolan</strong> se ut på något annat<br />
sätt? Frågan är inte unik för<br />
<strong>Orsa</strong>.<br />
Ett vikande elevantal<br />
och ett stort ekonomisk<br />
tryck på kommunerna<br />
gör att <strong>skolan</strong> måste<br />
förändras. Frågan är hur?<br />
”För att klara skolornas ekonomi krävs<br />
snarast en genomgripande förändring<br />
av organisationen, eftersom Barn- och<br />
utbildningsnämnden bland annat ser som<br />
sin uppgift att säkra kvalitet/effektivitet<br />
och ledar<strong>ska</strong>p i <strong>skolan</strong> samt att ha en<br />
budget i balans.”<br />
Innehållet viktigast<br />
Så långt har de som är ans<strong>var</strong>iga för<br />
skolverksamheten enats. Den skollokalgrupp<br />
som dessutom skulle titta på det<br />
kanske viktigaste - innehållet - har lagt<br />
Sidan 4<br />
Aktuellt från <strong>Orsa</strong><br />
ett förslag där det föreslås att kommunen<br />
om sex år har tre skolor med elever från<br />
förskoleklass till nian. Hela grund<strong>skolan</strong><br />
under ett tak alltså.<br />
Dessutom har <strong>man</strong> på kortare sikt lagt<br />
två alternativa förslag som båda innebär<br />
förändringar för Stackmora skola. I det<br />
ena förslaget läggs <strong>skolan</strong> ner helt och<br />
säljs. I det andra flyttar <strong>man</strong> verksamheten<br />
vid dagiset Stackmyran till <strong>skolan</strong><br />
och låter <strong>skolan</strong> <strong>var</strong>a k<strong>var</strong> från förskola<br />
till och med tredje klass. Dessutom<br />
skulle verksamheten i Navet som riktar<br />
sig mot socialt utsatta ungdomar flytta<br />
till <strong>skolan</strong>. Villan som Stackmyran är<br />
inrymd i säljs. I båda fallen skulle skoleleverna<br />
som flyttas få <strong>gå</strong> på Berget<strong>skolan</strong><br />
istället. Berget<strong>skolan</strong> är den skola<br />
som idag kan ta emot hela gruppen utan<br />
större problem.<br />
Färre elever<br />
Att <strong>man</strong> överhuvudtaget diskuterar<br />
frågan beror på att elevantalet i <strong>Orsa</strong>s<br />
skolor förväntas sjunka med ca 170<br />
elever på åtta år. Den ökade inflyttningen<br />
i kommunen påverkar inte siffrorna<br />
mer än mariginellt.<br />
Gruppen som tittat på frågorna har inte<br />
bara titta på lokalerna - i uppdraget<br />
ingick för övrigt också att se över skolor-<br />
nas kök, utan även på hur <strong>skolan</strong> <strong>ska</strong><br />
klara av att möta de ökande kraven på<br />
den. Hur möter <strong>man</strong> barn med särskilda<br />
behov? Hur fördelar vi resurserna effektivt<br />
för att ha en bra skola för alla? Kort<br />
sagt: Hur får vi en bra skola.<br />
By<strong>skolan</strong> en symbolfråga<br />
Nackdelarna med förslagen är naturligtvis<br />
att <strong>skolan</strong> i byn försvinner - i alla<br />
fall i några byar. Det är en viktig symbolfråga.<br />
Våra byskolor fungerar också<br />
tämligen väl idag.<br />
Fördelen är <strong>just</strong> samordningsvinster,<br />
speciellt av resurser för barn med speciella<br />
behov och för att se till att alla<br />
elever har till<strong>gå</strong>ng till spetskompetens.<br />
Flexibiliteten blir större på skolorna.<br />
Liten ekonomisk besparing<br />
Utöver samordningsvinsterna som kan<br />
min<strong>ska</strong> vissa kostnader är besparingen<br />
ekonomiskt liten - om ens någon. Men<br />
det kan <strong>man</strong> inte s<strong>var</strong>a exakt på förrän<br />
någon fått i uppdrag att titta på den<br />
saken. Det ligger inte i det uppdrag som<br />
nu genomförts. Hur än de slutgiltiga<br />
besluten blir kommer de att medföra<br />
investeringskostnader.<br />
Följ diskussionen på www.
Omdebatterat<br />
Som väntat är förslaget omdebatterat.<br />
Vid det första informationsmötet där<br />
gruppens arbete presenterades hördes<br />
åsikter som att förslaget lägger en död<br />
hand över en stor del av bygden till att<br />
det viktiga är att vi diskuterar ledar<strong>ska</strong>p<br />
och innehåll i <strong>skolan</strong>, inte <strong>var</strong> <strong>skolan</strong><br />
ligger. De oroliga rösterna övervägde,<br />
men så dominerade också föräldrar<br />
från Stackmora och Skattungbyn, de<br />
”hotade” skolorna på mötet.<br />
Däremellan kom också mer prakti<strong>ska</strong><br />
funderingar, som om det inte är bättre<br />
med en samlad 7-9 skola av omtanke av<br />
ungdomarna som kommer in i puberteten<br />
och svårigheterna att få till en bra<br />
undervisning i obligatori<strong>ska</strong> musiken<br />
och gymnastiken på de mindre skolorna.<br />
De flesta verkade dock eniga om innehållet<br />
i <strong>skolan</strong> är viktigast att diskutera.<br />
Inte minst har det framförts av en företagargrupp<br />
som engagerat sig i <strong>skolan</strong>.<br />
Och den kanske viktigaste delen är <strong>just</strong><br />
ledar<strong>ska</strong>pet i <strong>skolan</strong>.<br />
Fortsatt diskussion<br />
Det vi med största sannolikhet kan<br />
säga är att det slutliga beslutet i skolfrågan<br />
INTE blir exakt som det förslag<br />
som skollokalgruppen lagt fram. Nu<br />
<strong>ska</strong> deras rapport stötas och blötas och<br />
vändas och vridas på. Och framförallt<br />
är det innehållet i <strong>skolan</strong> som måste<br />
diskuteras. Lokalerna är viktiga. De<br />
måste stämma överens med arbetssättet<br />
i <strong>skolan</strong>. Men det betyder ju också att<br />
<strong>man</strong> måste bestämma sig för arbetssättet<br />
först.<br />
Det är också nu som allmänheten har<br />
möjlighet att påverka frågan.<br />
Det informationsmöte som hållits blir<br />
inte heller det sista i frågan. Den 21 april<br />
kommer en s k <strong>Orsa</strong>dialog att hållas på<br />
skoltemat. Den <strong>gå</strong>ngen blir fokus på <strong>skolan</strong>s<br />
utveckling och innehåll och samtalet<br />
kommer att inledas med att skolutvecklingskonsulten<br />
Åke Westh pratar om<br />
ämnet. Då kommer även representanter<br />
från Älvdalens kommun att medverka.<br />
Det sista ordet är alltså långt ifrån sagt.<br />
Men samtidigt är det viktigt att skoldiskussionen<br />
inte dras i den berömda långbänken.<br />
De förändrade förutsättningarna<br />
för <strong>skolan</strong> är nämligen i allra högsta<br />
grad en realitet <strong>just</strong> nu.<br />
MISSA INTE ORSADIALOGEN<br />
OM SKOLUTVECKLING<br />
21 APRIL KL 19<br />
ORSA LÄRCENTRUM<br />
Magistern<br />
som röt till<br />
Några<br />
höjde på<br />
ögonbrynen<br />
när magistern sade vad några<br />
tänkte - och några inte tänkt<br />
på. Skolans problem är inte<br />
lokalerna. Det är pedagogerna.<br />
Johan Berlekom har <strong>var</strong>it lärare i mer än<br />
30 år. Idag är han pensionerad, men har<br />
k<strong>var</strong> sitt intresse för <strong>skolan</strong>. Han sitter<br />
bland annat i barn- och utbildningsnämnden<br />
