ÅRSREDOVISNING 2010 - Folke Bernadotteakademin

1 

FOLKE 

BERNADOTTE 

AKADEMIN 

ÅRSREDOVISNING 

2010

Innehållsförteckning 

Inledning – Konsolidering och utveckling ............................................................................ 3 

Folke Bernadotteakademins årsredovisning ....................................................................... 7 

1 Nationell och internationell samverkan och samordning ............................................. 8 

2 Utbildning, samträning och övning .............................................................................. 16 

3 Forskning, utveckling och erfarenhetshantering ........................................................ 23 

4 Fredsmiljonen – Statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och 

fredsfrämjande utveckling ............................................................................................ 32 

5 Personalförsörjning och bidrag till internationella insatser ....................................... 35 

6 Good Offices-verksamhet ............................................................................................. 42 

7 Övriga mål och återrapporteringskrav ......................................................................... 44 

8 Särskilda uppdrag angivna i regleringsbrev ............................................................... 48 

9 Finansiell redovisning ................................................................................................... 58 

10 Bilagor ............................................................................................................................ 71 

Diarienummer: 011-11-00138-3 

2

Inledning – Konsolidering och utveckling 

Under 2010 har Folke Bernadotteakademins verksamhet fortsatt präglats av en kombination av 

konsolidering och utveckling. Verksamhetsåret har kännetecknats av ökad nationell och 

internationell efterfrågan på akademin som aktör, leverantör och samarbetspartner. Innehållet i, 

och karaktären på, verksamheten utgör nu en välavvägd helhet som bedöms verkningsfullt bidra 

till högre kvalitet och effektivitet i det svenska bidraget till internationella fredsinsatser. 

Utfallet av 2010 års verksamhet är ekonomiskt och verksamhetsmässigt gott och måluppfyllelsen 

är överlag hög. I verksamhetsvolym blev 2010 ännu något av ett rekordår i akademins relativt 

korta historia. Myndigheten har i takt med uppdragens utveckling och ökade omfattning 

kontinuerligt anpassat sin verksamhet med hjälp av både större personalstyrka och ökade 

ekonomiska ramar. Omslutningen har ökat med 32 mkr; från 176 mkr 2009 till 208 mkr 2010. 

Många av de tidigare bidragsfinansierade programmen och projekten har glädjande nog 

omvandlats till anslagsfinansierad verksamhet. Det har möjliggjort en mera långsiktig 

kompetensförsörjning och skapat en större förutsägbarhet och stabilitet i både planering och 

samarbetsrelationer. Ännu återstår dock att ge samma stadga åt ett antal kvarvarande 

bidragsfinansierade verksamheter som numera får sägas vara av långsiktig karaktär. Antalet 

anställda inom myndigheten har under året ökat från 73 till 82 personer. Ramanslagen har 

upparbetats i sin helhet och det är endast anslagen för insatser i inom OSSE som inte till fullo har 

förbrukats av orsaker som i huvudsak varit utom myndighetens kontroll. 

I organisatoriska termer har 2010 inneburit viktiga förändringar. Enheten för policy, forskning 

och utveckling är nu inte bara organiserad, utan har också sedan i mars 2010 en nyrekryterad chef. 

Det ledningsstöd som planerades under 2009 har under 2010 etablerats i form av en stab bl.a. 

inkluderande funktioner för samordning, planering, information, personaltjänst och säkerhet. 

Rekryteringsprocessen av en stabschef slutfördes i början av 2011. 

Den stora del av akademins verksamhet som bedrivs i Stockholm har delvis omlokaliserats. Nya 

lokaler i det av Försvarshögskolan (FHS) och Utrikespolitiska Institutet (UI) förhyrda 

byggnadskomplexet längs Drottning Kristinas väg har tagits i anspråk och den totala ytan (inkl. 

lokaler utanför FHS/UI) i Stockholm är nu 1 509 kvm, att jämföra med tidigare 950 kvm. På 

Sandö ianspråktar akademin som tidigare lokaler, inkl logibyggnad för kursdeltagare och gäster, 

på sammanlagt 3 127 kvm. Lokalsituationen för Stockholmsenheten är, trots detta, inte fullt 

tillfredsställande. På några års sikt är det angeläget med en mer sammanhållen lösning för 

verksamheten i Stockholm. Osäkerheten kring och de eventuella effekterna av 

Försvarsstrukturkommitténs förslag och därmed kring FHS framtida volym gör det svårt att 

bedöma om akademins förstahandsoption – fortsatt samlokalisering med FHS och UI – kommer 

att vara möjlig. 

För akademin har den utökade volymen personal i fredsinsatser ställt stora krav på 

organisationen som, trots resurstillskott, är dimensionerad för ett avsevärt mindre antal utsända. 

2010 års sista månadsrapport till regeringen innefattade 83 utsända, varav 43 i EU-insatser. Det 

gör akademin till den tredje största utsändande myndigheten på fredsfrämjandeområdet efter 

Försvarsmakten och Rikspolisstyrelsen. Viktiga framsteg under året har varit förstärkningen av 

den nationella resurspoolen till en nivå som gör den till en naturlig och väl fungerande resursbas 

för rekryteringen av utsända. F.n. rekryteras ca hälften av de utsända genom poolen. Formerna för 

kvalitetssäkring av den personal som rekryteras, hemkomstseminarier, omedelbar 

erfarenhetshantering och avtackning av de utsända har funnit fastare former under året. Andra 

3

områden inom personalförsörjningsområdet har dock i vissa avseenden har fått stå tillbaka p.g.a. 

den återhållsamma resurstilldelningen. 

Vad gäller det bredare utbildningsområdet så kan man konstatera att utbildningsvolymen, mätt i 

antalet kurser såväl som antalet kursdeltagare, aldrig varit mer omfattande. En allt större del av 

utbildningen riktas nu direkt mot de svenska presumtiva utsända vilket delvis ökar den mätbara 

verkningsgraden av utbildningen. Utbildningarna håller hög kvalitet, vilket bekräftas i såväl 

överlag mycket positiva kursvärderingar som av nöjda samarbetspartners. Liksom tidigare år 

måste emellertid konstateras att det inte finns några genvägar till den särskilda FBA-anda som i så 

hög grad präglar utbildningsverksamheten. Framgångsreceptet stavas planering, förberedelser, 

genomtänkta kurskoncept, skickliga interna och externa resurspersoner, genomarbetade 

presentationer och övningsmoment samt en stor dos flexibilitet och engagemang. 

Akademin har en viktig roll som nationell och internationell nod för samarbetet myndigheter 

och organisationer emellan. Den breda floran samverkansorgan är det formella uttrycket för detta. 

I verksamhetstermer har året präglats av ett fortsatt allt närmare samarbete med Försvarsmakten, 

inte minst i förberedelserna för den gemensamma stabs- och samverkansövningen Viking 11 och 

inom ramen för förberedelserna för den nordiska stridsgruppens (NBG 11) beredskapsperiod 

under första halvåret 2011. Ett exempel på ökad gemensam kunskapsuppbyggnad är den 

internationella konferens om erfarenhetshantering, 6th International Lessons Learned Conference, 

som genomfördes tillsammans med Försvarsmakten i juni. 

Samverkan med Sida har ökat, bl.a. genom flera gemensamma utbildningar och konkret 

projektfinansiering i enlighet med regeringens samarbetsstrategier för internationellt 

utvecklingssamarbete. Samarbetet med bl.a. Rikskriminalpolisen, Myndigheten för samhällsskydd 

och beredskap, Kriminalvården och Försvarshögskolan har också det varit omfattande inom 

ramen för såväl personalförsörjningsuppdraget, utbildningsverksamheten och Challenges Forum. 

Akademins samverkansfora har generellt haft ett ökat deltagande, men kräver likväl ytterligare 

ansträngningar under 2011. Myndighetsgemensam missionsförberedande utbildning har tyvärr 

minskat i omfattning under 2010, bl.a. av praktiska skäl men också p.g.a. svårigheter att jämka 

samman de nationella förberedelsebehoven. Å andra sidan genomförs nu missionsförberedande 

utbildning också i internationell samverkan, främst samordnat med Crisis Management Center 

Finland, men också öppet för övriga EU-länder. 

EU-samarbetet har under året varit framgångsrikt och intensivt. Etablerandet av den 

gemensamma utrikestjänsten, European External Action Service, har inneburit både möjligheter 

och svårigheter samtidigt som GSFP-insatserna präglats av konsolidering snarare än nya initiativ. 

Akademin har genomfört ett antal kurser inom ramen för European Security and Defence College 

och förbereder f.n. introduktion och genomförande av kursverksamhet för de högsta 

befattningshavarna i EU:s krishanteringsinsatser. Vidare har direkt utbildningsstöd i form av 

kurser för EULEX Irak och EUMM Georgien genomförts under året. Samarbetsformerna v.g. 

utbildning och träning har vidare tagit ett steg framåt genom skapandet av ett europeiskt 

konsortium, ENTRI, bestående av institutioner på främst det civila området. Genom detta initiativ, 

inklusive en styrgrupp med representation från EU-institutionerna i Bryssel, så kommer 

utbildningskapaciteten i Europa att kunna kopplas direkt till de pågående insatsernas behov och 

gjorda erfarenheter. 

Samverkan med FN, främst vad avser området fredsinsatser, fortsätter genom inte minst 

Challengessamarbetet som under året gjort nya framsteg bl.a. genom det årliga Challengesforumet 

och fortsatt utveckling av en handbok för organisationens blivande och nuvarande högsta ledare i 

4

fält. Akademin har också i nära samverkan med FN:s Department of Peacekeeping Operations 

(DPKO) och Department of Field Support (DFS) engagerat sig i förnyelsen av 

utbildningskonceptet för de högsta insatsledarna (UN SML). Som ett led i den förnyelsen 

genomfördes under hösten en kurs i samarbete med FN och Institute of Diplomacy i Jordanien. 

Konfliktförebyggandeprogrammet har under 2010 fått förnyat förtroende av FN:s Department of 

Political Affairs (DPA) avseende utbildning i dialog & medling, vilket ytterligare stärker 

akademins utbildningskoncept på området som något av en internationell standard. Det med DPA 

och UNDP gemensamma genomförandet av en s.k. retreat för FN:s Peace and Development 

Advisers är ett exempel på helt ny verksamhet i samverkan med och till stöd för FN. 

Det svenska engagemanget i Afghanistan har utvecklats under året och akademin har haft en 

viktig roll i etablerandet av den nya ledande civila funktionen vid PRT MeS. Akademin 

sekonderar f.n. tre medarbetare som stöder den svenske civile representanten i dennes arbete. 

Under året har också intensivt arbete genomförts för att i enlighet med regeringens 

samarbetsstrategi sätta igång projekt inom områdena säkerhetssektorreform och/eller 

rättstatsuppbyggnad. En av akademin utsänd person kommer emellertid inte att vara på plats 

förrän i mars 2011. 

Ett annat område som under året gjort viktiga framsteg är rättstatsuppbyggnad (Rule of Law, 

RoL). Verksamheten har organiserats i ett sammanhållet program och en ny, nationellt och 

internationellt meriterad chef, har rekryterats. En femte internationell forskararbetsgrupp har 

organiserats och en nationell seminarieserie påbörjats. Det största forskningsprojektet inom 

programmet, Rule of Law in Public Administration, har inlett ett nära samarbete med UNDP 

vilket ökar förutsättningarna för relevans och implementering av forskningsrönen. Sammantaget 

finns nu goda förutsättningar för en fortsatt utveckling av RoL-programmet. 

Verksamhetsåret 2011 rymmer flera angelägna möjligheter och utmaningar för akademin. 

För att fullt ut tillvarata akademins potential som säkerhetspolitiskt instrument så krävs en fortsatt 

utveckling av uppdraget och ytterligare resurser i enlighet med den ursprungliga plan som ligger 

till grund för verksamhetens genomförande, inte minst inom personalförsörjningsområdet. 

För 2011 har en genomarbetad och ambitiös verksamhetsplan fastställts. Den skapar också goda 

möjligheter till intern styrning och kontroll av främst måluppfyllelse och resursförbrukning samt 

därmed i nästa steg för återrapporteringen, bl.a. i form av årsredovisningen. 

Utöver de uppdrag som finns i instruktion och regleringsbrev avses 2011 bli ett verksamhetsår då 

en särskild satsning på särskilt nationell samverkan och samordning skall ske. Avsikten är att 

relatera verksamheten än mer till det direkta och indirekta mervärde som akademins verksamhet 

ger i förhållande till samarbetspartners. Detta gäller såväl regeringskansliet, nationella 

samverkansmyndigheter som internationella partners. Akademins bidrag till 

samverkansfunktionen i regeringskansliet m.fl. samverkansorgan kommer därför att prioriteras. 

Vidare kommer en översyn av de nationella samverkansstrukturerna som redovisas i kapitel 1 att 

ske och det bilaterala samarbetet med aktuella myndigheter utvecklas och kvalitetssäkras i nära 

samverkan med berörda aktörer. En uttalad ambition är att under året åstadkomma också en 

grundläggande samsyn på formerna för myndigheternas samverkan i multifunktionella 

fredsinsatser som t.ex. den pågående i Afghanistan. 

Det är vidare viktigt för akademin att vidmakthålla rollen som central aktör och kvalitativt erkänd 

bidragsgivare i internationellt samarbete främst inom områdena utbildning och övning, doktrin- 

5

och konceptutveckling, forskning, konfliktförebyggande, SSR och DDR och successivt etablera 

samma roll på området rättsstatsuppbyggnad. 

I akademins interna utvecklingsarbete står effekthöjande samordning och samverkan också högt 

på agendan. Efter snart ett decennium av ständig utveckling och tillväxt är det nu tid för 

konsolidering och reflektion. Det är därför avsikten att prioritera organisatorisk och resursmässig 

kvalitativ konsolidering under 2011, innefattande ökat fokus på spårbarhet, resultatmätning och 

utvärdering. 

När akademin under nästa år firar sitt tioårsjubileum är målsättningen att kunna göra detta som en 

organisation vars verksamhet i än större utsträckning kan byggas på erfarenhetsvärden. I en 

internationell jämförelse är akademin emellertid fortfarande en tämligen unik företeelse. Få andra 

länder har skapat mer eller mindre heltäckande instrument för såväl samverkan som 

genomförande på fredsfrämjandeområdet. En sådan utveckling är dock tydlig bland ledande 

länder såsom Australien, Kanada och Storbritannien. Akademins verksamhetsområden 

kompletterar och förstärker varandra och skapar ett i det närmaste heltäckande fredsinstitut med 

ansvar för kunskaps- och förmågeutveckling, träning samt utsänd personal. 

Den välavvägda och konkurrenskraftiga bredden – och i flera fall djupet – avseende kompetens 

och resurser gör akademin till en mycket uppskattad partner och bidragsgivare också 

internationellt. En kontinuerlig utmaning är givetvis att inte vila på dessa lagrar, utan ständigt 

balansera nödvändig konsolidering med utveckling av den befintliga verksamhetens kvalitet och 

relevans. Akademin måste dessutom förhålla sig öppen gentemot nya impulser, utmaningar och 

eventuella tillkommande verksamhetsområden. Detta var en del av akademins styrka under 

verksamhetsåret 2010 och kommer förhoppningsvis att ligga till grund för nya, viktiga bidrag till 

det internationella fredsarbetet under 2011. 

Sandö den 22 februari 2011 

Henrik Landerholm 

Generaldirektör 

6

Folke Bernadotteakademins årsredovisning 

Enligt Folke Bernadotteakademins instruktion (förordning 2007:1218) har myndigheten till 

uppgift att: 

”… bidra till ett samordnat och effektivt genomförande av freds-, säkerhetsfrämjande-, 

konfliktförebyggande- och krishanteringsinsatser eller liknande uppdrag (internationella insatser). 

Detta ska ske genom nationell och internationell samverkan och samordning; utbildning, 

samträning och övning; forskning, utveckling och erfarenhetshantering; personalförsörjning och 

bidrag till internationella insatser samt genom förvaltning av anslagsposten statligt stöd för 

information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling.” 

De fem verksamhetsområden som anges i den andra meningen ovan utgör en tydlig och välavvägd 

indelning av akademins ansvarsområden och arbete. Denna struktur ligger därför till grund för 

årsredovisningens kapitelindelning (kapitel 1-5). Därutöver redovisas i enlighet med 

instruktionens 2 § p. 15 ytterligare ett verksamhetsområde i ett eget kapitel under rubriken Good 

Offices-verksamhet (kapitel 6), detta kapitel är nytt för i år och har inte funnits med i tidigare 

årsredovisningar. 

I instruktionens 1 § anges ytterligare tre övergripande ansvarsområden: 

”Akademin ska, i samverkan med berörda myndigheter och andra organisationer, utveckla 

arbetssätt och metoder för samordnade och effektiva internationella insatser inklusive former för 

multifunktionell och civil-militär samverkan. 

Akademin ska vara nationell kontaktpunkt för det internationella samarbetet inom sitt 

verksamhetsområde och samverka med institutioner med liknande verksamhet i andra länder samt 

FN, EU, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Europarådet, Nato, Afrikanska 

unionen samt andra internationella och regionala organisationer. 

Akademin ska verka för att riksdagens och regeringens mål för det internationella 

utvecklingssamarbetet och reformsamarbetet i Östeuropa uppnås.” 

De två förstnämnda styckena, som avser nationell och internationell samverkan och samordning, 

genomsyrar hela akademins verksamhet. Nationell och internationell samverkan och samordning 

redovisas därför dels i kapitel 1 dels på ett flertal andra ställen i årsredovisningen enligt de 

hänvisningar som återfinns i kapitel 1. Ansvarsområdet nationell och internationell samverkan och 

samordning konkretiseras dessutom i flera av de uppgifter som anges i instruktionens 2 §. 

Det sistnämnda ansvarsområdet avser den sekundering av personal till OSSE-ledda insatser som 

akademin ansvarar för inom ramen för personalförsörjningsuppdraget vilket redovisas i kapitel 5. 

7

1 Nationell och internationell samverkan och samordning 

1.1 Uppgifter inom verksamhetsområdet samverkan och samordning enligt 

instruktion 

Folke Bernadotteakademin ska bidra till nationell samverkan för samordnat och effektivt 

genomförande av internationella insatser samt upprätthålla och utveckla en effekthöjande 

nationell samverkansprocess. 

Folke Bernadotteakademin ska bidra till internationell samverkan för samordnat och effektivt 

genomförande av internationella insatser. 

Akademin ska samordna stödet till utvecklingen av EU:s krishanteringsförmåga och vara 

kontaktpunkt för samarbetet för civil och multifunktionell utbildningsverksamhet 1 . 

Akademin ska vara sammanhållande för det svenska bidraget till insatser inom området 

säkerhetssektorreform (SSR) 2 . 

Akademin ska vara samordnare av det internationella samarbetet inom International Forum for the 

Challenges of Peace Operations 3 . 

1.2 Uppgifter inom verksamhetsområdet samverkan och samordning enligt 

regleringsbrev 

Akademin ska samarbeta med andra svenska myndigheter och organisationer med angränsande 

verksamhet. 

Akademin ska som nationell kontaktpunkt bidra till en välutvecklad samverkan och samordning 

mellan svenska och internationella organisationer samt bidra till ett utvecklat samarbete mellan 

FN och EU samt andra regionala organisationer. 

Akademins nationella referensgrupp ska användas som ett forum för samverkan och samordning 

mellan myndigheterna inom verksamhetsområdet personalförsörjning och bidrag till 

internationella insatser. Representation i gruppen ska baseras på erfarenhet inom området och på 

mandat för myndighetssamverkan 4 . 

Akademin ska bidra till stärkt nationell samverkan inom området forskning, utveckling och 

erfarenhetshantering 5 . 

1 Redovisas i kapitel 2. 





8

1.3 Verksamhetsöversikt för verksamhetsområdet samverkan och samordning 

Det nationella samverkansarbetet utgör numera ett naturligt förhållningssätt gentemot pågående 

och nya uppdrag. Fortlöpande samverkan sker t.ex. mellan berörda myndigheter avseende det 

civila personalbidraget till internationella insatser, utbildnings- och övningsverksamhet samt 

rörande enskilda operationer såsom den svenska närvaron i Afghanistan. 

Rörande det internationella samverkansarbetet så har viktiga framsteg gjorts t.ex. avseende 

Europasamarbetet på utbildningsområdet. Det konsortium med civilt inriktade organisationer som 

bildades under hösten vann ett anbud från EU-kommissionen som ger goda möjligheter att 

utveckla och effektivisera utbildningsverksamheten som stöd för EU:s krishanteringsinsatser. 

Nedan redovisas de samverkansorgan som akademin leder eller deltar i, vilka som i övrigt är 

representerade i organen framgår i respektive bilaga. Syftet med redovisningen är att synliggöra 

formerna för och effekterna av det nationella och internationella samverkans- och 

samordningsarbete som numera tar sig en rad olika uttryck genom bl.a. råd, referensgrupper, 

forum, arbetsgrupper och mer tillfälliga samarbetsformer. Några av samverkansorganen tillhör 

redovisningsmässigt andra verksamhetsområden. Antal samverkansorgan som akademin ledde 

eller var aktiv i under 2010 var 27 stycken. 

De positiva effekterna av de olika samverkansprocesserna varierar och kan t.ex. handla om 

kvalitetssäkring, samordning, samarbete, styrning och inriktning, överblick och förståelse, 

resursutnyttjande, informations- och erfarenhetsutbyte, enhetlighet samt roll- och 

ansvarsfördelning. 

Arbetsgruppen för myndighetssamverkan i Afghanistan (se bilaga 1) 

Arbetsgruppen för myndighetssamverkan i Afghanistan består av representanter för berörda 

svenska myndigheter. Arbetsgruppen har, med roterande ordförandeskap, träffats sammanlagt 

fem gånger under 2010 i syfte att öka kontaktytorna och informationsflödena på handläggarnivå 

och bidra till ökad samverkan och samordning. Arbetsgruppen har bidragit till ökad förståelse för 

myndigheternas olika uppdrag samt förbättrat förutsättningarna för samverkan i såväl 

operationsområdet som på hemmaplan. Arbetsgruppen för myndighetssamverkan hör till 

verksamhetsområde 3 (kapitel 3). 

Association for Security Sector Reform Education and Training (se bilaga 2) 

”Association for Security Sector Reform Education and Training” (ASSET) är en 

samarbetsorganisation som riktar in sig på att kvalitetssäkra utbildning inom området 

säkerhetssektorreform. Akademin har stött samverkan mellan medlemsorganisationerna bland 

annat genom ekonomiskt bidrag till aktiviteter som syftar till regional kapacitets- och 

metodutveckling. Under året har akademin, i samarbete med en av medlemsorganisationerna, ”El 

Instituto de Enseñanza para el Desarrollo Sostenible” (IPADES), planerat en kapacitetshöjande 

workshop kring SSR som ska äga rum under 2011 och som riktar sig till säkerhetsaktörer i 

Guatemala. 

European Security and Defence College (se bilaga 3) 

”European Security and Defence College” (ESDC) är EU:s organisation för kurser inriktade på 

säkerhetspolitik och främst den strategiska dimensionen av EU:s gemensamma säkerhets- och 

försvarspolitik (GSFP). Akademin är, tillsammans med Försvarshögskolan, svensk 

medlemsinstitution och är bl a representerat i ESDC Executive Academic Board (EAB). 

Akademins verksamhet i EAB redovisas inom verksamhetsområde 2 (kapitel 2). 

9

Europe’s New Training Initiative for Civilian Crisis Management (se bilaga 4) 

”European Group on Training” (EGT) var ett EU-projekt (finansierat av EU-kommissionen) som 

avslutades 2009. I slutet av 2010 beviljade Kommissionen ett nytt projekt med ”Instrument for 

Stability”-finansiering för koordinering och harmonisering av europiska träningsinitiativ 2011- 

2013. Det nya samarbetet kallas ”Europe’s New Training Initiative for Civilian Crisis 

Management” (ENTRI) och inkluderar 13 europeiska institut, myndigheter och NGO:s. Tyska 

ZIF har en samordnande roll i syfte att stärka samarbetet kring träning och standardisering av 

kurser till stöd för EU:s (och andra aktörers) krishanteringsförmåga. Fokus för ENTRI kommer att 

ligga på missionsförberedande kurser (generiska och specifika), det första arbetsmötet kommer att 

äga rum den 1 mars 2011. Akademin bidrog aktivt till utformningen av initiativets förutsättningar 

och innehåll i syfte att stärka och effektivisera Europasamarbetet på området. 

Geneva Centre for the Democratic Control of Armed Forces (se bilaga 5) 

Sverige är, genom Utrikesdepartementet, en viktig finansiell bidragsgivare till “International 

Security Sector Advisory Team” (ISSAT) som organisatoriskt ligger under “Geneva Centre for 

the Democratic Control of Armed Forces” (DCAF). Akademin företräder Sverige i ISSAT:s 

styrelse, i nära samverkan med Sida, Sveriges permanenta representation till FN i Genève, samt 

internationella organisationer i Genève. Akademin har aktivt medverkat i ISSAT:s strategiska 

utveckling och har under 2010 bland annat samarbetat kring utformandet av en fortsättningskurs i 

SSR (en så kallad ”steg 2”-kurs). ISSAT hör till verksamhetsområde 3 (kapitel 3). 

Integrated DDR Training Group (se bilaga 6) 

”Syftet med Integrated DDR Training Group” (IDDRTG) är främst att utbyta erfarenheter och 

utbildningsmaterial, koordinera kursdatum samt att fungera som samlad kontakt gentemot bl.a. 

FN. Akademin har fått förtroendet att agera som nätverkets ordförande under 2011-2012. 

Deltagandet i gruppen har resulterat i en mer effektiv samverkan med framför allt FN-systemet, 

både avseende bidrag från FN med resurspersoner till medlemmarnas ordinarie kursverksamhet 

och gruppens stöd till FN i form av utbildningsinsatser och bidrag till doktrinutveckling inom 

området. IDDRTG hör till verksamhetsområde 3 (kapitel 3). 

International Association of Peacekeeping Training Centres (se bilaga 7) 

”International Association of Peacekeeping Training Centres” (IAPTC), i vilken akademin för 

närvarande ingår i exekutivkommittén (motsvarande styrelse), utgör ett viktigt forum för 

internationell samverkan inom utbildningsområdet, t.ex. rörande utbildningskoncept, metoder, 

standardisering, utbyte av erfarenheter, specialiserade utbildningar samt trender och initiativ inom 

FN och regionala organisationer. Akademin bidrar med kunskaper och erfarenheter samt inhämtar 

underlag för den egna verksamhetens utveckling. Samarbetsformen är tids- och resurseffektiv 

eftersom nästan samtliga etablerade aktörer på området deltar under de årliga sammankomsterna. 

