Hur långt kan man gå tekniskt, praktiskt och ... - Energigården

Hur långt kan man gå tekniskt,
praktiskt och ekonomiskt med
inblandning av RME i diesel på
befintliga traktorer?
Test och demonstration

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Sammanfattning ................................................................................................................................... 5
2 Bakgrund .............................................................................................................................................. 7
2.1 Energiförsörjning och klimatpåverkan ..................................................................................... 7
2.2 Nationella och regionala mål ...................................................................................................... 7
2.3 Naturbruksgymnasiet Uddetorp ................................................................................................ 7
2.4 Fakta om RME ............................................................................................................................. 8
3 Projektbeskrivning .............................................................................................................................. 8
3.1 Syfte och målgrupp ...................................................................................................................... 8
3.2 Mål ................................................................................................................................................. 8
4 Projektredovisning .............................................................................................................................. 9
4.1 Genomförda aktiviteter .............................................................................................................. 9
4.2 Projektstart och projektorganisation ......................................................................................... 9
4.3 Sammanställning av fakta kring RME ...................................................................................... 9
4.4 Enkätundersökning ................................................................................................................... 11
4.5 Test av RME på Uddetorp ....................................................................................................... 12
4.6 Kalkylverktyg för produktion av RME ................................................................................... 18
4.7 Seminarier och studiebesök ...................................................................................................... 19
4.8 Förmedling av resultat .............................................................................................................. 20
5 Erfarenheter ....................................................................................................................................... 21
5.1 Lagring och hantering ............................................................................................................... 21
5.2 Körning – motoreffekt och bränsleförbrukning ................................................................... 21
5.3 Avgaser och hälsoeffekter ........................................................................................................ 22
5.4 Upphandling av nya maskiner .................................................................................................. 23
5.5 Ekonomi ..................................................................................................................................... 23
5.6 Inställning till RME hos elever och anställda ........................................................................ 24
6 Slutsatser ............................................................................................................................................. 26
6.1 Fördelar med att byta till RME ................................................................................................ 26
6.2 Nackdelar .................................................................................................................................... 27
6.3 Viktiga lärdomar......................................................................................................................... 27
7 Avslutande kommentarer och förslag på fortsatta insatser ......................................................... 28
7.1 Målsättning om fossilbränslefritt jordbruk ............................................................................ 28
7.2 Hur långt kan man gå med RME? ........................................................................................... 28
7.3 Hur kan man gå vidare på Uddetorp? .................................................................................... 29
7.4 Svårigheter och möjligheter ...................................................................................................... 29
7.5 Behov av framtida insatser ....................................................................................................... 30
8 Referenser ........................................................................................................................................... 31
1(32)
2012-06-05

BILAGOR
Bilaga A Rapport: RME – Som drivmedel för traktorer och skogsmaskiner. Carina Lindh,
LRF-Konsult, 2009
Bilaga B Rapport: Enkätundersökning för att samla erfarenheter från produktion och
användning av RME inom jord och skog. Sven Fredriksson, Uddetorp, 2009
Bilaga C Rapport: Tillverkning av gårdsbaserad RME – Ekonomisk rapport med
känslighetsanalys. Carina Lindh och Lars Neuman, LRF-Konsult, 2010
Bilaga D Prishistorik – underlag till diagram
Bilaga E Inbjudan: Seminarium nr 1 och nr 2
Bilaga F Säkerhetsdatablad: RME och Mk1 Diesel
2(32)
2012-06-05

FÖRORD
Projektet har genomförts av Naturbruksgymnasiet Uddetorp på uppdrag av Agroväst Livsmedel
AB. Projektledare har varit Sven Fredriksson, Naturbruksgymnasiet Uddetorp och finansierats av
EU och Statens Jordbruksverk.
Denna slutrapport har sammanställts av David Hårsmar, energirådgivare vid Rådgivarna i
Sjuhärad.
Projektledare Sven Fredriksson vid Naturbruksgymnasiet Uddetorp har bidragit med omfattande
underlag liksom även driftsansvarig på Uddetorp, Gunnar Laurell samt John Andersson,
Naturbrukskansliet och Kent-Olof Söderqvist, Agroväst/Energigården. Fotografier är tagna av
David Hårsmar, Kent-Olof Söderqvist samt Sven Fredriksson.
I projektets arbetsgrupp har utöver ovan nämnda personer även tidigare rektor Bengt Weidow
och nuvarande rektor Liselott Sörensen Ringi deltagit.
3(32)
2012-06-05

4(32)
2012-06-05

1 SAMMANFATTNING
Jordbruket är idag beroende av fossil energi, både direkt för till exempel drift av traktorer och
indirekt för tillverkning av bland annat kvävegödselmedel. Både nationellt och regionalt finns mål
om ett fossiloberoende jordbruk för en ökad försörjningstrygghet och en minskad
klimatpåverkan.
Västra Götalandsregionen har satt som mål att deras naturbruksgymnasier skall vara
fossiloberoende till år 2015. En av skolorna, Naturbruksgymnasiet Uddetorp, har valt att satsa på
det förnybara bränslet RME som tillverkas genom förestring av rapsfrö. Uddetorp har i detta
projekt genomfört test av bränslet för att utreda hur ett byte till RME fungerar i befintlig
maskinpark.
Testet på Uddetorp är en del i detta projekt vars syfte är att ge lantbrukaren beslutsunderlag för
att minska klimatpåverkan genom användning av RME. I projektet har även genomförts
faktasammanställningar om RME som drivmedel för jordbruket och hållits seminarier. Ett
kalkylverktyg för att kunna räkna på kostnad för att producera egen RME har tagits fram.
RME är ett bränsle som relativt enkelt kan ersätta diesel i en befintlig maskinpark. Kunskapen
hos tillverkare och leverantörer av maskiner är dock begränsad och användning av RME kan
också innebära särskilda restriktioner för att garantier skall gälla. Det är viktigt att klarlägga dessa
förutsättningar före ett byte. Bytesintervall för motorolja och motoroljefilter har halverats för
traktorerna i projektet enligt de rekommendationer som finns.
Särskilda förhållningsregler gällande lagring finns för att minimera risken för biologisk tillväxt i
bränslet, vilket skulle kunna innebära driftsproblem. För att minimera riskerna vid lagring
införskaffades en dubbelmantlad tank i plast för förvaring av RME. Denna tank placerades under
tak för ytterligare skydd mot väder och direkt solljus.
Av de 14 maskiner som tidigare drivits med diesel på Uddetorp var det endast tre maskiner där
maskinleverantören avrådde från användning av RME. Totalt fem maskiner undantogs i projektet
efter praktiska hänsynstaganden kopplade till driften. Resultatet år 2011 blev att 38 procent av all
diesel som köptes in till skolan kunde ersättas med RME. Sett enbart till de maskiner som valts ut
i projektet så uppgick andelen RME dock till 83 procent av använt drivmedel.
Traktorerna i projektet effektprovades både med diesel och RME och det konstaterades att
effektförlusten vid körning på RME uppgick till mellan 5 – 24 %.
Vid normal belastning av en traktor uppnås en mer fullständig förbränning och det har vid dessa
arbeten inte varit några problem med avgaser. Vid övningskörning på ett skoljordbruk belastas
dock inte traktorerna speciellt hårt och här har då avgaserna upplevts som obehagliga. Det har
inte varit möjligt att i projektet utreda hur pass skadliga avgaserna är. Framförallt har detta gällt
två av traktorerna inklusive den traktor som också använts inne i ridhuset. I denna traktor har
inblandning av 50 procent RME i diesel prövats med gott resultat.
Utöver konstaterad effektförlust och frågetecken kring avgaser har de negativa erfarenheterna
bestått i problem med kallstarter. RME är också ett dyrare drivmedel än diesel, vilket dock
5(32)
2012-06-05

kommer minska i betydelse allteftersom återbetalningsreglerna för diesel ändras under kommande
år.
Bland fördelarna med RME kan nämnas att det är ett förnybart bränsle som kan minska
koldioxidutsläppen med 60 procent. RME har även låg akut giftighet, vilket gör det snällare mot
närmiljön. Vid tankning och bränslefilterbyte upplevs bränslet som trevligare att hantera jämfört
med diesel.
RME har fungerat så pass bra att Naturbruksgymnasiet Uddetorp nu tänker fortsätta använda
bränslet i åtminstone samma utsträckning som tidigare. Genom att trimma maskinerna ytterligare,
överväga att köra fler maskiner på RME samt eventuellt förändra maskinparken går det att öka
användningen av RME på skolan.
6(32)
2012-06-05

