Aleph Handbok

Aleph Handbok 

Författare: 

Anders Sandberg 

Max More – Att bli postmänsklig (On Becoming Posthuman) 

Romana Machado – Fem saker du kan göra för att bekämpa entropin nu 

(Five things you can do to fight entropy now) 

Felix Ungman 

Henrik Öhrström – Kalorirestriktion, Lite teori 

Steve Chambers – Kalorirestriktion, CR "How To" 

Utformning: 

Anders Sandberg och Felix Ungman 

Transhumanistiska Principerna av: 

Alex Bokov, Anders Sandberg, Rich Artym, Nancie Clark, Romana 

Machado, Sasha Chislenko, Mark A. Plus och Christopher T. Brown. 

Tack till: 

Reine Bergström, Jakob Erikson, Robert Ingdahl, Paul Panotzki och Robert 

Söderberg. 

Version 1.0fc2 

© Copyright 1997 Transhumanistiska Föreningen Aleph

Innehåll 

Inledning 1 

Filosofi och teori 

Vad är transhumanism? 5 

Transhumanismens målsättningar 6 

Mänsklig utveckling 7 

Bibliografi 9 

Transhumanistiska källdokument 9 

Referenser 9 

De transhumanistiska principerna 15 

1. Transcendera! 15 

2. Pragmatism 15 

3. Idéspridning 15 

4. Framgång 15 

5. Mångfald 16 

6. Evolution 16 

Om detta dokument 16 

Den mermänskliga visionen 19 

Hot och möjligheter 21 

Att bli postmänsklig 25 

Humanism och transhumanism 25 

Är postmänniskor möjliga? 27 

Det postmänskliga målet 29 

Teknik och verktyg 

Att leva ett mermänskligt liv 37 

En metod för planering av ett mermänskligt liv 39 

Finn ditt Mål 39 

i


ii 

Specificera ditt Mål 39 

Finn delmålen 40 

Omvandla delmål till praktik 40 

Uppdatera 41 

Fem saker du kan göra för 

att bekämpa entropin nu 43 

Referenser 47 

Förnuftigt tänkande 49 

Vad är förnuftigt tänkande? 50 

Skeptiskt tänkande 51 

Kritiskt tänkande 52 

Empirism 53 

Den vetenskapliga metoden 54 

Reproducerbarhet 55 

Falsifierbarhet 55 

Ockhams rakblad 56 

Statistik och logik 56 

Mentala fällor 57 

Tro 58 

Auktoriteter 58 

Tabun och världsbilder 59 

Sunt förnuft och intuition 59 

Övertygelse 60 

Språket 60 

Relativism 61 

Fördomar mot förnuft 61 

Intellektuella dygder 63 

Slutord 65 

Övningar 66 

Litteraturlista 67 

Kreativitet 69 

Förberedelse 70 

Inkubation 70 

Insikt 70 

Verifiering och genomförande 70 

Förutsättningar för kreativitet 71 

Metoder för kreativt tänkande 72

Inversion 72 

Analogi-Metafor 73 

What if? 73 

Diskontinuitet 74 

Frågor 74 

Brainstorming 75 

Hjälpmedel och små knep 76 

Imitation 76 

Visualisering 76 

Anteckna! 76 

Slump 77 

Drömmar 77 

Kemiska hjälpmedel 78 

Förankring 78 

Musik 79 

Referenser 79 

Minne, minnesteknik och studieteknik 83 

Minnets struktur 83 

Korttidsminnet 85 

Långtidsminnet 86 

Saker som påverkar minnet 87 

Organisation 87 

Sinnen 87 

Igenkänning är lättare än erinring 88 

Motivation 89 

Bearbetning 89 

Överrasking 90 

Externa faktorer 90 

Minnestekniker 91 

Ord och namn 92 

Listor 93 

Sifferminne 94 

Episodiskt minne 95 

Studieteknik 96 

Användbar litteratur 98 

Förbättra din sömn 101 

Vad är sömn? 101 

Nyttan av sömn 103 

iii


iv 

Planering av sömn 104 

Bifasisk sömn 104 

Trifasisk sömn 105 

Polyfasisk sömn 106 

Allmänna råd 107 

Drömmar 108 

Jet-Lag 109 

Sammanfattning 110 

Litteraturlista 110 

Livsförlängning 113 

Vad kommer du att dö av och hur undviker du det? 114 

Åderförkalkning (arterioskleros) och hjärtsjukdomar (50%)114 

Cancersjukdomar (21%) 114 

Högt blodtryck och stroke (8%) 115 

Kroniska lungsjukdomar (4%) 115 

Lunginflammation och influensa (4%) 115 

Diabetes (2%) 116 

Olyckor (2%) 116 

Andra orsaker 116 

Hur åldras du och hur åtgärdar du det? 117 

Blodkärlssystemet 117 

Immunsystemet 117 

Hormonsystemet 117 

Skelettsystemet 117 

Nervsystemet 118 

Huden 118 

Varför åldras du och vad kan du göra åt det? 118 

Begränsad livssubstans 119 

Genetisk mutation 119 

Genetiskt program 119 

Hormonsystemet 120 

Slitage 120 

Skräp 121 

Korslänkning av proteiner 121 

Fria radikaler 121 

Immunsystemet 121 

Att mäta sin hälsa och ålder 122 

Kroppen 122 

Organ 123

Blodet 124 

Nervsystemet 124 

Kosttillskott 124 

Antioxidanter, mineraler och multivitaminer 125 

CoQ10 125 

Bioflavionoider 125 

Fettsyror 126 

Hormoner 126 

Acetyl-L-Carnitin 126 


Referenser 127 

Kalorirestriktion 129 

Introduktion 129 

Lite teori 129 

CR ”How To” 131 

Förberedelser 131 

Att komma igång 132 

Finjustering av din nya livsstil 133 

Vad ska man äta? 134 

Tips 135 

Att tänka på 137 

Hälsa och motion 141 

Motion 143 

Diet 144 

Nätlitteraturlista 145 

Föreningen Aleph 

Introduktion till Aleph 149 

Alephs verksamhet 149 

Att hantera projekt 150 

Projektplanering 151 

Finansiering 152 

Slutrapport 152 

Hur fungerar en förening 152 

Alephs ståndpunkt om medicin 155 

Rätten till den egna kroppen 156 

v


vi 

Rätten till morfologisk frihet 157 

Om medicinska definitioner 158 


Implikationer 159 

Utbildning 159 

Utveckling 160 

Erkännande av förbättrande terapier 160 

Grundhälsa 161 


Alephs ståndpunkt om kryonik 165 

Vad är kryonik? 165 

Är kryonik genomförbart? 167 

Dagsläget 168 

Alephs verksamhet 168 


Alephs ståndpunkt om utbildning 171 

Kunskapskultur 172 

Häng inte upp allt på institutioner 173 

Individbaserad utbildning 174 

Bara individer som vill lära kan lära sig något 174 

En skiss 175 

Grundskolan 175 

Högre utbildningar 176 

Lärande infrastruktur 177 

Hur kommer vi dit? 179 


Litteratur 181 

Referensdel 

Frågor och svar om transhumanism och Aleph 185 

Om Aleph 185 

Om transhumanism 186 

Om teknik och vetenskap 190 

Livsförlängning och odödlighet 191 

Intelligensförstärkning 192 

Nanoteknologi 192 

Kryonik 193

Uploading 194 

Bionik 194 

Genteknik 195 

Rymdkolonisering 195 

När kommer dessa teknologier? 195 

Transhumanistisk Ordlista 199 

Läsvärt 207 

Filosofi 207 

Konst 207 

Livsförlängning 208 

Naturkunskap 209 

Nanoteknologi 209 

Nätresurser 210 

Organisationer 211 

Postmänskligt 211 

Psykologi 211 

Romaner 212 

Rymdkolonisation 213 

Samhälle 213 

Teknik 214 

Transhumanism 214 

Tvärvetenskap 215 

Tänkande 216 

Index 219 

vii


Our deepest fear is not that we are inadequate. Our deepest 

fear is that we are powerful beyond measure. It is our light, not 

our darkness, that most frightens us. 

We ask ourselves, who am I to be brilliant, gorgeous, talented 

and fabulous? Actually, who are you NOT to be? 

You are a child of God. Your playing ”small” does not serve the 

world. There is nothing enlightening about shrinking so that 

other people won’t feel insecure about you. We were born to 

manifest the glory of God that is within us. 

It’s not just in some of us; it’s in everyone. 

And as we let our own light shine, we unconsciously give other 

people permission to do the same. As we are liberated from 

our own fear, our presence automatically liberates others. 

0 

Nelson Mandela 

Alla talar om vädret men ingen gör något åt det. 

Mark Twain

Inledning 

av Anders Sandberg 

Det här är en aningen paradoxal bok. Å ena sidan beskriver den 

en filosofi med milt sagt storslagna visioner: att besegra åldrande 

och död, att utveckla sig utanför det mänskliga, att omforma universum. 

Å andra sidan är den fylld med praktiska råd som kan och 

bör användas i vardagslivet, av vilka många är rent sunt förnuft. 

Anledningen till detta är att det är oerhört lätt att drömma om en 

fantastisk framtid, men den måste också genomföras praktiskt. För 

att vi ska ha en chans att utveckla oss bortom mänskliga begränsningar 

behöver vi först utveckla oss som människor och bli såpass 

effektiva och självständiga så att vi kan genomföra våra egna visioner, 

vad de än är. 

Denna handbok är tänkt att inspirera och hjälpa föreningen 

Alephs medlemmar och andra transhumanister att leva ett mermänskligt 

liv, ett liv där man utnyttjar sin potential till fullo och 

ständigt ökar den genom att använda de senaste landvinningarna 

inom teknik, medicin och psykologi. Även om du inte använder 

alla metoder som diskuteras här kommer de metoder du använder 

att ha betydelse rent praktiskt. 

Det är jobbigt att försöka med allting på en gång. Prova att lära dig 

använda en ny metod i månaden, vilket inte är speciellt svårt. Varje 

steg framåt ökar dina möjligheter. 

1


2

Filosofi och teori 

3


4 

Känn dig själv o gudomliga släkte i mänsklig klädnad! 

Ficino 

Framtiden ligger i händerna på de som kan ge den 

kommande generationen bra anledningar att leva och 

hoppas. 

Pierre Teilhard DeChardin 

No hard limits. No hard limits on how far 

creativity can be experienced. No hard limits 

on how much imagination can be developed. 

Natasha Vita More 

Varken himmelsk eller jordisk, varken dödlig 

eller odödlig har vi gjort dig, på det att du liksom 

din egen skulptör och formare fritt och ärofullt 

må kunna ge dig den gestalt du helst vill ha. 

Pico della Mirandola, Tal om människans värdighet

Vad är transhumanism? 


Detalj ur Sanning och ånger av 

Sandro Botticelli, 1490-95, Uffizi 

I alla tider har människor försökt 

befria sig från sina begränsningar, 

bli något större, något högre. 

Mänsklighetens äldsta myter handlar 

ofta om sökandet efter odödlighet 

och beskriver gudar och hjältar 

som genom sitt kunnande fått 

makt att själva styra sina öden: 

Oden, Inanna, Gilgamesh, Isis, 

Zhang Daoling, Sun Wu-kong, Prometeus. 

Taoismen omtalar visa 

män som medelst alkemi och 

meditation blivit odödliga och uppstigit 

till himlarna (Bumbacher 

1995). Mystiker av alla skolor har 

sökt transcendens, och religioner 

och livsåskådningar har byggts runt 

deras teser. 

Transhumanismen är den livsfilosofi som söker praktiskt befria 

människan från dess begränsningar – de må vara biologiska, mentala, 

fysiska, sociala eller andliga (Ettinger 1974, Bokov et al. 1995, 

More 1994a och 1994b). Mer specifikt söker dagens transhumanism 

att på ett livsbejakande sätt utveckla människan vidare från 

vårt nuvarande tillstånd, att ersätta den ”human condition” som 

filosofer och poeter länge har beklagat med ”the transhuman 

condition” (Regis 1990): en människa befriad från de brister som 

vi har idag, med obegränsade möjligheter och en evig framtid. 

En gång i tiden var detta mål ouppnåeligt. Ingen visste hur det 

kunde förverkligas, så därför tog man sin tillflykt till magiska eller 

5


religiösa resonemang: om man inte vet hur något kan göras, kan 

det säkert ordnas med rätt sorts magi eller genom att gudarna är 

nådiga. Men detta gav inget. Idag har vi nya redskap: vetenskap 

och teknik. Till skillnad från religion och mystik är dessa empiriska, 

förankrade i den verklighet vi har omkring oss i stället för våra 

drömmar och fantasier. De är kanhända inte lika glamourösa som 

mystikerns extas eller magikerns riter, men de fungerar i verkligheten 

och hjälper oss steg för steg förändra oss själva om vi brukar 

dem väl och accepterar deras begränsningar. 

Transhumanismens målsättningar 

I ett nötskal vill transhumanismen genomföra detta: 

Befrielse från sjukdom, åldrande och död: Vi har redan 

kommit en bit på vägen även om det är långt kvar (Fisher 1992, 

Ricklefs & Finch 1995). Vi börjar förstå hur åldrandet fungerar 

(Hayflick 1994) , och vi börjar få de verktyg som kan hjälpa oss 

övervinna det (Drexler 1986, Walford 1988, Arking et al. 1990, 

Rudman et al. 1990, Kenyon et al. 1993). Målet är inte bara att 

leva längre, utan också ett rikare, mer konstruktivt liv (Best 1996, 

More 1990). 

Utveckling av den mänskliga kroppen: Vi är idag begränsade 

av våra kroppar, som är perfekt anpassade till ett liv som 

nomader på Afrikas savanner men knappast till det moderna 

samhället. De är svåranpassade utanför sin nisch och bräckliga. 

Men vi är kapabla att utöka dem, som vi har gjort med kläder, 

glasögon och proteser, och gränsen mellan människa och omvärld 

har sakta börjat suddas ut (MIT Retina Project, Eckmiller 1995, 

Weiser 1991, MIT Wearable Project, Thomas 1996). Transhumanismens 

mål är att fortsätta denna utveckling, så att inga begränsningar 

för våra kroppar kvarstår – eller att byta ut våra nuvarande 

kroppar mot något bättre (Moravec 1988, Minsky 1994). 

Utveckling av det mänskliga sinnet: På samma sätt som 

våra kroppar är anpassade till fel tidsålder så är våra hjärnor pri- 

6

Mänsklig utveckling 

mitiva och fortfarande mycket nära stenåldersstadiet både i tanke 

och känsla. Men vi kan utveckla dem vidare, som vi har gjort via 

skrift, datorer och mental träning (Buzan 1982, Lorayne 1985, 

Rhodes & Starner 1996) . Vi kan öka vår intelligens, förfina våra 

sinnen och berika vårt mentala liv (Moravec 1988, Vinge 1993). I 

det långa loppet är målet att nå höjder långt bortom de som vi 

hittills upplevt. 

Att ta bort alla begränsningar för mänsklig frihet och 

potential: Idag lever större delen av mänskligheten i armod, 

svält och förtryck. Problemet är inte brist på resurser eller ens 

ojämlik fördelning, utan mänsklig apati, maktvilja och dumhet 

(Wilson 1980). Våra samhällen, ekonomier och ideologier håller 

oss tillbaka och orsakar oerhört lidande. Med nya teknologier kan 

de fattiga näras och miljön skyddas (Drexler 1986, McCarthy 

1997), med nya tankar och bättre utbildning kan vi befria oss från 

apatins och förtryckets bojor (Fuller 1981, Gabel & Frisch). I det 

långa loppet är transhumanismens mål att sprida livet genom universum, 

en oändlig expansion av skönhet och kunskap (Barrow & 

Tipler 1988, Dyson 1988). 

Mänsklig utveckling 

En gång i tiden styrdes vår utveckling av det naturliga utvalet, som 

hänsynslöst gallrade bort de svaga och otursamma. Men det 

ledde med tiden fram till det mänskliga intellektet. Hur svagt och 

felande vårt intellekt än är, så har det låtit oss ta kontrollen över 

vår egen utveckling. Tack vare medicin, teknik och planering för 

framtiden gäller det naturliga urvalet inte längre mänskligheten, vi 

skapar våra egna förutsättningar och regler (Medawar 1959, Redmond). 

Tiden har kommit för oss att på allvar inse detta och ta 

ansvar för vår utveckling. 

Vi har redan förändrat oss själva och våra samhällen långt bortom 

vad våra förfäder hade kunnat drömma om. En gång i tiden 

ansågs smärta som en ofrånkomlig del av det mänskliga livet; i 

7


Genesis säger Gud: ”Med smärta skall du föda dina barn” och 

”Mannen skall bruka jorden i sitt anletes svett”, men idag har vi 

smärtlindring, narkos och motoriserade jordbruksredskap. Har 

detta tagit bort vår mänsklighet? 

Vissa menar att om vi förändrar våra förutsättningar så upphör vi 

att vara mänskliga – vilket är exakt vad transhumanismen går ut 

på. Det finns inget egenvärde i att vara människa. Vi vill nå postmänskligheten, 

inte förbli människor. 

Många gör därför misstaget att tro att transhumanismen är 

omänsklig (Rheingold 1996). Detta beror mest på ett trivialt 

missförstånd: ”mänsklig” kan betyda både något som har med 

människor att göra, och medmänsklig, att ha medlidande med 

andra och hjälpa dem. Transhumanismen försöker utveckla människan 

vidare, men är samtidigt djupt rotad i medmänsklighet, en 

vilja att befria oss från det onda och begränsande (Pearce). Är det 

medmänskligt att stå och se på när andra lider, när kanhända det 

finns en lösning på lidandet? Att kalla lidande och begränsning 

naturliga gör dem inte bättre. 

Transhumanismen står för dynamisk optimism – en aktiv, verksam 

form av optimism (More 1991a) (”Framtiden blir inte bra – vi gör 

den bra!”), skild från den passiva optimismen (”Allt ordnar sig 

nog, så det är inget att oroa sig för”) och pessimismen (”Det spelar 

ingen roll vad jag än gör”). Passiv optimism är behaglig, men 

leder inte till någonting annat än lättja. Dynamisk optimism, tanken 

att förändring och utveckling är möjlig men inte sköter sig 

självt, driver oss att verka praktiskt och konstruktivt. Att förfalla i 

pessimism hjälper ingenting och gör oss bara passiva, och apatin 

är för närvarande mänsklighetens största fiende. Varför vara 

deprimerad över världens tillstånd eller ditt liv när du kan göra 

något åt det? 

Transhumanism är i grunden livsbejakande: livet är värt att leva 

för sin egen skull, även om det ibland kan vara hårt och fyllt med 

motgångar (More 1991b). Liv innebär förändring, utveckling och 

8

Bibliografi 

erfarenheter – vi är inte oföränderliga, och måste själva välja vår 

väg efter bästa förmåga. Det är inte lätt, men det är det mest 

spännande någon kan företa sig. 

Det är viktigt att finna metoder som fungerar och sedan använda 

dem väl. Alltför många stora visioner har brutits ned av den hårda 

verkligheten för att den ska kunna ignoreras. Det är därför som 

transhumanismen är empirisk och ifrågasättande. Vi måste finna 

bättre verktyg, som vi också kan vara säkra på fungerar även när 

vi lämnar dem till andra. Och vi måste hela tiden ifrågasätta de 

etablerade tankarna för att undvika att falla i stagnation och auktoritetstro. 

Konservativa har i alla tider hävdat att mänskligheten aldrig förändras 

(åtminstone inte till det bättre) – vilket vittnar mer om 

deras smala perspektiv än verkligheten. Transhumanistens svar är 

ett jublande: ”Vänta och se!” 

Bibliografi 

Transhumanistiska källdokument 

• De Transhumanistiska Principerna 1.0 http://www.aleph.se/Trans/ 

Cultural/Philosophy/Transhumanist_Principer.html 

• More, M., 1993, The Extropian Principles 2.6, Extropy #11, http:// 

www.primenet.com/~maxmore/extprn26.htm 

Referenser 

• Arking, R. and Wells, R. A. (1990). Genetic alteration of normal aging 

processes is responsible for extended longevity in Drosophila. Developmental 

Genetics 11:141-148. 

• Barrow, J.D. , Tipler, F.J.,1988, The Anthropic Cosmological Principle, 

Oxford University Press 

• Best, B. (1996?), Why Life Extension - Or Why Live At All?, http:// 

www.cryocare.org/cryocare/whylife.html 

• Bokov, A.,Sandberg, S., Artym, R., More, N., Machado, R., Chislenko, A., 

Plus, M.A., Brown, C.T. (1995) The Transhuman Principles 1.0 http:// 

9


10 

www.aleph.se/Trans/Cultural/Philosophy/ 

Transhumanist_Principles.html 

• Bumbacher, S.P. (1995) Taoism: the Chinese Religion, Edit, The University 

of Edinburgh Magazine, Issue 8 http://www.iprs.ed.ac.uk/edit/ 

08/articles/03.html 

• Buzan, T., 1982, Use Your Head, BBC Books, London, ISBN 0-563- 

37103-X. 

• Drexler, K. E. (1986) Engines of Creation: The Coming Era of Nanotechnology, 

Anchor Books, ISBN 0-385-19973-2 http://reality.sgi.com/ 

whitaker/EnginesOfCreation/ 

• Dyson, F 1988, Infinite in All Directions, Harper and Row. ISBN: 0-06- 

091569-2 

• Eckmiller, R. (1995), Towards Retina Implants for Improvement of Vision 

in Humans with Retinitis Pigmentosa - Challenges and first Results, i 

Proc. WCNN ’95, Washington, D.C., INNS Press Vol. 1, pp. 228-233 

http://www.nero.uni-bonn.de/publikationen/1995/ 

eck95_1.ps.gz 

• Ettinger, R. (1974) Man into Superman, Avon 

• Fisher, J.A. (1992) The Future of Medicine, Pocket Books 

• Fuller, B. 1981, Critical Path, St. Martin’s Press, NY 

• Gabel, M., Frisch, E., Doing The Right Things: What the World Wants 

and How to Get it, The World Game Institute, http://www.worldgame.org/~wgi/resource/doright/doright.html 

• Hayflick, L. (1994) How and Why We Age, Ballantine Books, ISBN 0-345- 

33918-5. 

• Kenyon C, Chang J, Gensch E, Rudner A &Tabtiang R A C. elegans 

mutant that lives twice as long as wild type. Nature 366(6454), 461- 

464 (1993) 

• Lorayne, H. (1985), Minnes Teknik, Trevi, Stockholm 

• McCarthy, J. 1997 Progress and its Sustainability, http://www-formal.stanford.edu/jmc/progress/ 

• Medawar, P.B., 1959, The Future of Man. http://www.physics.wisc.edu/~shalizi/Medawar/future-of-man.html 

• Minsky, M. (1994) Will Robots Inherit the Earth?, Scientific American 

October 1994 ftp://ftp.ai.mit.edu/pub/minsky/sciam.inherit.txt

Bibliografi 

• MIT Retinal Implant Project, http://www.ai.mit.edu/projects/ 

implant/ 

• MIT Wearable Computing Web Page, http:// 

lcs.www.media.mit.edu/projects/wearables/ 

• Moravec, H. (1988) Mind Children: the Future of Human and Robot Intelligence, 

Harvard University Press, ISBN: 0-676-57616-0. 

• More, M. (1990) Transhumanism: Towards a Futurist Philosophy, Extropy 

#6, http://www.primenet.com/~maxmore/transhum.htm 

• More, M., 1991a, Dynamic Optimism: Epistemological Psychology for 

Extropians, Extropy #8 Vol.3, No.2, Winter 1991/92, http:// 

www.primenet.com/~maxmore/optimism.htm 

• More, M., 1991b, Meaningfulness and Mortality, Cryonics #125, vol. 12, 

no. 2 Februari. 

• More, M. (1994a) Lextropicon, ftp://ftp.netcom.com/pub/da/ 

dasher/lex.816 

• More, M. (1994b), On Becoming Posthuman, http://www.primenet.com/~maxmore/becoming.htm 

• Pearce, D., The Hedonistic Imperative, http://www.pavilion.co.uk/ 

david-pearce/hedonist.htm 

• Redmond, B., The Extinction of Evolution http://www-personal.engin.umich.edu/~jxm/evolextin.html 

• Regis, E. (1990) The Great Mambo Chicken and The Transhuman Condition, 

Addison Wesley, ISBN: 0-201-09258-1. 

• Rheingold, H., 21st, en intervju med Mark Dery i Salon #8 (Februari 

1996). 

• Rhodes, B.J., Starner, T, 1996, Remembrance Agent: A continuously running 

automated information retrieval system, Proceedings of The First 

International Conference on The Practical Application Of Intelligent Agents 

and Multi Agent Technology (PAAM ’96), pp. 487-495. 

• Ricklefs, R.E, Finch, C.E. (1995) Aging, A Natural History, Scientific American 

Library Vol 57, W.H. Freeman, ISBN 0-7167-5056-2 

• Rudman, D., Feller, A.G., Nagraj, H.S., Gergans, G.A., Lalitha, P.Y., Goldberg, 

A.F., Schlenker, R.A, Cohn, L., Rudman, I.W., Mattson, D.E. (1990) 

Effects of Human Growth Hormone in Men over 60 Years Old, The 

New Enlgand Journal of Medicine, Vol. 323, Number 1, July 5, http:// 

www.bio-corp.com/growthb.html 

11


12 

• Thomas, P. (1996) Is this the Interface of the Future? New Scientist, 9 

March 1996 

• Vinge, V. 1993, Technological Singularity, http://www.student.nada.kth.se/~nv89-nun/offloading/vinge 

• Walford, R. (1988) The 120-Year Diet, Pocket Books, ISBN: 

0671744747 

• Weiser, M.1991, The Computer for the Twenty-First Century, Scientific 

American, pp. 94-10, September 1991 

• Wilson, R.A., 1980, The Illuminati Papers, Ronin Publishing, Inc.

Bibliografi 

13


14 

The progress of the future depends no longer on 

physiological evolution but on the reaction of 

intelligence on a material universe. 

J.D. Bernal. 

Now’s the time to be alive to see it all happen, 

to be a part of it. That makes the blood race, 

and each breath is an adventure. 

David Eddings 

Destiny is not a matter of chance, it is 

a matter of choice. It is not something to be 

worked for, but rather something to be achieved. 

William Jennings Bryant 

I believe that there are three questions for each of us: 

”Which way do you want the universe to go?” [Heart], 

”What do you need to do to accomplish it?” [Mind], and 

”Why don’t you get off your seat and do it, dammit?” [Body] 

Caliban

De transhumanistiska principerna 

översättning av Anders Sandberg 

1. Transcendera! 

Sträva efter att avlägsna våra biologiska 

och intellektuella begränsningar, vår 

omgivnings fysiska begränsningar, och de 

kulturella och historiska begränsningarna 

i vårt samhälle som hindrar individuella 

och kollektiva framsteg. 

2. Pragmatism 

Använd alla tillgängliga verktyg som är effektiva mot detta mål. 

Teknologi och de intellektuella discipliner som används för att 

utveckla den är för närvarande bland de mest effektiva verktygen. 

3. Idéspridning 

Stöd spridningen av transhumanistiska principer och mål, genom 

att medvetet vara ett exempel för andra eller genom att stödja de 

transhumanistiska principerna direkt. Sprid medvetande om 

teknofobins, tvångets, anti-humanismens och andra destruktiva 

ideologiers faror. 

4. Framgång 

Sträva att uppnå dina individuella mål inom hälsa, upplevelser, 

intellektuella bedrifter, finansiell, social eller politisk framgång Samarbeta 

med andra innovatörer och optimister för att nå både personliga 

och globala mål. 

15


5. Mångfald 

Stöd ansträngningar att växa och anpassa sig till vårt ständigt föränderliga 

universum. Tolerera människor av alla tankeskolor som 

inte söker begränsa dina aktiviteter, deras mångfald eller utsträckning. 

Motverka alla försök att påtvinga vilja eller idéer genom 

tvång. 

6. Evolution 

Dessa principer är avsedda att utvecklas, för att kunna möta en 

framtida postmänsklighets behov; men alla ändringar i principerna 

som begränsar transhumanistisk aktivitet bör motverkas. 

Om detta dokument 

16 

Detta är ett utkast till Transhumanistiska Principer som framfördes 

och diskuterades av en grupp medlemmar av den transhumanistiska 

datorpost-listan. Idén att skriva principerna kom från Alex 

Bokov, som också har varit den drivande kraften i diskussionerna. 

Andra deltagare var Anders Sandberg, Rich Artym, Nancie Clark, 

Romana Machado, Sasha Chislenko, Mark A. Plus, and Christopher 

T. Brown. 

Syftet med dessa principer är att definiera en bas av konsensus för 

transhumanismen så att vi kan se vilka ideal och mål vi har gemensamt 

som en grupp, och att presentera dem för folk som försöker 

förstå vad transhumanismen går ut på. Detta syfte kan troligen inte 

uppnås av en liten grupp personer, så detta dokument är endast ett 

utkast som vi hoppas kommer att bli diskuterat och modifierat på 

datorpost-listan, efter vilket vi kan enas om den första ”officiella” 

versionen av principerna. Anledningen till den preliminära diskussionen 

var att undvika att dränka listmedlemmarna i en översvämning 

av tekniska detaljer. Det kompletta arkivet med diskussionen 

kan just nu nås på http://www.lucifer.com/~sasha/refs/ 

Principles_Archive.html.

Om detta dokument 

17


Vår expansion ut i universum är inte bara en expansion 

av människor och maskiner. Det är en expansion 

av allt liv, som använder människans hjärna för sina 

egna syften. 

18 

Freeman Dyson 

We stand between the earthloving beast and the cool, 

hot electronic angel. We will feel the dirt in our blood 

and the sun in our eyes even after they are gone or 

just memories. Even after we’ll have no blood and no 

flesh eyes. Dirt and sun made us. We won’t forget. 

Roger Atkins/Greg Bear 

All this will not be finished in the first one hundred 

days. Nor will it be finished in the first thousand days, 

nor in the life of this administration, nor even perhaps 

in our lifetime on this planet. But let us begin. 

John F. Kennedy

Den mermänskliga visionen 


Under årmiljarder har det naturliga 

urvalet sakta utvecklat nya arter. Ibland 

har genombrott skett; fotosyntes, sexuell 

reproduktion, flercellighet och nervsystemet 

ökade evolutionens tempo 

och den biologiska mångfalden. För ett 

par miljoner år sedan började föräldrar 

delge sina erfarenheter till sina ungar, 

och kunskap började ackumuleras från 

generation till generation. För ett par hundra tusen år sedan 

utvecklade våra förfäder språket, och kunskap kunde spridas mellan 

alla medlemmar i en stam snabbt och effektivt. Memerna, den 

kunskap som överfördes från individ till individ, började styra 

mänskligheten snarare än generna. För ett par tusen år sedan 

uppfanns skrivkonsten, och kunskap kunde lagras och ihågkommas 

tusentals år efter dess skapares levnad. Och utvecklingen accelererar 

fortfarande. 

Transhumanismens mål är att få mänskligheten att utveckla sig till 

sin fulla potential. Vi är inte längre bundna av den biologiska evolutionen, 

vi kan själva välja vår väg: autoevolutionen har börjat. 

Ansvaret för vår utveckling ligger nu i våra egna händer, vi kan 

själva välja vad vi vill bli och hur vi vill bli det. 

Vi har redan med våra kunskaper och förmågor gjort saker ingen 

annan art har lyckats med under Jordens historia: inte nog med att 

vi anpassar oss till nya ekologiska nischer, vi förändrar också vår 

omvärld efter våra syften och skapar nya sätt att leva. Genom 

modern medicin har vi till stor del avvärjt de sjukdomar och skador 

som drabbar alla andra livsformer. Vi har höjt vår medellivslängd 

så till den grad att vi på allvar börjar tangera den maximala 

19


möjliga biologiska livslängden för vår art. Med hjälp av vår teknik 

kan vi idag på gott och ont förändra vår planet märkbart, och alla 

tecken tyder på att tekniken kommer att fortsätta att utvecklas 

allt snabbare. Framför allt ackumulerar vi kunskap om hur vi och 

vår omvärld fungerar, vilket ökar vår medvetenhet om vårt ansvar 

för vår utveckling. 

Hittills har vi befriat oss från några av de grundläggande begränsningarna 

för alla djurarter på Jorden, men vi börjar nu också förstå 

hur vi kan befria oss från vissa mänskliga begränsningar. De 

närmsta åren kommer vi att få se hur allt fler sjukdomar, brister 

och funktionshinder kan botas eller kringgås med olika medel. 

Det existerar redan lovande forskningsresultat som tyder på att 

med lite hjälp vi kan leva upp till den maximala livslängden på ca. 

120 år, och att även denna livslängd inte är orubblig. En enorm 

utveckling sker idag inom psykologi, neurologi och informationsbehandling, 

och sakta börjar dessa ämnen flyta samman. Mycket 

forskning är riktad mot system som förstärker vår egen intelligens 

på olika sätt; datorprogram som samlar eller bearbetar information, 

verktyg för beslutsfattande och analys, mediciner som påverkar 

minne och koncentration, mentala tekniker för att 

effektivisera och harmonisera vårt tänkande. Detta finns idag. 

Inom ett par år kommer vi att se hur vissa människor börjar gå 

bortom de begränsningar som människan har för närvarande. Allt 

mer radikala förändringar blir möjliga: gentekniken ger oss kontroll 

över våra kroppar, bioniken suddar ut gränsen mellan människa 

och maskin, intelligensförstärkning gör att vem som helst 

kan bli vad som en gång i tiden skulle ha betraktats som ett geni. 

Detta mermänskliga stadium är också början av slutet för arten 

homo sapiens: liksom alla andra arter måste den förr eller senare 

förgrena sig i nya arter eller dö ut. 

Allt eftersom människor kan omskapa sig själva efter sina egna 

värderingar, kommer nya former av mänsklighet att utvecklas. 

Många av dessa postmänniskor kommer att skilja sig fundamentalt 

20

Hot och möjligheter 

från oss. Vissa människor kommer troligen att utveckla sig till 

något som närmast liknar grekiska gudar: långlivade, kanske odödliga, 

fysiskt och mentalt nära nog perfekta människor (åtminstone 

perfekta ur sin egen synvinkel). Andra kommer att utveckla sig 

långt mer radikalt, kanske till digitala livsformer som simmar 

genom informationsnäten eller till transcendenta superintelligenser 

bland Jupiters månar. Och vissa kommer, av olika skäl, att välja 

att förbli i stort sett oförändrade. 

Istället för att vara ”skapelsens krona” som människan gärna inbillar 

sig, kommer hon att bli ”skapelsens trädkrona” – ett växande 

träd av nya arter och existenser, förenade av ett gemensamt 

ursprung men nu snabbt divergerande i nya riktningar. 


Detta är den mermänskliga visionen. Den är inte en profetia om 

hur det måste bli, utan en vision om hur vi kan utvecklas. Det 

finns risk att vi misslyckas. Det finns risk att vi inte ens försöker. 

Det kommer att finnas många människor som inte kan eller vill 

utvecklas i mermänsklig riktning. Att utveckla sig är trots allt individens 

eget val och varken kan eller bör påtvingas utifrån. Men 

helst skall alla människor få chansen att göra detta val. Därför 

måste vi verka för att göra de nödvändiga metoderna och teknologierna 

tillgängliga för alla. 

Ett större problem än de som inte vill utveckla sig är de som inte 

tänker låta någon annan utveckla sig, av ideologiska skäl, fruktan 

eller kanske rent av missriktad omtanke. De försöker skydda alla 

andra från att välja fel genom att hindra dem från att välja. De sätter 

sig i rollen som mänsklighetens vägledare och kan inte acceptera 

andra visioner än den egna – vilket har lett till mer lidande 

och förstörelse genom vår historia än något annat. Vi bör lyssna 

på kritikernas varningar, men vi måste själva välja vår väg. 

För att den mermänskliga visionen skall kunna genomföras kommer 

det att krävas fem ting: 

21


Ansträngning – vi kan inte bara slappt vänta på att ”utvecklingen” 

löser våra problem och öppnar våra möjligheter. Det gör den 

inte, men vi kan göra det. 

Tolerans – vi måste kunna acceptera andra visioner, andra vägar. 

Om vissa inte vill gå åt vårt håll så är det deras val och inget vi 

behöver oroa oss för om inte de försöker hindra oss. 

Optimism – vår kultur har de senaste decennierna blivit allt mer 

pessimistisk, försiktig och apatisk. För att kunna utvecklas måste 

man våga och kunna glädja sig. Pessimism föder apati, optimism 

handling. 

Frihet – vi behöver frihet, inte bara politisk och social frihet utan 

också frihet från materiella begränsningar. Vi har idag teknologi 

som rätt använd kan undanröja många av dessa begränsningar; vi 

kan utveckla den vidare och därmed befria oss själva. 

Förnuft – vi behöver låta oss vägledas av förnuftet, av att kritiskt 

pröva gamla och nya idéer så att vi inte förblindas av vår optimism 

eller av olyckskorparnas pessimism. Utan förnuftet kommer vi 

bara att störta oss i fördärvet, utan våra visioner kommer vi att 

sakna riktning. 

Kan vi uppbåda dessa fem element, så kan den mermänskliga 

visionen genomföras – och skapelsens trädkrona kommer att 

sprida sina grenar bland stjärnorna. 

22


23


24 

The posthuman extends his/her possibilities 

through conscious design. 

Henry W.Targowski (in Mark/Space , 1995). 

If you understand how primitive you are, and have 

some understanding of how things are going to evolve, 

you’re part of that. You’re the Neanderthal that can 

look ahead into the future and help create it. 

Timothy Leary 

I am content, but I can never be fullfilled. 

No living creature ever can be; and that is the real 

miracle of life. 

Demeter Mother, ”Harvest of Stars” by Poul Anderson

Att bli postmänsklig 

av Max More 


”You’re playing God.” 

”Somebody has to!” 

Steve Martin, The Man with Two Brains. 

”Jag lär eder Övermänniskan. 

Människan är något som skall övervinnas. 

Vad haven I gjort för att övervinna henne?” 

Friedrich Nietzsche, Also Sprach Zarathustra 

Humanism och transhumanism 

Männinskans proportioner 

av Leonardo da Vinci 

Bör vi ”leka Gud”? Man skulle kunna 

tro att humanister, som accepterar 

att det inte finns någon gudomlig 

skapare, fåraherde och ledsagare, 

skulle svara positivt. Jag menar dock 

att många humanister, även om de 

är för förnuft, vetenskap och teknologi, 

och opponerade mot religiöst 

inspirerade dogmer, fortfarande 

fruktar sin Prometiska drift att 

utmana gudarna. 

Denna fruktan visar sig speciellt i 

den vanliga (men inte universella) 

humanistiska reaktionen mot möjligheten att uppnå fysisk odödlighet 

eller ett slut på åldrandet genom teknologiska medel. Många 

humanister, även om de accepterar möjligheten av en sådan 

monumental vetenskaplig triumf, ryggar tillbaka från denna möjlighet. 

”Det är onaturligt”. ”Liv utan död skulle vara meningslöst”. 

”Jag vill inte leva längre än min utmätta tid”. De ser inte bara fysisk 

odödlighet, utan också att uppnå övermänsklig (eller postmänsk- 

25


lig) intelligens och förmåga med fruktan och oro. Många episoder 

av den i övrigt humanistiska serien Star Trek visar dessa attityder: 

att överskrida det bara mänskliga leder alltid till katastrof, från och 

med den andra episoden, ”Where No Man Has Gone Before”. 

Sådana historier luktar lika unket som de om Ikarus, Frankenstein 

och Babels Torn: människor ska helt enkelt acceptera sina 

begränsningar. Bygg inte vingar! Bygg inte torn som når himmeln! 

Försök inte besegra åldrande och död! Bota de sjuka, men stärk 

inte de friska! 

Trots att så många värderingar och mål är gemensamma, så förklarar 

denna brist på mod och vision varför en växande grupp av 

människor betraktar sig själva som transhumanister. Som termen 

antyder, så inväntar transhumanister vår framtid som postmänniskor, 

och anpassar sin livssyn därefter. Den mest organiserade 

gruppen av transhumanister kallar sig Extroper. (Andra finns inom 

intressegrupper för livsförlängning, rymdkolonisering, och så 

vidare). Vi utvecklar extropiska perspektiv på teknologi, vetenskap, 

filosofi och konst i vår tidskrift Extropy: The Journal of Transhumanist 

Thought, i Extropy Institutes newsletter, datorpostlistor, 

och konferenser. Extroper har en specifik synvinkel på transhumanism, 

med speciella värderingar och mål som gränslös expansion, 

själv-transcendens, dynamisk optimism, intelligent teknologi och 

spontan ordning. Extroper är de som medvetet försöker främja 

”extropi”, ett mått på intelligens, information, energi, liv, erfarenhet, 

mångfald, möjlighet och tillväxt. 