Akademins arbete i organisationens ledning är främst inriktat på att genomföra och konsolidera ett 

åtgärdsprogram som syftar till att stärka och utveckla organisationen. Förra året digitaliserades 

t.ex. organisationens arkiv och detta kan nu utnyttjas för planering och kvalitetssäkring av den 

gemensamma verksamheten. 

Mycket arbete har även under 2010 ägnats åt att engagera både nya och nyblivna viktiga 

medlemmar för att säkerställa att den breddning och representativitet som IAPTC uppnått under 

senare år kan upprätthållas. Det handlar främst om organisationer från stora trupp- och 

resursbidragande länder samt medlemmar med civil och/eller multifunktionell inriktning. 

10

Ansträngningar har också gjorts för att stärka den regionala dimensionen av samarbetet, inklusive 

insatser för att höja EU:s profil inom organisationen. Akademin gavs vidare ett mandat att 

sammankalla IAPTC:s europeiska medlemmar under 2011 för att lägga grunden till ett mer 

strukturerat samarbete. Det sistnämnda utvecklingsarbetet samordnas med det nya 

Europasamarbetet som beskrivs i stycket om ENTRI ovan. 

International Forum for the Challenges of Peace Operations (Challenges) & Challenges Partners 

(se bilaga 8) 

Inom ramen för ”International Forum for the Challenges of Peace Operations” (Challenges) 

samarbetar akademin nationellt med Försvarsmakten, Rikskriminalpolisen, Kriminalvården och 

Försvarshögskolan. Challenges (med deltagande organisationer från 17 länder) syftar till att 

förbättra planering och genomförande av FN:s fredsinsatser. Partnerskapet är en aktiv plattform 

för belysning och utveckling av relevanta frågor även på det nationella planet. Challenges 

redovisas inom verksamhetsområde 3 (kapitel 3). 

International Stabilization and Peacebuilding Initiative (se bilaga 9) 

”International Stabilization and Peacebuilding Initiative” (ISPI) är ett informellt nätverk av 

regeringar, mellanstatliga organisationer och internationella aktörer som söker förbättra 

effektiviteten i fredsinsatser och främja interoperabilitet. ISPI leds av USA, Kanada och 

Storbritannien och består av representanter från 15 regeringar och sex internationella 

organisationer. Akademin deltar på uppdrag av Utrikesdepartementet sedan senhösten 2010 och 

ser bl.a. förutsättningar för att utbyta kunskap om insatsarbete och erfarenhetshantering. ISPI 

tillhör verksamhetsområde 3 (kapitel 3). 

Internationella forskararbetsgrupper 

Folke Bernadotteakademin leder och finansierar för närvarande fem internationella 

forskararbetsgrupper med följande fokus: 

Fredsbevarande operationer (se bilaga 10) 

Preventiv diplomati (se bilaga 11) 

Säkerhetssektorreform (SSR) (se bilaga 12) 

FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (se bilaga 13) 

Rättstatsuppbyggnad (RoL) (se bilaga 14) 

Grupperna är sammansatta av svenska och utländska forskare och sammanträder en gång per år. 

Arbetsgrupperna genomförde tre workshops under år 2010 vilket gav möjlighet att utbyta 

erfarenheter och forskarrön. Dessutom delades drygt 2 000 tkr ut i bidrag till 12 forskningsprojekt. 

De internationella forskararbetsgrupperna hör till verksamhetsområde 3 (kapitel 3). 

Internationella rådet (se bilaga 15) 

Det internationella rådet består av experter respektive representanter från organisationer inom 

området internationell konflikt- och krishantering. Rådets sammansättning speglar akademins 

verksamhetsområden och kompletterar akademins program- och verksamhetsråd genom att 

tillföra ett brett internationellt perspektiv. Ett flertal av rådets ledamöter har under 2010 

medverkat i ett antal av akademins aktiviteter och bidragit till att kvalitetssäkra verksamhetens 

relevans för det internationella arbetet på det fredsfrämjande området. 

11

Internationellt referensnätverk för Konfliktförebyggandeprogrammet (se bilaga 16) 

Akademins internationella referensnätverk samlar experter och praktiker med omfattande egna 

erfarenheter från arbete med, och i, konfliktområden. Nätverket utgör en viktig resursbas för 

utveckling och genomförande av kurser och andra utbildningsaktiviteter, som på detta vis kan 

utföras med högre kvalitet och relevans och möta den internationella efterfrågan på kvalificerad 

utbildning inom konfliktförebyggande området. Referensnätverket hör till verksamhetsområde 3 

(kapitel 3). 

Mediation Support Network (se bilaga 17) 

”Mediation Support Network” (MSN) är ett internationellt nätverk som bidrar till att 

medlemmarna får en helhetsbild över aktiviteter inom området dialog och medling, vilket 

resulterar i undvikande av överlappning samt att medlemmarnas respektive insatser bättre kan 

komplettera varandra. MSN hör till verksamhetsområde 3 (kapitel 3). 

Nationella kontaktgruppen för säkerhetssektorreform (se bilaga 18) 

Akademin koordinerar sedan 2008 den så kallade ”Nationella kontaktgruppen för 

säkerhetssektorreform” (NK SSR) som syftar till att främja samarbete mellan de svenska 

myndigheter som arbetar med SSR. NK SSR träffas månatligen, har tagit fram ett verktyg för 

SSR-analyser och bidragit till etableringen av en svensk SSR-samordnare i Liberia, samt kommer 

under 2011 att göra analysresor till Colombia och Demokratiska Republiken Kongo (DRK). 

Samordningen mellan myndigheterna har växt även genom inrättandet av undergrupper med 

särskilt landsfokus. NK SSR hör till verksamhetsområde 3 men redovisas i kapitel 7 och 8. 

Nationella referensgruppen (se bilaga 19) 

Nationella referensgruppen utgör ett permanent forum för samverkan och diskussion mellan 

myndigheter, samt i förekommande fall, departement rörande internationella fredsinsatser. 

Förutom ett brett generellt erfarenhetsutbyte så ägnas särskild uppmärksamhet åt det svenska 

civila personalbidraget till internationella insatser. Samordning av insatserna och utveckling av 

samarbetsformerna utgör därmed en central del av arbetet. En heltäckande rapportering av 

insatsläget utgör en stående punkt på dagordningen. Samarbetet leder till konkret utbyte mellan 

myndigheterna i form av gemensamma initiativ, deltagande i varandras aktiviteter, spridning av 

erfarenheter och rapporter samt samordning av uppföljningen av de pågående insatserna. 

Ytterligare redovisning om den nationella referensgruppen återfinns i kapitel 5.7.2. 

Nationella ämnes- och doktorandkonferenser (se bilaga 20) 

Nationella ämnes- och doktorandkonferenser i freds- och konfliktforskning syftar till att främja 

institutions- och disciplinöverskridande forskningssamverkan samt kvalitetssäkra forskning. 

Akademin helfinansierar ämnes- och doktorandkonferenserna och organiserade 2010 års 

nationella ämneskonferens tillsammans med Uppsala universitet. Konferensen samlade ungefär 60 

deltagare från svenska fredsforskningsinstitutioner och bidrog till att främja samverkan, skapa 

överblick över pågående och planerad forskning, samt kvalitetssäkra forskning. Akademin 

presenterade också sin egen forskning och forskningssyn. Konferensen kommer att resultera i en 

antologi som består av konferensbidrag. Dessa konferenser hör till verksamhetsområde 3 (kapitel 

3). 

Nationellt forum för erfarenhetshantering (se bilaga 21) 

Syftet med Nationell forum för erfarenhetshantering är att främja och samordna framväxten och 

utvecklingen av en svensk erfarenhetshanteringskapacitet. Processens uttalade övergripande mål 

är att utveckla delvis gemensamma mallar och verktyg som kan utnyttjas för en nationell såväl 

som myndighetsspecifik erfarenhetshanteringsprocess. Akademin har, i samverkan med 

12

Försvarsmakten, genomfört två planeringsmöten med övriga utsändande myndigheter. Akademin 

har också initierat utvecklingen av ett myndighetsgemensamt IT-baserat erfarenhetshanteringssystem 

och inventerat OSSE:s metoder för erfarenhetshantering. Rubricerat forum är 

nystartat och avses få fastare former under 2011. Nationellt forum för erfarenhetshantering tillhör 

verksamhetsområde 3 (kapitel 3). 

Nationellt råd för dialog och medling (se bilaga 22) 

Syftet med det nationella rådet är att bredda den svenska kontaktytan och resursbasen med 

personer som på olika sätt arbetar med frågor relaterade till dialog och medling. Detta bidrar till 

att vidareutveckla akademins kurser inom dialog och medling samt främjar informationsutbyte 

mellan olika aktörer. Rådet har inte mötts under år 2010 men akademin har haft kontakt med 

enskilda medlemmar. Rådet tillhör verksamhetsområde 3 (kapitel 3). 

Nationellt samverkansforum för FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (se bilaga 23) 

Akademin har under 2010 initierat ett samverkansforum för säkerhetsrådsresolution 1325. 

Samverkansforumet, som sammankallades 3 gånger under 2010 tillhör verksamhetsområde 3 

(kapitel 3). Samverkansforumet har framförallt bidragit till ett bättre informationsutbyte mellan 

deltagande aktörer och därigenom stärkta arbetsrelationer. 

Nationellt samverkansforum för utbildningsfrågor (se bilaga 24) 

Samverkansforum för utbildningsfrågor inrättades av akademin år 2003 i syfte att stärka 

samarbetet och samordningen mellan myndigheter som utbildar personal för internationell tjänst. 

Akademin ansvarar för sekretariatet och ordförandeskapet i detta forum som träffas 2 ggr/år Mötet 

har framför allt bidragit till ökad kunskap om andra myndigheters utbildningsverksamhet och 

därigenom stärkt koordinering. Forumet har även bidragit till ökad harmonisering, framförallt 

inom de förberedande missionsutbildningarna. Under 2010 har behovet av en gemensam webbportal 

som samlar det totala utbildningsutbudet diskuterats och akademin kommer att lägga fram 

ett konkret förslag på nästa möte i maj 2011. 

Program- och verksamhetsområdet (se bilaga 25) 

Akademins program- och verksamhetsråd fungerar som insynsråd och rådgivande organ. Rådet 

bidrar till att stödja och utveckla akademins verksamhet och utgör ett viktigt forum för kontakter 

mellan berörda myndigheter och enskilda organisationer. Ledamöterna utses av regeringen och 

akademins generaldirektör är ordförande i rådet. 

Akademins program- och verksamhetsråd sammanträdde två gånger under 2010. Inom ramen för 

rådets sammanträden diskuteras också viktigare övergripande samverkansfrågor. 

Under program- och verksamhetsrådets sammanträde i december togs ett initiativ som grundar sig 

i ett identifierat nationellt behov av en myndighetsgemensam grundsyn på multifunktionell 

(”civil-militär”) samverkan i internationella fredsinsatser. 

Berörda myndigheter representerade i rådet åtog sig att genomföra en behovsanalys om önskat 

slutresultat utifrån de olika myndigheternas perspektiv. Frågan om ev. samordning av metod- och 

doktrinutveckling nationellt respektive internationellt skall också belysas under arbetet. 

13

Referensgruppen för Fredsmiljonen (se bilaga 26) 

Referensgruppen för Fredsmiljonen sammansätts av akademin och består av en ordförande och 

fyra ledamöter. Utifrån ett samlat erfarenhetsperspektiv har gruppen till uppgift att stärka 

beredningsprocessen samt lämna förslag på fördelning av medel från Fredmiljonen. 

Referensgruppen för Fredsmiljonen hör till verksamhetsområde 4 (kapitel 4). 

Regionalt nätverk för internationell kris-, katastrof- och konflikthantering (se bilaga 27) 

I akademins grunduppdrag återfinns att genomföra aktiviteter och vidareutveckla former för 

främjande av nationell samverkan för effektivt och samordnat genomförande av katastrof-, 

krishanterings- och fredsinsatser eller andra liknande uppdrag. Akademin skall som nationell 

kontaktpunkt för det internationella samarbetet på sitt verksamhetsfält utveckla former för och 

främja samverkan och samordning mellan svenska och internationella organisationer. I detta skall 

ingå att akademin skall upprätthålla ett aktivt samarbete med internationella och regionala 

organisationer, likartade institutioner och med forskningsorgan inom såväl som utom Europa. 

Det regionala nätverket har sedan några år tillbaka ett överlappande nätverk inom ”Safety and 

Rescue Region”* (SRR) som också fokuserar på dessa frågor och engagerar de ingående parterna. 

Akademins roll har därmed övergått i att främja och stödja detta nätverk som leds av länsstyrelsen 

Västernorrlands län och att även stå som värd vid vissa möten. 

*Safety and Rescue Region. Projektägare är Länsstyrelsen Västernorrland och projektet delfinansieras av EU:s regionala fond, 

länsstyrelserna och landstingen i Västernorrlands och Jämtlands län, Härnösands kommun, Kramfors kommun, Ånge kommun, 

Örnsköldsviks kommun samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Projektet kommer att upphöra i september 

2011. Ett nytt nätverk planeras ”SRR Mid Sweden Expertise Network” i nära samarbeta med Mittuniversitets, Risk and Crisis 

Research Center (RCR Center). 

1.4 Kostnadsredovisning 

Kostnader totalt (tkr) 

14 

2010 2009 2008 

**2 533 6 775 5 819 

Intäkter av anslag 1 381 805 2 164 

*övrigt 2 681 3 744 6 367 

Tabellen visar akademins totala kostnader för verksamhetsområdet nationell och internationell samverkan och 

samordning. 

*Delar av bidragsintäkterna avser verksamhet som sträcker sig över mer än ett budgetår. Bidrag från föregående år 

nyttjas delvis även nästkommande år. 

** Good Offices verksamhet redovisas under kap 6 fr.o.m. år 2010. 

1.5 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse 

Målet att bidra till nationell och internationell samverkan bedöms ha uppfyllts väl. Den 

fortlöpande nationella samverkan som sker inom alla akademins verksamhetsområden skapar 

tydliga mervärden för berörda myndigheter och organisationer. Detta bekräftas genom ett brett 

deltagande och stödjande initiativ från andra medverkande aktörer. Den omfattande samverkan 

som sker i dag är så naturlig att det nästan är svårt att föreställa sig hur arbetet bedrevs bara för ett 

antal år sedan. Effektivitetsvinsterna är på många sätt märkbara. Samordnade svenska 

myndigheter får gehör för sina åsikter och förslag i flera internationella fora, såsom t.ex.

Challengessamarbetet och IAPTC-verksamheten. Ett annat viktigt exempel utgörs av 

Europasamarbetet inom ENTRI som beskrivs i verksamhetsöversikten 1.3 ovan. Akademin har 

vidare under året aktivt medverkat till att stärka och utveckla kapaciteten inom viktiga grupper 

och nätverk såsom IDDRTG, MSN och FN:s freds- och utvecklingsrådgivare (se ovan). Dessa 

möten har dessutom gett akademin viktiga insikter och kontakter för vidareutveckling av den egna 

verksamheten. 

15

2 Utbildning, samträning och övning 

2.1 Uppgifter enligt instruktion – Utbildning, samträning och övning 

Folke Bernadotteakademin ska genomföra sådan utbildning, samträning och övning som 

tillsammans med andra myndigheters insatser krävs för att förbereda svensk och utländsk personal 

för deltagande i internationella insatser. 

Akademin ska bidra till en effektiv samordning av och samstämmighet mellan svenska 

utbildnings-, samtränings- och övningsinsatser inom verksamhetsområdet, inklusive 

insatsförberedande utbildning för civil personal. 

2.2 Uppgifter enligt regleringsbrev – Utbildning, samträning och övning 

Akademin ska bedriva utbildning inom området avväpning, demobilisering och återanpassning av 

före detta kombattanter 6 . 

Akademin ska samordna arbetet med internationell standardisering och certifiering av 

utbildningar och övningar. 

Akademin ska bedriva civil och multifunktionell utbildning inom ramen för EU:s civila 

krishantering, inklusive för de civila snabbinsatsgrupperna (CRT) och rättsstatsmissioner. 

2.3 Verksamhetsöversikt för området utbildning, samträning och övning 

Akademin har genom sitt utbud av kurser, i likhet med tidigare år, erbjudit generella utbildningar 

på grund- och specialistnivå. Samtliga planerade kurser för 2010 har genomförts. Utbildningarna 

har fortsatt att attrahera kvalificerade svenska och internationella deltagare, och huvuddelen av 

kurserna har varit fulltecknade. Ett flertal av kursdeltagarna har varit tjänstgörande i verksamhet 

och fredsinsatser med direkt koppling till respektive kurs inriktning. Det kan därför antas att 

genomslaget av de förvärvade kunskaperna varit stort. Akademin har också fortsatt att genomföra 

utbildningar i samarbete med svenska och utländska utbildningsanordnare, samt att leverera 

utbildning med full kostnadstäckning direkt på uppdrag av bland annat EU. 


16

Folke Bernadotteakademins utbildningar 2008 – 2010 

2010 2009 2008 

Totalt antal kurser 48 35 25 

Totalt antal 

utbildningsdagar 

Totalt antal 

kursdeltagare 

% kvinnliga 

kursdeltagare 

% deltagare från EUländer 

Antal egna generella 

kurser 

Antal kursdeltagare 

5691 3673 3664 

761 534 518 

38 % 38 % 36 % 

67 % 76 % 70 % 

19 17 13 

398 344 267 

% kvinnliga 

kursdeltagare 

42 % 44 % 42 % 

Missionsförberedande 

utbildning 

16 13 7 

Antal kursdeltagare 71 72 107 

% kvinnliga 

kursdeltagare 

35 % 40 % 31 % 

Samordnade kurser 

13 5 5 

Antal kursdeltagare 292 118 144 

% kvinnliga 

kursdeltagare 

32 % 28 % 28 % 

Tabellen ovan visar volymen av utbildningar som arrangerats av akademin under de tre senaste åren. 

Egna generella kurser är utbildningar där akademin står som ensam arrangör. I de flesta fall är 

dessa kurser öppna för svenska och utländska deltagare med relevant erfarenhet. Flertalet av 

kurserna genomförs vid akademins utbildningsanläggning på Sandö. Ett fåtal av de generella 

utbildningarna har skett på uppdrag och i dessa fall har deltagarna valts ut av uppdragsgivaren 

(UD respektive EU). 

Med samordnade kurser avses utbildningar där akademin är en av två eller flera arrangörer. En del 

av kurserna har ägt rum vid akademins utbildningsanläggning på Sandö, andra hos nationella 

partners som till exempel vid SWEDINT:s anläggning vid Livgardet eller hos utländska 

samarbetspartners. Bara kurser där akademin haft en betydande roll i utveckling, planering och 

genomförande redovisas. 

De missionsförberedande utbildningarna (MIFU) genomförs för sekunderad personal innan de 

tillträder en tjänst till främst EU- eller FN- missioner. Utbildningarna, som vanligtvis pågår en till 

fem dagar, anpassas efter deltagarnas bakgrund och befattning inom missionen. Siffrorna ovan 

17

visar att medan antalet missionsförberedande utbildningar ökat, har antalet utbildade personer 

samtidigt minskat. Detta beror främst på det bakom 2008 års statistik döljer sig fyra större 

samordnade utbildningar för EULEX Kosovo, där RPS, MSB och akademin i en gemensam insats 

utbildade samtliga rekryterade till den då nya missionen. Akademin har också blivit bättre på att 

försäkra att samtliga myndigheternas utsända får åtminstone en kortare utbildning även om det 

innebär att en kurs ges för bara ett fåtal deltagare. 

Antal kvinnliga deltagare för den totala kursverksamheten är i snitt 38 procent för 2010. På de 

kurser där akademin står som ensam arrangör är antalet något högre, 42 procent. Akademin har 

mindre möjlighet att påverka könsfördelningen på samordnade kurser, då andra myndigheter 

väljer ut deltagare. För missionsförberedande utbildning är könsfördelningen en spegling av den 

sekunderade personalen. 



18 

2010 2009 2008 

45 546 30 431 34 477 

Intäkter av anslag 28 658 24 635 27 056 

*övrigt 12 293 16 767 8 936 

Tabellen visar akademins totala kostnader för verksamhetsområdet utbildning, samträning och övning. Kostnaderna 

innefattar således fler aktiviteter än de som redovisas i tabellen ”Folke Bernadotteakademins utbildningar 2008-2010” 

ovan eftersom bland annat akademins civila stöd till Försvarsmaktens övningar inte ingår i den kursverksamhet som 

redovisas där. 



2.5 Utvecklingen inom verksamhetsområdet 

Kursverksamheten har fortsatt att öka i volym under de senaste åren. I synnerhet har det skett en 

satsning på gemensamma utbildningar tillsammans med svenska och utländska 

utbildningsanordnare. Samarbetet har också resulterat i att fler deltagare kunnat ta del av 

utbildningarna. 

2.6 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse för verksamhetsområdet 

utbildning, samträning och övning 

Akademins grund- och specialistutbildning riktas i väsentlig grad till personal som verkar i 

internationella insatser och bidrar till att de kan utföra sina arbetsuppgifter med förbättrat resultat. 

Den missionsförberedande utbildningen, som framförallt riktar sig till svenska utsända, medför att 

dessa är bättre förberedda för sina uppdrag. Akademins utbildningar har gott anseende och är 

eftertraktade internationellt, vilket bekräftas av att det är fler sökande till utbildningarna än vad 

som kan beredas plats. 

Antalet utbildade har stigit under 2010 jämfört med tidigare år. Den höga kvaliteten har 

bibehållits vilket visas främst av de positiva kursutvärderingarna visat. Arbetet med att säkra en

mer långsiktig uppföljning av kurser för att ytterligare säkra måluppfyllelsen pågår. Sammantaget 

görs bedömningen att akademins uppgifter, inom verksamhetsområdet utbildning, samträning och 

övning, väl har uppfyllts i enlighet med instruktion och regleringsbrev. 

2.7 Redovisning av ett urval av prestationer inom verksamhetsområdet utbildning, 

samträning och övning 

Nedan redovisas ett urval av aktiviteter som genomförts som en del av akademins utbildnings- 

och övningsverksamhet. Exemplen som valts ut avser att ge en rättvisande överblick av 

verksamheten. Aktiviteterna har valts på följande grunder: 

Det civila stödet till Försvarsmaktens utvecklings-, utbildnings- och övningsverksamhet är 

en grundstomme i ett samarbete som är relevant för akademins verksamhet, och där 

akademin utvecklat en alltmer framträdande roll över tiden. 

Kursen Skydd mot risker (SMR) har valts ut som exempel på en egen kurs som akademin 

ordnar och som är jämförbar över flera år. Kursen genomförs flera gånger årligen. 

Samordning av arbete med internationell standardisering och certifiering av utbildningar 

är en särskild uppgift som framgår av regleringsbrevet. Under denna rubrik redovisas de 

viktigaste resultaten som uppnåtts under året. 

Civil och multifunktionell utbildning inom ramen för EU:s civila krishantering är också en 

uppgift som framgår särskilt av regleringsbrevet. De tre kurser som nämns under denna 

rubrik har valts ut med hänsyn till den centrala betydelse de haft inom akademins EUarbete. 

Missionsförberedande utbildning (MIFU) redovisas nedan då det är ett område där 

utveckling skett under året och som inte minst EU prioriterat. 

2.7.1 Civilt stöd till Försvarsmaktens utvecklings-, utbildnings- och övningsverksamhet 

Akademin har under året bidragit med civil kompetens till ett antal av Försvarsmaktens övningar 

och experiment. Samtidigt har omfattande förberedelser för akademins och Försvarsmaktens 

gemensamma övning VIKING 11, som äger rum i april 2011, också fortgått under 2010. 

Huvuddelen av övningsmålen i VIKING 11 är utarbetats för att öka den civil-militära 

interaktionen i ett operationsområde där flera multifunktionella fredsinsatser verkar parallellt. Den 

civila dimensionen har i denna del av planeringsfasen ytterligare förstärkts i förhållande till 

tidigare jämförbara övningar. För att förbereda övningen genomfördes under hösten kursen 

”Coordination and Cooperation in Multifunctional Peace Operations” med stöd av 

Försvarsmakten och US Joint Forces Command. 

Akademin har även bidragit med civil kompetens till den militära konceptutvecklingen inom det 

s.k. Multinational Experiment 6. MNE 6 har omfattat ett antal övningar, work-shops och 

seminarier kring främst samverkans- och samordningsfrågor i en fredsinsats. Inom ramen för 

experimentet har akademin även medverkat som civil partner till Försvarsmakten i den så kallade 

Executive Steering Group. Akademins ansvar i samarbetet har varit dels som kravställare på 

resultatet ur ett icke-militärt perspektiv, dels som aktiv deltagare i utvecklingsaktiviteter. 

En utveckling av det utbildningsstöd som ges till Försvarsmaktens insats i Afghanistan initierades 

under året för att bättre reflektera det ökade civila engagemanget vid det svenskledda Provincial 

Reconstruction Team (PRT) i Mazar-e-Sharif. De civilt ledda områdena utveckling, bistånd och 

statsbyggnad integrerades delvis i stabsutbildningen under hösten och planering påbörjades för att 

19

elevanta delar av utbildning och övning inför insatsen kan genomföras gemensamt för de civila 

och militära komponenterna under 2011. 

Akademin inledde vidare ett utökat utbildningssamarbete med Försvarsmakten och genomförde 

tillsammans med SWEDINT vid två tillfällen kursen ”United Nations Civilian Staff Officers 

Course” (UNCIVSOC). Denna kurs har i flera år arrangerats enbart av SWEDINT men i och med 

partnerskapet med akademin har den civila profilen på kursen stärkts och antalet ansökningar från 

målgruppen ökat betydligt. 

Stöd till 

Försvarsmakten 

2010 2009 2008 

Kostnader 

(tkr) 7 840 1 861 5 760 

Tabellen ovan visar akademins totala kostnader för civilt stöd till Försvarsmakten. En stor del av kostnaderna för det 

civila stödet till försvarsmakten kan härröras till förberedelser. En övervägande del av dessa täcks av motsvarande 

bidrag från Försvarsmakten. VIKING ägde senast rum 2008 vilket förklarar kostnaderna det året, 2009 var 

aktiviteterna från akademins sida på en lägre nivå. 

2.7.2 Utbildning i Skydd mot risker 

Folke Bernadotteakademin har under året genomfört sex grundkurser för personal till 

internationella insatser. Utbildningarna har bestått av en grundkurs i personlig säkerhet och skydd 

mot risker i konfliktområden (SMR), men utbildningarna har också innehållit avsnitt utformade 

specifikt för personal rekryterad till akademins nationella resurspool. Totalt har 118 personer från 

bland andra nämnda resurspool, Utrikesdepartementet, Läkare utan gränser och Sida utbildats 

under året. 