2 BAKGRUND
2.1 Energiförsörjning och klimatpåverkan
Idag använder den svenska jordbruksproduktionen årligen ca 60 liter diesel per hektar åker, 60
liter diesel per mjölkko (exkl. odling av foder) och ca 6 liter eldningsolja per ton tröskad
spannmål för torkning (Jordbruksverket, 2010 och Baky m.fl., 2010). Dessutom är jordbruket
indirekt beroende av energi för bl.a. framställning av mineralgödsel och transport av foder.
Jordbrukets är i dag alltså starkt beroende av att det finns olja att importera på marknaden och
därmed sårbart för konflikter i de oljeproducerande länderna. Detta är i sig en anledning att
minska fossilberoendet.
Ytterligare en viktig aspekt i frågan om fossiloberoende jord- och skogsbruk är målet att minska
utsläppen av växthusgaser. Genom att fasa ut diesel bidrar lantbruket till att användningen av
fossila bränslen minskar och med det minskar även utsläppen av fossil koldioxid. Lantbrukets
klimatpåverkan begränsas därmed.
2.2 Nationella och regionala mål
Regeringen har en långsiktig målsättning att hela den svenska fordonsflottan, inklusive
jordbruksmaskiner, ska vara oberoende av fossila bränslen år 2030 (Landsbygdsdepartementet
2012).
Politikerna i Västra Götaland har beslutat att Västra Götaland år 2030 skall vara näst intill
oberoende av fossil energi. Styrelsen för Naturbruksförvaltningen har beslutat att
naturbruksgymnasierna skall gå före i utvecklingen och vara goda exempel. Som en konsekvens
av detta togs beslut om att skolorna inte skall vara beroende av fossila bränslen från och med
2015. Naturbruksgymnasiet Uddetorp i Skara går längre och har tagit beslut om att bli i stort sett
fossilbränslefria redan år 2012.
Ett sätt att snabbt bli fri från fossilberoendet är att använda det förnybara drivmedlet RME. Byte
till RME är relativt enkelt och bränslet bör kunna fungera bra i svenskt jordbruk med nuvarande
maskinpark, hantering och distribution. Större delen av dagens maskinpark skulle med endast
enklare modifiering kunna köras på 100% RME (SMP, 2011).
RME används dock i dag i mycket liten utsträckning i lantbruket. Osäkerhet bland brukare kring
hantering och användning i kombination med tveksamhet hos traktorleverantörer och -tillverkare
gällande garantier är en anledning. Tidigare negativa erfarenheter från framförallt inblandning av
rapsolja kan också spela in. Den främsta orsaken till den obetydliga användningen av RME torde
dock vara priset, vilket är ca 2 kr högre per liter jämfört med diesel. Denna skillnad väntas minska
i och med ändrade regler för återbetalning av koldioxidskatt på diesel.
2.3 Naturbruksgymnasiet Uddetorp
Naturbruksgymnasiet Uddetorp har ca 210 gymnasieelever som fördelar sig på 70 som läser
lantbruk, 15 trädgård och 125 djur (häst). Vidare finns vuxenutbildning inom jordbruk och
trädgård. Skoljordbruket består av 212 hektar åker och beten samt 40 hektar skog.
Djurbesättningen består av 70 mjölkkor + rekrytering, en liten fårbesättning och 20 hästar.
7(32)
2012-06-05

Skoljordbruket drivs konventionellt förutom 15 hektar ekologiskt odling. Jordbrukseleverna
deltar i skötseln av skoljordbruket.
Maskinparken består av 9 st traktorer, 3 skördetröskor, 1 gårdsbil (pickup), 1 lastmaskin, 1
dieseldriven åkgräsklippare, 1 personbil och 2 minibussar. Spannmålstorken liksom hela skolan
värms med fjärrvärme från Skara Energis fliseldade värmeverk. ”Grön el” köps in till skolan.
För att finna vägar ut ur fossilbränsleberoendet så diskuterades olika alternativ. Att köra
maskinerna på RME sågs som en framkomlig väg för skolan.
2.4 Fakta om RME
Genom omförestring av rapsolja erhålls rapsmetylester (RME) vilket är ett bränsle vars
egenskaper är fullt jämförbara med diesel (Baky m.fl., 2002). RME kallas ofta även för biodiesel
liksom övriga omförestrade växtoljeprodukter (FAME – Fatty Acid Methyl Esters).
3 PROJEKTBESKRIVNING
3.1 Syfte och målgrupp
Syftet med projektet är att ge lantbrukaren beslutsunderlag för att på ett lönsamt sätt kunna
minska klimatpåverkan från jord- och skogsbruket genom användning av RME som
dieselersättning. Detta skall ske genom kunskapsinsamling, kalkylverktyg, tester och praktiska
demonstrationer.
Projektet skall utreda vilka grundförutsättningar som måste finnas för användning av RME.
Effektmålet är att påskynda energiomställningen för drivmedel inom jord- och skogsbruket.
Projektets målgrupp är brukare av jord och skog samt övriga naturbruksgymnasier för spridning
till elever och lantbrukare på andra ställen i landet.
3.2 Mål
1. Ta fram en faktasammanställning om teknik, miljö och ekonomi kring RME som
drivmedel inom jord- och skogsbruket samt ett kalkylverktyg för bonden.
2. Testa, redovisa och demonstrera maximal användning av RME som dieselersättning för
traktorerna på ett lantbruk – Uddetorps Naturbruksgymnasium, Skara.
8(32)
2012-06-05

4 PROJEKTREDOVISNING
4.1 Genomförda aktiviteter
Sedan starten 2009 har flera aktiviteter genomförts inom projektet. Under större delen av
projekttiden har testning och utvärdering pågått på Uddetorp. Projektetet avslutades 2012.
Aktivitet Tidsperiod
Projektstart maj 2009
Sammanställning av fakta kring RME 2009
Kalkylverktyg 2009
Enkätundersökning 2009
Test av RME på Uddetorp 2010 – 2011
Seminarium och studiebesök, 1 1 mars 2010
Seminarium och studiebesök, 2 2 feb 2011
Slutrapport april 2012
4.2 Projektstart och projektorganisation
Projektet startade i maj 2009 med att projektplanen antogs. En styrgrupp bestående av följande
personer bildades:
Kent-Olof Söderqvist, Agroväst, Projektägare
John Andersson, Utvecklingschef, Naturbrukskansliet Skövde
Bengt Weidow, Rektor, Naturbruksgymnasiet Uddetorp
Sven Fredriksson, Projektledare
4.3 Sammanställning av fakta kring RME
Fakta kring RME som drivmedel för traktorer och skogsmaskiner har sammanställts i en rapport.
Rapporten, som är daterad 2009-10-30, finns som bilaga (Bilaga A) till denna rapport. En kort
sammanfattning av rapporten följer nedan.
4.3.1 Pressa raps och tillverka RME
För att tillverka 1 liter RME går det åt ca 3 kg rapsfrö. Rapsoljan utvinns vanligen genom
kallpressning, som anses vara en enkel och driftssäker metod. Rapsoljan renas genom till exempel
sedimentation och processas därefter genom omförestring till RME. Omföresteringen sker i sin
enklaste form genom att tillsätta metanol och höja temperaturen till ca 60 °C. Från processen
erhålls förutom RME även en mindre del Glycerol.
Industriell tillverkning av RME är tillståndspliktig och i mindre skala krävs anmälan till
kommunen. För att hantera brandfarligavaror krävs tillstånd från Räddningstjänsten.
9(32)
2012-06-05

