Ekonomisk kartläggning av farmarenergibolag - Bioenergiportalen

More documents

Recommendations

Info

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Marknaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Lönsamhet hos medelföretaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Ökande effektivitet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Förräntning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Bruttovinsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Intäkt per levererad energi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Leverera värme till industrier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Bränslen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Vinst per levererad energi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Arbetskostnad per levererad energi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Utveckling av eget kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11 Kort presentation av företagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Undersökningen omfattar elva företag som levererar värme till kunder som är kommuner, villaägare och fastighetsägare. Under de fyra år som den här undersökningen omfattar har företagen ökat sin produktion av värme med mer än 16 %. Ett av företagen driver en värmeanläggning som ägs av ett fastighetsbolag, övriga äger värmecentralen och några äger även kulvertsystemet. Värmen säljs antingen vid ”pannrumsvägg” eller i abonnentcentral beroende på vem som äger kulvertsystemet, priset varierar mellan 319 och 708 kronor per megawattimme. Priset tas ut på olika sätt i form av rörligt energipris, fast abonnemangsavgift och anslutningsavgift. De flesta företag i undersökningen har gett delägarna ersättning för arbete och avkastning på investerat kapital. En tendens som märks är att större företag har lägre arbetskostnad per producerad megawattimme. 2 Innehåll Sammanfattning Bränslet utgörs till största delen av flis från energived och i liten omfattning flis från GROT, ett företag använder bara pellets och ett eldar med i huvudsak flis från salixodlingar. Trenden på biobränslemarknaden gör att kostnaderna ökar och företagen måste kompensera sig för att inte minska i lönsamhet, antingen genom högre pris till kund eller bättre effektivitet. Detta har företagen lyckats med och vinsterna har ökat från 34 till 72 kr/MWh, det finns dock stora variationer mellan företagen. Det går inte att finna några samband mellan storleken på företagen och lönsamhetsnyckeltal som vinst per levererad megawattimme och förräntning på investerat kapital. Det sista året i undersökningen har kostnaden för bränslet per megawattimme minskat något hos fyra av de större företagen.
Den här rapporten har tagits fram av LRF konsult på uppdrag av LRF i ett LBU-projekt finansierat av Statens Jordbruksverk. Arbetet har utförts under hösten 2006. Projektledare har varit Per Elander, LRF konsult i Västerås. Liknande utredningar har gjorts tidigare men den här är inriktad på en djupdykning och analys av ekonomin under fyra år. Sedan början på 1990-talet och omställning -90 har s.k. farmarenergibolag startats. Först var det några få pionjärer och sedan allt fler som i takt med ökande el- och oljepriser såg möjligheten i att sälja värme till bostäder och lokaler i byar, samhällen och kommuner. Olika benämningar på företagen finns: byvärme, närvärme, småskalig fjärrvärme, farmarenergi m.m. men det gemensamma är att bolagen säljer småskaligt framställd värme i ett lokalt kulvertsystem som inte nödvändigtvis ägs av farmarenergibolaget. Ägarna är oftast lantbrukare/entreprenörer som antingen är passiva delägare eller heleller deltidsarbetar i farmarenergibolaget. Uppgifterna är hämtade från bolagens resultaträkningar och justerade så att materialet blir jämförbart och bolag med liknande förutsättningar ska kunna jämföra sig med övriga i undersökningen. Svårigheten med att få fram exakta värden på t.ex. energiinnehåll i bränslet gör att det kan vara vanskligt att direkt jämföra värden i undersökningen med marknadspriser och siffror från företag som inte ingår i denna undersökning. Alla företag redovisar inte på samma sätt, Förord Inledning Metod Ett stort tack riktas härmed till deltagande företag som ställt upp med siffror ur sin redovisning och delat med sig av erfarenheter kring sin värmeproduktion. December 2006 Per Elander. Antalet ägare är från en enskild lantbrukare upp till fyrtio delägare i aktiebolag. Hur är det då att driva ett farmarenergibolag? Hur får man lönsamhet och finns det fallgropar? I den här undersökningen ingår elva företag och tolv värmecentraler då ett av företagen driver två centraler i olika samhällen. Undersökningen omfattar åren 2002 till 2005. Alla företagen har på ett eller annat sätt varit lönsamma för ägarna även om det inte syns på den ”sista raden”. Storleken är mellan 0,35 och 3,6 MW med medeleffekten ca 1,5 MW och den årliga värmeleveransen från ca 1100 MWh till 11000 MWh. intäkten anslutningsavgifter är i den här undersökningen periodiserad på 25 år för att på så vis spegla livslängden på kulvert och undercentraler. Några av företagen har sidoverksamheter som påverkar resultatet men egentligen inte har att göra med värmeproduktionen, t.ex. om en lastmaskin ingår i verksamheten kan denna hyras ut till andra sysslor. Justeringarna är gjorda för att visa lönsamheten i värmeproduktion. En gemensam faktor för företagen i undersökningen är att man står för den ekonomiska risken i värmeproduktionen. 3
Page 1: Ekonomisk kartläggning av farmaren
Page 5 and 6: Data och resultaträkning med nycke
Page 7 and 8: 8% 6% 4% 2% 0% -2% Bruttovinsten vi
Page 9 and 10: äknas upp med någon form av index
Page 11 and 12: Arbetskostnaden per producerad mega

Ekonomisk kartläggning av farmarenergibolag - Bioenergiportalen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?