Läs som PDF. - Telia

Truls Sjöstedt – Desertör
(av Niklas Hertzman, Malmö)
Vid släktföreningens årsmöte i Maglehem berättade jag om nya upptäckter i jakten på
Truls och Christinas härkomst. Jag lovade även att publicera de nya uppgifterna och
mina funderingar här.
Att vi inte känner till var våra gemensamma förfäder Truls Sjöstedt och hans hustru
Christina Malm har sina rötter någonstans, känner väl de flesta till. Man har under
årens lopp försökt att få klarhet i Truls och Christinas härstamning, utan att lyckas. I
släktföreningens namn har man i 50 år letat efter pusselbitar till Truls och Christinas
ungdomsår. Dessförinnan har ett antal personer gjort sina egna försök. Man har även
hyrt in professionella släktforskare, som inte heller de har kommit fram till något.
Varför inget hittas om Truls och Christinas härkomst
Varför har man då inte lyckats, kan man fråga sig ? De föddes ju båda runt 1700
(Truls ungefär 1697 och Christina ungefär 1702) och på den tiden fördes kyrkoböcker
överallt i vårt avlånga land. Skälen till att man inte har lyckats hitta deras ursprung
kan vara många, jag skall inte räkna upp alla här, men kan nämna några.
- De kyrkoböcker som skulle ha varit intressanta har brunnit upp. Förr i tiden
härjade elden ganska frisk i landets prästgårdar. Man hade ju eld till det mesta,
från att värma sig med, laga mat och att läsa. En liten gnista som hoppar fel var
lätt hänt, men ofta med ödestigna konsekvenser. Ett exempel som kan vara
representativt är en dag på 1870-talet i Värnamo prästgård i Småland. Vid
middagstid stod en piga och stekte fläsk vid spisen. Samtidigt ropade man utifrån
ladugården att kon kalvade. Pigan blev så till sig att hon släppte det hon hade för
händerna och sprang ut för att titta på. Efter ett tag började det brinna i
prästgården, fläsket hade tagit fyr och elden hade spridit sig. Elden tog hela
prästgården och med den försvann tre församlingars kyrkoböcker.
- Truls och Christina hette inte Sjöstedt respektive Malm i efternamn från början.
Detta gör det betydligt mer komplicerat och svårt att hitta deras rätta härkomst.
- Truls och Christina kom inte från södra Sverige och det är därför det inte finns
några dopvittnen med deras namn vid något av deras barns dop.
- O.s.v.
Om man inte på ett enkelt sätt kan få reda på varifrån de härstammar får man ta andra
vägar. En sådan väg är att börja kartlägga deras liv, se var de bodde, vilka de umgicks
med o.s.v. för att eventuellt på detta sätt komma fram till något. Och detta har man
gjort. En stor del av Truls och Christinas liv, var de bodda o.s.v. är kända, men långt
ifrån allt. Man hittar hela tiden nya små ledtrådar som tillsammans med andra kanske
kan leda någon vart.
Andra källor
Det finns en hel del olika källor att utnyttja för att få mer ”kött på bena” vad gäller en
persons liv. En av de främsta källorna är domboken. I dessa kan man hitta mycket
smått och gott, från de dagliga trätorna med grannen om en bit mark till mera
allvarliga brotten, som slagsmål, dråp och mord. Man brukar säga att den ”den
vanliga Svensson” hittar man inte något om, det är bara samhällets topp och botten
man kan hitta något om. Toppen genom att de dels själv kan skriva och dels att de
genomför en hel del handel och andra saker som resulterar i någon rad i ett protokoll.
Botten genom att de utför en massa brott som de blir bestraffade för. Men det finns
även saker att hämta om ”Svensson”, men man måste ha tålamod i sitt letande.
Truls träaffärer
Så till exempel har vi hittat att Truls sysslade med en del träaffärer, inte alltid med så
lyckat resultat som det står i släktutredningen. Han högg ner en del träd på sitt
trumpetarboställe i Örkened (som var kronans mark) och sålde dessa till danskarna,
vilket inte var så omtyckt av alla.
År 1745 dömdes Truls av Östra Göinge Tingsrätt till fängelse i 28 dygn på vatten och
bröd för att han huggit ekar avsedda för flottan.