4.3.2 Lagring och hantering
RME kan lagras i minst 6 månader, längre lagring än 12 månader är inte att rekommendera. För
att bevara bränslets kvalitet är det viktigt att lagring sker på rätt sätt. Lagringstank bör rengöras
regelbundet och förses med filter. Kondensvatten i lagret måste dräneras, lämpligen vår och höst.
För fordon som gått en lägre tid på diesel är täta filterbyten i samband med övergång till RME
lämpligt. Detta eftersom RME är ett bra lösningsmedel som löser upp eventuella avlagringar som
tidigare bildats i bränslesystemet.
4.3.3 Maskinleverantörers garantiåtaganden
Uppgifter om garantiåtaganaden och RME har inhämtats från fem av de största
maskinagenturerna i Sverige. Gemensamt för de motorer som är godkända för att köra på 100%
RME är att bränslet måste uppfylla standarden DIN EN 14214. Dessutom finns vanligen
ytterligare riktlinjer från motortillverkarna såsom krav på halvering av intervall för filter- och
oljebyten. Det är upp till ägaren av fordonet att bevisa att riktlinjerna följts och att bränslet har
hållit rätt kvalitet. Det senare kan enligt rapporten vara svårt att uppnå vid egen tillverkning av
RME.
En del traktorer kräver viss modifiering (t.ex. filtertillsats) medan andra kan köras på 100% RME
redan från fabrik. För de nyare motorerna med SCR avgasrening tillåts i dagsläget dock inte högre
inblandning än 5% RME i diesel.
Valtra och Fendt framstår enligt rapporten som förebilder vad gäller den information som finns
tillgänglig angående användning av RME. Kunskapen om RME som drivmedel verkar annars
vara på en generellt låg nivå bland maskinagenturer. Informationen är bristfällig och ofta
tillgänglig endast på engelska.
En rekommendation är att kräva in skriftliga riktlinjer från leverantören på vad som gäller för
användande av RME i maskinen. Det är viktigt att vara helt klar med vad som gäller – från
kvalitetskrav på bränslet till krav på lagring, hantering och serviceintervall.
4.3.4 Potential rapsodling
Enligt rapporten förbrukas ca 205 miljoner liter diesel inom det svenska lantbruket för att sköta
2,6 miljoner ha. I skogsbruket förbrukas ca 196 miljoner liter diesel.
För att tillgodose både lantbruket och skogsbruket med RME från inhemsk råvara så skulle det
krävas att oljeväxtarialen nära fyrdubblades, från dagens 90 000 till 350 000 hektar. Detta
förutsätter även att allt oljeväxtfrö som odlas används till RME-framställning. Idag används dock
merparten av den rapsolja som framställs i Sverige till livsmedel.
4.3.5 Miljöpåverkan och hälsoaspekter
Utsläpp av växthusgaser minskar med ca 50%. RME har lägre akut giftighet än diesel och är inte
klassat som brandfarligt. Ur miljöaspekt är det positivt att 99% av RME:n bryts ned inom 21
dagar vid utsläpp till mark.
10(32)
2012-06-05

Avgaserna är jämfört med diesel i stort sett likvärdiga. Utsläpp av sot och ej förbrända kolväten
minskar med RME. Utsläpp av svaveloxid är obetydligt eftersom råvaran rapsolja innehåller
mycket lite svavel. Kväveoxid-utsläpp (NOx) kan dock vara något högre jämfört med diesel.
4.4 Enkätundersökning
En enkätundersökning (se bilaga B) genomfördes under hösten 2009 för att samla in erfarenheter
från produktion och användning av RME inom jord- och skogsbruk. Kontakt togs med
sammanlagt 12 st tillverkare, användare och tidigare användare av RME.
Flertalet av de som kontaktades var positiva till bränslet och hade inte haft några problem vid
användning. RME är dyrare att köra på än diesel och någon användare som slutat med RME
anger driftkostnaden som orsak.
Slutsatsen utifrån enkätundersökningen är att det troligen inte är några problem med att använda
RME som drivmedel om användaren i förväg tänkt igenom och förebyggt de problem som kan
uppstå.
Under respektive rubrik nedan finns ett urval av de erfarenheter och insamlade fakta som
framkommit i enkätundersökningen och som måste beaktas vid användning av RME.
4.4.1 Lagring
RME klassas inte som brandfarlig vara och bryts relativt snabbt ned i naturen. Invallning (s.k.
miljölåda) krävs inte generellt men kommunen kan kräva detta i särskilt känslig miljö.
RME är en färskvara och lagringstiden är begränsad till 6 månader. Det finns risk för tillväxt av
mikroorganismer i bränslet vilka gynnas av ljus, värme och vatten. Bränslelager måste därför
skyddas från sol och kondensbildning. Tanken kan förses med ”bränslevakt” som absorberar
vatten och filtrerar mikrobiologisk tillväxt.
Ingen av de tillfrågade uppger sig ha haft problem med tillväxt av mikroorganismer.
4.4.2 Hantering
Innan övergång till RME så bör tankar och cisterner rengöras, vilket dock få av de intervjuade
uppgav att de gjort. Eftersom RME är ett utmärkt avfettningsmedel finns det annars risk att
föroreningar löses upp och fastnar i filter. RME löser även upp lacker vilket innebär att eventuellt
spill på lackerade ytor måste tvättas rent.
Gummislangar och tätningar måste ha rätt gummiblandning för att inte lösas upp eller svälla. Fyra
av de tillfrågade upplever att de haft bekymmer med slangar och tätningar som inte klarat RME.
4.4.3 Användning i maskinen
Alla kontaktade användare av RME anser att bytesintervall för motorolja och oljefilter skall
halveras.
Ingen av de tillfrågade uppger problem med att köra på RME vintertid men en person har märkt
sämre köldstartegenskaper.
11(32)
2012-06-05

