Undrar just var man ska gå i skolan... - Orsa Kommun

More documents

Recommendations

Info

Sidan 6 Aktuellt från Orsa Röjning ger flis Röjningsprojekt och öppna landskap - och jobb! Anders Sars (th) tillhör de som glädjer sig åt kommunens röjningsarbeten. Han har fått sjöutsikt och kan även se Grönlitt och Fryksås sedan Karl-Erik Göthe och hans röjare varit i farten Det är inte bara Ulf Lundell som trivs bäst i öppna landskap. Det gör vi lite till mans. Karl-Erik Göthe är den på kommunen som ser till att åtminstone kommunen föregår med gott exempel och håller sina marker öppna. - Det finns flera anledningar att röja kommunens marker, säger Karl-Erik Göthe. Dels vill vi ta till vara den vackra utsikten vi har över sjön. Men det handlar också om att frilägga elledningar och förbättra sikten för trafikanter. Som en ren bonus skapar man nya betesmarker - många av områdena upplåts till bete plus att man får in någon krona på flisen som blir. Landskapsvårdsprojektet slut -Kommunen hade ett röjningsprojekt som gick ut på landskapsvård för privatpersoner, men det projektet är slut. Nu arbetar vi med att föregå med gott exempel och hoppas att vi kan inspirera andra markägare att göra insatser för att hålla markerna öppna. En faktor som kan hjälpa till med det är möjligen att nu kan man tjäna flis på flisen som blir resultatet av röjningen. Den säljs nämligen som biobränsle. I kommunens fall blir den oftast bränsle i Eon:s centralvärmeanläggning i centrum. - Förut kunde man få ut lite för det timmer och den massaved som kunde bli resultatet av röjningen. Idag kan man ta hand om grenar och toppar och klenare träd också och få betalt för det. På köpet blir de områden som röjs mycket bättre städade. Parkmark Det är egentligen två kommunala förvaltningar som ligger bakom röjningen av kommunens marker. Skogsmarken administreras av stadsarkitektkontoret. Det som kallas parkmark av tekniska kontoret. - Den här verksamheten har varit eftersatt så på en del ställen ser marken ut som skogsmark, fast den står som parkmark i planerna. När det är dags att röja intill bebodda områden tar Karl-Erik alltid kontakt med de kringboende och presenterar planerna. - Oftast är man nöjda - och de som inte är det blir det i allmänhet när de sett resultatet, även om det inte alltid är så. Men det har också varit några fall där man själva röjt ännu mer på sin egen mark när kommunen åtgärdat sitt. Utsikt En ”nöjd kund”, eller snarare nöjd granne är Anders Sars på Blåtryvägen. - Vi har fått både sjöutsikt och utsikt mot Grönklitt och Fryksås. Det är mycket ljusare och trevligare sedan man röjde. En del har naturligtvis favoritträd eller är oroliga för att insynsskyddet ska försvinna. Men det finns möjlighet att spara träd. Och ofta blir insynsskyddet bättre om man släpper upp den lite lägre vegetationen.
- Vi spar ofta större träd som folk tycker om också. Men det finns ochså en vits med att ha öppna ytor runt t ex villor och det är att vi minskar inbrottsrisken. Vid en röjning spar man ofta lågväxande växter som rönn, sälg och hägg för att skapa rum i landskapet. Det kan se lite knepigt ut när området är nyröjt, men snart ser men effekten. En effekt som dessutom innebär att sly inte får samma möjlighet att ta över. Gubbar med röjsåg Pratar man röjning tänker man oftast på gubbar med röjsåg, och visst kommer dom till heders ibland även idag. Men det allra mesta arbetet sker maskinellt. Idag är maskinerna så små så de tar sig in på de flesta områden. Först kommer en klippmaskin, som klipper av det som ska röjas och ser till att de läggs i prydliga buntar. Därefter kommer själva flismaskinen in. Idag sitter den på en skogstraktor och tar sig lätt fram på de flesta ställen. Resultatet blir att röjsågarna kommer fram väldigt sällan. - Kommunen har idag inte någon egen personal som arbetar med röjningen. Vi köper in entreprenörer när de behövs. Det gäller även maskinerna. Flis och gris Klippen ägs av Siljan Trading och flismaskinen av Tore Forsgren. - Jag skaffade min första maskin för att kunna flisa åt mig själv på egen skog, men det har jag knappt hunnit med än, konsterar Tore som har hjälp av sönerna Henrik och Daniel med flisningen. - Jag har sålt lite till Naturbränsle under 3-4 år, men när Landskapsvårdsprojektet drogs igång ökade verksamheten. Vi hade lite tur, eftersom det sammanföll med att Eon:s panna togs i bruk för två år sen. Idag är flishanteringen ett bra komplement till jordbruket. Huvudnäringen är grisuppfödning. Ca 2000 grisar lämnar gården i Björken och dyker så småningom upp på våra fat som charkvaror. Under säsong motsvarar den här delen av verksamheten ungefär en heltid. Över året kanske tre fjärdedels tjänst. Den ökade verksamheten har gjort att man satsat mer på tekniken. En gammal hemkonstruerad maskin som innebar att halva tiden gick till att skruva på den har ersatts med en modernare som lätt tar sig in i bestånden. Mer rationellt - Vi köpte den nya ifjol. Vi har velat smyga igång den här verksamheten lite grann. Det är bättre än att gå pang på och investera på en gång. Då står man där med alla kostnader och ingen kunskap. Betyder det att det finns planer att utöka verksamheten? - Planer finns det alltid. Utveckling är ju halva nöjet i den här branschen, ler Tore. Det gäller att vara bra på omvärldsbevakning och se vart saker och ting är på väg. Vi hade visserligen tur som kom in i den här verksamheten i rätt tid. Men det är ju också så att har du en idé eller ett projekt som du brinner för så hamnar man rätt vad det är på rätt plats vid rätt tillfälle. Sidan 7 Aktuellt från Orsa
Page 1 and 2: AKTUELLT FRÅN ORSA Undrar just var
Page 3 and 4: Om det här med demokrati och medbe
Page 5: Omdebatterat Som väntat är försl
Page 9 and 10: det är bara några enstaka som hö
Page 11 and 12: Allt fler företag betalar för sit
Page 13 and 14: Orsa Bollnäsbanan Bollnäsbanan ko
Page 15 and 16: Nya rutiner för föreningsbidrag O

Undrar just var man ska gå i skolan... - Orsa Kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?