Ekarna transporterades till Karlshamn och sannolikt vidare till Danmark. Inblandad
i affären uppges Frantz Suell d.ä. ha varit. Han nekade dock i brev till tingsrätten till
detta. Han kallades då in som vittne men på grund av sjukdom vägrade han att
komma. Han dog strax därefter, 1747.
Tinget hölls i Broby och startade den 12 november 1745. Häradhövding var
Germund Abraham Falkengren. Truls blev dömd till 1170+130 rdl i böter. Det var en
hovjägmästare herr Samuel Hammarberg, som anmälde honom.
Truls överklagade domen till hovrätten och sedan till högsta domstolen.
Rättegångshandlingarna finns i Göta hovrätts arkiv i Jönköping respektive i
Riksarkivet i Stockholm.
Högsta domstolens utslag, underskrivet av kung Fredrik, blev en nedsättning av
straffet till, 14 dagars fängelse på vatten och bröd plus böter av 130 Riksdaler
silvermynt och en nyplantering av ekar. Som skäl för nedsättning av straffet uppges
ohälsa.
Vi har ju som sagts en ganska klar bild över Truls och Christinas liv, med undantag
för deras första tid tillsammans och deras liv innan de träffades.
Truls som klockare
Som alla vet var ju Truls trumpetare vid Södra Skånska Kavalleriregementet från
1729 till han fick avsked 1759. Dessförinnan var Truls en tid klockare i Snöstorps

församling i Halland, strax söder om Halmstad. Han tillträdde denna befattning 1723
och innehade den till hösten 1727. Om man läser i mantalslängderna och
kyrkoböckerna för Snöstorp ser man att det 1723 står att klockaren Arved Hval
"flycktig från Embetet". Den 18/10 1727 är det vigsel i Snöstorp mellan klockaren
Petter Jansson i Snöstorp och Anna Brita Andersdotter i Halmstad. Alltså var Truls
klockare från omkring 1723 till senast 1727-10-18.
Det var även här i Snöstorp paret får sina första (av oss kända) barn.
Innan 1723 är allt om Truls och Christina ett stort mörker. De är ju båda mellan 21
och 26 när de dyker upp för första gången. De måste ju ha haft ett liv innan dess
också. De föds någonstans, de växer upp någonstans, de träffas någonstans, de gifter
sig någonstans omkring 1722 (enligt en uppgift när Christina dör) och de får troligen
ett barn någonstans.
Får man klarhet i något av dessa någonstans så är det ett stort steg på vägen.
Upplands 3-5-männings regemente
Det är inte bara i kyrkoböcker och i domböcker man kan hitta intressanta saker. Ett av
dessa andra arkiv är de olika regementenas (under förutsättning att den person man
letar efter har varit militär och det har ju vår anfader Truls varit). Det som är mest
lättillgängligt är de olika Generalmönsterrullorna som man upprättade vart 3-5 år,
med en förteckning på alla som var anställda vid regementet.
Vid ett av dessa regementen stöter vi på en trumpetare Truls Sjöstedt. Det finns i och
för sig inget som säger att det är samma person som vår trumpetare Truls Sjöstedt,
men hur stor är risken (eller chansen) att det vid ungefär samma tid finns två
trumpetare med namnet Truls Sjöstedt ?
Regementet hette Upplands Tre- och Femmänningsregemente till häst och var ett
tillfälligt regemente. Namnet kommer av att 3 respektive 5 rusthåll skulle gå samman
och utrusta ytterliggare en ryttare. Regementet sattes upp 1703 av rusthållare vid
Livregementet till häst och Östgöta kavalleriregemente med femmänningar (301 resp.
200 man), varjämte man överflyttade av rusthållare från Smålands kavalleriregemente
uppsatta tremänningar (333 man).
Regementet kom 1714 på ”värvad fot” och från den 10 januari 1716 kallades det bara
för Upplands femmänningsregemente till häst. Regementet var aktivt till oktober
månad 1721 då det reducerades ner och understacks Livregementet till häst och
Nylands och Tavastehus Dragonregemente i Finland.
Regementet var förlagt hemma i Sverige, som ett försvar, medan större delen av den
svenska armén ju var nere och slogs i Europa, med Poltava som det mest kända slaget.
