Näringsfysiologi och fodervetenskap – sammanfattning av ... - alike.se

More documents

Recommendations

Info

* = idisslare Aminosyror Protein i fodret Aminosyror Ammoniak* Aminosyror Protein Plasmaprotein Urea Ammoniak + ketosyror Energi Glukos Magtarmkanal Porta Lever Blod Proteinsyntes Urin Nervsystem Perifera Muskler vävnader Fett och organ Juver * = idisslare Fett i fodret Fria fettsyror och glycerol Fria fettsyror Energi ketonkroppar Triglycerider Fettväv juvervävnad Muskler fett juver Magtarmkanal Propionsyra* Glukos Glukos Nervsystem Muskler Fett Juver Porta Lever Blod Perifera vävnader och organ Köttätare och växtätare vid svält utnyttjar glykoneogenesen för att få glukos. Olika aminosyrorgår olika vägar i levern. Tex glutamin → glukos, leucin → energi. Ammoniak är giftig, därför gör levern om det till urea som kan utsöndras eller återanvändas via saliven. Ensilage innehåller ca 3 % fett. Speciellt gräsätare får störd metabolism om de äter för mycket fett. Hos idisslare störs våmmikroberna som bryter ner cellulosa av fett. Man bör inte ge idisslare mer än 5% fett i fodret (innehållet kan ökas om mikroberna i våmmen inte får tag på det). ”Man kan inte bli söt av fett, men man kan bli fet av socker”. I kroppen transporteras fett med hjälp av lipoproteiner eftersom fett inte är vattenlösligt. Idisslare mättar allt fett (hårt kroppsfett) men det gör inte grisar (lösare kroppsfett). Kor som får för mycket vallfoder får nyttigare fett (för människor) lagrat i kroppen. En lakterande ko har upp till fem gånger så stort energi behov som en sinko. Insulin är hormonet som beordrar uppbyggning av kroppsvävnader. Adrenalin som frisätts vid stress stimulerar nedbrytningen av fett och risken för leverförfettning ökar. Kors har problem men att få tillräckligt mycket socker i mjölken, mjölken är inte så fet. Sälar ger mjölk med 35% fetthalt. Fettväv TG NEFA NEFA Glycerol Juver TG Levern VLDL CO2 Keton kroppar I fettvävnaden lagras fettet som triglycerider. Vid negativ energibalans i tidig laktation mobiliseras lipider från fettvävnaden och transporteras på olika sätt till juvret. Vid behov transporteras fettsyror (NEFA – non esterified fatty acids) till juvret eller till levern och glycerolen kan användas för energi. I levern bildas ketonkroppar, lipoproteiner (VLDL – very low density lipoproteins) och koldioxid. VLDL transporteras vidare till juvret. Under tidig laktation kan så mycket som 50% av fettet kommafrån NEFA, resten kommer från VLDL. Vid kalvning går kons insulinnivåer drastiskt ner och lipas aktiveras och spjälkar triglycerider till NEFA och glycerol. Vid negativ energibalans är kons största källa till glukos propionat från våmmen, den näst största källan till glukos är aminosyror både från tunntarmen och från de egna musklerna. En liten källa till glukos är glycerol från fettvävnaden och pyruvat och laktat från musklerna. Foderfett Propionsyra Lipider Gycerol + mättade fettsyror Muskler Aminosyror Laktat & pyruvat Levern Glukos Aminosyror Fettväv Glycerol Tunntarm Våm Propionat Mikrobiell nedbrytning av lipider i tarmen ses till vänster. Det som är bra med fett är att det har ett så högt energiinnehåll. Tyvärr kan för mycket fett störa våmmikroberna.
Aptitreglering 31/8 Koordineringen av metabolismen omfattar två typer av reglering; homeostas och homeorhes. Korttidsreglering Receptorer i levern signal via vagusnerven CNS Lever Postabsorbativa signaler FFA glukos aminosyror (portaådern) Magtarmkanal Foder Homeostasis är den kortsiktiga regleringen, här och nu anpassning som initierar och avbryter födointag. Den involverar upprätthållandet av fysiologisk jämnvikt eftersom denna kontroll styr på ”minut för minut” basis för att uppnå konstanta förhållanden inom den interna miljön. Det är negativa feed back signaler som hämmar intaget av föda. Man är alltså hungrig då inte den negativa feed backen är påslagen. Hästar har mycket preabsorbativa signaler (tugga –svälj), de har svårt att reglera intaget och äter hela tiden. Katter har mycket