4.5 Test av RME på Uddetorp
Avsikten med testet är dels att genom praktiska demonstrationer visa huruvida det går att ersätta
diesel med RME och dels att redovisa de ekonomiska förutsättningarna för lönsam produktion
och användning av RME.
Testperioden omfattar år 2010 och 2011.
4.5.1 Förteckning - Maskiner
Vid projektets start gjordes en förteckning över skolans olika maskiner och vilka som är lämpliga
att köra på RME. Uppgifter från respektive maskinleverantör angående användning av 100%
RME var följande:
Maskin Modell och år Lämplighet för drift med RME
Bil VW Pickup dh 2,4 Det går ej köra på 100% RME. Det finns inte någon
packning som klarar av RME till VW.
Gräsklippare Toro 3280D Går att köra på 20% RME efter modifiering genom att
groundmaster, -07 byta pump, filter och packningar.
Hetvattentvätt Kränzle 870, TERM Rekommenderas ej, då det blir som klister och pumpen
GR 40321303, -07 går sönder.
Lastmaskin Volvo L30, -89 Om lastmaskinen brukas regelbundet så går det att köra
på RME
Traktor Case IH CS78, -02 Är godkänd att köra på biodiesel 100.
Traktor Case IH CX90, -01 Är inte gjord att klara av RME.
Traktor Fendt 312, -88 Finns inga uppgifter om huruvida det går att modifiera
den. Det går dock att köra alla Fendt-traktorer från
årsmodell 1995 på 100% RME.
Traktor MF 6140, -98 Insprutningspumpens axialtätning och o-ring till
gasreglaget bör bytas ut. Eftermontera ett
vattenavskiljningsfilter. Sedan går det att köra på RME.
Traktor Valmet 205, -90 Finns inga uppgifter om huruvida det går att modifiera
den.
Traktor Valmet 8400, -95 Från 1990 bör ett vattenavskiljningsfilter monteras.
Traktor Valmet 505, -84 Finns inga uppgifter om huruvida det går att modifiera
den.
Tröska Claas Dominator 48, Inblandning av max 10% RME. Eventuellt byta
-85
bränslepump, kostnad ca 4 000 kr
Tröska Claas Dominator 48, Inblandning av max 10% RME. Eventuellt byta
-87
bränslepump, kostnad ca 4 000 kr
Tröska MF 36, -99 Insprutningspumpens axialtätning och o-ring till
gasreglaget bör bytas ut. Eftermontera ett
vattenavskiljningsfilter. Sedan går det att köra på RME.
Ovanstående förteckning utgjorde underlag för beslut om vilka maskiner som skulle ingå i
projektet. Utöver de rent tekniska aspekterna togs även hänsyn till andra faktorer. De maskiner
som undantogs från projektet listas nedan med angivande av skäl till beslut.
12(32)
2012-06-05

Maskin Modell och år Skäl till beslut om att undanta från drift med RME
Bil VW Pickup dh 2,4 Ej möjligt enligt leverantör
Hetvatten- Kränzle 870, TERM Rekommenderas ej av leverantör
tvätt GR 40321303, -07
Lastmaskin Volvo L30, -89 En nyckelmaskin där ev. problem inte får uppstå
Traktor Valmet 8400, -95 Alltför viktig vid vårbruket (används till Rapidsåmaskin)
Tröska MF 36, -99 Ej klartecken från leverantör i tid för projektet.
För de maskiner som valts ut till projektet noterades mätarställning före övergång till RME samt
utfördes test med dynamometer på kraftuttaget. Resultatet av provning framgår av Tabell 1
nedan.
Tabell 1. Resultat av test med dynamometer samt mätarställning för de maskiner som
valts ut att ingå i projektet.
Maskin Modell och år Mätar- Test, Notering
ställning dynamometer
Gräs- Toro 3280D
- - Inga uppgifter om antalet
klippare groundmaster, -07
timmar innan övergången till
RME. Går inte att effektprova.
Traktor Case IH CS78, -02 2 976 h 55 kW (diesel)
Traktor Case IH CX90, -01 3 846 h 75 kW (diesel)
Traktor Fendt 312, -88 8 213 h 74 kW (diesel) Togs in i projektet först hösten
2010.
Traktor MF 6140, -98 2 500 h 66 kW (diesel)
Traktor Valmet 205, -90 2 771 h 16 kW (diesel) Motoreffekten var liten. Det
beslöts att spridarna skulle
renoveras. I övrigt inga problem
vid projektets start.
Traktor Valmet 505, -84 6 032 h 40 kW (RME) Har körts på diesel i 20 år,
EcoPar i några år och på RME
de sista åren. Enligt traktorns
specifikationer 48,5 kW om den
körs på diesel. Några bränsleslangar
som inte var
originalslang var lite mjuka vid
projektets start.
Tröska Claas
Dominator 48, -85
1 726 h -
Tröska Claas
Dominator 48, -87
1 360 h -
13(32)
2012-06-05

Utöver dessa maskiner har i projektet funnits ytterligare två traktorer som hyrdes in från
projektstart med uttalat krav att de skulle kunna köras på 100% RME. Dessa är Valtra T151, -09
och Valtra N121, -08.
4.5.2 Förberedelser och inköp av RME
De större leverantörerna av bränsletankar kontaktades. De flesta erbjöd ståltankar där de kunde
säkerställa att eventuell invändig behandling tålde RME. Efter övervägande beslöts att satsa på en
dubbelmantlad plasttank som tål RME. Denna tank valdes eftersom risken för kondens i tanken
bedömdes som minst i denna typ av tank. Det fanns endast några få pumpar som var godkända
för RME att välja på. Tanken placerades under tak i maskinhall för att skyddas från solljus.
Bränslefilter på maskiner byttes kort efter övergång till RME enligt rekommendation från
leverantör av RME. I övrigt gjordes inga åtgärder på maskinerna.
För inköp av bränsle togs kontakt med Preem och deras ombud samt Energifabriken. Intresset
för att ordna med direktleverans från Preem har varit svalt. RME har köpts från Energifabriken.
RME beställdes löpande under projekttiden med god framförhållning, inget särskilt avtal om
leveranser finns.
4.5.3 Energianvändningen på Uddetorp
Den totala energianvändningen för Uddetorp fördelat på energislag presenteras i Tabell 2.
Tabell 2. Energianvändning för Uddetorp år 2007-2011, MWh per år
2007 2008 2009 2010 2011
Bensin 40 41 41 34 22
Biogas 5 10
Diesel 212 206 203 163 142
RME 49 90
Fjärrvärme 1 223 1 244 1 254 1 420 1 329
El 680 616 622 633 623
SUMMA 2 155 2 107 2 120 2 304 2 216
Utifrån den totala drivmedelsanvändningen har utbytesgraden av diesel varit 21% respektive 38%
för åren 2010 och 2011. Utbytesgraden sett till de maskiner som valts ut som lämpliga för byte till
RME i detta projekt är dock relativt stor och för år 2011 är den 83%. Den diesel som inte bytts ut
består till största delen av drivmedel för snöröjning samt diesel som använts för vinterförvaring
av tröskor. I Figur 1 illustreras utbytesgraden i projektet.
14(32)
2012-06-05

Andel RME i utvalda maskiner
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
2010 2011
Figur 1. Utbytesgrad av diesel för Uddetorp åren 2010 och 2011.
4.5.4 Uppföljning och kontroll
Att mäta bränsleförbrukningen för varje maskin varje dag och för varje arbetsuppgift bedömdes
svårt och osäkert. Nivån för uppföljning sattes till maskinernas årliga bränsleförbrukning mot
bakgrund av att traktorerna körs på samma sätt och med samma belastning varje år.
Utifrån tillgängligt underlag är det inte möjligt att påvisa skillnader generellt och för de olika
maskinerna. Under kortare perioder i projektet och för vissa maskiner finns tillräckligt med data
för en analys. Denna analys indikerar att bränsleförbrukning mätt i liter per timma inte skiljer sig
mellan körning på RME och på diesel. På grund av lägre energiinnehåll blir dock den specifika
bränsleförbrukningen högre, dvs. det går åt något fler liter bränsle för att utföra samma arbete.
Tröskor i projektet har körts på ca 20% diesel sett över ett år eftersom tanken fylldes med diesel
över vinterförvaringen. Innan avställning har tröskan körts en stund med diesel.
Vintern 2010/2011 kördes traktorerna, vilka bl.a. användes för snöröjning, uteslutande på diesel
på grund av extrem kyla.
15(32)
2012-06-05