för socialdemokraterna. Men<br />
det <strong>var</strong> som gammal lärare han reagerade<br />
under informationsmötet om skollokalgruppens<br />
rapport. Ordet som triggade<br />
Johan <strong>var</strong> ”flumskola”.<br />
- Vad är flum? Det är när allting flyter.<br />
Det finns så mycket som förbättrats inom<br />
<strong>skolan</strong>, men vad som behöver göras är<br />
att förstärka lärarrollen. Det är inte bara<br />
eleverna som behöver stöd. Rektorerna<br />
måste få ett större ans<strong>var</strong> för undervisningen<br />
så att de kan stötta lärare, se <strong>var</strong><br />
det finns behov av fortbildning så att<br />
lärarna kan leda väl förberedda lektioner.<br />
Idag är de mest administratörer. Den<br />
delen kan säkert andra ta över.<br />
- Man <strong>ska</strong> inte sticka under stol med att<br />
läraryrket är ett socialt krävande jobb.<br />
Och den viktigaste rollen är att <strong>var</strong>a<br />
ledare. De flesta möjligheterna att <strong>var</strong>a<br />
det finns i <strong>skolan</strong> idag, men utnyttjas<br />
inte. Det ägnas tid åt trams om telefoner<br />
och kepsar på eller inte i <strong>skolan</strong>. En<br />
bra lärare - och ledare - behöver inte ha<br />
något nedskrivet om sådana saker. Det<br />
fungerar ändå.<br />
Ibland anförs att vi måste ha betyg då<br />
och då för att komma till rätta med<br />
”flum<strong>skolan</strong>”.<br />
- Vi behöver en genomlysning av vad<br />
betyg är, menar Johan. Den diskussionen<br />
förs på ett infantilt sätt både från betygsanhängare<br />
och motståndare. Vi har ju<br />
faktiskt uppnående-betyg, där det finns<br />
nedskrivet vad <strong>man</strong> <strong>ska</strong> kunna för att<br />
uppnå ett betyg. Betyg får <strong>man</strong> nämligen<br />
inte. Det uppnår <strong>man</strong>. När <strong>man</strong> pratar<br />
om att införa betyg mot flum<strong>skolan</strong><br />
orsa.se/skollokal<br />
använder <strong>man</strong> betyget som ett slags hot.<br />
Det <strong>ska</strong> ju <strong>var</strong>a ett kvitto, inte en dom.<br />
Och som sagt - medlen finns, men ingen<br />
använder dem.<br />
Pedagogfrågan är alltså viktigare än<br />
lokalfrågan, menar Johan.<br />
- Om <strong>man</strong> <strong>ska</strong> lägga ner någon skola<br />
eller inte får någon annan bedöma. Jag<br />
har full respekt och förståelse för nostalgitänkandet<br />
när det handlar om de<br />
små skolorna. Så länge jag har funnits<br />
i <strong>skolan</strong> har föräldrarna slagits av att<br />
<strong>skolan</strong> inte ser ut som när dom gick där.<br />
Men jag undrar om det leder så långt i<br />
skolutvecklingssam<strong>man</strong>hang. Vi måste<br />
<strong>ska</strong>pa lockande studiemiljöer också.<br />
Men det allra viktigaste är att vi får<br />
lärare med gedigen ämneskun<strong>ska</strong>p, som<br />
tycker om barn och som har en utvecklad<br />
ledarförmåga. Läraren måste <strong>var</strong>a<br />
ledare i rummet. Det är ett svårt jobb<br />
och det ställer krav - inte minst på stödet<br />
till lärarna.<br />
Vad tycker DU?<br />
Det är NU du kan påverka ärendet!<br />
Lämna dina synpunkter<br />
på vad som är viktigt i<br />
skolutvecklingsdiskussionerna<br />
via e-mail:<br />
skollokal@orsa.se<br />
Sidan 5<br />
Aktuellt från <strong>Orsa</strong>
Sidan 6<br />
Aktuellt från <strong>Orsa</strong><br />
Röjning ger flis<br />
Röjningsprojekt<br />
och öppna land<strong>ska</strong>p<br />
- och jobb!<br />
Anders Sars (th) tillhör de som glädjer sig åt kommunens röjningsarbeten. Han har fått sjöutsikt<br />
och kan även se Grönlitt och Fryksås sedan Karl-Erik Göthe och hans röjare <strong>var</strong>it i farten<br />
Det är inte<br />
bara Ulf Lundell<br />
som trivs<br />
bäst i öppna<br />
land<strong>ska</strong>p. Det gör vi lite till <strong>man</strong>s. Karl-Erik Göthe är den<br />
på kommunen som ser till att åtminstone kommunen<br />
före<strong>gå</strong>r med gott exempel och håller sina marker öppna.<br />
- Det finns flera anledningar att röja<br />
kommunens marker, säger Karl-Erik<br />
Göthe. Dels vill vi ta till <strong>var</strong>a den vackra<br />
utsikten vi har över sjön. Men det handlar<br />
också om att frilägga elledningar och<br />
förbättra sikten för trafikanter.<br />
Som en ren bonus <strong>ska</strong>par <strong>man</strong> nya betesmarker<br />
- många av områdena upplåts till<br />
bete plus att <strong>man</strong> får in någon krona på<br />
flisen som blir.<br />
Land<strong>ska</strong>psvårdsprojektet slut<br />
-<strong>Kommun</strong>en hade ett röjningsprojekt<br />
som gick ut på land<strong>ska</strong>psvård för privatpersoner,<br />
men det projektet är slut. Nu<br />
arbetar vi med att före<strong>gå</strong> med gott exempel<br />
och hoppas att vi kan inspirera andra<br />
markägare att göra insatser för att hålla<br />
markerna öppna.<br />
En faktor som kan hjälpa till med det<br />
är möjligen att nu kan <strong>man</strong> tjäna flis på<br />
flisen som blir resultatet av röjningen.<br />
Den säljs nämligen som biobränsle. I<br />
kommunens fall blir den oftast bränsle i<br />
Eon:s centralvärmeanläggning i centrum.<br />
- Förut kunde <strong>man</strong> få ut lite för det<br />
timmer och den massaved som kunde bli<br />
resultatet av röjningen. Idag kan <strong>man</strong> ta<br />
hand om grenar och toppar och klenare<br />
träd också och få betalt för det. På köpet<br />
blir de områden som röjs mycket bättre<br />
städade.<br />
Parkmark<br />
Det är egentligen två kommunala förvaltningar<br />
som ligger bakom röjningen<br />
av kommunens marker. Skogsmarken<br />
administreras av stadsarkitektkontoret.<br />
Det som kallas parkmark av tekni<strong>ska</strong><br />
kontoret.<br />
- Den här verksamheten har <strong>var</strong>it eftersatt<br />
så på en del ställen ser marken ut<br />
som skogsmark, fast den står som parkmark<br />
i planerna.<br />
När det är dags att röja intill bebodda<br />
områden tar Karl-Erik alltid kontakt<br />
med de kringboende och presenterar<br />
planerna.<br />
- Oftast är <strong>man</strong> nöjda - och de som inte<br />
är det blir det i allmänhet när de sett<br />
resultatet, även om det inte alltid är så.<br />
Men det har också <strong>var</strong>it några fall där<br />
<strong>man</strong> själva röjt ännu mer på sin egen<br />
mark när kommunen åtgärdat sitt.<br />
Utsikt<br />
En ”nöjd kund”, eller snarare nöjd<br />
granne är Anders Sars på Blåtryvägen.<br />
- Vi har fått både sjöutsikt och utsikt mot<br />
Grönklitt och Fryksås. Det är mycket<br />
ljusare och trevligare sedan <strong>man</strong> röjde.<br />
En del har naturligtvis favoritträd eller<br />
är oroliga för att insynsskyddet <strong>ska</strong><br />
försvinna. Men det finns möjlighet att<br />
spara träd. Och ofta blir insynsskyddet<br />
bättre om <strong>man</strong> släpper upp den lite lägre<br />
vegetationen.