Extropisk transhumanism betonar olika aspekter av humanismen 

snarare än strider mot den. Till exempel, så delar vi de flesta av 

de värderingar och mål som tas upp i ”The Affirmations of 

Humanism”, och entusiasmeras framför allt av principer som ”Vi 

är medborgare i universum och fascineras av de upptäckter som 

återstår att göra i kosmos.” ”... vi är öppna för nya idéer och söker 

nya utvecklingar i vårt tänkande.” ”Vi tror på optimism snarare än 

pessimism...” 

26

Är postmänniskor möjliga? 

Även om temat för denna essä är att ”leka Gud”, så vill jag 

påpeka att vårt mål inte är att leka Gud eller bli gudar, utan att 

sträva mot att bli postmänskliga. Att tala om ”Gud” eller ”gudar” 

leder bara till traditionella, föråldrade och primitiva koncept om 

överlägsna varelser. Låt oss ifrågasätta alla förutfattade meningar 

när vi tänker oss våra möjliga framtida jag. Även om vi blir odödliga 

och oerhört mäktiga, så kommer vi inte att bli övernaturliga 

spöken utanför fysiken eller avundsjuka, hämndlystna påtvingare 

av judisk-kristen moral. Så, gudar åsido, kan man fråga: För det 

första, är ett postmänskligt tillstånd verkligen möjligt? För det 

andra: bör vi försöka bli postmänskliga? Är det önskvärt? 

Är postmänniskor möjliga? 

Övergången från mänsklighet till postmänsklighet kan definieras 

fysiskt eller memetiskt. Fysiskt har vi blivit postmänskliga först när 

vi gjort så fundamentala och breda förändringar av vår nedärvda 

genetik, fysiologi, neurofysiologi och neurokemi att vi inte längre 

användbart kan klassificeras som Homo Sapiens. Memetiskt kan vi 

vänta oss att postmänniskor skulle ha en annorlunda motivationsstruktur 

än människor, eller åtminstone förmågan att göra modifikationer 

om de så önskar. Till exempel: att förändra eller 

kontrollera sexuell orientering, intensitet och timing, eller komplett 

kontroll över känslomässiga responser genom neurokemisk 

manipulation. 

Vi har klart tagit våra första steg på vägen mot postmänsklighet. Vi 

har börjat direkt modifiera vår genetiska struktur för att korrigera 

naturens misslyckanden. Vi använder Prozac, Piracetam, Hydergine 

och Deprenyl för att modifiera vår psykologi, förbättra vår 

koncentration och sakta ned hjärnans åldrande. Forskning om 

mer specifika och kraftfulla neurokemiska modifierare accelererar 

när vi tillämpar nya verktyg från molekylärbiologi, datorstödd 

molekylär design och hjärnscanning. 

27


Sammansmältningen av människa och maskin står klar för alla som 

studerar området. Maskiner blir allt mer organiska, själv- modiferande, 

och intelligenta. Pådrivande bakom denna utveckling är 

områden som artificiellt liv, neuronnät, fuzzy logic, intelligenta 

agenter och maskinintelligens. Samtidigt, så börjar vi inkorporera 

vår teknologi i oss själva. Vi började med pacemakers, artificiella 

leder och kontaktlinser. Artificiella näthinnor är under utveckling, 

och signaler har framgångsrikt sänts fram och tillbaka mellan en 

neuron in vitro och en fälteffekt-transistor. Forskarna föreslår att 

nästa steg är att ansluta en matris av neuroner och elektroniska 

komponenter. Datorer och deras gränssnitt utvecklas allt mer för 

att passa oss: från stordatorer och textbaserade gränssnitt till persondatorer, 

grafiska gränssnitt, fickdatorer, taligenkänning och 

knowbots. Hur länge dröjer det tills våra datorer är inplanterade i 

hjärnan, lika integrerade i vårt tänkande som en extra hjärnhalva? 

Kanske tio år, kanske 50 eller 60, men det är på väg. 

2000-talet kommer att föra med sig förmågan att använda designade 

virus för att förändra den genetiska strukturen hos alla celler, 

även vuxna, differentierade celler. Detta kommer att ge oss 

genomgående kontroll över vår fysik och morfologi. Molekylär 

nanoteknologi, en gryende och alltmer välfinansierad teknologi, 

bör slutligen ge oss praktiskt taget komplett kontroll över materians 

struktur, möjligheten att bygga vad som helst, perfekt, atom 

för atom. Vi kommer att kunna programmera konstruktionen av 

fysiska objekt (inklusive våra kroppar) på samma sätt som vi nu 

gör med programvara. Avskaffandet av åldrande och de flesta 

ofrivilliga dödsfall kommer att vara ett resultat av detta. Vi har 

uppnått två av tre alkemistiska drömmar: vi har transmuterat elementen 

och lärt oss flyga. Odödligheten kommer härnäst. 

Somliga maskinintelligens-forskare, robotologer och kognitionsvetare 

förutser ännu mer radikala postmänskliga möjligheter. Vi 

kommer kanske att kunna ”uploada” oss själva (vår psykologi, 

våra minnen, våra känslomässiga responser, värderingar, känslor) 

från våra biologiska hjärnor till syntetiska hjärnor. I ny hårdvara, 

28

Det postmänskliga målet 

kanske konnektionistiska nanodatorer, skulle våra mentala processer 

löpa upp till en miljon gånger snabbare, och tillåta mycket 

enklare och mer kompletta modifikationer än de som våra naturliga 

hjärnor tillåter. 


And life itself confided this secret to me: ”Behold,” it said, ”I am 

that which must always overcome itself. Indeed, you call it a will to 

procreate or a drive to an end, to something higher, farther, more 

manifold – Friedrich Nietzsche, Also Sprach Zarathustra, II 12 

Varför sträcka sig bortom oss själva och vår mänsklighet? Varför 

försöka bli postmänskliga? Varför inte acceptera våra mänskliga 

begränsningar och avsvära oss transcendensen? Att ställa dessa 

frågor är nästan att besvara dem. Den hypotetiska frågeställaren 

låter timid, bakåtsträvande eller självbelåten. Upplysningen och 

det humanistiska perspektivet försäkrar oss att framsteg är möjliga, 

att livet är ett stort äventyr och att förnuft, vetenskap och 

god vilja kan befria oss från det förflutnas begränsningar. Naturligtvis, 

vi kan uppnå mycket även som människor. Men vi kan 

uppnå högre toppar bara genom att tillämpa vår intelligens, 

beslutsamhet och optimism för att bryta oss ut den mänskliga 

puppan. Utvecklingen har trots våra ansträngningar kanaliserat 

vårt beteende i vissa riktningar inbyggda i vårt nervsystem. Våra 

kroppar och hjärnor hindrar vår kapacitet. Vår kreativitet kämpar 

inom den mänskliga intelligensens, fantasins och koncentrationens 

begränsningar. 

Åldrande och död gör alla människor till offer. För transhumanister 

är, med Alan Harringtons ord, döden något som påtvingas 

den mänskliga rasen och inte längre är acceptabelt. Den förargliga 

sanningen är att så snart vi har börjat ackumulera ett modikum av 

vishet och färdighet, så smyger åldrandet in och åderlåter våra 

energier. Naturen har inte låtit oss dra nytta av våra första decennier 

av erfarenhet. Döden dyker upp som den sista förolämpningen. 

Således, för Extroper och andra transhumanister framstår 

29


den teknologiska erövringen av åldrande och död som det mest 

brådskande, vitala och värdiga kallet i vår tid. 

Somliga fruktar att livet skulle förlora sin meningsfullhet utan de 

traditionella stadierna i livet producerade av åldrandet och 

dödens säkerhet. Extroper betraktar en sådan attityd som en förståelig 

rationalisering, en mekanism för att göra de bästa av vad 

som hittills har varit ofrånkomligt. Naturligtvis kommer uppnåendet 

av postmänskliga livslängder att kräva omfattande modifikationer 

av vår livsstil, våra instutioner, och vår självuppfattning. Men 

ansträngningen är värd det. Gränslöst liv öppnar nya horisonter, 

outforskade möjligheter, obegränsad självutveckling. Inte nog med 

att frihet från åldrande och död inte kommer att beröva livet dess 

mening, jag tror att motsatsen är fallet. Meningsfullhet och värde 

kräver kontinuerligt skapande och upplösande av form, en process 

av självövervinnelse, inte ett stagnerat tillstånd. Dessutom är 

driften mot transcendens för stark och central för livet. Vi ser den 

i vår osläckliga törst efter hjältar att beundra och, i en förvriden, 

externaliserad form, i religionernas seghet och spridning. Bättre 

att igenkänna den rationellt än att ignorera eller utsläcka den. 

Dagens medicinska paradigm förkroppsligar en distinktion vanlig i 

vår kultur: den skarpa distinktionen mellan att bota sjukdom och 

att förbättra funktion till extraordinära höjder. Läkare ser sina 

arbete som att åtgärda sjukdom och defekt, inte att stärka redan 

hälsosam funktion. Jag ser detta som besläktat med en begränsad 

uppfattning om ”det naturliga”. När vi botar en defekt gör vi 

saker så som naturen (eller Gud) egentligen planerade. Det är 

onaturligt, sägs det, att leva utan slut, eller att utveckla kropp och 

hjärna bortom det normala. Således accepterar vi psykiatriska 

mediciner men förskjuter intelligens-höjande mediciner; vi praktiserar 

hjärtkirurgi men fryser inte ned de nyss döda. 

Ändå bör vi se tranhumanistisk transcendens som naturlig. Naturen 

förkroppsligar i sig själv en tendens att söka nya och komplexa 

strukturer, att övervinna sig själv för att anta nya, mer 

30


effektiva former. Nietzsche beskrev detta i sin syn på den universella 

viljan till makt. Mer nyligen har vi delvis förstått denna drift 

mot komplexitet genom komplexitetsteori, evolutionsteori, artificiellt 

liv och neuronsimulering. Att övervinna begränsningar är 

naturligt för människan. Driften att förändra oss själva och vår 

omgivning finns i vår kärna. 

Ingen kommer att bestraffa oss för att vi öppnar Pandoras låda, 

för att vi utrustar oss själva med vingar av postmänsklig intelligens 

och odödlighet. Våra gamla myter, som håller oss tillbaka från 

radikalt nyskapande var nyttiga i vår tidiga historia, när vi levde på 

utrotningens brant. Nya tekniker som ändrade livsstilen kunde 

leda till hungersnöd för ett samhälle av primitiva människor. Ja, vi 

måste vara försiktiga när vi modifierar vår hjärnas funktioner, våra 

gener, och vår fysiologi, men låt oss inte hålla tillbaka av rädsla 

eller falsk vördnad för Naturen såsom vi finner den. 

Liv och intelligens får aldrig stagnera; de kan omorganisera, transformera 

och transcendera sina begränsningar i en obegränsad 

utvecklingskedja. Låt vårt mål vara en levnadsglad och dynamisk 

fortsättning på denna ändlösa process. Religionens mål är samvaro 

med eller underkastelse inför Gud, en överlägsen varelse. 

Ett sant humanistiskt och extropiskt mål är vår egen expansion 

och utveckling utan slut. Mänskligheten får inte stagnera: att 

stoppa vårt växande rörelse framåt, uppåt, utåt, skulle vara att 

förråda dynamiken inneboende i liv och medvetande. Låt oss 

utvecklas fram till ett postmänskligt stadium vi knappt kan föreställa 

oss. 

Gud var en primitiv föreställning uppfunnen av skrockfulla människor, 

människor som just hade börjat stiga ut ur okunnighet och 

omedvetande. Gudsbegreppet har varit förtryckande: en varelse 

mäktigare än oss, men skapad till våra egna grova självbilders 

avbild. Vår egen process av ändlös utveckling till högre former bör 

och kommer att ersätta denna religiösa idé. Mänskligheten är ett 

tillfälligt stadium längs evolutionens väg. Vi är inte utvecklingens 

31


zenith. Det är dags för oss att medvetet ta ansvar för oss själva 

och accelerera vår transhumana utveckling. 

Inga mer gudar, ingen mer tro, inget mer räddhågat bakåtsträvande. 

Låt oss spränga ut oss ur våra gamla former, vår okunskap, 

vår svaghet och vår dödlighet. Framtiden tillhör postmänskligheten. 

32


33


34

Teknik och verktyg 

35


36 

Om man inte själv styr sitt liv gör någon annan det. 

Most people are content to let ”perfect days” happen 

at random rather than PLAN for them. 

It matters not how straight the gate, 

How charged with punishment the scroll, 

I AM THE MASTER OF MY FATE 

I AM THE CAPTAIN OF MY SOUL. 

William Ernest Henley, Invictus 

Es ist nicht genug zu wissen, 

man muss auch anwenden. 

Es ist nicht genug zu wollen, 

man muss auch tun. 

Goethe

Att leva ett mermänskligt liv 


TRANSHUMAN: Someone actively preparing for becoming posthuman. 

Someone who is informed enough to see radical future possibilities 

and plans ahead for them, and who takes every current 

option for self-enhancement. Max More 

Adams skapelse 

Michelangelo Buonarroti, 1508-12, Sixtinska kapellet 

Vad är ett mermänskligt, ett transhumant liv? Det är att leva så 

optimalt som möjligt, genom att kringgå eller åtgärda sina svagheter 

och genom att ta tillvara alla nya möjligheter för att utveckla sig 

själv. I stället för att lunka på i gamla fåror tar mermänniskan 

ansvar för sitt liv och väljer själv vad hon vill utvecklas till. Det är 

både farligt och spännande, stimulerande och ansträngande, men 

resultatet är värt det: ett liv man lever istället för ett liv som levs åt 

en. 

Vissa tycks mena att det är själviskt att utveckla sig själv. Men själviskhet 

är att undanhålla något från andra: på samma sätt som med 

kunskap, där man blir rikare av att dela med sig den, så hjälper din 

självutveckling inte bara dig, utan fungerar som en förebild och 

inspiration för andra. Som mermänniskor är vi katalysatorer för 

förändring. 

37


Det finns många olika metoder att utveckla sig, och denna handbok 

kan bara nämna några och gå igenom dem ytligt. Oavsett om 

ens mål är att leva ett långt och händelserikt liv eller utvecklas till 

en eftermänsklig superintelligens måste man börja i nuet med de 

hjälpmedel som finns till hands. I framtiden kommer troligen nya 

möjligheter som nanoteknologi eller bionik att bli tillgängliga, men 

vi kan inte lojt vänta på dem eller ens ta för givet att de dyker 

upp; självutveckling är något mycket praktiskt och förankrat i vardagen. 

Om vi inte kan förändra våra vanor nu, hur kan vi då inbilla 

oss att vi kan utvecklas imorgon? 

Oavsett vilka mål man har och vilka medel man vill använda krävs 

något speciellt för att lyckas med självutveckling: passion. Det 

räcker inte med att tycka att det låter som en bra idé eller prova 

lite halvhjärtat. För att få resultat måste man gå in för vad man 

gör! Hemligheten med alla människor som verkligen lyckas med 

något storartat är alltid att de är starkt motiverade: utan sin passion 

skulle de förnuftigt stanna hemma i sängen istället för att 

med stor möda bestiga Mount Everest, upptäcka relativitetsteorin 

eller bli mångmiljardärer. Är du motiverad att förändra dig själv 

kan du göra dig själv till vad du vill. 

Problemet är naturligtvis: hur blir jag motiverad? Det finns så 

många hinder, allt verkar så jobbigt och jag är osäker på mig själv. 

Hemligheten är att upptäcka sina egna passioner, de drivkrafter 

man själv har och blåsa liv i dem. Inom psykologin talar man om 

extern och intern motivation. Extern motivation är allt som motiverar 

oss utifrån: krav från omgivningen, en vilja att visa sig bäst, 

rädsla att förlora. Intern motivation motiverar oss inifrån: vi tycker 

verkligen om att göra det vi gör. Vilken är den starkaste drivkraften? 

Rätt gissat! I längden vinner intern motivation helt enkelt därför 

att den alltid finns där. Externa motivatorer kan lätt försvinna, 

och då försvinner den externa motivationen: du låtsas kanske att 

du fortsätter av egen fri vilja, men gnistan är borta. Å andra sidan, 

praktiskt taget all långvarig motivation är intern och självförstär- 

38

En metod för planering av ett mermänskligt liv 

kande: för varje liten framgång blir det allt roligare att fortsätta, 

och det hela blir till en vana. 

Så, vad är meningen med ditt liv? För att leva ett mermänskligt liv 

måste vi ha en riktning, ett mål. De flesta människor lever livet 

utan någon speciell målsättning, utan att ens tänka efter varför de 

lever; som mermänniskor väljer vi själva meningen med våra liv 

och genomför den sedan. Vi har alla tankar om framtiden, om vad 

vi skulle vilja bli, vad vi skulle vilja göra (även om vi ofta inte ens 

vågar avslöja dem ens för oss själva): det är dessa som är drivkraften 

för våra mermänskliga ambitioner, grunden för den interna 

motivation som skall föra oss mot stjärnorna. 


Finn ditt Mål 

Vad är det du vill få ut av livet? Vad är det du vill bli? Hur vill du att 

världen ska se ut? Vad gör dig lycklig? Sätt dig någonstans där du 

inte kan bli störd och tänk igenom ditt Mål i lugn och ro. Ta god 

tid på dig. Skriv ned dina tankar om vart du innerst inne strävar 

mot, dina drömmar och visioner (gärna som en mindmap). Tänk 

på att det bara är du som någonsin kommer att få veta detta, så 

du behöver inte bry dig om vad någon annan tycker du borde 

göra. Efterhand brukar en tanke, en vision kristallisera sig ur de 

olika fragmenten, ett övergripande personligt Mål. 

Specificera ditt Mål 

När du väl börjat inse vad ditt Mål är, börja specificera det: vad är 

det egentligen? Hur ser det ut? Varför söker du det? Försök förstå 

39


varför och hur du vill söka det; det kommer att ge dig en bra 

insikt i dig själv vilket kommer att vara till stor hjälp i framtiden. 

Finn delmålen 

Fundera nu på hur du kan genomföra ditt Mål. Består det av delmål? 

Kan det delas upp i enklare delproblem? Om du inte kan 

komma på hur det skulle kunna genomföras är att finna rätt väg 

till Målet i sin tur ett viktigt delmål, och troligen betydligt enklare. 

Analysera de steg som kommer att leda till ditt Mål. Ofta verkar 

det svårt att komma från här-och-nu till Målet, prova då att arbeta 

baklänges: finn de delmål som behövs för att uppnå Målet, och 

sedan deras delmål, och fortsätt sedan på samma sätt tills du har 

nått hanterbara uppgifter här och nu. Efterhand kommer du att 

inse vilka vägar du kan använda för att uppnå Målet (det finns nästan 

alltid flera), och vilka delmål du har. Strunta i onödiga och 

irrelevanta delmål, och inrikta dig på de vägar som leder mot 

Målet. Varje delmål på dessa vägar är nödvändigt för att uppnå 

Målet, din livsmening, och därmed både spännande och åtråvärt. 

Omvandla delmål till praktik 

Hittils har du funderat och skrivit om dina mål, men du har inte 

gjort något för att uppnå dem (förutom det mycket nödvändiga 

första steget att bli medveten om dem!). Nu är det dags att börja 

omsätta dem i praktiken. 

Ofta kan större mål omvandlas till rätt enkla uppgifter som kan 

göras här och nu: om ditt Mål kräver en universitetsexamen blir 

att ta examen ett delmål, och att klara kursen du nu läser blir ett 

delmål till examen. För att klara kursen måste du i sin tur kanske 

40 

Ditt stora mål 

Större delmål 

Praktiska delmål som 

kan göras här och nu, 

i tur och ordning 

Huvudmål 

Delmål Delmål Delmål Delmål 

Delmål Delmål Delmål Delmål Delmål Delmål Delmål Delmål Delmål


skriva en bra uppsats, vilket i sin tur kräver... På detta sätt förvandlar 

du det abstrakta Målet till en serie praktiska och ofta rätt enkla 

steg. Du kommer att vara starkt motiverad att lyckas med dem 

eftersom du vet att de leder dig mot Målet. 

Att gå igenom sina nuvarande målsättningar är ett utmärkt sätt 

att planera sitt liv: sätt upp ett mål för den här månaden (klara 

kursen med Väl Godkänt) och planera varje vecka utifrån dess 

delmål (denna vecka: skriva en högklassig uppsats) och vad du ska 

göra i morgon baserad på delmålen (samla in artiklar). Det blir 

ett flexibelt och effektivt sätt att organisera sitt liv och samtidigt 

känna meningen med det. 

Uppdatera 

Ingenting är oföränderligt. Omständigheter ändras, du ändras och 

dina mål ändras. Som mermänniska är man flexibel. Ta dig tid att 

då och då gå igenom dina mål och din vision om Målet, och se 

hur du har närmat dig det. Ibland måste man ändra kurs eller byta 

målsättningar; som den flexibla mermänniska du nu utvecklat dig 

till sköter du detta smidigt. Din förståelse av Målet kan förändras, 

även om det är ovanligt att målet i sig förändras. Ofta inser man 

efterhand nya möjligheter och aspekter på Målet, som visar nya 

vägar dit. Tillfälliga motgångar är just det, tillfälliga, och kan alltid 

kringgås eller rent av användas. 

På detta sätt kan du planera din mermänskliga utveckling, från vad 

du skall göra imorgon till din obegränsade framtid. Varje steg på 

vägen leder dig närmare ditt livs mening, varje liten motgång ger 

dig nyttig information, varje ansträngning ökar din styrka. Inte nog 

med att ditt liv är värt att leva, det är du som lever det. 

41


42 

Be all that you can be 

U.S Army 

Happiness is not a destination. It is a method of life. 

Burton Hills 

My mother used to tell me: 

”Do the best that you can with the tools that you 

have, and as soon as you can, get better tools.” 

Romana Machado

Fem saker du kan göra för 

att bekämpa entropin nu 

av Romana Machado 


Venus födelse 

av Sandro Botticelli, 1480, Uffizi 

Denna essä är för alla önskar en bättre framtid, men ännu inte har 

börjat handla aktivt för att uppnå detta mål. Handling är nödvändigt, 

eftersom ”rost tar aldrig semester”. Om du inte gör någonting 

vinner personlig entropi. Entropi är ett mått på ökande 

oordning, en naturkraft som motverkar varje persons liv och driver 

tristess, depression, sjukdom, död och sönderfall. Personlig 

entropi är din svurna fiende, men det finns mycket varje person 

kan göra privat för att besegra den. 

Du kan bekämpa personlig entropi genom att öka personlig 

extropi. Vad är personlig extropi? De Extropiska principerna definierar 

extropi som ”ett mått på intelligens, information, energi, 

vitalitet, erfarenhet, mångfald, möjlighet och tillväxtkapacitet.” Hur 

kan personlig extropi ökas? ”Självförändring är en process som 

43


ökar personlig extropi”, förklarar den Extropiske filosofen Max 

More. 

Självförändring kan börja med enkla aktiviteter. Vänta inte på morgondagens 

teknik! Du kan bekämpa personlig entropi nu, genom 

en kampanj för personlig utveckling genom tillämpad teknologi 

och hård vetenskap. I denna anda erbjuder jag fem sätt du kan 

börja vinna på – nu. 

Ett. Bry dig om din hjärna. De Extropiska principerna säger att 

”...leva energiskt, effektivt och glatt kräver att man frångår dysterhet, 

defatism och ingrodd kulturell negativism.” Men hur kan vi 

göra detta? Vi kan odla hälsosam optimism genom att använda 

oss av nya framsteg i psykologin. 

Till exempel, om det verkar svårt eller meningslöst att förbättra 

dig själv, kan du vara deprimerad. Mild depression är mycket vanligare 

än de flesta inser; vissa uppskattar att den påverkar upp till 

sjuttio procent av populationen. Det kan vara världens största 

hälsoproblem. Depression är en av entropins tjänare, och kan 

leda till personlig, social och ekonomisk ruin. Depression kan 

orsakas av fysiska faktorer, eller bara tankevanor. 

Nyligen har det skett stora framsteg i behandlingen av fysiska faktorer 

som orsakar depression, framför allt i form av nya mediciner 

som Prozac. Prozac är numera den mest utskrivna humörpåverkande 

medicinen i USA. Andra nya antidepressiva medel, 

som Deprenyl och melatonin, har visat sig förlänga livslängden 

och förbättra mental förmåga. 

Som Princeton-psykologen Dr. David Burns påpekar i Feeling 

Good, så representerar kognitiv terapi också ett signifikant 

genombrott i behandlingen och förebyggandet av känslostörningar. 

Kognitiv terapi är en snabbverkande teknik för humörförändring. 

Rigorös vetenskaplig forskning och kritisk analys 

underbygger dess positiva effekter. 

Den främsta principen är att din stämning skapas av dina tankar. 

Våra tankevanor har ofta utvecklats slumpvis, eller utlärts till oss 

44

av andra när vi själva har varit oförmögna att motstå idéer som 

inte tjänar oss. Kognitiv terapi bekräftar vårt behov att ta reda på 

och granska de tankar som skapar våra stämningar och handlingar. 

Det finns många andra exempel på nya framsteg som kan vara till 

hjälp i andra vanliga personliga problem. På samma sätt som din 

bästa möjliga fysiska hälsa inte bara är frånvaro av sjukdom, så är 

din bästa möjliga mentala hälsa inte bara frånvaro av sinnesrubbning. 

Att känna till de senaste metoderna att ta hand om större 

problem kan också vara praktiskt för att ta hand om mindre problem. 

”Om det inte finns någon trädgårdsmästare, finns det ingen 

trädgård”. 

Två. Bry dig om din kropp. Varför inte få ut så mycket som möjligt 

av vad du har nu? Genom att följa ett program med regelbunden 

motion, nyttig kost och näringstillskott kan du bekämpa 

entropi på ett kroppsligt plan varje dag. Du kan skapa en bättre 

kropp just nu utan att behöva vänta på framsteg i nanoteknologi 

och utan stora investeringar. Fran Finney påpekar i Exercise and 

Longevity ,”Det finns... en enkel faktor som vi alla kan lägga in i vår 

livsstil, som är godtyckligt billig, som har liten eller ingen risk att 

förkorta vår livslängd, och växande bevis visar att genom att göra 

denna enkla faktor en del av vårt vardagsliv kan vi bromsa vissa 

aspekter av åldrande-processen. Denna faktor är... i ett nötskal, 

motion.” 

En god kondition gör det möjligt att njuta av nuet till fullo. Den 

har visat sig minska depression och oro, och öka motståndskraften 

mot sjukdom. Folk i god form ser bra ut och känner sig bra. 

Psykologisk forskning bekräftar att ett bra utseende förbättrar ditt 

sociala liv, och troligen också din ekonomi. 

Att använda ”smart drugs” och näringsämnen kan också hjälpa 

dig få ut mer av vad du redan har. Smart drugs är substanser som 

kan förbättra fysisk eller mental kapacitet med få sidoeffekter. Dr 

Ward Dean redogör för deras positiva effekter i Smart Drugs II, 

”Människor kan uppleva förbättringar av minnet, IQ, reaktionstid, 

45


stämning, energinivå, sinnesupplevelse, sexuell upphetsning, 

musikuppfattning och mera. Intensiteten av effekten varierar 

mycket från person till person och substans till substans, och kan 

variera från ingen märkbar effekt alls till en djupgående förändring 

av livet”. 

Tre. Bry dig om din finansiella säkerhet. Dra nytta av det som 

återstår av kapitalismen och köp dig din egen frihet att söka livets 

möjligheter. Det spelar faktiskt ingen roll hur klipsk du är om du 

inte kan förverkliga dina drömmar. Att uppnå finansiella mål kräver 

strategi liksom personlig ansträngning. Som personfinans- 

experten Lynn Robbins noterar i sin användbara bok Uncommon 

Cents, ”Korrekta finansiella principer måste läras och tillämpas för 

att kunna lösa finansiella problem och öka framtida möjligheter.” 

Effektiv finansiell planering kan hjälpa dig att använda nya teknologier 

snabbare, eftersom ny teknik oftast är kostsam i början. Vad 

du nu spenderar formar ditt framtida jag. Att hålla reda på ditt 

spenderande kan hjälpa dig att avslöja dina sanna prioriteringar 

för dig själv. Kommer du att köpa mer datakraft, eller mer livsförlängande 

tillskott, eller göra dig skuldfri? Budgetering kan hjälpa 

dig att balansera dina prioriteringar, och öka din personliga 

extropi genom att öka dina möjligheter och kapacitet för tillväxt 

och förändring. 

Fyra. Bemäktiga dig själv. De Extropiska principerna säger ”Vi 

utvecklas... mot ett polycentriskt system där distribuerad makt 

delas mellan självständiga aktörer.” För att vara förberedd för en 

framtid som kan vara fylld med stora förändringar, och att överleva 

i en entropisk värld, ta ansvar för din egen säkerhet. Om du 

är bra på självförsvar så behöver du inte se dig själv som ett 

maktlöst offer. Självförsvar uppmuntrar din känsla av självbestämmande 

och personlig styrka. Att delta i en kampsportskurs kan 

hjälpa dig utveckla en korrekt attityd till att använda våld i självförsvar. 

Lär dig att använda de verktyg och tekniker som kan skydda 

dig från skada. 

46

Referenser 

Fem. Skaffa dig ett kontrakt för kryonisk nedfrysning. Även om 

entropins slutgiltiga attack – döden – än så länge inte kan undvikas 

helt, är det mest rationella sättet att överleva efter döden 

idag kryonisk frysning. Arrangemang för kryonisk frysning behöver 

inte vara dyra, och är i de flesta fall finansierade genom livförsäkringar 

vilka kostar mindre än 45 dollar i månaden. Från 

Cryonics: Reaching For Tomorrow, en publikation från Alcor Life 

Extension Foundation: ”Kryonikens mål är att transportera 

patienter till en tid där substantiell kontroll över livsprocesserna 

finns, till en era där medicin kan reparera och regenerera hela 

organ och kroppar lika lätt som vi kan lägga benbrott idag.”. När 

du har ordnat dessa arrangemang behöver du inte oroa dig för 

döden eller livet efter detta; du kan mer effektivt rikta ditt fokus 

mot nuet, och de verkliga möjligheterna för framtiden. 

Referenser 

• Max More, ”Extropian Principles v 2.5”, Extropy #11 (vol.5 no.1), Sommar/Höst 

1993 

• Max More, ”Technological Self-Transformation”, Extropy #10 (vol.4 

no.2), Vinter 1993. 

• David D. Burns, M.D., Feeling Good. (Avon Books, 1992) 

• Fran Finney, ”Exercise and Longevity”, Extropy #9 (vol.4 no.1), Summer 

1992 

• Ward Dean, M.D., John Morgenthaler, Steven Wm. Fowkes, Smart 

Drugs II: the Next Generation (Health Freedom Publications, 1993). Tillgänglig 

från Health Freedom Publications, P.O. Box 2515, Menlo Park, 

CA, 94026, USA. Denna bok innehåller också bra referenser till böcker 

om vitamintillskott. 

• Lynn G. Robbins, Uncommon Cents (Franklin International Institute, 

1989). Tillgänglig från Franklin International Institute, Inc., P.O. Box 

25127, Salt Lake City, UT 84125-0127. Franklin- systemet för time 

management är också värt att prova. 

• Alcor Life Extension Foundation, Cryonics: Reaching For Tomorrow (Alcor 

Life Extension Foundation , 1993). Tillgänglig från Alcor Life Extension 

Foundation, 7895 East Acoma Dr. #110, Scottsdale AZ, 85260-6916 

47


48 

Tro är bra, men skepsis är bättre. 

Giuseppe Verdi 

Alla modeller är fel, men somliga är användbara. 

Det finns bara två misstag man kan göra på 

vägen mot sanningen: (1) att inte gå hela vägen; 

och (2) att inte starta. 

Buddha 

People’s belief in their own local reality-tunnels keep 

us all far stupider than we ought to be... 

Robert Anton Wilson, Prometheus Rising

Förnuftigt tänkande 


Many people would rather die than think; in fact, most do. 

Sir Humphrey Appleby 

Det är inte bara viktigt vad man tänker 

utan också hur man tänker. Att kunna 

tänka och kommunicera på ett förnuftigt, 

klart och sakligt sätt är nödvändigt 

för att undvika att hamna i mentala fallgropar 

och för utvecklingen av oss själva 

och vår omgivning. Tyvärr låter sig alltför 

många människor styras av andra faktorer: 

vidskepelse, missförstånd, demagogi 

och tillfälliga passioner, ofta med 

förödande resultat för dem själva och 

andra. I stort sett varje dag kommer 

nya nyheter om människor som gått i 

Försättsblad till Francis Bacons 

Novum Organum 1620 (”Det 

nya verktyget”) 

döden på grund av brist på kritiskt tänkande 

hos dem själva eller andra. 

Enorma mängder pengar, tid och energi 

slösas bort på verkningslösa produkter 

och projekt. Oförnuftet skadar inte bara oss själva, utan också 

andra livsformer; noshörningar och flera andra djurarter håller på 

att utrotas på grund av vidspredd vidskepelse. Dumhet dödar. 

Att lära sig tänka förnuftigt är nyttigt om man verkligen vill kunna 

göra något konstruktivt av sitt liv. Tyvärr är kunskapen om detta 

inte så spridd som den borde vara. Även om den svenska skolan i 

sin läroplan säger sig vilja fostra till kritiskt och självständigt tänkande, 

så är resultaten rätt små; tvärtom så har många svenskar 

mycket svårt för att föra en resonerande diskussion eller bygga 

49


upp ett logiskt argument (I ärlighetens namn måste det påpekas 

att detta är ett universellt problem, se t.ex. Paul & Elder 1995c). 

Det är viktigt att kunna skilja mellan intellektuella fuskbyggen, felaktiga 

resultat och verklig kunskap, så att man slipper belamra sin 

hjärna (och dyrbara tid) med skräp. Detta är speciellt viktigt för 

oss transhumanister, eftersom vi ofta intresserar oss för saker 

utanför den mänskliga huvudfåran. Trots allt, för de flesta människor 

framstår kryonik och nanoteknologi som lika otroliga som 

evighetsmaskiner och flygande tefat. Därför är det viktigt för oss 

att själva studera våra projekt kritiskt för att inte lura oss själva, 

och att kunna argumentera sakligt och korrekt för att undvika att 

klassas som hopplösa drömmare. 

Vad är förnuftigt tänkande? 

Reality is that which, when you stop believing in it, doesn’t go away. 

Philip K. Dick 

Målet med förnuftigt tänkande är att vinna kunskap om hur saker 

verkligen förhåller sig och sedan handla därefter i enighet med 

ens mål och värderingar. En förnuftig person försöker undvika att 

bli lurad av sina och andras föreställningar om hur saker är eller 

borde vara, och försöker i stället förstå hur det verkligen står till. 

Universum behöver faktiskt inte fungera på det sätt vi tror eller 

önskar oss, det bara existerar. Vi bör anpassa oss till verkligheten 

snarare än inbilla sig att verkligheten är anpassad till oss. Detta 

kan vara både smärtsamt och oroande att inse, men i längden är 

det bättre att leva i verkligheten än i en fantasivärld hur trevligt 

det än kan vara för stunden. Verkligheten har en obehaglig förmåga 

att göra sig påmind. 

Att tänka förnuftigt kan ske på många olika sätt, och man bör se 

de olika sätten som en mental verktygslåda där man väljer det 

eller de verktyg som passar bäst till ett givet problem. Vissa verktyg 

fungerar bra nästan hela tiden, andra är mer specialiserade. 

Några av de viktigaste är skeptiskt tänkande, kritiskt tänkande, 

50

Skeptiskt tänkande 

empirism och den vetenskapliga metoden. Dessa kan understödjas 

av discipliner som statistik, logik och argumentationsanalys. 

Skeptiskt tänkande 

To those who seek truth – faith is a sin and skepticism a tool. 

Extraordinary claims require extraordinary proof. 

Ett viktigt mentalt verktyg för förnuftet är skeptiskt tänkande. Att 

vara skeptisk betyder inte (som många tror) att man säger nej till 

allt nytt och obekant utan i stället att man granskar det för att se 

om det stämmer med verkligheten. Man varken accepterar eller 

avfärdar något utan giltiga skäl, och inga påståenden är för heliga 

för att inte undersökas. Som en skeptiker söker man bevis. Bevis 

behövs för att säkerställa om något verkligen stämmer, eller för 

att motbevisa ett påstående (det är oftast enklare att visa att 

något inte är sant än att visa att det är sant). Även om man har 

funnit många bevis för att något gäller så är det inte helt säkert att 

det är sant, men det är resonabelt att tillsvidare acceptera saken. 

Här har engelskan en fördel, svenskans ”bevis” antyder säkerhet, 

vilket inte engelskans ”evidence” gör; för en skeptiker är alla teorier 

tillfälliga och bör revideras när de inte stämmer med fakta, 

några absoluta bevis finns inte. Det är på detta sätt vetenskapen 

arbetar: man bygger upp teorier som efterhand testas, förfinas 

och förkastas utan att låta dem stelna till dogmer. 

Man kan naturligtvis ifrågasätta allting, precis som den grekiske 

filosofen Kratylus som bara lyfte på fingret som tecken på att han 

hade hört något när han tilltalades. Vissa personer säger sig vara 

skeptiska och hittar på barocka förklaringar för hur ett resonemang 

kan vara fel (”Men om hela världen är en datorsimulering?”). 

Men detta leder ingenstans, och man försvinner snabbt in 

i en dimma av sofismer och konspirationsteorier. Som någon sa: 

”Keep an open mind, but not so open that your brains fall out”. 

Man måste balansera öppenhet för nya möjligheter med förmåga 

till att skeptiskt analysera dem. 

51


Ett fenomen man bör se upp för är låtsat skeptiskt tänkande; man 

ifrågasätter, men gör inget mer. Verkligt skeptiskt tänkande innebär 

att man ifrågasätter och sedan söker klarhet i hur det verkligen 

förhåller sig. Tyvärr har den här formen av låtsas-skepticism tänkande 

spridit sig på grund av dålig undervisning i skolorna: 

eleverna får lära sig att ifrågasättande är bra, men inte varför och 

vad man ska göra efter ifrågasättandet (att söka bevis). Det här 

underminerar både förtroendet för och förmågan till förnuftigt 

tänkande. 

Bra skeptiska frågor är: Kan du visa mig det? Finns det giltiga skäl 

att tro på det? Stämmer det med mina egna erfarenheter? Skulle det 

som hävdas ha observerbara effekter? Finns det andra förklaringar? 

Kritiskt tänkande 

Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Esaias Tegnér 

Kritiskt tänkande är förmågan att betrakta tänkande ”utifrån”, så 

att man kan se dess styrkor och svagheter, och därigenom 

utveckla det till bättre former. Tänkande kan vara av olika kvalitet: 

alltifrån slappa fördomar till strikta matematiska resonemang. På 

samma sätt som vi bedömer kvaliteten på grönsaker genom att 

undersöka dem och leta efter tecken på god eller dålig kvalitet, 

kan vi bedöma standarden på tänkande genom att undersöka det 

efter vissa krav. Ingen accepterar en möglig eller vissen sallad; på 

samma sätt bör man inte acceptera ett ologiskt eller oklart resonemang. 

Och när vi väl lärt oss skilja högklassigt tänkande från 

skräp, kan vi börja tillämpa vår erfarenhet på oss själva för att höja 

vår egen mentala kvalitet. 

Här är några tecken på högklassigt tänkande och frågor som kan 

vara användbara (efter Elder & Paul 1995a): 

•Klarhet: Om något är oklart kan vi inte avgöra om det är 

korrekt eller relevant; vi kan inte säga något om det eftersom 

vi inte förstår det. Kan du förklara närmare? Kan du ge ett 

exempel? 

52

Kritiskt tänkande 

•Korrekthet: Är det verkligen sant? Hur kan vi kontrollera det? 

Det här är själva kärnan i förnuftigt tänkande. 

•Precision: Det är lätt att vara klar och korrekt men för 

ungefärlig (”Kalorirestriktion är nyttigt”) men för att ett uttalande 

ska vara användbart måste det vara mer precist 

(”Kalorirestriktion har hos dessa försöksdjur ökat medellivslängden 

med 30%”). Kan du ge mer detaljer? Kan du vara mer 

specifik? 

•Relevans: uttalanden kan vara både klara, korrekta och 

precisa, men helt irrelevanta. Det är svårt nog att diskutera i 

sig, och irrelevanta saker tenderar att få tankekedjorna att 

spåra ur. Hur hänger det här ihop med frågan? Vad har det med 

saken att göra? 

•Djup: Även helt klara, korrekta, precisa och relevanta tankar 

kan vara ytliga. En djup tanke tar hänsyn till många faktorer 

och förenar dem. Tar ditt svar hänsyn till hela frågan? Har du 

tagit med de mest signifikanta faktorerna? 