4.5.5 Effektprovning
Vid projektets slut effektprovades traktorerna i dynamometertest. Se resultat i Tabell 3 nedan.
Tabell 3. Dynamometertest, Diesel och RME
Enligt
spec.
Diesel vid
projektets
start
16(32)
RME, 2011-11 17 Effektförlust vid
körning på RME
Case CS 78 55 kW 52 kW 5 %
Case CX 90 75 kW 68 kW 9 %
Fendt LS 312 74 kW 64 kW 14 %
MF 6140 66 kW 50 kW 24 %
Valmet 205 16 kW (ej testad, körs på 50% diesel RME 50%)
Valmet 505 48,5 kW 40 kW 18 %
Som framgår av tabellen ovan är effektförlusten vid körning på RME olika stor för olika
traktorer. Vad detta beror på har inte analyserats. Case CS 78 har tappat minst i effekt och är den
enda traktor som har ett uttalat godkännande från leverantören om att köras på RME utan
ytterligare åtgärder. Det har inte märkts någon onormal förslitning eller andra problem efter två
års körning på RME men driftstiden har inte varit så lång.
4.5.6 Service och underhåll
Maskinerna har servats enligt instruktionsboken med den skillnaden att bränslefilter, motorolja
och motoroljefilter bytts med halva intervallet.
Servicen som är gjord på de traktorer som ingår i projektet redovisas på följande servicekort.
Servicebehov som inte påverkas av att maskinen körs på RME har inte tagits med (t.ex. service på
kylsystem, batteri mm.).
För tröskor redovisas inte servicekort. För dessa gäller att motorolja, motoroljefilter och
bränslefilter byts varje vinter.
MF 6140
Byte
motorolja
Service
Datum Timmar 100 250 500 1000
Transmissionsolja Övrig reparation
2009-08-15 2 448 x x x x byte nav framaxel
2010-08-10 2 719 x x x x x byte olja i 4WD bytt bränslefilter
2010-09-12 2 750 insats filter
2010-09-12 2 750 x x fläktrem
2012-01-10 2 977 x x x x x byte olja framaxel bytt bränslefilter
2012-01-10 2 977 byte i 4 hjulsdrift bytt högtycksfilter
Byte motoroljefilter
2012-06-05

Case IH CX90
Byte
motorolja
Service
Datum Timmar 100 250 500 1000
Transmissionsolja Övrig reparation
2009-09-30 3 800 x x x byte olja framaxel
2010-10-15 x x x bytt bränslefilter + slang
2010-11-30 4 154 byte olja framaxel
2010-09-12 4 160 x x hyttfilter
2011-07-07 4 300 x x x bytt bränslefilter
Case IH CS78
Byte
motorolja
Service
Datum Timmar 100 250 500 1000
Transmissionsolja Övrig reparation
2009-09-30 2 908 x x x navreduktion, framaxel
2010-12-02 3 313 x x x bränslefilter bytt
2010-12-17 3 325 hydraulolja bak bytt
2011-07-07 3 500 x x x bränslefilter bytt
Valmet 505
Byte
motorolja
Service
Datum Timmar 100 250 500 1000
Transmissionsolja Övrig reparation
2008-03-04 bränslefilter bytt
2008-10-13 5 872 x x x
2009-10-05 6 001 x x x byte nav framaxel
2010-10-10 6 239 x x x bytt bränslefilter bytt
2012-01-10 6 340 x x x bytt bränslefilter bytt
Valmet 205
Byte
motorolja
Service
Datum Timmar 100 250 500 1000
Transmissionsolja Övrig reparation
2009-10-05 2 721 x x x
2010-08-10
2010-12-02
2010-10-12
2 880 x x x bytt bränslefilter
2012-01-10 3 090 x x x x x kollat bytt bränslefilter
2012-01-10 3 090
17(32)
Byte motoroljefilter
Byte motoroljefilter
Byte motoroljefilter
Byte motoroljefilter
2012-06-05

Fendt LS 312
Byte
motorolja
Service
Datum Timmar 100 250 500 1000
2004-12-17 6 707 x x x
18(32)
Byte motoroljefilter
filter
Transmissionsolja
Byte
Övrig reparation
2005-10-10 6 950 kopplingsbyte/huvudcylinder
2005-11-28 6 971 x x x
2006-12-11 7 244 x x x
2007-12-06 7 567 x x x framaxel +
navred.
2008-10-13 7 835 x x x
x bakaxel, slutväxel bak,
bränslefilter
2009-09-30 8 154 x x x luftfilter + säkerhetsfilter
2010-10-15 8 490 x x x bytt framaxel +
navred.
bytt bränslefilter
2010-12-13 8 500 bytt x växellåda och filter
2011-12-05 8 693 x x x framaxel +
navred
bytt hydrauloljefilter
2012-03-25 8 728 skada: kylarvätska i
motoroljan
4.5.7 Avgaser och hälsoaspekter
Frågor om hälsoaspekterna vid användning av RME har varit en del i projektet ända sedan
projektstarten. Som bilaga till denna rapport finns säkerhetsdatablad för diesel respektive RME
(se Bilaga F).
Enligt vad som framkom i faktasammanställning om RME (Bilaga A) är avgaser vid användning
av RME likvärdiga dieselavgaser. Under testperioden har dock avgaserna upplevts som
besvärande vilket motiverade ytterligare undersökning av frågan.
Information om hälsorisker har efterforskats genom kontakt med ett flertal institutioner samt
även med leverantören av bränslet. Företagshälsovården knuten till regionen (Hälsan &
Arbetslivet) saknar kunskap om RME och har inga möjligheter att mäta emissioner.
Arbetsmiljöverket har tidigare inte uppmärksammat något problem med RME och har inte
uppdrag att mäta och utreda denna typ av frågeställning.
Dialog har förts med Ola Pettersson, forskare vid Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI),
som påpekar att skillnader i emissioner är större mellan olika motorer (fabrikat, årsmodell etc.) än
mellan RME och diesel.
4.6 Kalkylverktyg för produktion av RME
Inom ramen för projektet har ett kalkylverktyg för tillverkning av gårdsbaserad RME tagits fram
(se Bilaga C). Syftet med verktyget är att visa på ekonomin i tillverkningen vid olika värden på
ingående parametrar.
2012-06-05

Störst betydelse för produktionskostnaden i kalkylen har priset på rapsfrö samt intäkt av
rapskakan. Även utvinningsprocent, dvs. hur stor del av oljan som kan pressas ur fröet, samt
utbytet i RME-processorn ger relativt stor inverkan i kalkylen.
4.6.1 Prishistorik RME
Utifrån den produktionskalkyl som tagits fram kan en jämförelse av bränslepriset för
lantbrukaren göras. Priset per liter i Figur 2 nedan har angetts som dieselekvivalentpris med
hänsyn till att diesel har ca 7 procent högre energiinnehåll än RME.
kr/liter
16,00
14,00
12,00
10,00
8,00
6,00
4,00
2,00
0,00
2009 2010 2011 2012
Figur 2. Prishistorik, jämförelse av priset för lantbrukaren från år 2009. Datakällor för
prisuppgifter samt underlag till beräkning av pris på egen RME finns i Bilaga D.
4.7 Seminarier och studiebesök
Under projektet har två seminarier kring användning av RME hållits. Inbjudan (se Bilaga E) till
seminarierna gick ut till rådgivare, lantbrukare och övriga intresserade. Vid båda seminarierna
fanns även Jordbruksverket representerade.
Seminarierna samlade totalt drygt 50 deltagare. I samband med seminarierna genomfördes
studiebesök på Uddetorp med uppvisning av tank för RME och information kring hantering.
19(32)
Diesel Mk1 (efter skatterestitution)
RME (dieselekvivalentpris)
egen RME (dieselekvivalentpris)
2012-06-05