- Vi spar ofta större träd som folk tycker<br />
om också. Men det finns ochså en vits<br />
med att ha öppna ytor runt t ex villor och<br />
det är att vi min<strong>ska</strong>r inbrottsrisken.<br />
Vid en röjning spar <strong>man</strong> ofta lågväxande<br />
växter som rönn, sälg och hägg för att<br />
<strong>ska</strong>pa rum i land<strong>ska</strong>pet. Det kan se lite<br />
knepigt ut när området är nyröjt, men<br />
snart ser men effekten. En effekt som<br />
dessutom innebär att sly inte får samma<br />
möjlighet att ta över.<br />
Gubbar med röjsåg<br />
Pratar <strong>man</strong> röjning tänker <strong>man</strong> oftast på<br />
gubbar med röjsåg, och visst kommer<br />
dom till heders ibland även idag. Men<br />
det allra mesta arbetet sker maskinellt.<br />
Idag är maskinerna så små så de tar sig<br />
in på de flesta områden. Först kommer<br />
en klippmaskin, som klipper av det<br />
som <strong>ska</strong> röjas och ser till att de läggs i<br />
prydliga buntar. Därefter kommer själva<br />
flismaskinen in. Idag sitter den på en<br />
skogstraktor och tar sig lätt fram på de<br />
flesta ställen. Resultatet blir att röjsågarna<br />
kommer fram väldigt sällan.<br />
- <strong>Kommun</strong>en har idag inte någon egen<br />
personal som arbetar med röjningen. Vi<br />
köper in entreprenörer när de behövs.<br />
Det gäller även maskinerna.<br />
Flis och gris<br />
Klippen ägs av Siljan Trading och flismaskinen<br />
av Tore Forsgren.<br />
- Jag <strong>ska</strong>ffade min första maskin för att<br />
kunna flisa åt mig själv på egen skog,<br />
men det har jag knappt hunnit med än,<br />
konsterar Tore som har hjälp av sönerna<br />
Henrik och Daniel med flisningen.<br />
- Jag har sålt lite till Naturbränsle<br />
under 3-4 år, men när Land<strong>ska</strong>psvårdsprojektet<br />
drogs i<strong>gå</strong>ng ökade verksamheten.<br />
Vi hade lite tur, eftersom det sam<strong>man</strong>föll<br />
med att Eon:s panna togs i bruk<br />
för två år sen.<br />
Idag är flishanteringen ett bra komplement<br />
till jordbruket. Huvudnäringen är<br />
grisuppfödning. Ca 2000 grisar lämnar<br />
<strong>gå</strong>rden i Björken och dyker så småningom<br />
upp på våra fat som chark<strong>var</strong>or.<br />
Under säsong mots<strong>var</strong>ar den här delen<br />
av verksamheten ungefär en heltid.<br />
Över året kanske tre fjärdedels tjänst.<br />
Den ökade verksamheten har gjort att<br />
<strong>man</strong> satsat mer på tekniken. En gammal<br />
hemkonstruerad maskin som innebar att<br />
halva tiden gick till att skruva på den har<br />
ersatts med en modernare<br />
som lätt tar sig in i<br />
bestånden.<br />
Mer rationellt<br />
- Vi köpte den nya ifjol.<br />
Vi har velat smyga i<strong>gå</strong>ng<br />
den här verksamheten<br />
lite grann. Det är bättre<br />
än att <strong>gå</strong> pang på och<br />
investera på en <strong>gå</strong>ng.<br />
Då står <strong>man</strong> där med<br />
alla kostnader och ingen<br />
kun<strong>ska</strong>p.<br />
Betyder det att det finns<br />
planer att utöka verksamheten?<br />
- Planer finns det alltid.<br />
Utveckling är ju halva<br />
nöjet i den här branschen,<br />
ler Tore.<br />
Det gäller att <strong>var</strong>a bra på<br />
omvärldsbevakning och<br />
se <strong>var</strong>t saker och ting är<br />
på väg. Vi hade visserligen<br />
tur som kom in i den<br />
här verksamheten i rätt<br />
tid. Men det är ju också<br />
så att har du en idé eller<br />
ett projekt som du brinner<br />
för så hamnar <strong>man</strong><br />
rätt vad det är på rätt<br />
plats vid rätt tillfälle.<br />
Sidan 7<br />
Aktuellt från <strong>Orsa</strong>
Lanthandeln<br />
som fixar<br />
hemkörningen<br />
När<br />
Hansjö Konsum gick i graven<br />
<strong>var</strong> det stora bekymret för de<br />
flesta vem som skulle ta över<br />
<strong>var</strong>udistributionen till de äldre kunderna och<br />
de som handlade av den smått legendari<strong>ska</strong><br />
Konsumbussen. De där kunderna som kom in och<br />
köpte två liter mjölk för att <strong>man</strong> glömt göra det när<br />
<strong>man</strong> storhandlade någon annanstans fick liksom<br />
vad de förtjänade, för att uttrycka det lite rått.<br />
Räddningen fanns i en annan lanthandel,<br />
Skattunge handel. Med en stark köptrohet<br />
– bland annat eftersom de ligger<br />
längre ifrån centrum – fanns det ett<br />
alternativ som vilade på tämligen trygg<br />
grund.<br />
Tack <strong>var</strong>e Skattunge handel kan <strong>Orsa</strong>s<br />
äldre – och även yngre för den delen –<br />
fortfarande få <strong>var</strong>orna hemkörda. För<br />
pensionärerna kostar det dessutom ingenting!<br />
10-tal kunder<br />
Hemkörningen av <strong>var</strong>or är inte så väldigt<br />
omfattande.<br />
- Vi har ett tiotal kunder som vi åker ut<br />
till en <strong>gå</strong>ng i veckan, berättar butiksföreståndaren<br />
Nicklas Östberg.<br />
Basen är Hansjö Konsums gamla<br />
kunder. De finns över hela kommunen.<br />
Sidan 8<br />
Aktuellt från <strong>Orsa</strong><br />
Dagens runda <strong>gå</strong>r, förutom<br />
till Skattungbyn,<br />
till Oljonsbyn, Sandhed<br />
och Hansjö.<br />
Den gamla risiga konsumbussen<br />
är ersatt<br />
med Anders Hahnes<br />
lilla blå Suzuki.<br />
- Vi skulle kunna<br />
ta emot många fler<br />
kunder. Men då<br />
kanske vi får ta till en<br />
större bil, konstaterar<br />
Anders.<br />
Plats för fler<br />
Hemkörningen sker<br />
idag lite i skymundan.<br />
- Vi har försökt <strong>gå</strong> ut<br />
med flygblad, men<br />
Ovan: Nicklas Östberg plockar ihop sista <strong>var</strong>ukorgen<br />
innan det är dags att köra ut <strong>var</strong>orna.<br />
Nedan:<br />
Butiken är välsorterad för sin storlek. Många av <strong>var</strong>orna<br />
är naturligtvis ekologi<strong>ska</strong> och lokalproducerade.