•Bredd: Många resonemang saknar bredd, de granskar en 

fråga bara ur ett enda perspektiv (t.ex. ett tekniskt eller 

transhumanistiskt) utan att ta hänsyn till att andra perspektiv 

existerar och kan ge vidgade insikter. Kan vi se det här från en 

annan synvinkel? Kan man lösa problemet på ett annat sätt? 

Vad skulle en miljöaktivist/nyliberal/musiker/… säga? 

•Logik: När vi tänker kopplar vi samman många olika tankar 

till en struktur. När tankarna stödjer varandra och blir begripliga 

tillsammans säger man att tänkandet är logiskt. När tankarna 

inte stödjer varandra, innehåller motsägelser eller blir 

obegripliga är tänkandet ologiskt. Är det här verkligen vettigt? 

Följer detta från vad du har sagt? Hur kommer detta sig? 

53


Empirism 

Den enda källan till kunskap är erfarenhet. Albert Einstein 

Motsatsen till att bara försöka resonera sig fram till sanningen är 

empirism. Det innebär att man undersöker saker och ting med 

sina egna sinnen och erfarenheter, att prova sina tankar mot verkligheten. 

Det är lätt att ställa upp storslagna teorier om hur saker 

förhåller sig, men de blir lätt luftslott utan koppling till verkligheten. 

Ett typiskt exempel är många av Aristoteles teser om fysiken 

som han resonerade sig fram till, och som sedan ingen ifrågasatte 

under mer än tusen år trots att de var felaktiga; till sist gjorde 

Gallileo ett par enkla experiment och kunde i ett slag visa att de 

var helt fel. För att verkligen söka sanningen och avslöja felaktigheter 

måste man gå tillbaka till sina egna sinnen och experiment, 

listiga resonemang har inga garantier för sin korrekthet. 

Det går kanske inte att finna Sanningen med stort S, men däremot 

går det rätt bra att avslöja osanningar och det är ofta viktigare 

rent praktiskt. Den mest använda och formaliserade formen 

av empirism är den vetenskapliga metoden. 

Den vetenskapliga metoden 

Den teorin är värdelös. Den är inte ens fel! Wolfgang Pauli 

Den vetenskapliga metoden är den hittills bästa kända metoden 

för att skilja sanning från lögn eller fantasi och bygga upp bättre 

och bättre modeller för verkligheten. Den kan användas inte bara 

inom vetenskapen utan också i vardagslivet (vilket de flesta människor 

är omedvetetna om). I sin enklaste form ser den ut så här 

(efter sci.skeptic FAQ): 

54

Den vetenskapliga metoden 

1. Observera en aspekt av universum. 

1 

2. Skapa en teori som stämmer med vad du 

har observerat. 

3. Använd teorin för att göra förutsägelser. 

2 

4. Testa dessa förutsägelser genom experiment 

eller fler observationer. 

3 

5. Modifiera teorin i ljuset av de nya resultaten. 

6. Gå till steg 3. 

4 

Processen upphör egentligen aldrig, eftersom 

teorierna ständigt förfinas empiriskt. Dock brukar 

man nöja sig med en teori när dess förutsä- 5 

gelser skiljer sig så lite från det observerade att 

det är opraktiskt eller ointressant att arbeta vidare; nya resultat 

kan dock förr eller senare tvinga fram en omvärdering. 

Reproducerbarhet 

Vetenskap är i grunden baserad på samarbete; det finns för 

mycket att undersöka för att varje forskare ska kunna hinna testa 

det, så man litar ofta på andra forskares resultat. Dock är detta en 

självkorrigerande process, eftersom viktiga experiment blir upprepade 

av andra, och därmed fastställs hur reproducerbara de är. 

Ett resultat som inte kan reproduceras är inte värt något, eftersom 

det inte visar på något allmängiltigt och mycket troligen är 

felaktigt. 

Falsifierbarhet 

No amount of experimentation can ever prove me right; a single 

experiment can prove me wrong. Albert Einstein 

Det är principiellt omöjligt att ”bevisa”; något – det går alltid att 

tänka sig en mer eller mindre barock orsak till att saker är som de 

är. Som Sherlock Holmes sade: ”Absence of evidence is not evi- 

55


dence of absence” – frånvaro av bevis är inte bevis på frånvaro. 

Däremot kan man ofta visa att något inte sker eller är fallet 

genom ett experiment (t.ex. visade Lavoisier att phlogistonteorin, 

som sade att ämnen minskade i vikt när de förbrändes, var fel 

genom att tända eld på olika material inneslutna i lufttäta flaskor 

på en våg – flaskornas vikt ändrades inte). Falsifierbarhet, att man 

kan testa om teorin är fel, är ett viktigt drag hos en bra vetenskaplig 

teori. 

Ockhams rakblad 

Things should be made as simple as possible, but not any simpler. 

Albert Einstein 

William av Ockham skrev: ”Pluralitas non est ponenda sine neccesitate”; 

vilket betyder ”saker skall inte onödigt mångfaldigas”. 

Om du har två teorier som båda förklarar observerade fakta bör 

du använda den enklaste tills mer fakta dyker upp. 

Statistik och logik 

Det sägs att ”det finns tre sorters lögn: lögn, förbannad lögn, och 

statistik”. Det här visar hur lite människor i allmänhet tror på statistik, 

vilket är både sorgligt och förståeligt. Rätt använd syftar statistik 

till att ur osäkra data göra uppskattningar av verkliga 

förhållanden (inklusive av hur osäkra dessa uppskattningar är). 

Det här naturligtvis ett strålande komplement till förnuftigt tänkande. 

Tyvärr är de flesta människor dåligt bildade inom området och 

kan inte bedömma om en statistisk analys är korrekt eller vilseledande, 

och förstår inte heller statistikens syfte och tillämpbarhet. 

Att det är möjligt för manipulativa personer att vinkla statistik är 

allmänt känt, men en ännu större risk är oerfaren användning och 

tolkning av statistik – om man inte vet vad man gör blir det lätt fel. 

Det här gör att många misstror all statistik, och ignorerar den 

även om den är korrekt. 

56

Mentala fällor 

Statistik kan dock vara ett mycket användbart hjälpmedel för förnuftet, 

eftersom rätt använt det erbjuder ett relativt neutralt sätt 

att granska slutsatser och deras styrka. Människor har en enorm 

förmåga att se mönster i slumpen eller ignorera vissa utfall, och 

här kan statistik hjälpa (Gilovich 1991). T.ex. är personalen på 

många sjukhus helt övertygade om att antalet pojkar som föds är 

högre när det är fullmåne – något som faktiskt är helt fel. De har 

dragit slutsatser från sina erfarenheter (någon har noterat att det 

var fullmåne en natt då många pojkar föddes), men inte märkt att 

dessa erfarenheter har en inbyggd vinkling (ingen tänker på 

månen under nätter då få pojkar föds, även om det då är fullmåne). 

En statistisk analys kan visa hur det verkligen förhåller sig. 

Att känna till hur man drar slutsatser från osäkra data, bedömer 

betydelsen av olika undersökningar och tolkar statistiska resultat 

är mycket användbara förmågor även i vardagslivet. Bör man sluta 

äta ägg för att de de innehåller kolesterol? Fungerar verkligen 

Q10, eller är det en bluff? 

På samma sätt som många misstror all statistik misstror många 

logik. De flesta har nog hört åtskilliga logiska felslut och paradoxer, 

och många antar därför att logik mest är en akademisk lek 

med ord. Det är ungefär samma misstag som att avfärda matematik 

med att det går att räkna fel eller göra orimliga beräkningar – 

problemet ligger i hur ämnet tillämpas snarare än i det självt. 

Logik är nyttigt att känna till eftersom det är en modell för regelmässigt 

och noggrant tänkande. Logik har naturligtvis sina 

begränsningar, men är i allmänhet ett kraftfullt verktyg för tänkande. 

En viss allmänbildning om hur ett logiskt resonemang konstrueras 

och en gnutta kunskapsteori är mycket nyttig för att 

kunna tänka kritiskt och förnuftigt. 


Det finns massor med mentala fällor, och även den bäste kan gå i 

dem (det är ett känt faktum att åtskilliga framstående forskare har 

57


lurats av charlataner som de flesta andra skulle ha avslöjat omedelbart, 

se Tabori 1964 för flera roande exempel). Kritiskt tänkande 

är nödvändigt för att undvika många av dem. Här följer ett 

axplock: 

Tro 

I do not know what to believe. I have read too much and traveled 

too far. Certitude belongs to those who have only lived in a place 

where everybody believes the same things. Robert Anton Wilson 

När vi tror på något kommer vi i första hand att söka fakta som 

stödjer vår åsikt snarare än motsäger den. När en moderat läser 

tidningen kommer hon att se flera saker som stödjer hennes åsikter, 

medan en socialdemokrat som läser samma tidning kommer 

att koncentrera sig på de saker som stödjer hans åsikter. Man får 

tycka om en teori, men man bör inte tro på den – för då blir man 

dess slav. Det vi tror på färgar vår syn på världen oerhört mycket. 

Ett skäl till att många människor har svårt att samarbeta eller ens 

kommunicera är att de har mycket olika perspektiv, styrda av åsikter 

som för dem är fullständigt vettiga men för andra framstår 

som underliga eller direkt felaktiga. På samma sätt som vi söker 

stöd för det vi tror på så är vi mycket kritiska mot avvikande åsikter, 

och kan lätt hitta graverande brister i deras resonemang 

(Gilovich 1991). Det är faktiskt inte så att folk i allmänhet ignorerar 

motsatta åsikter, men de koncentrerar sig på deras svagheter. 

Resultatet blir att vi oftast finner bevis för det vi tror på, och motbevis 

mot andra åsikter. Som Robert Anton Wilson skrev: ”Vad 

Tänkaren tänker bevisar Bevisaren” (Wilson 1993). 

Auktoriteter 

Auktoritetstro är en annan fara. Att bara acceptera ett uttalande 

för att det kommer från en person med prestige är fel, man 

måste analysera det och själv kontrollera att det stämmer. Trots 

allt, både experter och berömda tänkare har haft fel, och ju mindre 

de har tillåtit andra att tänka kritiskt på vad de har sagt ju mer 

58


fel har de oftast visat sig ha. En tanke som inte får undersökas tål i 

allmänhet inte undersökning. I vetenskapen är ett enda enkelt 

experiment mer värt än alla samlade dogmer och auktoriteter. 

Tabun och världsbilder 

Heliga kor blir de bästa hamburgarna. 

Vi ifrågasätter sällan tabun; vi tar dem antingen för givna (det är 

väl självklart?) eller vågar inte ifrågasätta dem. Varje grupp, varje 

samhälle har sina attityder och sin verklighetsbild. Det är svårt att 

frigöra sig från dem, och de kan påverka ens tänkande mycket 

negativt. Men om man lyckas bryta igenom – trots alla rop om 

kätteri – så kan oväntade nya möjligheter öppnas. Ett typiskt 

exempel är den enorma uppblomstringen inom fysiken som 

skedde sedan atomteorin accepterats. 

Sunt förnuft och intuition 

Vanligt sunt förnuft är varken speciellt vanligt eller speciellt sunt. 

Det vi kallar sunt förnuft är egentligen vår erfarenhet av hur saker 

fungerar omkring oss, finslipad sedan födseln. Så länge saken gäller 

något inom eller kring vår direkta erfarenhet, så brukar sunt 

förnuft fungera alldeles utmärkt. Men om saken ligger utanför vår 

tidigare erfarenhet finns det inga garantier att sunt förnuft hjälper, 

tvärtom motsäger det ofta hur det verkligen är (ett typiskt exempel 

är jordens form: sunt förnuft säger oss att den är platt). 

På samma sätt är det med intuition. Intuition är ett löst begrepp 

för alla de för- och omedvetna processer som kommer på lösningar 

eller observationer. Ofta känns de helt naturliga och ”rätt”, 

och att intuitivt handlande blir ofta mycket snabbt och smidigt. 

Dock ska man vara medveten om att intuition inte alltid är korrekt! 

På samma sätt som att sunt förnuft kan missleda oss, kan 

intuition också bli fel. 

Att balansera sitt förnuft med intuitionen är en svår balansgång: 

för mycket förnuft, och du hämmar dig själv, för mycket intuition, 

59


och du kan glatt gå i mentala fällor. Speciellt farligt är att intuitionen 

ofta känns så sann, så uppenbar; det är egentligen bara för 

att den är helt anpassad till dig, inte till omvärlden, inte för att 

intuition skulle vara en direktlinje till en högre värld. 

Övertygelse 

I allmänhet bör man se upp för saker som verkar helt uppenbara 

eller mycket övertygande: de kan naturligtvis vara sanna, men de 

kan lika gärna vara misstag som man glömmer att ifrågasätta och 

bara sväljer. En fallgrop är enkla svar som verkar få problemet att 

försvinna; ger de verkligen ett bra svar, eller lurar de dig att inte 

längre ställa frågan (Minsky 1988)? Många svar bara verkar 

besvara frågan, och får istället de som accepterar det att tänka på 

annat. 

Språket 

Språket är ett av våra viktigaste verktyg för förnuftigt tänkande 

genom att det låter oss kommunicera med varandra och lagra 

vårt vetande. Dock kan språket fel använt lätt leda till förvirring 

eller motverka förnuftigt tänkande. Ett typiskt exempel är hur ord 

kan betyda olika saker för olika personer. För att två personer ska 

kunna kommunicera behöver de ha någorlunda överensstämmande 

åsikter om vad orden betyder; om inte orden betyder 

samma saker för dem kommer samtalet snabbt att råka i svårigheter. 

Problemet är att många inte inser att de termer de använder 

har helt andra betydelser för andra människor, och därför 

snabbt trasslar in sig i missförstånd. 

Andra språkliga fällor består i att man övergeneraliserar och glider 

med ordens betydelser. Det är lätt för någon att säga ”vi 

måste vara solidariska” men detta betyder vanligen att någon 

annan skall göra något: ”vi” utsträcks här på samma sätt som i 

sjukvården (”Nu ska vi ta vår medicin”) för att ge ett trevligt 

intryck, och solidaritet (som är en känsla) kan man naturligtvis 

inte framtvinga (”måste”), utan däremot dess operationella effekt 

60

Fördomar mot förnuft 

samarbete. Sådana här ordlekar förvränger språkets syfte som 

kommunikationsmedel och gör det till ett manipulationsmedel. 

Relativism 

Kartan är inte landet. Korzybinsky 

På senare år har det blivit populärt med extrem relativism. Det 

började med den toleranta tanken att andra världsbilder än den 

egna också kunde vara sanna och ha något att tillföra, men 

utvecklades till den helt absurda tanken att alla världsbilder är lika 

sanna och lika värda. Problemet är att man blandar ihop den subjektiva 

världsbilden med den objektiva världen (”Kartan är inte 

landet”); många new age troende och postmodernistiska intellektuella 

menar att världen är subjektiv och avhänglig den som 

betraktar den, vilket är fel: det är våra världsbilder och sätt att förhålla 

oss till världen som är subjektiva, världen (hur den än ser ut) 

är rätt objektiv. Om den inte var det skulle vi alla leva i våra egna 

universum utan möjlighet till kontakt med varandra och forskare 

skulle aldrig upptäcka något som stred mot deras åsikter (vilket 

faktiskt sker hela tiden). Det finns faktiskt världsbilder som fungerar 

bättre och sämre, och även om vi inte vet så mycket om hur 

världen verkligen förhåller sig så lever vi trots allt i en gemensam 

värld där olika personers experiment oftast ger samma resultat 

(Hanson 1995). 

Fördomar mot förnuft 

One trend that bothers me is the glorification of stupidity, that the 

media is reassuring people it’s all right not to know anything... That 

to me is far more dangerous than a little pornography on the Internet. 

Carl Sagan 

Det finns förvånande (?) många missförstånd och fördomar mot 

förnuftigt tänkade. En av de vanligaste fördomarna är att förnuft 

är kyligt och omänskligt, och måste kombineras med intuition och 

känsla (vilket vanligen betyder irrationellt tänkande som passar 

den som företräder det). Förnuftigt tänkande behöver inte vara 

61


känslokallt, det låter sig bara inte ryckas med av ens känslor. Känslorna 

sätter upp våra mål och värderingar, förnuftet låter oss 

uppnå dem; båda delarna behövs. 

Känsla och tanke står faktiskt inte i något motsatsförhållande, 

även om föreställningen om detta har blivit allmänt accepterad i 

vår kultur. Tvärtom har det visat sig att känslor är nödvändiga för 

intelligent och ändamålsenligt handlande. Människor med vissa 

känslomässiga störningar har visat sig vara sämre på att lösa vissa 

sorters problem (och naturligtvis att klara sig socialt) än normala 

människor (Damasio, 1994). 

Många undviker förnuftigt tänkande av ren lättja eller för att de 

trivs med sina illusioner: de tycker att världen blir mycket roligare 

om det finns rymdvarelser, spännande konspirationer och om 

deras egen ideologi är helt korrekt. Det här kan verka harmlöst 

men är det inte: dels försvårar det kommunikationen människor 

sinsemellan en hel del eftersom var och en lever i sin egen värld 

och omformulerar allt som sägs för att passa sina förutfattade 

meningar, dels så är det oerhört lätt att utnyttja människor som 

inte tänker förnuftigt. Om man bara vädjar till deras övertygelse 

har de svårt att stå emot, hur idiotiska än argumenten är eftersom 

de inte kan bedömma dem kritiskt. De har inget mentalt försvar, 

och detta har utnyttjats hänsynslöst av politiker, präster, 

reklammakare och charlataner. 

Vissa är ännu mer negativt inställda till förnuft, eftersom de har 

något att förlora på det (en rolig översikt finns i Kellgrens dikt 

Ljusets Fiender). När vår uppfattning om hur saker och ting förhåller 

sig hotas, reagerar vi ofta reflexmässigt med att försvara 

dem även om vi har fel. Och om vi har något att förlora (anseende, 

pengar, trovärdighet) kommer vi att försvara oss ännu hårdare 

och ta till alla till buds stående medel (Det här är en mental 

reflex som man helst bör träna bort; det är bättre att erkänna att 

man har fel och framstå som en idiot än att inte erkänna det och 

vara en idiot). Därför brukar de hårdaste angreppen mot förnuft, 

62

Intellektuella dygder 

kritiskt och skeptiskt tänkande komma från de som känner sig 

hotade eftersom de bara har mentala fuskbyggen att erbjuda. Ju 

svagare förnuft, desto aggressivare försvar. Nästa gång du hör 

någon som rackar ned på kritiskt tänkande eller ifrågasätter den 

som vill undersöka deras argument, fundera på vad han eller hon 

har att förlora och varför de försvarar sig såpass hårt: har de rätt 

kommer deras argument ju ändå att övertyga i längden. 

Alla har rätt att ha en åsikt, men det betyder inte att åsikter inte 

får ifrågasättas om det görs på ett sakligt sätt! Många är rädda för 

att såra eller avvika, och vågar därför inte ifrågasätta åsikter även 

om de vet att de är fel eller ser att de är skadliga. 

Intellektuella dygder 

En indikator på människor med dåligt självförtroende: en vokabulär 

som saknar orden ”jag vet inte”. 

In science it often happens that scientists say, ’You know that’s a 

really good argument; my position is mistaken,’ and then they actually 

change their minds and you never hear that old view from 

them again. They really do it. It doesn’t happen as often as it should, 

because scientists are human and change is sometimes painful. But 

it happens every day. I cannot recall the last time something like 

that happened in politics or religion. Carl Sagan, 1987 CSICOP 

keynote address 

Det finns många olika värdefulla ”intellektuella dygder” som hjälper 

oss att vara förnuftiga och sakliga samtidigt som de balanserar 

kritiskt tänkande (efter Elder & Paul 1995b): 

•Intellektuell ödmjukhet: Att vara medveten om sin kunskaps 

begränsning och under vilka omständigheter man tenderar 

att lura sig själv genom förutfattade meningar, 

begränsningar och vinklingar. Intellektuell ödmjukhet kräver 

att vi inte hävdar att vi vet mer än vad vi vet. Ödmjukhet är 

inte samma sak som underlägsenhet eller att man inte vågar 

stå för något, utan helt enkelt avsaknad av pretention. 

63


64 

•Intellektuellt mod: Att inse behovet av att bemöta och 

rättvist undersöka idéer, åsikter eller synvinklar som vi har 

starka negativa känslor för och kanske inte har gett den uppmärksamhet 

de förtjänar. Intellektuellt mod är att vara medveten 

om att idéer som betraktas som farliga eller absurda 

faktiskt ibland är mer eller mindre förnuftiga och att de åsikter 

och slutsatser vi själva har ibland är felaktiga eller missledande. 

För att kunna avgöra vilket som är vilket måste vi 

undvika att passivt och okritiskt acceptera vad vi har ”lärt” 

oss, även om det finns ett starkt socialt tryck för detta – vi 

måste stå för det vi tänker. 

•Intellektuell empati: Att vilja se saker ur andras perspektiv 

för att verkligen förstå dem. Det är lätt att fastna i den 

egocentriska tendensen att tro att sanningen finns i våra 

egna åsikter och slutsatser; vi måste kunna se saker från 

andra håll även om dessa perspektiv är främmande för oss. 

Det är viktigt att komma ihåg hur ofta vi har haft fel trots att 

vi var övertygade om något, och att det troligen kommer att 

ske igen. 

•Intellektuell integritet: Att vara trogen till sitt tänkande, 

att konsekvent tillämpa samma krav på bevisföring och klarhet 

på sig själv som på ens motståndare och att ärligt 

erkänna inkonsekvenser eller misstag i sitt tänkande eller 

handling. 

•Intellektuell envishet: Att använda intellektuella insikter 

och sanningar trots svårigheter, hinder och frustration. Även 

om andra opponerar sig irrationellt bör vi hålla fast vid våra 

principer för att kunna nå djupare förståelse och insikt. 

•Rättvisa: Att försöka behandla alla synpunkter lika, utan 

hänsyn till våra egna känslor och intressen. 

•Tro på förnuftet: Övertygelse om att i det långa loppet 

våra egna och mänsklighetens intressen gagnas bäst av att ge 

fritt spelrum för förnuft och att uppmuntra människor att dra

Slutord 

egna slutsatser. Tro på att med rätt uppmuntran och odling 

folk kan lära sig tänka logiskt och klart för sig själva, dra vettiga 

slutsatser och bli förnuftiga personer trots de hinder 

som finns i samhället och våra hjärnor. 

Slutord 

Vi har sett hur farligt det är om folk lever mer i fantasivärldar än i 

verkligheten, både för dem själva och andra. Samtidigt erbjuder 

förnuftigt tänkande en mängd fördelar: kunskap om världen som 

kanske inte är absolut men ändå rätt pålitlig, metoder att bedömma 

kvalitén på sitt eget och andras tänkande, medvetande om 

de fallgropar som existerar och ett sätt att verkligen kommunicera 

med andra människor. Att tänka förnuftigt är inte enkelt, 

men det är värt det! 

Det är svårt att argumentera förnuftigt med människor som inte 

själva kan tänka förnuftigt eller förstår argumentationsteknik; i 

sådana situationer måste man tänka igenom vad man vill uppnå 

med diskussionen. Ofta är det bättre att visa med handling eller 

demonstration hur det förhåller sig än att försöka ”vinna” en 

debatt. Det går naturligtvis (och ibland är det nödvändigt) att 

påverka och övertala folk med retoriska grepp snarare än förnuftsargument, 

men helst bör man försöka få lyssnarna att börja 

tänka själva hellre än att leda dem hur godhjärtade ens intentioner 

än är, både för deras och ens egen skull. Hjälp dem lära sig 

tänka väl! Det kan ta tid och tålamod, men är värt det för både 

dig (du lär dig en hel del själv) och för dem. 

Vi varken kan eller får acceptera kunskapens fuskverk, och bör 

bekämpa det både inom oss själva och i den värld vi lever i. 

Naturligtvis måste man göra detta på ett vettigt sätt; att alltid 

påpeka minsta mentala miss gör inte att andra lyssnar på oss mer, 

snarare tvärtom. Vi bör kämpa mot fusket, pseudovetenskapen 

och de välmenande felaktigheterna överallt där vi kan göra nytta. 

65


Övningar 

66 

Einstein, having had a hard time with bigoted scientists, expressed 

this attitude in terms of physics: ”Removing fixed misconception 

from the people’s mind is as difficult as breaking the atom into pieces.” 

Nevertheless, when you remove a fixed misconception from 

someone’s mind, it starts a chain of reactions which can ignite 

intellectual explosions and revolutions in the walls of bigotry. 

Edip Yuksel 

•Varför är nanoteknologi, kryonik och rymdfart rimlig teknologi 

medan evighetsmaskiner och kristall-healing inte är det? 

Undvik att sopa problemet under mattan med hänvisningar 

till vad ”etablerad vetenskap” tycker, basera ditt resonemang 

på vad du vet och kan ta reda på. 

•Prova att läsa en tidning med en annan politisk, religiös eller 

kulturell inriktning än du själv har. Skriv upp exempel på retoriska 

knep, logiska missar och hur fakta vinklas för att passa 

tidningens ideologi. Läs sedan en tidning du brukar läsa och 

se hur många av dessa saker som också förekommer där. 

•Försök ta reda på hur något vedertaget fakta egentligen är 

underbyggt genom att läsa böcker, tala med experter och 

göra experiment. Kan du själv avgöra om jorden verkligen är 

rund, atomer existerar, andra världskriget inträffade eller fler 

brott begås när det är fullmåne? 

•Prova att fråga ett par olika personer om vad ”sten”, ”marknaden”, 

”demokrati” och ”förnuft” egentligen betyder. Försök 

få med så olika politiska uppfattningar och 

utbildningsnivåer som möjligt. Skulle dessa personer kunna 

diskutera dessa termer utan att missförstå varandra? 

•Ta en sida ur en lärobok och stryk över med en överstrykningspenna 

i olika färger: grönt för resonemang vilka bygger 

på vad andra sagt, rött för författarens egna slutsatser och 

gult för saker som bara antas vara sanna. Prova att göra detta

Litteraturlista 

för olika läroböcker, tidningsartiklar och vetenskapliga artiklar 

och jämför koloreringen. Vilka ämnen har vilka färger? Hur 

skiljer sig olika författare och medier? 


”Reading, after a certain age, diverts the mind too much from its 

creative pursuits. Any man who read too much and uses his own 

brain too little falls into lazy habits of thinking.” Albert Einstein 

• Antonio R. Damasio, 1993, Descarte’s Error: Emotion, Reason, and the 

Human Brain, Putnam: New York. 

• Linda Elder & Richard Paul, 1995a Universal Intellectual Standards 

http://www.sonoma.edu/cthink/university/univlibrary/unistan.nclk 

• Linda Elder & Richard W. Paul, 1995b Valuable Intellectual Traits, http:/ 

/www.sonoma.edu/cthink/university/univlibrary/ 

intraits.nclk 

• Linda Elder & Richard W. Paul, 1995c Pseudo Critical Thinking in the 

Educational Establishment, http://www.sonoma.edu/CThink/University/univlibrary/Pseudo/outline.nclk 

• Sven Ove Hansson,1995, Vetenskap och Ovetenskap - om kunskapens 

hantverk och fuskverk, Falun, ScandBook 

• Thomas Gilovich, 1991 How We Know It Isn’t So: The Fallibility of Human 

Reason in Everyday Life, New York, Maxwell Macmillan 

• Johan Henrik Kellgren, Ljusets Fiender 

• Marvin Minsky, 1988, The Society of Mind, Simon & Schuster 

• Sci.sceptic FAQ: The Frequently Questioned Answers, 

http://www.xnet.com/~blatura/skeptic.shtml 

• Paul Tabori, 1964, Dårskapens Naturlära, Natur & Kultur. 

• Robert Anton Wilson, 1993, Prometheus Rising, New Falcon Pubns 

67


Some men look at things the way they are and ask 

why? I dream of things that are not and ask why not? 

68 

Robert Kennedy 

Det räcker inte med att ha en bra hjärna. 

Huvudsaken är att använda den väl. 

Pascal,Discours de la Méthode. 1637. 

CREATIVITY is thinking up new things. 

INNOVATION is doing new things. 

Theodore Levitt 

The human mind, once stretched by a new idea, 

never regains its original dimensions. 

Oliver Wendell Holmes

Kreativitet 


Flygfarkost av Leonardo da Vinci, 

ca 1408, Institut de France 

Kreativitet är något som man ofta 

talar om, men sällan förstår. Många 

tror att bara vissa personer har den 

kreativa ”gåvan”, och alla andra får 

finna sig i att vara fantasilösa och 

tråkiga. Detta är dock helt fel! Alla 

människor är kreativa, men de 

flesta lägger inte märke till sin kreativitet 

eller utvecklar den inte till sin 

fulla potential. Att utveckla sin krea- 

tivitet är förvånansvärt enkelt och roligt. 

Vad är kreativitet egentligen? Bra böckers uppslagsverk föreslår 

”Förmåga att lösa problem med nya metoder eller skapa nya produkter 

inom t.ex. konst eller teknik”. Centralt för kreativitetsbegreppet 

är det nyskapande, att kombinera ting på ett oväntat sätt 

eller skapa helt nya ting med nya användningsområden. Man frigör 

sig från de gamla begränsningarna, ibland genom att gå runt dem, 

ibland genom att ändra på problemet så att de inte längre gäller. 

Kreativitet är ett notoriskt svårdefinierat begrepp, delvis just därför 

att det är nära knutet till vad Douglas Hofstadter kallar ”att 

hoppa ut ur systemet” [1] – en kreativ lösning skapar något helt 

nytt som inte fanns eller kunde förutsägas innan, den skapar sina 

egna regler vilket också gör det svårt eller omöjligt att ställa upp 

regler för hur kreativitet fungerar. 

Den kreativa processen har studerats av psykologer sedan början 

av seklet. Wallas beskrev i sina studier av framstående forskare [2] 

fyra faser av kreativt skapande som senare identifierats även hos 

konstnärer och andra människor: 

69


Förberedelse 

Att formulera problemet, att samla information om det, att göra 

ett första försök att lösa det på normalt sätt. Under denna fas 

provar man alla de konventionella möjligheterna, och lär sig förstå 

problemet. 

Inkubation 

Man skjuter problemet åt sida och tänker inte på det under en 

tid. Detta kan ta lång tid, från timmar till månader och år. Många 

rekommenderar att jogga eller promenera för detta; man rör sig 

fritt, lämnar bakom sig frustrationen med sitt arbete, hjärnan får 

mer syre (och endorfiner) och rörelsen har en lätt meditativ 

rytm. Själv brukar jag diska när jag får mina bästa idéer. 

Insikt 

Den plötsliga insikten eller inspirationen, då problemets lösning 

står klar. Den kan inträffa när och hur som helst, och går sällan att 

planera. 

Verifiering och genomförande 

Insikten provas mot verkligheten, 

och genomförs praktiskt. Det 

räcker inte med att bara komma 

på bra idéer, man behöver tillräckligt 

med självdisciplin för att slutföra 

dem också. Många kreativa 

människor lider av ”Leonardo da 

Vinci Syndromet” – de får så 

många idéer att de inte hinner bli 

klara med dem innan nya, mer 

lockande visioner dyker upp. Det 

70 

Buckminister Fuller var en synnerligen 

kreativ människa, som kunde 

omsätta sina matematiska insikter 

till praktiska konstruktioner. Den 

geodetiska domen använder minimalt 

med material för maximal styrka

Förutsättningar för kreativitet 

skapade måste tas om hand och utvecklas. Dessutom är inte alla 

idéer genomförbara. 

Förutsättningar för kreativitet 

En viktig förutsättning till kreativt tänkande är att man faktiskt förstår 

det man tänker på; annars är det både svårt att komma på 

något och finna en fungerande lösning. I studier av konstnärer har 

man funnit att den verkliga kreativiteten kommer först när de 

behärskar en teknik så fullständigt att de inte längre behöver bry 

sig om de rent tekniska detaljerna. Detsamma gäller även på 

andra områden: i början är det svårt att använda en färdighet kreativt 

eftersom man är osäker och har tillräckligt med problem att 

få den att fungera (man tittar i kokboken eller formelsamlingen, 

man kämpar med målarfärgen, passningarna eller procedur-anropen). 

Efter hand blir man bättre, och färdigheten blir allt mer 

omedveten och effektiv – man ”bara gör det”. Det är nu kreativiteten 

kan blomstra. 

Andra viktiga personliga faktorer är motivation, självuppfattning, 

koncentration, uthållighet, oberoende och självdisciplin. Motivationen 

är central: man måste vilja lyckas. Självkänslan är också viktig, 

eftersom man måste våga misslyckas i sitt arbete då och då. 

Dessa två egenskaper hjälper oss att starta den kreativa processen. 

Uthålligheten, koncentrationen och självdisciplinen hjälper 

oss sedan att ta oss igenom den förberedande fasen, och att 

sedan behålla och utveckla det vi skapat. 

Dock är personliga egenskaper inte lika viktiga som förmågan att 

släppa loss sina förmågor, att lyssna på sig själv. Kreativitet är en 

intuitiv förmåga, och den hämmas av kroppslig eller mental spänning. 

Det är därför det är nyttigt att ta en promenad eller motionera 

för att öka sin kreativitet, vilket också befrämjar hälsan. På 

samma sätt hänger glädje, frihet och kreativitet samman. Det är 

svårt att vara kreativ i en dyster, auktoritär eller begränsande 

miljö – ett miljöombyte kan däremot vara ytterst stimulerande. 

71


72 

Contrary to what we usually believe, moments like these, the best 

moments in our lives, are not passive, receptive, relaxing times – 

although such experiences can be enjoyable, if we have worked 

hard to attain them. The best moments usually occur when a person’s 

body or mind is stretched to its limits in a voluntary effort to 

accomplish something difficult and worthwhile. Mihalyi Csikszentmihalyi, 

”Flow: the Psychology of Optimal Experience”, p. 3. 

Metoder för kreativt tänkande 

Egentligen är tanken på en metod för kreativt tänkande en självmotsägelse, 

men det finns åtskilliga recept som hjälper fram kreativiteten 

ändå [6] . 

Inversion 

En källa till kreativa lösningar är att använda motsatser, ”tvärtommetoden” 

som Tõnis Tõnisson kallade den [3]. Prova att negera 

ditt problem, eller att ändra något till sin motsats. Ett klassiskt 

exempel är historien om den lekande treåringen som hela tiden 

stör farmors virkande: en konventionell förälder skulle sätta Lillan 

i sin lekhage, en kreativ förälder sätter farmor i lekhagen så att 

hon är trygg från Lillan. Iaktta vad alla andra gör, och gör det de 

inte gör. Ändra på ditt perspektiv genom att se saker från en ny 

vinkel, eller ur en annan persons ögon. Många stora ledare i historien 

har vänt nederlag till segrar, just genom att de vänt på förutsättningarna 

(har din armé förlorat ett slag? då är den mindre, 

mer lättrörlig och dina soldater villiga att göra allt för att överleva). 

En av de mest användbara metoderna är att inte försöka lösa 

problemet, utan ändra problemet i stället. Ett klassiskt exempel är 

arkitekten som hade byggt ett höghusområde och tillfrågades var 

gångvägarna mellan husen skulle löpa. Han föreslog i stället att 

man lade gräsmattor över hela området. Efter sex månader var 

stigar upptrampade, som både var de kortaste och bekvämaste 

möjliga; dessa asfalterades.

Som Lao-tse skrev i Tao-te Ching: 


Den vise ledaren vet att vara kreativ. För att leda lär sig ledaren att 

följa. För att bli rik lär sig ledaren att leva enkelt. I båda fallen är det 

samspelet som är kreativt. 

Allt beteende består av motsatser... Lär dig att se saker bakofram, 

ut-och-in och upp-och-ner. 

Analogi-Metafor 

Vi människor är bra på att finna analogier och metaforer; en sak 

påminner om en annan, egentligen helt olik sak, och vi ser likheterna 

mellan dem. En metafor förbinder två olika universa av 

mening med varandra (Sverige liknas vid en ankdamm och ögat 

med en kamera). Genom att tänka i metaforer och analogier kan 

man finna nya samband som inte är logiska (även om man måste 

vara medveten om att de inte är bevis, och inte alltid fungerar). 

Ett sätt att använda analogiskt tänkande för att förstå situationer 

eller problem är att välja något mer eller mindre slumpmässigt 

föremål, och jämföra olika attribut för att finna olika analogier. Till 

exempel, en bok har en hård pärm för att skydda innehållet på 

samma sätt som en bil har en kaross. Bokens text motsvarar alla 

de små detaljerna i bilen, bilens färg motsvarar omslaget, motorstopp 

att ett stycke av texten är svårbegripligt och punktering att 

boken är hundörad. Metoder och tankar från bilar kan tillämpas 

på böcker: kanske borde man ge varje bok en översyn efter 

mycket läsande (eller skaffa en ny upplaga?), vissa böcker kanske 

kan tryckas med tillval för olika ägare? 

What if? 

På samma sätt som att titta på liknande problem eller saker kan 

användas som en startpunkt i kreativt tänkande kan man extrapolera 

dem. Hur blir det om man tänjer ut/pressar ihop det? Vad 

händer om man ökar eller minskar något till det möjligas gräns? 

Kan det göras mer personligt/opersonligt? Kan det frysas/smältas? 

Göras snabbare/långsammare? Eric Drexler gjorde ett kreativt 

73


språng genom att fråga sig hur små maskiner det är möjliga att 

bygga, vilket ledde till nanoteknologin. En vanlig felsökningsmetod 

i datorsammanhang är att granska hur program uppför sig när 

man ger dem extremvärden som indata – data som ligger på 

gränsen till vad de ska klara av. Ofta visar det sig att oväntade 

saker sker; komplexitet verkar frodas vid gränslinjen mellan det 

möjliga och omöjliga. 

Diskontinuitet 

Ju mer van man är vid något, ju mindre stimulans ger det till vårt 

tänkande. Men ett plötsligt avbrott, eller en oväntad utveckling 

kan ofta visa oss helt nya perspektiv. Prova att bryta dina gamla 

mönster då och då; gör en helt ny sak varje dag som du aldrig 

provat tidigare. Läs en bok eller tidning du normalt inte skulle ha 

läst, ät på ett annat lunchställe, tala med nya personer eller gå en 

annan väg än du brukar. 

Mentalt kan man göra samma sak: man försöker se det normala 

som främmande (hur skulle en marsmänniska se på problemet?) 

och det främmande som normalt. Man kan ta två helt olika idéer 

och kombinera dem, och se vilka spänningar och nya vägar som 

uppstår. Detta är grunden för många haiku dikter och zen koaner. 

The little alien was a true master. When I asked him ”what is the 

sound of one hand clapping” he gave me this cassette – which 

doesn’t fit in my recorder. 

GURPS Illuminati, Steve Jackson Games 

Frågor 

Att ställa frågor är grunden för tänkande, både formaliserad 

vetenskaplig deduktion och kreativt spel. En av de mest effektiva 

metoderna att finna orsaker och sammanhang är att fråga ”varför?” 

fem eller fler gånger (detta är en vanlig sysselsättning hos 

barn, och bör uppmuntras till varje pris). Ett exempel: 

Varför dör så många i trafiken? 

Därför att folk inte ser sig för. 

74


Varför ser folk sig inte för? 

De är inte vana vid att observera sin omvärld, och blir lätt distraherade. 

Varför observerar folk inte sin omvärld? 

Det moderna samhället premierar inte eller lär ut observation, 

snarare abstraktion. 

Varför lärs inte observationsförmåga ut? 

Det är kanske svårare än att lära ut observation än att ge elever 

abstrakta (lätträttade) uppgifter. 

Varför är det svårt att lära ut observationsförmåga? 

Därför att det är annorlunda än den vanliga skolformen och tänkandet, 

och ingen har hittat på bra övningar av den. Slutsatsen blir 

alltså, att om vi kan hitta enkla och bra övningar av observationsförmåga 

och sprida dem, kan vi kanske minska antalet trafikolyckor 

(och troligen få många andra positiva effekter). 

Ett annat bra sätt att förstå eller associera till ett problem eller ett 

ting är att ställa de grundläggande frågorna Vad? Var? När? Hur? 

Varför? Vem? om det. Ofta kan de ge överraskande bra svar. 

Brainstorming 

Brainstorming är en av de mest kända och använda metoderna 

för att stimulera till kreativt tänkande i grupp [5]. En moderator 

presenterar problemet eller frågeställningen för deltagarna, som 

sedan börjar hitta på så många ovanliga och oortodoxa idéer 

som möjligt (det är viktigt att noga spara dem, t.ex. genom att 

spela in sessionen på band). Ingen kritik är tillåten, idéerna ska 

flöda så fritt som möjligt, även om många av dem är helt ogenomförbara. 

Att hela tiden försöka avgöra vad som är bra eller 

dåligt hämmar folk från att föreslå nya idéer, och många av de 

bästa idéerna låter till en början helt idiotiska. Eftersom alla inspireras 

av alla andras idéer kan man bygga vidare även på mindre 

lyckade tankar (genetiska algoritmer inom datalogin är baserade 

på en liknande princip). Efter sessionen går man igenom de 

insamlade idéerna och sållar ut de lyckade. 