Regementet deltog i det Skånska fälttåget 1710 (med slaget vid Helsingborg den 28/2
1710 som ”höjdpunkt”) då danskarnas motades tillbaka. Man förlade regementet i
Skåne och man har bekräftat att regementet var i Skåne 1714, 1716 och 1718. Med all
sannolikhet hela tiden från 1710 till reduktionen 1721.
Manskapet hade en liknande uniform som hela den svenska hären, d.v.s. Hatt, blå
rock med gult foder och uppslag. Svart halsduk, skinnväst, skinnbyxor samt en
nattmössa. Trumpetarna med det tillägget att deras hatt hade silvergalon och kappan
hade galon på kragen. Rocken var blå med silvergaloner och gehäng med silvergalon.
1710 fick regementet en ny chef, som kom att leda regementet resten av tiden. Han
hette Wilhelm Bennet och hade nyss kommit hem från Ryssland. Bennet förklarade
att han hade sänt över 20 memorial till defensionskommissionen om bristerna i hans
nya regemente. Detta är säkert en överdrift eftersom han medger, att regementet är
”till manskap och häst skönt, fast till mundering och ekipage mycket slätt”. Eftersom
regementets chef hette Bennet, så kallade man även regementet Bennets regemente.
I Malmö utfärdade Magnus Stenbock den 10 mars 1710 den order, som förlade
regementena till olika delar av Skåne, Bennets regemente blev förlagt i Västra Göinge
härad.
Regementet hade troligen sin utgångsgruppering i Skåne, men vandrade runt i södra
Sverige där det fanns behov av ett regemente. T.ex. på hösten 1711 var regementet på
väg till Göteborg och under vägen dit smittades Lindomes socken i Halland av pesten
från folk från överste Bennets regemente. Regementet kom från Skåne och där
härjade pesten som värst under sommarmånaderna 1711.
Regementet var även med uppe i Norge 1718. Det är dock osäkert om regementet var
med inne i Norge eller låg vid gränsen som försvar. Det var ju vid detta fälttåg som
det gick så dåligt för vår svenske kung Karl XII att han dog.
Truls vid Upplands 3-5
Vad har då detta att göra med vår Truls Sjöstedt. Jo, det är vid detta regemente
trumpetaren Truls Sjöstedt och namnet Truls Sjöstedt dyker upp för första gången.
I 1719 års Generalmönsterrulla som gjordes den 9/10 1719 genom en mönstring i
Dalby hittar vi vid ryttmästare Boderus Janssons kompani trumpetaren Truls Sjöstedt.
Här står även att han Tiänt hans May:tt 2 1/6 åhr. Hästen ett grått sto med lyten Bläss
och snopp, 7 åhr gammalt. Vidare läser vi att Betselltygh, Steglädher, Sadelljohl är
uthsletit. Trumpeten saknas. Inte lätt att vara trumpetare utan en trumpet.
Truls antogs alltså till trumpetare här sommaren / hösten 1717. Han var alltså med
uppe i Norge och man kan bara spekulera i om det var där han förlorade sin trumpet.

Nästa gång vi stöter på Truls vid detta regementes rullor är vid Generalmöstringen
den 24/2 1721 som hölls i Lyngsjö. Han har även här tjänst vid samma kompani.
Ryttmästaren har bara ändrat sitt namn till Segercrona när han blev adlad.
Truls deserterar
Men nu börjar det bli riktigt intressant, för läser man vidare om Truls, så står det att
han deserterade (!!!) den 1/1 1720.
Trumpetare Truls Siöstedt. Deserterat d.1 januarÿ 1720. I des stelle antagen d.29 maÿ
samma åhr Johan Ernst Cain. Prophoss hästen hÿtt Transporterat d.11 septemb 1720.
Een grå wallak utan tecken 7 åhr gl.
Trumpetaren Siöstedt som Deserterat, med sig tagit hehla hääst och lÿf monderning
och finnes allenast hästen i behåld. Truls tog alltså med sig hästen och hela sin
utrustning när han deserterade. Hästen hade man dock hittat igen.
Den nya trumpetaren Johan Ernst Cain fick ut en ny utrustning, för man läser:
Bekommit uhr Christianstadz Factorÿ 19 alnar blåt kläde, till foder jembwäll har H:
Generall maÿoren tilsatt haat med Galon, Eschrabraque, pistoll, strumpor och der
hoos på Kungl. Maÿ:tz bekostnad låtit förferdiga hela lÿfmonderningen med
Silf.rerade knappar till råck och wäst. Fått 1 p: gode Ryttare Pistoller af de som wid
Compagniet afgått sampt hästetäcke och täckejohl.