det är bara några enstaka som hört av<br />
sig, berättar Nicklas. Många verkar inte<br />
känna till möjligheten. Den riktar sig ju<br />
också till en åldersgrupp som av naturliga<br />
skäl förändras gan<strong>ska</strong> ofta. Men vi<br />
har som sagt plats för fler.<br />
För de pensionärer som är berättigade<br />
till hemkörning är tjänsten gratis.<br />
- Det är nästan så att folk inte tror det<br />
när dom hör det. Och hemkörningen är<br />
inte bara till för pensionärer. Den kan<br />
också <strong>var</strong>a kostnadsfri vid t ex sjukdom.<br />
Det är kommunen som avgör vilka av<br />
kunderna som är berättigade till stöd.<br />
För dessa får affären en ersättning på<br />
120 kronor, <strong>var</strong>av 60 kronor i sin tur<br />
kommer från landstinget.<br />
Kostnadsersättning<br />
- Det är i princip fråga om kostnadsersättning<br />
för vår tid, berättar Ulf Rennerfelt<br />
som är ordförande i den ekonomi<strong>ska</strong><br />
förening som driver butiken. Vi har ett<br />
bra samarbete med kommunen. Vi har<br />
underlättat administrationen så mycket<br />
det <strong>gå</strong>r och vi får lite merförsäljning<br />
genom det här och det är vi nöjda med.<br />
Vi är ju inte ute efter att blåsa kommunen.<br />
Idag är det ett tiotal kunder som får sina<br />
<strong>var</strong>or <strong>var</strong>je tisdag.<br />
- Blir det fler får vi nog sprida ut det över<br />
flera dagar, säger Niklas. Men i princip<br />
kan <strong>man</strong> idag ringa till oss före lunch<br />
på tisdagen så får dom sin matkasse –<br />
eller låda om det är storhandling – inom<br />
några timmar.<br />
Ekologiskt och lokalproducerat<br />
Niklas och Kristina Mitazaki tar sina<br />
kundvagnar och <strong>var</strong>sin lista och fyller<br />
de sista kassarna. Butiken är osedvanligt<br />
välsorterad för att <strong>var</strong>a en lanthandel i en<br />
by av den här storleken. Här finns naturligtvis<br />
många ekologi<strong>ska</strong> <strong>var</strong>or och även<br />
en hel del lokalproducerade <strong>var</strong>or.<br />
- Vi har också ett förhållandevis bra<br />
grossistavtal med KF. Annars brukar<br />
grossistpriserna för småbutiker <strong>var</strong>a<br />
tuffa.<br />
Det finns exempel på att lanthandelsavtalen<br />
<strong>var</strong>it så höga att det för affären<br />
blivit billigare att handla i den närmaste<br />
större <strong>var</strong>uhallen! Det säger lite om<br />
intresset för små butiker. Men inte minst<br />
Skattungebornas köptrohet gör att <strong>man</strong><br />
är någorlunda trygg.<br />
Blå Suzuki<br />
Lagom till att Niklas och Kristina packat<br />
klart svänger Anders Hahne upp med<br />
sin lilla blå. Den sväljer förvånansvärt<br />
mycket. Kyl<strong>var</strong>orna ligger in en kylvä<strong>ska</strong>,<br />
annars är allt packat i papper<strong>ska</strong>ssar<br />
eller kartonger. Sen bär det iväg. Det<br />
är halt och slaskigt och bara det gör att<br />
<strong>man</strong> inser att det är en viktig verksamhet<br />
Anders Hahne kollar kassen innan den<br />
åker in i den lilla blå Suzukin<br />
som bedrivs här. Även en ännu icke helt<br />
försvagad lårbenshals ligger risigt till i<br />
det här vädret.<br />
Social verksamhet<br />
Gunnel Jonsson är första kunden. Hon<br />
har ramlat och har ett rejält bandage på<br />
benet.<br />
- Det är länge sen nu, men först nu börjar<br />
Sidan 9<br />
Aktuellt från <strong>Orsa</strong>
det bli bättre. Men det är tur att <strong>man</strong> kan<br />
få hem <strong>var</strong>orna på det här sättet för <strong>just</strong><br />
nu tar jag mig inte till affär´n.<br />
Anders bär in <strong>var</strong>orna, tar betalt och<br />
byter några ord innan det bär vidare.<br />
Det löses in nån trisslott och framförallt<br />
pratas det.<br />
Ingrid Johansson är en annan mycket<br />
nöjd kund.<br />
- Det här är bra. Jag brukar köpa hem en<br />
del frysta färdiga portioner. Det är bra<br />
att ha när <strong>man</strong> inte orkar laga maten.<br />
Det står fullt klart att det inte bara handlar<br />
om att köra ut <strong>var</strong>or. Det handlar om<br />
en social verksamhet också.<br />
- Man får inte ha bråttom om <strong>man</strong> <strong>ska</strong><br />
ha det här som extraknäck, konstatera<br />
Anders. Men det den sociala biten som<br />
gör det väldigt trevligt också.<br />
Och kanske är det så att <strong>man</strong> samtidigt<br />
avlastar hemtjänsten lite grann så att de<br />
också får mer tid över till att prata med<br />
de äldre. Då är kommunens satsning<br />
väldigt lönsam.<br />
Sidan 10<br />
Aktuellt från <strong>Orsa</strong><br />
Varken Ingrid Johansson eller Gunnel<br />
Jonsson har <strong>just</strong> nu särskilt lätt att ta sig till<br />
affären. Därför är Anders Hahnes besök en<br />
välkommen servíce.<br />
Vill du också ha<br />
<strong>var</strong>or hemkörda?<br />
Ta kontakt med Skattunge Handel, tel 0250 - 55 11 77.