postabsorbativa signaler, de äter sällan men mycket varje gång. En hund som äter för mycket kolhydrater blir fet eftersom för få aminosyror kommer ut i blodet för att tala om för hunden att den är mätt. Homeorhesis är den långsiktiga regleringen. Den representerar den koordinerade ändringen i metabolismen av Foderintag ↑ Katabolism Leptin och insulin ↓ Receptorer i hjärnan känner [glukos] & [aa] i blodet Långtidsreglering Foderintag ↓ Anabolism Leptin och insulin ↑ Negativ Energibalans Positiv Prebsorbativa signaler CCK hormon frisätts av fett Uttänjning av magtarmkanalen kroppsvävnader för att underhålla en fysiologisk nivå. Den gör så att dräktiga djur som kräver mer näring blir hungrigare och därmed äter mer. Björnar äter mycket inför vinteridet. Renar styrs av ljuset och äter ca 3 x mer på sommaren än på vintern även då de har fri tillgång till foder året runt. Insulin är en stor molekyl och därför tar det lång tid att få receptorerna i hjärnan, därför är insulin långtidsverkande. Leptin är det enda hormon som bildas i fettcellerna. Ju större (=fetare) fettcell desto mer leptin bildas. Fettvävnaden talar hela tiden om för hjärnan sin status. Överviktiga har inte brist på leptin utan deras leptinreceptorer i hjärnan är mindre bra. När en ko börjar mjölka sjunker halterna av hormonerna insulin och leptin i blodet vilket bidrar till att korna kan äta mer foder. Grisar har en otrolig förmåga att anpassa födointaget så att de uppnår bra proteinbalans. Får de fri tillgång på ett proteinrikt och ett proteinfattigt foder så äter de ”lagom”(=ca 200g/kg foder av råprotein) mycket av båda. Fjäderfä har en avancerad nivå av aptitreglering. Idisslares korttidsreglering av foderintaget bygger på de preabsorbativa hämmande faktorerna våmfyllnad och våm-osmolaritet samt den postabsorbativa hämmande faktorn propionat till levern. Det är viktigt att kor kan dricka för annars tappar hon aptiten då osmolariteten i våmmen blir för hög och våmmen drar in vatten från blodet, detta gäller speciellt vid utfodring av kraftfoder. Det finns receptorer i våmmen som känner av osmolariteten, om den blir för hög tappar kon aptiten men blir törstig. Foder med mer fibrer tar längre tid att smälta för idisslare och stannar då längre tid i våmmen, så länge våmmen är full äter inte kon mer och hon går ner i vikt om fodret är för fiberrikt. Foderintaget hos idisslare minskar när smältbarheten i grovfodret minskar. Utfodras idisslaren med ett näringsrikt foder som är lättsmält blir den snabbare hungrig igen och äter mer. Det är alltså tvärtom för idisslare mot enkelmagade djur (som äter mer ju mer svårsmält fodret är). Mineral- och vitaminmetabolism 31/8 Det finns strukturella mineralämnen som är kvantitativt viktiga, tex ben- och muskelvävnad och i membran. Andra mineraler kan vara fysiologiskt viktiga, tex reglering av osmos, syra-bas och membranpermeabilitet, även energiomsättning som ATP och ADP. De katalytiska mineralerna kan sköta aktivering av hormon- och enzymsystem, tex Mg för musklernas funktion. Regulatoriska mineraler reglerar tex cellreplikation och celldelning. Man kan även dela upp mineralerna i makro- och mikromineraler. Makromineraler (g/kg kroppsvikt) Mikromineraler (mg(kg kroppsvikt) Kalcium 15 Järn 20-80 Fosfor 10 Zink 10-50 Kalium 2 Koppar 1-5 Natrium 1,6 Molybden 1-4 Svavel 1,5 Selen 1-2 Klor 1,1 Jod 0,3-0,6 Magnesium 0,4 Mangan 0,2-0,5
Page 1 and 2: Näringsfysiologi och fodervetenska
Page 3: Metabolism och nutrition 30/8 Kropp
Page 7 and 8: syre (syrefri lagring, ensilage), -
Page 9 and 10: ammoniak men det tar längre tid me
Page 11 and 12: Det proximala systemet är bra på
Page 13 and 14: förloras 5,45 MJ/dag. Vid Em sker
Page 15 and 16: tarmflorans eller fodrets smältbar
Page 17 and 18: Functional feeds 24/10 Näringsämn
Page 19 and 20: att tillgodose kycklingen/hönans o
Page 21 and 22: en merkostnad på 90 kr per gris. D

Näringsfysiologi och fodervetenskap – sammanfattning av ... - alike.se

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?