Det första seminariet hölls den 1 mars 2010 och de 15 deltagarna fick en presentation kring
energiomställning för fossiloberoende lantbruk, kunskap om att använda och tillverka RME samt
ta del av de erfarenheter som hittills framkommit i projektet. Seminariet avslutades med en
paneldiskussion kring användning av RME.
Seminarium nummer två hade rubriken ”Rapsolja som drivmedel i jordbruket” och lockade fler
deltagare än det första seminariet, totalt 38 deltagare varav 14 studenter och elever. Seminariet
hölls den 2 feb 2011 och platsen var även denna gång Uddetorp. Medverkade gjorde utöver de
personer som jobbat i projektet även representanter från leverantör av RME samt agentur för
lantbruksmaskiner.
4.8 Förmedling av resultat
Resultat i projektet har förmedlats löpande under projekttiden. Informationen har spridids vid ett
flertal sammankomster där Agroväst deltagit, bland annat Elmia lantbruksmässor och Borgeby
fältdagar. Information och resultat har även gjorts tillgängliga på www.energigarden.se där det
även publicerats två artiklar om RME som knyter an till erfarenheterna från Uddetorp och de
seminarier som hållits. Kalkylverktyg för RME samt prishistorik finns också att ta del av på
Energigårdens hemsida.
20(32)
Seminarium på
Uddetorp den 2
feb 2011
Under VM i plöjning 2011 genomfördes en enklare enkätundersökning dör deltagare fick svara
på frågor kring möjligheten med RME. Många av de som svarade visste inte huruvida det gick att
köra på RME i deras maskinpark.
Den 26 mars 2012 ordnade Agroväst en Energidag i Vara konserthus. Sven Norup från Norups
Gård var en av föredragshållarna och pratade bland annat om hans erfarenheter av både
tillverkning och användning av RME. En särskild del av programmet ägnades även åt möjligheten
att ersätta diesel med förnybart bränsle i lantbruket.
I Västra Götalandsregionens interna miljöredovisning 2011 lyfts projektet på Uddetorp fram som
ett led i strävan mot en fossilbränslefri region.
2012-06-05

5 ERFARENHETER
5.1 Lagring och hantering
Trots uttalade garantier för att tank och tillhörande pump klarar RME har fyllnadsslangen
behövts bytas efter knappt 2 års användande. Mindre läckage förekommer också från pumpen.
Målsättningen har varit att lagret av RME skall omsättas under 6 månader. Detta har inte lyckats
fullt ut beroende på att diesel använts i ganska stor utsträckning för de maskiner som körs
vintertid.
5.2 Körning – motoreffekt och bränsleförbrukning
Traktorerna har under tiden som projektet pågått körts i normal jordbruksdrift och i
övningskörning med elever på körplan utan några haverier. För Fendt 312 finns nu vid projektets
slut misstanke om att RME orsakat skada på motorn eftersom både bränsle och kylarvätska nu
läcker in i motorn. Orsak och omfattning av skada är inte fastställd. Skadan upptäcktes i tid och
orsakade därmed inte motorhaveri.
21(32)
Tank för RME på
Uddetorp. Det är en
dubbelmantlad plasttank
som är godkänd för RME.
När traktorerna körts i tyngre arbeten har det märkts att de har lägre motoreffekt. MF6140 måste
köras på en lägre växel för att orka med plöjningen.
Fendt 312 LSA fungerade bra vid tunga arbeten så som plöjning och när den användes till att dra
fläkten som blåser upp grönmassan i ensilagetornet. Vid övningskörning, då den körs på låga varv
och belastas lite, förbrändes bränslet dåligt och den rök vita otrevliga avgaser.
Case IH CX 90 och Case CS 78 har fungerat bra förutom att de var svårstartade vintertid.
2012-06-05

Valmet 205 används huvudsakligen till att harva i ridhuset varje morgon innan ridlektionerna
startar. Vid projektets start kördes den på ren RME men ridlärarna och rideleverna upplevde att
avgaserna irriterade slemhinnor och ögon. Efter ett tag beslöts att traktorn skall köras på 50%
RME och 50% diesel. Om traktorn körs på blandbränsle så minskar problemen.
Valmet 505 används till lättare arbeten så som att dra stängselvagnen och småbalspressen.
Traktorn fungerar bra på RME förutom att några bränsleslangar har bytts ut på grund av läckage.
Skördetröskorna (Claas Dominator 48) körs av eleverna när de har tröskövning och under skörd.
Tröskorna har fungerat bra de få timmarna som de körts. Första tanken bränsle har varit diesel
och sedan har de tankats med RME. Sista tanken har varit diesel så att bränslesystemet är fyllt
med diesel och görs rent från RME under vinterförvaringen.
Gräsklipparen TORO 3280 är den maskin som har fungerat bäst på RME. Det har inte märkts
någon skillnad på varken motoreffekt eller avgaser.
De två hyrtraktorerna som tagits in i projektet (Valtra N121 och Valtra T151) har fungerat bra
men har gått något ojämnt på tomgång vilket eventuellt kan förklaras av en effektförlust i motorn
i kombination med för modellen aktuell växellåda.
5.2.1 Bränsleförbrukning
När det gäller bränsleförbrukningen mätt i liter per timme har inte någon skillnad mellan RME
och diesel kunnat konstateras. Däremot blir den totala bränsleförbrukningen per hektar högre
eftersom drifttimmarna blir fler. Detta beror på den effektförlust som konstaterats vid körning på
RME i jämförelse med diesel. När traktorernas effekt minskar så minskar avverkningen, dvs. hur
många hektar som hinns med på en viss tid. Rent praktiskt så måste effektförlusten nämligen
kompenseras genom att välja en lägre växel vilket ger lägre hastighet.
5.3 Avgaser och hälsoeffekter
Problem med avgaser som irriterar slemhinnor har varit olika förekommande för olika maskiner.
Det har framförallt varit två av traktorerna där RME har gett obehagliga avgaser. En av dessa
används inne i ridhuset. Problemet har minskat i omfattning sedan denna traktor körts på en
blandning diesel/RME på 50/50. Medan dieselavgaser generellt sticker mer rakt upp så tycks
avgaserna vid körning med RME vara tyngre och stannar därmed kvar vid marken. Detta
fenomen förvärrar problemen.
I ridhuset har även provats en nyare traktor med 100% RME under en kortare period. Detta
minskade problemet eftersom det inte blev samma påtagliga dimma som den äldre traktorn
orsakade. Lukten av matos var tydlig men avgaserna gav inte direkt obehag.
För att få så rena avgaser som möjligt är det viktigt att uppnå fullständig förbränning av bränslet.
Förbränningen blir bättre då motorn belastas och ”går varm”. Övningskörning på körplan på
skolan ger endast lätt belastning vilket alltså ytterligare kan förvärra problemet med avgaser.
22(32)
2012-06-05

Utifrån de kontakter som tagits med experter på området har det inte gått att få klarhet i hur
farliga avgaserna är för hälsan och det har heller inte framkommit någon lösning på problemet
under projektets gång.
5.4 Upphandling av nya maskiner
I inledningen av projektet upplevdes det som svårt att få klarhet om det är möjligt att köra en viss
maskin på RME eller ej samt vilka åtgärder som i så fall måste vidtas. Maskinleverantörerna har
vad det verkar inte haft så stor kunskap i frågan.
Under vintern 2011/2012 genomförde Uddetorp två upphandlingar – en hyrtraktor samt ett köp
av traktor. Båda upphandlingarna gjordes med uttalat krav på att traktorerna skulle klara drift
med 100% RME. Tidigare har mellan 6-8 maskinleverantörer lämnat offert vid liknande
upphandlingar. Vid dessa senaste tillfällen fanns det dock endast ett respektive två stycken anbud
att välja på. Vad detta innebär för kostnadsbilden har inte analyserats närmare. De enda
motorerna som stått till buds är SISU (Valtra m.fl.).
Ett problem som tycks vara svårt att lösa är att de senaste avgaskraven för dieselmotorer (steg
IV-motorer) innebär att det med dagens teknik inte är möjligt att köra på 100% RME. Detta
skulle kunna innebära att det snart inte är möjligt att få tag i nya traktorer som är godkända att
köras på enbart RME.
5.5 Ekonomi
Analyskostnader, transporter och eventuella krav på vinst finns inte med i det kalkylverktyg som
tagits fram. I kalkylerna förutsetts dessutom att lokaler för processutrustning samt
lagringsutrymme för rapsfrö finns tillgängliga. Kostnader för dessa resurser är alltså heller inte
medräknade.
Då en kalkyl för tillverkning av RME upprättas är det svårast att värdera restprodukterna
rapskaka samt Glycerol. Intäkt av rapskakan påverkar kalkylen betydligt medan Glycerol kan ge
endast marginell intäkt.
Utöver intäkt av rapskaka så är det priset på råvaran som är avgörande för produktionskostnaden.
I Figur 3 ges produktionskostnaden beroende på dessa två faktorer. För övriga indata se
Bilaga D.
23(32)
2012-06-05