Allt fler företag<br />
betalar för sitt<br />
avfall!<br />
Alltför<br />
länge har de med abonne<strong>man</strong>g<br />
för hushållsliknande avfall, fått<br />
betala för verksamhetsavfall som lämnats på Hedens<br />
återvinnings<strong>gå</strong>rd. För att lösa problemet måste, sedan<br />
årsskiftet, verksamheter köpa företagsbiljett för att få<br />
lämna sitt verksamhetsavfall på återvinnings<strong>gå</strong>rden. Ett<br />
kontroversiellt beslut, tycker många företag. Men nu har<br />
nästan 200 biljetter sålts till fler än 30 företag i <strong>Orsa</strong>!<br />
Hushållsavfall och verksamhetsavfall<br />
be<strong>ska</strong>ttas olika, finansieras <strong>var</strong> för sig<br />
och det juridi<strong>ska</strong> ans<strong>var</strong>et att ta hand om<br />
avfallet ligger hos olika aktörer. Det är<br />
kommunen som ans<strong>var</strong>ar för det hushållsliknande<br />
avfallet och det är dessa<br />
abonne<strong>man</strong>g, inga <strong>ska</strong>ttemedel, som<br />
finansierar återvinnings<strong>gå</strong>rden.<br />
Eget ans<strong>var</strong><br />
Verksamhetsavfall ans<strong>var</strong>ar företag och<br />
andra verksamheter själva för. Man kan<br />
anlita en egen valfri entreprenör som<br />
hämtar verksamhetsavfallet direkt i<br />
verksamheten eller själv lämna avfallet<br />
på återvinnings<strong>gå</strong>rden.<br />
<strong>Kommun</strong>en har alltså <strong>var</strong>ken skyldighet<br />
att ta emot avfallet eller någon annan<br />
finansiering än företagsbiljett för att<br />
täcka kostnader för hantering, behandling<br />
och <strong>ska</strong>tter för verksamhetsavfallet.<br />
Det är av den anledning företagsbiljetten<br />
införts.<br />
Skillnaden mellan hushållsliknande- och<br />
verksamhetsavfall beskrivs i broschyren<br />
Ny avfallshantering för verksamheter,<br />
som alla företag och övriga verksamheter<br />
i <strong>Orsa</strong> fick våren 2007. Den finns<br />
också på www.orsa.se<br />
Alla företag, organisationer, föreningar<br />
eller liknande som själva väljer att lämna<br />
sitt verksamhetsavfall på Hedens Återvinnings<strong>gå</strong>rd,<br />
istället för att anlita en<br />
valfri entreprenör behöver biljett.<br />
Beställning<br />
Beställningsblankett för företagsbiljetter<br />
finns på tekni<strong>ska</strong> kontoret, ring 55 21 01<br />
eller hämta den på www.orsa.se/PDFfiler/Foretagsbiljett.pdf<br />
Avgiften täcker<br />
kostnaden för hantering, behandling<br />
och <strong>ska</strong>tter av sorterat brännbart verksamhetsavfall,<br />
deponi och rivningsvirke<br />
m.m.<br />
Avfall med<br />
producentans<strong>var</strong><br />
är ”gratis”!<br />
Det är kostnadsfritt att lämna<br />
wellpapp, tidningar, trycksaker,<br />
kontorspapper, förpackningar<br />
av metall, glas, papper och<br />
mindre plastförpackningar<br />
samt de mesta av el-avfallet<br />
i producenternas behållare<br />
på återvinnings<strong>gå</strong>rden.<br />
(Återvinningsstationer för<br />
förpackningar runtom i <strong>Orsa</strong><br />
är endast dimensionerade<br />
för hushållen)<br />
Sidan 11<br />
Aktuellt från <strong>Orsa</strong>
Resumé av Näringslivsåret 2007 i<br />
I förra<br />
numret <strong>var</strong> han visionär och<br />
fick berätta om <strong>Orsa</strong> om<br />
tio år. I det här numret får<br />
näringslivschefen Ola Granholm berätta om vad som<br />
hände alldeles på riktigt med näringslivet i <strong>Orsa</strong> ifjol.<br />
2007 <strong>var</strong> det bästa året på länge för<br />
<strong>Orsa</strong>s näringsliv. Utvecklingen i och<br />
omkring <strong>Orsa</strong> Grönklitt AB <strong>var</strong> fortsatt<br />
stark, KLH började grundlägga sin<br />
fabrik, <strong>Orsa</strong> Besparingsskog lanserade<br />
stora investeringar i vind- och vattenkraft,<br />
Nordkalk vill utveckla kalkbruket,<br />
<strong>Orsa</strong> Centrum fick några värdefulla<br />
nytillskott, ännu en stor mässa startades<br />
och <strong>Orsa</strong> Trafik fördubblade sin verksamhet.<br />
Intresset för att starta företag i<br />
<strong>Orsa</strong> <strong>var</strong> större än någonsin. Positivt <strong>var</strong><br />
också fortsatt satsning på nästa generation<br />
entreprenörer, (skoleleverna)<br />
entreprenörsmässa och en topplats i<br />
Sverige vad gäller samarbetet <strong>skolan</strong>äringsliv.<br />
<strong>Orsa</strong> växer<br />
<strong>Orsa</strong>borna blev fler. Vi ökade med 65<br />
personer under 2007 till 7091 personer.<br />
Det föds fler barn än på länge och andelen<br />
äldre (över 80 år) är också lägre än<br />
på länge. Inflyttningen till <strong>Orsa</strong> fortsätter<br />
att <strong>var</strong>a hög, 468 personer flyttade hit<br />
under 2007. I norra Sverige är det bara<br />
Åre som har en starkare befolkningsökning,<br />
inflyttning och flyttnetto än <strong>Orsa</strong>!<br />
Inflyttningen är en effekt av många<br />
saker, men positiv utveckling i näringslivet<br />
är en av dem, SCoTT:s utveckling en<br />
annan. Det flyttar hit barnfamiljer som<br />
aldrig förr och Barn- och utbildningsförvaltningen<br />
får jobba hårt för att ordna<br />
barnomsorg inom utlovad tid.<br />
Massor av mässor<br />
<strong>Orsa</strong> Grönklitt fortsatte utvecklas.<br />
Tommy Limby hann uppleva invigningen<br />
av sin livsdröm och pärlan i<br />
Grönklitts boende; Limby<strong>gå</strong>rden. Dessutom<br />
invigdes Rovdjurscentrum Grönklitt<br />
& Designtorg Trä med pompa och<br />
Sidan 12<br />
Aktuellt från <strong>Orsa</strong><br />
ståt. Tigerhuset byggdes upp i rekordfart<br />
och intogs av syskonparet Kitzi och<br />
Tungur. En norsk entreprenör lanserade<br />
ett byggprojekt med 40 bostadsrätter i<br />
det nya tomtområdet ”Toppbyn”, närmast<br />
Wärdshuset. Omkring Limby<strong>gå</strong>rden<br />
byggdes ett stort antal större fritidshus.<br />
PR Media & Leasing utökade sitt<br />
mässutbud i <strong>Orsa</strong> med en Jakt-, Fiske-<br />
och vildmarksmässa ”På Spaning” som<br />
gjorde succé direkt med ca 5000 besökare.<br />
KLH solid wood Scandinavia började<br />
(äntligen) bygga grunden för sin fabrik<br />
på Born och satsar nu på försäljning i<br />
Skandinavien och England.<br />
