ForceNr3_08.pdf
ForceNr3_08.pdf
ForceNr3_08.pdf
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Betraktelser inom historien och vetenskapen<br />
Del 1 av 4<br />
Gnäll: Historiskt signifikant eller kretiners tillflykt?<br />
Alexander den Store hade, likt<br />
mången spännande kemisk reaktion,<br />
en så kallad begränsande faktor i hans<br />
jakt på stordåd. Hans offensiv in i moderna<br />
Indien blev det ingenting av på<br />
grund av att alla hans soldater inte<br />
lärt sig det urgamla ordspråket: ”Gnäll<br />
inte!” Giordano Bruno hade samma<br />
problem när han på 1500-talet föreslog<br />
att universum kanske är en smula<br />
större än man på den tiden trodde.<br />
Den enda skillnaden var att gnället<br />
han utsattes för kom från den katolska<br />
kyrkan, och på den tiden hade de en<br />
speciell förtjusning för pålar och bål.<br />
Om man ändå fortfarande hade det<br />
verktyget i bruk när Apple bestämde<br />
sig för att lansera iTunes kunde vi konsumenter<br />
för en gång skull vara vinnare.<br />
Historisk studie bjuder på många<br />
exempel där gnäll spelat en speciell<br />
roll i vad som blivit historia och vad<br />
som blivit alternativ historia, ofta i<br />
form av science-fictionböcker. Frågan<br />
är om gnället på det stora hela har<br />
varit till mänsklighetens gagn eller ej.<br />
För att göra frågan aningen smalare<br />
kan vi begränsa oss till vetenskapen:<br />
har dess framsteg hindrats eller påskyndats<br />
av gnäll? För att argumentera<br />
det förra alternativet först kan man<br />
med fördel referera till ovan nämnda<br />
Bruno, och hans kollegor Kopernicus<br />
och Galileo, som alla råkade i trubbel<br />
med kristendomen. Man kan ju undra<br />
varför Gud inte tycker om rymden. Bor<br />
han inte där? Ett argument i favör för<br />
det andra alternativet kan vara det<br />
allmänna gnället att epicykliska omloppsbanor<br />
känns väldigt konstigt. Johannes<br />
Kepler kontrade med att uppfinna<br />
ellipsen och vips blev dåtidens<br />
alla passare föråldrade.<br />
1<br />
För att ta detta argument till<br />
en mer aktuell tidsram, som omfattar<br />
båda sidor, kan vi kika på CERN i<br />
Frankrike/Schweiz. Här har vi ett prima<br />
exempel på hur fysikers gnäll på<br />
standardmodellen och allmänhetens<br />
gnäll om att de inte vill förintas i ett<br />
enormt svart hål står emot varandra.<br />
Vilken sida kommer historien att döma<br />
som den förnuftiga? Just i detta fall<br />
har fysikerna en liten fördel. Ifall LHC<br />
lyckas påvisa Higgsbosonen eller dess<br />
avsaknad, kan standardmodellen korrigeras,<br />
förbättras eller förkastas i favör<br />
för en bättre idé. I alla dessa fall<br />
kommer experimentet klassas som<br />
succé och vi kan ivrigt invänta University<br />
Physics 13th Edition, nu ännu<br />
tyngre! I det andra fallet kommer världen<br />
uppslukas av ett enormt svart hål,<br />
tiden som vi uppfattar den kommer att<br />
förvrängas bortom allt igenkännande,<br />
och det enda som finns kvar efter den<br />
mänskliga civilisationen är ett skräckinjagande<br />
tomrum som ett monument<br />
över vetenskapens hybris. Men det<br />
kommer i alla fall inte finnas någon<br />
kvar att påpeka det. Alltid nåt.<br />
Jag tror inte det går att komma<br />
till en definitiv slutsats angående gnällets<br />
tyngd på vetenskapens framsteg.<br />
Det enda man kan enas om är att det<br />
progressiva gnället historiskt sett har<br />
varit lite snällare än det konservativa.<br />
Den förras vilja att finna sätt att göra<br />
livet bättre för människan står mot det<br />
senares förkärlek för status quo. För<br />
att citera Terry Pratchett (tror jag): ”If<br />
you light a man a fire he’ll be warm for<br />
a day. If you light a man on fire he’ll<br />
be warm for the rest of his life.”<br />
Gustav Montgomerie
Change language