75


Hjälpmedel och små knep 

Förutom de tidigare nämnda metoderna, så finns det olika hjälpmedel 

för kreativt tänkande. 

Imitation 

Det är faktiskt en bra idé att imitera och plagiera andras idéer 

som en förberedelse till nyskapande tänkande. Genom att imitera 

och öva finslipas vår teknik, man lär sig en hel del av mästarna och 

med tiden utvecklas ens egen stil, eftersom man upptäcker vad 

som är bra (det bygger man vidare på) och vad man ogillar (det 

omskapar man). Många nyskapande verk är också nära baserade 

på tidigare arbete, sammankopplat på ett nytt eller oväntat sätt. 

Visualisering 

Det är ofta nyttigt att tänka i bilder, att föreställa sig problemet 

och att leka med det. Albert Einstein inledde sitt studium av relativitetsteorin 

med att tänka hur det skulle se ut om han flög 

genom rymden med ljusets hastighet. Ofta ”ser” man snart oväntade 

saker och samband. Visualisering kan ske med hjälp av analogier, 

datorstöd eller med hjälp av skisser. Att visualisera i grupp är 

ofta fruktbart, framför allt om det finns en stor whiteboard alla 

kan skissa på (resultatet blir ett mellanting mellan brainstorming 

och diskussion). Storyboarding, att göra en tecknad serie av ett 

förlopp eller en plan hjälper experter på olika delar att få en 

överblick av helheten, och upptäcka nya sätt att integrera saker. 

Anteckna! 

Ha alltid med dig en anteckningsbok och penna, en liten bandspelare 

eller något annat sätt att lagra de idéer och insikter du får. 

Intuition och kreativa insikter kan komma när som helst, och 

glöms lätt bort (även om man tror att de är lätta att komma ihåg 

när man får dem; minnesteknik kan vara mycket praktiskt här – 

forma om idéerna till lättihågkomna symboler eller scener). En 

76


mycket bra anteckningsmetod är mindmaps, uppfunna av Tony 

Buzan. Utifrån ett centralt koncept ritar man linjer och bågar med 

angränsande tankar, vilka grenar ut sig över pappret. Fördelen är 

att det blir automatiskt välorganiserat (information som hör ihop 

blir samlad), lätt att associera från och att komma ihåg, och framför 

allt går det snabbt att få en överblick [8]. 

Efterhand kommer du att samla på dig en mängd mer eller mindre 

sammanhängande anteckningar. Det är inte nog med att ha 

nedtecknat bra tankar, man måste bearbeta dem också. En bra 

metod är att då och då gå igenom sina anteckningar för att få nya 

idéer, samla ihop olika teman och lägga till nya detaljer. Med tiden 

kan olika projekt utkristalliseras ur röran. 

Slump 

Ibland kan man tvinga sig själv till nya associationer och sätt att 

tänka genom att använda externa hjälpmedel. Clifford A. Pickover 

föreslår [4] att datorgenererade metaforer och meningar kan 

användas som inspiration eller nyanseringar för mänskliga texter; 

datorn föreslår målande adjektiv eller analogier (i viss mån kan ett 

elektroniskt synonymlexikon göra detta). Andra klassiska hjälpmedel 

är I Ching hexagram, tarotkort eller liknande ”kreativitetskort” 

(”Oblique Strategies” av Brian Eno och Peter Schmidt [7] , 

”Whack on the Head”-kort etc.). Tarotkort är ofta fyllda med 

detaljer och symbolism, ofta mycket djupsinnig. Deras ockulta 

associationer hjälper många att frigöra sig från vardagliga sätt att 

tänka, och gör användningen mer spännande. En enkel metod är 

att helt enkelt dra ett kort och försöka associera det till problemet 

man har, med eller utan hjälp från de färdiga tolkningar som 

ofta följer med. 

Drömmar 

Drömmar innehåller en otrolig mängd råmaterial för kreativt tänkande. 

De är fria från medvetna hämningar och realistiska krav, 

och ofta har de en djup symbolisk betydelse för oss själva. Att 

77


föra en drömdagbok är enkelt och givande (det är alltid svårt i 

början, men blir med tiden allt enklare). Ett annat sätt att använda 

vår hjärnas inbyggda egenheter är att arbeta sent på natten eller 

när man är lagom trött. Ofta frigörs då scener eller tankar från 

vårt omedvetna, och kan användas i arbetet. 

Kemiska hjälpmedel 

Alkohol i små doser verkar stimulera kreativiteten, eftersom den 

tar bort en del av våra hämningar. Framför allt normalt mycket 

hämmade och kontrollerade personer kan frigöra en del av sin 

normalt nedtryckta kreativa kapacitet. I större doser stör alkohol 

liksom de flesta andra berusande droger kreativiteten genom att 

de stör tänkandet (brukare av hallucinogener brukar ofta komma 

ihåg att de haft storslagna insikter, men kan inte komma ihåg insikterna 

på något meningsfullt sätt). Energi-givare, som gingsing, 

guarana, socker eller koffein kan vara användbara, inte för att de 

gör oss mer kreativa utan för att de stimulerar oss till arbete och 

att genomföra de kreativa idéerna. Den kreativa effekten av nootropika 

(”smart drugs”) är omdiskuterad och svårbevisad, men 

placeboeffekten av att ta ett piller som ryktas stimulera kreativiteten 

är fullt märkbar. 

Förankring 

Förankring är ett knep baserat på metoder inom NLP, Neuro- 

Lingvistisk Programmering. Tanken är att observera vilka psykologiska 

tillstånd du befinner dig i när du är kreativ, och sedan lära 

dig återskapa dem när du önskar. Nästa gång du märker att du är 

kreativ (d.v.s. producerar en massa nya idéer eller vidareutvecklar 

dem), notera din kroppshållning, hur du sitter, vilken omgivning 

du är i och hur du känner dig. Skriv ned eller lagra så mycket som 

möjligt om hur du ”gjorde dig kreativ”, både interna och externa 

faktorer. Denna information kan sedan användas för att i framtiden 

åter komma in i ett kreativt tillstånd, genom att placera sig i 

en liknande omgivning, samma kroppshållning etc. Ju mer detta 

78


används, desto enklare blir det att snabbt övergå till ett kreativt 

sätt att tänka. 

Många personer med kreativa yrken utvecklar personliga ritualer 

för att komma i rätt stämning, ibland synnerligen udda (tecknaren 

Mort Walker placerade en fot i varmt vatten och den andra i 

kallt, John Steinbeck skrev brev till sin förläggare i en anteckningsbok 

som uppvärmning och Strindberg sorterade sina pennor). 

Musik 

Musik kan också användas för att stimulera kreativiteten, även om 

den liksom ritualerna är mycket personlig. Charles Thompson 

rekommenderar följande [6] : 

•Undvik musik med sång. Klassisk musik, lätt jazz, elektronisk 

och instrumental musik fungerar bra. 

•Undvik musik som kräver uppmärksamhet. 

•Undvik musik med plötsliga, stora ändringar i volym. 

•Använd musik med långa toner och subtila variationer. 

Referenser 

• [1] Douglas R. Hofstadter. Gödel, Escher, Bach: ett Evigt Gyllne Band. 

Andra upplagan, Stockholm: Brombergs 1992. Ett synnerligen kreativt 

verk, som demonstrerar analogiers styrkor. 

• [2] Wallas, G. (1926) The Art of Thought. New York: Harcourt. 

• [3] Tõnis tõnisson. Makt som Hobby. Uddevalla: Scandinavian PC Systems, 

1988. Behandlar även olika metoder för självhypnos och affirmationer. 

• [4] Clifford A. Pickover. Computers and the Imagination. New York: St. 

Martin’s Press 1991. Innehåller en mängd kreativa idéer. 

• [5] Tage Danielsson. Grallimatik: Struntpratets fysiologi och teknik. Stockholm: 

Wahlström & Widstrand 1966. 81-86. En rolig parodi på brainstorming 

i en tänkvärd bok. 

• [6] Creativity Home Page , http://www.ozemail.com.au/~caveman/ 

Creative/. Dessa sidor har varit grunden för denna essä. 

79


80 

• [7] http://www.hyperreal.com/music/artists/brian_eno/obliques.html 

• [8] Mindmap FAQ, http://www.ozemail.com.au/~caveman/Creative/Mindmap/mindmapfaq.html


81


82 

All kunskap är blott hågkomster 

Platon 

Du har ett fantastiskt minne. Ska jag bevisa det för dig? 

Så gärna: Försök glömma något du redan vet! 

Harry Lorayne 

Tankar skapar förbindelser mellan våra hjärnceller; 

detta skapar banor för ytterligare tankar och ju mer vi 

använder våra hjärnor desto fler förbindelser och 

banor skapar vi. Med andra ord, ju mer vi lär oss, 

desto lättare blir det att lära sig mer. 

Diana Beaver, Inlärning för Lata

Minne, minnesteknik och studieteknik 


Sedan urminnes tid har människor använt 

metoder för att förbättra eller utöka minnet, 

ofta med imponerande resultat: det finns 

väldokumenterade fall av personer som har 

memorerat hela Koranen eller telefonkatalogen 

även utan att ha fotografiskt minne. Vem 

som helst kan faktiskt med lite enkla knep 

skaffa sig ett effektivt minne och studieförmåga, 

och genom minnesteknik kan man memorera förvånande 

informationsmängder. 

Minnesteknik baserar sig på att man använder sig av olika ”knep” 

för att dra maximal nytta av minnet. Knepen baserar sig på hur 

minnen lagras och vad som gör att vissa minnen är klara och lätta 

att erinra sig, medan andra snabbt glöms bort. Genom att 

”designa” minnesbilder kan man fästa fakta i minnet snabbt, effektivt 

och permanent. 

I minnesteknik vill man lära sig enstaka fakta, i studieteknik vill man 

förstå dem. Att känna till att Kyzyl är huvudstaden i Tannu- Tuva är 

meningslöst om man inte vet var på jorden Tannu-Tuva ligger och 

vad det är för ställe. Ju mer man lär sig, destå fler samband kan 

man skapa och ju meningsfullare blir de fakta man vet. Man kan se 

det som ett lego-bygge: minnesteknik låter oss samla in legobitar, 

medan studieteknik hjälper oss sätta ihop dem till en användbar 

(eller rolig) helhet. 

Minnets struktur 

För att kunna använda vårt minne maximalt måste vi vara medvetna 

om hur det fungerar, hur vi lagrar, erinrar och glömmer 

information. Genom att utnyttja dess starka sidor och kringgå 

83


svagheterna kan vi kraftigt öka vår inlärnings- och erinrings- förmåga. 

Minnet är associativt: tanken på någonting får oss att 

komma ihåg andra saker som hänger samman med detta, och 

dessa kan i sin tur leda till vidare associationer. Det klassiska 

exemplet är Marcel Prousts berömda beskrivning i På spaning 

efter den tid som flytt av hur upplevelsen att äta en Madeleinekaka 

doppad i lindblomste fick honom att erinra sig sin barndom. 

Associationer behöver inte vara medvetna, utan beror ofta på 

saker man har ”i bakhuvudet” eller som finns i omgivningen. 

Genom att medvetet skapa associationer kan minnet förbättras 

kraftigt, eftersom det blir lättare att få fatt på ett minne man 

behöver och att koppla det till andra minnen. 

Mycket av våra minnen är fantasier och gissningar snarare än minnen 

av verkliga upplevelser. Även om ett minne kan verka kristallklart 

är det troligen till stor del en efterkonstruktion och 

innehåller detaljer som aldrig inträffat, men verkar rimliga. Ett bra 

exempel på detta är vittnespsykologin: genom lätta suggestioner 

som passar in i situationen (”Såg du kniven?”) kan man få en person 

att tro sig ha sett en sak när något helt annat inträffade. Man 

kan och bör inte lita för mycket på sitt minne. 

Man kan dela upp minnet i olika system och sorters minne. En 

viktig uppdelning är mellan korttidsminne och långtidsminne. 

Korttidsminnet varar bara en stund och fungerar som vår mentala 

arbetsyta, medan långtidsminnet är rätt permanent. 

84 

Minne 

Korttidsminne Långtidsminne 

Episodiskt Semantiskt 

Procedurellt

Korttidsminnet 

Korttidsminnet 

När man skall ringa ett telefonnummer repeterar man det ofta 

för sig själv medan man går till telefonen och trycker in det. Som 

alla vet glömmer man det lätt om man blir distraherad eller 

tvingas tänka på annat för en liten stund. Det verkar som korttidsminnet 

begränsas av vad som kan repeteras; prova att läsa 

och skriva ned följande två rader i tur och ordning: 

USA Kina Iran Laos Tchad 

Maldiverna Storbritannien Mongoliet Saudiarabien Australien 

Vilken var enklast att hålla i minnet? Detta visar att vi tyst repeterar 

det vi vill hålla i minnet, och blir det för stort material hinner vi 

inte repetera det snabbt nog. 

Man talar om att människans arbetsminne bara rymmer 7±2 

saker: det går helt enkelt inte att hålla reda på mer fakta på en 

gång, och vi blir förvirrade eller tvingas strunta i vissa fakta om vi 

överbelastas. Detta är en allvarlig begränsning för vår intelligens 

och beslutsförmåga, och om vi kunde utöka vårt arbetsminne 

kunde vi öka vår effektiva intelligens. 

Det går dock att få in mer i arbetsminnet genom att ”chunka” 

information. Engelskans chunking betyder ungefär att dela upp 

det i hanterbara block. Att komma ihåg följande bokstavskombination 

är svårt: 

SASABBICAPLO 

Medan följande är betydligt enklare: 

SAS ABB ICA PLO 

Genom att klumpa ihop bokstäver och siffror till meningsfulla 

delar kan mer stoppas in i arbetsminnet (det är därför man skriver 

mellanrum i telefonnummer). Genom att organisera information 

kan man hantera den mycket effektivare. 

85


Långtidsminnet 

Efterhand överförs information man använder till långtidsminnet. 

Det verkar inte finnas någon riktigt skarp gräns mellan korttidsoch 

långtids-minnet, utan information fastnar (konsolideras) efter 

hand, speciellt om man tänker på den. Repetera gärna det du vill 

lära dig på udda tider, resor, när du väntar eller vid andra tillfällen 

så ökar chansen att lära det betydligt. Ju mer bearbetning som 

sker, ju bättre minns man. 

Det finns praktiskt taget inga begränsningar för hur mycket man 

kan lära sig; till skillnad från en dator kan man aldrig drabbas av 

”Out of memory error”. Däremot kan man blanda ihop snarlika 

kunskaper (t.ex. två språk) och minnen som inte används försvagas 

sakta – kort sagt, man bör använda det man lärt sig så mycket 

man kan, och det är nyttigt att hålla reda på vad man har lärt sig. 

Man kan dela upp långtidsminnet i olika system beroende på vad 

som lagras. Rent praktiskt behöver man bara bry sig om procedurellt 

minne, semantiskt minne och episodiskt minne: 

•Procedurellt minne är vår förmåga att göra olika saker, 

t.ex. cykla, simma eller lösa ekvationer; vi vet hur vi ska göra. 

Dessa är inte medvetetna minnen som man måste erinra sig 

för att kunna använda, de bara finns där och kan vara svåra 

att förklara (det är därför experter ofta är sämre på att förklara 

sina ämnen än amatörer). Nästan alla kan gå eller fånga 

en kastad boll, men kan du beskriva hur du gör det utan att 

prova det? 

•Semantiskt minne är våra faktakunskaper: Paris är Frankrikes 

huvudstad, fenylalanin är en aminosyra och det är lördag 

idag. Det är framför allt denna sorts minne som minnesoch 

studieteknik inriktar sig på. Vår kultur bygger mycket på 

semantiska fakta, men i praktiken måste man kunna använda 

dem praktiskt (procedurellt minne). 

•Episodiskt minne är sjävbiografiskt: vad vi gjorde för tio 

minuter sedan, när vi senast träffade vår lärare eller vad vi 

86

Saker som påverkar minnet 

tänker göra imorgon. Oftast ser vi framför oss små scener 

när vi erinrar oss saker med det episodiska minnet (därav 

namnet). Viktiga, dramatiska eller oväntade händelser ihågkoms 

ofta mycket bättre, s.k. blixtljus-minnen. De flesta 

svenskar kan berätta rätt exakt vad de gjorde då de fick reda 

på att Olof Palme var mördad. 


För att komma ihåg något bra behöver man dels se till att minnet 

blir väl inkodat, och dels göra det lätt att återerinra sig. Detta kan 

ske på många olika sätt och påverkas av olika faktorer. 

Organisation 

Vi kommer ihåg helheter snarare än detaljer; om det finns en 

struktur i det vi lär oss fungerar den som stöd för ihågkomst. Dels 

går det lättare att rekonstruera ett minne om det har en viss 

struktur (t.ex. rimmar: ”Blinka lilla stjärna där, hur jag undrar var 

du ...”), dels blir det lättare att chunka. Genom att organisera 

material kommer vi ihåg det betydligt bättre än annars. Detta har 

betydelse för studieteknik: man bör inte läsa första halvan av ett 

kapitel vid ett tillfälle och spara andra halvan till senare. Läs istället 

kompletta enheter (hur små de än må vara) vid varje studie-session. 

I en bok är det en bra idé att läsa igenom innehållsförteckningen 

för att se hur den hänger ihop. 

Sinnen 

Olika människor är olika specialicerade på olika sinnen, och detta 

påverkar vad som kan kommas ihåg lättare: visuelt lagda personer 

lagrar och erinrar sig bilder bättre än taktilt lagda personer, vilka 

specialicerar sig på handlingsminnen (t.ex. vad de gör och upplever 

själva) och verbalt lagda personer inriktar sig på språkliga minnen 

(tal och text). Vissa specialiserar sig väldigt mycket, andra är 

mer flexibla. Ofta byter man inriktning beroende på ämnet. Det 

87


är nyttigt att veta vilka sinnen man använder mycket, eftersom 

man då medvetet kan formulera det man lär sig i en form som 

passar en själv (det är därför många visuellt och taktilt lagda personer 

vantrivs i skolan, eftersom den är mycket verbal). Ett sätt är 

att lyssna på hur man talar: om man använder många visuella ord 

(”Jag insåg att...”, ”Ser man på...”) och talar rätt fort är det troligt 

att man är i visuell mod (man talar snabbt för att bilderna kommer 

så fort). Om man använder handlings- och känsel-ord (”Det 

känns som...”, ”Det här var tungt...”) är det troligt att man är taktil, 

medan ett mer komplext och exakt språk med hörsel-ord (”Jag 

hörde att...”) tyder på verbal mod. 

Ju fler sinnen som inbegrips i minnesprocessen, desto bättre blir 

minnet. Färg, doft och smak gör minnen mer intressanta och varaktiga. 

Om man dessutom kan involvera sig och göra något som 

har med minnet att göra, så får man med handlingsminnet, och 

inlärning och erinring blir mycket bättre. Är man observant minns 

man mer, så titta på detaljerna i bilder och notera hur en föreläsare 

gestikulerar. 

Konkreta ting ihågkoms bättre än abstrakta ting – vilket är naturligt 

eftersom det är svårt att skapa interna upplevelser av ”demokrati” 

eller ”Christoffelsymboler”. Om man kan hitta ett sätt att 

uppleva abstraktioner (t.ex. genom att tänka på deras användning 

eller ett konkret exempel) blir det något enklare att minnas. 

Många minnestekniker är baserade på att man skapar mentala 

scener där man associerar det man vill minnas med en massa 

andra saker. Dessa scener fungerar bäst om de är färgstarka, 

komplexa och involverar dig själv. 

Igenkänning är lättare än erinring 

Hur många gånger har man haft ett ord på tungan men inte kunnat 

säga det? Ju mer man anstränger sig desto mer blockerad blir 

man, och efter en stund när man gett upp kommer man på det 

utan problem. Däremot är det väldigt ovanligt att man inte kän- 

88


ner igen ett begrepp man lärt sig tidigare, om det inte presenteras 

på ett underligt sätt. Det är helt enkelt mycket enklare att 

känna igen saker än att komma ihåg dem. Det här är användbart i 

minnesteknik, eftersom man kan minska mängden mentalt arbete: 

många saker behöver man bara lära sig känna igen. 

Motivation 

Intresse eller motivation spelar också en viktig roll i minnet: det 

man är intresserad av att lära sig är mycket enklare att komma 

ihåg än sådant man är ointresserad av, både för att man blir motiverad 

att koncentrera sig djupare och troligen för att lagringen 

sker bättre. Om man börjar intressera sig för ett område eller en 

sak blir det plötsligt enklare att lära sig om det (och omvänt: man 

blir ofta intresserad av ett ämne om man studerar det noga). 

Som Diana Beaver skrev, ”Ifall vi inte kan förstå sambandet mellan 

informationen och hur den kommer att gagna oss, lär vi oss inte 

den”. Det är därför det är nyttigt att tänka på varför man vill lära 

sig något (se kapitlet om mermänsklig motivation). Oftast finns 

det mycket goda skäl eftersom annars skulle man ju inte ens försöka 

minnas något, vilka kommer att motivera dig att minnas 

bättre, och finns det inga skäl att lära sig något är det ju dumt att 

spilla tid på det. 

Bearbetning 

Att konsolidera sina minnen sker bäst genom att bearbeta dem: 

man upprepar dem, man tänker på dem, man associerar dem 

med andra saker. Material man tänkt mycket på på ihågkoms 

mycket bättre än material man bara noterat. Därför är det bra att 

göra egna exempel och illustrationer, ställa och besvara frågor om 

dem vilka sedan jämförs med de ”korrekta” svaren. Ju mer man 

leker med ett minne desto bättre kommer man ihåg det. Studieteknik 

är i allmänhet baserad på att man bearbetar det man ska 

lära sig noggrant så att det blir lätt att komma ihåg: man ”tuggar” 

noggrant så att ”matsmältningen” ska bli bättre. 

89


Överrasking 

Det oväntade blir lättare ihågkommet än det väntade (detta kallas 

”Örfilsprincipen” av Harry Lorayne och von Riesdorff-effekten av 

kognitionspykologer). I en lista med saker kommer vi att märka 

och minnas den som avviker: 

Blåbär Hallon Galax Smultron Björnbär Hjortron 

Detta gäller både små skillnader (man minns ofta hur något skiljer 

sig från något annat snarare än hur det är likt) och chockartade 

överraskningar (i en del Zen-buddhistiska koans berättas hur 

Mästaren säger något djupsinnigt, och sedan klipper till eleven 

med sin käpp – överraskningen gör att de aldrig glömmer visheten). 

Som tidigare nämndes kommer man ihåg saker som är farliga, 

dramatiska eller som överraskade en, medan man glömmer 

det vanliga. 

I minnesteknik skapar man därför gärna idiotiska bilder, ju vansinnigare 

desto bättre. Att förbinda hjärnnerv II (synnerven) med 

ögonen kan antingen göras med att tänka sig ”Hjärnnerv II: 2 

ögon” eller ”Två rimmar med tå; jag har ögon på båda stortårna”. 

Den senare bilden, med alla dess vansinniga implikationer är 

mycket lättare att komma ihåg än första. Trots allt är det lättare 

att komma ihåg en Monty Python-sketch än en buskis-sketch, 

eftersom situationen i den tidigare är totalt absurd, medan buskis 

oftast är hyfsat vardaglig. 

Externa faktorer 

I psykologi talar man om ”Set and Setting”: Set är ens inställning 

och förväntningar, och Setting är ens omgivning och hur den 

påverkar. Om man tror att man inte kan lära sig något, då kommer 

man inte heller att göra det, och tror man att det är lätt att 

lära sig så blir det också enklare. På samma sätt kan en omgivning 

hindra eller hjälpa en att lära sig saker. Många minnen blir kopplade 

till det tillstånd man var i när man lärde sig dem, de blir lättttare 

att erinra sig när man är där och svårare annars. I ett 

90

Minnestekniker 

experiment utbildade man dykare i en uppgift på land eller i vattnet; 

när dykarna sedan testades var de bättre när de testades i 

samma miljö som de lärt sig i. Slutsatsen är att det kan vara en 

bra idé att plugga för en tenta i salen den kommer att hållas i, och 

att skolundervisning kanske egentligen hindrar oss från att tilllämpa 

vad vi lärt oss utanför skolan. 

Omgivningen kan lätt vara störande, framför allt om den tränger 

sig på (musik med sångtexter, telefoner, TV, ett ostädat rum, 

andra människor). Därför är det bra att studera material man vill 

lära sig i en lugn miljö utan distraktioner. Exakt vilken sorts miljö 

som fungerar bäst är mycket individuellt; vissa vill ha musik medan 

andra distraheras av den, vissa vill studera hemma, andra studerar 

bäst på bibliotek eller på bussen. 

Hur vi mår påverkar minnet en hel del: motion förbättrar inlärningsförmåga 

och minne, om man sover ordentligt sker minneskonsolidering 

bättre, är man pigg och vaken lär man sig mer än 

om man är förkyld och deppig. 

Därför kan det vara en bra idé att tillvarata de tillfällen då man 

känner sig som bäst för att lära sig saker. En intressant metod 

inom kallas Förankring: lägg märke till hur du känner dig, var du är, 

hur du sitter, andas och vad du tänker på när du är riktigt produktiv. 

Försök sedan upprepa så mycket som möjligt av detta nästa 

gång du vill vara produktiv; ganska ofta går det att ”kopiera” bra 

mentala tillstånd. Men glöm inte: allt måste inte vara perfekt för 

att man skall kunna studera bra. 


Metoder att förbättra minnet har använts sedan urminnes tider; 

rim och versmått hör till de allra äldsta. Under medeltiden och 

rennässansen utvecklades en metod som kallades Ars Memoriam 

till fulländning vid universiteten: studenter gick noggrant igenom 

en byggnad, t.ex. en katedral, och lärde sig i detalj hur den såg ut. 

När de sedan skulle memorera en lång lista gjorde de en mental 

91


rundvandring i byggnaden och placerade de olika sakerna på listan 

längs rutten. När man skall erinra sig listan gör man bara en 

mental rundvandring, och ser framför sig de olika sakerna. 

Denna metod, loci-metoden, fungerar 

aldeles utmärkt idag också. 

Man kan prova att ”lägga” listor i 

sitt hem eller längs vägar man ofta 

färdas. Man kan också använda en 

variant av loci-metoden för listor 

där man kopplar saker med sin 

egen kropp. Jag brukar komma ihåg 

mina inköpslistor genom att gå från 

hjässan och nedåt: om jag skall 

handla filmjölk, broccoli, sirap och bröd så tänker jag mig att jag 

häller filmjölk över mitt huvud, att jag har broccoli i näsan, smakar 

på sirap och jag stoppat in en limpa bröd i min skjorta. Ju mer 

levande bilden är, ju bättre minns man den (tänk på hur smulorna 

kliar, sirapens söta smak, broccolins lukt och hur kladdig filmjölken 

känns), framför allt om man själv är inblandad. 

Det centrala i minnesteknik är att skapa associationer mellan 

saker, ju mer originella desto bättre; de behöver inte vara ett 

dugg rimliga, bara de fångar ens uppmärksamhet. Detta kan var 

svårt eller ovant i början, men efter en tids användning blir det allt 

naturligare och snabbare. Associationerna är helt personliga och 

är ofta meningslösa för alla utom dig själv. 

Ord och namn 

Ett lätt sätt att lära sig nya ord (framför allt utländska) är att skapa 

en bild av ordets betydelse och kombinera den med saker som 

liknar eller låter som delar av ordet: om du behöver lära dig att 

det latinska ordet navicula betyder en liten båt och är femininum, 

tänk dig då en dalkulla (feminin) som håller ett nav medan hon 

står i en liten, vinglig båt mitt ute i Siljan. Om du kan blanda in dig 

92 

Tidigt mnemoniskt hjälpmedel


själv i bilden blir den ännu lättare att minnas, framför allt om du 

kan få med många sinnesintryck och dramatiska känslor. Latinets 

sceleratus betyder befläckad av brott: tänk dig att det visar sig vid 

en röntgen-undersökning att ditt normalt vita skelett blivit nedfläckat 

av en massa Expressen- löpsedlar om brott, och du till din 

fasa märker att läkaren är en råtta (rattus). 

Detta system fungerar utmärkt för namn också, vilket är en 

enorm tillgång i alla sociala relationer. Kombinera ett par personliga 

egenskaper med namnets delar: om Jacob Cedergren är välklädd 

och flintskallig, tänk dig då att han klättrar uppför en stege 

(Jakobs stege ) gjord av ceder-grenar, vars barr smutsar ned hans 

fina kläder och täcker hans kala hjässa. Karikera gärna personen 

och hans/hennes beteende – vi minns och känner igen karikatyrer 

mycket bättre än verkliga bilder. 

Denna metod fungerar naturligtvis bäst för personer med bildliga 

namn. När det gäller personer med utländska namn som inte 

direkt kan associeras med bilder (t.ex. Malcolm Pryzywycz) får 

man försöka med ord-metoden (Pryz låter som pris, ywycz som 

engelskans witch, kanske en häxa på rea?). 

Svårast är faktiskt vanliga, abstrakta namn som Sven Andersson. 

Där bör man koncentrera sig mycket på personens utseende och 

hänga upp dem på namnet (Sven Andersson är en rätt ung chef, 

en ung sven skulle man kanske ha sagt på 1700-talet; tänk dig 

honom sittandes på en and nästan som Nils Holgerson, domderandes 

med sin unga röst medan anden gör som den vill). 

Listor 

Vi behöver ofta memorera listor med saker, alltifrån vad som skall 

handlas till de tolv hjärnnerverna (kommer du ihåg vilken nerv 

hjärnnerv II var?). Listor har fördelen att de har en inbyggd ordning, 

vilket gör dem lättare att hantera. Man kan skilja på numrerade 

listor där det är viktigt att veta vilket nummer varje sak har 

(hjärnnerverna) och onumrerade listor, där ordningen kan vara 

93


viktig men man aldrig behöver komma ihåg exakt vilken plats 

varje sak ligger på (Hallands floder). Onumrerade listor kan 

memoreras rätt enkelt genom att man binder ihop sakerna med 

varandra i tur och ordning till en liten historia. Om du skall 

komma ihåg listan gul, cykel, sten, mjölk, bokhylla och bofink kan 

du tänka så här: ”Du är ute och cyklar på din gula cykel när du kör 

på en sten och åker omkull. Du knuffar till ett stort mjölkpaket 

som välter och dränker in en bokhylla med böcker om bofinkar”. 

Nu är det enkelt att komma ihåg vad som kommer efter en given 

sak (sten → åker omkull → mjölk osv.), och om du tänker igenom 

historien ett par gånger kommer den att vara hur lätt som 

helst att komma ihåg. 

Numrerade listor kan kopplas ihop med ord man associerar med 

tal; Tony Buzan föreslog följande sekvens: 

1. Spett 6. Kex 

2. Tå 7. Skjul 

3. Fe 8. Råtta 

4. Myra 9. Bio 

5. Rem 10. Trio 

Varje siffra kopplas ihop med ett rim-ord eller ett ord som liknar 

den. När man väl lärt sig listan (vilket är enkelt) kan man alltid 

memorera listor kortare än tio element. Efterhand kan och bör 

man naturligtvis skapa sin egen förlängda lista. 

Så om du skall komma ihåg att den femte hjärnnerven är trigeminal-nerven, 

så tänk dig tre trillingar (tri-geminus) som buntats 

ihop med en stor rem. Den fjärde hjärnnerven är trochelar-nerven: 

en skolklass myror (fyra: myra) har jättetråkigt. 

Sifferminne 

Det är naturligtvis enkelt att använda ovanstående metod för att 

minnas siffror, något som de flesta har svårt för. 1265 (året då 

Dante föddes) = Spett + Tå + Kex + Rem = du tappar ett spett 

på din tå (aj!) och den smulas sönder som ett kex, smulorna bildar 

ett porträtt av Dante. För att undvika fortsatta missöden bin- 

94


der du fast spettet med en rem. Dock finns det bättre metoder 

(den här metoden får problem med tal som 44444). Experterna 

associerar varje siffra till ett språkljud (vilket är rätt enkelt att lära 

sig om man är motiverad), och omvandlar sedan bokstäverna till 

ord. Ett typiskt system är följande hämtat från Harry Loraynes 

bok: 

0. z, s, c Z är första bokstaven i ”zero”, siffra börjar med s, en nolla 

skrivs som en cirkel. 

1. T, D T kan skrivas av två ettor. 

2. n Har två staplar. 

3. m Har tre staplar; lägger man det på sidan liknar det en trea. 

4. R fyRa 

5. L Den romerska sifran för 50 är L 

6. J, dj, gj, hi, lj, mjukt g, alla sje- och tje-ljud, mjukt k 

Ett stort J liknar en spegelvänd 6:a. 

7. K, ck, hårt c, hårt g 

K kan ses som en liggande sjua och dess spegelbild. 

8. f, v, ph 8 med en liten svans i mitten liknar ett handskrivet gement f 

9. P, b P är en spegelvänd och b är en uppochnedvänd nia 

För att koda ett tal omvandlar man siffrorna till ljud och lägger till 

extra bokstäver. 43704 blir ”rmksr”, vilket kan göras om till ”ReM 

KaSSöR” (en kassör som säljer remmar, själv fastbunden vid kassaapparaten). 

För att få igen talet gör man bara om ljuden till siffror. 

Den här metoden kräver en hel del övning innan man blir bra 

på den, men sedan är det enkelt att komma ihåg tjugosiffriga tal 

om man skulle behöva det. 

Episodiskt minne 

Att förbättra sitt episodiska minne har inte utvecklats lika mycket 

som metoder att förbättra det semantiska. Dock finns det en del 

små knep man kan använda. Om man vill minnas en scen man ser 

kan man försöka ”fotografera den”: bilda en fyrkant med händerna 

och låtsas att du fotograferar vad du ser. 

Tankspriddhet innebär att man har dålig koll på sitt episodiska 

minne, så att man glömmer vad man gjort och vad man ska göra. 

95


Det viktiga är att samla tankarna och vara medveten om vad man 

gör när man gör det: alldeles för många personer tänker på en 

sak och gör en annan. Är man tankspridd bör man försöka göra 

en sak åt gången, aldrig flera, om man ska komma ihåg den. 

För att komma ihåg vad man gör måste man vara medveten om 

det, så man bör tänka på handlingar i det ögonblick man utför 

dem. Ett sätt är att alltid skapa en idiotisk association mellan platsen 

och handlingen. Detta fungerar också bra för det man ska 

göra: om man måste komma ihåg att man ska sända datorpost till 

en vän så snart man kommer in i systemet kan man föreställa sig 

att just när man loggar på blinkar hans ansikte upp på skärmen 

och skrämmer en. Detta binder samman den framtida situationen 

med tanken på personen, och ökar chansen att minnas vad man 

ska göra. 

Studieteknik 

Att lära sig något är en aktiv process. Lärare kan inte få oss att 

lära något om vi inte själva försöker. De bästa lärarna lyckas entusiasmera 

sina elever: de behöver inte vara experter på sina 

ämnen eller ens speciellt bra på att förklara dem (även om detta 

naturligtvis är önskvärt) för att få eleverna intresserade och därmed 

motiverade att lära sig. På samma sätt är motivation viktig 

för självstudier: vill man inte lära sig något kommer man inte heller 

att lära sig det speciellt bra. Engagemang skapar koncentration. 

När man studerar ett material är det en bra ide att skilja det som 

bör läras verbatim (t.ex. kemiska formler, årtal eller namn) och 

det man behöver lära sig mer konceptuellt (t.ex. sammanhang, 

orsaker och historier), gärna genom olika färger på understrykningarna. 

Sedan kan man använda olika minnestekniker för att lära 

sig dem optimalt. 

Det är mycket vanligt att vi förväntas tillgodogöra oss information 

från texter. Det här är en mycket effektiv metod att lära sig allt 

användbart från en text: 

96

Studieteknik 

• Skumma igenom texten. Titta på innehållsförteckning, rubriker och bilder 

(vad handlar texten om? Ser du något som verkar intressant?). Läs 

sammanfattningar och slutsatser. Försök skaffa dig en uppfattning om 

vad det hela går ut på utan att gå alltför mycket på djupet. Ställ dig 

gärna frågor som detta väcker (”Hur tusan kan hon hävda det där?”). 

• Gå igenom texten mer noggrant. Sök information och försök besvara 

frågorna du ställde dig (och hitta på nya efterhand). Stryk under det 

som är viktigt eller behöver memoreras. Försök läsa mellan raderna. 

• Lägg ifrån dig texten och försök sammanfatta vad det hela gick ut på, så 

enkelt som möjligt. Förklara det gärna för någon annan (”den som inte 

kan förklara sitt ämne för en intresserad nio-åring förstår det inte 

själv”). 

• Gå tillbaka till texten och se om du missat något viktigt i din sammanfattning. 

Lär dig de understrukna sakerna om du inte redan lärt dig 

dem (förvånande mycket fastnar på första läsningen med den här 

metoden). 

På föreläsningar kan man använda en likande metod, försök att: 

• Summera vad läraren nyss sagt med egna ord. 

• Förutse vad läraren kommer att säga. 

• Lyssna mellan raderna: vad är underförstått eller osagt? 

• Fråga dig själv om du håller med. 

• Ställ frågor till både dig själv och läraren. 

Genom att ta aktiv del av föreläsningen undviker man också att 

man nickar till. Hur mycket man bör anteckna är individuellt; somliga 

skapar detaljerade mind-maps, medan andra låter höger 

hjärnhalva leka genom att rita. Vissa människor står inte ut med 

mindmaps utan föredrar gammaldags stödord. 

Slutligen, ett mycket användbart trick är fusklappar! Att skriva en 

fusklapp med all information som kan vara användbar är en oerhört 

bra övning, och tvingar en att sålla bort skräp och ta med 

det relevanta. Det är faktiskt en såpass bra övning att man nästan 

aldrig behöver fusklappen: man har redan lärt sig vad den säger. 

97


Användbar litteratur 

98 

• Hans Nilsson, Problemlösning/Inlärning - prakisk vägledning till effektiva 

studier i naturvetenskapliga ämnen, Malmö, Bokförlaget Kritan 1993. 

• Joan Minninger, Träna ditt minne - hur du förvandlar ett virrigt minne till ett 

lydigt redskap, Västerås, ICA Förlaget, 1987, ISBN 91- 534-1626-0 

(översättning av Total Recall. How to Boost Your Memory Power ). 

• Harry Lorayne, Minnesteknik, Stockholm, Trevi, 1992, ISBN 91-7160- 

898-2 (översättning av Page a Minute Memory Book). Mycket rekommenderad.

Studieteknik 

99


100 

Sleep is the enemy 

Penn State Physics Society proverb 

Jag vill slappna av och jag vill slappna av NU!!! 

Brian Pudliner 

Dreams 

... those little movies ... 

those often weird little movies 

Tom Brokaw, NBC Nightly News.

Förbättra din sömn 


Only the body sleeps. 

The mind never sleeps. 

Nästan alla transhumanister jag träffat 

klagar på att de sover för mycket. Visst 

är det skönt att sova, men varför slösa 

bort nästan en tredjedel av livet, när 

man kunde vara vaken och göra andra 

saker? Sömn är något som påtvingas 

oss av våra kroppar, som vi inte har 

kontroll över och inte verkar ha någon 

Detalj ur Venus och Mars av 

Sandro Botticelli, 1482-83, 

National Gallery, London 

plats i en mermänsklig värld. Vad kan 

man göra åt sovandet? 

Men är sömn verkligen totalt onyttig? 

Och varför sover vi? Och vad är 

sömn? Till skillnad från vad man kan tro är sömn (och kontroll av 

sömn) en viktig del av ett mermänskligt liv. 

Vad är sömn? 

Alla däggdjur sover, men vi vet faktiskt inte varför. En teori är att 

det är för att spara energi, men varför är vi inte medvetna om vår 

(potentiellt farliga) omgivning i detta sårbara tillstånd? Det skulle 

fungera precis lika bra med att bara ligga och vila. En annan teori 

är att hjärnan behöver vila, men i verkligheten är hjärnan ofta mer 

aktiv under sömnen än när man är vaken! En möjlighet är att hjärnan 

ägnar sig åt ”systemunderhåll” under sömnen, och bl.a. för 

över minnen från korttidsminnet till långtidsminnet. Man har noterat 

att personer som får för lite sömn får koncentrationssvårigheter 

och svårt att lära sig nya saker. 

101


Hur det än är med sömnens orsaker, så är dess verkningar väl 

undersökta. Sömnforskare har med hjälp av EEG identifierat flera 

faser av sovande. Allmänt kan man dela in sömnen i djupsömn, 

lättare sömn och drömsömn. Under djupsömnen är den sovande 

svårväckt och mer omedveten än under de lättare sömnfaserna; 

hjärnvågorna är långsamma och stora. Drömsömn liknar lättare 

sömn, men hjärnan är lika aktiv som när man är vaken med små 

snabba hjärnvågor, ögonen rör sig som om man tittade på saker 

och man är ofta svårare att väcka eftersom man blandar ihop 

verklighet och dröm. Dessa sömnfaser upprepas under natten, 

och blir lättare efterhand. 