Nya vindar<br />
<strong>Orsa</strong> Besparingsskog lanserade stora<br />
satsningar på vind- och vattenkraft i den<br />
norra delen av kommunen och gjorde<br />
även sin största omorganisation någonsin,<br />
med nedläggning av verkstaden i<br />
Noppikoski och ”outsourcing” av en stor<br />
del av avverkningsverksamheten.<br />
Nordkalk offentliggjorde planer på att<br />
återbruka det gamla kalkbruket i Kallholen,<br />
där <strong>man</strong> planerar återvinning av<br />
ett processämne från stålverket i Avesta,<br />
med planerad start 2009.<br />
<strong>Orsa</strong> Trafik / Siljan Buss fick nya, kraftfulla<br />
delägare och tog, genom samverkansbolaget<br />
Sambus, hem stora delar av<br />
uppdraget inom ”samhällsbetalda resor”<br />
(färdtjänst, sjukresor, mm). I och med<br />
detta mer än fördubblade <strong>man</strong> sin verksamhet.<br />
De har nu 33 taxifordon och 13<br />
bussar, bl a en konferensbuss (i vilken en<br />
av årets företagarfrukostar intogs), och<br />
totalt ca 50 anställda, vilket gör dem till<br />
<strong>Orsa</strong>s näst största privata företag.<br />
Centrumutvecklingen<br />
I <strong>Orsa</strong> Centrum började stråket mellan<br />
<strong>Orsa</strong> Centrum och <strong>Orsa</strong> Camping att<br />
förskönas. Parkkiosken förvandlades till<br />
det första Daisys utanför Stockholm och<br />
elektronik-affären ELIT öppnade med<br />
försäljning av datorer, mobiltelefoner,<br />
radio, TV och kontorsmaterial. Under<br />
2007 hade vi på NLUK 86 personer/<br />
grupper som sökte råd om att starta företag.<br />
Med i genomsnitt tre rådgivningar<br />
per aktör blev det ca 250 rådgivningstillfällen!<br />
Det startades också fler företag<br />
än tidigare, 39 stycken (17 upphörde). I<br />
Svenskt Näringslivs nationella ranking<br />
av företagsklimatet backade vi 7 placeringar<br />
till plats 90, men hamnade på 11:e<br />
plats i riket i en ranking som Forum för<br />
Småföretagsforskning gjorde. Mindre<br />
bra är utvecklingen av lönsamheten<br />
hos <strong>Orsa</strong>s företag. I UC:s undersökning<br />
hamnade <strong>Orsa</strong> på 278:e plats i riket när<br />
de mätte utvecklingen av aktiebolagens<br />
lönsamhet 2006-2007. Med nu<strong>var</strong>ande<br />
utveckling måste vi kunna klättra rejält<br />
på den listan under kom<strong>man</strong>de år. Företagarfrukostarna<br />
fortsatte växa, med<br />
knappt 60 deltagare per frukost, (gör<br />
dem till landets mest välbesökta i relation<br />
till vår storlek).<br />
Korsnäs utnämnde kontoret i <strong>Orsa</strong> till<br />
regionkontor i Dalarna. I gamla Kallmora<br />
skola började ett holländskt företag<br />
att bygga aktivitets-hotellet ”Smile Residence”.
<strong>Orsa</strong><br />
Bollnäsbanan<br />
Bollnäsbanan kom i blickpunkten<br />
igen och <strong>Orsa</strong> kommun <strong>ska</strong>,<br />
med <strong>Orsa</strong> Jernvägsförening<br />
och övriga kommuner längs<br />
banan, utreda om det finns<br />
intresse för att renovera den.<br />
Den nya Strandrestaurangen<br />
fick till slut tillstånd att byggas<br />
efter överklaganden ända upp i<br />
Regeringsrätten. Curt Kåhlén<br />
(Gräv Kåhlén) utsågs till Årets<br />
Företagare i <strong>Orsa</strong> 2006 för stort<br />
entreprenör<strong>ska</strong>p, nöjda kunder<br />
och skicklig nischning av sitt<br />
företag. Både ICA Supermarket<br />
(Annica Eriksson Månljuset<br />
AB)och Coop gjorde stora och<br />
upp<strong>ska</strong>ttade satsningar på att<br />
fräscha upp sina butiker. Bara<br />
Arjeplog hade större andel<br />
kvinnliga nyföretagare än <strong>Orsa</strong>.<br />
Mjölkbönderna fick äntligen en<br />
rejäl höjning av rå<strong>var</strong>upriset på<br />
mjölk, med knappt 30 procent.<br />
Nya företag i <strong>Orsa</strong><br />
Sedan 1 dec 2007 har bl a följande<br />
företag startats: <strong>Orsa</strong> Pizzeria,<br />
JT Wood, Playden Design,<br />
Joakim grä<strong>var</strong>e, Kirchhoff<br />
Trading, Ingelas Ljus&Tillbehör.<br />
Du hittar dem alla i företagsregistret<br />
på www.orsa.se/naringsliv.<br />
Kolla gärna dina egna kontaktuppgifter<br />
där och meddela<br />
oss om något är fel. Tack!.<br />
Landshövding Maria Norrfalk invigde trämässan, Tommy Limby<br />
hann få se sin Limby<strong>gå</strong>rd invigd och <strong>Orsa</strong> besparingsskog<br />
började satsa på vindkraft<br />
Sidan 13<br />
Aktuellt från <strong>Orsa</strong>
Vem <strong>var</strong><br />
Årets Företagare 2007?<br />
Förra<br />
året <strong>var</strong> ett härligt företagarår i<br />
<strong>Orsa</strong> med stora investeringar i<br />
Grönklitt, fram<strong>gå</strong>ngar för <strong>Orsa</strong><br />
Trafik, nya etableringar i <strong>Orsa</strong> centrum, stort intresse<br />
för att starta nya företag, mm. Nu <strong>ska</strong> Årets Företagare<br />
2007 utses, vem tycker DU <strong>var</strong> Årets Företagare förra<br />
året? Det handlar alltså om personen, inte företaget.<br />
Utmärkelsen finns i de flesta sven<strong>ska</strong><br />
kommuner. Företagarföreningen företagarna<br />
och <strong>Orsa</strong> kommun i samverkan<br />
började 2004 att göra lite mer för att<br />
<strong>ska</strong>pa en uppmärksamhet kring företagande<br />
och för att lyfta fram företagarna<br />
bakom företaget. Vi började under 2004<br />
att arrangera en Företagargala, med<br />
mingel, galamiddag och högtidlig utdelning<br />
av priser. Förra året delade vi ut<br />
priser till Årets Företagare, Årets Nyföretagare<br />
och Årets Handlare.<br />
Du kan nominera<br />
Alla kommuninvånare får nu nominera<br />
kandidater till Årets Företagare, Årets<br />
Nyföretagare och Årets Handlare. Galan<br />
<strong>gå</strong>r av stapeln 18 april.<br />
Årets Företagare <strong>gå</strong>r egentligen inte ut<br />
på att utse den duktigaste företagaren.<br />
Det vore en omöjlig uppgift. Årets företagare<br />
är istället ett evene<strong>man</strong>g för att<br />
lyfta fram männi<strong>ska</strong>n bakom företaget,<br />
att synliggöra de företagare som genom<br />
sitt engage<strong>man</strong>g och entreprenör<strong>ska</strong>p<br />
jobbar hårt för att bygga upp sina företag,<br />