Hmmm, det här var intressant, Trumpetaren Truls Sjöstedt har deserterat och det i
krigstid.
Historien förtäljer i korthet följande händelser i slutet av det stora kriget:
• Den 30/11 1718 stupar Karl XII i Fredrikshald, Norge.
• 1719 blir Karl XII:s syster Ulrika Eleonora svensk drottning.
• 1719 – fred med Hannover. Bremen-Verden avstås mot en miljon riksdaler.
• 1720 – fred med Preussen och Danmark. Preussen behåller den erövrade biten av
Hinter-Pommern, mot två miljoner riksdaler. Sverige tvingas återigen betala
Öresundstullen till Danmark och alliansen med Holstein upphör.
• 1720 blir Ulrika Eleonoras man Fredrik av Hessen, ny svensk kung – Fredrik I.
• 1721 Ryska galäranfall mot södra Norrland.
• 1721 Fred med Ryssland i Nystad.
Straffet för desertering
Åter till Truls och hans desertering. Om man deserterar i krigstid är straffet döden.
Historieböckerna berättar vidare om desertering:
"Militära förbrytelser" (under fredstid 1697-1700): Den vanligaste förbrytelsen var
rymning. Regelmässigt blev det ådömda dödsstraffet omvandlat till gatlopp och
kungen vann en god rutin i bestämmandet av varvens antal. "Är det första gången, så
löpa de 5 gatlopp", yttrade han allt som oftast. Detta normalstraff för första resan var
dock ej oeftergivligt. En soldat av Nylands regemente rymde år 1697 för hunger från
den i Finland stående bataljonen. Sedan Falkenberg vitsordat att den tiden var där i
landet mycket dyr tid och stor hungersnöd, resolverade kungen att soldaten skulle
plikta med 3 gatlopp (16/11 1699)."
Att reglerna ändrades i krig framgår av "Karl XII:s levnad" av Frans G Bengtsson:
"Det är gruvligt att se vad executioner ske vid alla dragonregementen som bestå av
tyskar; ty de desertera, och efter de rätta svenska regementena ligga fördelta runt
omkring vid gränserna, bliva de alla uppsnappade och utan all nåd upphängda;
ibland andra för några dagar sedan en prästson från Skåne, rätt bredvid
mönsterbordet där kungen satt (i Sachsen 1706-1707)."
En annan bok förtäljer följande: Boken innehåller bl.a Karl XI:s krigsartiklar från
1683. Om (krigs-)artikel 62 står: (krigsartiklarna skulle uppläsas en gång per månad)
I den svenska artikel 62 sammanföras tre olika gärningstyper, vilka alla är beläggas
med livsstraff.
Först talas om det fall att "någon rymmer undan Wår och rikets tjänst". Detta brott
är det klassiska deserteringsbrottet: det objektiva rekvisitet består i att vederbörande
lämnar sitt förband och håller sig undan armén. Det subjektiva rekvisitet består i
hans avsikt att däri genom slippa fullgöra sin militära tjänsteplikt.
Den andra gärningstypen är vikande från fanan (standaret). Gärningsmannen har
vikit från sin fana och icke försvarat den till det yttersta och intill dess den erövrats
tillbaka.
Den tredje gärningstypen består i övergång utan tillåtelse till annat förband eller
tagande av värvning å annan ort (dvs än den där hans förband uppehåller sig) utan
att ha erhållit avsked från det egna förbandet."
Livsstraffet bestod av hängning
Truls deserterade i krigstid och blev därför, med största sannolikhet dömd till döden
(jag har dock inte hittat något rättegångsprotokoll).
Många nya frågor
När man har läst detta, så dyker det en mängd nya frågor upp i huvudet. Jag skall ta
ett par och även försöka resonera lite omkring dem.