Vår dygnsrytm styrs till stor del av ljus. Strax ovanför synnervskorsningen 

i hjärnan sitter den superchiasmatiska kärnan (SCK), 

ett system som reglerar vår dygnsrytm och reagerar på om vi ser 

är i ljus eller i mörker. Normalt synkroniserar detta vår rytm med 

solen, så att vi är vakna på dagen och sover på natten, då SCK stimulerar 

tallkottkörteln att frigöra hormonet melatonin vilket signalerar 

till kroppen att den är i ”sömn-läge”. 

Men genom införandet av glödlampan har våra liv förändrats 

totalt, och vi är numera uppe oavsett om solen skiner eller ej. 

Biologiskt sett borde vi gå upp klockan 8 på morgonen, inte vid 6 

som de flesta gör; mycket av morgontröttheten beror på att vi 

har kvar melatonin i blodet (halten är maximal under den sena 

102 

Vakenhet 

Ytlig 

sömn 

Djup 

sömn 

Drömsömn 

1 2 3 4 5 6 7 

Sömntimme

Vad är sömn? 

natten) och kroppen ännu inte har ställt om sig till att vara vaken 

och aktiv. 

Nyttan av sömn 

Under sömnen påverkas både kroppen och hjärnan. Immunförsvaret 

och de olika anaboliska (uppbyggande) processerna verkar 

fritt, hypofysen frigör olika hormoner, bland annat tillväxthormon 

och melatonin. Det verkar som hjärnan organiserar sina minnen 

och rensar ut skräp; det man lärt sig på kvällen eller genom sängläsning 

sitter ofta i förvånansvärt bra. Dessutom befrämjar sömn 

kreativitet; det är mycket vanligt att man går och lägger sig funderande 

på ett problem och sedan vaknar med lösningen i huvudet. 

Om man inte får tillräckligt med sömn försämras humöret, vakenhet, 

uppmärksamhet, koncentration, inlärningsförmåga och de 

flesta andra högre funktioner. Kort sagt, att sova för litet motverkar 

många av de mål vi vill uppnå i ett mermänskligt liv! 

Många människor idag lider av sömnbrist: en normal vuxen person 

sover ungefär 6 timmar varje natt, men kroppen skulle om 

den fick som den ville sova ungefär 8.5 timmar. Det finns naturligtis 

stora individuella variationer, och man kan sova mer eller mindre 

effektivt – att sova länge gör inte nödvändigtvis mer nytta. 

Exakt hur mycket sömn som absolut behövs för att bibehålla full 

funktion är osäkert, men 4-5 timmars ”kärnsömn” verkar absolut 

nödvändigt. Somliga personer är kapabla att anpassa sig till att 

bara sova denna kärnsömn, och kan därmed sova mycket effektivt. 

Ett problem är att vår dygnsrytm inte stämmer överens med 

dagens samhälle. Normen idag är en monofasisk dygnsrytm, man 

sover på natten och är vaken hela dagen. Men människan är 

naturligt bifasisk: man sover under natten och tar en siesta på 

eftermiddagen; sömnen delas upp i två perioder istället för ett 

enda block. Detta passar tyvärr inte in med 9-till-5 arbete eller 

skolor, vilka styrs av den artificiella monofasiska rytmen. Det ver- 

103


kar som bifasiska eller polyfasiska (då man tar flera korta tupplurar) 

rytmer är mer effektiva sätt att sova än det vanliga 

monofasiska sättet. Kort sagt, en mermänniska lär sig att sova 

effektivt. 

Planering av sömn 

104 

08.00 

06.00 

04.00 

10.00 

02.00 

12.00 

00.00 

14.00 

Monofasisk sömn 

22.00 

16.00 

18.00 

20.00 

Som Dr. Leonard Hayflick påpekade, det enklaste sättet att förlänga 

livet är att sova mindre; om man sover en timma kortare i 

50 år har man vunnit mer än ett år av vaken livstid. Problemet är 

att göra det på ett effektivt och njutbart sätt. Det är värt att 

notera att bara för att man ordnar fler vakna timmar blir inte ens 

liv lugnare. Parkinsons lag säger att arbetet växer tills det fyller 

upp hela den tillgängliga tiden; om du sover ett par timmar mindre 

kommer du troligen att snabbt hitta saker som borde göras 

på den extra tiden. Det enda sättet att verkligen hantera denna 

tillväxt av arbete är bra tidsplanering, sömnkontroll kommer bara 

att ge dig mer tid. 

Bifasisk sömn 

Att sova bifasiskt är en bra kompromiss om man inte vill helt 

frångå den traditionella monofasiska rytmen; den är inte lika 

effektiv som polyfasisk sömn, men mycket enklare att börja med

Planering av sömn 

och att uppehålla även om man är beroende av andra människors 

dygnsrytmer. Man sover under natten, och tar en tupplur 

under dagen. En tupplur på eftermiddagen behöver inte vara lång 

för att vara effektiv, det verkar räcka med 30 minuter lugn sömn 

för att uppfylla sömnbehovet under resten av dagen. Ofta känner 

man sig trög och sömnig 10-15 minuter efter en tupplur (”sleep 

inertia”), men det går över ganska snabbt; undvik helt enkelt att 

ta en tupplur precis före en viktig uppgift. 

Det största problemet är att finna en tid och en plats att sova. 

Vissa affärsmän använder lunchen till tuppluren; på en en-timmes 

lunch hinner man utmärkt att både sova och äta. Ljus och ljud är 

problem; ljus säger åt SCK att det är dag och man skall vara 

vaken, och plötsliga ljud sätter igång hjärnans aktiveringssystem. 

Man bör därför se till att undvika att sova på en plats som är ljus 

eller där störande ljud förekommer; öronproppar och ögonlappar 

(eller bara ett tygstycke) fungerar utmärkt. 

08.00 

06.00 

04.00 

10.00 

02.00 

12.00 

00.00 

Bifasisk sömn 

14.00 

22.00 

16.00 

18.00 

20.00 

105


Trifasisk sömn 

Detta system beskrevs i Fri Teknik December 1995: 

• Gå och lägg dig 3.30 på morgonen. 

• Gå upp klockan 8. 

• Ta en halvtimmes tupplur på eftermiddagen 

• Ta en halvtimmes tupplur på kvällen. 

Detta ger ungefär 5 1/2 timmes sömn per dygn, jämnare fördelat 

än i bifasisk eller monofasisk sömn. Exakta tidpunkter bör naturligtivs 

anpassas till ditt schema. Att sova på detta sätt kräver en 

del träning och anpassning, men det är mycket effektivt. En fördel 

med denna metod är att man är aktiv under den sena natten, en 

tid då få andra människor är vakna. Detta minimerar distraktioner 

och kan vara en lämplig tid att studera och arbeta ostört, medan 

man interagerar med andra under morgon och eftermiddag. 

106 

08.00 

06.00 

04.00 

10.00 

02.00 

12.00 

00.00 

Trifasisk sömn 

14.00 

22.00 

16.00 

18.00 

20.00 

Polyfasisk sömn 

En verkligt radikal form av sömnrytm är CyberSleep®, som 

beskrevs av Angus T. Wong: Man tar halv- till helt-timmes tupplurar 

ett antal gånger under dygnet, med en något längre (2 timmar) 

sömnperiod under den tidiga morgonen (någonstans mellan 

2 och 5). Sömnperioderna ska vara så jämnt fördelade över dygnet 

som möjligt, och de vakna tiderna bör ligga omkring 4 timmar

Allmänna råd 

(vilket är en annan biologisk rytm); en timmes förskjutning är nog 

hanterbart, men längre förskjutningar från 4-timmars rytmen gör 

det svårare att somna eller vakna. Att bestämma tiderna för 

sömnperioderna kräver en del analys av sin arbetsdag (time 

management är nyttigt). Det bästa vore att gå igenom dagens 

rutiner och notera när du måste vara vaken och när du har tid att 

ta en tupplur, och anpassa ett sömn-schema efter det. Skalmans 

mat-och-sovklocka framstår alltmer som en bra idé. 


08.00 

06.00 

04.00 

10.00 

02.00 

12.00 

00.00 

Polyfasisk sömn 

14.00 

22.00 

16.00 

18.00 

20.00 

• Undvik att ändra sömnvanor från dag till dag, det blir ofta svårt att 

somna eller vakna vid rätt tid. Om du går upp och går och lägger dig på 

samma tider varje dag (även under helgerna, då de flesta sover extra) 

kommer din biologiska klocka att anpassa sig till det, och det blir 

mycket lättare att somna och vakna snabbt. 

• Den sista koppen kaffe, cola eller te bör drickas under tidig eftermiddag; 

koffein finns kvar i kroppen upp till 24 timmar efter intaget och 

tenderar att fragmentera sömnen, vilket gör den något mindre effektiv. 

• Ta en promenand varje dag i dagsljus för att förstärka din biologiska 

rytm (och få lite motion). 

• När du går och lägger dig, sluta oroa dig och planera. Trots allt, du kan 

inte lösa dina problem medvetet medan du sover, och efteråt kommer 

du att vara utvilad och mycket mer kapabel att hantera dem effektivt. 

107


108 

• Sov på en sval, mörkt och lugn plats. 

• När du vaknar, släpp in så mycket ljus som möjligt för att övertyga SCK 

om att det är dag och du skall vara pigg. Jag brukar när det är soligt 

ställa mig i fönstret och solbada någon minut. 

• Sänk ljusnivåerna omkring dig gradvis innan du går och lägger dig, så blir 

det mer naturligt att somna. 

• Sport och motion förbättrar sömnen, men kraftig kroppsansträngning 

ökar metabolismen vilket kan hindra sömnen; sporta därför inte alltför 

hårt på eftermiddagen och kvällen. Lagom ansträngning kan däremot 

vara sömn-befrämjande. 

Drömmar 

Slutligen har vi drömmarna. Varför vi drömmer är lika oklart som 

varför vi sover; man vet att andra däggdjur (som katter och hundar) 

också drömmer, och det har föreslagits att det är mental träning 

för kommande utmaningar, behandling av dagens 

erfarenheter eller utrensning i minnet av felaktiga mönster. Oavsett 

vad drömmarna verkligen gör, så är de fascinerande och ofta 

bra inspirationskällor för kreativt arbete. Alla människor drömmer, 

även de som inte kan komma ihåg någonting från natten. Det är 

nämligen så att under sömnen verkar inte hippocampus, den del 

av hjärnan som överför minnen från korttidsminnet till långtidsminnet, 

vara normalt aktiv, så drömmen försvinner kort efter att 

man vaknar. Men med lite träning kan man komma ihåg sina 

drömmar: 

• Placera ett anteckningsblock och en penna vid sängen. När du vaknar, 

skriv ned de stödord du kan komma på om dina drömmar. Bry dig inte 

om ifall de kommer i fel ordning eller verkar vara väldigt få, gör bara 

ditt bästa. 

• Efter frukost, gå igenom anteckningarna och skriv ihop vad du kan minnas 

av drömmen. Att den verkar fragmentarisk och underlig är fullständigt 

normalt. 

• Upprepa detta varje morgon. I början kommer dina beskrivningar att 

vara korta och torra, men efterhand kommer du att lära dig komma 

ihåg drömmarna bättre och bättre, och beskrivningarna blir allt mer 

detaljerade. Att vara medveten om sina drömmar är ett bra sätt att


hålla ett öga på vad ens undermedvetna håller på med. Man bör ta all 

drömtydning med en stor nypa salt (den enda som verkligen vet vad du 

drömmer är du själv!), men det är ett bra sätt att märka om någonting 

pågår ”där nere” och få antydningar om vad olika personlighets-aspekter 

är ute efter. Dessutom är det ett strålande sätt att få nya idéer. 

Klardrömmar är en annan mental teknik som kan vara värd att 

nämna. Normalt när man drömmer har man ingen kontroll över 

vad som sker eller vad man gör, men under klardrömmar (”lucid 

dreaming”) är man medveten om att man drömmer och kan 

påverka vad som sker mer (även om kontroll och medvetande 

om att man drömmer inte nödvändigtvis hänger ihop; ibland vet 

man att man drömmer men kan inte påverka drömmen, ibland 

styr man drömmen men vet inte explicit att man drömmer). Klardrömmar 

kan användas både som rent nöje, för att hantera mardrömmar 

eller för att genomföra mental träning; man visualiserar 

hur man uppnår sitt mål, provar ut olika strategier etc. 

Vem som helst kan lära sig klardrömma. Första steget är att lära 

sig komma ihåg sina drömmar, så att man blir mer medveten om 

dem och kan komma ihåg om man lyckats klardrömma. Därefter 

behöver man skapa rätt associationer, så att man kan komma på 

att man drömmer när man gör det. Detta kan göras genom att 

man föreställer sig hur det skulle kännas att klardrömma, eller 

inpränta tanken ”detta är en dröm” före man somnar. Se Lucid 

Dreaming FAQ för beskrivningar av två metoder och vidare referenser. 

Jet-Lag 

Ett modernt problem med sömnen är jet-lag: när du snabbt reser 

över flera tidszoner hinner inte din biologiska klocka anpassa sig 

till den nya dygnsrytmen, och du kommer att vilja vara vaken eller 

sova på fel tider. Ofta leder detta till disorientering och sömnbrist. 

Det finns flera sätt att förebygga jet-lag. En metod är att redan 

under flygresan äta och sova på tider anpassade efter destinationsorten. 

Om du anlander på morgonen lokal tid, ta inte mer 

109


än en kort tupplur och vänta till kvällen för verklig sömn. Det är 

speciellt viktigt att undvika starkt ljus under resan, eftersom det 

stör din dygnsrytm; om möjligt, använd ögonskydd eller mörka 

solglasögon under flygresan om det är ljust ute. Ljus sent på 

dagen (enligt din interna klocka) skiftar din dygnsrytm senare, 

medan ljus tidigt på dagen skiftar den tidigare. 

Om du skall vara verksam på natten i stället och har rest 8-12 

tidszoner kan det vara bra att låta bli att ställa om dygnsrytmen, 

eftersom du kommer att vara maximalt pigg under natten. Under 

korta resor är det ofta inte lönt att byta dygnsrytm, eftersom du 

då snart tvingas byta tillbaka till den normala senare. Undvik i så 

fall att gå ut i solsken under dagen, och fortsätt med ditt vanliga 

dygnschema. 

Man kan också använda melatonin för att påverka dygnsrytmen 

(att behandla jet-lag är i stort sett den enda användning av melatonin 

som alla är ense om fungerar och har gott vetenskapligt 

stöd). Normalt tar man en kapsel en stund före när man vill gå 

och lägga sig. Detta ställer om den interna klockan, framför allt 

om man noga anpassar ljusförhållandena till ”rätt” tid. Det är värt 

att notera att konventionella sömnmedel är olämpliga för detta, 

eftersom de inte ändrar dygnsrytmen, tar bort djupsömnen och 

kan överdoseras. 

Sammanfattning 

Sömn är oerhört viktigt, även för en mermänniska. Genom att 

medvetet planera sitt sovande kan man inte bara få tillräckligt 

med sömn, utan man kan också skaffa sig mer tid över och njuta 

av sömnens fröjder på nya sätt. 


• Denna text är baserad på: Intervjuer av Torbjörn Åkerstedt åt IPM, i 

Fri Teknik December 1995 och Dagens Nyheter November 3 1995. 

• Angus T. Wong, Cyborg 101, http://www.cyborg101.com 

110


• The Lucidity Institute, Lucid Dreaming FAQ, 

http://www.spiritweb.org/Spirit/lucid-dreaming-faq.html 

• Naval Research Center Sleep Management Manual 

http://wpic.library.pitt.edu/tcontent.htm 

111


112 

Är inte livet hundra gånger för kort 

för att vi ska bli utråkade? 

Nietzshe 

Longevity and happiness tend to go together 

Professor Erdman B. Palmore 

Mortality is … for mortals. 

I aspire for more than this. 

Aaro Kfir

Livsförlängning 

av Felix Ungman 

David av Michelangelo Buonarroti, 

1501-4, Firenze, 

Galleria dell’Accademia 

Det finns inga genvägar till ett långt och 

innehållsrikt liv. Drömmen om ett piller 

som ger dig evig ungdom och lycka förblir 

en dröm, trots alla framgångar inom medicin 

och teknik. Livsförlängning är inte en 

engångsföretelse, utan ett sätt att ordna 

sitt liv för att minimera risken att dö och 

maximera möjligeten att leva. Det är en 

strategi som kräver stor kunskap och ett 

stark vilja för att genomföra. 

Livsförlängning bygger på en mängd deltekniker: 

•;inimera din dödriskprofil – håll reda på 

de vanliga dödsorsakerna och undvik dem. 

•Bromsa åldringsprocessen – använd kalorirestriktion. 

•Kontrollera kroppens utveckling – 

genomför regelbunden hälsoundersökning. 

•Vid sjukdom – underlätta läkning och minimera slitage. 

•Ät en näringsrik och varierad diet – frukt, grönsaker och sånt 

som är rikt på vitaminer och mineraler. 

•Motionera regelbundet – jogga, sporta, promenera eller vad 

som helst som är kul. 

•Undvik stress och sov ordentlig – lyckliga personer lever 

längre. 

113


Det här kapitlet ger en översikt till vissa av dessa delar. Det finns 

inte utrymme för mer än en ytlig beskrivning av varje del, men du 

kan hitta lästips i källhänvisningarna och i kapitlet Läsvärt. 

Vad kommer du att dö av och hur undviker du det? 

Åderförkalkning (arterioskleros) och hjärtsjukdomar (50%) 

Hjärt- och kärlsjukdomar är den absolut vanligaste dödsorsaken i 

modern tid, och dödar procentuellt sätt en större del av befolkningen 

än pestens härjningar under medeltiden. Lyckligtvis kan 

omständigheterna förbättras på ett flertal sätt. Dieten är förmodligen 

det bästa sättet, eftersom mängen och typen av blodfetter 

spelar stor roll. Maten bör bestå av mycket komplexa kolhydrater, 

fibrer men lite fett och kolesterol. Mängden socker spelar också 

en stor roll, såväl som vissa mineraler. Motion påverkar både 

blodfett och hjärtmuskler positivt. 

•< 30% energi från fett (dv.s ungefär 5% av matens vikt). 

•< 300mg kolestorol per dag. 

•Undvik mättat fett. 

•Ät mycket fibrer, minst 40g, men lite eller inget socker. 

•Ät rekommenderat intag av koppar, krom och magnesium. 

•Motionera regelbundet. 

Cancersjukdomar (21%) 

Även om cancer skördar en betydligt mindre del av dödsfallen än 

hjärt-kärlsjukdomarna, så ger den ofta större obehag. Lyckligtvis 

beror även cancer till stor del på påverkbara faktorer, varav dieten 

är den absolut största. Lungcancer är en vanlig form av cancer, 

och eftersom den oftas inte kan botas så bidrar den till hela 

35% av alla cancerdödsfall. Prostatacancer är också vanlig för män, 

men kan ofta botas och bidrar till 10% av dödsfallen. Kvinnor har 

istället bröstcancer att kämpa mot. Dieten spelar stor roll för can- 

114

Vad kommer du att dö av och hur und- 

cer i tjocktarm (näst vanligaste cancerformen), bröst och mage, 

men förmodligen även i uterus, prostata och munhålan. Det är 

värt att notera att risken är som störst i 60-års åldern för att därefter 

minska. 

•Ät mycket fibrer. 

•Ät lite fett. 

•Ät antioxidanter, vitamin C, selen, betakaroten. 

•Ät RDI 1 av kalcium och vitamin D. 

•Ät mycket brysselkål, vitkål, broccoli, blomkål och liknande. 

Högt blodtryck och stroke (8%) 

Så mycket som 3/4 av alla äldre ligger i riskzonen för högt blodtryck. 

Bordssalt, natriumklorid, i stora mänger medför förhöjning 

av blodtrycket. Vi behöver ungefär ett gram salt om dagen, men 

medeldieten innehåller ca 12g. Att krydda maten med salt är en 

onödig vanesak, det är bättre att träna upp sina smaklökar. Sackaros 

och fruktos har också inverkan på blodtrycket. 

•Totalt < 2g salt (tänk på att t.ex. bröd innehåller 1% salt). 

•1g magnesium. 

•1 - 1,5 g kalcium. 

Kroniska lungsjukdomar (4%) 

Rökning ökar risken för både kärlsjukdomar och cancer. Klarar 

man sig från dessa står lungsjukdomar på tur. 

•Undvik både aktiv och passiv rökning. 

Lunginflammation och influensa (4%) 

Influensa och lunginflammation kan tyckas vara obetydliga sjukdomar 

jämfört med cancer och hjärtattack. Men faktum är att det är 

1. Rekommenderat dagligt intag 

115


en mycket vanlig dödsorsak. Ett försvagat immunförsvar, ofta på 

grund av åldersprocessen, gör lunginflammationen till en dödsfara. 

•Håll immunförsvaret i trim. 

Diabetes (2%) 

Det finns två typer av diabetes, ungdomsdiabetes och åldersdiabets. 

Sjukdomen har många gemensamma drag med accellererat 

åldrande. Åldersdiabetes drabbar mer än 5% av befolkningen och 

sjukdomen är den tredje största orsaken till död och lidande, om 

man räknar med alla skador som den orsakar. Risken för diabetes 

ökar snabbt till ca 20% för de som äter en normal skräpmats-diet 

med mycket fett och socker. 

•Undvik övervikt. 

•Ät rekommenderat intag fibrer. 

•Ät åtminstone rekommenderat intag av krom. 

Olyckor (2%) 

Även om du går fri från alla sjukdomar finns risken att du blir 

påkörd, krockar, ramlar nedför en trappa, etc. Olyckor är inte 

slumpmässiga och oförutsägbara, oftast beror de på slarv och 

dålig koncentrationsförmåga. 

•Var uppmärksam på det du gör. 

•Lär dig bedöma risker, chansa aldrig. 

•Minimera skadeverkningarna, ingenting är ju 100% säkert. 

Andra orsaker 

Det här är de vanligaste dödsorsakerna, men många återstår. Alzheimers 

sjukdom, benskörhet, njursjukdomar, blodinfektioner 

hänger ofta samman med de andra dödsorsakerna, och kan 

ibland vara den bakomliggande orsaken. 

116

Hur åldras du och hur åtgärdar du det? 

Hur åldras du och hur åtgärdar du det? 

Blodkärlssystemet 

Risken för kärlsjukdomar ökar exponentiellt med åldern. Det systoliska 

blodtrycket ökar, det diastoliska förblir oförändrat. Kärlväggen 

blir tjocknare och hårdare, vilket kallas arterioskleros och kan 

orsaka hjärtattack, angina eller stroke. 

•För åtgärder, se dödsorsaker ovan. 

Immunsystemet 

Risken för infektioner och autoimmuna sjukdomar ökar. Thymuskörteln 

atrofierar, dvs minskar i storlek. Minskningen är till största 

delen biologiskt betingad, men kan delvis motverkas av en positiv 

livsinställning; människor som tror på något eller känner att tillvaron 

har en mening blir i genomsnitt mer sällan sjuka. 

•Lev ett intressant och meningsfullt liv. 

Hormonsystemet 

Många hormonhalter minskar, vilket påverkar humöret, det allmänna 

välbefinnandet och kroppsfunktionerna. 

•Ta lämpliga hormonsupplement. 

Skelettsystemet 

Minskning av benmassan börjar vid 50 år, män förlorar ca 17%, 

kvinnor 30%. Detta kan orsaka benskörhet. Orsakerna är följande: 

•hormonändringar 

•brist av vitamin D och kalcium 

•brist på rörlighet 

117


Lyckligtvis går det att förbättra sin benstomme även vid hög ålder. 

•Regelbunden muskelträning, även om du är svag eller gammal. 

•Tillväxthormon kan användas som komplement till träning. 

Nervsystemet 

Nervsystemet är intimt kopplat till hormonsystemet; när nervsystemet 

åldras försämras synkroniseringen av hormonutsöndringen. 

Hjärnmassan minskar med 10% och nervsignalerna överförs långsammare. 

Dock finns det inga tecken på att intelligens, kreativitet 

och minne försämras av åldrande, men eftersom reaktionerna 

blir långsammare och man lättare blir trött verkar det lätt så. 

•Utbildning förhindrar demens-sjukdomar. 

•Träning och nya upplevelser håller kunskaper och färdigheter 

vid liv. 

Huden 

Visserligen är en rynkig hud det mest synliga ålderstecknet men 

som Dr. Hayflick påpekar så har ingen dött av gammal hud. Den 

största orsaken till rynkor är ultraviolett ljus. 

•Undvik solbränna eller använd solskydd. 

•Undvik rökning som också är en bidragande orsak till rynkor. 

Varför åldras du och vad kan du göra åt det? 

Gerontologi är en ung vetenskap, och forskarna är oeniga om vad 

som orsakar åldrandet. Genom åren har många teorier framlagts, 

vissa mer troliga än andra. Men i väntan på att forskarna hittar 

svaret (det kommer troligtvis inte vara ett utan många), behöver 

vi inte sitta stilla. Genom välja en bra livs-strategi så går det att 

täcka in alla trovärdiga teorier och att på så sätt försvara sig mot 

de verkliga orsakerna bakom åldrandet. Så låt oss ta en titt på vad 

dagens teorier har att erbjuda. 

118

Varför åldras du och vad kan du göra 

Begränsad livssubstans 

En teori som tidigt uppstod var tanken att vi föds med ett 

begränsat lager av någon viss livssubstans. Allt eftersom denna 

substans förbrukas åldras vi för att till slut dö. Det har föreslagits 

att antalet hjärtslag eller andetag är begränsat. Teorin ”lev snabbt, 

dö ung” är en variant av denna teori. Forskarna har dock inte hittat 

mycket stöd för denna teori. Den enda substans som visats 

vara relevant är telomererna, ändarna på kromosmerna vars 

längd gradvis minskar vid varje celldelning. Om teorin stämmer 

bör vi sänka hastigheten på de kemiska processer som sker i cellerna. 

•Ät en strikt kaloribegränsad diet. 

Genetisk mutation 

Det har visats att radioaktiv strålning påverkar mutationshastigheten 

och ger åldringsliknande symptom. På grund av detta missstänkte 

forskarna att mutationer var orsaken bakom åldrandet. 

Men vid försök fann man att normal bakgrundsstrålning inte 

bidrar till accellererat åldrande. 

•Undvik förhöjda halter av radioaktiv strålning (som vi vet är 

skadligt och cancerframkallande). 

Genetiskt program 

Vissa arter, t.ex. laxar, har en strikt livscykel. De föds, simmar, 

reproducerar, åldras och dör. Åldrandet är inprogrammerat i 

deras gener. Lyckligtvis tillhör detta fenomen undantagen i naturen. 

Normalt hinner djur inte åldras alls, eftersom externa faktorer, 

rovdjur etc., hinner före. Människan har lyckats eliminera 

dessa faktorer och kan så att säga tillåta sig att försvagas av ålderdom 

innan hon dör. Vissa forskare menar att åldrandet beror på 

att det genetiska programmet bara täcker de första 50 åren. Vad 

som händer därefter har naturen inte haft möjlighet att styra, det 

fanns ju ingen har levde så länge. Detta är en generell men trolig 

119


teori och kommer kräva avancerad genmanipulation och genterapi 

för att kringå. 

•Välj långlivade föräldrar. 

•Människokroppen är robust byggd och klarar minst 120 år 

under bra förhållanden. 

Hormonsystemet 

Hormoner fungerar som kroppens biologiska klockor och styr 

dyngsrytm, pubertet, menstration, etc. Om dessa klockor hamnar 

ur fas kan kroppen inte längre fungera normalt. Man vet att hormonhalten 

minskar med ålder, en teori säger att när hormonsystemet 

hamnar ur fas så uppstår skador och slitage. Detta leder till 

en ännu sämre hormonbalans vilket i sin tur leder till ännu större 

skador, och så vidare. Vi åldras. En 70 åring kan ha en hormonnivå 

på 10% av vad hon hade vid 25 år. 

•Övervaka dina hormonnivåer regelbundet hos en läkare. 

•Håll hormonkörtlarna i trim (t.ex. för melatonin, se till att få 

rikligt med ljus om dagen och rikligt med mörker om natten). 

•Vid behov, ta hormonsupplement. 

Slitage 

All användning medför slitage, så även med våra kroppar. Vi är rätt 

bra på att reparera oss själva, men inte perfekta. Då och då uppstår 

skador som inte kan repareras, och en teori påstår att summan 

av dessa småskador är de funktionsnedsättningar som vi 

kallar åldrandet. 

•Håll muskler och organ i trim med måttfull men regelbunden 

motion och träning. 

•Undvik onyttig mat och håll ett bra immunförsvar. 

120

Varför åldras du och vad kan du göra 

Skräp 

Vissa påstår att vi åldras därför att gifter och restprodukter samlas 

i kroppen, som till slut inte klarar att hantera allt detta skräp och 

åldras. 

•Undvik kontakt med lösningsmedel och liknande giftiga kemikalier. 

•Ät näringsrik mat utan bekämpningsmedel och undvik konserveringsmedel. 

•Håll matsmältningen i trim och ät mycket fibrer. 

Korslänkning av proteiner 

En teori om åldrandets orsak är att protein korslänkas och hindrar 

cellernas energiomsättning, tillförsel av näring och bortförsel 

av avfall. Korslänkning kan också ske mellan molekyler inuti cellerna. 

Denna korslänkning orsakas av molekyler kallade korslänkare. 

•Undvik kontakt med korslänkande kemikalier (t.ex. formaldehyd). 

Fria radikaler 

I cellerna sker ibland kemiska reaktioner där syre slår sönder vissa 

molekyler i fragment kallade fria radikaler. Dessa fria radikaler är 

ostabila och reagerar med andra molekyler och skapar oreda, 

t.ex. korslänkning och skador på arvsmassan. 

•Ät en diet med mycket antioxidanter (t.ex. karoten). 

Immunsystemet 

Immunförsvaret kan försvagas på två sätt. Dels kan vi ha problem 

att oskadliggöra de bakterier och virus som ständigt bombarderar 

oss. Men ännu värre, delar av försvaret kan göra uppror och 

starta inbördeskrig mot vår egen kropp. En teori för åldrandet är 

att immunförsvaret gradvis försvagas och skadar kroppen allt mer. 

121


122 

•Kontrollera mängden vita blodceller och antikroppstiter. 

Att mäta sin hälsa och ålder 

Att känna sin kropp är viktigt, dels för hälsan – skulle t.ex. en sundare 

diet vara bättre än ökad motion? Men också för att kunna ha 

kontroll på åldringsprocessen. Hur har blodtrycket ändrats under 

de senaste fem åren? Skriver du sämre eller bättre på ett IQ-test? 

Hur är det med synen och hörseln? På det här sättet kan man 

avpassa sin livsstil och medicinering för att få maximal effekt. 

Många tester är enkla och kan göras hemma (markerade med •), 

andra behöver utföras av läkare (markerade med *). Ett kliv på 

vågen kan ge dig tips om dina mat och motionsvanor. En hjärtattack 

ger dig förvisso samma information, men på ett betydligt 

otrevligare och farligt vis. 

Eftersom mätresultaten på dessa tester är mycket individuella är 

det bättre att kontrollera förändringar över tiden än att jämföra 

sig med standardvärden. Det är bra att regelbundet låta en läkare 

granska resultaten för att se om några avvikelser föreligger. 

Kroppen 

Hörseln 

* Hörseltest – mäter hur stark en ton måste vara för att du ska 

kunna uppfatta den. En 20-åring kan höra en 4000 Hz ton vid 14 

decibel, medan en 65-åring behöver 30-50 decibel. 

Syn 

• Håll en dagstidning med raka armar framför ögonen. För tidningen 

närmare och mät avståndet när bokstäverna blir suddiga. 

Vid 21 års ålder bör avståndet vara ca 10 cm, vid 40 är medel ca 

23 cm och vid 50 ca 40 cm.

Att mäta sin hälsa och ålder 

Balans 

• Stå barfota på plan mark med ett ben och slut ögonen. Mät 

tiden innan du faller eller hamnar ur balans. Unga kan stå i mer än 

30 sekunder, medan gamla bara klarar ett par sekunder. Det sker 

en ganska kraftig nedgång redan kring 35 år. 

Huden 

• Hudelasticitet – nyp utsidan av handen i fem sekunder och se 

hur lång tid huden tar att räta ut sig. (Detta test visar även vätskebrist). 

Upp till 50 ska det ta maximalt fem sekunder, vid 60 är 

medel 10-15 sekunder och vid 70 års ålder tar det ca 35-55 sekunder. 

Muskler 

* Handgreppsstyrka. 

Organ 

Hjärta 

• Hjärtslag – räkna antalet slag under en minut. Medelvärdet är 

72 och under 60 är bra. Ju bättre kondition ju långsammare hjärtfrekvens. 

* Blodtryck,


Njurar 

*Kreatinintest – mäter hur bra njurarna gör sig av med slaggprodukten 

kreatinin. 

Glukostolerans 

*Mäter glukoshalten i blodet någon timme efter sockerintag på 

fastande mage. Ett bra sätt att upptäcka begynnande diabetes. 

Blodet 

Ett blodprov kan användas för att kontrollera halterna av följande 

och deras förändringar: 

* Fetter som LDL, HDL, kolestorol, triglycerider. 

* Hormoner, t.ex. DHEA. 

* Immunförsvaret, t.ex. antikroppar, leucocyter och vita blodkroppar. 

* Fastande blodsocker, vilket bör vara < 6mM (ett annat bra sätt 

att upptäcka begynnande diabetes). 

Nervsystemet 

Reaktionstid 

• Linjaltestet – Låt en person hålla en linjal mellan din tumme och 

pekfinger. Personen släpper linjalen utan förvarning. Se hur långt 

linjalen hinner falla innan du greppar den. I 20-årsåldern ligger det 

kring 17-18 cm, i 60-årsålder ca 30 cm. 

Problemlösning 

* IQ-tester och andra kognitionstester. Kan användas för att kontrollera 

mental snabbhet och minne. 

Kosttillskott 

Som ovanstående avsnitt beskriver, har dina matvanor en mycket 

stor inverkan på hälsa och livslängd. Bra mat består av mycket 

124

Kosttillskott 

näring och lite kalorier. Första steget till ett längre liv tar du 

genom att gå över till en matstrategi baserad på kalorirestriktion 

(se nästa kapitel). När du väl vet vad du äter och har undersökt 

vad just din kropp behöver är det dags att ta en titt på kosttillskott. 

Det bör påpekas att upptaget av vitaminer varierar på ett komplicerat 

sätt. Några ämnen hjälper varandra (t.ex. järn och 

vitamin C), medan andra motverkar varandra. Ofta vet inte ditt 

matsmältningssystem om att du betalt dyra pengar för en tablett 

UltraLifeVitalMaxMix, och behandlar det som en vanlig tesked 

socker. 

Antioxidanter, mineraler och multivitaminer 

Detta är den vanligaste typen av kosttillskott. En daglig tablett 

som täcker 50% av RDI av de vanliga vitaminerna och mineralerna 

är en bra säkerhetåtgärd mot mindre variationer i näringsintaget. 

Multivitaminer är välbeprövade, billiga och riskfria. Man kan 

inte överdosera vattenlösliga vitaminer (överskottet avgår med 

urinen) men man bör vara lite försiktig med de fettlösliga (A, E, D 

och K). Man kan relativt enkelt få i sig mycket antioxidanter 

genom att äta grönsaker. 

CoQ10 

Coenzym Q10 är en viktig del av membranet i cellernas energifabriker. 

CoQ10 fungerar även som vitamin och antioxidant, och är 

förmodligen det enda coenzym som går att äta som kosttillskott. 

Det behövs mer forskning för att säga exakt hur CoQ10 fungerar, 

men det har inte visat några bieffekter. En daglig dos om 20 mg 

kan vara lämpligt att ta tillsammans med övriga antioxidanter. 

Bioflavionoider 

Detta är en stor grupp av svårlösliga ämnen som agerar som antioxidanter 

och skyddar vitamin C och andra ämnen från att oxi- 

125


dera. De finns som pigment i skalen hos frukter och grönsaker. 

Det vita mjuka luddet i apelsiner och citroner är rikt på bioflavionoider. 

Fettsyror 

EPA och lineolsyra, som finns i t.ex. torsklever och makrill, är fettsyror 

som hjälper mot blodproppar. En daglig dos på 1–2 gram 

håller blodfetterna i styr. 

Hormoner 

Minskad hormonproduktionen är relaterad till åldringsprocessen. 

Ofta går det att hålla hormonkörtlarna i form utan behov tillskott 

(t.ex. melatonin och DHEA). Hormonsystemet är mycket komplext, 

och det är därför viktigt att undersöka sina hormonnivåer 

innan man tar dem som regelbundet tillskott. Några hormoner 

som kan tänkas ges som tillskott: 

•Melatonin – reglerar dygnsrytmen, kan påverkas med mörker 

och ljus. 

•DHEA – reglerar immunsystemet. 

•Thymosin – reglerar immunsystemet. 

•Tillväxthormon, östrogen, testosteron etc. 

Acetyl-L-Carnitin 

ALC har visats förbättra tillståndet hos Alzheimer-patienter 

genom att skydda hjärncellerna mot skador och öka mängden av 

deras NGF-receptorer (Nerve Growth Factor). Både ALC och Lcarnitin 

hjälper till med fettsyretransporten i cellerna, och eftersom 

kroppens ALC minskar när man åldras så detta förklara förändringar 

i metabolism och fettvävnad. Forskningsresultaten ser 

lovande ut, men ALC är tyvärr för närvarande dyr och svår att få 

tag i. 

126



Även om mycket fortfarande är okänt om åldrandet och teorierna 

ofta går isär, så är man i praktiken rätt ense om vilken livsstil 

som befrämjar ett långt och vitalt liv. En god diet, lagom med 

motion, god sjukvård och kanske vissa tillskott kan hålla oss vitala i 

åtskilliga decennier. 

Som transhumanister tänker vi naturligtvis använda den tiden för 

att finna ännu bättre metoder att leva ett ännu längre och rikare 

liv. 

Mankind will postpone human aging substantially in the future, doubling 

the human lifespan at least, when we have accomplished this 

we will be ashamed that we did not work on it much sooner. 

Michael Rose, Evolutionary Biogerontologist 

Referenser 

• Roy L. Walford, The 120 Year Diet, 1986, Pocket Books, ISBN 0-671- 

74474-7, www.walford.com 

• Roy & Lisa Walford, The Anti-Aging Plan, 1994, Four Walls Eight Windows, 

ISBN 1-56858-010-X 

• Leonard Hayflick, How and Why We Age, 1994, Ballentine Books, New 

York, ISBN 0-345-40155-7 

• Chadd A. Everone, The Life-Extension & Control of Ageing Program 

127


128 

Why Grow Old? 

How old would you be 

if you didn’t know how old you was? 

Satchel Paige 

With a little luck, there’s no reason 

why you can’t live to be one hundred. Once you’ve 

done that, you’ve got it made, because very few 

people die over one hundred. 

George Burns

Kalorirestriktion 

Introduktion 

Kalorirestriktion (eller CR som det ofta förkortas till) är den hittils 

enda vetenskapligt beprövade metoden för att förlänga en individs 

maximala livslängd. Metoden baseras på att man minskar intaget 

av kalorier under 1800 kcal om dagen; det spelar ingen 

egentlig roll vad man äter eller hur mycket man äter, bara mängden 

energi är liten och man får de nödvändiga näringsämnena 

(”undernäring utan felnäring”). Denna minskning verkar sakta ned 

åldrandeprocessen och förlänger livslängden. 

Det är inte frågan om vanlig bantning, utan om att välja kalorisnål 

mat för att ställa om ämnesomsättningen till ett mer energisnålt 

tillstånd. Viktminskning är bara en sidoeffekt. 

Lite teori 

Nattvarden av Leonardo da Vinci, 

Santa Maria delle Grazie, 1495-98, Milano 

av Henrik Öhrström 

129


Kalorirestriktion är en av de senaste modeteknikerna för att få ett 

längre och hälsosammare liv. Teorierna bakom CR är faktiskt 

gamla, de konstaterades redan på 1930-talet att plattmaskar som 

fick för lite näring levde längre än maskar som fick fri tillgång till 

näring. Försök på möss, råttor och apor har visat att detta gäller 

även för högre djur. 

Den 100% ökning av livslängden som kan uppnås hos möss eller 

plattmaskar är inte möjlig att få hos människa av flera olika orsaker. 

Framförallt eftersom den mänskliga livslängden redan i ett 

icke begränsat energi intag är så stor del av den teoretiska max 

livslängden, men även eftersom den typ av CR som råttor och 

plattmaskar inte kan protestera mot inte är realistisk för människor. 