Grundkurser för 

resurspoolen samt Skydd 

mot risker 

2010 2009 2008 

Kostnader 

(tkr) 1 687 2 456 1 806 

Tabellen ovan visar akademins kostnader för kurserna. Akademins egna personalkostnader är inte inkluderade i dessa 

siffror. 2008 genomfördes 5 kurser, 2009 genomfördes 7 kurser och 2010 genomfördes 6 kurser. Några av kurserna 

under 2009 varade en dag längre än vad som är normalfallet. 

2.7.3 Samordning av arbetet med internationell standardisering och certifiering av 

utbildningar och övningar 

Innehållet i de utbildningar som redovisas nedan under 2.7.4 (EU-kurser) har tagits fram i nära 

samråd med berörda institutioner inom EU. Kursen ”Skydd mot risker” (SMR), som redovisas 

ovan under 2.7.2, har tillsammans med EU:s säkerhetskontor grundligt gåtts igenom för att 

säkerställa att den motsvarar de krav som ställs på säkerhetsutbildning av personal till EUinsatser. 

EU-kursen, ”Hostile Environment Awareness Training” (HEAT), har, i flera avseenden 

inspirerats av akademins kurs Skydd mot risker. Akademin har haft en rådgivande roll vid 

utformningen av EU:s kurs för ”Mission Security Officers Course” (EU MSO) och bistått med 

den utvärdering som lett till certifiering av denna kurs. 

20

Akademin har under året tillsammans med Crisis Management Centre Finland (CMC) och 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) lagt anbud på genomförande av HEAT till 

EU. Det gemensamma anbudet antogs jämte ytterligare två, vilket innebär att akademin, MSB och 

CMC gemensamt kommer att anordna sådana kurser på begäran av EU under 2011. 

Akademin samarbetar sedan 2009 med FN:s politiska avdelning (DPA) inom ett standardiserat 

kurskoncept för dialog och medling som inkluderar gemensamt framtagna kurscertifikat. 

Samarbetet kommer att pågå fram till 2013. 

Ett av resultaten av ett seminarium som akademin, tillsammans med UD, anordnade i Bryssel 

sommaren 2009 var att EU önskade utveckla generella utbildningsmoduler kring FN:s 

säkerhetsrådsresolution 1325 inom ramen för den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken 

(GFSP). Akademin accepterade tidigt en samordningsroll för detta arbete. Ett första utkast till de 

olika modulerna presenterades under ett expertseminarium i Bryssel i november. Resultatet från 

expertseminariet omarbetades sedermera till ”minimum standards” som därefter presenterades, 

diskuterades och godtogs i EU:s olika arbetsgrupper. Akademin fortsätter att samordna det 

fortsatta arbetet med att utveckla tillhörande utbildningsmaterial och användarinstruktioner under 

2011. 

2.7.4 Civil och multifunktionell utbildning inom ramen för EU:s civila krishantering, 

inklusive för de civila snabbinsatsgrupperna (CRT) och rättsstatsmissioner 

Ett antal kurser under 2010 har varit särskilt riktade till personal i EU-insatser. Till dessa hör 

delar av de missionsförberedande utbildningar som redovisas särskilt nedan under 2.7.5. 

Akademin har för sjunde året i rad genomfört kursen ”Civil Military Coordination in CSDP 

Operations”. Detta år skedde det inom ramen för European Security and Defence College (ESDC) 

kursutbud. Utbildningen är den enda i sitt slag som sammanför civil personal, poliser och 

officerare i syfte att öka förståelsen för samverkan och samordning mellan de olika funktionerna i 

ett EU-perspektiv. 2010 deltog 16 män och 6 kvinnor i kursen. Akademin har svårt att påverka 

könsfördelningen eftersom nomineringar till kursen sker genom medlemsstaterna. 

Under året utvecklades och genomfördes också en kurs för politiska rådgivare inom EU, 

”Advanced Course for EU Political Advisers”, i vilken 25 deltagare från totalt 13 medlemsländer 

deltog. Kursupplägget baserades på en behovsanalys där 15 erfarna politiska rådgivare tidigt 

samlades i Bryssel för att bidra i utvecklingsarbetet. Kursen gavs positiv feedback i den 

utvärdering som gjordes bland deltagarna. En uppföljande utvärdering kommer att genomföras 

med 15 utvalda deltagare två månader efter kursslut då de kunnat reflektera över kursen i relation 

till sina arbetsuppgifter. 

Akademin har, i samarbete med Försvarshögskolan, genomfört en kursmodul i ”European 

Security and Defence College High Level Course” i juni 2010. Kursen genomfördes med 45 

deltagare. Fokus på modulen var den framtida utvecklingen av den gemensamma utrikes- och 

försvarspolitiken (GSFP). Av de fem modulerna fick det svenska bidraget det mest positiva 

resultat i den sammanfattande utvärdering som gjordes av kursdeltagarna. 

På grund av en försening inom EU avseende godkännande av det nya CRT-konceptet har ingen 

sådan utbildning genomförts under 2010. 

21

EU-kurser 

2010 2009 2008 

Kostnader 

(tkr) 1 116 730 384 

Tabellen ovan visar akademins totala kostnader för utbildningar inom ramen för EU:s civila krishantering. 

Akademins personalkostnader ingår i kostnaden för ESDC kursen. 

2.7.5 Missionsförberedande utbildning 

Akademin har under verksamhetsåret genomfört 16 missionsförberedande utbildningar (MIFU) 

med totalt 71 deltagare. Missionsförberedande utbildningar är riktade specifikt till personal som 

redan antagits till tjänster i internationella insatser, varav flertalet till EU- insatser (totalt 46 

personer). Utbildningarna har varierat i innehåll och längd beroende på deltagarnas tidigare 

erfarenhet och den, ofta begränsade, tid som finns tillgänglig från uttagning till tjänstgöringens 

början i missionsområdet. De flesta deltagare (62 procent) är akademins egen utsända personal. 20 

procent av deltagarna kommer från Rikskriminalpolisen medan övriga är utsända från andra 

myndigheter som exempelvis MSB (7 procent), men också andra huvudmän som Crisis 

Management Centre Finland (7 procent). Det är akademins målsättning att utbildningarna, så långt 

det är möjligt, ska vara gemensamma med deltagare från samtliga svenska civila utsändande 

myndigheter. Akademin har även under 2010 initierat samarbete med andra EU-länder för att 

maximera resultaten av utbildningsinsatserna till EU-insatser. Samarbetet har hittills lett till finskt 

deltagande i svenska utbildningar och vice versa, och detta förväntas under 2011 utökas till 

samarbete med ytterligare medlemsstater. 

Akademin har, inom ramen för Samverkansforum för utbildningsfrågor 7 , sammankallat 

arbetsgruppen för missionsförberedande utbildning vid fyra tillfällen med målsättningen att 

komma överens om en uppdatering av det utbildningskoncept som berörda myndigheter 

gemensamt tog fram under 2003. Den korta tiden mellan antagning och tjänstgöringens början 

påverkar dock förutsättningarna för genomförandet av gemensamma utbildningar på ett negativt 

sätt . 

Missionsförberedande 

utbildning 

2010 2009 2008 

Kostnader 

(tkr) 586 717 480 

Tabellen ovan visar akademins kostnader för missionsförberedande utbildning. 

7 Se bilaga 24. 

22

3 Forskning, utveckling och erfarenhetshantering 

3.1 Uppgifter enligt instruktion 

Folke Bernadotteakademin ska bidra till kunskapsuppbyggnad och kunskapstillämpning genom 

att främja och bedriva forskning och studier samt förmedla forskningsresultat i samverkan med 

berörda svenska och utländska forskningsaktörer. 

Akademin ska hantera erfarenheter från internationella insatser och vara sammanhållande för 

erfarenhetshanteringen som rör det svenska civila bidraget till internationella insatser 8 . 

Folke Bernadotteakademin ska utveckla och förbättra formerna för bidrag med personal, policyer, 

kompetens, utbildning, övning, forskning och erfarenheter till internationella insatser. 

Akademin ska bidra till utvecklingen av arbetssätt, metoder och styrdokument för genomförandet 

av internationella insatser samt bidra till doktrinutvecklingen inom FN, EU och andra relevanta 

organisationer. 

3.2 Verksamhetsöversikt för området forskning, utveckling och 

erfarenhetshantering 

Verksamheten inom området forskning, utvärdering och metodutveckling har totalt sett 

expanderat i såväl verksamhetsmässiga som personella och ekonomiska termer. Detta mycket tack 

vare att akademin har inriktat sig på att arbeta, och erbjuda stöd, inom väl avgränsade och 

strategiskt utvalda områden, där myndigheten med tiden har blivit fast etablerad och efterfrågad. 

Inte minst Konfliktförebyggandeprogrammet uppvisar en utökad verksamhetsvolym. Bakgrunden 

till detta är att hittillsvarande utbildningsinsatser har fortsatt samtidigt som man har utvecklat en 

ny kurs samt även fått uppdrag visavi nya aktörer. 

Forskningsverksamheten har också växt personellt vilket har ökat möjligheterna till samverkan 

med policyansvariga i Sverige och utomlands. Folke Bernadottesamlingarnas (FBS) budget har 

varit tämligen konstant samtidigt som personalmängden har minskat, särskilt under 2009 och 

2010. Överföringen av verksamheten till Stockholm den 1 januari 2011, och anställningen av en 

projektledare, innebär att verksamheten går in i en ny fas. 

Övriga delar av verksamhetsområdet utgörs av Challenges Forum, rättsstatsuppbyggnad (RoL), 

säkerhetssektorreform (SSR) samt avväpning, demobilisering och återanpassning av före detta 

kombattanter (DDR). Forskningen, konfliktförebyggandearbetet samt Challenges Forum 

redovisas nedan i detta kapitel, medan övriga delar redovisas i kapitel 8. 

Den totala kostnadsredovisningen för hela verksamhetsområdet framgår nedan, frånsett 

kursverksamheten där den totala kostnadsredovisningen återfinns i kapitel 2. 

8 Redovisning avseende erfarenhetshantering återfinns även i kapitel 5. 

23



24 

2010 2009 2008 

41 808 30 857 24 549 

Intäkter av anslag 26 253 8 339 6 902 

*övrigt 15 554 29 628 19 247 

Tabellen ovan visar akademins totala kostnader för verksamhetsområdet forskning, utveckling och 

erfarenhetshantering. 



3.4 Utvecklingen inom verksamhetsområdet 

Akademins arbete inom verksamhetsområdet forskning, utveckling och erfarenhetshantering har 

under 2010 i hög grad baserats på tidigare års aktiviteter och byggt vidare på myndighetens 

strategiska inriktning på vissa, väl avgränsade, områden. Detta har lett till en fortsatt ökad 

efterfrågan på myndighetens engagemang och tagit sig uttryck i att såväl forsknings- som 

konfliktförebyggandeverksamheten har utvecklat sig och fått nya uppdrag, vilket framgår av 

prestationerna nedan. 

3.5 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse inom verksamhetsområdet 

forskning, utveckling och erfarenhetshantering 

Akademin har under år 2010 fortsatt att främja kunskapsuppbyggnad och kunskapstillämpning 

genom att bedriva, samordna och stödja forskning. Akademin har också bidragit till att förmedla 

forskningsresultat och hantera erfarenheter från internationella insatser genom att anordna och 

delta i ett stort antal konferenser inriktade på ämnen som postkonflikträttvisa, skydd av civila i 

konflikter, fredsinsatser, konfliktförebyggande och frågor relaterade till FN:s säkerhetsråds 

resolution 1325. Akademin har vidare varit sammanhållande för samordningen av 

erfarenhetshanteringen rörande det svenska civila bidraget till internationella insatser. Detta har 

skett genom att akademin har kallat till möten med berörda myndigheter, lett utvecklingen av en 

myndighetsgemensam portal och tagit initiativ till att studera hur OSSE har organiserat sitt arbete 

med erfarenhetshantering. 

3.6 Redovisning av ett urval av prestationer inom verksamhetsområdet 

Akademins forskningsverksamhet är främst inriktad på att ge hög forskningsfrämjande effekt. 

Kunskapsbehoven på området freds-, säkerhetsfrämjande-, konfliktförebyggande- och 

krishanteringsinsatser tillgodoses i hög grad av det internationella och nationella forskarsamhället. 

Aktiviteter som syftar till att inspirera till forskningsinsatser av därför av grundläggande betydelse 

för akademin. Akademins forskning, studieverksamhet och forskningsfrämjande arbete syftar 

också till att ge underlag för förbättrad policy. Nedanstående prestationer speglar bredden hos 

myndighetens utåtriktade, samverkansorienterade och kunskapsfrämjande forskningsverksamhet 

och inbegriper såväl nationellt som internationellt inriktade uppdrag.

3.6.1 Nationell ämneskonferens inom freds- och konfliktforskning 

Folke Bernadotteakademin har tillsammans med Uppsala universitet organiserat och finansierat 

2010 års nationella ämneskonferens, vilken samlade ungefär 60 deltagare från främst svenska 

fredsforskningsinstitutioner. Nationella ämneskonferenser har genomförts vartannat år sedan 2004 

och finansieras av Folke Bernadotteakademin. 

Konferensens syften var att främja samverkan mellan svenska fredsforskningsinstitutioner, skapa 

överblick över pågående och planerad forskning, kvalitetssäkra forskning samt presentera 

akademins egen forskning och forskningssyn. Konferensen uppfyllde dessa mål och kommer, likt 

föregående konferens, att resultera i en antologi av konferensbidrag. 

Konferenskostnaden uppgick till 210 tkr och var därmed högre än för 2008 års konferens i Lund 

(69 tkr). Bakgrunden till detta var att konferensen i Uppsala kombinerade de nationella ämnes- 

och doktorandkonferenserna på området och hade fler deltagare. Dessutom var kostnadsnivån 

högre i Uppsala än i Lund. 

3.6.2 Forskning, utveckling och nationell samverkan avseende nationell erfarenhetshantering 

Det övergripande syftet är att främja och samordna utvecklingen av en svensk 

erfarenhetshanteringskapacitet genom att bl.a. utveckla delvis gemensamma 

erfarenhetshanteringsmallar. Eftersom flera svenska myndigheter ofta har personal i samma 

insatser är det angeläget att processerna för erfarenhetshantering samordnas. 

Akademin har inom ramen för det nationella forumet för erfarenhetshantering 9 , i samverkan med 

Försvarsmakten, genomfört två planeringsmöten med övriga utsändande myndigheter. Akademin 

har också tagit initierat utvecklingen av ett myndighetsgemensamt IT-baserat erfarenhetshanteringsssystem 

och inventerat OSSE:s metoder för erfarenhetshantering. 

Erfarenhetshanteringsverksamheten har expanderat, vilket också speglas i en ekonomisk 

volymökning från 42 tkr år 2009 till 97 tkr år 2010. Utfallen avser direkta verksamhetskostnader 

och exkluderar därmed personalkostnader. En viktig orsak till volymökningen är att akademin tar 

ekonomiskt ansvar för den myndighetsgemensamma verksamheten och finansierar den 

gemensamma IT-portalen för erfarenhetshantering. Akademins verksamhet under 2010 utgör en 

del i en långsiktig process som syftar till att öka och fördjupa myndigheternas samverkan inom 

sakområdet erfarenhetshantering. Dessa syften har uppnåtts på ett förväntat sätt. 

3.6.3 International Lessons Learned Conference 

Folke Bernadotteakademin och Försvarsmakten organiserade i juni den sjätte upplagan av ILLC i 

Solna. Konferensen samlade 190 deltagare, fokuserade på civil-militär samverkan i fredsinsatser 

och resulterade i en konferensrapport. Utöver deltagare från ett 20-tal länder deltog representanter 

för mellanstatliga organisationer såsom FN, EU och OSSE. Konferensen syftade delvis till ökad 

interaktion mellan civila aktörer, forskare och praktiker, och delvis till kunskapsavtappning, 

forskningsfrämjande och erfarenhetsåterföring. Det var första gången som Sverige arrangerade 

konferensen som bedöms ha hållit hög kvalitet tack vare att den sammanförde framstående 

forskare och praktiker. Konferensen utgör ett led i en långsiktig internationell process för att öka 

kvalitet, kvantitet och samverkan inom sakområdet erfarenhetshantering. Den har resulterat i en 

summerande konferensrapport och utgjort ett viktigt underlag för den nationella processen för 

utveckling av metoder för erfarenhetshantering. 


25

3.7 Uppgift enligt instruktion och regleringsbrev avseende International Forum for 

the Challenges of Peace Operations 

3.7.1 Uppgift enligt instruktion 

Folke Bernadotteakademin ska vara samordnare av det internationella samarbetet inom 

International Forum for the Challenges of Peace Operations, 

3.7.2 Uppgift enligt regleringsbrev 

Akademin ska samordna och utveckla det internationella samarbetet inom International Forum for 

the Challenges of Peace Operations (Challenges). 

3.7.3 Sammanfattning avseende utvecklingen 

Samarbetet inom International Forum for the Challenges of Peace Operations (Challenges) har 

under 2010 fortsatt att utvecklas under akademins samordnande ledning. De svenska 

partnerorganisationsmötena är ett exempel på väl fungerande myndighetssamverkan på nationell 

nivå och arbetet med koncept- och doktrinutveckling har bidragit till att Challenges Forum idag är 

en etablerad plattform för utbyte av s.k. best practices inom området fredsfrämjande insatser. 

Challenges Forum 2010 i Australien samlade en stor och namnkunnig deltagarskara som 

behandlade den brännande aktuella frågan om skydd av civila i konflikter. Challenges 

partnerorganisationer har under året också, på ett konkret sätt, bidragit till att utveckla 

policyrekommendationer, med fokus på en effektivisering av ledningsförmågan inom FN- 

missioner. Rekommendationerna finns samlade i en studie kallad ”Considerations for Mission 

Leadership in United Nations Peacekeeping Operations” vilken presenteras vid ett seminarium i 

New York i februari 2011 men som kom till nytta i utbildningar redan under 2010. 

3.7.4 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse 

Akademin bedömer att man på ett fullgott sätt har utfört uppgiften att samordna och utveckla 

arbetet inom Challenges under år 2010. De nationella partnerorganisationsmötena har utgjort ett 

viktigt forum för myndighetssamverkan och för arbetet med nationell implementering av 

Considerations-studien och andra rapporter. 

Challenges Forum 2010 i Australien genomfördes med ett mycket positivt resultat och genererade 

konkreta rekommendationer om skydd av civila i konflikter. Deltagarkretsen i Forumet var stor 

och relevant. Folke Bernadotteakademin har under året, genom Challenges Forum, på ett 

substantiellt sätt bidragit till, och utgjort en plattform för, diskussionen kring skydd av civila i 

fredsoperationer. 

Considerations-studien har blivit väl mottagen av FN och har, redan före färdigställandet, utgjort 

del av flera utbildningar nationellt och internationellt. Det kraftfulla stödet för studien bekräftar i 

sin tur Challenges starka roll och position i dagens koncept- och doktrinutveckling. Challenges 

Forum utgör numera en erkänd plattform för samtal och samråd kring dagens utmaningar inom 

fredsfrämjande insatser. Forumet genererar även konkreta förslag om hur dagens fredsfrämjande 

insatser kan förbättras, och främjar också implementeringen av dessa förslag. FN har visat intresse 

för att följa upp Considerations-studien med fallstudier och uppdateringar, för att bibehålla dess 

aktualitet och upprätthålla studien som ett levande dokument. 

Challenges-studien om tidigt fredbyggande framtogs på uppdrag av FN och kom till stor 

användning år 2010 i och med att den ingick som diskussionsunderlag inför framtagandet av en 

26

FN-strategi för ”Early Peacebuilding”. Rapporten om förbättrade mandat och ledningsstrukturer 

från Challenges Forum 2009 är också fortsatt aktuell och kommer att presenteras i februari 2011 i 

anslutning till den årliga sessionen för FN:s särskilda kommitté för fredsbevarande operationer. 

3.7.5 Urval bland prestationer 

Challenges syftar till att förse det internationella samfundet med en dynamisk och strategisk 

plattform för att diskutera och identifiera möjliga förbättringar av dagens fredsoperationer, 

utarbeta förslag om hur sådana förbättringar kan uppnås, och främja effektiv internationell och 

nationell implementering av dessa förslag. Challenges är ett samarbete mellan civila, militära och 

polisiära partnerorganisationer från 17 länder 10 , inklusive samtliga permanenta medlemmar i FN:s 

säkerhetsråd såväl som stora trupp- och polisbidragarländer. Sverige koordinerar, genom Folke 

Bernadotteakademin, Challengesarbetet och tillhandahåller den internationella 

sekretariatsfunktionen i samarbete med svenska partnerorganisationer 11 . De utvalda prestationerna 

nedan illustrerar Challenges verksamhet med fokus på de svenska partners- och 

koordineringsmötena, det årliga Challenges Forumet samt arbetet med koncept- och 

doktrinutveckling. 

Svenska partnerorganisationsmöten 

De svenska partnerorganisationerna inom Challenges har under 2010 mötts sju gånger för 

uppdaterings- och koordineringsmöten jämfört med tio möten 2009. Bakgrunden till det större 

antalet möten 2009 var behovet av koordinering av en seminarieserie kopplad till ”New Horizoninitiativet”, 

liksom den uppkomna flyttningen av Islamabadforumet till New York. 

Fokus för mötena år 2010 har dels legat på förberedelser inför Challenges Forum 2010, dels på 

temat skydd av civila, men framför allt på färdigställandet av Considerations-studien. Under året 

har studien börjat användas inom ramen för svenska utbildningar, inklusive ”United Nations 

Civilian Staff Officers Course”, Viking 11 och Försvarshögskolans ”Crisis Management Course”. 

Det finns inga större extra kostnader kopplade till dessa möten, vid sidan om lönekostnader. 

Challenges Forum 2010 

International Forum for the Challenges of Peace Operations 2010 genomfördes i Australien med 

Asia Pacific Civil-Military Center of Excellence som värd och på temat “Challenges of Protecting 

Civilians in Multidimensional Peacekeeping Operations”. En Challenges Forum Studie av 

Stimson Henry L. Center låg till grund för Forumet. Totalt 204 experter deltog från Challenges 

Partners, UN DPKO, UN OCHA, AU och FN:s medlemsstater. Forumets rekommendationer 

sammanfattades i en rapport som förmedlades till samliga deltagare efter mötet. Forumet i 

Australien hade ett stort deltagande med flera seniora representanter från FN och regionala 

organisationer, samt deltagare från det bredare geografiska området. 

Challenges Forum 2009 skulle ha hållits i Islamabad men fick, på grund av det försämrade 

säkerhetsläget, genomföras i New York, med Pakistans och Sveriges ständiga representanter till 

FN som värdar. 



27

Dessa forum hålls på roterande basis bland partnerorganisationerna och finansieras av värdlandet. 

Challenges Forum 2009, som fick hållas i New York, utgör dock ett undantag vilket gjorde att 

kostnaderna för Challenges blev högre just det året. 

2010 2009 

Kostnader (tkr) 328 943 

Antal deltagare 204 159 

Tabellen ovan visar akademins totala kostnader samt totalt antal deltagare i Challenges Forum 2009 respektive 2010. 

Koncept- och doktrinutveckling 

Challenges har genom åren utvecklats till en etablerad, central internationell plattform för 

koncept- och doktrinutveckling och har, med uppmuntran från FN, fortsatt med detta arbete under 

2010. Fokus har legat på att operationalisera dokumentet ”Principles and Guidelines for United 

Nations Peacekeeping Operations” och utveckla de stödjande koncepten för de tre 

kärnverksamheterna inom fredsfrämjande insatser; att skapa en säker och stabil miljö, att facilitera 

politiska processer, och att skapa ett ramverk för internationellt och nationellt samarbete och 

koordinering. 

Resultatet presenteras i den s.k. Considerations-studien som har tagits fram med hjälp av internetsamråd 

samt ett tiotal workshops och koordineringsmöten i olika partnerländer. Studien kommer 

att presenteras i samband med ”Challenges Forum Seminar”. Studien är översatt till FN:s sex 

officiella språk av partnerorganisationerna och används redan av nationella samt internationella 

partners som utbildningsmaterial. 

Då arbetet med framtagandet är en process som har pågått under en två års period går det ej att 

jämföra med kostnader kopplade till arbetet föregående år. 


Kostnader (tkr) 813 379 

Tabellen ovan visar akademins totala kostnader för Challenges koncept- och doktrinutveckling. 

3.8 Uppgift enligt regleringsbrev avseende Folke Bernadottesamlingarna 

Akademin ska fortsätta utvecklingen av det digitala forskningsarkivet Folke 

Bernadottesamlingarna (FBS) över svenskt deltagande i internationella insatser. 

Samarbetslösningar rörande såväl kompletteringar som den fortsatta driften ska sökas med 

berörda svenska myndigheter och organisationer. 

3.8.1 Återrapportering – Folke Bernadottesamlingarna 

Akademin ska redovisa sitt arbete med FBS och i detta ingår att redogöra för hur långt projektet 

framskridit i utvecklingen samt vad som återstår för att projektet ska kunna slutföras. 

3.8.2 Folke Bernadottesamlingarnas utveckling och utökning 

Antalet digitaliserade dokument i samlingarna har, från december 2008, ökat från ungefär 1 000 

000 till ungefär 1 600 000 av den förväntade totalmängden om knappt 2 500 000 sidor. Under 

28

2010 har 289 000 sidor digitaliserats. Därutöver har samverkansavtal rörande bl.a. finansiering 

upprättats med Försvarsmakten. Som ett led i denna samverkan kommer Försvarsmaktens 

kunskapsportal (KUPAL) att inkorporeras i FBS, samtidigt som FBS:s funktionalitet anpassas till 

Försvarsmaktens behov. Därtill har FBS lanserat samlingarna genom att bl.a. delta vid Bok- och 

biblioteksmässan i Göteborg, samt genom att inleda planeringen för en gemensam konferens 

tillsammans med Armémuseum tidigt 2011. FBS ekonomiska volym för åren 2008, 2009 och 

2010 har uppgått till 2 350, 2 870 respektive 2 220 tkr. FBS hade under 2010 färre medarbetare än 

2009 p.g.a. budgetskäl och personalrotation. 