<strong>ska</strong>pa sysselsättning och välstånd, i<br />
<strong>Orsa</strong> och på andra orter i Sverige. På så<br />
sätt är evene<strong>man</strong>get en hyllning till alla<br />
företagare i <strong>Orsa</strong>!<br />
Kriterier<br />
företagarna har satt upp följande kriterier<br />
för Årets Företagare. Hon / han <strong>ska</strong><br />
äga sitt företag, aktivt driva det, detta<br />
<strong>ska</strong> <strong>var</strong>a hennes / hans huvudsakliga<br />
sysselsättning, företagaren <strong>ska</strong>, bland<br />
annat genom gott ledar<strong>ska</strong>p, <strong>var</strong>a en god<br />
förebild och ambassadör för företagare,<br />
visa prov på att <strong>var</strong>a extra kreativ och<br />
företagsam på ett sätt som bör premieras,<br />
företaget <strong>ska</strong> ha god lönsamhet och<br />
inte några betalningsanmärkningar.<br />
Sidan 14<br />
Aktuellt från <strong>Orsa</strong><br />
Skriv ner vem DU tycker borde utses till<br />
Årets Företagare i <strong>Orsa</strong> 2007 och nominera<br />
gärna också personer till klasserna<br />
Årets Handlare och Årets Nyföretagare<br />
(drivit företag max 2 år). Skriv ditt<br />
namn, namnet på personen du vill nominera,<br />
vilken klass du nominerar henne /<br />
honom i och en motivering till <strong>var</strong>för du<br />
tycker att den personen bör utses.<br />
Tidigare pristagare:<br />
Skicka till naringslivskontoret@orsa.<br />
se, fax 431 20, eller företagarna, Box<br />
96, 794 22 <strong>Orsa</strong>. Om du vill ha tips på<br />
vilka företagare som finns i <strong>Orsa</strong> så kan<br />
du <strong>gå</strong> in på www.orsa.se under fliken<br />
”Näringsliv” och välja ”Företagsregister”.<br />
Där hittar du dem alla. Tack på<br />
förhand för ditt förslag!<br />
Anna Willander (numer Nämnd) Årets<br />
företagare 2005<br />
1997 Anders West<strong>man</strong> <strong>Orsa</strong> Tryckeri, 1998 Kjell Enochsson, Ing<strong>var</strong><br />
Björk och Gunnar Björk på KIG Bygg, 1999 Jan Arnesson Siljan<br />
Schakt, 2000 Ingemar Hansson <strong>Orsa</strong> Trafik, 2001 Britt-Inger och Sune<br />
Ek Statoil, 2003 Lars Ohlsson Dala Laminat, 2004 Nils-Erik ”Kålan”<br />
Johansson <strong>Orsa</strong> Bil, Plåt och Lack, 2005 Anna Wilander Hårteamet<br />
och 2006 Curt Kåhlén Grävkåhlén.
Nya rutiner för<br />
föreningsbidrag<br />
<strong>Orsa</strong><br />
kommun har sett över sina<br />
rutiner för föreningsbidrag,<br />
bland annat för att göra<br />
det lättare att hålla reda på när det är dags att<br />
söka olika bidrag och <strong>var</strong> <strong>man</strong> söker dem.<br />
Det finns en del övergripande krav föreningen<br />
måste uppfylla för att få bidrag.<br />
Det är allmännyttiga och ideella föreningar<br />
som är verksamma i <strong>Orsa</strong> och<br />
dessutom har huvuddelen av sina medlemmar<br />
bosatta i kommunen som kan få<br />
ekonomiskt stöd av <strong>Orsa</strong> kommun.<br />
Jämställdhet och<br />
mänskliga rättigheter<br />
För att få bidrag <strong>ska</strong> föreningen kunna<br />
visa att <strong>man</strong> arbetar aktivt för jämställdhet<br />
samt har antagit regler mot droger<br />
och mobbing. Föreningarna måste också<br />
ansluta sig till kommunens policy för<br />
mänskliga rättigheter.<br />
Föreningen <strong>ska</strong>ll ha stadgar, styrelse och<br />
revisorer och <strong>ska</strong>ll ha minst tio medlemmar.<br />
De bidrag som finns att söka är följande:<br />
• Föreningsstöd till ideella föreningar<br />
med socialt engage<strong>man</strong>g på<br />
programmet.<br />
• Föreningsstöd till kulturföreningar<br />
• Föreningsstöd till föreningar med<br />
ungdomsverksamhet<br />
• Anläggningsstöd<br />
• Stöd till särskilda insatser.<br />
Samtliga dessa stöd <strong>ska</strong> sökas senast<br />
den 30 april och ansökan ställs till <strong>Orsa</strong><br />
kommun, kommunkansliet, Box 23 794<br />
21 <strong>Orsa</strong>.<br />
För anläggningsstödet <strong>ska</strong> en speciell<br />
anmälningsblankett användas.<br />
Aktivitetsbidrag<br />
Dessutom kan <strong>man</strong> som vanligt söka<br />
aktivitetsbidrag. Eftersom de följer de<br />
statliga bidragen är ansökningstiderna<br />
annorlunda. För våren <strong>ska</strong>ll ansökan<br />
lämnas in senast den 15 augusti och<br />
för hösten senast den 15 februari.<br />
Ansökningarna om aktivitetsbidrag<br />
skickas till <strong>Orsa</strong> kommun, Fritidsförvaltningen,<br />
Box 23, 794 21 <strong>Orsa</strong><br />
JAK-poäng.<br />
Nytt är att föreningar som vill utveckla<br />
sin verksamhet kan få använda kommunens<br />
poäng till lån i JAK banken. Själva<br />
lånet gör ni upp med banken. När ni<br />
gjort det visar ni upp en kalkyl som visar<br />
att ni klarar av lånet och hur eventuella<br />
sparpoäng påverkar kalkylen.<br />
Anläggningsstödet<br />
För anläggningsstödet gäller att ni kan<br />
få bidrag till driftskostnader för lokaler<br />
som inte redan är kommunsubventionerade<br />
och som regelbundet används<br />
för ungdomsverksamhet. Ni kan få 25<br />
procent av kostnader ni har kvitton på<br />
för hyrd lokal och upp till 60 procent av<br />
kostnaderna för egen lokal.<br />
En ekonomisk rapport <strong>ska</strong> bifogas och<br />
ansökan <strong>ska</strong> <strong>var</strong>a undetrecknad av behörig<br />
firmatecknare<br />
Stöd till särskilda insatser<br />
Planerar ni någon speciell utvecklande<br />
verksamhet eller har särskilda skäl kan<br />
ni söka speciellt stöd direkt från kommunstyrelsen.<br />
Stödet kan räknas som<br />
offentlig finansiering vid ansökningar<br />
av ytterligare medel vid t ex EU-projekt.<br />
Vid ansökan av projektmedel <strong>ska</strong> projektet<br />
inte utgöra föreningens ordinarie<br />
verksamhet.Projektbeskrivning med<br />
förväntade mål, samt kostnadsberäkning<br />
med tänkt finansiering <strong>ska</strong>ll bifogas.<br />
Aktivitetsstödet<br />
Aktivitetsstödet som alltså har andra<br />
ansökningsdatum än övriga stöd, <strong>ska</strong>ll<br />
sökas på en speciell blankett som ni kan<br />
få hos kommunen. Bidragsberättigade är<br />
deltagare mellan 7 och 20 år. Upp till 30<br />
deltagare per sam<strong>man</strong>komst är bidragsberättigade<br />