1,0 2,0 3,0 4,0
0,0
5,0
Rapsfröpris, kr/kg
Figur 3. Betydelsen av pris på rapsfrö och intäkt av rapskakan för produktionskostnad för
egen RME. Övriga indata finns i Bilaga D. Vid ett rapsfröpris på 4 kr/kg och en intäkt av
rapskakan på 1,50 kr/kg blir produktionskostnaden drygt 11 kr per liter enligt exempel
som ritats in i diagrammet.
5.6 Inställning till RME hos elever och anställda
Om en övergång till RME innebär problem så finns risken att ett dåligt rykte sprids bland elever
och i förlängningen ut hos lantbruksföretagen som anställer de nybakade studenterna. Detta
tillsammans med ansvaret för att ge utbildning till samtliga elever – då en elev har sin traktortid i
vårbruket så får inte maskinen stå still på grund av problem med bränslet – har fått vägas in i
projektet.
24(32)
4,0
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
Pris (intäkt) Rapskaka, kr/kg
Val av drivmedel kopplas
enligt vissa ihop med
föreställningar om vad som
är manligt.
Produktionskostnad,
kr/liter RME
17-18
16-17
15-16
14-15
13-14
12-13
11-12
10-11
9-10
8-9
7-8
6-7
5-6
4-5
3-4
2-3
1-2
0-1
2012-06-05

RME har trots denna medvetenhet och balansgång ändå orsakat negativa uttalanden, t.ex. vid
problem med start under kallare perioder. Eleverna vill att traktorn skall orka mera och starta lätt.
Miljöfördelarna med RME upplevs inte lika påtagligt som dess nackdelar vid till exempel kallstart.
Ytterligare en aspekt är att skolan vill kunna erbjuda fler traktormärken i utbildningssyfte. I
nuläget är det endast en leverantör som velat ge anbud i de upphandlingar som genomförts sedan
beslutet om att köra på RME. Bland eleverna upplevs det som negativt att inte flera
traktormärken finns representerade.
25(32)
2012-06-05

6 SLUTSATSER
Erfarenheterna av att på Naturbruksgymnasiet Uddetorp byta till RME är efter provotiden
blandat negativa och positiva. Projektet har visat att det är praktiskt och tekniskt möjligt att till
stora delar byta ut diesel mot RME som drivmedel i lantbruket. Utbytesgraden i projektet blev år
2011 38% med hänsyn till praktiska överväganden. Rent tekniskt, utifrån de leverantörsuppgifter
som gäller för befintlig maskinpark, skulle upp emot 95% av dagens dieselförbrukning kunna
bytas till RME.
Tekniskt har det fungerat tillfredställande. Det har dock varit problem med kallstarter redan när
temperaturen går ned till +3 °C. Detta problem går eventuellt att förebygga genom att värma
bränslesystemet. Det har inte förekommit några maskinhaverier eller maskinella problem under
projekttiden förutom några bränsleslangar som börjat läcka. Traktorerna har dock inte körts så
många timmar.
Ett bekymmer som är att traktorerna har mindre effekt om de körs på RME jämfört med på
diesel. Även om bränsleförbrukningen (liter per timme) inte förändrats så har kapaciteten per
timme gått ned på grund av effektförlust i motorn. Detta betyder att det går åt mera liter RME
per hektar än liter diesel per hektar.
Avgaserna från vissa maskiner luktar och påverkar slemhinnor. Inga klara besked kring orsak och
farlighet har kunnat fås trots kontakter med flera instanser. Det bör utredas närmare om
avgaserna bara är otrevliga eller om de faktiskt är giftiga och påverkar kroppen negativt.
Om maskintillverkarna utvecklar motorer som är mer anpassade till RME så kan problem med
effektförluster minska. Förhoppningen är att det skulle innebära en parallell till den utveckling
som skett hos personbilstillverkarna för att anpassa motorerna till Etanol (E85).
Skolan kommer enligt ansvarig för driften att fortsätta att använda sig av RME under år 2012 i
samma utsträckning som år 2011. Ny leverans av RME är beställd.
6.1 Fördelar med att byta till RME
Ett inhemskt drivmedel som kan ge arbetstillfällen på landsbyggden
Kan tillverkas på gården av eget oljeväxtfrö
RME minskar koldioxidutsläppen med 60 procent
RME gör oss mindre beroende av omvärden (oljeexportörer)
RME är ett förnybart bränsle – tar inte slut
De miljöfarliga utsläppen minskar
Snällare mot närmiljön och inte brandklassat
Vid byte av bränslefilter samt vid tankning så upplevs RME som trevligare att arbeta med
än diesel
26(32)
2012-06-05

Förnybara bränslen såsom RME ger företaget Goodwill
6.2 Nackdelar
Effektförluster i maskinerna ger sämre avverkning per timma. Effektförlusterna kan
också innebära att en större traktor måste väljas/köpas för en specifik arbetsuppgift
Avgaserna från maskiner som körs på RME upplevs som irriterande. Instruktörer som är
med elever då de lär sig köra traktor klagar på att de blir tunga i huvudet och irriterade i
luftrören. Avgaser stiger inte likt dieselavgaser utan lägger sig vid marken
Mer svårstartade maskiner vid kall väderlek
Innebär något dyrare hantering eftersom det är lämpligt med isolerad tank under tak
6.3 Viktiga lärdomar
RME är ett starkt lösningsmedel, undvik spill på maskiner vid tankning. RME löser till
och med upp vissa lacker.
Halverat underhålsintervall för bränslefilter, motoroljefilter och motorolja
Viktigt att kontrollera krav för att garantiåtaganden skall gälla. Förhandla med
maskinleverantören
Eftersom avgaserna upplevs som irriterande bör maskinerna inte köras i trånga utrymmen
och där avgaserna riskerar att stanna kvar länge vid maskinen. Mindre problem med nyare
traktorer
Traktorn går bäst på RME om den körs med hög belastning
Förebygg problem vid köldstarter genom att använda motorvärmare och ha bra batteri i
traktorn
27(32)
2012-06-05