Måluppfyllelsen har utvecklats väl, trots tidvis oklar långsiktig finansieringssituation och en 

transitionsfas. Samverkansavtal har ingåtts med Försvarsmakten, och slutförandet av FBS 

etableringsfas fortgår som planerat. Antalet dokument har ökat som beräknat, men tillgång till 

vissa dokumentarkiv har försenats. En forskararbetsgrupp har skapats vid Lunds universitet, som 

en direkt följd av FBS, och den kommer att bedriva forskning på basis av FBS. Projektets 

övergripande tidsplan har inte förändrats under 2010. FBS bedöms bli komplett i slutet av 2011 

och kan därmed övergå till en renodlad drifts- och uppdateringsfas. 

3.9 Uppgift enligt regleringsbrev avseende Konfliktförebyggande och medling 

Akademin ska genom konfliktförebyggande programmet genomföra utbildningsverksamhet, bidra 

till kunskapsuppbyggnad, stärkt kapacitet och utvecklat internationellt samarbete rörande 

konfliktförebyggande och medling. 

3.9.1 Återrapportering - Konfliktförebyggande och medling 

Akademin ska redovisa en bedömning av utfall och resultat i förhållande till ovan angivet mål. 

Resultatet ska åskådliggöras genom ett urval insatser och dessa ska omfatta mål, prestationer och 

resultat i form av effekter samt kostnader. 

3.9.2 Sammanfattande redogörelse av utvecklingen 

Folke Bernadotteakademin har under 2010 vidareutvecklat sin verksamhet genom att planera och 

genomföra en ny kurs i försoning, utöver de befintliga utbildningarna i dialog och medling och 

ekonomiska aktörers roll i konfliktförebyggande. Därigenom kan akademin erbjuda ett mer 

heltäckande utbildningsutbud till svenska och internationella aktörer inom konfliktförebyggandeområdet. 

Det organisationsspecifika samarbetet inom utbildning i dialog och 

medling har under 2010, utöver FN, EU och AU, även innefattat OSSE och Organisation of the 

Islamic Conference (OIC). Akademin har under 2010 också arrangerat möten för Mediation 

Support Network (MSN) som, på FN:s initiativ, samlar aktörer på medlingsområdet och som har 

förankring i USA, Europa, Afrika och Latinamerika där de fokuserar på utbildning, riktlinjer, 

utvärdering och andra medlingsrelaterade frågor 12 . 


Akademin har genomfört utbildningar med tonvikt på dialog och medling, i enlighet med behov 

och efterfrågan hos regionala organisationer och i nära samarbete med FN. Därigenom har Folke 


29

Bernadotteakademin bidragit till målet att bedriva utbildningsverksamhet som stärker den 

konfliktförebyggande kapaciteten hos berörda målgrupper samt bidrar till närmare samarbete 

mellan dessa aktörer. 

Med utvecklingen av försoningskursen kan akademin nu erbjuda ett brett utbud av kurser som 

präglas av ett helhetsperspektiv och bygger på erfarenhetsbaserad och interaktiv inlärning. 

Därigenom bidrar akademin till internationell kunskapsuppbyggnad inom efterfrågade och 

relevanta områden. 

Utbildningarna attraherar allt fler deltagare från FN, regionala organisationer och andra berörda 

parter. När dessa deltar gemensamt ökar kursinnehållets tillämpbarhet inom det konkreta 

konflikthanteringsarbetet, genom att det konkreta samarbetet mellan de individer som deltagit i 

kurserna har utvecklat ett gemensamt synsätt. Därigenom bidrar akademin till att, på ett 

kostnadseffektivt sätt, utveckla internationellt samarbete rörande konfliktförebyggande och 

medling. Som ett resultat kan det internationella samfundets samlade insats bli mer effektiv. 

3.9.4 Redovisning av ett urval av prestationer 

Akademins konfliktförebyggandeverksamhet har under 2010 både konsoliderats och utvecklats 

genom att man har fortsatt att utveckla sina beprövade kurser i dialog och medling respektive 

ekonomiska aktörers roll i konfliktförebyggande, men även samarbetat med nya aktörer såsom 

OSSE, OIC och FN:s freds- och utvecklingsrådgivare och även utvecklat en ny kurs i försoning. 

Dessa prestationer illustrerar på ett rättvisande sätt konfliktförebyggandeverksamhetens bas och 

bredd. 

Kurserna inom ramen för konfliktförebyggandeprogrammet 

Akademin genomförde under 2010 sammanlagt sju kurser inom området dialog och medling. 

Några av dessa genomförs sedan några år i samarbete med internationella och regionala 

organisationer, såsom FN, AU och EU. Under 2010 utvidgades detta samarbete till att omfatta 

även OIC samt en gemensam kurs för OSSE, FN och EU. Utvärderingen bland deltagarna visade 

genomgående på stor tillfredsställelse. Deltagarna i den nya gemensamma kursen välkomnade 

bl.a. möjligheten att lägga grunden för ett konkret och relevant samarbete kring konflikter där man 

önskade uppträda på ett koordinerat och effektivt sätt. Målet att stärka den gemensamma 

kapaciteten att hantera konflikter synes därmed ha uppfyllts. Kursen genererade också förslag på 

vidareutbildningar inom såväl OSSE som EU. I den gemensamma kursen för OSSE, FN och EU 

deltog 15 män och 8 kvinnor av vilka 15 personer kom från EU-länder. 

I april 2010 genomfördes den årliga kursen Ekonomiska aktörers roll i konfliktförebyggande och 

fredsbyggande. 12 män och 9 kvinnor deltog, varav 5 personer från EU-länder. I kursen arbetade 

deltagarna med att utveckla en plan för lokal ekonomisk och social utveckling med fokus på 

Afghanistan, Bolivia och Sierra Leone. Ett konkret exempel är ett kooperativ för konsthantverkare 

i Bolivia som har använt sig av kursens modell för strategisk planering i fredsarbete för att 

vidareutveckla ledarna för medlemsorganisationerna. Målet att utbilda och samträna personer från 

ett flertal aktörer inom området, inklusive representanter från näringslivet, bedöms ha uppnåtts 

väl. 

30

En nedgång i ansökningar till både kursen i dialog och medling och ekonomiska aktörer märktes 2009, för den senare 

även 2010. En möjlig orsak kan vara minskade resurser kopplat till finanskrisen. Förfrågningar från bl.a. 

Arabförbundet, Brasilien och COMESA angående specifika kurser har hittills inte kunnat mötas. 

Akademin utvecklade en ny kurs i Försoning som process och praktik som syftar till att erbjuda 

ett samlat kunskapskoncept för att förebygga utbrott, eskalering och/eller återfall i väpnade 

konflikter. I kursen, som genomfördes i oktober, deltog 14 män och 11 kvinnor varav 6 från EUländer. 

Akademins nya försoningskurs är en av få motsvarande kurser och har bidragit till 

utvecklingen av community of practice på området. Företrädare för FN, EU och enskilda 

organisationer deltog, liksom företrädare för den praktiskt orienterade forskarvärlden. Deltagarnas 

utvärdering var mycket positiv. 

Volym- och kostnadsredovisning för ovanstående tre kurser ingår i den statistik som presenteras i 

tabellform i kapitel 2. 

Retreat för FN:s freds- och utvecklingsrådgivare 

I oktober 2010 arrangerade akademin ett samverkansmöte (”Global Retreat”) för FN:s freds- och 

utvecklingsrådgivare i Mariefred. Antalet deltagare uppgick till totalt 53 personer. Utöver freds- 

och utvecklingsrådgivare verksamma i ett 20-tal länder, medverkade även nyckelpersoner från 

övriga FN-systemet, EU-kommissionen, samt regeringsföreträdare för Sverige, Schweiz och 

Nederländerna. Genomförandet av mötet skedde i nära samverkan med FN:s ”Framework Team 

for Coordination” som utgör en samordningsfunktion för konfliktförebyggande arbete inom FNsystemet. 

Syftet med mötet var bygga kapacitet inom gruppen av freds- och utvecklingsrådgivare 

samt utgöra ett forum för erfarenhetsutbyte och kontaktskapande. Deltagarna ville bl.a. ha ökad 

kunskap om facilitering av dialogprocesser och medling, politisk analys, samt institutionella 

utmaningar. I den efterföljande utvärderingsrapporten framkom att syftena med mötet hade 

uppnåtts i mycket hög grad. För akademin har mötet inneburit en stärkt roll i relation till viktiga 

samarbetspartners inom FN, samt ytterligare kunskapsinhämtning inom relevanta områden. 

31

4 Fredsmiljonen – Statligt stöd för information och studier 

om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling 


Folke Bernadotteakademin ska bidra till att öka och fördjupa kunskapen om säkerhetspolitik, 

inklusive fredsfrämjande, nedrustning och icke-spridning, inom det civila samhället. 

4.2 Villkor enligt regleringsbrev 

Anslagsposten ”information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling” får 

användas till stöd för svenska organisationer och stiftelser vars syfte är att främja information och 

studier mm om fredsfrämjande-, nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor. Folke 

Bernadotteakademin får härvidlag lämna bidrag som verksamhetsstöd eller projektbidrag, varav 

verksamhetsstöd endast får lämnas till ideella organisationer och stiftelser. Cirka hälften av 

medlen bör fördelas som verksamhetsstöd. Medlen får utbetalas enligt riktlinjerna för Statliga stöd 

för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. 

4.3 Verksamhetsöversikt för Fredsmiljonen 

Anslagspost Statligt stöd för information och studier 

om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling, år 

Anslag (tkr) 

32 


2008 

11 781 14 046 13 946 

Ansökningar projektbidrag 125 144 104 

Ansökningar verksamhetsbidrag 26 34 31 

Anslagspost ”Säkerhet och utveckling”, år 

Anslag (tkr) (År 2008, 2009 som bidrag) 


2008 

2 000 2 000 2 000 

Ansökningar projektbidrag 25 14 21 

Anslaget Statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling uppgick 2010 till 

11 781 tkr. Det är en minskning med 16 procent i jämförelse med föregående år. Under 2010 inkom 125 

projektansökningar samt 26 ansökningar om verksamhetsstöd, vilket är en generell minskning jämfört med 

föregående år. 

Akademin förvaltade även anslaget ”Säkerhet och utveckling” om 2 000 tkr. Under 2010 inkom 25 

projektansökningar för detta bidrag, en relativt sett stor ökning jämfört med år 2009. Under årets två 

ansökningsomgångar blev 52 procent av projektansökningarna beviljade hela eller delar av den ansökta summan.



33 

2010 2009 2008 

13 580 15 348 14 915 

Intäkter anslag 13 781 14 046 13 946 

övrigt* 2 000 2 000 

Tabellen ovan visar akademins totala kostnader för verksamhetsområdet ”Fredsmiljonen”. 

*Fr o m år 2010 har bidragsmedel övergått till anslagsmedel. 

4.5 Sammanfattande bedömning av Fredsmiljonens utveckling 

En allmän trend är att frågor som nedrustning och konflikthantering samt freds- och 

säkerhetspolitiska frågor går mot en ökad grad av professionalisering och internationalisering. 

Medelvärdet för beviljade projekt var 95 tkr år 2010. Detta relativt höga medelvärde är indikativt 

för Fredsmiljonens ämnesområden som ställer stora krav på sakkompetens, internationell och 

nationell koordinering och resurser jämfört med den traditionella föreningsrörelsen. Mot bakgrund 

av detta blir kvalitetskraven på ansökningar högre och anslaget har fått en mer tydlig profil bland 

organisationer som har ett potentiellt intresse av att ansöka. 

Ovanstående utveckling kan ligga bakom att det har inkommit färre ansökningar till anslaget 2010 

jämfört med 2009. En annan utveckling kan skönjas för anslagsposten ”Säkerhet och utveckling”, 

en utveckling som kanske speglar nämnda internationalisering av fredsfrågorna samt att Forum 

Syds minskade anslag fått ett antal organisationer att vända sig till Fredsmiljonen. 

Den relativt stora neddragning av Fredsmiljonens huvudanslag som har genomförts sedan 2009 

medverkar till ännu högre kvalitetskrav och hårdare sovring av de inkomna ansökningarna. I 

förlängningen riskerar detta att äventyra målet att öka och fördjupa kunskapen om frågorna inom 

det civila samhället. Nedskärningen innebär också att en vital och viktig gränsyta till det civila 

samhället reduceras. Detta kan på sikt minska kunskap, nytänkande och engagemang inom det 

civila samhället, vilket i sin tur kan komma att påverka den svenska rekryteringsbasen för civil 

personal i fredsinsatser. 

Under 2010 har akademin tillsammans med civila samhällets organisationer varit värd för två 

tematiska dialoger om kulturens roll i konflikthantering och om kopplingen mellan nedrustning 

och utveckling. De möten som genomförts har bidragit till att fördjupa kunskapsutbyte och 

nätverkande mellan statliga och ideella organisationer i respektive fråga. Dialogmötena kring 

nedrustning och utveckling har varit av policykaraktär och är tänkta att utgöra ett underlag för 

utvecklingen av bidraget ”Säkerhet och utveckling”. 


Många av de organisationer som beviljats medel rapporterar att allmänheten uppvisar ett ökat 

intresse för säkerhetspolitiska och fredsfrämjande frågor. En del organisationer uppvisar även en 

försiktig ökning av medlemsantalet. Den positiva trenden illustreras också av att 

biståndsfinansierade organisationer i ökad utsträckning efterlyser kompetens inom 

konflikthantering och analys. I handläggningen av Fredsmiljonen äger regelbundna möten rum

med intressenter från det civila samhället från vitt skilda bakgrunder. Dessa möten bidrar också 

till förståelse för ideella organisationers roll i frågorna. 

Under 2010 har akademin tillsammans med det civila samhällets organisationer varit värd för två 

tematiska dialoger om kulturens roll i konflikthantering och om kopplingen mellan nedrustning 

och utveckling. De möten som genomförts har bidragit till att fördjupa kunskapsutbyte och 

nätverkande mellan statliga och ideella organisationer i respektive fråga. Dialogmötena kring 

nedrustning och utveckling har varit av policykaraktär och är tänkta att utgöra ett underlag för 

utvecklingen av bidraget ”Säkerhet och utveckling”. 

4.7 Urval av prestationer 

Av alla de intressanta projekt som finansierats med Fredsmiljonen ges här tre exempel som ger 

exempel på den tidigare beskrivningen av ökade krav på sakkompetens, professionalism och 

nätverkande på området. 

Den 15 december 2010 lanserade Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen en ny rapport om den 

säkerhetspolitiska situationen i Burma. Rapporten ger perspektiv på Burmas militärdiktatur och de 

etniska konflikterna som pågår i landet som inte vanligtvis förekommer i media. Den belyser 

också civila samhällets förmåga att rapportera i och från områden i vilka utländska statliga 

företrädare inte kan verka. 

Kvinna till Kvinna granskade under två veckor större svenska nyhetsmedia ur ett freds- och 

genusperspektiv. Granskningen låg till grund för en utbildning och ett seminarium för journalister 

som arbetar med konfliktbevakning. Syftet var att skapa ett verktyg som journalister kan använda 

för att praktisera fredsjournalistik med ett genusperspektiv i sitt dagliga arbete. I analysen 

poängteras att sättet som media skildrar krig och konflikter har stor inverkan på allmänhetens och 

beslutsfattares kunskap och intresse för dessa. Organisationen menar att om media i större 

utsträckning skildrade utvecklingstendenser och civilsamhällets arbete för fred och demokrati 

skulle det leda till en ökad förståelse och vilja till att se fredliga lösningar på konflikter. 

I slutet av 2010 var Folke Bernadotteakademin tillsammans med Internationella Kvinnoförbundet 

för Fred och Frihet, Kristna Fredsrörelsen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen värd för 

en samtalsprocess med UD och andra aktörer om kopplingen mellan nedrustning och 

utvecklingsfrågor. Avsikten var att aktualisera och vitalisera en nedrustningsagenda. 

34

5 Personalförsörjning och bidrag till internationella insatser 


Akademin ska rekrytera, utbilda och utrusta den civila personal som regeringen beslutar att ställa 

till förfogande för internationella insatser samt genomföra sådana insatser och administrera sådant 

svenskt deltagande i aktuella insatser, sekretariat och institutioner innefattande ett nationellt 

samordningsansvar för personalförsörjning av civil personal till internationella insatser som 

omfattar personal från fler än en myndighet. 

Akademin ska på basis av information från berörda myndigheter upprätthålla en sammanhållen 

överblick över de nationella civila kompetenser och personalkategorier som respektive myndighet 

kan bidra med eller bidrar med till internationella insatser. 

Akademin ska ansvara för en nationell resurspool för rekrytering av personal till internationella 

insatser bestående av personalkategorier, för vilka det inte finns någon naturlig eller definierad 

huvudman bland svenska utsändande myndigheter eller som inte faller inom utsändande 

myndigheters ordinarie arbetsgivaransvar. 

5.2 Uppgifter enligt regleringsbrev 

Akademin ska, vid rekrytering av personal till den nationella resurspoolen för internationella 

insatser, under 2010 särskilt fokusera på personer med kompetens inom följande områden: 

förvaltning och samhällsstyrning, rättstatsuppbyggnad, ledning och samverkan, politiska frågor, 

säkerhetssektorreform, avväpning, demobilisering och återanpassning av f.d. kombattanter, 

konfliktförebyggande, medling, mänskliga rättigheter och genderfrågor. Resurspoolen ska bestå 

av personalkategorier för vilka det inte finns någon naturlig eller definierad huvudman bland 

svenska utsändande myndigheters ordinarie arbetsgivaransvar. 

Akademin ska genomföra grundutbildning för personal i den nationella resurspoolen och 

insatsförberedande utbildning (MIFU) för uttagen personal. I detta ingår att utveckla och anpassa 

formerna för utbildning och förberedelser 13 . 

Akademin ska i samverkan med andra berörda svenska myndigheter och intresserade 

organisationer som har register- och utsändande funktion tillgodose att kunskaper och vunna 

erfarenheter inom området tillvaratas på ett systematiskt vis och i nära samverkan med andra 

berörda myndigheter främja kunskaps-, utbildnings-, och erfarenhetsomhändertagande och 

metodutveckling inom verksamhetsområdet 14 . Myndigheten ska även månadsvis rapportera till 

Regeringskansliet (UD) om det totala civila svenska deltagandet i internationella insatser. 

I arbetet med personalförsörjningen bör åtgärder ingå för att öka antalet kvinnor som deltar i 

internationella insatser, i synnerhet i chefsbefattningar. 

13 Akademins MIFU redovisas i kapitel 2. 

14 Akademins arbete med erfarenhetshanterande redovisas även i kapitel 3. 

35

5.2.1 Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev 

Akademin ska redovisa sitt arbete med rekrytering och utbildning av personal som sänts ut 

respektive står i beredskap att sändas ut i freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande 

verksamhet. I detta ingår att i samverkan med övriga berörda myndigheter redovisa utfall gällande 

myndighetssamverkan inom området samt redovisning av akademins erfarenhetshantering från 

svenskt deltagande med civil personal i internationell freds-, säkerhetsfrämjande och 

konfliktförebyggande verksamhet. 

5.3 Verksamhetsöversikt för området personalförsörjning och bidrag till 

internationella insatser 

I januari 2010 var akademin nationell arbetsgivare för 70 utsända sekunderade. I december var 

antalet utsända 83, varav 36 kvinnor och 47 män. Akademin har under året svarat upp mot 

rekryteringsförfrågningar från EU och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa 

(OSSE) samt hanterat regelbundna rotationer inom Temporary International Presence in Hebron 

(TIPH) och MONUSCO, FN:s insats i DRK. Särskilda rekryteringsinsatser har gjorts till 

Östersjöprojektet, Nato/ISAF och till svenska ambassaden i Liberia. (Se även bilaga 28.) 

Totalt antal utsända per år. 

2010 2009 2008 

Antalet utsända 

(december) 83 73 63 

Antal Antal antagna och Andel utsända Personal i Andel i insats 

nomineringar utsända (andel av 

nominering) 

kvinnor män insats kvinnor 

(genomsnitt) 

män 

EU 139 50 (36 %) 48 % 52 % 43 37 % 63 % 

OSSE 44 6 (14 %) 50 % 50 % 12 36 % 64 % 

TIPH 13 13 (-) 46 % 56 % 11* 43 % 57 % 

FN 16 15 (-) 40 % 60 % 9* 51 % 49 % 

Totalt 212 84 46 % 54 % 75 40 % 60 % 

Tabellen ovan visar totalt antal nominerade och utsända fördelat på organisation 2010 

* Genomsnittlig personalstyrka på för akademin disponibla tjänster 

Rekryteringar riktade till den nationella resurspoolen och grundutbildning för dessa har varit ett 

prioriterat område under 2010. Antal personer i poolen uppgår nu till 232. 

Totalt antal antagna till akademins resurspool per år. 

Antalet antagna personer 

2010 2009 2008 

69 145 16 

36



37 

2010 2009 2008 

116 790 106 874 67 191 

Intäkter anslag 30 599 30 292 28 831 

övrigt* 73 544 91 928 57 943 

Tabellen ovan visar akademins totala kostnader för verksamhetsområdet personalförsörjning och bidrag till 

internationella insatser. 



5.5 Sammanfattande redogörelse för verksamhetsområdets utveckling 

Det ursprungliga förslaget rörande personalförsörjningens organisation och finansiering 

genomfördes aldrig fullt ut. Den planerade utvecklingstakten för bemanningen av funktionen har 

heller inte hållits. Däremot har volymen utsända ökat väsentligt jämfört med den ursprungliga 

planen. Följden av detta har blivit att vissa utvecklingsområden har fått stå tillbaka. Därutöver 

saknas redundans inom ramen för enheten. En sådan situation riskerar i längden att bli ohållbar 

och är dessutom förknippad med vissa risker. 

Under de förhållanden som redovisats ovan har rekryteringsarbetet prioriterats främst för att på 

kort sikt hantera den löpande verksamheten och att på lång sikt bygga en stabil grund för 

verksamhetsområdet. Samordning och samverkan med Utrikesdepartementet och övriga 

utsändande myndigheter har också varit ett prioriterat område. 

Kostnaderna för insatserna har ökat i takt med att volymen ökat. I generella termer går det inte att 

hävda att en totalt sett större volym leder till lägre kostnader per utsänd. I viss mån kan dock 

utbildningskostnaderna hållas nere om fler personer sänds ut till samma insats. Det som bidrar till 

ökade kostnader är naturligt nog små personalbidrag till enskilda insatser med begränsade 

möjligheter till kostnadseffektivitet. En annan orsak till högre kostnader är en ökad volym 

utsända i högriskområden. Länder som Afghanistan och Demokratiska Republiken Kongo kräver 

dessutom särskilda och kostsamma säkerhetsarrangemang. Ett högre utnyttjande av personal ur 

den nationella resurspoolen kan på sikt bidra till att hålla kostnaderna nere. 


Under 2010 har aktiviteterna i stort syftat till att konsolidera rutiner och metoder samt att 

effektivisera verksamheten. Samtidigt har utvecklingen av verksamheten påverkats av 

nödvändigheten att leverera i enlighet med pågående och nya uppdrag. Akademin har prioriterat 

de konkreta personalförsörjningsuppdragen och på detta område är måluppfyllelsen mycket god. 

Samtidigt har andra delar av det totala uppdraget kommit att utvecklas något långsammare. 

Säkerhetsanalys, omhändertagande av personal efter genomfört uppdrag, erfarenhetshantering och 

myndighetssamverkan är exempel på områden där måluppfyllelsen är lägre.

5.7 Urval bland prestationer 

De prestationer som valts ut för att reflektera respektive uppgift inom verksamhetsområdet 

personalförsörjning och bidrag till internationella insatser är följande: 

Redovisning av arbetet med att ta fram metoder och verktyg för att kvalitetssäkra 

personalen. Prestationen beskriver enhetens arbete med rekrytering av personal som sänts 

ut och står i beredskap att sändas ut och räknas till enhetens huvuduppgift och som också 

är ett av återrapporteringskraven. 

Redovisning av hur arbetet med samordning mellan de utsändande myndigheterna har lett 

till ökad effektivitet avseende det svenska bidraget till internationella insatser beskriver 

utfall gällande myndighetssamverkan inom området. Samordningsuppgiften är central för 

myndigheten och utgör också en stor del av arbetet med det svenska insatsbidraget. 

Månadsvis rapportering till Regeringskansliet. 

Slutligen redovisas arbetet med att ta fram verktyg för insamling av data kopplat till 

myndighetens arbete med erfarenhetshantering. 

Prestationerna som redovisas nedan finansieras genom enhetens förvaltningsmedel om 

8 950 tkr. I stort avser kostnaderna egen personal, lokaler och resor. 

För prestationerna ”kvalitetssäkrad personal” och ”verktyg för myndighetens arbete med 

erfarenhetshantering” finns inga erfarenhetsvärden från tidigare år att jämföra med. 

5.7.1 Metoder för att kvalitetssäkra personalen 

Under 2010 har ett omfattande kvalitetssäkringsarbete av rekryteringsprocessen genomförts. Det 

innebär bl. a. att en intervjuguide tagits fram. Intervjuguiden bygger på ett frågebatteri som 

identifierar de särskilda krav och personliga kvalitéer som anses viktiga för uppdrag inom freds- 

och säkerhetsfrämjande samt konfliktförebyggande verksamhet. Att intervjuerna genomförs med 

hjälp av intervjuguiden innebär också att bedömningsgrunden blir likartad mellan de olika 

rekryteringshandläggarna och risken för godtycklighet minskar. Kopplat till detta finns nu också 

riktlinjer som beskriver de olika stegen i rekryteringsprocessen. Samtliga rekryteringshandläggare 

arbetar efter detta och det är närmast att likna vid en ISO-certifiering. En grundprincip för 

rekryteringsarbetet har varit att eftersträva en jämn könsfördelning. 

Förutom intervjumomentet och referenstagning ingår också personlighetsbedömning. Den syftar 

till att identifiera fram personer som har lämpliga personliga egenskaper för att klara de särskilda 

krav som insatserna medför. Erfarenheten har visat att det lönar sig att lägga resurser på detta 

moment av kvalitetssäkringen. Eftersom att det är kostsamt i såväl resurstermer som politiska 

termer om ”fel” person skulle skickas ut. Personlighetsbedömning och intervjuer sker under en 

s.k. rekryteringsdag, för att effektivisera processen och hålla kostnaderna nere. 

Som ett ytterligare led i kvalitetssäkringsprocessen genomförs såväl grundutbildning, 

vidareutbildning och missionsförberedande utbildning för personalen. Detta redovisas i kapitel 2. 

Slutligen sker också kontinuerlig uppföljning under uppdragstiden. Detta syftar till att stötta den 

utsände på olika sätt, inom ramen för det ansvar som akademin har som nationell arbetsgivare. 