I råttförsöken påbörjas kalorirestriktionen redan i mycket 

späd ålder, råttorna blir dvärgar pga. näringsbrist, effekterna på 

hjärnan är oklara men det förhöjer iallafall inte intelligensen. Detta 

är inte socialt möjligt att göra på människor. 

Härmed inte sagt att CR är utan värde, CR som påbörjas efter att 

kroppen vuxit färdigt har klara positiva effekter (frågan är dock 

om man måste ha CR för effekterna, det ger kanske lika bra med 

god kost och motion). Klart samband mellan energi-intag och 

olika viktiga sjukdomar finns, en sorts CR är t.o.m etablerad 

behandlings metod för Diabetes Mellitus typ 2 (åldersdiabetes). 

Ser man till de positiva effekterna av att undvika Diabetes typ 2 

se kan man faktiskt redan nu säga att CR ökar medellivslängden 

kraftigt, typ 2 diabetes är en mycket kraftigt bidragande faktor i 

hjärt-kärl sjukdomar och obehandlad så förkortar den livet med 

ca 20 år. Typ 2 diabetes är en mycket vanlig sjukdom i Sverige, 

>5% av befolkningen blir sjuka när de blir gamla och om medelvikten 

ger upp 10% får antagligen ytterligare 10% i befolkningen 

Diabetes. 

Vad händer då i kroppen när man äter en reducerad diet? Man 

aktiverar det försvar mot svält som alla människor har och det är 

de ingående mekanismerna som man tror är de som ger CR 

130

CR ”How To” 

effekterna. Det finns ett antal hormoner som ändrar sina respektive 

mängder för att se till att kroppen har den energi som den 

behöver trots ett minskat intag, ett minskat intag av energi leder 

till att mindre energi lagras som fettväv och istället används som 

muskelbränsle och för att försörja hjärnan. Det viktigaste ändringen 

är antagligen Insulin och de associerade insulin-lika tillväxtfaktorerna 

(IGF-1 till IGF-4, fler tillkommer...) samt de associerade 

hormoner som balanserar insulin som tex. glucagon och adrenalin. 

Leverns syntes av blodfetts partiklar ändras av dessa hormoner. 

Det är framför allt mängden LDL och HDL som påverkas. 

Det ”skadliga kolesterolet” LDL (low density lipoprotein) minskar 

och mängden av HDL (high density lipoprotein) ökar. LDL fraktar 

fett och kolesterol till vävnaderna och HDL fraktar överflödigt 

kolesterol och fett från vävnaderna. Musklernas val av bränsle 

påverkas, istället för kolhydrater används mer fett till normalt 

muskelarbete. Detta medför att mängden fett i blodet minskar 

och mindre fett kan hamna i kärlväggarna och bidra till åderförkalkning. 

Preliminära data tyder på att denna ändring i val av bränsle medför 

ett minskat utnyttjade av proteiner som energikälla, detta 

skulle medföra mindre utsläpp av fria radikaler. Egentlig betydelse 

av detta är oklart, kroppen har ett stort antal enzymsystem som 

tar hand om radikaler som skapas ”naturligt”. Blodsockerhalten 

påverkas inte om den inte var förhöjd innan CR påbörjades, en 

typ 2 diabetiker kan normalisera sitt höjda blodsocker men hos 

en frisk ändras mycket lite. 


av Steve Chambers 

översättning Felix Ungman 

131


Förberedelser 

Det lönar sig att göra en läkarundersökning innan du startar med 

kalorirestriktion. Berätta för läkaren vad du tänker göra. Det är 

troligt att han inte vet något om CR som livsförlängande metod, 

så räkna inte med alltför mycket stöd. Han kommer hur-somhelst 

kunna undersöka att du inte har några egenskaper som hindrar 

dig från att reducera ditt kaloriintag. Och som referens för 

din egen del, är du intresserad av dessa testresultat: 

• % kroppsfett 

• blodtryck 

• blodfetter, speciellt kolesterol och HDL 

• blodsockerhalt vid fasta 

• antikropps-titer 

• antal vita blodkroppar 

Om du verkligen vill övertyga din läkare om fördelarna med kalorirestriktion, 

gör samma tester efter ett år. Låt honom jämföra 

resultaten. 

Nästa steg är att uppskatta ditt dagliga energibehov. Jag säger 

uppskatta, eftersom vi är alla olika och du kan endast ta reda på 

hur mycket mat du behöver genom att gissa och pröva. Utgå från 

vad du tror är din idealvikt (de flesta har denna siffra i huvudet) 

och multiplicera med 25. Detta är din uppskattning av det dagliga 

antalet kalorier vid kalorirestriktion. Om du inte har någon aning 

vad din ”idealvikt” borde vara, använd istället andelen kroppsfett 

som du nyligen fått uppmätt. Beräkna vad du skulle väga om du 

skulle ha 10% fett (män) eller 15% (kvinnor). 

Att komma igång 

Jag rekommenderar att starta med en tre till fem dagars lärkänna-din-mage-fasta. 

Detta är inte en fasta i ordets rätta mening, 

eftersom du kommer att äta en bit frukt och en matsked fiskeller 

linolja två gånger om dagen for att underlätta upptaget av 

kosttillskott. Du kommer också att dricka utspädd frukt- och 

132


grönsaksjuice som skydd mot alltför låga energinivåer. Dessa kan 

drickas varma om du behöver hjälp med att hålla värmen. 

Under fastan kommer du att lära dig hur lite du kan äta och fortfarande 

fungera normalt. Du kommer att upptäcka att hungerkänslor 

inte betyder att du behöver mat - du kanske till och med 

kommer att börja gilla känslan som du förut kallade för hunger. 

Du kommer att känna hur skärpt och vaken du kan bli när magen 

är tom. Mot slutet av din fasta kommer du känna de tecken som 

verkligen betyder att du behöver mat. Dessa tecken kan vara 

svaghet, koncentrationssvårigheter eller kanske utmattning som 

utspädd juice inte kan avhjälpa. Fastan hjälper dig också att 

komma igång med din nya livsstil genom att krympa magsäcken. 

Fortsätt med dina normala rutiner under fastan. Du kommer att 

kunna utföra de flesta aktiviteter såsom du skulle om du åt som 

vanligt. Men fysisk ansträngning kommer att trötta ut dig fortare 

än vanligt, så du behöver begränsa detta. 

Du kanske känna att de första dagarna av fastan är mycket svåra. 

Din kropp kommer till en början att bete sig som en bortskämd 

snorvalp som får sina leksaker inlåsta. Men du kommer känna dig 

mycket bättre när din mage lärt sig att det är ditt huvud som 

bestämmer. Om du någon gång fastar igen kommer du finna det 

mycket lättare. Vissa föredrar att utöva kalorirestriktion genom att 

fasta på detta sätt två dagar i veckan och äta mer än den dagliga 

kalorimängden de resterande fem dagarna. För att din kropp ska 

återhämta sig bör du avsluta fastan med små mängder näringsrik 

mat och ta två dagar för att återuppbygga det fulla dagliga intaget. 

Finjustering av din nya livsstil 

Prova ut ditt uppskattade dagliga kalorigräns. Försök inte vara alltför 

petig att hålla gränsen de två första månaderna. Även med en 

relativt avslappnad attityd kommer du troligen att minska vikt 

ganska snabbt. Runt den fjärde månaden borde du ha en god 

133


känsla för hur bra kalorinivån passar dig. Om den känns alltför 

extremt för dig så kan du öka den lite grann. 

Bevaka effekterna av kalorireduceringen. Väg dig en gång i veckan, 

vid samma tid på morgonen. Minska inte i vikt för fort - från den 

tredje månaden bör du sikta på att inte minska mer än 1% av 

kroppsvikten per månad. Din kropp behöver tid för att anpassa 

sig, annars kan den inte dra nytta av de livsförlängande effekterna. 

Om du minskar vikt för snabbt, ät lite mer tills minskningen inte är 

mer än 1% i månaden. 

Förr eller senare kommer din vikt att stabilisera sig. För några 

kommer det bli vid så lite som 10% mindre än vad de startade 

med, för andra mycket mer. Vid denna tidpunkt kan du, om du 

önskar, överväga att ytterligare reducera kaloriintaget. Hur 

mycket? Inom rimliga gränser så gäller, ju mindre kalorier du äter 

ju bättre – och det är helt möjligt att leva obehindrat på mindre 

20 kalorier per kg kroppsvikt. Ner till denna nivå, ju mindre du 

äter ju längre lever du – förutsatt att du får tillräckligt med 

näringsämnen. Det är sannolikt att du kommer bli ganska smal, 

men om du inte blir det så försök inte att minska kaloriintaget 

lägre än dessa gränser. Försök på möss visar att det inte är 

kroppsstorleken som har någon betydelse – det är hur mycket du 

äter. Genetiskt ”feta” möss med reducerat kaloriintag är lika stora 

som vanliga möss – men de lever 50% längre. 

Vad ska man äta? 

Mat med lite kalorier och högt näringsinnehåll är hemligheten 

bakom en livsstil med kalorirestriktion. Detta betyder att du 

måste undvika ”fattig” mat som socker, honung, godis, choklad 

och bröd, bullar eller kakor som bakats av vitt mjöl. Fett är den 

energikälla som är mest koncentrerad – nio kalorier per gram 

jämfört med fyra för kolhydrater och proteiner. Animaliskt fett 

(speciellt det som är synligt för blotta ögat), smör, ost, nötter, 

oljor, oljebaserade dressingar och mjöljprodukter bör begränsas 

134


till ett absolut minimum. Alkohol är en annan källa för tomma 

kalorier – sju kalorier per gram. 

Många matvaror som marknadsförs som hälsosamma kan ändå 

vara dåliga val för en kaloribegränsad livsstil. T.ex. så innehåller ett 

glas juice mellan 100 och 200 kalorier. Späd ut juicen – eller 

hellre, ät frukten och grönsakerna hela och drick istället vatten. 

De flesta fabrikstillverkade matvarorna innehåller onödigt mycket 

socker och fett. Om du är tvungen att köpa färdigförpackad mat, 

läs innehållsdeklarationen. Välj produkter tillverkade av obearbetade 

råvaror och kontrollera tillsatser av socker, fett och olja. Etiketten 

säger dig också hur många kalorier som matvaran 

innehåller. Använd detta som hjälp när du väljer bland likartade 

produkter. Låt dig inte skrämmas av ord som KJ (kilojoule) och 

Kcal (kilokalorier). När det gäller mat så är 1 Kcal detsamma som 

1 kalori och antalet kilojoule kan du helt enkelt dela med 4,2 för 

att räkna ut antalet kalorier. 

Det är viktigt att äta tillräckligt med proteiner, men de flesta av 

oss får alldeles för mycket. Proteiner är ett dåligt bränsle – försök 

att förhindra att din kropp använder det som energikälla. Du uppnår 

detta om du inte äter mer än runt 1 gram protein per kilogram 

kroppsvikt. Men det är viktigt att du äter protein som är 

fullständig – dess aminosyror måste vara balanserade så att din 

kropp kan använda dem som byggmaterial. Minimjölk, sojabönsprodukter, 

magert kött och fisk är bra proteinkällor. En rätt blandning 

av säd och grönsaker (speciellt bönor) kan också ge en 

135


fullständig kombination av aminosyror. Använd matpyramiden 

som guide när du väljer mat – men försök att kapa av toppen. 

Tips 

I dagens samhälle med snabbmat och snabbnjutning kan det vara 

svårt att hålla sig till kalorirestriktion. Här är några tips. Bevaka ditt 

kaloriintag regelbundet, men överdriv inte. I början kan du 

beräkna dina dagliga kalorier ganska ofta, men efter några månader 

blir det inte lika nödvändigt. Med lite erfarenhet kommer du 

snabbt kunna uppskatta hur många kalorier du äter. Du kommer 

även att märka att du (nästan omedvetet) äter ungefär så mycket 

som du borde. Försök att äta mat som dämpar, istället för stimulerar, 

aptiten. Magsäckens fyllnadsgrad är en viktig faktor i hungerkänslan 

– ät alltså mat med mycket fibrer. 

När du äter mat som kroppen snabbt omvandlar till socker så kan 

lustigt nog hungern öka. Det är därför som det är populärt att 

servera vitt bröd innan maten. Genom att undvika sådan mat 

(dvs. med högt glycemiskt index) kan du minska ditt matbegär. 

Om du är svag för sötsaker, försök att omskola dina smaklökar. 

Du kan använda aspartam i te och kaffe, men undvik light-drycker 

i större mängder – vi vet ännu inte dess effekter över längre tidsperioder. 

Ät inte om du inte är hungrig. Betrakta mål-”tider” som 

godtyckliga påhitt som du inte längre har nytta av. Och känn inte 

att du behöver äta bara för att alla andra gör det. Mycket av det 

de flesta av oss kallar hunger är endast en Pavlovsk reflex som 

utlöses av klockan, doften av mat eller ljudet av klirrande porslin. 

136 

Fett 

Socker 

Mejeri Kött 

Grönsaker Frukt 

Spannmål (bröd, flingor, ris och pasta) 

Mindre 

Mer


Om du inte tycker om det du äter, ät inte upp det bara för att du 

har köpt det eller för att du blivit bjuden. Känn inte skuldkänslor, 

det finns inte något som heter mat-förstöring– naturen återvinner 

oavsett om maten passerar din mage eller inte. Och människorna 

svälter i tredje världen av politiska skäl – inte på grund av 

att du undanhåller någon deras mat. 

Gör en ansträngning att lära in nya matrelaterade känslor. Lär dig 

ogilla känslan att vara mätt. Sug på de bittra skuldkänslorna om 

du skulle äter för mycket eller äter fel. Och när du känner dig 

hungrig, inse hur bra det faktiskt är för din hälsa. Undvik frestelser. 

Köp inte hem onyttig mat och handla inte när du är hungrig. Undvik 

bufféer och smörgåsbord, där man känner att man måste få 

valuta för pengarna. Sitt inte nära plockmaten vid fester. Tänk inte 

ens på mat om du verkligen inte håller på att laga mat eller ska till 

att äta. Om du tänker på det kommer du att längta efter det. Ta 

dig tid att uppskatta maten. Ät sakta, njut av varje munsbit och 

insup varje unik smak. Märk hur gott det smakar när du lämnas att 

sukta efter en liten bit till. Det ska vara ett nöje att äta, och det 

finns ingen anledning att du inte skulle kunna känna ännu större 

njutning än du gjort förut. 

Att tänka på 

Det är viktigt att komma ihåg att CR har testats grundligt på 

möss, men inte på människor. Även om det finns mängder av 

resultat som visar att det fungerar riskfritt på människor, kan vi 

fortfarande inte vara helt säkra. Observera och lyssna till din 

kropp när den förändras. Besök din husläkare om du misstänker 

att något inte är som det ska. De tester som din läkare gör ska 

visa att du är i topptrim. Det enda undantaget är din leukocythalt 

i blodet – som kan ligga under normalvärdet. Detta är normalt 

för kaloribegränsade personer och borde inte ställa till några problem 

i sig. 

137


Bland de förändringar som du kommar märka är en minskning i 

ämnesomsättningen. De så kallade bantarexperterna kommer 

dra paralleller med jojo-bantning och anser att det är hälsofarligt. 

Med det är inte sant – det är en grundläggande effekt av kalorireducering 

och betyder endast att din kropp använder maten på ett 

effektivare sätt. Resultatet blir färre skadliga restprodukter och 

mindre värmeförluster – två faktorer som är viktiga för livsförlänging. 

Men minskningen av ämnesomsättningen betyder även 

att du lättare kommer att öka i vikt om du skulle återgå till dina 

gamla matvanor. 

Du kommer även att märka en större känslighet mot kyla, delvis 

beroende på minskad viloomsättning och delvis på grund av ett 

tunnare lager underhudsfett. Varma drycker och varm utspädd 

juice kan därför komma till hjälp. Som kompensation kommer du 

istället ha en större tolerans mot värme. 

Det är osäkert vilka effekter CR kan ha på benskörhet vid högre 

ålder. Av detta skäl bör unga kvinnor vara särskilt försiktiga med 

kalorireducering. Om det skulle leda till oregelbunden menstruation 

kan man vara säker på att det har en negativ effekt på bentätheten 

– för att inte nämna risken för missfall. Och 

kalorireduktion är absolut inte att rekommendera vid graviditet. 

Förmodligen är det bäst för kvinnor att börja med en mild reducering 

tills de fyllt trettio. Efter klimakteriet kommer mindre 

kroppsfett medföra mindre mängd av det utom-ovariska östrogenet 

som minimerar benförlusterna. Trots detta kommer CR troligen 

att stärka benmassan för medelålders kvinnor – genom att 

försena klimakteriet. Undersök bentätheten vid trettio och fyrtio 

års ålder och minst vart annat år under klimakteriet för att ta 

reda på om du behöver vidta några åtgärder. 

138


139


140 

People are dying healthier now. 

When I started bodybuilding I realized immediately 

that I had ultimate authority over my body and its 

appearance, and I loved that sense of power. 

You are what you wish to be. 

Laura Creavalle

Hälsa och motion 

av Anders Sandber 

De humani corporis fabrica 

av Andreas Veralius, 1543 

(illustration av Jan Stephan 

van Calcar) 

Att skaffa sig en god hälsa och grundkondition 

är viktigt för ett mermänskligt 

liv, eftersom de ger mer energi till andra 

aktiviteter och minskar risken för sjukdomar 

och skador. Trots allt är livsförlängning 

inte speciellt lyckat om man inte har 

ork att njuta av sitt liv, och det är onödigt 

med att förspilla sin tid med infektioner 

och förkylningar som inte går över 

när man kan göra annat. 

Syftet med detta kapitel är att motivera 

till att bygga upp en bra grundhälsa, 

grundkondition och kroppslig självbild 

snarare än att gå in på de praktiska detaljerna. 

Det finns massor med bra information 

och böcker om hur man skaffar 

sig hälsa och motion, denna text försöker motivera dig att 

använda dem. 

Att skaffa sig hälsa och kondition behöver inte vara jobbigt, tidskrävande 

eller dyrt, det är egentligen ganska enkelt. Tyvärr kräver 

det en viss ansträngning och i vår bekväma kultur föredrar många 

att önska sig hälsa istället för att skaffa sig den. Det finns inget 

mirakelpiller som ger hälsa och styrka, och även om kanske en dag 

något sådant blir möjligt så bör vi ta hand om våra kroppar idag, 

inte i morgon – för då kan det vara för sent. 

Många har avskräckts från alla former av fysisk verksamhet på 

grund av dåliga erfarenheter från skolgymnastiken, och den vida 

spridda myten att fysisk styrka och intelligens inte går att kombinera 

– man kan vara en intelligent person eller en idrottare, men 

141


inte båda delarna. Detta är naturligtvis helt fel, men tyvärr har 

detta satt sig i mångas självbilder. 

Vi inbillar oss att vi är på ett visst sätt (starka, smarta, klumpiga, 

kreativa, uttåliga etc.) och har svårt att se på oss själva med 

objektiva ögon. Dessa självbilder är ofta negativa, resultatet av 

negativ kritik både från oss själv och andra som vi accepterat som 

sanningar om hur vi verkligen är. I själva verket är mycket av våra 

självbilder överdrifter och generaliseringar: bara för att jag känner 

mig klumpig så är jag inte alltid klumpig, och de flesta är betydligt 

bättre på många områden än de vågar inse. Och även om självbilden 

skulle råka vara sann kan den och sakernas tillstånd förändras: 

vi är flexibla varelser som kan utveckla oss vidare. 

Det är förvånansvärt enkelt att förändra sin självbild och hur 

andra ser oss. Ett exempel är de experiment som Harry Lorrayne 

gjorde i ”Dress for Success”: han lät olika personer klä sig 

olika och studerade hur de bemöttes och uppförde sig. Resultaten 

visade att det kunde bli märkbara skillnader bara genom att 

ändra detaljer i klädstilen! Med tanke på hur mycket av vår självbild 

vi baserar på andras reaktioner (både medvetet och omedvetet) 

så antyder det här att det går att radikalt ändra hur man 

ser på sig själv med relativt enkla medel. 

För att skaffa sig en verkligt bra hälsa och kondition måste man 

göra sig av med en massa missuppfattningar om vad man kan och 

inte kan göra. 

Det är nyttigt att skaffa sig kännedom om sin egen kropp: hur den 

fungerar, vad den klarar, hur den känns när du mår bra, när du är 

stressad eller när du är ur gängorna. Läs gärna på lite om medicin 

och näringslära – man kan visserligen använda sin kropp utan att 

veta något om hur den fungerar, men förstår man det kan man 

använda den bättre och åtgärda fel enklare. Prova att tänja dina 

gränser (utan att ta onödiga risker, förstås), både för att finna 

dem och se hur tänjbara de är. Genom att lära känna kroppen 

kan man leva ett effektivare och sensuellare liv. 

142

Motion 

Motion 

Motion och idrott är inte samma sak. Idrott är en specifik aktivitet 

(ofta med regler) man ägnar sig åt för att den är rolig, medan 

motion är till för att förhöja hälsan. Därför ska man inte tro att 

man måste idrotta för att få motion om man nu blev avskräckt i 

skolan. Naturligtvis kan idrott vara motion, och vice versa. 

Det enda sättet att bygga upp sin kondition är att använda musklerna, 

lungorna och hjärtat. Hur de används kommer att påverka 

vilken sorts kondition man får, hur mycket de används påverkar 

hur mycket kondition man bygger upp. 

Ett bra sätt att bygga upp en grundkondition är att lägga sig till 

med nyttiga vanor. Ett förslag är att inleda dagen med morgongymnastik 

och kanske avsluta med lite kvällsgymnastik. Andra nyttiga 

vanor är: 

• Inte ta hiss eller rulltrappa om det är mindre än (säg) 3-4 

våningar. 

• Gå av på buss- eller tåg-stationen innan den station man ska 

till och gå resten av vägen. 

• Varje gång det är ett reklaminslag på tv, gör tio armhävningar, 

situps eller något liknande. 

Fördelen med att skaffa sig nyttiga vanor är att efter ett tag blir de 

självförstärkande; dessutom är motion aningen beroendeframkallande 

(eftersom den dels frisätter olika hormoner, dels gör att 

man känner mycket tydligare när man borde motionera). 

Kampsporter och kampkonster är värda att undersökas av transhumanisten. 

Förutom självförsvarsdelen, vilken kan vara nog så 

nyttig om man planerar ett långt och händelserikt liv, så har de 

oftast nyttiga psykologiska effekter. Dels består dessa i olika mentala 

tekniker som lärs ut, dels medvetandet om att man faktiskt 

kan klara av farliga situationer med ett klart sinne. Det senare har 

en enorm effekt på självförtroendet, och påverkar ens liv positivt 

på många områden. 

143


Att välja rätt stil av kampkonst är mycket individuellt. Det bästa är 

att titta på hur träningen går till och försöka bedömma hur väl 

filosofin, läraren, pedagogiken och svårighetsgraden passar en 

själv. Se rec.martial-arts FAQ för en genomgång av olika kampkonster 

och hur man bör gå tillväga. 

Diet 

På samma sätt som att man kan skaffa en god kondition rätt 

enkelt och billigt kan man förbättra sin hälsa via dieten enkelt och 

utan en massa komplicerade dieter. Det är viktigt att skilja mellan 

en hälsosam diet och bantning: en bantare försöker gå ned i vikt 

snarare än må bra. 

Grundråden är: ät mindre, ät hälsosamt, variera. De flesta har 

nog en hyfsad uppfattning om vilken mat som är nyttig. 

Dietböcker, framför allt de som blir storsäljare, har skrämmande 

ofta fel om olika saker. Det förekommer elementära medicinska 

misstag eller ren pseudovetenskap, och även om slutsatserna ofta 

är vettiga baseras de på felaktiga grunder. Det är viktigt att ta 

sådana böcker med en nypa salt (skeptiskt tänkande), framför allt 

de som med stor energi föreslår radikala metoder och vars 

anhängare verkar osedvanligt fanatiska. 

Hur är det med vitaminpiller och andra tillägg? De gör sällan 

någon skada annat än i plånboken; en varierad diet brukar innehålla 

tillräckligt av de vitaminer, mineraler och andra substanser 

man behöver, och överskott av vattenlösliga vitaminer försvinner 

med urinen. Däremot kan de vara nyttiga om man gör stora 

svängningar i sina matvanor (t.ex. tvingas leva på Coca Cola och 

smörgåsar i en vecka på grund av ett projekt). Det finns en hel 

del intressant forskning om hur kost-tillägg kan vara nyttiga, men i 

allmänhet kan man få samma ämnen mycket billigare genom att 

äta rätt. 

Slutligen finns det radikala metoder som kalorirestriktion, där 

man medvetet lägger om dieten för att påverka kroppen. De krä- 

144

Nätlitteraturlista 

ver mer ansträngning än att bara äta rätt, och bör genomföras 

först efter att man lärt sig styra sin diet hyfsat. 

Nätlitteraturlista 

Det finns hur mycket information som helst om hur man bygger 

upp sin hälsa. Här är några användbara resurser från internet: 

• John Walker, 1995, The Hackers Diet – How to lose weight and hair 

through stress and poor nutrition , http://www.fourmilab.ch/hackdiet/ 

En lättilgänglig genomgång av hur man bygger upp en bra diet och kontrollerar 

sin vikt, skriven av en hacker för hackers. 

• rec.martial-arts FAQ, http://www.cis.ohio-state.edu/hypertext/ 

faq/usenet/martial-arts/faq/top.html 

Frågor och svar om kampsporter och kampkonster. 

• rec.martial-arts Newbie Guide, http://www.cis.ohio-state.edu/ 

hypertext/faq/usenet/martial-arts/newbie-guide/faq.html 

Om vad man ska tänka på innan man börjar med kampkonster. 

• Fitness FAQ, http://www.cis.ohio-state.edu/hypertext/faq/ 

usenet/misc-fitness/top.html 

Frågor och svar om motion. 

• Dieting FAQ, http://www.cis.ohio-state.edu/hypertext/faq/ 

usenet/dieting-faq/top.html 

Frågor och svar om bantning och näringslära. 

• Getting Fit Your Way: A Self-Paced Fitness Guide, Maryland Department of 

Health and Mental Hygiene Maryland Army National Guard, http:// 

www.social.com/health/cic/general/getfit.html 

Hur man bygger upp sin kondition. 

• Eating for LIFE, National Cancer Institute, NIH Publication No. 88-3000, 

http://www.social.com/health/cic/food_nutr/eatlife.html 

Råd om hälsosammare ätande. 

145


146

Föreningen Aleph 

147


148 

Sikta mot stjärnorna, så hamnar du i alla fall någon 

stans där emellan 

If you have built castles in the air, your work need not 

be lost; that is where they should be. Now put the 

foundations under them. 

Henry David Thoreau 

Filosoferna har nöjt sig med att förklara världen på 

olika sätt. Uppgiften är att förändra den. 

Karl Marx

Introduktion till Aleph 


Alephs verksamhet 

Aleph är en idéell förening som verkar för att främja 

transhumanismen i Sverige. Föreningen startades i 

mars 96 för att ge en mer fysisk kropp åt den samling 

transhumanister och transhumanistiska tankar 

som då befann sig på nätet. 

Alephs verksamhet sker till stor del just på Internet, dels en webserver 

där information om transhumanism och föreningens aktiviteter 

finns att läsa. Men också en mailserver som flitigt används 

för kommunikation och information. Aleph är givetvis verksam 

utanför Internets gränser också. 

Transhumanismen spänner över de flesta vetenskapliga disciplinerna 

och mycket information finns att hämta från Internet. Aleph 

har, förutom webservern, även ett distribuerat bibliotek med 

intressanta och relevanta böcker som kan lånas av medlemmarna. 

Bidrag i forma av böcker eller tidsskrifter eller pengar för inköp tas 

tacksamt emot. Om du har en bok som du tycker ingår in en 

transhumanists allmänbildning, så får du gärna skänka den till 

Alephs bibliotek. 

Föreningen fungerar alltså som en informationskälla och kunskapsbas, 

både för medlemmar och andra personer, föreningar, tidningar, 

företag och organisationer. Aleph anordnar också kurser 

och föreläsningar efter behov och intresse. Att hålla föredrag är 

ett utmärkt sätt att fördjupa sina kunskaper, och medlemmar uppmuntras 

att hålla föredrag och dela med sig av sina kunskaper. 

149


Kurser och föreläsningar är till för att förmedla kunskap. Aleph 

håller då och då möten för att planera och diskutera kommande 

trender inom vetenskap, teknik och samhälle. Striktheten på 

dessa möten varierar, från spontant fikarumsprat och vild brainstorming 

till seriös scenarioplanering. Oavsett om resultatet av 

dessa möten är ren inspiration eller ett dokument om samhällsutvecklingen 

i EU, så är syftet att som medlem och som förening få 

bättre överblick över vad som kan och bör göras för att utvecklas 

som transhumanister. 

För att följa upp dessa möten och förverkliga resulterande planer 

används projektgrupper. Projekten är en viktig del av Alephs verksamhet, 

och omfattar diverse tidsbegränsade aktiviteter, t.ex. konstruktion 

av en EEG-apparat, opinionundersökning eller ett 

konsumenttest. 

Som organisation har Aleph åsikter om teknik- och samhällsutvecklingen. 

Aleph deltar aktivt i samhällsdebatter när det finns tillfälle 

att bidra med kunskap och åsikter ur transhumanistisk 

synvinkel. Debattartiklar i tidningar, websidor och diskussionsgrupper 

på nätet är några av de forum där Aleph bidrar med 

material. 

För mer information om hur föreningar fungerar, se slutet av detta 

kapitel. 

Att hantera projekt 

För att utföra en större uppgift krävs 

planering. Det finns många bra 

böcker om hur man planerar och 

utför projekt, här följer en kort 

genomgång över vad man bör tänka 

på. Rymdfärjan Atlantis 

under landning 

150

Att hantera projekt 

För att något ska kunna kallas för projekt bör följande krav uppfyllas: 

•Det ska finnas en projektledare (Aleph-medlem) som ansvarar 

för projektet och uppdateringen av projektstatus. 

•Det ska finnas ett väldefinierat mål, som t.ex. att bygga en 

makapär, testa en vetenskaplig hypotes, leta reda på information 

om en viss sak eller kanske skapa transhumanistisk konst. 

•Projektet ska ha ett väldefinierat start- och slutdatum. 

Dessutom bör det finnas en plan över de aktiviteter som ska 

utföras. Projektstatus är ett dokument (t.ex. hemsida) som innehåller 

ovanstående uppgifter och information som samlas in 

under projektets gång. I ett projekt händer det saker hela tiden, 

”vilande projekt” finns inte något som heter. Så projektledaren är 

ansvarig för att projektstatus kontinuerligt uppdateras med de 

senaste rönen. 

Projektplanering 

Att planera projekt känns ibland som att arbeta som spågumma. 

Du måste förutspå hur lång tid något kommer att ta och hur 

mycket det kommer att kosta. Men till skillnad från att spå väder 

så har du ivarjefall ett väldefinierat mål att utgå ifrån. Och med 

hjälp av ett systematiskt sinneslag kan du dela upp huvudmålet i 

flera delmål. När du gör det, börjar projektet så småningom ta 

form i en projektplan. Men nöj dig inte där, utan fortsätt att dela 

upp delmålen i ytterligare delsteg. Det som början bara var en 

storartad idé börjar ändra skepnad till något genomförbart och 

verkligt. När du arbetat fram en detaljerad plan av projektet kan 

du enklare beräkna hur mycket tid och pengar projektet kommer 

behöva. Kom ihåg att ju detaljrikare du planerar, desto enklare är 

det att beräkna tid och kostnad för varje delsteg i sig, och desto 

riktigare blir den slutgiltiga beräkningen. Alltför många projekt stupar 

på grund av dålig planering, och det gäller inte bara små utan 

även politiska projekt av megaformat. 

151


Finansiering 

Projekt har resurser som favoritföda, och resurser kostar ofta 

pengar. Aleph är en idéell förening utan omfattande näringsverksamhet 

och har inte ett överflöd av finansiella tillgångar. I många 

fall betalar projektmedemmarna kostnader ur egen ficka, men 

vissa utgifter kan täckas av bidrag och sponsring. När det gäller 

bidrag från företag kan det vara smartare att i stället för en 

summa pengar be dem att skänka eller låna ut det material som 

behövs för projektet i fråga. En variant för t.ex. programvara eller 

elektronik är att be om ett demo- eller test-exemplar. I och med 

ett sådant samarbete tjänar företaget både publicitet och får tillfälle 

att hämta in idéer till förbättringar och nya produkter. Vilket 

företag kan neka ett sådant tillfälle? För mer idéer om finansiering 

och sponsring, ta en titt på tidigare Aleph-projekt på http:// 

www.aleph.se/projekt.html 

Slutrapport 

När projektets alla aktiviteter genomförts fattas bara slutrapporten. 

Oavsätt om projektgruppen lyckades med sin uppgift eller 

inte är det en bra idé att skriva ihop en rapport. Om projektet 

t.ex. skulle undersöka en vetenskaplig hypotes så bör rapporten 

innehålla insamlat data och slutsater. Ett projekt för att bygga en 

mackapär kan i slutrapporten beskriva hur den slutgiltiga varianten 

såg ut och vilka ändringar som gjordes på vägen dit. Tänk på 

att en viktig del av slutrapporten är allmänna lärdomar, försök att 

generalisera och urvinna maximalt med kuskap. Speciellt viktigt är 

det att tänka igenom vad som gick oväntat bra och hur det skulle 

kunna göras bättre, men även vad som gick rentav dåligt och hur 

det skulle kunna undvikas nästa gång. 

Hur fungerar en förening 

En idéell förening är en juridisk person vilket innebär att föreningen 

får äga saker, skriva under avtal och ansvara skulder. Med- 

152

Hur fungerar en förening 

lemmarna är normalt fria från ansvar. Till skillnad från Aktiebolag, 

så finns det i Sverige ingen lag som reglerar en förenings verksamhet. 

Eftersom en förening är en självständig entitet så blir den någonting 

större än bara summan av dess medlemmar. Organisationer 

lever och agerar på en annan samhällsnivå än vad en person eller 

en grupp personer gör. Så även om en förening kräver ett visst 

mått av samarbete för att kunna uträtta något, så uppvägs detta 

av möjligheten att uträtta saker som annars vore omöjligt för en 

grupp privatpersoner. 

En förening utgörs i grunden av stadgarna. Dessa beskriver föreningens 

syfte och regler för hur verksamheten bedrivs. Eftersom 

det inte finns något krav på att registrera en förening så utgör 

stadgarna ofta bevis på att föreningen faktiskt existerar. 

En förenings funktioner brukar delas in i tre delar, exakt hur 

beskrivs stadgarna. 

•Beslutande del: årsmötet 

•Verkställande del: styrelsen 

•Kontrollernade del: revisorer 

Årsmötet hålls en gång om året då medlemmarna redovisar det 

gånga årets verksamhet, utser styrelse och planerar verksamhet 

för det kommande året. Styrelsen i sin tur är ansvarig för att verksamheten 

går som planerat, medan revisorn fungerar som en 

slags säkerhetskontrollant. 

Den ekonomiska verksamheten varierar från förening till förening. 

Vissa drivs med vinssyfte, andra har ingen ekonomisk verksamhet 

alls. I en idéell förening sköts det mesta med hjälp av idéell arbetskraft. 

Det är viktigt att all ekonomisk verksamhet bokförs på ett 

bra sätt för att verksamheten ska flyta på. 

153


154 

No retractable claws, 

no opposable toes, 

no prehensile tail, 

no compound eyes, 

no fangs, no wings.. 

.. SIGHHH... 

Calvin, Calvin and Hobbes by Bill Watterson 

The important thing now 

isn’t freedom of information, but freedom of form, 

freedom to mutate and modify your body. 

Stelarc

Alephs ståndpunkt om medicin 


Transhumanister har ett självklart intresse 

för medicin och medicinsk etik. Transhumanismens 

uttryckliga mål är att frigöra sig 

från mänskliga begränsningar, både kroppsliga, 

mentala och sociala, med hjälp av alla 

tillgängliga och effektiva medel. Men detta 

kommer lätt i konflikt med gamla inrotade 

traditioner, etablerade institutioner och 

andra värderingar. Denna essä syftar till att 

klargöra var transhumanistiska föreningen Aleph står i olika medicinska 

frågor, och ge vissa förslag på hur det medicinska området 

kan förbättras. 

Tidigare kunde man på sin höjd behandla sjukdomar och hoppas 

på det bästa. Ofta var det oklart om patienten blev frisk tack vare 

eller trots behandlingen. Idag kan vi bota en del sjukdomar, även 

om vi fortfarande huvudsakligen förlitar oss på kroppens egen förmåga 

att tillfriskna. Men vi har blivit allt bättre på att förstärka 

denna förmåga, genom förebyggande åtgärder som vaccinering 

och immunförsvars-stimulerande medel, och vi har lärt oss 

utveckla vår kroppsliga potential genom diet och träning. Och det 

framstår alltmera klart att nya metoder inte bara kan hjälpa mot 

sjukdomar, utan också förstärka de friska på olika områden och ge 

våra kroppar nya funktioner. Tillväxthormon och andra hormoner 

har visat tecken på att bromsa delar av åldrandeprocessen [1], 

vissa substanser verkar kunna förbättra inlärningsförmågan [2][3], 

det börjar bli praktiskt möjligt att koppla samman neuroner med 

elektronik [4][5] och det finns idag kända alleler som är kopplade 

till långt liv [10], hög nedbrytningsförmåga av gifter och andra 

positiva egenskaper. 

155


Detta strider dock mot urgamla traditioner inom medicinens 

huvudfåra, som alltid har handlat om att bota de sjuka och möjligen 

hålla de friska friska. Själva ordet ”läkare” och ”läkemedel” 

antyder att huvuduppgiften är att läka, inget annat. 

Vi behöver en ny term för den medicinska vetenskap som utökar 

människans möjligheter, inte bara botar det sjuka. Termen friskvård 

kan möjligen vidgas att även täcka förbättrande metoder, 

men den har redan en etablerad betydelse. En bättre term vore 

”utvecklare” som använder ”utvecklingsmedel” för att stärka, 

modifiera och omdana kroppen. 

Mycket oro för utvecklande terapier verkar mer handla om att 

folk är rädda för snedfördelning än själva tekniken. Tanken på en 

elit som ökar sin intelligens, ger sina barn goda arvsanlag och fullkomnar 

sina kroppar skrämmer många. Lyckligtvis brukar de 

flesta teknologier bli allt billigare med tiden, efter en initialfas då 

bara de rikaste haft tillgång till den (och varit dess försökskaniner?); 

idag har alla tillgång till smärtstillande medel, antibiotika och 

även rätt avancerad medicin. Det verkar rimligt att tro att de 

flesta utvecklande terapier kommer att bli rätt billiga, eftersom de 

har en enorm marknad (med miljoner användare blir utvecklingskostnaderna 

utslagna på många) och i många fall utvecklas ur 

redan färdiga medicinska metoder som får nya tillämpningar. Om 

man redan från början stöder införandet på stor skala kommer 

de till nytta för många, medan om man förhalar eller förbjuder 

utvecklande terapier kommer de bara att bli tillgängliga för de 

rika, som kan skaffa sig dem utomlands. 

Rätten till den egna kroppen 

Rätten till sin egen kropp är inte bara central, den är fundamental. 

Vi är våra kroppar, och alla intrång i denna rätt är ett intrång mot 

vår person. 

Det är viktigt att individen har kontroll över sin egen kropp. I det 

förflutna har vi sett skrämmande exempel på hur det går när sta- 

156

Rätten till morfologisk frihet 

ten eller andra organisationer har bestämt över andras liv och 

hälsa: påtvingade hormonbehandlingar i England, tvångsmässiga 

steriliseringar av utvecklingsstörda i Sverige, experiment på civilbefolkningen 

i USA och naturligtvis Tyskland under nazisterna. 

En vanlig invändning mot förbättrande metoder som genteknik 

eller bionik är att de skulle vara utmärkta tvångsmedel för diktaturer, 

vilket naturligtvis är sant. Men diktaturer bryr sig inte om vad 

demokratiska länder förbjuder eller ogillar, framför allt om de kan 

vinna militära, sociala och ekonomiska fördelar på det, så ett förbud 

mot förbättrande metoder skulle bara gynna de grupper 

som inte efterlever det, och dessutom ge dem ett försprång mot 

alla andra [8]. 

Det är därför användning av sådana metoder kräver att de är i 

händerna på medborgarna, och inte stat och myndigheter, vilka 

trots allt kan korrumperas eller användas av diktatoriska grupper 

som maktmedel! Det går inte att förhindra att individer ibland fattar 

irrationella eller skadliga beslut, men dessa drabbar vanligen 

individen själv och har mycket sällan värre effekter än vad som 

sker när mäktiga grupper påtvingar alla andra sina värderingar. 

Myndigheternas uppgift blir i stället att hjälpa till och vägleda så att 

maximalt goda effekter blir resultatet, en positiv i stället för negativ 

styrning. 