och <strong>man</strong> kan få 10 kronor<br />
per sam<strong>man</strong>komst plus tre kronor per<br />
deltagare.<br />
Gemensamt för alla bidrag<br />
När ni söker stöd <strong>ska</strong> ni alltidskicka<br />
med verksamhetsberättelse och kassaredogörelse<br />
samt handlingar som visar<br />
att ni jobbar för jämställdhet, att ni har<br />
regler mot droger och mobbning och att<br />
ni ansluter er till kommunens policy för<br />
mänskliga rättigheter.<br />
För frågor om<br />
anläggningsstöd och<br />
aktivtetsstöd, kontakta<br />
Evert Olsson 55 21 90.<br />
För övriga stöd, kontakta<br />
Therese Lars, 55 21 11.<br />
Mer info på www.orsa.se<br />
Sidan 15<br />
Aktuellt från <strong>Orsa</strong>
LÅT<br />
FIXAR-<br />
HANS<br />
KLÄTTRA<br />
<strong>Orsa</strong>bor som är pensionärer<br />
kan få hjälp<br />
med <strong>var</strong>dagssysslor<br />
som innebär att det<br />
finns risk för att <strong>man</strong><br />
ramlar och slår sig.<br />
Ring tel 552408, tala<br />
om vem du är och vad<br />
du vill ha hjälp med.<br />
GLÖM<br />
INTE<br />
MIN<br />
BAJSPÅSE!<br />
Eftersom hundar har<br />
väldigt svårt att plocka<br />
upp efter sig, vill vi<br />
påminna dig som har<br />
hund om att du måste<br />
hjälpa till med den<br />
saken. Hundbajspåsar<br />
kan du få på Tekni<strong>ska</strong><br />
kontoret, gamla brandstationen.<br />
SLUT<br />
PÅ<br />
KOMPOST-<br />
PÅSAR?<br />
Nya kompostpåsar<br />
hittar du gratis i din<br />
livsmedelsbutik.<br />
DET HÄNDER PÅ<br />
ANHÖRIGCENTRUM<br />
Firardagar<br />
Tisdag 25 mars<br />
Våffeldagen<br />
Nygräddade våfflor, sylt<br />
och grädde.<br />
Tisdag 29 april<br />
En hälsning till våren<br />
Kaffe och Glass.<br />
Måndag 26 Maj<br />
Sommarfest<br />
med mat och dryck<br />
Kl. 18.00<br />
Föranmälan till anhörigcenter<br />
senast<br />
fredag 16 maj<br />
Plats meddelas vi anmälan.<br />
Kaffe-<br />
stunden<br />
Öppet-tider<br />
Tisdagar och Torsdagar<br />
kl 11.00-15.00<br />
<strong>Orsa</strong><strong>gå</strong>rden<br />
Tel.0250-55 23 85<br />
HAR DU<br />
TÄNKT ATT<br />
BYGGA I<br />
SOMMAR!<br />
Sommaren kommer<br />
snabbt närmare och<br />
då tänker många<br />
bygga. Vill du får ditt<br />
bygglov prövat i tid<br />
bör du lämna in din<br />
ansökan under april.<br />
Vill du diskutera dina<br />
byggplaner med<br />
oss. Kontakta gärna<br />
byggnadsinspektör<br />
Lisbeth ”Pippi”<br />
Gunnars på<br />
stadsarkitektkontoret,<br />
tel 552149.<br />
Sopplunch<br />
16 april och 7 maj<br />
serverar vi sopplunch<br />
till självkostnadspris<br />
30.00 kr.<br />
Anmälan måndagen<br />
innan.<br />
Föreläsningar<br />
Onsdag 2 april<br />
Tid: 18.00<br />
Stroke<br />
Vad är och vem får<br />
stroke mm?<br />
Inga-Lill Lo<strong>man</strong> och Ellen<br />
Gunnars berättar.<br />
Plats meddelas vid<br />
anmälan<br />
Anmälan senast 25<br />
mars.<br />
Måndag 21 april<br />
Tid: 18.00-20.00<br />
Demens<br />
Föreläsning av läkaren<br />
Mats Pauls.<br />
Plats: <strong>Orsa</strong> församlingshem<br />
Anmälan senast 14<br />
april.<br />
Måndag 5 maj<br />
Tid: 18.00<br />
Hur får jag/vi hjälp i<br />
hemmet, avlastning<br />
trygghetslarm mm?<br />
Biståndshandläggare<br />
Laila Sundqvist och<br />
Anita Granlund kommer<br />
och berättar hur det <strong>gå</strong>r<br />
till att söka biståndsinsatser.<br />
Plats meddelas vid<br />
anmälan.<br />
Anmälan senast 24<br />
april.<br />
Kontakta<br />
<strong>Orsa</strong><br />
kommun<br />
<strong>Kommun</strong>ledningskontoret ........... 552100<br />
Kassan, tis, tors, fred 9.30-11-30 . 552132<br />
<strong>Kommun</strong>alrådet Marie Olsson ....552113<br />
Arbetsmarknadsenhet ................. 552275<br />
Anhörigstöd......................................552385<br />
Bibliotek ....................................... 552261<br />
Borgerlig begravning ................... 552100<br />
Borgerlig vigsel ........................... 552100<br />
Fixarservice .................................552408<br />
Informationsans<strong>var</strong>ig ................... 552129<br />
IT-avdelning ................................. 552213<br />
<strong>Kommun</strong>revision ......................... 552100<br />
Konsumentvägledning (Mora kulturhus)<br />
ons 14-18, tis 10-14, tors 11-14.30 . 26772<br />
Kulturhus/Bildarkiv .....................552265<br />
Miljö- och hälsoskyddskontor ..... 552157<br />
Näringslivskontor .........................552118<br />
<strong>Orsa</strong> Grönklitt AB .........................46200<br />
<strong>Orsa</strong>bostäder AB ..........................552176<br />
Räddningstjänsten ....................... 552188<br />
Räddning, akuta situationer ..............112<br />
Barn- och utbildningskontor ........ 552211<br />
Barnomsorg ................................. 552212<br />
Socialkontor ................................. 552350<br />
Stadsarkitektkontor/Byggnadsnämnd .....<br />
...................................................... 552191<br />
Tekniskt kontor (va/gator) ............ 552144<br />
Tekniskt kontor (renhållning) ...... 552101<br />
Tekniskt kontor (fastigheter) ........ 552194<br />
Tekniskt kontor (fritidsavd.) ........ 552166<br />
Siljan Turism, <strong>Orsa</strong> ...................... 552550<br />
Överförmyndare (15-18) .............. 552186<br />
Allfix ............................................552408<br />
Returbutiken ................................552406<br />
Stiftelsen Skeer................................. 44048<br />
Aktuellt från <strong>Orsa</strong> ........................ 552129<br />
ORSA KOMMUN<br />
BOX 23<br />
794 21 ORSA<br />
tel 0250-552100, fax 0250-552315<br />
e-post orsa.kommun@orsa.se<br />
hemsida www.orsa.se<br />
AKTUELLT FRÅN ORSA<br />
utges av <strong>Orsa</strong> kommun<br />
och kommer ut med 4 nr per år.<br />
Ans<strong>var</strong>ig utgi<strong>var</strong>e: Göran Grå.<br />
Redaktion, original:<br />
Janne Bäck<strong>man</strong><br />
tel 0250-552129<br />
janne.back<strong>man</strong>@orsa.se<br />
Tryck: <strong>Orsa</strong> Tryckeri 2008<br />
Det allra senaste från kommunen hittar du på<br />
www.orsa.se<br />
Sidan 16<br />
Aktuellt från <strong>Orsa</strong>
Change language