38

Att rekrytera en person till den nationella resurspoolen kostar omkring 15 tkr. Detta innefattar 

resekostnader och logi, ersättning för utebliven arbetsinkomst, utbildnings- och 

utvecklingskostnader och personlighetsbedömning. 

Rekryteringsarbetet har utvecklats såtillvida, att under enhetens två första verksamhetsår låg fokus 

på volym – att leverera personal till internationella insatser enligt de uppdrag som kom från UD. 

Naturligtvis var kvaliteten viktig redan då. Men det som var utmärkande för 2008 – 2009, var att 

det var en uppbyggnadsfas. Verksamheten kunder beskrivas som mer reaktiv, mot att den idag kan 

beskrivas som mer proaktiv. Volymen har också ökat signifikant, leveranstakten har varit hög, se 

tabell ovan. Externa faktorer som påverkat verksamheten är att GSFP-instrumentet inom EU 

befunnit sig i en uppbyggnadsfas och brustit vad det gäller rutiner och effektivitet. I takt med att 

strukturerna inom EU blivit allt mer stabila och att akademin har anpassat sina metoder och 

rutiner till rådande omständigheter, har också vårt eget arbete med rekrytering till insatserna 

kunnat utvecklas. 

5.7.2 Ökad effektivitet genom myndighetssamverkan 

Myndighetssamverkan syftar till att så långt som möjligt ensa rutiner och riktlinjer hos de olika 

utsändande myndigheterna, för att uppnå ett läge där det totala svenska bidraget är sammanhållet 

och effektivt. För att nå dit har akademin identifierat i huvudsak tre arbetsmetoder. För det första 

fungerar akademin som samordnare för insatser där fler än en myndighet bidrar med personal. 

Inom ramen för samordningsrollen finns numera en tät dialog med UD kring fördelningen av 

kvoter och befattningar till respektive insats samt att finna lösningar för hur det svenska bidraget 

kan administreras så effektivt som möjligt. 

För det andra handlar det om att föra en kontinuerlig dialog med övriga utsändande myndigheter 

kring olika aspekter av insatserna. Det kan handla om tematiska diskussioner kring exempelvis 

löner och villkor, rekryteringsmetoder, säkerhetsfrågor i insatserna, uppförandekoder för utsänd 

personal. Ett exempel är hur de utsändande myndigheterna vid en gemensam fältresa upptäckte 

säkerhetsbrister i en specifik insats. En skrivelse riktades till UD, som sedan på diplomatisk väg 

tog upp saken i Bryssel. Resultatet blev en genomlysning av den specifika insatsen och att flera 

identifierade brister åtgärdades. Effekten, ur vårt perspektiv, blev att utsänd svensk personal har 

fått en, relativt sett, tryggare arbetsmiljö. 

För det tredje handlar det om att inom ramen för akademins nationella referensgrupp 15 samla 

representanter för myndigheter och organisationer inom verksamhetsområdet personalförsörjning 

och bidrag till internationella insatser. Möten har ägt rum vid sex tillfällen under året. Syftet har 

varit att komplettera den månatliga redovisningen av aktuella läget civila insatser med muntliga 

kommentarer, dela information om den egna verksamheten samt diskutera insatsrelaterade frågor. 

Teman som har tagits upp är exempelvis Thelinska utredningen, villkorsfrågor, uppförandekoder, 

rekrytering av experter inom området säkerhetssektorreform, allmänna erfarenheter från 

insatserna. 

Kostnaderna för myndighetssamverkan täcks inom ramen för den egna personalen och omfattar 

uppskattningsvis en årsarbetskraft. Kostnader för fältbesök tillkommer, men varierar mycket 

beroende på land och resans längd. 


39

Myndighetssamverkan har från starten varit en prioriterad verksamhet. De två första åren fanns 

dock en del intrimningssvårigheter kring samordningsrollen. Det var inte en självklarhet att de 

utsändande myndigheterna, som tidigare agerat helt självständigt visavi respektive departement, 

såg vinsterna med att låta sig samordnas. Men det som skiljer sig nu, är att rutinerna för 

samordningen har tagit en fastare form. Kontakterna och utbytet mellan de utsändande 

myndigheterna har ökat i omfattning och sker i det närmaste på daglig basis. Samarbetet grundar 

sig på en samsyn kring ett samordnat insatsbidrag. Bedömningen är att samordningen är mer 

effektiv idag, men att det finns ytterligare några steg att ta för att effektivisera det svenska 

bidraget till internationella insatser totalt sett. 

5.7.3 Månadsvis rapportering till Regeringskansliet 

Akademin har sedan etableringen av personalförsörjningsfunktionen månatligen rapporterat en 

sammanhållen överblick över de nationella civila kompetenser och personalkategorier som 

respektive myndighet kan bidra med eller bidrar med till internationella insatser. Under 2010 har 

rapportmallen utvecklats dels i form, för att svara mot de behov som regeringskansliet har dels i 

innehåll, genom att rapportmallar har tagits fram för substantiella rapporter från fältet. Dessa har 

provats i mindre skala under 2010 och implementeras fullt ut under 2011. 

Kostnaderna för denna prestation täcks inom ramen för de egna personalkostnaderna, omfattar 

uppskattningsvis en halv årsarbetskraft. 

Bedömningen är att den månadsvisa rapporteringen av det civila bidraget till 

krishanteringsinsatser utgör ett strategiskt instrument för regeringskansliet. Den sammantagna 

rapporteringen av svenska insatser skulle kunna utvecklas ytterligare 2011 när den s.k. 

Beredningsgruppen, ett Fö/UD lett format för aktuella personalförsörjningsfrågor, övergår till 

Folke Bernadotteakademin. 

5.7.4 Verktyg för erfarenhetsåterföring 

Inom området erfarenhetshantering, har fokus under 2010 legat på att skapa verktyg för 

erfarenhetsåterföring. Det handlar om former för missionsavslutande samtal, enkät, olika 

rapporteringsformat och erfarenhetsseminarium. Syftet med de olika verktygen är att möjliggöra 

insamling av data samt analys- och omsättning av erfarenheterna i verksamheten. Det 

missionsavslutande samtalet genomförs i direkt anslutning till avslutat uppdrag. Med vägledning 

av en checklista identifieras viktiga erfarenheter avseende akademins administrativa stöd och 

uppföljning visavi den utsände, samt i vilken grad den missionsförberedande utbildningen varit 

relevant. I tillägg till detta, fyller personen också i en enkät. Syftet är att akademin över tid ska 

kunna identifiera och följa upp utvecklingsområden. Slutligen genomfördes under 2010 ett 

erfarenhetsseminarium. Deltagare var arton tidigare utsända som tjänstgjort under den senaste sex 

månadersperioden. Under dagen arbetade man gruppvis kring olika tema och presenterade 

slutsatser och rekommendationer i seminarieform. Målgruppen var akademins olika sakenheter 

samt representanter från UD. Dagen avslutades med en ceremoni, för att mer formellt tacka 

deltagarna för deras insatser i fredens tjänst. 

Kostnaderna för arbetet att ta fram verktyg för erfarenhetsåterföring och övriga 

utvecklingskostnader täcks, till större delen, inom ramen för de egna personalkostnaderna, 

omfattande omkring en halv årsarbetskraft. Erfarenhetsseminariet omfattar i fasta kostnader 60 – 

90 tkr. Rörliga kostnader tillkommer för deltagandet, d.v.s. resor och eventuell logi för deltagarna. 

40

Erfarenhetsåterföringen har utvecklats från att endast bygga på ett hemkomstsamtal till att omfatta 

en rad olika verktyg anpassade för olika målgrupper och behov. Bedömningen är att verktygen är 

ändamålsenliga. Men verktygen har också ökat möjligheten att inhämta erfarenheter och därmed 

har också volymen data ökat markant. En utmaning för kommande verksamhetsår är att skapa 

rutiner för erfarenhetsåterföringen in i verksamheten. Kostnaderna för att utveckla verktygen har 

varit ringa. Däremot så förutspås kostnaderna (i personella termer) öka, vad det gäller själva 

erfarenhetsåterföringen. För att möjliggöra analys av data, återföring och uppföljning av 

erfarenheterna i verksamheten krävs resursförstärkning. Dessutom krävs ytterligare ansträngning 

för att möjliggöra att erfarenhetsåterföringen blir myndighetsgemensam. Arbetet med 

erfarenhetshantering beskrivs även i kapitel 3. 

41

6 Good Offices-verksamhet 

6.1 Uppgift enligt instruktion 

Akademin ska efter särskilt beslut av regeringen kunna erbjuda en plats för och stödja exempelvis 

samtal mellan parter i konflikter och dialogprocesser (Good Offices-verksamhet). 

6.2 Verksamhetsöversikt, total volym 

Akademin har under 2010 fortsatt att stå värd för en irakisk försoningsprocess med högt uppsatta 

företrädare för det irakiska samhället. I det sista mötet i försoningsprocessen, som hölls under fem 

dagar i juni 2010 på Sandö, deltog 34 representanter från parlament, myndigheter, provinser och 

civilsamhället. Första mötet för den irakiska försoningsprocessen hölls i januari 2008. 

6.3 Verksamhetsöversikt totala kostnader 


42 

2010 2009 2008 

1 601 3 285 1 902 

Intäkter av anslag 143 58 259 

övrigt* 3 000 3 930 

Tabellen ovan visar akademins totala kostnader och intäkter för området Good Offices. År 2008 och 2009 redovisas 

även under kap 1 men fr o m 2010 endast här i eget kapitel 6. 



6.4 Verksamhetsområdets utveckling 

Folke Bernadotteakademin har haft Good Offices-verksamhet avseende Tjetjenien 2003 och 2005 

(i särskild ordning), samt Armenien-Azerbajdzjan 2007. Irakdialogen har emellertid varit den 

första längre och återkommande processen med fem möten under 2,5 år. Dialogen har stärkt 

akademins metod- och konceptutveckling och successivt kunnat dra nytta av allt fler av dessa 

verktyg inom exempelvis konfliktförebyggandeprogrammet och forskningsverksamheten. 

6.5 Sammanfattande beskrivning av måluppfyllelse 

Måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet har varit god i och med att akademin har kunnat 

erbjuda en återkommande plattform för dialog och aktivt stött denna. Processen har även inneburit 

att akademin har vunnit erfarenhet av att anordna och leda demokratiska dialogprocesser av 

känslig politisk karaktär, vilket är en värdefull och efterfrågad förmåga i sig. Akademin har 

genom den irakiska dialogprocessen också byggt upp ett omfattande nätverk av nyckelpersoner i 

det irakiska samhället. 

Den irakiska dialogprocessen har mötts av stor och positiv respons från irakisk sida. Deltagarna 

har särskilt poängterat värdet av Sveriges opartiskhet och akademins metoder för dialog och 

irakiska politiker som deltagit i ”Sandö-processen” har i TV-sända debatter talat om dialog och

försoning på ett sätt som är nytt för den irakiska politiken. Flera deltagare har fått framträdande 

roller inom det irakiska samhället inklusive regering och myndigheter, vilket vittnar om att urvalet 

av deltagare har varit relevant. 

6.6 Den irakiska dialogprocessen 

Folke Bernadotteakademin fortsatte under 2010 att stå värd för den s.k. Irak-dialogen med högt 

uppsatta företrädare från det irakiska samhället. Vid mötet i juni pågick, i likhet med tidigare 

möten, intensiva diskussioner kring ett utvalt tema, vilket under detta möte var ”deltagande” och 

”tillit”. Deltagarna utbytte åsikter, positioner, tankar och idéer och lyckades i slutet av de fem 

dagarna enas kring ett antal gemensamma ståndpunkter. Utöver utbyte av åsikter, ökad förståelse 

mellan politiska grupperingar och början till en gemensam plattform för Iraks framtid, bidrog 

junimötet, och dialogprocessen generellt, även till att ge de irakiska representanterna verktyg för 

att genom samtal nå överenskommelser i form av nya idéer eller kompromisser rörande till synes 

låsta positioner. En tredjedel av de 34 mötesdeltagarna var kvinnor. Detta var en ökning jämfört 

med tidigare möten och bidrog positivt till gruppens representativitet. 

43

7 Övriga mål och återrapporteringskrav 

7.1 Sveriges politik för global utveckling 


Akademin ska inom ramen för den egna verksamheten och i samarbete med andra aktörer arbeta 

för att bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling. 

7.1.2 Sammanfattande beskrivning av utvecklingen 

Samverkan och samordning står i centrum för Folke Bernadotteakademins instruktion, vilket ger 

myndigheten en naturlig roll i arbetet med Sveriges politik för global utveckling (PGU). Detta 

illustreras bl.a. av att akademin koordinerar den nationella kontaktgruppen för 

säkerhetssektorreform (NK SSR) vilket är ett forum för att bidra till ett samordnat svenskt 

engagemang på SSR-området. Andra exempel på myndighetens PGU-relaterade arbete är den 

samordnande rollen rörande Sveriges handlingsplan för genomförandet av FN:s resolution 1325 

om kvinnor, fred och säkerhet, liksom ordföranderollen för referensgruppen för insats respektive 

samverkansforum för utbildningsfrågor. Den PGU-relaterade utvecklingen på dessa områden går 

olika fort, men akademin kan, tack vare sin samverkansroll, bidra till att det finns kontinuitet och 

stadga i processerna och nätverken. Folke Bernadotteakademin kan också, genom sina möjligheter 

att arbeta med medel från såväl utgiftsområde 5 som 7, ibland fungera som brygga mellan olika 

politikområden och aktörer. 


Akademin har bidragit till att genomföra Sveriges politik för global utveckling bl.a. genom att 

utveckla sitt arbete med säkerhetssektorreformer. Etableringen av en SSR-samordnare i Liberia 

har genomförts på ett lyckat och samordnat sätt genom NK SSR och skapat en plattform för 

internationell samverkan på plats. 

Myndigheten har också kunnat lägga grunden för arbete med säkerhetssektorreform och 

rättstatsuppbyggnad i Afghanistan och kommer att kunna inleda denna verksamhet under 2011. 

Ytterligare redovisning kommer att ges i akademins årsredovisning för budgetåret 2011. 


Regeringen har, på basis av riksdagsbeslutet 2003 om Sveriges politik för global utveckling, 

identifierat sex globala utmaningar där Sverige, genom att agera samstämmigt, kan bidra till 

global utveckling. En av dessa utmaningar gäller ”Konflikter och sviktande situationer” och utgör 

fokus för akademins PGU-arbete, vilket även präglas av de uppdrag som regeringen har kommit 

att ge myndigheten i land- och regionstrategier inom utvecklingssamarbetet. 

Inom ramen för utmaningen ”Konflikter och sviktande situationer” har regeringen identifierat tre 

så kallade fokusområden som man anser vara centrala för att lyckas i PGU-arbetet, nämligen; 

Säkerhetssektorreform (SSR) 

Kvinnor, fred och säkerhet 

Från konflikt till långsiktigt hållbar utveckling 

Alla dessa tre fokusområden är centrala för akademin och ett par prestationer har valts ut och 

presenteras i detta kapitel, medan andra delar av myndighetens PGU-relaterade arbete beskrivs i 

44

mer detalj på andra ställen i redovisningen. Mer information om akademins arbete på området 

säkerhetssektorreformer (inklusive NK SSR) återfinns i kapitel 8.2. 

Samordningsfunktionen för SSR-arbete i Liberia 

I september 2010 inrättades en samordningsfunktion för Sveriges samlade SSR-arbete i Liberia, 

på rekommendation av NK SSR, efter gruppens gemensamma behovsanalys 2009. Samordnaren 

är anställd av akademin och Sida gemensamt och personen är placerad på den svenska 

ambassaden i Monrovia. Funktionen är unik i sitt slag och har redan visat sig vara värdefull. Ett 

exempel på detta är att samordnaren i december 2010 utsågs till ordförande för en nyligen inrättad 

arbetsgrupp för rättvisa och säkerhet inom ramen för de internationella givarnas samarbete på 

plats i Liberia. 

Kostnaderna för samordnartjänsten under 2010 (augusti-december) uppgår till ca 420 tkr och 

täcker främst lön. Dessa medel ingår i den kostnadsredovisning som görs i kapitel 5. 

Kapacitetsbyggande insatser i Afghanistan 

I Sveriges strategi för utvecklingssamarbetet med Afghanistan för perioden 2009-2013 har 

akademin fått i uppdrag att utreda och ge förslag på civila kapacitetsbyggande insatser som på ett 

systematiskt sätt kan stärka landets kapacitet inom bland annat rättsstatsuppbyggnad och 

säkerhetssektor. Insatserna ska finansieras av Sida, genomföras av Folke Bernadotteakademin och 

i första hand ske i norra Afghanistan. 

I enlighet med uppdraget har akademin tagit fram ett konceptpapper vilket har varit föremål för 

samråd mellan Regeringskansliet, Sida, Folke Bernadotteakademin, Sveriges ambassad i Kabul 

samt övriga myndigheter som berörs. Utpekade förslag har sedan beretts inom akademin och 

överlämnats i form av ansökningar till fortsatt handläggning enligt Sida interna rutiner. 

Akademin och Sida har haft en kontinuerlig dialog om akademins förslag samt även samrått med 

UD och den civila funktionen vid PRT Mazar-e-Sharif. Verksamheten förväntas kunna starta 

under inledningen av 2011 och mer information kommer således att återges i akademins 

årsredovisning för budgetåret 2011. 

Nordiska Initiativet 

Under året har, på uppdrag av UD, ett projektförslag utvecklats med inriktning på att, med och 

genom EUPOL, bistå det afghanska åklagarämbetet i dess ansträngningar att utvecklas till en 

effektiv och transparent institution. Nordiska Initiativet (NIP) är inriktat på att stödja 

utvecklingen av system för bättre planering, förvaltning och övervakning, bl.a. i syfte att avhjälpa 

glapp mellan provinskontoren och huvudkontoret i Kabul. Projektets slutgiltiga format, 

finansiering och igångsättande återstår att godkänna för de nordiska ländernas regeringar. 

45

7.2 Finansiell redovisning 

Kostnader fördelade per verksamhetsgren 

Totala kostnader (anslag och uppdrag/projekt) 2010 2009 2008 

Nationell och internationell samverkan och 

samordning 

Utbildning, samträning och övning 

Forskning, utveckling och erfarenhetshantering 

Personalförsörjning och bidrag till internationella 

insatser 

Good Offices - redovisades tidigare år under 

VO Nationell och internationell samverkan och 

samordning 

Totalt 

Fredsmiljonen 

- Anslag 

- Bidrag (fr o m år 2010 har bidragsmedel 

övergått till anslagsmedel) 

7.3 Kompetensförsörjning 

7.3.1 Myndighetens mål 

Under 2010 avsågs fortsatt utveckling av förvaltning och verksamhetsplanering prioriteras och 

därutöver fanns organisatoriskt målsättningen att inrätta ett särskilt ledningsstöd. Vidare avsattes 

nya resurser till personalförsörjningsfunktionen för att säkerställa verksamhet och funktionssätt 

som följd av en mindre ökning av akademins anslag. Därutöver hade akademin som mål att 

konsolidera personaltjänst och administration i nivå med myndighetens generella tillväxt för att 

kunna ge ett väl dimensionerat stöd till hela organisationen. 

7.3.2 Måluppfyllelse 

Som ett led i fortsatt utveckling av förvaltning och verksamhetsplanering har inrättandet av en 

stabsfunktion som ledningsstöd påbörjats. Staben har ännu inte till fullo blivit bemannad och hittat 

sina slutliga former, men har under slutet av året ändå börjat fungera gemensamt som en 

stabsfunktion. I början av 2011 planeras alla tjänster vara tillsatta och möjliggöra en komplett 

stab. 

46 

2 532 972 6 774 959 5 818 730 

45 546 140 30 431 083 34 477 223 

41 808 510 30 857 182 24 549 432 

116 790 373 106 874 086 67 191 086 

1 601 331 

208 279 326 174 937 310 132 036 471 

13 580 158 

13 469 340 

1 878 577 

13 084 799 

1 829 905

2010 avsågs bli ett konsolideringens år, men blev ett år med också snabbt växande verksamhet. 

Tillväxten har skett både inom personalförsörjningsuppdraget och inom akademin som helhet. 

Den utsända personalen har utökats till 83 tillsatta tjänster jämfört med föregående års 73 stycken. 

I enlighet med målen har ytterligare resurser tillförts främst personalförsörjningsfunktionen som 

med två nya tjänster, i form av rekryteringshandläggare, kan stödja den utsända personalen på ett 

mer ändamålsenligt sätt. Den gradvisa utökningen av ordinarie personalstyrka och en intern 

omorganisation har möjliggjort en mera långsiktig och kvalitetssäkrad hantering av 

personalrekryteringen men behöver fortsatt förstärkas för att skapa redundans och nivå i 

förhållande med antalet utsända. 

Den utökade verksamheten har även lett fler anställda inom myndighetens övriga områden, vilket 

i sin tur har resulterat i ytterligare behov också inom det administrativa området. En nyinrättad 

heltidstjänst som personalchef har ersatt den tidigare halvtidstjänsten som personalsamordnare 

och ytterligare en tjänst som personalhandläggare samt en ekonom har tillsatts för att möta de 

behov som identifierades i slutet av föregående år. Ytterligare behov av förstärkning inom dessa 

områden finns för nästkommande år. 

7.3.3 Övrigt – personalstruktur 

Akademins personalstruktur: 

Åldersstruktur Könsfördelning 

Kompetenskategori -29 30-49 50- M K 

Ledning - 9 3 5 7 

Kärnpersonal 6 40 8 21 33 

Stödpersonal 6 8 2 4 12 

Tabellen innefattar tillsvidareanställd personal och personal inom längre projekt. Anställningar som inte sträcker sig 

över två månader resovisas ej. Då personal slutat under året och ersatts med annan person redovisas endast den 

senare. 

7.3.4 Mål för 2011 

Inför 2011 planeras en utökad kapacitet inom det administrativa området i synnerhet vad gäller 

personalförsörjningsuppdraget, där en fortsatt hög efterfrågan kan förväntas. De omedelbara 

behoven identifieras främst inom informationsfunktionen, inom säkerhetsområdet, en förstärkning 

av handläggare både inom rekrytering och personalområdet, signalskydd och IT-system som stöd 

för personaladministration och utrustning för utsänd personal samt en resurs inom området 

inköp/upphandling för myndighetens hela verksamhet. Genom rekryteringen av en personalchef 

på heltid såväl som genom den personaladministrativa förstärkningen skapas goda möjligheter att 

ytterligare utveckla akademins kompetensförsörjning också i ett långsiktigt perspektiv. 

Kombinationen av unga medarbetare (se ovan 7.3.3) med hög utbildningsnivå och oftast relevant 

internationell erfarenhet och dessutom målinriktat rekryterade i stor konkurrens för de specifika 

uppgifter som identifierats under de senaste åren gör att kompetensförsörjningen på kort och 

medellång sikt bedöms vara säkerställd, förutsatt att inte verksamhetens inriktning mot förmodan 

förändras radikalt. Viktiga steg i fortsatta konsolideringssträvanden är och kommer att fortsatta 

vara rekrytering av nya, och kompetensutveckling av nuvarande, seniora medarbetare för att skapa 

än större förutsättningar att leda och handleda medarbetare utan sådan bredd och erfarenhet. 

47

8 Särskilda uppdrag angivna i regleringsbrev 

8.1 Bidra till genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 


Akademin ska inom sitt verksamhetsområde bidra till genomförandet av FN:s 

säkerhetsrådsresolution (härefter benämnd resolution 1325) om kvinnor, fred och säkerhet. Detta 

arbete ska ske utifrån den svenska handlingsplanen för 1325-frågor samt i nära samverkan med 

Regeringskansliet (UD). Särskilt fokus ska läggas på FN:s kommande 10-årsjubileum av 

resolution 1325. Därtill ska akademin utgöra stöd för svenska utbildningsinsatser inom 

konflikthanteringsområdet i frågor som direkt relaterar till genomförandet av resolution 1325 16 . 

8.1.2 Återrapportering 

Akademin ska återrapportera till Regeringskansliet (UD) om akademins arbete kring resolution 

1325. 

8.1.3 Sammanfattande beskrivning av utvecklingen 

Akademin har sedan 2007 haft i uppdrag att bidra till genomförandet av den nationella 

handlingsplanen för resolution 1325. Sedan dess har akademins arbete inom området vuxit 

kontinuerligt. Sedan mitten av 2008 finns en projektledare anställd på heltid och sedan 2009 har 

akademin även en handläggare som arbetar heltid med 1325-relaterade aktiviteter och en forskare 

på området har anställts. Finansiellt fick akademin 1,8 miljoner kronor i bidrag 2007, varav 

660 tkr omsattes. 2008 tilldelades och omsattes 1,8 miljoner och 2009 och 2010 tilldelades och 

omsattes 2 miljoner. Under 2010 fick akademin ytterligare ca 750 tkr för en separat konferens om 

sexualiserat våld i Demokratiska Republiken Kongo (DRK). Utvecklingen inom akademin syns 

också genom ett ökat intresse för jämställdhetsfrågor även inom de delar av akademin som inte 

arbetar specifikt med dessa frågor. 


Genom bland annat de beskrivna prestationerna nedan bedöms akademin att i enlighet med sitt 

uppdrag konstruktivt ha bidragit till forskning, utbildning och opinionsbildning relaterat till 1325 

och därigenom till genomförandet av den nationella handlingsplanen. Ett urval av årets 

prestationer redovisas nedan. Separata och mer detaljerade rapporter om aktiviteter och resultat 

har lämnats till uppdragsgivaren (UD). 


De prestationer som redovisas nedan bedöms som de mest relevanta under 2010 av följande skäl: 

2010 var det 10 år sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 1325 om kvinnor, fred och 

säkerhet. I regleringsbrevet för verksamhetsåret 2010 gavs akademin ett specifikt uppdrag 

att uppmärksamma detta. Jubileet bedöms därför vara en nyckelprestation på området. 

Genderutbildning för EU Monitoring Misson in Georgia (EUMM) innebar en ny och 

intressant modell för missionsspecifika utbildningsinsatser. Under 2010 utökade akademin 

sitt nationella samverkansarbete till att även omfatta aktörer som arbetar med FNresolution 

1325. 

16 Akademins arbete med genomförandet av resolution 1325 redovisas även i kapitel 2. 

48

10-års jubileum för resolution 1325 

Akademin ledde samordningen av planeringen och genomförandet av det två-dagars seminarium 

som anordnades för att uppmärksamma att det var 10 år sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 

1325. Seminariet fokuserade på kvinnors lika deltagande och anordnades gemensamt av Folke 

Bernadotteakademin, MSB, Försvarsmakten, Sida, Rikskriminalpolisen och Kvinna till Kvinna. 