Rätten till morfologisk frihet 

Vi har inte bara rätt till vår egen kropp, vi har också rätt att förändra 

den som vi önskar, morfologisk frihet. Det är idag relativt 

accepterat med tatueringar, piercing och plastikkirurgi, och i framtiden 

kan möjligheterna bli oerhört mycket större. Vi kommer att 

kunna förändra vår biokemi med olika medel, inplantera bionik, 

använda genterapi och kirurgiskt omskapa oss själva. 

Ur en transhumanistisk synvinkel är sådana förändringar önskvärda; 

vad som räknas som en förbättring måste avgöras av klien- 

157


ten. Så länge en klient kan klargöra sin vilja och är fullt myndig så 

bör hans/hennes önskningar uppfyllas. 

Naturligtvis innefattar detta rätten att begära dödshjälp. 

Alla delar inte samma värderingar. Ingen har rätt att påtvinga 

någon annan sina värderingar. Därför bör man sätta så vida gränser 

som möjligt för vår verksamhet, så att var och en själv kan få 

avgöra vad som är lämpligt eller ej, utan att behöva inkräkta på 

någon annans frihet. 

Om medicinska definitioner 

Det är svårt att definiera vad som är hälsa och sjukdom, normalt 

och abnormt även om man anser att dessa begrepp speglar verkliga 

tillstånd. Deras betydelse har skiftat under åren; vissa tillstånd 

som tidigare betraktades som sjukdomar och ohälsa (som onani) 

betraktas idag som naturliga, medan vad som tidigare accepterades 

numera är ohälsa (som tandlossning); det verkar troligt att i 

framtiden kommer mycket som vi idag tar för givet (som olika 

effekter av åldrande) att ses som sjukdom eller ohälsa. 

Många heta debatter inom medicinsk etik egentligen strider om 

definitioner som inte har någon strikt förankring i verkligheten. 

På medeltiden ansågs det att personer som inte andades var 

döda. När konstgjord andning började användas övergick man till 

ett hjärtdödsbegrepp, vilken i och med införandet av hjärt-lung 

maskiner har ersatts med hjärndödsbegreppet. Varje nytt medicinsk-tekniskt 

framsteg har skjutit döden längre bort, och det är 

ingen tvekan om att kommande framsteg (t.ex. in vivo simulering 

av hjärnstammens funktioner) kommer att förändra vår definition 

av hjärndöd [6][7]. 

Inom kryoniken används ett informationsteoretiskt dödsbegrepp: 

en patient är informationsteoretiskt död när så mycket information 

har förlorats att patienten inte kan återskapas med någon 

fysikaliskt rimlig teknik [9]. 

158


Men döden är inte något ögonblickligt som många tycks tro, utan 

en process som kan pågå under en mycket lång tid: det finns inget 

givet ögonblick då patienten övergår från levande till död, bara en 

tidpunkt då dagens medicin inte längre kan göra något för att förhindra 

processen. 

Definitioner är hjälpmedel, inte omutliga sanningar. De kan och 

bör förändras när deras förutsättningar förändras. 

Som transhumanister anser vi att varje individ har rätt att avgöra 

vad han eller hon betraktar som hälsa och sjukdom. De är en 

fråga om värderingar, inte grundläggande kategorier. Om vi kan 

förändra våra kroppar är det meningslöst att försöka definiera 

något som normalt, och hälsa bör enklast betraktas som när vi 

har ett kroppsligt tillstånd vi är nöjda med, som inte stör oss i våra 

liv. Sjukdom utmärks ofta av begränsningar av kroppens (eller sinnets) 

funktioner, men även här är det nog bäst att låta patienten 

avgöra vad som är sjukt eller ej (givet råd från en kompetent 

läkare, naturligtvis). 


•Vi är våra kroppar. 

•Vi har rätt att utveckla oss. 

•Vi kan förändra oss själva. 

•Vi måste har kontrollen över oss själva. 

•Våra definitioner måste anpassas till verkligheten, 

inte tvärt om. 

Implikationer 

Utbildning 

Om individen skall kunna dra nytta av sina möjligheter måste han/ 

hon vara medveten om dem, och kunna fatta välgrundade beslut. 

Därför är det viktigt att se till att alla är så välinformerade som 

159


möjligt och har en grundläggande kunskap om hur kroppen och 

medicin fungerar. Något som är speciellt viktigt är att lära ut skeptiskt 

tänkande, så att det blir möjligt att bemöta pseudovetenskap 

och önsketänkande. Tyvärr är det ju så att mycket alternativmedicin 

idag är skräp, och därför måste vi vidta steg för att förhindra 

att förbättrande medicin faller i samma fälla. 

Utveckling 

Ett annat problem för förbättrande medicin idag är att det finns 

åtskilliga ämnen som verkar ha positiva effekter på åldrande, koncentration 

och minne, men deras effekter är för närvarande outredda 

(ett typiskt exempel är melatonin). Och eftersom de är 

naturligt förekommande ämnen som hormoner, vitaminer eller 

aminosyror kan de inte patenteras, vilket gör att läkemedelsbolag 

inte har något intresse av att undersöka deras effekter och säkerhet 

närmare (de inte skulle tjäna speciellt mycket på dem i konkurrensen 

med andra bolag som producerar likvärdiga produkter 

och inte behöver bekosta undersökningarna) [10]. 

Om artificiella, patenterbara derivat kan utvecklas blir naturligtvis 

intresset stort, men det krävs uppenbarligen initialforskning för 

att bevisa att förbättrande terapier är möjliga innan läkemedelsbolagen 

satsar de summor som krävs för att förfina resultaten. 

Detta belyser vikten av medicinsk grundforskning. Uppenbarligen 

krävs det forskning oberoende av kortsiktig ekonomisk vinning 

för att verkligen klarlägga vad som är möjligt och säkert. 

Erkännande av förbättrande terapier 

För närvarande är medicinen inriktad på vård och hjälp för sjuka, 

och kommer med största säkerhet att fortsätta med detta långt 

in i framtiden. Förbättrande terapier är ett komplement till detta, 

inte en konkurrent som vissa tycks tro. Det är viktigt att man 

erkänner dessa möjligheter och inte bara avvisar dem eftersom 

de är radikala eller ”alternativa”, sådant har i längden varken gagnat 

den ortodoxa skolan eller den radikala. Istället bör man inse 

160

Referenser 

att medicin i stort bildar en helhet, en vetenskap om kroppen 

och själen och hur de kan påverkas med olika medel. 

Grundhälsa 

Tanken att vad som är hälsa och sjukdom bör definieras av 

patienten och ingen annan verkar vid första anblicken göra hypokondrier 

till de stora vinnarna. Naturligtvis kan inte statlig vård 

behandla alla tillstånd bara för att patienten betraktar dem som 

olämpliga, detta är uppenbarligen ekonomiskt orimligt. 

En lösning är att man definierar en grundläggande hälsonivå, på 

samma sätt som staten garanterar en levnadsstandard över existensminimum. 

Hur hög denna nivå bör och kan vara är en medicinsk-politisk 

fråga som utan tvekan kommer att leda till många 

hetsiga och nyttiga debatter. Om en medborgare önskar mer än 

grundhälsa får han eller hon uppsöka till privat eller annan sjukvård. 

En möjlighet är att bibehålla den nuvarande sjukvården, och 

låta ”stärkvården” bli ett separat, privat komplement till den. Troligen 

finns det samhällsmässiga skäl att uppmuntra till vissa förbättrande 

terapier, eftersom en friskare och intelligentare 

befolkning inte bara är bra i sig, utan också är nyttig för statsfinanserna. 

Exakt hur vårdsystemet bör omformas är en stor och svår fråga, 

som inte bara beror på ekonomi utan också vilka värderingar som 

gäller i samhället. Detta kan inte avgöras av någon enskild grupp, 

utan kräver allmän diskussion. 

Referenser 

• 1.Urban RJ; Bodenburg YH; Gilkison C; Foxworth J; Coggan AR; Wolfe 

RR; Ferrando A: ”Testosterone administration to elderly men increases 

skeletal muscle strength and protein synthesis” Am J Physiol, 269: 5 Pt 1, 

1995 Nov, E820-6 

• 2.Socci DJ; Sanberg PR; Arendash GW ”Nicotine enhances Morris 

water maze performance of young and aged rats” Neurobiol Aging, 16: 

5, 1995 Sep-Oct, 857-60 

161


162 

• 3.Buccafusco JJ; Jackson WJ; Terry AV Jr; Marsh KC; Decker MW; Arneric 

SP ”Improvement in performance of a delayed matching-to-sample 

task by monkeys following ABT-418: a novel cholinergic channel activator 

for memory enhancement” Psychopharmacology (Berl), 120: 3, 

1995 Aug, 256-66 

• 4.Gregory TA Kovacs, MD, PhD; Vincent R Hentz, MD; Joseph M 

Rosen, MD, The Nerve Chip: technology development for a chronic 

neural interface, 1994 Rehabilitation R&D Center Progress Report. 

• 5.Applying Information Technology: 101 Success Stories from the Esprit Programme 

European Commission, 1995 (Office for Official Publications of 

the European Communities) EUR 17002 EN – ISBN 92-827-4571-6 

• 6.Max More The Diachronic Self: Identity, Continuity, Transformation. Ph. D. 

dissertation, 1995. 

• 7.James J. Hughes Ph.D. ”Brain Death and Technological Change: Personal 

Identity, Neural Prostheses and Uploading” 

• 8.J. Hughes Ph.D ”Embracing Change with All Four Arms: A Post- 

Humanist Defense of Genetic Engineering” 

• 9.sci.cryonics FAQ, http://www.cs.cmu.edu/afs/cs/user/tsf/Public-Mail/ 

cryonics/html/overview .html 

• 10.Leonard Hayflick Ph.D. How and Why We Age, Ballantine Books, 

New York, 1994. ISBN: 0-345-33918-5

Referenser 

163


164 

What is the point of life if it ends in death? 

John de Rivaz 

If you can survive death, 

you can probably survive anything. 

The fact: At very low temperatures it is possible, right 

now, to preserve dead people with essentially no 

deterioration, indefinitely. 

The assumption: If civilization endures, medical science 

should eventually be able to repair almost any 

damage to the human body, including freezing damage 

and senile debility or other cause of death. 

Robert Ettinger, the Prospect of Immortality

Alephs ståndpunkt om kryonik 


Kryonik är såpass nytt och annorlunda att 

det väcker starka känslor. Dels står det i 

konflikt med invanda föreställningar, ”Frysa 

ner lik, fy så hemskt”. Men även osäkerhetsfaktorn 

gör många tveksamma, ”Kommer 

man verkligen att återupplivas?”. En del 

personer kanske avfärdar kryonik utan djupare 

diskussion och anser att det är 

meningslös sysselsättning. Andra blir kanske 

dumdristigt optimistiska, ser möjligheterna 

men glömmer bort riskerna. 

Förvaringskärl hos Alcor 

Närvaron av kryonik ger en ny syn på 

döden[1]. Men döden är ett känsloladdat 

och tabulagt ämne. Därför är det viktigt att väcka debatt, försöka 

lägga gamla invanda känslor åt sidan för ett slag och diskutera 

ämnet ur ett rationellt perspektiv. 

Vad är kryonik? 

För att kunna diskutera kryonik vi börjar med att förklara grundläggande 

termer och begrepp. 

Den medicinska definitionen av vara död har utvecklats genom 

historiens gång. På medeltiden ansågs en person död när andningen 

upphört. När konstgjord andning upptäcktes gick man 

över till ett hjärtdödsbegrepp, och vid införandet av hjärt-lung 

maskiner hjärndödsbegreppet. Det är värt att notera att dödsbegreppet, 

oavsett när du levat, alltid definerats av den medicinska 

teknik som varit tillgänglig. Enligt nuvarande definition anses en 

person död när hon inte går att återuppliva med existerande tek- 

165


nik. Följande moderna definition är inte lika direkt, men tillräckligt 

generell att täcka in alla varianter ovan och lite till. 

Definition: En patient är informationsteoretisk död när så mycket 

information har förlorats att patienten inte kan åsterskapas med 

någon fysikalisk rimlig teknik[2]. 

Definitionen är egentligen bara ett mer precist sätt att säga att en 

person är död när hon inte kan eller kommer att kunna återupplivas. 

Det är inte viktigt när återupplivningen sker, utan om det 

överhuvutaget är möjligt. Observera också att det som vi vanligen 

menar med döden eller dödsögonblicket är inte en viss tidpunkt 

utan en process, och kan pågå under mycket lång tid. 

Kryobiologi – forskningen om levande system vid låga temperaturer 

– har nyligen haft stora framgångar. Med hjälp av Vissers 

metod har forskarna fryst ner råtthjärtan till -197° C (i flytande 

kväve) och lyckats återuppliva dem såpass att de börjat slå 

igen[3]. Vid såpass låga temperaturer har alla nedbrytande processer 

avstannat. Detta ger oss möjligheten utnyttja framtida 

medicinsk teknik för att bota personer som idag lider av livshotande 

sjukdomar. Vi kan alltså använda kryonik som ett första steg 

i att bota dessa sjukdomar. 

Nedfrysningsproceduren går till på följande sätt. När en patient 

inte längre kan hållas vid liv med hjälp av dagens medicinska teknik 

lämnas hon över från sjukhuset för nedfrysning. Hjärt- och 

lungfunktionerna återställs på konstgjord väg och kroppen kyls 

ned i kallt vatten. Blodet måste bytas ut mot en skyddsvätska, 

annars riskerar cellerna att ta skada av nedfrysningen. Kroppen 

kyls sedan sakta ned till -196° C, och flyttas därefter över för förvaring 

i automatiserade kyltankar som innehåller flytande kväve. 

Eftersom alla processer i kroppen upphört är patienten inte 

längre levande. Men hon kan inte heller betraktas som död, utan 

befinner sig helt enkelt i ett förvaringstillstånd. 

Egentligen är människan inte först med att uppfinna kryonik. Hur 

onaturligt kryonik än kan te sig vid ett första ögonkast har natu- 

166

Är kryonik genomförbart? 

ren redan känt till och använt sig av denna teknik sedan länge. 

Det finns t.ex. en grodart, Rana Sylcvatica[4], som går i ide över 

vintern. Den bor inte i något varmt mysigt gryt, utan klarar sig alldeles 

utmärkt fastfrusen i någon isklump. För att överleva stänger 

den ner nästan alla kroppsfunktioner och ökar glukoshalten i blodet, 

en metod som mycket liknar den som kryonikföretagen 

använder. Andra djur – insekter, kvalster och andra smådjur – klarar 

t.om. en temperatur på -196°C utan några skador alls. 

Är kryonik genomförbart? 

En viktig skillnad mellan kryonik och vanlig sjukvård är att kryonik 

inte botar sjukdomar. För att bota en patient i kryoniskt förvar 

måste vi ta till framtida medicin och teknik, något som inte finns 

idag. Frågan inställer sig: kan jag verkligen lita på att bli återupplivad? 

Det finns många tecken på att svaret faktiskt är ett ja. 

Det första man bör fråga sig är om hjärnan teoretiskt sett klarar 

av att frysas ner utan att ta skada. Till skillnad från vad man kan tro 

så tar levande vävnad inte så stor skada av att frysas[5]. Det 

största hotet är att cellerna riskerar att torkas ut på grund av att 

is som bildas i utrymmet mellan dem. Men forskning har visat att 

hamstrar klarar av 60% isbildning i hjärnan utan att ta skada[6]. 

Forskarna vet ännu mycket lite om hur vårt minne och medvetande 

är konstruerat. Men oavsätt hur det egentligen fungerar så 

klarar hjärnan av längre tider av utebliven hjärnaktivitet. Forskare 

har börjat undersöka metoder för hur en återupplivning skulle 

kunna genomföras. Det finns alltså redan idag flera förslag på teoretiskt 

genomförbara modeller[7]. Så kryonikens hinder är alltså 

till största del praktiska och inte teoretiska. 

Både forskning och teknik att fortsätta att utvecklas, det finns inga 

tecken på att utvecklingen skulle avstanna inom en rimlig tidsrymd. 

Det stora forskningspusslet får sina bitar på plats allt eftersom. 

Vissa pusselbitar kräver att andra redan är på plats och 

därför tar forskning tid. Men en patient i kryonisk förvaring har tid 

167


att vänta, om det så kommer att ta 10, 25 eller 50 år. Men den 

största anledningen att svara frågan med ett Ja: Vi skapar vår egen 

framtid. Historien har visat att om vi verkligen vill sätta en människa 

på månen så gör vi det. 

Människan har en maximal livslängd på ca. 120 år[8]. Om vi skulle 

eliminera alla sjukdomar skulle vi leva pigga och alerta i över ett 

sekel. Kryonik ger oss en möjlighet att kunna leva ett sådant fullvärdigt 

liv, med hälsan i behåll ända till slutet. Kryonik är alltså en 

livförsäkring i ordets bokstavliga mening. 

Dagsläget 

Kryonik är en liten men etablerad och växande branch. Det finns 

idag ett tiotal kryonikföretag och ett stort antal kryonik-relaterade 

företag och organisationer i USA, Kanada, Europa och Australien. 

Totalt finns det c.a. 70 patienter i kryonisk förvar och mer 

än 500 personer har tecknat sig för kryonikprogram. Den patient 

som förvarats längst har legat fryst i 30 år[9]. 

Alephs verksamhet 

Hittills har denna text beskrivit grundläggande begrepp inom kryonik 

och gett en överblick av nuläget. Här följer en beskrivning av 

Transhumanistiska Föreningen Alephs syn på kryonik. 

Som transhumanister ser vi möjligheterna med kryonik som en 

livsförlängande metod. För att kryonik ska lyckas krävs debatt, 

fakta och kunskap. Transhumanistiska Föreningen Aleph ställer sig 

som idéell förening på kryopatientens sida, och verkar för kvalitet 

och trygghet inom kryonikområdet. 

Alephs uppgift är: 

•Att undersöka de praktiska problemen: Hur påskyndar vi 

etableringen av företag inom kryonik? Är service, kvalitet och 

trygghet tillräckligt bra? Hur underlättas de administrativa 

uppgifterna för företag och kunder? 

168

Referenser 

•Att sammanställa de juridiska problemen: Vilka lagar och definitioner 

gäller? Vad händer med testamenten, etc? Vilka regler 

behöver moderniseras och hur? Vilka regler/riktlinjer har EU? 

•Att hitta lösningar på de finansiella problemen: Vilka former 

av finansiering är praktisk inom Sverige? Behövs nya typer av 

försäkringar? Vilka försäkringsbolag ger bäst service? 

•Att lösa de sociala problemen: Vad tycker allmänheten och 

massmedia? Hur löser vi eventuella motsättningar. 

Referenser 

• 1. James J. Hughes Ph.D. Brain Death and Technological Change: Personal 

Identity, Neural Prostheses and Uploading 

• 2. Max More The Diachronic Self: Identity, Continuity, Transformation. Ph. 

D. dissertation, 1995. 

• 3. cryonics mailing list – message # 6856 

• 4. Storey, J.M. and Storey, K.B. 1996. Beta-Adrenergic, hormonal, and 

nervous influences on cryoprotectant synthesis by liver of the freeze 

tolerant wood frog Rana Sylvatica. Cryobiology 33, 186-195. 

• 5. Alcor Life Extension Foundation,Cryonics: Reaching for Tomorrow: The 

Case for Cryonics, http://www.alcor.org/crft04.txt 

• 6. Smith, A.U., Studies on golden hamsters during cooloing to and 

rewarming from temperatures below 0°C, Proc. Royal Soc., Biology, 

(Lond) Series B, 147, 517 (1957) 

• 7. Ralph Merkle, The Molecular Repair of the Brain, http:// 

www.merkle.com/merkleDir/techFeas.html 

• 8. Leonard Hayflick Ph.D. How and Why We Age, Ballentine Books, New 

York, 1994. ISBN: 0345-33918-5 

• 9. http://www.alcor.org/events.html#bedford 

169


170 

Learning is a natural act, like eating. 

Seymour Papert 

Vi är som gudar, så vi kan lika gärna bli bra på det. 

Stewart Brand 

The most important skill is the skill to learn new skills 

Paul Bourke 

I have never grown up, 

but I will never stop growing. 

Arthur C. Clarke 

The battle cry is ”preparing students for the 

21st century.” This is backward. We should be 

concerned about preparing a 21st century 

worthy of our students. 

Stephen L. Talbott

Alephs ståndpunkt om utbildning 


Skolan i Aten 

av Rafael, 1510-11, Vatikanen 

Varför behöver vi utbildning? Till skillnad från ”lägre” djur föds inte 

människor med alla instinkter och förmågor färdigbildade, i stället 

lär vi oss under livet genom egna erfarenheter, genom imitation av 

andra och genom utbildning: det organiserade sökandet efter 

kunskap och förmåga. Detta har gjort människan till den mest 

anpassningsbara och snabbast föränderliga arten på Jorden och 

att individer själva är kapabla att skaffa sig de kunskaper de behöver. 

Om vi ska kunna utveckla oss vidare behöver vi bättre metoder 

för utbildning anpassade till de nya krav som ställs av en allt 

mer föränderlig omvärld. 

Problemet idag är att samhället och de mänskliga grundförutsättningarna 

ändras snabbare och snabbare eftersom kunskap och 

teknik föder mer kunskap och teknik. De flesta institutioner 

hänger inte med. Dagens utbildningsväsen är till stor del baserat 

på industrisamhällets värderingar och krav, och främjar snarare 

hårt arbete än inlärning. Grundtanken är att man kan lära sig allt 

man behöver (eller åtminstone grunderna) under en relativt kort 

171


period i början av livet, och sedan använda det i yrkeslivet. Men ju 

längre vi lever och ju snabbare världen förändras, desto mer inaktuella 

blir alla kunskaper. Dessutom verkar vi gå mot en situation 

där de flesta byter karriär minst en gång under livet, vilket innebär 

att bara en utbildningsperiod inte räcker. Livslångt lärande har blivit 

ett nytt behov. Tyvärr motverkas detta av det nuvarande 

enhetsskolsystemet, vilket strävar efter att stöpa alla elever i 

samma form. 

Alephs position baseras till stor del på de transhumanistiska principerna: 

vi behöver kunskap för att utveckla oss själva och nå våra 

personliga mål. Utbildningens mål bör vara att låta varje individ 

utveckla sin potential så mycket som möjligt, och i görligaste mål 

använda den för att förbättra sin egen och andras inlärning. Det 

är viktigt att använda alla kända medel som fungerar, vilket betyder 

att utbildningen måste vara öppen för nya metoder och 

strukturer och samtidigt kontrollera att de ger önskade resultat. 

Oavsett om man är transhumanist eller ej är en god utbildning 

viktig. 

Kunskapskultur 

Vi behöver inte bara livslångt lärande, utan lärandet behöver vara 

en integrerad del av vardagslivet för att få verkligt genomslag och 

kunna bli verkligt aktuellt (idag är många kunskaper föråldrade 

redan när eleverna tar examen). För att uppnå detta krävs främst 

att skapa ett intresse och en förmåga hos människor för att lära 

under hela livet; det är svårt att lära någon som är ointresserad 

eller inte har tillägnat sig vanan att lära sig. Vi behöver en kunskapskultur. 

Idag ses inte lärande som en naturlig del av livet, utan som något 

speciellt som bara kan och bör utövas under en viss del av livet, i 

därtill avsedda institutioner väl avgränsade från resten av samhället. 

Många har blivit grundligt intalade att lärande är svårt, tråkigt 

och enbart för de intelligenta, vilket inte bara förhindar att många 

172

Häng inte upp allt på institutioner 

utbildar sig väl utan också isolerar de som verkligen försöker lära. 

Detta är en ond cirkel som måste brytas och ersättas med en 

god cirkel: ju fler som inser nyttan och nöjet av att utbilda sig, 

desto fler kan se resultaten och att det faktiskt är möjligt. 

För att en kunskapskultur ska kunna fungera krävs ett allmänt 

intresse av att lära sig, understött av möjligheten att göra det. 

Utan intresset spelar det ingen roll hur bra utbildningen fungerar 

för få utbildar sig. Därför är det viktigt att uppmuntra till intresse 

för lärande, att undanröja de fördomar och konventioner som 

hindrar eller nedvärderar lärande och stimulera människor att 

aktivt studera. 

Häng inte upp allt på institutioner 

Det är viktigt att inse att utbildning inte är samma sak som skolor 

och universitet. Institutioner för utbildning har fördelen att de kan 

koncentrera sig helt på uppgiften, tillhandahålla expertis och tränade 

lärare och har uppenbara skalfördelar. Men människan lär 

sig ofta på ett tillståndsberoende sätt: det vi lär oss i skolan är 

svårt att erinra sig eller tillämpa i verkligheten, och vice versa. 

Dessutom är det lätt hänt att institutionens eget liv blir viktigare 

än själva lärandet. Institutioner har en tendens att bli stela och 

obenägna att förändra sig. Utbildning kan dock ske på många 

andra sätt än i ett klassrum. 

För att ge alla elever en verkligt god individuell utbildning skulle 

det krävas en ofantlig lärarkapacitet, vilken inte finns och troligen 

inte rimligen kan finnas i skolan. Därför måste utbildningen sökas 

utifrån: man kan inte räkna med att fixa institutioner kan stå för 

allting. Istället måste man riva isoleringen från samhället och dra 

nytta av de inlärningsresurser som finns där ute; dessutom undviker 

man det tillståndsberoende lärandet. Lärarnas och institutionernas 

roll i sammanhanger blir att vara specialister på utbildning 

vilka kan fungera som lotsar i kunskapsutbudet och hjälpa till med 

den nödvändiga entusiasmen, hjälpen och expertisen. 

173


För att distribuerat lärande skall kunna fungera krävs det också 

möjligheter till att få överblick över vad som finns att lära, hjälp att 

finna rätt sorts utbildningar (både för dagen och för livet) samt 

metoder för att dokumentera kunskaper man skaffat sig på okonventionella 

sätt. 

Individbaserad utbildning 

Utbildningen måste inrikta sig på individerna och deras förmågor, 

inte abstrakta klasser eller grupper. 

Individer är alla olika, och alltså blir individuella variationer i inlärning 

oundvikliga. Om man tar till vara dessa kan inlärningen bli 

mycket effektivare; vissa har lätt att generalisera kunskaper, andra 

specialiserar sig, vissa koncentrerar sig på verbala aspekter av kunskap 

medan andra på visuella eller taktila. Mångfalden är positiv, 

men den måste kunna hanteras annars blir det bara en välmenande 

halvmesyr. Därför krävs nya former av pedagogik och 

utbildningsmetoder, som kan väljas av individerna utan att kostnaderna 

blir oöverstigliga. 

Bara individer som vill lära kan lära sig något 

därför krävs en kunskapskultur. 

Bilden av läraren som någon som ger passiva elever information 

är felaktig; i själva verket är inlärning en aktiv process hos den 

som lär. Den som lär ut kan stödja eller motverka lärandet, men 

kan inte lära åt eleverna, det måste de göra själva. Det går alldeles 

utmärkt att lära sig saker på egen hand (fördelar: kan ske när det 

passar, blir helt avpassat efter den studerande; nackdelar: inget 

pedagogiskt stöd, felinlärning är en risk) och ännu bättre i små 

samarbetande grupper á två eller tre personer. I dessa fall fungerar 

läraren mer som en guide eller extern expert, och den som 

verkligen lär ut något är individen själv. 

174

En skiss 

Det är omöjligt att lära ut något utan att lära sig; detta bör ses 

som en av grundstenarna i utbildningen. Om eleverna på ett 

tidigt stadium lär sig förklara och hjälpa andra elever så blir de 

dels ytterligare tränade i det de förklarar (eftersom detta tvingar 

dem att klargöra sina tankar både för sig själva och sin omgivning), 

de lär sig sociala färdigheter och lägger grunden för kunskapskulturen, 

där det är naturligt att fråga och lära ut om det behövs. 

Det är ofta viktigare att eleverna har bra studiefärdigheter och 

motivation än att läraren är bra på att lära ut. 

Som det är nu gömmer grundskolan sig bakom ett obligatorium – 

målet bör vara en skola ingen vill missa. 

En skiss 

Ett tänkbart framtida utbildningsystem består av tre delar: en 

grundskola som ger de nödvändiga basförmågorna, diverse högre 

utbildningar för specialicerat lärande och en lärande infrastruktur 

som gör det möjligt att utbilda sig som en del i vardagen. 

Grundskolan 

Målet med grundskolan bör vara att lägga grunden för att kunna 

vidareutvecklas. Vad alla behöver lära sig är inte Hallands floder, 

utan att lära sig, att tänka och att fungera med andra; om en individ 

inte kan detta kommer han eller hon inte att kunna klara sig 

speciellt väl i ett föränderligt samhälle. Målet kan sägas vara baskompetens, 

basredskap och baskunskaper. 

Idag finns det för mycket information för att någon skall kunna 

känna till den i sin helhet, man måste i stället kunna navigera den, 

kunna bilda sig en helhetsbild av ett område och kritiskt granska 

det man funnit. Att lära sig detaljer är enkelt, att förstå är svårare. 

Förutom att ge en viss grundläggande förmåga att leva i samhället 

och med andra människor, måste utbildningen lära oss hur man 

koncentrerar sig, hur man använder bibliotek och andra informa- 

175


tionskällor, hur man lär in denna information och hur man 

behandlar den kritiskt. Det finns en mängd områden som kan 

vara lämpliga att introducera, inte som något teoretiskt utan som 

en praktisk del av undervisningen: 

•Grundkunskaper läsa, skriva, matematik, data, historia, naturkunskap 

•Praktisk psykologi hur fungerar vi och våra medmänniskor i 

vardagslivet, hur grupper fungerar, en viss grundläggande förståelse 

för de egna motivationerna. Man skulle kunna kalla 

detta för personlig och social kompetens. 

•Kognition minnesteknik, studieteknik, skeptiskt tänkande, kreativitet, 

planeringsförmåga, informationshantering och problemlösning. 

Hänsyn måste tas till att dagens (och framtidens) unga inte lever i 

samma informationsvärld som deras lärare vant sig vid. Idag är 

informations- och media-flödet långt intensivare än tidigare, vilket 

ställer andra krav på förmågan till snabb igenkänning, helhetsbildning 

och mental smidighet; mycket av den nuvarande undervisningen 

är anpassad till en främmande psykologi. Pedagogiken 

måste förändras med samhället. 

Högre utbildningar 

Universitetens styrka och svaghet är deras relativa isolation från 

omvärlden: den erbjuder en ostörd miljö där man kan ställa höga 

krav på den intellektuella skärpan, men kan också lätt bli ett elfenbenstorn 

för lärare och forskare. Att balansera kraven på högre 

utbildning med vetenskaplig forskning och närmare koppling till 

industri och omvärld är en svår balans. 

Om man kan skapa en kunskapskultur får dock universiteten en 

delvis ny roll. Ett av skälen till att de lätt blir elfenbenstorn är den 

stora skillnaden i attityder mellan dem och omvärlden, vilket isolerar 

akademikerna memetiskt och bidrar till kunskapsklyftan. 

Men om intresset för utbildning och kunskap ökar i samhället 

176

En skiss 

ökar också motivationen för akademiker att dela med sig av sin 

kunskap, och isolationen kan brytas. I en kunskapskultur är universiteten 

viktiga centrum utan att behöva isoleras; och genom en 

minskad isolation kan också mycket av den entusiasm för kunskap 

och de intellektuella skatter som finns förborgade inom den akademiska 

världen spridas. Kort sagt, att öppna upp högre utbildningar 

och skapa en kunskapskultur hänger intimt samman: båda 

understöder varandra. 

Lärande infrastruktur 

Den lärande infrastrukturen är den tredje och kanske viktigaste 

delen. Den behövs för att understödja utbildning och lärande 

utanför skolor och större organisationer, som en del av vardagslivet. 

Grundtanken är att ett stort antal utbildningar och inlärningsverktyg 

skall finnas enkelt tillgängliga, och att infrastrukturen skall 

hjälpa människor att finna rätt utbildning och i görligaste mål 

stödja lärandet. 

Med största säkerhet kommer basen för infrastrukturen att vara 

digital. Genom Internet kan man söka efter utbildningar, kunskap 

och information man har behov av, och mycket utbildning och 

framför allt dess organisation kan ske via detta medium. Översikter 

och index av vilka utbildningar som finns kan kombineras med 

rapporter om deras kvalitet, inriktningar och krav. Fördelarna 

med detta är att man kan skapa en flexibel, mångfaldig, geografiskt 

obunden och nätverkad organisation som inte behöver centralisera 

sig. 

De tillgängliga utbildningarna bildar ett spektrum: 

•Lagrad kunskap. Sökbar information utan egentlig pedagogisk 

organisation; nätet som en distribuerad encyklopedi. Kräver 

möjlighet till hanterbar informationssökning, validering och 

kvalitetsmärkning av informationen. 

177


•Redovisningar av kunskapsresurser: vem vet något om ett 

visst ämne? 

•Mikroutbildningar: lättillgängliga introduktioner och genomgångar 

av olika ämnen så att den intresserade kan få en överblick 

av vad området handlar om, huruvida det är värt att gå 

djupare i och möta plötsliga kunskapsbehov. Dessa mikroutbildningar 

kan t.ex. genomföras som internet-baserade 

tutorials eller avancerade FAQ-filer. 

•Baskunskaper: mycket av de baskunskaper som grundskolan 

förväntas bibringa barnen kan göras tillgängliga via informationsteknologi 

i form av digitala läroböcker eller övningar 

(eftersom alla förväntas kunna detta bör det rimligen finnas 

allmänt tillgängligt). Detta ger möjlighet för alla att gå tillbaka 

och fräscha upp sina kunskaper vid behov. 

•Lärande integrerat i yrkesverksamheten, där erfarenheter 

lagras och diskuteras på företagens intranets. Flera företag 

och organisationer kan samla sina interna inlärningsprocesser 

för ökad effektivitet och mångfald. 

•IT-baserade distansutbildningar och studiecirklar (vilka lika 

enkelt kan vara internationella som lokala; infrastrukturen 

kommer till sin natur att vara internationell). 

•Konventionella kurser och vidareutbildningar, från studiecirklar 

till universitetskurser. 

För att denna mångfald av utbildningar skall kunna fungera krävs 

det bra verktyg för 

•Att överblicka vad som finns tillgängligt. 

•Att få hjälp (både mänsklig och digital) att söka utbildningar, 

kunskap och information. 

•Att kontakta tillgängliga utbildningar. 

•Att ta reda på utbildningars och informations kvalitet, inriktning, 

krav. 

178

En skiss 

•Kunskapsvalidering. 

Att skapa en god överblick är viktigt, eftersom det kommer att 

finnas enorma mängder möjligheter. Att hitta rätt bland kunskap 

och utbildningar har tidigare varit bibliotekariers, studievägledares 

och lärares uppgift, nu börjar dessa områden smälta samman till 

ett nytt yrke: kunskapsnavigerare. 

Det är också viktigt att utbildningars kvalitet kan kontrolleras; det 

behövs uppföljning och oberoende granskning. 

Slutligen behövs det hjälpmedel för att avgöra individers kunskap. 

Det finns idag många människor som har stor kompetens på 

många områden men saknar formella intyg på detta. Eftersom det 

är möjligt att lära överallt, närsomhelst, måste det gå att validera 

kunskaper oavsett hur de införskaffats. På så sätt kan man också 

skapa gemensamma standards vilka möjliggör jämförelser mellan 

olika utbildningar och ett klarare sätt att redovisa personresurser. 

Hur kommer vi dit? 

Att förändra utbildningsystemet är svårt och trögt. Att radikalt 

omorganisera det skulle stöta på hinder oavsett i vilken riktning 

man vill gå. Därför behövs en mer flexibel metod. Troligen är det 

enklast att bygga upp utbildningsinfrastrukturen först. Infrastrukturen 

kan byggas upp stegvis, utan behov av storskaliga insatser 

och högnivåplanering, och sedan låter man de andra utbildningarna 

anpassa sig till den nya omgivningen (vilket är betydligt mer 

naturligt än att först förändra dem och sedan försöka skapa den 

infrastruktur de sedan behöver). 

Rent praktiskt gäller det att skapa ett fungerande nätverk av 

utbildningsalternativ av olika djup och bredd. Här finns det 

utrymme både för statliga, privata och ideella insatser. Man kan 

tänka sig utbildningsföretag och organisationer som tillhandahåller 

kurser, studiecirklar och distanskurser via nätet och statliga och 

ideella system för att få översikt över utbildningsalternativen, kva- 

179


litetskontroll och kunskapsvalidering. Istället för att centralisera 

utbildningar kopplas de samman i ett nätverk. 

Många av de nödvändiga insatserna är både små och billiga. Internets 

tillväxt har visat att individuella initiativ ofta kan växa till 

användbara (och lönsamma) funktioner (ett typiskt exempel är 

web-index och sökmotorer). Med rätt uppmuntran och finansiering 

kan individuella initiativ utvecklas till delar i kunskapsinfrastrukturen. 

Ett tänkbart exempel är de FAQ-filer (frequently 

asked questions) som ideellt samlats ihop av intresserade personer; 

det är inte orimligt att anta att om sponsring utgick för FAQs, 

index och tutorials inom vissa områden och med hög kvalitet så 

skulle fler sådana initiativ göras. 

Finansieringen av denna infrastruktur kan ske gradvis och evolutionärt. 

Målet är att uppmuntra ett stort antal oberoende utbildningsproducenter 

(som kan vara både vinstdrivande, statliga eller 

ideella) att tillhandahålla utbildningar. Detta finns redan idag i en 

begränsad form, men kan vidareutvecklas. Via redan existerande 

medier som internet kan de olika utbildningsalternativen bindas 

samman. Vad som behövs för att infrastrukturen verkligen skall 

fungera är ett erkännande av behovet av den och något så när 

klara standarder för kunskap. 

Överblick, kvalitetskontroll och kunskapsvalidering är områden 

där statliga och ideella organisationer kan fungera väl; man kan 

tänka sig ett system för certifiering på dessa områden. 


180 

•Vi behöver en kunskapskultur. 

•Lärande som en del av livet. 

•Det behövs ett större mått av valfrihet inom det nuvarande 

skolsystemet. 

•Lärande bör inte stängas in i institutioner. 

•Utbildning riktas till individen och dess behov.

Litteratur 

•Utbildning måste vara aktiv. Det är individen som lär sig. 

•En grundskola som ger baskunskaper, basfärdigheter och basredskap. 

•Högre utbildningar som knytpunkter i kunskapsnätverket. 

•En flexibel infrastruktur för lärande. 

•Evolution istället för revolution. 

•Styrka genom mångfald. 

Litteratur 

Denna essä är till största delen baserad på resultatet av diskussioner 

med vänner och bekanta (både elever och lärare) inom 

grund-, gymnasieskola och universitet, samt spridd läsning av analyser 

om utbildningens framtid. Det är svårt att säga vilka idéer 

som härrör från vem, och många verkar ha utvecklats oberoende 

av varandra. 

• Åsa Sohlman, Kunskap, skola och arbetsliv, Framtider 2/97 sid. 14- 17. 

Jag fann denna artikel när större delen av denna essä var skriven; likheterna 

är slående. 

• Lars Olenfeldt, 1995, Skall du hänga med år 2000?, Nytänkarna AB, 

kapitlet Skola, Inlärning sid. 147-152. Flera bra påpekanden om inlärning 

och behovet av kritiskt tänkande. 

• Diana Beaver, 1994, Inlärning för lata, Brain Books. En mängd funderingar 

och observationer om inlärning. 

• Tony Buzan, 1974, 1982, Använd huvudet Bättre, Managementgruppen. 

Om inlärning, studieteknik och andra mentala färdigheter. 

• Angus T.K. Wong, 1993, Cyborg101: The Warrior’s Guide to the Blackboard 

Jungle, http://www.cyborg101.com. En av de mest originella 

studiehandböcker som någonsin skrivits, samt en svidande kritik av 

dagens statiska utbildningsystem. 

181


182

Referensdel 

183


The whole point of transhumanist movements is to do 

away with deterministic thinking. There is no ’grand 

scheme of things’ into which each individual has her/ 

his ’place’ or ’task’ to fulfill. A rejection of a pre-determined 

’destiny’ lies at the very core of our movements. 

Whether that destiny for the individual has 

been set by natures genetic codes, or by some ’higher 

being’ makes no difference 

184 

J. de Lyser 

You have to have a purpose. Why are you studying? 

Most great martial artists have these purposes: 

1) Self improvement. They never quit. 

They practice all their lives to improve. 

2) They realize that it is their own self improvement 

that is the positive thing that rubs off on others. Both 

good for themselves, and good for those that come in 

contact with them. 

Soke Masaaki Hatsumi

Frågor och svar om transhumanism och Aleph 


Om Aleph 

Varför ett ekollon? 

Idéen till ekollonnet med aleph var ursprungligen 

Henrik Öhrströms, baserad på ett citat från David 

Zindells roman The Broken God: 

’What is a human being, then?’ 