7 AVSLUTANDE KOMMENTARER OCH FÖRSLAG PÅ FORTSATTA
INSATSER
7.1 Målsättning om fossilbränslefritt jordbruk
Att bli kvitt fossila bränslen i jordbruket är helt nödvändigt på sikt då de fossila bränslena är
ändliga. Under senare år har det kommit allt fler tecken på att vi står inför en radikal förändring
både vad gäller tillgång och pris för oljeprodukter. Kjell Aleklett som är professor i fysik vid
Uppsala universitet ger i en intervju i Veckans Affärer (va.se, 2012-03-16) bilden att
dieselransonering är ett troligt scenario i Europa inom tio år. Ekonomer vid den Internationella
Valutafonden IMF hävdar nu (april 2012) att vi kommer se oljepriser som dubbleras under 2010talet.
Priset stiger i takt med att mängden lättillgänglig olja minskar samtidigt som efterfrågan i
världen väntas öka.
Om dagens stora beroende av olja kvarstår syns det omöjligt att i en framtid säkerställa trygga
leveranser och stabila priser på energi för jordbruket. Att ställa om till ett fossilbränslefritt
jordbruk är nödvändigt och kanske är tiden för denna omställning knapp.
Värt att poängtera är att befintlig maskinpark inte är låst till fossila bränslen. Ett tänkbart
utbytesbränsle måste dock ha vissa egenskaper för att kunna användas i de maskiner som finns
idag. RME är ett drivmedel som med inga eller endast små modifieringar passar in i nuvarande
system för distribution och användning, vilket har konstaterats i detta projekt.
7.2 Hur långt kan man gå med RME?
I den test som genomfördes på Uddetorp inom ramen för detta projekt så blev utbytesgraden
38%. Att inte större andel av dieseln har bytts ut beror till största delen på att flera
nyckelmaskiner undantogs från att delta i projektet. Extrem kyla under vintern samt problem
med avgaser vid övningskörning på körplan och i ridhuset har också inneburit att andelen diesel
har ökat.
Det är vid detta projektets slut alltså ganska långt till ett fossiloberoende skoljordbruk. Genom att
gå vidare och trimma användningen av RME bör det dock gå att komma upp i närmare 90%
utbytesgrad där den tekniska potentialen för skolans maskinpark ligger. Enligt Sven Norup (pers.
medd.) kan man komma upp i 80% användning på ett normalt jordbruk med optimering av vilka
maskiner som körs på RME och inte.
För att nå högre utbytesgrad än idag och samtidigt minimera risker för problem finns det några
möjligheter. Första steget är att inkludera fler maskiner att köra på RME. För de maskiner som
inte är godkända att köras på RME finns troligen möjlighet att prova en inblandning av RME
upp till kanske 20%.
Att vid upprepade tillfällen byta mellan diesel och ren RME är inte att rekommendera. Detta
innebär nämligen påfrestningar på packningar som gärna sväller och krymper något beroende på
bränsle (Norup, pers. medd.). Med tanke på detta så kan det vara lämpligt att låta tröskan enbart
köra på diesel istället för att byta bränsle inför varje vinterförvaring.
28(32)
2012-06-05

Problem med kallstarter kan minimeras genom att värma bränslesystemet (Norup, pers. medd.).
Sven Norup rekommenderar även värme i gårdstanken för att undvika skiktning. Det är dock
viktigt att det är vattenburen värme som leds i slinga i tanken, elpatron ger för hög temperatur.
7.3 Hur kan man gå vidare på Uddetorp?
Enligt uppgift från driftsansvarig för skoljordbruket kommer innevarande och näskommande år
2012- 2013) att köras på samma sätt som under projektet vad gäller mängd RME. För att nå
målet som satts upp för naturbruksgymnasierna i Västra Götaland om att inte vara beroende av
fossila bränslen till 2015 så krävs sedan ytterligare insatser. I annat fall måste skolan begära att få
bli befriade från kravet.
För att snabbt bli helt fossiloberoende kan maskinparken delvis behöva bytas ut mot maskiner
som är godkända för RME. Möjligheterna att optimera befintlig maskinpark för RME bör också
fortsätta att utredas och provas. Optimeringen kan bestå i att ställa in bränslepumpar och justera
tändtider för att få en så fullständig förbränning av bränslet som möjligt.
Andra fossilfria bränslealternativ bör bevakas. Bland dessa alternativ återfinns syntetisk diesel
från biomassa (t.ex. FT-diesel), DME, etanol, biogas samt även eldrift.
I arbetet med att bli fossiloberoende bör också åtgärder som minskar drivmedelsförbrukningen
tas med. Ett exempel på detta är att utreda möjligheten att dra harven i ridhuset med en häst
istället för med traktor.
7.4 Svårigheter och möjligheter
Det finns några svårigheter med användning av RME som uppmärksammats i projektet. Dessa
punkter är viktiga att hantera i framtiden om skolan vill lyckas öka utbytesgraden av diesel till
RME för att på så sätt bli fossiloberoende.
Ekonomi – I dagsläget är RME ca 2 kr dyrare per liter. Skillnaden väntas minska i och
med minskad återbetalning av dieselskatt. Att producera egen RME kan under vissa
förutsättningar vara en möjlig väg att förbättra ekonomin. RME har den egenskapen att
lantbruket har möjlighet att förse sig med eget bränsle och också ta del av vinster vid ev.
försäljning. Både odling och förädling kan ske inom lantbruket.
Effektförlust – Eftersom RME innehåller mindre energi per liter än diesel kan det krävas
ytterligare modifiering av motorerna för att minimera effektförluster. Nyare maskiner
som är anpassade för RME från fabrik verkar ha lägre effektförlust.
Attityd – Miljöfördelarna med RME som drivmedel måste lyftas fram och arbete för att
lösa eventuella problem måste ges hög prioritet. RME riskerar att få dåligt rykte och när
väl skadan är skedd är det svårt att ändra på attityden till drivmedlet.
Kallstarter – Olika åtgärder såsom värmning av bränslesystemet och inblandning av olika
additiv bör prövas.
Hälsoeffekter – Med en fullständig förbränning minimeras risken för otrevliga avgaser.
29(32)
2012-06-05

Upphandling av nya maskiner – Nya avgaskrav kan medföra att det inte går att få tag i nya
traktorer som kan köras på 100% RME. Om inte tillverkarna hittar en lösning på detta så
är skolan hänvisade till att köpa in begagnade traktorer.
7.5 Behov av framtida insatser
De svårigheter som listats under föregående rubrik fordrar ytterligare insatser. Detta projekt kan
ses som ett avstamp inför framtida utmaningar i att ersätta diesel inom jordbruket.
RME intar tillsammans med biogas en särställning vad gäller lantbrukets möjligheter att själv
tillverka förnybart bränsle till maskinerna. Därför vore det särskilt intressant att gå vidare med
projekt som rör egen tillverkning av RME och koppla detta till användning av raps som eget
foder. I mjölkproduktion kan man förbruka rapskakan som blir en biprodukt vid tillverkning av
RME. Försök visar att rapskakan behåller sitt värde som fodermedel även då oljan pressats ut
(Johansson m.fl., 2012).
30(32)
2012-06-05

8 REFERENSER
Baky, A., Sundberg, M., Brown, N. (2010). Kartläggning av jordbrukets energianvändning. Uppsala. JTI
Baky, A., Hansson, P-A., Norén, O., Nordberg, Å. (2002) ”Grön traktor” – Alternativa drivmedel för
det ekologiska lantbruket. Uppsala. JTI
Jordbruksverket. (2010). Energikartläggning av de areella näringarna. Jönköping: Jordbruksverket.
Johansson, B., Kumm, K-I., Nadeau, E., Arnesson, A. (2012). Kallpressad rapskaka eller rapsfrö till
mjölkkor - mjölkproduktion och företagsekonomi, Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning. Skara.
SLU.
Landsbygdsdepartementet. (2012). Pengar till miljövänliga traktorer. Pressmeddelande 2012-04-12.
Ola Pettersson, JTI, 2010-09-08
SMP. (2011). Marknadsförutsättningar för konvertering av arbetsmaskiner till biogas (metandiesel), 100%
RME och ED95. (underlagsrapport till Jordbruksverket, 2011). Umeå. Svensk Maskinprovning.
Sven Norup, Norups Gård, 2012-04-25
31(32)
2012-06-05