Den första dagen inleddes med en uppläsning av en myndighetsgemensam avsiktsförklaring och 

en läsning av dokumentärpjäsen SEVEN (en text som väver samman 7 kvinnors olika erfarenheter 

av både extrem utsatthet men även ovanlig handlingskraft). Den andra dagen var ett 

arbetsseminarium som varvade paneldiskussioner med arbetsgrupper. Under dag två utarbetade de 

olika grupperna konkreta förslag för vad som kan göras för att stärka kvinnors lika deltagande och 

på vilket sätt samordning mellan svenska aktörer kan stärka detta. 

2010 2009 2008 

Kostnader 

(tkr) 275 

Tabellen ovan visar akademins kostnader för seminariet med anledning av resolution 1325 10-års jubileum. 

Seminariet bekostades till största delen av akademin. Därutöver bidrog MSB och Rikskriminalpolisen med 50 tkr 

vardera. 

Genderutbildning för EUMM Georgien 

Akademin har under 2010, efter förfrågan från EUMM Georgia, genomfört 

jämställdhetsutbildning för delar av personalen i EUMM. Utbildningen bestod av en två-dagars 

utbildning för nyligen utsedda så kallade ”gender focal points” och fem stycken dagssessioner för 

övrig personal från Tbilisi och de tre fältkontoren. Sammanlagt utbildades ca 120 personer. Att få 

möjlighet att skräddarsy en utbildning för en mission var en stor fördel, eftersom utbildningen 

kunde göras missionsspecifik och därmed mer operationellt relevant. Den här typen av utbildning 

inom en insats skulle med fördel också kunna genomföras i andra insatser. Kursen ingår inte i den 

statistik som redovisas i kapitel 2 för verksamhetsområdet utbildning, samträning och övning. 

EUMM stod för alla kostnader utom instruktörens traktamente. Kostnader redovisas i samband 

med redovisningen av arbetet med att utveckla generiska utbildningsmoduler för bland annat 

gender/1325 inom ramen för GSFP i kapitel 2, eftersom erfarenheter från utbildningen medfört 

synergieffekter i arbetet med att ta fram denna modul (se ovan 2.4.3). 

Nationellt samverkansforum för resolution 1325 

Under 2010 etablerade akademin ett nationellt samverkansforum för aktörer som arbetar med att 

genomföra resolution 1325 17 . Samverkansforumet som träffades tre gånger under 2010 är öppet 

för alla svenska aktörer som arbetar med resolutionen. Inga större kostnader är hittills knutna till 

Nationellt Samverkansforum för Resolution 1325. 


49

8.2 Säkerhetssektorreformer 


Akademin ska verka för ett samlat nationellt förhållningssätt rörande säkerhetssektorreformer 

(SSR). Verksamheten ska utgå från ett brett angreppssätt, omfattande tidiga stadier av en 

fredsprocess, operativt inriktad konflikthantering samt mer utvecklingsinriktade insatser för att 

konsolidera de framsteg som uppnåtts i ett postkonfliktsamhälle. Arbetet ska samordnas genom 

den nationella styr- respektive kontaktgruppen samt genom samverkan med andra berörda 

myndigheter och organisationer. 


Nationella kontaktgruppen (NK SSR) har under året ökat sin samverkan kring svenskt SSRengagemang 

på flera sätt. Detta exemplifieras bl.a. genom etableringen av en 

samordningsfunktion i Liberia (se kapitel 7) men också genom bildandet av flera gemensamma 

arbetsgrupper med regionalt respektive länderspecifikt fokus. Vidare har akademin erbjudit 

kapacitetsutveckling i SSR för myndigheter som ingår i nationella kontaktgruppen för 

säkerhetssektorreform (se vidare under SSR-kurser nedan). 

Antalet utbildningsdagar inom området ökade under år 2010, vilket speglar en ökad efterfrågan 

också från andra svenska myndigheter. Akademin ser även en ökad internationell efterfrågan på 

skräddarsydd kapacitetsutveckling inom SSR, inklusive från insatser i fält. 

SSR-arbetet inom Folke Bernadotteakademin ingår i kostnadsredovisningen i kapitel 3, med 

undantag för SSR-kurserna som är inbegripna i den kostnadsöversikt som redovisas i kapitel 2. 


Målet att, genom NK SSR, månatligen samordna SSR-frågor nationellt har uppfyllts och 

samarbetet har varit konstruktivt och fördjupats genom ökad samverkan och samordning. 

Intresset för akademins SSR-kurser har växt och visar sig både i form av ett ökat antal 

ansökningar men även genom större efterfrågan på skräddarsydda utbildningsinsatser såväl 

internationellt som från andra myndigheter Målet att öka kunskapen om SSR för att utveckla ett 

integrerat förhållningssätt i fredsoperationer har mätts genom utvärdering från deltagare och 

bedöms ha uppfyllts. Folke Bernadotteakademin anser sig också ha uppnått målet att öka 

kursdeltagarnas kunskap med hjälp av olika verktyg, bland annat genom presentationer av 

ämnesexperter, interaktivt lärande kring scenarios samt erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. 


Arbetet med NK SSR respektive akademins SSR-kurser utgör de centrala inslagen i akademins 

SSR-verksamhet och har därför valts ut för en närmare redovisning. Viss redovisning inom 

området återfinns även i kapitel 7. 

Nationell kontaktgrupp för säkerhetssektorreformer 

Folke Bernadotteakademin har koordinerat elva möten med nationella kontaktgruppen för 

säkerhetssektorreform (d.v.s. varje månad med undantag för sommaruppehåll). Arbetet inom NK 

SSR har både breddats och fördjupats under året. Detta har bland annat skett genom samverkan 

kring etableringen av en samordningsfunktion i Liberia (se kapitel 7) samt gemensam ovan 

nämnda gemensamma förslag till UD avseende genomförande av SSR-behovsanalyser i DRK och 

50

Colombia. Samarbetet inom NK SSR har under 2010 även lett till inrättandet av undergrupper 

kring olika länder och regioner. Behovsanalyserna i DRK och Colombia, vilka sedermera har 

beslutats och finansieras av UD, syftar till att kartlägga pågående SSR-insatser i länderna och 

möjliga ingångar för svenskt engagemang. Detta utgör en viktig utgångspunkt för fortsatt nära 

samråd och praktisk samordning inom ramen för kontaktgruppen. 

Utrikesdepartementets bidrag till arbetet inom kontaktgruppen omfattade för 2010 (liksom 2009) 

500 tkr och har delvis finansierat en handläggartjänst hos akademin samt tryckning av 

kontaktgruppens analysverktyg och en SSR-rapport med fokus på Liberia. Den totala kostnaden 

för 2010 (motsvarande bidraget) ligger betydligt lägre än år 2009, då kostnaderna uppgick till ca 

860 tkr. Detta förklaras av den behovsanalys som genomfördes i Liberia år 2009. 

Akademins SSR-kurser 

Folke Bernadotteakademin genomförde fyra SSR-utbildningar under år 2010, vilket är dubbelt så 

många som under 2009. Kurserna förlades också till fler platser än föregående år då båda hölls på 

Sandö. Under år 2010 hölls en femdagarskurs på Sandö och en kurs genomfördes i Barcelona i 

samarbete med en lokal partner, ”Barcelona International Peace Resource Centre”. Därutöver 

hölls en tredagarskurs respektive en tvådagarskurs för samarbetsmyndigheter (Sida, 

Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten och Försvarshögskolan) 18 . 

Vid utbildningen på Sandö i mars 2010 deltog 19 personer, varav 5 kvinnor och 6 svenskar. Vid 

kursen i Barcelona i oktober månad deltog 31 personer, varav 12 kvinnor och 7 svenskar. 32 

respektive 28 personer deltog vid kurserna för svenska myndigheter. Ökningen av antalet sökande 

till de reguljära femdagarskurserna tydliggörs genom siffrorna 59 respektive 91 personer för 2010 

jämfört med 29 respektive 44 personer 2009. 

Kostnaderna för kursverksamhet inom SSR uppgick 2010 till 670 tkr jämfört med 508 tkr för 

2009. Den ökade budgeten för kursverksamheten kan förklaras med fler utbildningstillfällen 2010. 

Dock delades kostnaderna för en av de kortare kurserna med andra delar av akademin, medan 

kostnaderna för kursen i Barcelona delades med akademins lokala partner. 

SSR- kurserna ingår i kostnadsredovisningen i kapitel 2. 

8.3 Avväpning, demobilisering och återanpassning av före detta kombattanter 


Akademin ska genomföra specialiserade utbildningar, bidra till kunskapsuppbyggnad och 

metodutveckling samt stärka den internationella förmågan inom området avväpning, 

demobilisering och återanpassning av före detta kombattanter (DDR). Det nära samarbetet med 

FN ska värnas och samarbetet med EU stärkas. 

8.3.2 Sammanfattning avseende. utvecklingen 

Det internationella intresset för akademins DDR-kurser är fortsatt mycket stort och manifesterar 

sig både i ett stort antal ansökningar och i en hög andel kvalificerade sökanden. Sedan 2008 deltar 

också personal från akademins resurspool regelbundet i kurserna. 

18 Den senare var en ämnesövergripande kurs på ämnet säkerhet och fredsbyggande. 

51

FN har under året fått finansiering från EU för att ordna utbildningar och andra aktiviteter inom 

DDR och har signalerat att man är beroende av bl.a. Folke Bernadotteakademin för att kunna 

genomföra dessa aktiviteter. Akademin förutser därför en ökad verksamhet till direkt stöd för 

FN:s DDR-verksamhet. 


Akademin är idag en av de internationellt ledande institutionerna när det gäller att bidra till 

kunskapsuppbyggnad och metodutveckling inom DDR. Med den personalförstärkning som har 

skett under året kommer akademin än mer att kunna bidra, och svara upp mot den stora 

efterfrågan i omvärlden. 


De generella kurserna utgör grundstommen i akademins utbildningsverksamhet inom DDR. Syftet 

med de generella kurserna är att ge deltagarna en allsidig översikt av DDR. Kurserna kombinerar 

erfarenheter från olika DDR-processer med forskning och doktrinutveckling inom området. 

Innehållet i kurserna är anpassat till FN:s ”Integrated DDR Standards” (IDDRS). Kurserna vänder 

sig främst till de personalkategorier som normalt deltar i DDR-processer för att spegla de 

erfarenheter och kompetenser som behövs för integrerade insatser och för att samträna dessa 

personer. Med det omfattande kursmaterialet som grund har akademin god beredskap att kunna 

genomföra specialiserade utbildningar inom specifika ämnesområden samt att anpassa 

utbildningar och tekniskt stöd till lokala behov. 

Akademins grundkurser i DDR 

Akademin genomförde under året två egna tvåveckors grundkurser i DDR. Den första kursen 

genomfördes i Stockholm i september och den andra i Barcelona i november. Även i år inkom ca 

200 ansökningar, varav mer än 60 från aktiv FN-personal. Kursen i Barcelona genomfördes för 

andra gången i samarbete med ”Barcelona International Peace Resource Center”. 

Kursen i Stockholm hade 26 deltagare, varav 8 svenskar, 8 från EU i övrigt och 10 från andra 

länder; 18 män och 8 kvinnor. Kursen i Barcelona hade 23 deltagare, varav 5 svenskar, 5 från EU 

i övrigt och 13 från andra länder; 15 män och 8 kvinnor. Kurserna ingår i kostnadsredovisningen i 

kapitel 2 och ligger volymmässigt i nivå med tidigare år. 

Bidrag till andra utbildningar 

Förutom de egna kurserna medverkade akademins personal vid genomförandet av andra 

internationella DDR-kurser i Sydafrika, Norge och Nederländerna. I Sydafrika bidrog akademin 

med kurskoncept och instruktörer till en full tvåveckors grundkurs vid ”Peace Mission Training 

Centre” (PMTC) i Pretoria. 

Dessutom har akademin bidragit med DDR-moduler i ett stort antal andra kurser med fokus på 

fredsfrämjande insatser både nationellt och internationellt. Inom Sverige gäller det framför allt 

vid Försvarshögskolans och Försvarsmaktens kurser och övningar samt vid övriga kurser 

anordnande av akademin. När det gäller övningar har främst förberedelser för Viking 11 

prioriterats. 

Tekniskt stöd och metodutveckling 

Efter förfrågan från FN besökte akademin i januari 2010 UNDP Somalia, i Nairobi. Förutom 

förberedelser för möjliga DDR-utbildningar diskuterades framför allt också konceptet 

”Community Security”. 

52

I februari medverkade akademin i en internationell DDR-aktivitet i Colombia, organiserad av 

presidentens höge rådgivare för återanpassning. Huvuddelen av deltagarna kom från länder med 

egna DDR-processer. Akademin bidrog främst med föreläsningar samt som moderator vid 

gruppövningar och paneldebatter. 

Folke Bernadotteakademin har under året fortsatt det mycket nära samarbetat med FN inom 

utbildning och doktrinutveckling. Akademin deltog i oktober i möten i New York avseende främst 

FN:s utbildningsstrategi inom DDR. I november medverkade akademin i Genève vid 

doktrinutvecklingen inom återanpassning. Detta skedde inom ramen för FN:s ”Integrated DDR 

Standards” (IDDRS). Akademin upprätthåller också kontakt med EU inom området. 

Integrated DDR Training Group 

Akademin är sedan 2008 medlem av nätverket ”Integrated DDR Training Group” (IDDRTG) som 

nu har 15 organisationer som medlemmar 19 . Syftet med gruppen är främst att utbyta erfarenheter 

och utbildningsmaterial, koordinera kursdatum samt att fungera som samlad kontakt gentemot 

bl.a. FN, som deltar som observatör i gruppen. Akademin stod som värd för gruppens årsmöte i 

Stockholm i juni och valdes då till en av de två ordförandeposterna, vilket innebär att akademin 

under perioden 2010-2012 samordnar och leder möten och andra aktiviteter samt representerar 

IDDRTG gentemot FN. 

8.4 Internationella forskararbetsgrupper för fredsbevarande operationer 


Akademin ska vara sammanhållande för prioriterade internationella forskararbetsgrupper inom 

verksamhetsområdet. Detta arbeta ska bidra till kunskapsuppbyggnad och kunskapsutbyte samt ge 

mervärde för akademins egen verksamhet i policyhänseende. 


Verksamheten med internationella forskararbetsgrupper 20 inleddes 2005 med etableringen av 

arbetsgruppen med fokus på fredsinsatser. 2007 tillkom arbetsgruppen med fokus på 

konfliktförebyggande, medan arbetsgrupperna med fokus på säkerhetssektorreformer och FN:s 

säkerhetsråds resolution 1325 tillkom 2009. Under 2010 har ytterligare en forskararbetsgrupp 

påbörjat sitt arbete. Denna grupp fokuserar på rättststatsuppbyggnad (RoL). Antalet medlemmar 

har på motsvarande sätt ökat från 10 (2005) till ungefär 80 (2010). Emedan verksamheten har ökat 

i omfattning i termer av antal grupper och medlemmar, så har den i praktiken bedrivits med en 

oförändrad budget sedan 2007, med ett trendbrott för 2010 eftersom helårsutfallet minskade från 

tidigare totalt ungefär 3 000 tkr per år till ungefär 2 600 tkr. Av summorna består drygt 10 procent 

av kostnader för workshops. Resterande kostnader avser forskningsfrämjande projektstöd. Under 

året beviljades bidrag till 12 forskningsprojekt. 

Kostnaderna för arbetet med internationella forskararbetsgrupper ingår i den totala 

kostnadsredovisningen som redovisas i kapitel 3. 


20 Se bilaga 10 – 14. 

53


Den mest avancerade forskningen inom gruppernas ämnesområden sker ofta inom ramen för just 

dessa arbetsgrupper. Samtidigt bedrivs denna forskningsfrämjande verksamhet med jämförelsevis 

begränsade ekonomiska resurser, främst p.g.a. att deltagande forskare inte erhåller några medel 

för egna löner och att berörda lärosäten inte tillåts ta ut mer än högst 10 procent omkostnadspåslag 

på beviljade bidrag. Arbetsgrupperna bidrar också till att Sverige i allmänhet och akademin i 

synnerhet kan ta del av högkvalitativ forskning med hög relevans och vid behov kan avropa 

expertis och medlemmarnas nätverk för konferenser och seminarier. Arbetsgrupperna erbjuder en 

värdefull kunskapskälla för akademin och utgör i praktiken en forskarkader som är nära knuten till 

akademin och på så sätt också bidrar till att stärka myndighetens forskningsmiljö. 

8.4.4 Forskararbetsgruppernas fokus under 2010 

Forskningsarbetsgruppen för resolution 1325 genomförde ett planeringsmöte vid International 

Studies Associations årliga konferens i New Orleans och enades om en gemensam 

presentationspanel inför nästkommande konferens. SSR- och konfliktförebyggandegruppen 

genomförde workshop i Genève och New York i oktober respektive januari. Grupperna för 

resolution 1325 och fredsinsatser ägnade hösten åt att förbereda workshops som genomfördes i 

Boston respektive New York i januari 2011. Medlemmarna har under året producerat en stor 

mängd publikationer och manuskript som direkt kan hänföras till arbetsgruppernas workshops och 

forskningsfrämjande bidrag. 

8.5 Rättsstatsuppbyggnad 


Akademin ska verka för ett samlat nationellt förhållningssätt rörande rättsstatsuppbyggnad (RoL). 

Verksamheten ska utgå från ett brett angreppssätt, omfattande samtliga stadier av 

konflikthantering, samt mer utvecklingsinriktade insatser. Detta ska främst ske genom kunskaps- 

och metodutveckling, utbildningsverksamhet, forskningsinsatser, internationell samverkan och 

bidrag till internationella insatser inom rättstatsområdet. Arbetet ska ske i samverkan med berörda 

myndigheter och organisationer. Därtill ska samarbetsmöjligheter med Försvarshögskolan särskilt 

beaktas. Det nära samarbetet med FN och EU ska värnas och stärkas. 

Akademin ska utveckla verktyg kopplat till den rapport som presenterades under hösten 2008, 

framförallt ett analysverktyg, en handbok, en checklista och ett utbildningskoncept. 


Bidraget för RoL har ökat från att tidigare ha uppgått till omkring 2,5 miljoner kronor, plus viss 

ad hoc-projektfinansiering, till att omfatta nästan 8 miljoner kronor (inklusive delar av 

kvarvarande medel från föregående år). Därmed har även volymen på det arbete akademin 

genomfört ökat kraftigt och flera nya initiativ möjliggjorts. Ytterligare personal har dessutom 

knutits till RoL-verksamheten vilket har bidragit positivt till utvecklingen och 

samverkansmöjligheterna. Flera av projekten som akademin arbetade med 2010 pågår fortfarande 

och kommer därför att slutredovisas under 2011 eller till och med 2012. 

54


Folke Bernadotteakademin har genom sin verksamhet bidragit till samverkan, kunskaps- och 

metodutveckling, diskussion kring förhållningssätt, samt forskningsinsatser inom det vidare 

området rättsstatsuppbyggnad. 

Folke Bernadotteakademin har, tillsammans med framför allt UD och Sida, deltagit i policyarbete 

för att bidra till en gemensam syn på bistånd inom ramen för rättstatsuppbyggnad, samt hur vi 

skall arbeta med övergångsfasen mellan post-konfliktstadiet och utvecklingsfasen. Akademin har 

också verkat för samverkan och samarbete med svenska myndigheter som t.ex. 

Justitieombudsmannen, Statistiska Centralbyrån och Riksrevisionen, men även med 

internationella aktörer som FN, EU, OSSE och Europarådet. Vid sidan om övriga uppdrag i 

regleringsbrevet har akademin specifikt uppfyllt uppdraget om att utveckla ett diagnosverktyg för 

mätning av rättsstatlighet i offentlig förvaltning. Akademin har även organiserat en utbildning 

inom området rättsstatsuppbyggnad och uppfyllt de mål som fanns under 2010 på detta område. 

I syfte att bidra till ett samlat nationellt förhållningssätt till rättsstatsuppbyggnad har akademin 

startat en seminarieserie på temat Rule of Law. Deltagare i seminarieserien är representanter från 

olika myndigheter, akademiska centra och civila samhället. Akademin har även, såsom nämns 

ovan i kapitel 8.4, startat en forskararbetsgrupp för rättsstatsuppbyggnad bestående av forskare 

från olika akademiska institutioner i Sverige och utomlands. 

Folke Bernadotteakademin samarbetar också, i enlighet med regleringsbrevet, med FHS i och med 

att myndigheterna gemensamt arbetar med rapportering om brott mot mänskliga rättigheter. Detta 

projekt bidrar vidare till att uppfylla målet om att myndigheten ska verka för kunskapsutveckling 

och forskningsinsatser inom det vidare området rättsstatsuppbyggnad. Projektet är inte avslutat 

och kommer att slutredovisas under 2011. 


Akademins arbete med rättsstatsuppbyggnad har utvecklats snabbt, inte minst inom det 

förvaltningsrättsliga området. UNDP har funnit arbetet så intressant att man under 2010 anslöt sig 

för att delta i fälttestningen av verktyget för mätning av rättsstatlighet i offentlig förvaltning. 

Ännu ett exempel på akademins breda verksamhet utgörs av kursen i rättsstatsuppbyggnad som 

har kommit att bli en hörnsten i akademins arbete med rättsstatsuppbyggnad. 

Verktyg för mätning av rättsstatlighet i offentlig förvaltning 

För att bidra till kunskaps- och metodutveckling har Folke Bernadotteakademin under året, genom 

forskning och studier i fält, tagit fram ett analysverktyg, en handbok och ett utkast till 

utbildningskoncept för mätning av graden av rättsstatlighet inom förvaltningsmyndigheter i postkonflikt- 

och utvecklingsmiljöer. Verktygets relevans har säkerställts genom samarbete med en 

rad internationella organisationer (bl.a. FN, EU, Europarådet och OSSE) och svenska 

myndigheter (såsom Statskontoret, Statistiska Centralbyrån, Riksrevisionen och Riksdagens 

ombudsmän). Verktyget pilottestas nu i samarbete med UNDP. 

Akademin har utökat både sin verksamhet och budget inom det förvaltningsrättsliga området. 

Tidigare har endast särskilda bidragsmedel erhållits för projektet men tack vare en mer stabil 

medelstilldelning för rättsstatsuppbyggnad fr.o.m. 2010 har andra aktiviteter kunnat genomföras. 

Vidare har myndigheten kunnat rekrytera två personer på tidsbegränsade kontrakt. I reella medel 

uppgick kostnaden på detta område till ca 3 miljoner kronor jämfört med cirka 1 miljon kronor år 

2009. Projektet är inte slutfört och kommer att fortsätta även under 2011. 

55

Utbildning i rättsstatsuppbyggnad 

Akademin arrangerade i november en specialistkurs inom rättsstatsuppbyggnad tillsammans med 

den tyska partnerorganisationen ”Zentrum für Internationale Friedenseinsätze” (ZIF). Kursen 

behandlade olika aspekter av RoL samt metoder och hjälpmedel för att effektivt arbeta med 

rättssäkerhets- och rättsstatsfrågor. Kursen hade deltagare från sju olika EU-länder samt från 

Asien och Afrika. Deltagarna (8 kvinnor och 13 män) var främst personer som arbetar eller ska 

börja arbeta inom missioner med Rule of Law-mandat. Omfattningen och kostnaden för kursen 

har varit den samma som år 2009, omkring 350 tkr. Kostnaderna för RoL kursen ingår i den totala 

kostnadsredovisningen i kapitel 2. 

Utöver detta har akademins RoL-personal medverkat i andra utbildningar som myndigheten har 

arrangerat, inklusive de särskilda missionsförberedande utbildningarna. 

8.6 Särskilda chefs- och ledningsutbildningar 

8.6.1 Uppdrag enligt regleringsbrev 

Akademin ska ha fortsatt förmåga att genomföra FN:s Senior Mission Leader (SML) kurser. 

Akademin ska dessutom verka för likvärdiga kurser inom ramen för EU:s krishantering. 


En FN-kurs har hållits under året i samarbete med FN-sekretariatets avdelning för fredsbevarande 

operationer (DPKO) och partnerinstitutet ”Jordan Institute of Diplomacy” i Amman. Akademins 

arbete med utveckling av ett koncept för en liknande utbildning inom EU – EU SML – har fortgått 

under 2010. 


Måluppfyllelsen kan anses som utmärkt då såväl FN:s Department for Peacekeeping Operations 

(DPKO), kursdeltagare och partnerorganisation inkommit med mycket god återkoppling gällande 

planering och genomförande av FN SML. Önskemål om fortsatt samarbete har uttryckts från 

samarbetspartnerna. Utvecklingen av EU SML går som planerat. Det är akademins förhoppning 

att den kan genomföras för första gången under senare delen av 2011. Om detta är möjligt beror 

delvis på den politiska process som krävs för att godkänna kursinnehållet. 

8.6.4 FN och EU Senior Mission Leader Course 

FN Senior Mission Leader Course 

Akademin har under 2010 bidragit till planering, utveckling och genomförandet av FN:s Senior 

Mission Leader Course (FN SML). Kursen genomfördes i samarbete med FN-sekretariatets 

avdelning för fredsbevarande operationer (DPKO) och partnerinstitutet Jordan Institute of 

Diplomacy i Amman, Jordanien mellan den 31 oktober och 11 november. Ett delmål var att bidra 

till kunskaps- och kapacitetsutveckling i en av FN prioriterad region (Mellanöstern). 

56

För att uppmärksamma jubileet av resolution 1325 fördelades antalet deltagare genom DPKO:s 

urvalsprocess lika mellan kvinnor och män - 13 kvinnor respektive 12 män deltog i kursen. Det 

var enligt uppgift en könsfördelning som var den första av sitt slag inom DPKO:s historia. 

Kursen genomfördes enligt det av DPKO fastställda utbildningskonceptet, vilket innebar ett 

övergripande innehållsansvar från DPKO:s sida. I samråd med DPKO bidrog Sverige emellertid 

med lämplig expertis i genomförandet av programinnehåll. Bland annat inkorporerades ett 

genderperspektiv i större grad i utbildningens innehåll. 

FN SML ingår i statistiken över akademins utbildningar som ges i början av kapitel 2. 

EU Senior Mission Leader Course 

Akademin har arbetat med utvecklingen av en motsvarande ledarskapskurs för högre chefer inom 

EU, den så kallade ”EU Senior Mission Leaders Course”. En konsult med gedigen erfarenhet från 

utvecklingen av FN SML har anlitats för att bidra till utarbetandet av ett ”options paper”. Arbetet 

baseras bland annat på de intervjuer som gjorts av akademins personal med insatschefer under 

2009 och vidare på de fältbesök med intervjuer av representativa insatschefer och deras 

nyckelpersonal som genomförts under hösten 2010. Dessa fältbesök innefattade intervjuer av 

ledarskapsteamen för den militära insatsen och polisinsatsen i Bosnien Herzegovina (BiH) samt 

observatörsinsatsen i Georgien. 