- Varför deserterade Truls ? Ja, skälen till detta kan vara många och vi får
troligen aldrig klarhet i varför han deserterade. Om man läser vidare i
Generalmönsterrullan så hittar man att en ryttare vid samma kompani som Truls
vid namn Pehr Öhlander deserterade samma dag som Truls, med hela sin
mundering (1719 var han 35 år gammal, tjänat 1 1/2 år, född i Småland). Hade de
gjort något tillsammans, kände de varandra eller var det en slump att de stack

samma dag ? En tanke som slår en är att de kanske hade duellerat mot varandra.
Att dueller var inte tillåtet och kanske skämdes man för vad man hade gjort och
därför rymde man.
- Vart tog Truls vägen när han rymde ? Gömde han sig i skogarna eller tog han
sin tillflykt till Danmark ? Danmark låg ju bra till eftersom regementet var förlagt
i Skåne och danskarna var ju fiender till Sverige. Var det i Danmark han knöt
kontakter som senare fick honom att såga ner kronans ekar och skicka dem till
Danmark ? Var det under sin flykt han träffade sin blivande hustru, Christina
Malm ? I så fall var ? I Danmark ?
- Blev han inte efterlyst ? Jo, förmodligen. Det gick ut efterlysningar efter alla
som rymde. Man var mycket intresserad av att spåra upp dessa och döma dem till
ett straff, för att på så sätt statuera exempel. Jag har inte lyckats att hitta just Truls
efterlysning, men en hel del andra från samma tid. Om man hittar efterlysning så
kan den, om man har tur, ge en hel del upplysningar som kan leda jakten på Truls
ursprung vidare. På en del av efterlysningarna står det t.ex. att karlen som rymde
var lång och senig, men hade ett runt ansikte, talade med en hes röst, blå ögon
och blont hår, klädd i blå rock … Detta kan alltså ge mycket bra uppgifter på
signalement. Vidare brukar det stå ålder på den förrymda och var han var född.
Alltså ett ypperligt tillfälle att få klarhet i Truls ursprung. Fast jag efter mycket
letande inte har hittat efterlysningen så letar jag vidare. Kanske dyker den upp
någon gång och vem vet vad som står i den.
- Hur kunde han bli klockare och trumpetare igen efter att ha deserterat ? Är
det nästa stora frågan som dyker upp. Ja, visserligen var det krigstid och åren
efter kan det inte ha varit så mycket ordning och reda på folk och papper. Men att
bli klockare, då kunde man nog inte dölja sina förehavanden. Och att sedan bli
trumpetare igen ?
- Blev han benådad ? Ja, detta är ju en möjlighet. Blev han benådad så var det ju
fritt fram att söka tjänster o.s.v. igen. Åter till historieböckerna. Sverige fick alltså
en ny kung, Fredrik I, 1720, närmare bestämt i april månad. Truls hade ju
deserterat den 1/1. När man kröntes till kung, så ville man visa sin välvilja och
många framstående personer adlades i samband med kröningar. Kunde inte en ny
kung visa samma välvilja mot lite ”lägre” undersåtar. Jo, sannolikt. Det ser man
ju än idag, senast för ett tag sedan när Marocko fick en ny kung. Han benådade
ett antal fängslade personer och sänkte straffen på nästan 50.000 fångar.
Skedde detta i Sverige då ? Jojomensan, det gjorde det. 1720 den 3/5 Utgaf Hans
kongl. Maij:ts Det Allmänna PardonsPlacat wid dess Krönings-Fäst uti
Stockholm 3/5 1720.
Hoosgående Hans kongl. Maij:ts nådiga PardonsPlacat för alla dem af Skånska
Inbyggarna som i förra åren intill närvarande tijd, antingen afviket ifrån
Regimenterne … eller och öfvergifvit deras hemmansbruk af fruchtan att blifva
skrifna till krigstienst …
Truls blev alltså benådad vid Fredrik I kröning i Stockholm.
Avslutning
Det var lite av de frågor som har kommit upp i mitt huvud. Troligen finns det fler och
är det någon som har några synpunkter, kommentarer, egna frågor eller liknande så
tar jag tacksamt emot dessa. Allt för att försöka hitta mer uppgifter om vår
gemensamma stamfader, Truls Sjöstedt.
Jag kommer att fortsätta leta efter nya ledtrådar efter vårt gemensamma ursprung och
hittar jag något av intresse, så lovar jag att antingen berätta det på ett möte eller skriva
om det i ett nummer av Släkttrumpeten.