Parallellt har löpande konsultationer med svenska representationen i Bryssel hållits och även med 

ESDC, CMPD och CPCC för att förankra och konsolidera projektet. I slutet på november fick 

akademins personal formellt kontorsplats på ESDC och även passerkort som ger tillträde till EU:s 

alla institutioner, med syfte att fördjupa kontakten med Bryssel-institutionerna i utvecklingen av 

EUSML-kursen. 

Dokumentet som kommer att färdigställas i februari 2011 ska ligga till grund för utvecklingen av 

ett kurskoncept och för andra medlemsländers och EU-institutioners engagemang och involvering. 

En mer grundlig redovisning kommer att ges i akademins årsredovisning för budgetåret 2011. 

Senior Mission Leader-utbildning 

2010 2009 2008 

Kostnader 

(tkr) 5 335 

Tabellen ovan visar akademins totala kostnader vad avser både FN SML utbildning och EU SML utveckling. Under 

2008 och 2009 genomfördes det inga kostnadsrelaterade aktiviteter. 

57

9 Finansiell redovisning 

9.1 RESULTATRÄKNING 

(tkr) Not 2010-12-31 2009-12-31 

Verksamhetens intäkter 

Intäkter av anslag 1 86 623 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 10 521 

Intäkter av bidrag 

110 571 

Finansiella intäkter 3 317 

Summa 

Verksamhetens kostnader 

58 

208 031 

Kostnader för personal 4 -140 277 

Kostnader för lokaler 

-8 947 

Övriga driftkostnader 

-55 367 

Finansiella kostnader 5 -118 

Avskrivningar och nedskrivningar 

-3 321 

Summa 

Verksamhetsutfall 

Transfereringar 

Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering 

av bidrag 

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av 

bidrag 

Lämnade bidrag 

Saldo 

Årets kapitalförändring 

-208 031 

0 

13 983 

1 220 

-15 203 

0 

0 

57 987 

4 654 

113 462 

199 

176 302 

-115 883 

-8 120 

-49 629 

-195 

-2 476 

-176 302 

0 

12 202 

1 780 

-13 982 

0 

0

9.2 BALANSRÄKNING 

(tkr) Not 2010-12-31 2009-12-31 

TILLGÅNGAR 

Immateriella anläggningstillgångar 

Rättigheter o andra immateriella tillgångar 6 944 

Summa 

944 

Materiella anläggningstillgångar 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 7 3 503 

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 8 5 797 

Summa 

9 300 

Fordringar 

Kundfordringar 

1 339 

Fordringar hos andra myndigheter 9 4 802 

Övriga fordringar 

251 

Summa 

6 391 

Periodavgränsningsposter 

Förutbetalda kostnader 10 902 

Upplupna bidragsintäkter 11 155 

Övriga upplupna intäkter 12 90 

Summa 

1 147 

Avräkning med statsverket 

Avräkning med statsverket 13 11 029 

Summa 

11 029 

Kassa och bank 

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 

Kassa och bank 

Summa 

SUMMA TILLGÅNGAR 

KAPITAL OCH SKULDER 

Myndighetskapital 

Skulder m.m. 

59 

45 718 

30 

45 748 

74 560 

Lån i Riksgäldskontoret 14 -10 000 

Skulder till andra myndigheter 

-5 364 

Leverantörsskulder 

-6 651 

Övriga skulder 

-2 528 

Summa 

-24 544 

Periodavgränsningsposter 

Upplupna kostnader 15 -7 020 

Oförbrukade bidrag 16 -42 997 

Summa 

-50 017 

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 

-74 560 

452 

452 

4 275 

6 291 

10 565 

224 

2 890 

404 

3 519 

1 410 

1 132 

0 

2 542 

4 359 

4 359 

67 028 

35 

67 063 

88 500 

-8 875 

-5 808 

-8 304 

-2 346 

-25 332 

-3 662 

-59 506 

-63 168 

-88 500

Anslag 

(tkr) 

Uo 5 1:2 

Ramanslag 

9.3 ANSLAGSREDOVISNING 

Freds- och 

säkerhetsfrämjande 

verksamhet 

Not 

ap.6 Fredsfrämjande 

- del till FBA 17 72 5 207 

Uo 5 1:6 

Ramanslag 

Forskning, 

utredningar och 

andra insatser 

rörande 

säkerhetspolitik och 

nedrustning 

Ing. 

över- Årets till- Indrag- Totalt Utgifter Utgående 

förings- delning ning disponi- 

överbelopp 

enl. regl. 

belt 

föringsbrev 

belopp 

belopp 

60 

5 279 -2 602 2 677 

ap.1 Information och 

studier om 

säkerhetspolitik och 

fredsfrämjande 

utveckling 18 955 12 000 -1 174 11 781 -11 653 128 

Uo 7 1:1 

Ramanslag 

Biståndsverksamhet 

ap.4 

Biståndsverksamhet 19 

ap.10 Information 

och studier kring 

samarbete mellan 

säkerhet och 

utveckling 20 

Uo 7 1:4 

Ramanslag 

Folke 

Bernadotteakademin 

26 100 

2 000 

ap.1 Folke 

Bernadotteakademin 21 1 44 967 

ap.2 Personal i fält 22 

2 500 

26 100 -26 100 0 

2 000 -1 927 73 

44 968 -44 968 1 

2 500 -2 500 0

Uo 7 2:1 

Ramanslag 

Reformsamarbete i 

Östeuropa 

ap.7 Personalstöd 

till OSSE i 

Östeuropa 23 4 967 15 000 -4 517 15 450 -10 927 4 523 

Summa 5 995 107 774 -5 691 108 078 -100 677 7 402 

9.4 Tilläggsupplysningar och noter 

Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd 

av detta kan summeringsdifferenser förekomma. 

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR 

Redovisningsprinciper 

Tillämpade redovisningsprinciper 

Folke Bernadotteakademin (FBA) bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) 

om myndigheters bokföring samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen 

är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 

samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. 

Efter brytdagen har fakturor överstigande 10 tkr bokförts som periodavgränsnings- 

poster. 

Kostnadsmässig anslagsavräkning 

Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas fr.o.m. år 2009 anslaget först vid uttaget 

enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2009, 1 514 tkr, har år 2010 minskat med 71 tkr. 

Upplysningar av väsentlig betydelse 

FBA har tilldelats ett nytt anslag år 2010, Biståndsverksamhet Uo 7 1:1 ap 4 och ap 10. 

Förvaltningsanslaget Uo 7 1:4 har fått en ny anslagspost 2 Personal i fält. 

Upplysningar för jämförelseändamål 

Den nya anslagen har påverkat jämförelsetalen för intäkter av anslag. 

Årsarbetskrafterna har ökat från 127 till 155 personer vilket har påverkat jämförelsetalen 

för personalkostnader och övriga driftkostnader. 

Av de 155 årsarbetskrafterna är ca 80 utlandsstationerade. Den utlandsstationerade personalen är 

anställd enligt URA avtalet vilket innebär att sociala avgifter och pensionsavgifter betalas. 

Semesterlönetillägg läggs på lönen men ingen semester eller sjukfrånvaro rapporteras. 

Denna personal finns inte med i statistiken för sjukfrånvaro och har inte genererat någon 

semesterlöneskuld men finns med i beräkningen av årsarbetskrafter. 

61

Värderingsprinciper 

Anläggningstillgångar 

Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade 

licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier och förbättringsutgifter på annans fastighet 

som har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till 

lägst tre år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret 

sker från den månad tillgången tas i bruk. Bärbara datorer kostnadsförs direkt. 

Tillämpade avskrivningstider 

Persondatorer med tillhörande 

3 år 

utrustning. 

Övriga inventarier. 

6 år Möbler. 

Maskiner och andra tekniska 

anläggningar. 

Byggnadsinventarier. 

Förbättringsutgifter på annans 

12 år 

fastighet. 

Omsättningstillgångar 

Fordringar har tagits upp till det belopp som de efter individuell prövning 

beräknas bli betalda. 

Skulder 

Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. 

62

Ersättningar och andra förmåner 

Rådsledamöters övriga 

styrelseuppdrag i statliga 

myndigheter eller aktiebolag 

Joakim Stymne 

Inga andra uppdrag 

Elisabeth Lundgren 

Inga andra uppdrag 

Sverker Göransson 

Arbetsgivarverkets styrelse 

Helena Lindberg 

Försvarshögskolans styrelse, Smittskyddsinstitutets insynsråd, Kustbevakningen insynsråd, 

Regeringens E-delegation och Krishanteringsråd 

Elisabeth Dahlin 

Ledande befattningshavare / styrelseuppdrag 

Generaldirektör Henrik Landerholm 

Förmåner 

63 

Ersättning 

Försvarshögskolans styrelse, Regeringens folkrättsdelegation och Europaskolan Strängnäs 

AB. 

Anställdas sjukfrånvaro 

I tabellen redovisas anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda 

ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andel av totala sjukfrånvaron under en 

sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. 

I tabellen redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till 

respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas i procent. 

0 kr 

450 kr 

450 kr 

900 kr 

0 kr 

Lön 

1 032 

27 

Sjukfrånvaro 2010 2009 

Totalt 

0,7 % 1,0 % 

Andel 60 dagar eller mer 58,2 % 43,0 % 

Kvinnor 

0,8 % 2,0 % 

Män 

0,5 % 0,0 % 

Anställda - 29 år 0,2 % 0,0 % 

Anställda 30 år - 49 år 0,5 % 17,0 % 

Anställda 50 år - 1,6 % 0,0 %

Noter 

Resultaträkning 

(tkr) 

Not 1 Intäkter av anslag 

Intäkter av anslag 86 623 

Summa 86 623 

Summa "Intäkter av anslag" (86 623 tkr) och "Medel från statsbudgeten för 

finansiering av bidrag " under transfereringsavsnittet (13 983 tkr) skiljer sig från 

summa "Utgifter" (100 677 tkr) på anslagsredovisningen. Skillnaden beror på 

semesterlöneskuld som intjänats före år 2009 (-71 tkr). Denna post har belastat 

anslagen men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen. 

Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 

Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen 4 023 

Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar 6 498 

Summa 10 521 

FBA får i lämplig omfattning och utan att uppnå full kostnadstäckning ta 

ut avgifter för kurser och utbildning. Avgifternas storlek bestäms av 

akademin. Inkomsterna disponeras av akademin. Under 2010 har fler 

kurser än tidigare genomförts. Många uppdragskurser med full 

kostnadstäckning. Utbildning av deltagare i resurspoolen för utsänd 

personal har också bidragit till ökade intäkter. 

Not 3 Finansiella intäkter 

Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret 171 

Övriga finansiella intäkter 146 

Summa 317 

Not 4 Kostnader för personal 

Lönekostnader (exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra 

avgifter enligt lag och avtal) 87 233 

Övriga kostnader för personal 53 044 

Summa 140 277 

Not 5 Finansiella kostnader 

Ränta på lån i Riksgäldskontoret 50 

Övriga finansiella kostnader 68 

Summa 118 

64 

2010-12-31 2009-12-31 

57 987 

57 987 

2 042 

2 612 

4 654 

198 

1 

199 

70 209 

45 674 

115 883 

67 

128 

195

Balansräkning 

Not 6 Rättigheter o andra immateriella tillgångar 

Ingående anskaffningsvärde 478 

Årets anskaffningar 384 

Överföringar 486 

Summa anskaffningsvärde 1 349 

Ingående ackumulerade avskrivningar -26 

Årets avskrivningar -378 

Summa ackumulerade avskrivningar -404 

Utgående bokfört värde 944 

65 

2010-12-31 2009-12-31 

Omföringar. Ett ärendehanteringssystem inköpt december 2009 blev felaktigt klassificerad 

som materiell anläggningstillgång. Korrigering har gjorts under 2010. Se även Not 8 

Not 7 Förbättringsutgifter på annans fastighet 

Not 

8 

Ingående anskaffningsvärde 7 961 

Årets anskaffningar 257 


Ingående ackumulerade avskrivningar -3 686 

Årets avskrivningar -1 029 

Summa ackumulerade avskrivningar -4 715 

Utgående bokfört värde 3 503 

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 

Ingående anskaffningsvärde 10 928 

Årets anskaffningar 1 907 

Överföringar -486 


Ingående ackumulerade avskrivningar -4 637 

Årets avskrivningar -1 914 

Summa ackumulerade avskrivningar -6 551 

Utgående bokfört värde 5 797 

varav finansiell leasing 0 

Omföringar. Se not 6 

Not 9 Fordringar hos andra myndigheter 

Fordran ingående mervärdesskatt 1 483 

Kundfordringar hos andra myndigheter 3 227 

Övriga fordringar hos andra myndigheter 91 

Summa 4 802 

Not 10 Förutbetalda kostnader 

Förutbetalda hyreskostnader 867 

Övriga förutbetalda kostnader 35 

Summa 902 

0 

478 

478 

0 

-26 

-26 

452 

7 638 

323 

7 961 

-2 705 

-981 

-3 686 

4 275 

8 367 

2 560 

0 

10 928 

-3 169 

-1 468 

-4 637 

6 291 

0 

1 838 

1 052 

0 

2 890 

1 386 

25 

1 410

Not 11 Upplupna bidragsintäkter 

Inomstatliga UD 155 

Utomstatliga 0 

Summa 155 

Not 12 Övriga upplupna intäkter 

Övriga upplupna intäkter FHS 90 

Summa 90 

Not 13 Avräkning med statsverket 

Anslag i icke räntebärande flöde 

Ingående balans 2 191 

Redovisat mot anslag 53 209 

Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke 

räntebärande flöde -46 468 

Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde 8 931 

Anslag i räntebärande flöde 

Ingående balans -1 

Redovisat mot anslag 47 468 

Anslagsmedel som tillförts räntekonto -47 467 

Återbetalning av anslagsmedel 0 

Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebärande flöde 0 

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot 

anslag 


Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln -71 

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot 

anslag 1 443 

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken 

Ingående balans 656 

Inbetalningar i icke räntebärande flöde 186 

Utbetalningar i icke räntebärande flöde -46 654 

Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar 46 468 

Belopp under utredning 0 

Övriga fordringar på statens centralkonto i Riksbanken 656 

Summa Avräkning med statsverket 11 029 

66 

2010-12-31 2009-12-31 

853 

279 

1 132 

0 

0 

119 

28 907 

-26 835 

2 191 

-797 

42 842 

-42 541 

495 

-1 

2 428 

-914 

1 514 

534 

3 105 

-29 818 

26 835 

0 

656 

4 359

Not 14 Lån i Riksgäldskontoret 

Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. 


Under året nyupptagna lån 4 446 

Årets amorteringar -3 321 

Utgående balans 10 000 

Beviljad låneram enligt regleringsbrev 18 300 

Not 15 Upplupna kostnader 

Upplupna semesterlöner och löner inklusive sociala avgifter 4 716 

Övriga upplupna kostnader 2 304 

Summa 7 020 

Not 16 Oförbrukade bidrag 

Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet 

Bidrag som erhållits från icke-statliga organisationer eller 

41 499 

privatpersoner 1 497 

Summa 42 997 

varav för transfereringar 656 

67 

2010-12-31 2009-12-31 

9 808 

1 542 

-2 476 

8 875 

16 000 

3 132 

530 

3 662 

58 509 

997 

59 506 

656

Anslagsredovisning 

Not 17 Uo 5 1:2 

ap.6 Fredsfrämjande - del till FBA 

Not 18 Uo 5 1:6 

Not 19 Uo 7 1:1 

Not 20 Uo 7 1:1 

Not 21 Uo 7 1:4 

Not 22 Uo 7 1:4 

Not 23 Uo 7 2:1 

FBA får disponera 151 tkr av det ingående överföringsbeloppet, 

d.v.s. 3% av föregående års tilldelning 5 046 tkr enligt regleringsbrevet. 

Anslaget har ingen anslagskredit och är icke räntebärande. 

ap.1 Information och studier om säkerhetspolitik och 

fredsfrämjande utveckling 

Enligt regleringsbrevet disponerar FBA en anslagskredit på 360 tkr. 

Krediten har inte utnyttjats under året. FBA får inte disponera ingående 

överföringsbelopp och har under året även fått en indragning på 219 tkr 

enligt protokoll UF2009/83256/PLAN (delvis) 

Detta innebär en total indragning av överföringsbeloppet 955 tkr och 

219 tkr på totalt 1 174 kr. Anslaget är icke räntebärande. 

ap.4 Biståndsverksamhet 


ap.10 Information och studier kring samarbete mellan 

säkerhet och utveckling 


ap.1 Folke Bernadotteakademin 

Enligt regleringsbrevet disponerar FBA en anslagskredit på 1 424 tkr. 

Krediten har inte utnyttjats under året. FBA får disponera 1 256 tkr av 

det ingående överföringsbeloppet, d.v.s. 3% av föregående års 

tilldelning 41 896 tkr enligt regleringsbrevet. Anslaget är räntebärande 

. 

ap.2 Personal i fält 

Anslaget har ingen anslagskredit och är räntebärande. 

ap.7 Personalstöd till OSSE i Östeuropa 

Enligt regleringsbrevet disponerar FBA en anslagskredit på 1 500 tkr. 

Krediten har inte utnyttjats under året. FBA får disponera 450 tkr av det 

ingående överföringsbeloppet, d.v.s. 3% av föregående års tilldelning 

15 000 tkr enligt regleringsbrevet. Av det ingående överföringsbeloppet på 4 967 tkr 

har således 4 517 tkr betalats tillbaka. Anslaget är icke räntebärande 

68

9.5 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 

(tkr) 2010 2009 2008 2007 2006 

Låneram Riksgäldskontoret 

Beviljad 18 300 16 000 20 000 18 000 18 000 

Utnyttjad 10 000 8 875 9 808 11 039 8 530 

Kontokrediter Riksgäldskontoret 

Beviljad 500 500 500 500 500 

Maximalt utnyttjad 0 13 175 0 0 0 

Räntekonto Riksgäldskontoret 

Ränteintäkter 171 198 683 450 377 

Räntekostnader 0 67 0 0 0 

Avgiftsintäkter 

Avgiftsintäkter som disponeras 

Beräknat belopp enligt regleringsbrev 0 0 0 0 0 

Avgiftsintäkter 10 521 4 654 6 865 1 996 930 

Övriga avgiftsintäkter 0 0 0 0 0 

Anslagskredit 

UO 5 01 02 ap.6 0 0 - - - 

UO 5 01 06 ap.1 360 422 418 418 418 

UO 7 01 01 ap 4 0 - - - - 

UO 7 01 01 ap 10 0 - - - - 

UO 7 01 04 ap.1 1 424 1 257 1 232 925 768 

UO 7 01 04 ap.2 0 - - - - 

UO 7 02 01 ap.7 1 500 1 500 1 300 - - 

Utnyttjad 0 0 0 0 0 

Anslag 

Ramanslag 

Anslagssparande UO 5 01 02 ap.6 2 677 72 0 - - 

Anslagssparande UO 5 01 06 ap.1 128 955 1 280 531 54 

Anslagssparande UO 7 01 01 ap 4 0 - - - - 

Anslagssparande UO 7 01 01 ap 10 73 - - - - 

Anslagssparande UO 7 01 04 ap.1 1 1 797 801 6 309 

Anslagssparande UO 7 01 04 ap.2 0 - - - - 

Anslagssparande UO 7 02 01 ap.7 4 523 4 967 999 - - 

varav intecknat 0 0 0 0 0 

Bemyndiganden Ej tillämpligt 

Personal 

Antalet årsarbetskrafter (st) 155 127 90 33 29 

Medelantalet anställda (st) 201 156 108 38 39 

Driftkostnad per årsarbetskraft 1 320 1 367 1 448 1 536 1 433 

69

Kapitalförändring 

Årets 0 0 -1 224 873 -1 009 

Balanserad 0 0 -1 849 -2 722 -1 713 

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av 

kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Jag bedömer vidare att den interna 

styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. 

2011-02-22 

Henrik Landerholm 

Generaldirektör 

70

10 Bilagor 

Bilaga 1: Arbetsgruppen för myndighetssamverkan i Afghanistan 

Eva Johansson, Country Director, Team Afghanistan, Sida 

Lars Kvarnlind, Inspektör, Enheten för internationellt polissamarbete 

Lillemor Henricsson, Samordnare, Personalsförsörjningsfunktionen, Folke Bernadotteakademin’ 

Lina Eliasson, Utvecklingshandläggare, Avdelningen för samordning och insats, Myndigheten för 

samhällskydd och beredskap 

Mikael Wilhelmsson, Projektledare Säkerhet och Utveckling – Afghanistan, Folke Bernadotteakademin 

Susanne Axmacher, Handläggare, Avdelningen för samordning och insats, Myndigheten för samhällskydd 

och beredskap 

Övlt Lars Enlund, HKV INSS J9 RUST, Försvarsmakten 

Övlt Patrick Karlsson, HKV INSS J5, Försvarsmakten 

Övlt Richard Gray, HKV INSS J5, Försvarsmakten 

Bilaga 2: Association for Security Sector Reform Education and Training 

ACCORD - The African Centre for the Constructive Resolution of Disputes, Sydafrika 

ASPR - Austrian Study Center for Peace and Conflict Resolution 

ASSN - African Security Sector Network, Ghana 

BICC - Bonn International Center for Conversion, Tyskland 

CESS-Centre for European Security Studies, Nederländerna 

CIGI - Centre for International Governance Innovation 

Clingendael Institute, Nederländerna 

CSSM - Centre for Security Sector Management, Storbritannien 

DCAF- Geneva Centre for the Democratic Control of Armed Forces, Schweiz 

FBA - Folke Bernadotte Academy, Sverige 

GCSP - Geneva Centre for Security Policy, Schweiz 

GCST - Global Consortium on Security Transformation 

GFN - The Global Facilitation Network for Security Sector Reform, Storbritannien 

IA - International Alert, Storbritannien 

ISDS - Institute for Strategic and Development Studies, Filipinerna 

P2P-LIPI - Centre for Political Studies, Indonesian Institute of Science 

PPC - Pearson Peacekeeping Centre, Kanada 

RCSS - The Regional Centre for Strategic Studies, Sri Lanka 

SADSEM - Southern African Defence and Security Management Network, Sydafrika 

SNDC- Swedish National Defence College, Sverige 

Bilaga 3: European Security and Defense College, Executive Academic Board 

Austria, Dr Arno TRUGER, Director, Austrian Study Centre for Peace and Conflictresolution – ASPR 

Austria, Maj. Mr Ernst Felberbauer, Head of Research Management, National Defence Academy Vienna 

Austria, Ms Hanni Wallner, aspr 

Baltic (EE, LV, LT), Mr Didzis Nimants, Baltic Defence College, Tartu 

Belgium, Mr Eric KALAZJIC, Institut Royal Supérieur de Défense, Brussels 

Belgium, Mr Sven BISCOP, Senior Research Fellow, Egmont and Professor of European Security 

Bulgaria, Col. Anri GEORGIEV, Defence Counsellor, Bulgarian Permanent Representation to the EU 

Bulgaria, Ms Adelina Tomova, Diplomatic Institute, Sofia 

Bulgaria, Ms Biliana DECHEVA, MFA Dipl Instit, Bulgaria 

CEPOL, European Police College House, Hampshire 

Czech Republic, Mr. Vladan HOLCNER, Faculty of Economics and Management. University of Defence 

ESDC, Mr Dan Trifanscu, ESDC Secretariat General Secretariat of the Council of the EU, Bruxelles 

71

ESDC, Mr Dirk Dubois, ESDC Secretariat, General Secretariat of the Council of the EU, Bruxelles 

ESDC, Mr. Hans-Bernhard Weisserth, ESDC Secretariat, General Secretariat of the Council of the EU 

EU Commission, Mr. Christian Brumter 

EU ISS, Mr. Álvaro de Vasconcelos, Institut d’Etudes de Sécurité (ISS), Paris 

EU ISS, Mr. Daniel Keohane, Research Fellow European Union Institute for Security Studies, Paris 

EUMS, Mr. George Dejaegher 

Finland, Mr Tommi Koivula, Senior Researcher, National Defence University, Helsinki 

Finland, Mr. Antti HÄIKIÖ, National Coordinator, Crisis Management Centre (CMC), Civilian Crisis 

Finland, Ms Virpi LEVOMAA, Development Manager, Virpi LEVOMAA, Defence Command Finland 

France, Mr. Jacques WALCH, Institut des Hautes Études de Défense Nationale (IHEDN), Armées 

France, Ms. Alice RILEY, Institut des Hautes Études de Défense Nationale, Armées 

GCSP, Mr Gustav Lindström 

Germany, Colonel Walter SCHWEIZER, Bundesakademie für Sicherheitspolitik (BAKS), Berlin 

Germany, Mr. Conrad HÄßLER, Federal Foreign Office, Berlin 

Germany, Ms. Dorlies SANFTENBERG, zif, Berlin 

Greece, Major (INF) Fotios ARMPIS, Hellenic National Defence Directorate, MIL, Athens 

Greece, Ms Christina SIMANTIRAKI, Diplomatic Academy, MFA, Athens 

Hungary, Ms. Ivett Kornélia PUNCSÁK, Ministry of Defence, Defence Policy Department, Budapest 

Hungary, Prof. Ferenc GAZDAG, Head of Department of Security and Defence Policy, Budapest 

Italy, Capt (IT Navy). Cesare CIOCCA, centro alti studi per la difesa (CASD), ordförande 

Lithuania, Mr. Robertas BRUZILAS, Ministry of Foreign Affairs of Lithuania, Vilnius 

Luxembourg, Mr Jean-Claude MEYER, RP du Luxembourg, Représentation au COPS, Bruxelles 

Netherlands (the), Mr. Riccardo SCALAS, Netherlands Defence College, The Hague 

Netherlands (the), Mrs. Sabine MENGELBERG, Netherlands Defence Academy 

Poland, Mr. Ryszard SZPYRA, Assoc. Prof., the National Defence University, Warszawa 

Poland, Ms. Joanna KOZACZYNSKA, Academy of National Defence – MoD, Warsaw 

Portugal, Col (AF) Fernando FREIRE, defesa 

Portugal, Mr. Ângelo ARAÚJO, Ministry of Defence, National Defence Policy Directorate 

Romania, Capt. Sorin RUSA, International Activities Office, National Defence College, Bucharest 

Romania, Commander PhD Laurentiu ANGHELESCU, Director National Defence College, Bucharest 

Slovakia, Col. GS Pavel NEČAS, Vice-Rector for Research Armed Forces Academy of General Milan 

Slovenia, Mr. Vinko Vegić, Ph.D, Assistant to the Commander of the Doctrine, Ministry of Defence 

Spain, Capt (Navy) Pablo ESTRADA Madariaga 

Spain, Col Juan MORA TEBAS SP A, Centro Superior de Estudios de la Defensa Nacional (CESEDEN) 

Spain, Mrs Maria Luisa PASTOR, Centro Superior de Estudios de la Defensa Nacional (CESEDEN) 

Sweden, Mr. Bo Richard LUNDGREN, Head of Institute for National Defence and Security Policy 

Sweden, Mr. Ulf KULLIN, Swedish National Defence College (SNDC) 

Sweden, Ms Lina Frödin, Folke Bernadotte Academy, EU Training and Project Manager 

United Kingdom, Capt Paul LLOYD RN, Defence Academy of the UK, Director Advanced Command 

United Kingdom, Cdr RN Nigel MORTON, SO1 DS ADiv ACSC, Defence Academy of the UK 

United Kingdom, Permanent Representation to the EU, Brussels 

United Kingdom, Wg Cdr Michael Firth, EU Policy, UKMILREP 

Bilaga 4: Europe´s New Training Initiative for Civilian Crisis Management 

Austrian Study Center for Peace and Conflict Resolution (ASPR), Austria 

Crisis Management Center (CMC), Finland 

Centre for European Perspectives (CEP), Slovenia 

Danish Emergency Management Agency (DEMA), Denmark 

Das Berliner Zentrum für Internationale Friedenseinsätze (ZIF), Germany 

Ecole Nationale d’Administration (ENA), France 

Folke Bernadotte Academy (FBA), Sweden 

International Alert (IA), UK 

International Training and Civilian Crisis Management Centre (IT&CCMC), Hungary 

72

Ministry of Foreign Affairs Romania 

Netherlands Institute of International Relations (Clingendael) 

Royal Institute for International Relations (Egmont), Belgium 

Sant’ Anna School of Advanced Studies (SSSUP), Italy 

Bilaga 5: Geneva Centre for the Democratic Control of Armed Forces, International Security Sector 

Advisory Team (Governing Board) 

Austria 

Belgium 

Canada 

Council of the European Union 

Estonia 

European Commission 

Finland 

France 

Germany 

Ireland 

Netherlands 

Norway 

OECD 

Slovakia 

Sweden 

Switzerland 

UN DPA 

UN DPKO 

UNDP 

United Kingdom 

Bilaga 6: Integrated Disarmament, Demobilisation and Reintegration Training Group 

African Centre for the Constructive Resolution of Disputes (ACCORD), Sydafrika 

Bonn International Center for Conversion (BICC), Tyskland 

Center for International Peace Operations (ZIF), Tyskland 

Center for Stabilization and Reconstruction Studies (CSRS), USA 

Centre for European Security Studies (CESS), Nederländerna 

Ecole de Maintien de la Paix (EMP), Mali 

Folke Bernadotte Academy (FBA), Sverige 

Geneva Centre for Security Policy (GCSP), Schweiz 

German Technical Cooperation (GTZ), Tyskland 

International Alert, Storbritannien 

Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC), Ghana 

Norwegian Defence International Centre (NODEFIC), Norge 

Pearson Peacekeeping Centre (PPC), Kanada 

Scuola Superiore Sant’Anna, Italien 

United Nations Institute for Training and Research (UNITAR) 

Observatör 

United Nations Inter-Agency Working Group on DDR 

73

Bilaga 7: International Association of Peacekeeping Training Centres (Executive Committee) 

Ambassador Soad Shalaby, Cairo Centre for Training on Conflict Resolution in Africa (CCCPA) 

Brig Gen Abul Basher Imamuzzaman, Bangladesh Institute of Peace Support Operation Training (BIPSOT) 

Brig Robert Kibochi, International Peace Support Training Centre (IPSTC), Kenya 

Col Stephen T. Smith, US Army Peacekeeping and Stability Operations Institute 

Col. Farooque Choudhury, Integrated Training Services, UNDPKO 

Col. M K Bindal, Centre for United Nations Peacekeeping, India 

David Lightburn, Folke Bernadotte Academy, Sweden 

Frank Prendergast, Asst. Commissioner, Australian Federal Police 

Jonas Alberoth, Folke Bernadotte Academy, Sweden 

Petteri Taitto, Crisis Management Center, Finland 

Bilaga 8: International Forum for the Challenges of Peace Operations (Challenges Forumet) 

Svensk samordningsgrupp 

Folke Bernadotteakademin (ordförande och koordinator) 

Försvarshögskolan 


Kriminalvården 

Rikskriminalpolisen 

Övriga partnerorganisationer 

Armed Forces Joint Staff (i samarbete med Ministry of Foreign Affairs), Argentina 

Asia Pacific Civil-Military Centre of Excellence, Australien 

Cairo Centre for Conflict Resolution and Peacekeeping Training in Africa, Egypten 

Centre for Strategic Research of the Ministry of Foreign Affairs/National Police Force, Armed Forces/the 

University of Bilkent, Turkiet 

China Institute for International Strategic Studies/Ministry of National Defence, Kina 

Diplomatic Academy of the Russian Federation, Ryssland 

Foreign & Commonwealth Office/Ministry of Defence/Department for International Development, UK 

Institute for Security Studies, Sydafrika 

Jordan Institute of Diplomacy, Jordanien 

Ministry of Defence/Ministry of Foreign and European Affairs, Frankrike 

Ministry of Foreign Affairs, Japan 

National Defence College/Armed Forces, Ministry of Foreign Affairs/Ministry of Defence, Nigeria 

National Defence University/Ministry of Foreign Affairs/Ministry of Defence, Pakistan 

Pearson Peacekeeping Centre, Kanada 

United Service Institution of India, Indien 

United States Army Peacekeeping and Stability Operations Institute/United States Institute of Peace, USA 

Bilaga 9: International Stabilization and Peacebuilding Initiative 

Afrikanska unionen 

Australien 

Danmark 

Europeiska unionen 

Finland 

Frankrike 

Italien 

Japan 

Kanada 

Nederländerna 

Norge 

74

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa 

Organization of American States 

Rumänien 

Schweiz 

Storbritannien 

Sverige 

Tyskland 

USA 

Världsbanken 

Bilaga 10: Internationell forskararbetsgrupp om fredsbevarande operationer 

Ana Arjona, Yale University 

Anders Nilsson, Uppsala universitet 

Cyrus Samii, Columbia University 

Desiree Nilsson, Uppsala universitet 

Donald Daniel, Georgetown University 

Elisabeth King, University of Toronto 

Eric Mvukiyehe, Columbia University 

Han Dorussen, Essex University 

Hanne Fjelde, Uppsala University 

Henri Boshoff, Institute for Security Studies, Pretoria 

Holger Schmidt, George Washington University 

Håvard Hegre, Peace Research Institute of Oslo 

Ingrid Samset, Columbia University & Chr. Michelsen Institute 

Ismene Gizelis, Essex University 

James Cockayne, International Peace Institute 

Johanna Söderström, Uppsala universitet 

Jonah Schulhofer-Wohl, Yale University 

Kyle Beardsley, Emory University 

Lisa Hultman, Försvarshögskolan 

Macartan Humphreys, Columbia University 

Mark Mullenbach, University of Arkansas 

Michael Gilligan, New York University 

Michael Lipson, Concordia University 

Nikolay Marinov, Yale University 

Page Fortna, Columbia University 

Robert Blair, Yale University 

Vincenzo Bove, University of London 

William Durch, Stimson Center 

Bilaga 11: Internationell forskararbetsgrupp om preventiv diplomati 

Bernd Beber, New York University 

David Cunningham, Iowa State University 

David Quinn, University of Maryland 

Douglas Gibler, University of Alabama 

Holger Schmidt, George Washington University 

Isak Svensson, Uppsala universitet 

Jacob Bercovitch, University of Canterbury 

Johanna Birnir, University of Maryland 

Jonathan Wilkenfeld, University of Maryland 

Karl DeRouen, University of Alabama 

Kyle Beardsley, Emory University 

75

Megan Shannon, University of Mississippi 


Michael Lund, Woodrow Wilson International Center 

Molly Melin, Loyola University 

Pelin Eralp, University of Maryland 

Scott Gartner, University of California (Davis) 

Stephen Gent, University of North Carolina at Chapel Hill 

Theodore McLauchlin, University of Maryland 

Tobias Böhmelt, Swiss Federal Institute of Technology 

Victor Asal, State University of New York 

Bilaga 12: Internationell forskararbetsgrupp om säkerhetssektorreform 

Henri Boshoff, Institute for Security Studies, Pretoria 

Han Dorussen, Essex University 

William Durch, Stimson Center 

Timothy Edmunds, University of Bristol 

Robert Egnell, Swedish National Defence College 

Madeline England, Stimson Center 


Lauren Hutton, Institute for Security Studies, Pretoria 

Heiner Hänggi, Geneva Center for the Democratic Control of the Armed Forces 

Paul Jacksson, University of Birmingham 

Roy Licklider, Rutgers University 

Robert Muggah, Graduate Institute of International Studies, Geneva 

Martha Mutisi, African Center for the Constructie Resolution of Disputes 

Cyrus Samii, Columbia University 

Mark Sedra, Centre for International Governance Innovation 

Judy Smith-Höhn, Institute for Security Studies, Pretoria 

Sharon Wiharta, SIPRI 

Bilaga 13: Internationell forskararbetsgrupp om FN:s Säkerhetsrådsresolution 1325 

Alexandra Scacco, New York University 

Angela Ndinga-Muvumba, ACCORD & Uppsala University 

Andrea Schneiker, University of Bremen 

Anita Schølset, Norwegian National Defense College 

Bernd Beber, New York University 

Dara Cohen, University of Minnesota – Twin Cities 

Elisabeth Wood, Yale University 

Eric Mvukiyehe, Columbia University 

Erik Melander, Uppsala University 

Henrik Urdal, Peace Research Institute Oslo 

Ismene Gizelis, University of Essex 

Jutta Joachim, University of Hannover 

Mary Caprioli, University of Minnesota – Duluth 

Mia Bloom, Penn State University 


Monica Duffy Toft, Harvard University 

Ragnhild Nordås, Peace Research Institute Oslo 

Susanne Alldén, Umeå University 

Torunn Tryggestad, Peace Research Institute Oslo 

76

Bilaga 14: Internationell forskararbetsgrupp om rättsstatsuppbyggnad (RoL) 

Alix J. Boucher, National Defense University, Center for Complex Operations 

Amanda Perry Kessaris, SOAS, University of London 

Andreas Moberg, University of Gothenburg 

Anna Jonsson, University of Uppsala 

Elin Cohen, University of Washington 

Katrin Nyman Metcalf, Tallinn University of Technology 

Martin Krygier, University of New South Wales 

Per Bergling, University of Umeå 

Richard Zajac Sannerholm, Folke Bernadotte Academy 

Ronald Janse, Hague Institute for the Internationalisation of Law 

Veronica Taylor, Australian National University 

Bilaga 15: Det internationella rådet 

Arno Truger, Verkställande direktör, Peace Center Burg Schlaining 

Gareth Evans, President Emeritus, International Crisis Group (ICG) 

Jan Egeland, Direktör, Norwegian Institute of International Affairs (NUPI), Oslo 

Jean-Marie Guéhenno, f.d. undergeneralsekreterare för FN:s fredsbevarande operationer 

Michael Matthiessen, Geneve 

Nils Daag, Chef för Utrikesdepartementets säkerhetspolitiska enhet (UD-SP) 

Satish Nambiar, f. d. ordförande, United Services Institution of India/Centre for United Nations 

Peacekeeping, Delhi 

Soren Jessen-Petersen, f.d. SRSG och chef för UNMIK, Kosovo 

Stig Elvemar, Biträdande chef för Utrikesdepartementets säkerhetspolitiska enhet (UD-SP) 

William Durch, Forskare, Henry L. Stimson Center 

Bilaga 16: Internationellt referensnätverk för Konfliktförebyggandeprogrammet 

Andrea Bartoli, Center for International Conflict Resolution, John Hopkins University 

Angel Vidal, Independent Consultant, former Manager at the ILO’s International Training Center 

Anton Ivanov, Executive Director, FEWER Eurasia 

Bernd Papenkort, International consultant in leadership and organisational development, former senior 

military officer in NATO, Bosnia and Hercegovina 

Brian Bacon, President Oxford Leadership Academy 

Canan Gündüz, Senior Program Officer, International Alert, London 

Chetan Kumar, Leader of National Capacity Building for Conflict Prevention Project, UNDP 

Chris Coleman, Head of Policy Planning and Mediation Support Unit, UN Department of Political Affairs 

Chris Spies, Conflict transformation practitioner, Stellenbosch, South Africa 

Claudia Conjaerts, Head of the Management Unit of the Executive Director of the Employment Sector, 

ILO, Geneva 

David Hamburg, former President of the Carnegie Commission on Preventing Deadly Conflict 

Gay Rosenblum-Kumar, UN Department of Economic and Social Affairs (UNDESA) 

György Tatar, Head of Crisis Management Unit, EU Council Secretariat 

Irma Specht, Director, Transition International, Netherlands 

John Packer, Project Coordinator Conflict Prevention through Quiet Diplomacy, Ottawa 

Mari Fitzduff, Professor, Brandeis University, Boston and Belfast 

Mary Dwyer, President, Impact Solutions, Australia 

Nat Colletta, international consultant and expert on conflict, peace building and development, former 

manager of the World Bank’s Post Conflict Unit, USA 

Otto Sharmer, Massachusetts Institute of Technology, Boston 

Paul van Tongeren, Executive Director, Global Partnership for the Prevention of Armed Conflict, Utrecht 

Raymond Georis, former executive Director, Madariaga Foundation, Brussels 

77

Sue Williams, Conflict transformation practitioner, Milton Keynes, England 

Svenja Korth, UN Staff College, Turin 

Vasu Gounden, President ACCORD, South Africa 

Vibeke Vindeløv, Professor, Faculty of Law, University of Copenhagen 

Bilaga 17: Mediation Support Network 

African Center for the Constructive Resolution of Disputes, Durban, South Africa (ACCORD) 

Berghof Foundation for Peace Support, Berlin, Germany 

Conciliation Resources, London, UK 

Crisis Management Initiative, Helsinki, Finland 

Folke Bernadotte Academy, Stockholm/Sandö, Sweden 

Centre for Humanitarian Dialogue, Geneva, Switzerland 

Initiative on Conflict Prevention through Quiet Diplomacy, Essex, UK 

Mediation Support Project, Bern, Switzerland (Swisspeace & CSS/ETH Zurich) 

UN Mediation Support Unit 

US Institute of Peace, Washington, US 

Center for Peace Mediation, European University Viadrina, Berlin, Germany 

West Africa Network for Peacebuilding, Accra, Ghana (WANEP) 

Bilaga 18: Nationella kontaktgruppen för säkerhetssektorreform 

Folke Bernadotteakademin 




Rikspolisstyrelsen 

Sida 

Bilaga 19: Nationella referensgruppen 

Anders Almén, Forskningsledare, Försvarsvärdering, Enheten för förvarsanalys, FOI 

Anders Bohman, Swedint 

Bengt-Åke Folkeson, Chef för PSO-avdelningen, SWEDINT, Försvarsmakten 

Birgitta Ekelund, Justitiedepartementet 

Carl-Johan Breitholtz, Domstolsverket 

Carl-Magnus Eriksson, Utrikesdepartementet 

Claes Nilsson, Totalförsvarets forskningsinstitut 

Gudrun Carlsson, Försvarsdepartementet 

Henrik Hammargren, Sida 

Henrik Nilsson, Utrikesdepartementet 

Inger Buxton, Utrikesdepartementet 

Jakob Hallgren, Utrikesdepartementet 

Jerker Svensson, Swedint 

Jonas Alberoth, Folke Bernadotteakademin, ordförande 

Jonas Lindgren, Kriminalvården 

Leo Lindqvist, Stf. chef för utlandssektionen, Rikskriminalpolisen 

Lillemor Henricsson, Rekryteringssamordnare, Folke Bernadotteakademin 

Lina Eliasson, Myndigheten för samhällskydd och beredskap 

Magnus Jacobson Silverryd, Försvarshögskolan 

Maria Åkerlund de Francisco, Utrikesdepartementet 

Mats Lundström, Försvarsdepartementet 

Peter Svensson, Utrikesdepartementet 

78

Pia Övelius, Ämnesråd, Enheten för samordning av samhällets krisberedskap, Försvarsdepartementet 

Sara Ohlin, Tullverket 

Tiina Heino, Chef för Personalförsörjningsfunktionen, Folke Bernadotteakademin 

Bilaga 20: Nationella ämnes- och doktorandkonferenser 



Göteborgs universitet 

Lunds universitet 

Umeå universitet 

Uppsala universitet 

Yale University 

Bilaga 21: Nationellt forum för erfarenhetshantering 



Kriminalvården 


Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 

Sida 

Bilaga 22: Nationellt råd för dialog och medling 

Anna Hällerman, Departementssekreterare, Enheten för Säkerhetspolitik, Utrikesdepartementet 

Eleonore Lind, Medlare och Samtalsterapeut 

Göran Bäckstrand, Forum for Konstruktiv Konflikthantering 

Henrik Hammargren, Chef, Enheten för Fred och Säkerhet, Sida 

Lena Sundh, Ambassadör för Konflikthantering, Utrikesdepartementet 

Marika Fahlén, Ambassadör och Särskild Rådgivare för Afrikas horn, Utrikesdepartementet 

Margareta Teke, konsult, Rokko 

Stig Zandrén, organisationskonsult, Ander & Lindström Partners 

Thomas Jordan, docent, Institutionen för Arbetsvetenskap, Göteborgs universitet 

Tommi Teljosuo, Integrations- och Jämställdhetsdepartementet 

Åse Lunde, Lunde Risk Reduction 

Åsa Ranung, Folkhälsochef, Landstinget Sörmland, tjl 

Ragnar Ängeby, Ambassadör och Programchef, Folke Bernadotteakademin 

Anna Widepalm, Programhandläggare, Folke Bernadotteakademin 

Therese Jönsson, Programhandläggare, Folke Bernadotteakademin 

Hans Thorgren, Projektledare DDR, Folke Bernadotteakademin 

Bilaga 23: Nationellt samverkansforum för FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 

Anna Sundén, Operation 1325 

Anne-Christine Meyer, Rikskriminalpolisen 


Carola Tham, Utrikesdepartementet 

Charlotte Svensson, Försvarsdepartementet 

Gabriela Elroy, Folke Bernadotteakademin, Ordförande 

Isabelle Nilsson, Kvinna till Kvinna 

Linnea Ehrnst, Sida 

Louise Olsson, Folke Bernadotteakademin 

79

Maja Herstad, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 

Martin Åhlin, Folke Bernadotteakademin 

Olof Ersgård, Rikskriminalpolisen 

Petra Tötterman Andorff, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet 

Sofia Dohmen, Sida 

Bilaga 24: Nationellt samverkansforum för utbildningsfrågor 


Birgitta Liljedahl, Totalförsvarets forskningsinstitut 

Björn Johansson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 

Carl-Johan Breitholtz, Domstolsverket 

Fredrik Müller-Hansen, Folk och Försvar 

Henrik Wallérius, Försvarsmaktens högkvarter 

Jacques Mwepu, Kriminalvårdsverket 

Jerker Svensson, SWEDINT 

Lena Bartholdson, Folk och Försvar 

Lena Larsson, Folke Bernadotteakademin, Ordförande 

Maja Edfast, Sida Partnership Forum 

Marianne Thorén, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 

Mats Ljungwald, Rikskriminalpolisen 

Pernilla Trägårdh, Sida 

Peter Svensson, Utrikesdepartementet 

Sofia Hedlund, Folke Bernadotteakademin, Sammankallande/Sekreterare 

Thomas Klementsson, Försvarshögskolan 

Urban Nordmark, Tullverket 

Bilaga 25: Program- och Verksamhetsrådet (tillika insynsråd) utsett av regeringen 

Anders Nordström, generaldirektör, Sida (lämnade rådet p.g.a. byte av befattning under 2010) 

Christer Zettergren, generalsekreterare, Röda Korset (lämnat rådet p.g.a. byte av befattning under 2010) 

Elisabeth Dahlin, generalsekreterare, Rädda Barnen 

Elisabeth Lundgren, generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen 

Gunnel Gustafsson, direktör, professor em, Nordisk Forskningsråd/Umeå Universitet 

Helena Lindberg, generaldirektör, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 

Henrik Landerholm, generaldirektör, Folke Bernadotteakademin, ordförande 

Håkan Jevrell, statssekreterare, Försvarsdepartementet 

Joakim Stymne, statssekreterare, Utrikesdepartementet 

Lars Nylén, generaldirektör, Kriminalvården 

Magnus Graner, statssekreterare, Justitiedepartementet 

Mats Ericson, professor, rektor, Försvarshögskolan (lämnat rådet p.g.a. byte av befattning under 2010) 

Sverker Göranson, överbefälhavare, Försvarsmakten 

Therese Mattsson, rikskriminalchef, Rikspolisstyrelsen (lämnat rådet p.g.a. byte av befattning under 2010) 

Bilaga 26: Referensgruppen för Fredsmiljonen 

Joel Ahlberg, Folke Bernadotteakademin, sekreterare och föredragande 

Johanna Johansson, Tidningskompaniet 

Maria Bergqvist, Forum Syd 

Olof Frensborg, Ipsos Sverige AB, ordförande 

Thomas Söderman, Röda Korset 

Ulla Norgren, Folkpartiet Medelpad 

80

Bilaga 27: Regionalt nätverk för internationell kris-, katastrof- och konflikthantering 

5i12-rörelsen Anders Bergman, Härnösand, 

Ordförande internationella klubben/5i12 

Folke Bernadotteakademin, Sandö Jonas Alberoth, stf Generaldirektör 

Inger Näslund, Ekonomichef 

Hola Folkhögskola, Nyland Thomas Öberg, Rektor 

Härnösands kommun Fred Nilsson, Kommunalråd 

Iris Hundskolan AB, Sollefteå Michael Eriksson, VD 

Kramfors kommun Michael Melander, Kommunalråd 

Ulf Breitholtz, Utvecklingschef 

Peter Carlstedt, Kommunchef 

Landstinget Västernorrland, Härnösand Mats Jonsson, Beredskapschef 

LänsTekniskt Centrum Kramfors Lars Holmberg, VD 

Länsstyrelsen, Härnösand Bo Källstrand, Landshövding 

Polishögskolan, Umeå Lars-Erik Lauritz, Föreståndare 

Power House, Kramfors Göran Mellander, Utvecklingschef 

Räddningsgymnasiet, Sandö Per-Olof Löfqvist, Rektor 

Arne Hedberg, Lärare 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Gunnar Sandmark, t f Verksamhetschef 

Sandö 

Sida Civil Society Centre, Härnösand Lena Blomstrand, Teamchef 

Svenska Kyrkans Kriscentrum, Härnösand Per Mossegård, Samordnare 

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Umeå Birgitta Liljedahl, Forskare 

Totalförsvarets skyddscentrum, Umeå Toni Dufvenberg, Tjf Chef civil utb 

Umeå Universitet Jan Engberg, Universitetslektor 

81

Bilaga 28 Samtliga befattningar som akademin sekunderade 2010 

Insats och befattning 21 (antalet personer inom parentes) 

Afghanistan – EUPOL (4) 

Deputy Senior Mission Security Officer 

Rule of Law Advisor 

Senior Liasion Officer, IPCB 

Senior Reporting Officer 

Afghanistan - EUSR (1) 

Political Advisor 

Bryssel – EULEX Kosovo (1) 

Political and Communication officer 

Bryssel – EUMM Georgia (1) 

HR & Administration Officer, BSE 

Bryssel - EUPOL Afghanistan (1) 

Analyses/Reporting adviser 

Bryssel – EUSR Centralasien (1) 


DR Kongo - EUPOL (1) 

Civilian Justice Expert 

Georgien – EUMM (17) 

Capacity Enhancement Officer 

Field Office Chief 

12 Monitors 

Reporting and Information Officer 

2 Reporting Officer 

Georgien – EUSR Border Support Team (BST) (2) 

EU Police Liaison Officer 

Team Leader 

Irak – EUJUST LEX (2) 

Deputy Head of Mission 

Head of Office, Erbil 

21 Befattningsbenämningarna är respektive organisations, av den anledningen förekommer olika stavningar. 

82

Kosovo – EULEX (10) 

Deputy Head of EU Office Criminal Intelligence 

Head of the PPIO/Senior Spokesperson 

Head of Training and Best Practice 

Liaison Officer 

Project Officer 

2 Reporting Officer 

Situation Centre Operations Officer 

Trainer 

WSU Finance and Accounts Officer 

Moldavien/Ukraina - EUBAM (1) 

Trust Officer 

OPT – EUPOL COPPS (1) 


Azerbajdzjan- OSSE (1) 

Head, Economic and Environmental Unit 

Bosnien och Hercegovina – OSSE (2) 

Head of Field Office 

Junior Professional Officer 

FYROM – OSSE (1) 

Chief Monitoring Unit 

Kirgizistan – OSSE (1) 

Head of Office 

Kosovo – OSSE (4) 

Director, Regional Center 

Human Dimension Officer 

Human Rights Adviser 

Senior Communities Policy Advisor 

Moldavien - OSSE (1) 

Junior Professional Officer 

Tadzjikistan - OSSE (1) 

Gender and Anti-Trafficking Officer 

Wien – OSSE (1) 

Policy Support Officer 

83

OPT – TIPH (10) 

Deputy/Head of Logistics and Administration 

Legal Adviser 

Medical Officer 

5 Monitors 

Nurse 

Press and Information Officer 

DR Kongo MONUSCO (12) 

10 Civilian Observers 

Civilian Observer/Senior Civilan Observer 

Civilian Ovserver/Senior Swede 

Afghanistan – PRT (3) 

Senior Political adviser/First Secretary 

Political adviser/Second Secretary 

Coordinator/Second Secretary 

Afghanistan - NATO (1) 

Stabilization officer 

Svenska Ambassaden i Monrovia - NKSSR (1) 

SSR-Coordinator/First Secretary 

EuroFaculty Project in Pskov - CBSS (1) 

Head of the International Expert Group 

Summa utsänd sekunderad personal från Folke Bernadotteakademin 2010-12-01: 

83 stycken, varav 36 kvinnor & 47 män. 

84

ÅRSREDOVISNING 2010 - Folke Bernadotteakademin

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?