’A seed.’ 

’A... seed?’ 

’An acorn that is unafraid to destroy 

itself in growing into a tree’ 

Varför tecknet ’Aleph’? 

Aleph, är första bokstaven i hebreiska alfabetet. 

Symbolen infördes i matematiken av Cantor, som 

använde symbolen aleph noll för att beteckna kardinaliteten 

av de naturliga talen, vilket kan sägas 

vara den minsta typen av oändlighet (det finns 

”större” oändligheter, vilka kallas aleph 2, aleph 3, osv.). 

Aleph är också namnet på en novell av Jorge Luis Borges (i hans 

novellsamling Aleph), vilken beskriver en punkt där hela världen 

kan ses. Baserat på båda dessa referenser definierade Mitchell 

Porter termen ”Aleph-tillstånd”, ett hypotetiskt tillstånd där en 

oändlig mängd information bearbetas och lagras. 

Slutligen, så startades föreningen av medlemmar på datorpost-listan 

omega, vilket gjorde det naturligt att välja ett komplementärt 

namn. 

185


Hur kan jag hjälpa till? 

Om du är intresserad av transhumanism kan du hjälpa till på flera 

sätt. Det allra bästa är naturligtvis att forska om och testa metoder 

för att vidareutveckla människan. Det är också viktigt att hålla 

sig någorlunda a jour med vad som sker, så att man kan börja 

använda nya hjälpmedel när de blir tillgängliga. Slutligen behövs 

det debatt och analys för att leda utvecklingen i rätt riktning, 

informera andra om vad som sker samt organisera arbetet. 

Föreningen Aleph syftar till att underlätta dessa aktiviteter. Målet 

är att föreningen ska fungera som transhumanismens röst i samhället, 

och hjälpa transhumanister att förverkliga sina planer. Men 

det är inte föreningen i sig som kan göra detta, utan medlemmarna. 

Föreningsarbetet baseras mest på egna initiativ, som 

understöds av föreningen och intresserade medlemmar. Om du 

har en bra ide, förklara den för de andra så genomför vi den. 

Om transhumanism 

Vad betyder transhumanism? 

Ordet kommer från den latinska prefixet ”trans-”, vilket betyder 

”över-”, ”bortom-”, och ”human”, människa. Transhumanism kan 

sägas vara den form av modern humanism som söker utveckla 

människan bortom alla nuvarande begränsningar. 

Begreppet verkar ha ”uppfunnits” flera gånger oberoende av varandra. 

Tre troligen oberoende källor är Max More (grundaren av 

Extropy institute), FM-2030 (FM Esfandiary) i hans bok Are You a 

Transhuman? (1989) och (troligen tidigast) i Woman The Year 2000 

(The New School of Social Research) på 60-talet. 

Vilken är transhumanismens koppling till humanismen? 

Transhumanismen kan ses som den logiska fortsättningen på 

humanismen. Humanismen uppstod under renäsannsen som tanken 

att människor själva kan avgöra vad som är sant och falskt, 

utan att behöva åberopa högre auktoriteter eller övernaturliga 

186


makter. Humanismen litar på människans förmåga att ta vara på 

sig själv och utvecklas, även om den också erkänner de många 

mörka sidorna hos mänskligheten. Centralt inom modern humanism 

är att man sätter människan och dess perspektiv i centrum, 

och värderar förnuft, demokrati och medmänsklighet högt och 

använder sig av dem. 

Transhumanism går längre, och värderar även mänsklig utveckling. 

Detta betyder inte att man överger de tidigare idealen, utan att 

de utvidgas att gälla även framtida former av mänskligheten. 

Transhumanism står så att säga för både medmänsklighet och 

mermänsklighet. 

Vilken är transhumanismens koppling till extropianismen? 

Extroperna, den mest kända transhumanistiska gruppen, kan 

beskrivas som libertarianska transhumanister, vilka anser att de 

bästa möjligheterna för att utvacklas transhumant finns i ett helt 

fritt samhälle utan statliga restriktioner. De är centrerade kring 

Extropy Institute i Californien, och ger ut tidskriften Extropy. 

Föreningen Aleph är politiskt obunden och helt oberoende av 

Extropy Institute, även om vi av naturliga skäl har kontakt med 

dem. 

Är det någon skillnad mellan en transhumanist och en mermänniska 

(transhuman)? 

En transhumanist är en person som har transhumanistiska åsikter, 

t.ex. vill förlänga sitt liv, utforska rymden och befria sig från 

begränsningar. 

En mermänniska (transhuman) är en person som också aktivt gör 

något åt situationen, t.ex. börjar med en livsförlängande diet, 

arbetar för att genomföra rymdkolonisation och tar reda på 

bättre metoder att utvecklas i en postmänsklig riktning. 

Alephs mål är att i görligaste mån göra medlemmarna till mermänniskor, 

och undvika att bara vara transhumanister. Denna 

handbok är tänkt som ett första hjälpmedel. 

187


Är transhumanism och Aleph elitistiska? 

Tvärtom. Det har aldrig funnits någon människa som inte hade 

kunnat utvecklas vidare, och ur en transhumanists synvinkel så är 

det en mänsklig rättighet att kunna utvecklas i den riktning man 

önskar. 

Aleph kanske verkar som en elit, men det är en elit där alla är välkomna. 

De enda hindren att gå med är de som du själv ställer 

upp. 

Vad är Alephs syn på icke-transhumanistiska människor? 

Transhumanismen är i grunden tolerant. Att det finns icke-transhumanister 

är bara nyttigt: det behövs mångfald i tänkandet, 

deras kritik bidrar till att hålla transhumanismen kopplad till verkligheten 

och skulle vi transhumanister begå misstag på vägen mot 

postmänskligheten så finns det folk som undgår problemet. 

Transhumanismen respekterar alla åsikter som respekterar den. 

Problem uppstår naturligtvis när andra inte kan eller vill acceptera 

transhumanisternas rätt att utveckla sig (t.ex. biofundamentalister 

som ogillar all förändringar av den mänskliga kroppen); i sådana 

fall kan motsättningar inte undvikas. 

Finns det plats för människor i en postmänsklig värld? 

Antagligen. Det vore mycket osannolikt att alla människor skulle 

utveckla sig ens i samma riktning, och ännu mer otroligt att alla 

skulle utveckla sig till postmänniskor. Troligen kommer istället 

mångfalden att öka, så att det finns normala människor sida vid 

sida av olika slags postmänniskor. Det är också troligt att de kommer 

att ha såpass olika behov och inriktningar att de inte behöver 

konkurrera med varandra; de kommer att fylla helt olika ”ekologiska 

nischer”. 

Hur står transhumanismen politiskt? 

Transhumanismen har politiska implikationer (t.ex. i frågor om 

rätten till den egna kroppen, teknisk utveckling och individens fri- 

188


het) men har ingen specifik politisk inriktning. Den är framåt, inte 

höger eller vänster. Det finns transhumanister av många politiska 

schatteringar, från demokratiska socialister till nyliberaler, och vissa 

transhumanister är rent apolitiska. 

Hur står transhumanismen religiöst? 

Transhumanism har ingen speciell religiös ståndpunkt; det finns 

både kristna, hedniska och ateistiska transhumanistiser. Men 

transhumanismen ifrågasätter många religiösa dogmer genom sin 

inriktning, vilket gör att mindre flexibla och fundamentalistiska 

religiösa grupper naturligtvis inte accepterar den. Transhumanismen 

är fullt kompatibel med varje religion som uppskattar fritt 

mänskligt växande och tänkande. 

Kan jag verkligen utvecklas? 

Det enda sättet att ta reda på det är att försöka. Det finns dock 

en överväldigande mängd bevis för att praktiskt taget alla människor 

är kapabla att utvecklas. Och belöningen för att lyckas är 

enorm! 

Är inte viljan att bli odödlig egentligen bara dödsskräck? 

I en del fall stämmer det. Men många transhumanister söker 

odödlighet inte av fruktan för döden utan av kärlek till livet: ”Jag 

vill bli odödlig genom att leva för evigt, inte genom att inte dö” 

som en transhumanist sade. För att vara önskvärt måste livet vara 

rikt och utmanande, inte ett ständigt undanflyende från all fara 

och överraskning. 

Är inte transhumanismen ren hybris? 

Tanken att det finns saker människan inte är menad att göra eller 

veta är vida spridd i många kulturer. Troligen utvecklades myterna 

om hybris för att få folk att hålla sig på sin plats och undvika att 

försöka det omöjliga – utan teknik går det inte att flyga, och då är 

det onödigt att ens pröva. Men med tiden har förutsättningarna 

ändrats, och det som en gång var helt omöjligt är idag vardags- 

189


mat. Hybris används idag enbart som ett argument för att bibehålla 

status quo, oavsett kostnaden. 

Kunskap är inte god eller ond i sig, utan i sin tillämpning; stor makt 

betyder också ett stort ansvar. En av transhumanismens viktigaste 

sysselsättningar är just att studera de etiska frågor som uppstår 

genom våra nya möjligheter. Men etik behöver inte baseras på 

referenser till påstådda gudomliga sanningar, den kan byggas på 

rent praktiska medmänskliga hänsyn. 

Är inte transhumanismen bara den senaste varianten på det kortsiktiga 

teknokratiska tänkande som lett fram till dagens problem? 

Transhumanister i allmänhet är ofta mycket intresserade av att 

ställa upp scenarios och diskutera framtiden ur olika synvinklar 

just för att undvika framtida problem. The Foresight Institute är 

ett strålande exempel på detta; man studerar de möjligheter och 

risker som nanoteknologi kan ge, och försöker väcka medvetenhet 

och sprida kunskap bland allmänheten och beslutsfattare 

innan problemen dyker upp. Transhumanister vill ju trots allt leva i 

framtiden, vilket tvingar oss att fundera kritiskt på hur den ska bli 

så bra som möjligt. 

Ingen utopi har någonsin lyckats 

Transhumanismen utlovar ingen utopi, ingen evig lycka. Vad transhumanismen 

söker är utveckling, större mångfald. Detta kommer 

att ge fantastiska möjligheter, men också stora faror. 

Det ligger i själva definitionen av ordet ”utopi” (=ingen plats) att 

den inte kan uppnås. Oavsett hur bra något är, finns det alltid 

utrymme för förbättring (eller missnöje). 

Om teknik och vetenskap 

190 

Clarke’s Laws: 

1. When a distinguished but elderly scientist states that something 

is possible, he is almost certainly right. When he states that something 

is impossible, he is very probably wrong.


2. The only way to discover the limits of the possible is to go beyond 

them to the impossible. 

3. Any sufficiently advanced technology is indistinguishable from 

magic 

Hur troligt är det att de olika transhumanistiska visionerna lyckas? 

Det bör noteras att de nedanstående teknologierna bara är de vi 

idag tror kan leda i mermänsklig riktning; utan tvivel kommer 

många andra möjligheter att utvecklas som vi idag inte kan förutse. 

Livsförlängning och odödlighet 

Här har stora framsteg skett, och utvecklingen verkar accelerera 

allt mer, pådriven av allt mer detaljerade medicinska kunskaper 

och en allt större grupp äldre personer. Medelivslängden har ökat 

från stenålderns 18 år till ca 75 år i I-världen, till stor del genom 

att barnadödligheten minskat enormt, att infektionssjukdomar till 

stor del har blivit kontrollerbara samt minskningar i antalet fall av 

hjärt-kärl sjukdomar. Vi lever längre och friskare, och vi börjar förstå 

hur åldrandeprocessen fungerar genetiskt, på systemnivå och 

hormonellt. Försök har gjorts med att ge äldre hormontilskott 

med goda resultat, och regelbunden motion (både mental och 

fysisk) har visat sig förebygga många sjukdomar inklusive demens. 

I djurförsök har den maximala livslängden ökats, genom kalorirestriktion, 

antioxidanter, genmanipulation och avel. Många forskare 

menar att vi snart kan ställa om hastigheten på cellers åldrande 

och därigenom eliminera åldrandeprocessen i stort. 

Naturligtvis kräver detta att vi förfinar våra metoder att påverka 

cellernas maskineri, framför allt i vuxna individer, vilket är ett 

mycket svårt problem. 

Odödlighet är omöjligt att säkert uppnå, eftersom det per definition 

innebär att inte dö (oavsiktligt) och därför aldrig kan avgöras 

inom en ändlig tid. Eftersom det alltid finns en ändlig chans för 

olyckor eller långtids-slitage är det troligt att vi ”bara” kan uppnå 

191


extremt förlängda livslängder, även om uploading kan innebära 

möjligheten att skapa backup-kopior i sådan mängd att riskerna 

för död i olyckor kan göras hur små som helst. 

Intelligensförstärkning 

Vi har redan en hel del mycket kraftfulla 

redskap för att förstärka vår intelligens, 

minne och skaparkraft: tal, skrift, 

datorer, bibliotek och kommunikationer. 

Olika mentala tekniker, som mind 

maps, minnesteknik, problemlösningsmetoder 

och kreativitetsträning har 

bevisad och god effekt. Kombinerade 

på rätt sätt kan de bli ännu mer kraftfulla. 

Nootropa droger har blivit omtalade på senare tid. Det är ännu 

för tidigt att säga hur goda (och riskfria) effekter de har, men det 

finns en hel del data som visar att åtminstone minnet kan förbättras 

på kemisk väg. Kunskaperna om den mänskliga hjärnan växer 

explosionsartat just nu, och det är mycket troligt att dessa kunskaper 

kommer att ge oss oväntade nya möjligheter att använda 

våra hjärnor. 

Ett annat lovande område är datorstöd för intelligens, allt från 

mjukvaruagenter och minnesförbättring över hypertext till Artificell 

Intelligens. I framtiden kommer också användargränssnitten 

att bli allt mer formade efter användaren, vilket gör att mänskliga 

begränsningar kan kringgås och mänskliga styrkor kan expanderas. 

Nanoteknologi 

Nanoteknologi innebär teknologi som agerar 

på molekylär skala: maskiner som flyttar 

enstaka atomer och molekyler. En sådan 

förmåga skulle möjliggöra enorma möjligheter: 

kraftfulla, smarta material, nästan 

192


obegränsad datorkraft, stor kontroll över all materia omkring oss 

och medicinska tekniker som kan reparera enstaka celler. 

Nanoteknologi existerar idag – i form av levande celler och deras 

biokemi, vilka demonstrerar att det är fullt möjligt för strukturer 

på nanoskalan att bygga kopior av sig själva, konstruera ytterst 

intrikata objekt samt genom självreproduktion och massiv parallellism 

mycket snabbt sprida sig och omforma sin omgivning. 

Däremot har vi inte kommit lika långt när det gäller att imitera 

dessa processer, även om bioteknologi är ett område som är 

under mycket snabb utveckling. Icke-biologisk nanoteknologi existerar 

i en enkel form som vissa grenar av kemi, där man konstruerar 

självreproducerande molekyler, dendromerer och andra 

komplexa strukturer, och som manipulation av atomer med STM 

(Scanning Tunneling Microscopy). Det verkar mycket troligt att 

dessa forskningsfält efterhand kommer att börja samverka allt 

mer, och med hjälp av kunskap och verktyg från de olika områdena 

enkla (och senare allt mer komplexa) nanomaskiner kan 

byggas. 

Kryonik 

Kryonik, att frysa ned dödligt sjuka personer efter att de dödförklarats 

i hopp om att de en dag kan återupplivas med framtida 

teknik, är även i bästa fall en vild chansning. Det finns otaliga problem, 

t.ex. de cellskador som sker vid nedfrysning, att hålla 

patienterna frysta under lång tid och frågan om framtidens invånare 

kommer att tina upp sina anfäder. Som man säger: ”Kryonisk 

nedfrysning är det näst värsta som kan hända dig”. 

Poängen är att det trots allt finns en chans, hur liten den än är. 

Det finns vetenskapliga skäl att tro att en återupptining är principiellt 

möjlig (se The Molecular Repair of the Brain, Cryonics, Vol 

15 No 1 & 2 1994 och Cryonics FAQ), även om den är tekniskt 

svår. Redan idag fryses embryon vid provrörsbefruktning, och 

193


man har observerat elektrisk aktivitet i katthjärnor som tinats upp 

efter nedfrysning. 

Uploading 

Uploading är en annan spekulativ 

teknik, där en persons medvetande 

och minne överförs/översätts till 

elektronisk form. Om detta kan ske, 

kan också vårt tänkande accelereras 

i och med att datorerna blir snabbare, 

åldrande och död blir irrelevanta 

(man kan ta backup-kopior för säkerhets skull) och 

möjligheterna att modifiera sitt sinne och uppleva vad som helst 

blir totalt obegränsade. Olika metoder har föreslagits, t.ex. olika 

former av scanning, ersättning med nanomaskiner eller rent av 

detaljerad dissektion. 

Till skillnad från kryonik finns det dock ännu inga bevis för att 

detta är möjligt, även om det verkar rimligt om man accepterar 

den Starka AI hypotesen och materialism. Tills vidare får detta 

räknas till ren spekulation. 

Bionik 

Bionik, att integrera biologiska och artificiella system 

till en helhet, är under utveckling. Framför allt håller 

protes-tekniken på att utvecklas snabbt; det finns 

myoelektriska proteser, hörselimplantat och artificella 

organ idag, och forskare studerar för närvarande artificiella 

ögon, neuron-dator interface och avancerade 

system för att undvika avstötning. Biomaterial blir allt 

bättre, och man har börjat forska om att använda 

kroppens egna kemiska signaler för att styra hur vävnaderna 

växer runt det implanterade. 

194


Det stora hindret för att bionik skall bli en användbar transhuman 

teknologi är de problem som åtföljer alla former av medicinska 

ingrepp och kroppens egenskaper. För att verkligen slå igenom 

måste bionik kunna planteras in så enkelt att dess fördelar väger 

över dess nackdelar. 

Genteknik 

Genetisk modifikation av livsformer är möjlig 

idag. Begränsningarna är snarast vår förståelse 

av de ytterligt komplexa samspelen i celler och 

organismer, samt oro för de etiska och ekologiska 

konsekvenserna. I stort sett alla genetiska 

modifikationer vi kan göra hos djur och växter 

fungerar på oss själva; problemet är att finna 

rätt sorts modifikationer och hur dessa kan 

göras användbara. 

Rymdkolonisering 

Det finns för närvarande inga tekniska 

hinder för att kolonisera rymden, bara 

ekonomiska och politiska hinder. 

Apollo-programmet som förde 

mänskligheten till månen var till stor 

del ett resultat av kalla kriget, och i de 

flesta länder omgärdas rymdfart fort- 

Ryndkoloni, Island One 

farande av enorm byråkrati. Problemet 

är att det är mycket dyrt i början att ge sig ut i rymden, men 

sedan man väl etablerat sig blir kostnaderna allt mindre. Vad som 

krävs är en hel del förutseende, mod och vilja. 

När kommer dessa teknologier? 

Det är alltid svårt att förutsäga framtiden, och i synnerhet teknologi. 

Vad som utvecklas beror till stor del på ekonomiska, sociala, 

politiska faktorer och en hel del slump. Det finns en lång rad för- 

195


utsägelser om framtida teknik som efterhand har visat sig vara 

löjeväckande fel (förkylning utrotad i slutet av 70-talet, människan 

har permanenta baser på månen 2001, det kommer bara att 

behövas 10 datorer i hela världen). 

De flesta av ovanstående områden existerar i rudimentär form. Vi 

har redan livsförlängning, intelligensförstärkning och genteknik. 

Bionik är under snabb utveckling, och rymdkolonisering kan i 

princip påbörjas när som helst som det politiska eller ekonomiska 

klimatet blir gynnsamt (eftersom kostnaden att sända upp saker i 

rymden stadigt sjunker, kommer den förr eller senare att bli lönsam). 

Kryoniken gör för närvarande en del framsteg i att frysa 

organ och sedan tina upp dem, även om huvudproblemet (återupplivning) 

ligger i framtiden och troligen kräver en mogen nanoteknologi. 

Nanoteknologin kommer troligen att utvecklas inom 

ett par decennier, och efter att den blivit tillräckligt avancerad blir 

kraven för uploading uppfyllda. Detta förutsätter naturligtvis att 

det inte finns några allvarliga hinder som det inte går att kringgå, 

men även om bara ett fåtal av de tekniker som omnämns ovan 

utvecklas kommer de ha enorma konsekvenser för mänskligheten. 

En sak är säker: de flesta nu levande människor kommer att själva 

uppleva många av dessa möjligheter. 

196


197


198 

The world will turn strange, soon 

Eugene Leitl 

There has been an alarming increase in the number of 

things you know nothing about. 

The world is made up of three types of people: 

– Those who make it happen 

– Those who let it happen 

– Those who wonder what in the heck happened

Transhumanistisk Ordlista 


Upphovspersonen till termen finns angiven inom klammrar (där den 

är känd). 

>H 

En engelsk förkortning ibland använd för transhuman eller transhumanism. 

’H’ står för människa (human), och större-än tecknet 

avser mermänsklighet (”Mer än människa”). Ibland används >>H 

som förkortning för ”posthuman” (eftermänniska). 

AI 

Artificiell Intelligens, robotar eller datorprogram kapabla till intelligent 

tänkande. AI har studerats sedan datorernas barndom med 

varierande framgång. 

Aliv 

Artificiellt liv: modellering av komplext, livs-liknande beteende i 

datorprogram eller maskiner. Aliv kan utvecklas och producera 

beteenden som inte fanns med i de regler programmeraren 

ursprungligen satte, ofta på ett mycket flexibelt sätt. 

Amortalist 

Individ som motsätter sig död. 

Autoevolution 

Evolution styrd av intelligens i stället för det naturliga urvalet. 

Biologisk fundamentalism 

Åsikten att det är fel att förändra livsformer genom t.ex. genteknik, 

bionik eller medicin, och som motsätter sig radikala förändringar 

i livsstilen som alternativa sätt att reproducera sig (t.ex. 

kloning) eller livsförlängning [FM-2030]. 

199


Bionik 

1) Att koppla samman artificiella system med levande organ, t.ex. 

konstgjorda ögon. 2) Att utveckla bättre maskiner genom att låna 

bra lösningar från biologin. Den första betydelsen är vanligast 

bland transhumanister. 

Borganism 

1) En organisation av tidigare autonoma varelser som har förenat 

sina individuella viljor för att skapa en, kollektivt medveten, varelse. 

2) Åsikten att borganismer är eftersträvansvärda. 

Chifferpunk 

(Från engelskans ’Cypherpunk’) Person intresserade av att 

använda elektronisk kryptografi för att värna om sitt privatliv och 

frihet gentemot auktoritära grupper (t.ex. stater). 

Dynamisk optimism 

Passiv optimism säger att saker blir bättre på egen hand (och 

uppmuntrar därför till en lycklig passivitet), dynamisk optimism 

säger att saker kan bli bättre om vi själva griper in och gör dem 

bättre. I stället för att naivt tro det bästa eller värsta bör vi kritiskt 

granska situationen och göra något åt den [Max More]. 

Eftermänniska 

Person med nästan obegränsad fysisk, psykisk och intellektuell 

förmåga, själv-programmerande, själv-utvecklande, potentiellt 

odödlig. På engelska kallad posthuman [FM-2030, definition Max 

More]. 

Exosjälv 

System länkade till en individ på ett samverkande sätt, förstärkande 

dennes medvetande och kropp. 

200

Extropi 

Mått av intelligens, information, energi, liv, erfarenhet, variation 

och tillväxt. En metaforisk motsats till entropi [T.O. Morrow 

1988]. 

Extropianism 

Libertariansk transhumanism som söker ökandet av extropi. 

Framtidsberusning 

Naiv optimism att allting i framtiden kommer att vara bra och att 

framtida teknologi kan lösa alla tänkbara problem. En fara för alla 

transhumanister [Tom Morrow]. 

Grå gröt 

Självreplikerande nanomaskiner som sprider sig okontrollerat, 

byggandes kopior av sig själva av allt tillgängligt material. Ett vanligt 

katastrofscenario i diskussioner om nanoteknologi, men osannolikt 

på grund av brist på energi och råvaror. 

Hallucinomem 

En ide som orsakar hallucinationer eller inbillningar (”Man måste 

tro på somliga saker för att se dem”) [John McPherson]. 

Hypertext 

Sammankopplad information, så att det är möjligt att följa information 

i olika riktningar, finna besläktad information, märka ändringar 

etc. WWW är en enkel form av hypertext [Ted Nelson]. 

Immortalist 

Individ som strävar efter extrem förlängning av sin egen livslängd. 

Infomorf 

Livsform baserad på information istället för kol-kemi. Aliv och 

uploading kan sägas vara försök att skapa infomorfer [Charles 

Platt, The Silicon Man]. 

201


Interfacer 

En person som fungerar som ett gränssnitt mellan ett virtuellt 

företag eller en annan nät-baserad organisation, och den fysiska 

världen med dess lokala ekonomiska regler [Valdemar Ingdahl]. 

Kalorirestriktion 

Det är känt från djurförsök att om mängden kalorier i dieten hålls 

betydligt lägre än den mängd djuret normalt skulle ha ätit (utan 

att leda till felnäring) så ökar den maximala livslängden upp till 

40%; minskningen i kalori-intaget verkar bromsa åldringsprocesserna 

och minska risken för vissa sjukdomar. Ingen vet om metoden 

fungerar på människor, men indicier tyder på det. 

Kosmytologi 

Ovetenskapligt bruk av dåligt förstådda vetenskapliga idéer (ofta 

kryddat med mode-ord som ”kaos”, ”kvantum” och ”holism”) för 

att förklara eller ”bevisa” pseudovetenskap och mysticism. Typiska 

exempel är påståenden att kvantmekaniken bevisar att medvetande 

är essentiellt för modern fysik eller att ”fjärilseffekten” visar 

att magi kan fungera [1995, Vic Stenger, The Unconscious Quantum]. 

Kryonik 

Bevarandet av personer genom nedfrysning, i hopp om att kunna 

återuppliva dem längre fram. 

Megateknik 

Teknik som hanterar stora (större än ett par hundra kilometer, 

minst) projekt, enorma energimängder eller tänjer på vad som är 

fysiskt möjligt. Exempel: bönstjälkar från markytan till geosynkronbanan, 

Dysonsfärer, maskhål och ombyggnad av universum. 

202

Mem 

Idé, tanke eller liknande informationsmönster som, analogt med 

gener, är självreproducerande [Richard Dawkins, The Selfish Gene 

1976]. 

Memetik 

Läran om memer, en kombination av evolutionsteori, psykologi 

och idehistoria. 

Mermänniska 

Någon som aktivt arbetar för att bli en eftermänniska. Mermänniskor 

ser radikala framtida möjligheter och planerar för dem, och 

använder alla till buds stående medel för självutveckling. På engelska 

transhuman [FM-2030, definition Max More]. 

Nanoteknologi 

Precist konstruerade maskiner och strukturer på molekylär skala. 

Sådan teknologi skulle ge oss total kontroll över materia på alla 

skalor [K. Eric. Drexler]. 

Neofil 

Person som välkomnar det nya och ser positivt på framtid och 

utveckling. 

Neofob 

Person som känner skräck för det som är nytt och okänt. 

Nootropika 

Substanser som förstärker eller påverkar kognition (t.ex. minne 

eller intelligens). Än så länge finns det få verkligt pålitliga resultat 

på området, men mycket forskning tyder på att vissa substanser 

har faktiska kognitiva effekter [C. Giurgea]. 

203


Nu-shock 

Att bli shockad eller förvirrad av de snabba förändringarna som 

redan har skett, en sorts framtidshock i nuet. 

Omegapunkten 

Ett möjligt framtida tillstånd då intelligent liv kontrollerar universum 

totalt, och mängden information som bearbetas och lagras 

går mot oändligheten [ursprunglig term Teilhard de Chardin, 

denna definition Frank Tipler]. 

Passiv optimism 

Tro att allting ordnar sig, oavsett vad man gör. Motsatsen är dynamisk 

optimism. 

Singulariteten 

Teknologisk och vetenskaplig utveckling har ökat exponentiellt 

under en mycket lång tid. Om det blir möjligt att förstärka intelligens 

kan utvecklingen ske ännu snabbare, vilket naturligtvis leder 

till bättre metoder för intelligensförstärkning. Denna återkoppling 

skapar en snabbt ökande spiral, och efter en kort tid är förändringshastigheten 

så stor att vi från dagens perspektiv inte kan förutse 

någonting av vad som kommer att ske; detta scenario kallas 

för singulariteten [Vernor Vinge]. 

Teoretisk tillämpad vetenskap 

Studiet av teknologi som är baserad på konservativ och erkänd 

vetenskaplig kunskap, men som inte har byggts än. TTV studerar i 

synnerhet vad som är möjligt och omöjligt givet kända naturlagar. 

Transhumanism 

En livsfilosofi som söker förlänga och utveckla intelligent liv 

bortom nuvarande mänskliga förmågor och begränsningar, med 

hjälp av teknik och vetenskapliga metoder. 

204

Transhumanist 

En person som tror på transhumanismen. Se även mermänniska. 

Transhumaniora 

Transhumanistisk litteratur, konst och musik. 

Uploading 

Att överföra eller kopiera en människas minnen, personlighet och 

medvetande till digital form. Att existera som en infomorf skulle 

helt undvika problem med åldrande eller konventionella sjukdomar, 

att göra reservkopior skulle bli möjligt och upgradering blir 

mycket enklare. Uploading är dock mycket spekulativt, det finns 

ännu inga tecken på att det skulle vara möjligt (eller ej). 

Venturism 

Immortalistisk transhumanism grundad på de två principerna: 

1 – handla för främjande av intelligent liv 

2 – global övervinning av döden med hjälp av teknologi 

205


206 

Bättre nyfiken och obildad än bildad och likgiltig. 

Robert Söderberg 

The incredible thing about the human mind is that it 

didn’t come with an instruction book. 

Terry Riley 

Learn as though you were going to live forever, 

Live as though you were going to die tomorrow. 

Old Hebrew Saying 

Given any controversial topic, any book about it that 

reaches the best-seller list is most likely wrong. 

Henry Palka

Läsvärt 


och Felix Ungman 

Filosofi 

• John. D. Barrow, Frank J. Tipler The Anthropic Cosmological Principle, 

Oxford 1988, ISBN 0-19-282147-4 

En fascinerande genomgång av den ”antropiska principen” (eftersom vi 

existerar måste naturlagarna tillåta vår existens) i dess olika former och 

med tillämpningar inom filosofi och naturvetenskap. Åtskilliga kopplingar till 

transhumanismen. 

• Principia Cybernetica, http://pespmc1.vub.ac.be/DEFAULT.html 

Cybernetisk filosofi, ofta överlappande med transhumanismen. 

• The Cybernetic Manifesto, http://pespmc1.vub.ac.be/MANI- 

FESTO.html 

Från Principia Cybernetica, mycket transhumanistiskt. 

• J. Hughes, Embracing Change with All Four Arms: A Post-Humanist 

Defense of Genetic Engineering, http://www.changesurfer.com/ 

Hlth/Genetech.html 

En etisk analys av genetiska förändringar av människor ur ett transhumanistiskt 

perspektiv. 

• Max More, The Extropian Principles, http://www.aleph.se/Trans/ 

Cultural/Philosophy/princip.html 

Extropernas principer, grunden för mycket transhumanistiskt tänkande. 

Konst 

• Natasha Vita More, Extropic Art Manifesto, http://www.primenet.com/~flexeon/extropic.htm 

Introducerar en ny konstform, extropisk konst. 

207


Livsförlängning 

208 

• Calorie Restriction for the Purpose of Retarding Aging: Frequently 

Answered Questions, http://student-www.uchicago.edu/users/ 

bmdelane/cr.htm 

Översikt av kalorirestriktion och hur den kan användas för att bromsa åldrande. 

• Cryonics FAQ, http://www.cs.cmu.edu/afs/cs/user/tsf/Public- 

Mail/cryonics/html/overview.html 

Frågor och svar om kryonik. 

• Leonard Hayflick, How and Why We Age, NY Ballantine, 1994, ISBN 0- 

345-40155-7 

Grundlig genomgång av vad vi vet om åldrandet, dess effekter, teorier om 

dess orsaker och vad man kan göra åt dem av en av biogerontologins 

”grand old men”. Mycket konservativ ur ett transhumant perspektiv, men 

en guldgruva av fakta. 

• Ralph C. Merkle, The Molecular Repair of the Brain, http:// 

www.merkle.com/merkleDir/techFeas.html 

Skiss på hur kryoniskt lagrade patienter skulle kunna återupplivas med 

nanoteknologi. 

• Natasha V. More, Ageless Thinking: Creating a Postive Transhuman Attitude,http://www.aleph.se/Trans/Individual/Life/ageless.htm 

Åldrande är inte bara fysiskt utan kan också vara mentalt. Denna artikel 

beskriver hur mentalt åldrande och fördommar mot åldrande kan övervinnas. 

• Roy Walford, The 120 Year Diet, Pocket Books 1986, ISBN 

0671744747 

Boken som startade intresset för kalorirestriktion. Innehåller både teoretisk 

bakgrund, praktiska råd och en hel del recept och menyer.

Naturkunskap 

Naturkunskap 

• Bruce Alberts, Dennis Bray, Julian Lewis, Martin Raff, Keith Roberts, 

James D. Watson, Molecular Biology of the Cell, Garland Publishing, 

1983 

Kursbok i cellbiologi på läkarlinjen. Massivt vetande om hur celler fungerar. 

• Richard Dawkins, Den själviska genen, Prisma, andra utökade upplagan, 

1992 (ursp. Oxford University Press 1976), ISBN 91-518-2394-2 

Klassiker om evolution och sociobiologi. Introducerade mem-begreppet. 

• Richard Feynman, The Feynman Lectures in Physics, Addison-Wesley 

(diverse utgåvor) 

Tre band av nobelpristagaren Richard Feynmans fysikföredrag för universitetsstudenter. 

Löper från mekanikens grunder genom hela fysiken fram till 

kvantmekaniken. Ytterst välskrivna och informativa. 

• Kandel, Schwartz et al. Principles of Neuroscience 

Bibeln för neurovetare. Beskriver nervsystemet från cellnivå och uppåt. 

Tung både bokstavligt och bildligt. 

• Scientific American 

Populärvetenskaplig tidskrift på hög nivå. 

• Watson, James D.; Gilman, Michael; Witkowski, Jan; Zoller, Mark 1992 

Recombinant DNA , W. H. Freeman & Company, New York 

Trevlig introduktion till genteknik, beskriver dess metoder och principer på 

ett åskådligt sätt. 

Nanoteknologi 

• K. Eric Drexler, Engines of Creation, Anchor Books, 1987, ISBN: 

0385199732 

Populärvetenskaplig bok om nanoteknologi och dess möjligheter. En version 

finns på nätet: http://www.asiapac.com/EnginesOfCreation/ 

• K. Eric Drexler, Chris Peterson och Gayle Pergamit, Unbounding the 

Future, William Morrow and Company, Inc., 1991 

Populärvetenskaplig bok om nanoteknologi och dess möjligheter. En version 

finns på nätet: http://www.foresight.org/UTF/Unbound_LBW/ 

209


210 

• K. Eric Drexler, Nanosystems : Molecular Machinery, Manufacturing, 

and Computation , Wiley-Interscience, 1992, ISBN: 0471575186 

En noggran vetenskaplig analys av nanoteknologiska system, deras egenskaper, 

prestanda och genomförbarhet. Tung på kemi och fysik, definitivt en 

utgångspunkt för vidare forskning. 

• Foresight Institute, http://www.foresight.org/ 

The Foresight Institute syftar till att undersöka nanoteknologins genomförbarhet, 

möjligheter och effekter innan den blir vida spridd för att maximera 

nyttan och minimera riskerna. 

• Nanotechnology, IoP Publishing Ltd. ISSN 0957-4484 

Tidskrift om nanoteknologi, nanofysik och besläktade områden. Hög kvalitet, 

mycket teknisk. http://www.iop.org/Journals/na 

• Nanotechnology page of Ralph Merkle, http://nano.xerox.com/ 

nano 

Ralph Merkle är en av världens ledande experter på nanoteknologi. Hans 

sidor innehåller dels en mycket bra introduktion, dels vetenskapliga artiklar 

av hög kvalitet. 

• NanoThinc, http://www.nanothinc.com/ 

Företag specialiserat på nanoteknologisk information. Lättillgängliga introduktioner, 

artiklar och länkar relaterade till nanoteknologi. 

Nätresurser 

• Transhuman Mailing List, http://www.us.itd.umich.edu/~alexboko/mlist.html 

Diskussionsforum för transhumanistiska diskussioner. 

• Extropian Mailing Lists, http://www.lucifer.com/cgi-bin/exilists 

Diskussionsforum för extroperna. 

• Breaktrhough!, http://www.lucifer.com/~sean/BT/ 

Vetenskapliga och tekniska genombrott av transhumanistiskt intresse. 

• Omega, http://www.student.nada.kth.se/~nv89-nun/ 

omega.html 

Svensk transhumanistiskt diskussionsforum.

• Homo Excelsior, http://www.excelsior.org/ 

Organisationer 

Transhumanistisk nät-tidning. 

• Transhuman Technologies, http://smople.thehub.com.au/~mitch/ 

extro.html 

Mitchell Porters web om transhumanism. 

• Anders Transhuman Pages, http://www.aleph.se/Trans/ 

Organisationer 

• Extropy Institute, http://www.extropy.com/~exi/ 

• Transhumanistiska Föreningen Aleph, http://www.aleph.se/ 

Postmänskligt 

• Marvin Minsky, Will Robots Inherit the Earth? (Scientific American, 

October 1994), ftp://ftp.ai.mit.edu/pub/minsky/sciam.inherit.txt 

Om övergången från biologisk till artificiell intelligens, skriven av ett av AIforskningens 

stora namn. 

• Mind Uploading Home Page, http://sunsite.unc.edu/jstrout/ 

uploading/MUHomePage.html 

Web om överföring av mänskligt tänkande i digital form. 

• David Pearce, The Hedonistic Imperative, http://www.hedweb.com/ 

hedonist.htm 

Radikal vision om en värld utan lidande med maximal njutning, uppnådd 

via genteknik och biokemi. 

Psykologi 

• Lars-Gunnar Lundh, Henry Montgomery, Yvonne Waern, 1992,Kognitiv 

Psykologi, Studentliteratur: Lund 

Lite torr men bra introduktion till kognitionspykologi. Tar bland annat upp 

uppmärksamhet, hur minnet fungerar, beslutspsykologi och problemlösning. 

211


212 

• Marvin Minsky, Society of Mind. Simon and Schuster, New York, 1986. 

Studerar hjärnan som uppbyggd av små, oberoende subsystem kallade 

”agenter”. Minsky skissar på hur deras samverkan kan skapa intelligenta 

beteenden på högre nivåer. Mycket tänkvärd, finns också som CD-ROM.’ 

• Max More, Dynamisk Optimism, http://www.extropy.com/~exi/ 

do.htm 

Vad är dynamisk optimism? Hur blir man en dynamisk optimist, och vad 

vinner man på det? En upplyftande essä. 

• Robert Anton Wilson, Prometheus Rising, New Falcon Pubns, 1993, 

ISBN: 1561840564 

En rolig och egensinning bok om mänsklig psykologi: verklighetstunnlar, personlighets-kretsar 

och mer eller mindre flummig 60-tals psykologi. Bör tas 

med en stor skopa salt, men innehåller en mängd nyttiga idéer för transhumanisten. 

Romaner 

• Greg Egan, Permutation City, Axiomatic, Distress, London Orion 1994, 

1995, 1995, ISBN 1-85798-175-8, 1-85798-416-1, 1-85798-285-1 

Hård science fiction med mycket filosofi och massor med intressanta idéer 

om uploading, identitet, verkligheten och bioteknik. 

• Linda Nagata, The Bohr Maker,Tech Heaven, Deception Well NY Bantam, 

1995, 1995, 1997 ISBN 0-553-56925-2, 0-553-56926-0, 0-553- 

57629-1 

Mycket transhumanistisk science fiction med god koll på nanoteknologi och 

evolutionsteori. Läsvärda. 

• Olaf Stapledon, Last and First Men, Starmaker (olika utgåvor) 

Storslagna science fiction klassiker från 30-talet. Den första romanen handlar 

om människosläktets hela historia från nuet till en mycket avlägsen 

framtid, och den senare om allt liv i hela universum. Trots sin ålder är båda 

historierna mästerverk och förvånansvärt aktuella för oss transhumanister. 

• Bruce Sterling, Schismatrix Plus, Ace Books, 1996, ISBN 0441003702 

Nyutgåva av klassisk transhumanistisk roman. Beskriver kampen mellan 

olika transhumanistiska fraktioner om mänsklighetens vidare utveckling.

Rymdkolonisation 

• Vernor Vinge, A Fire Upon the Deep, Tor Books 1993, ISBN 

0812515285, True Names, Baen Books, 1987, ISBN 0-671-65363-6 

Vernor Vinge var den första som beskrev singularitetsbegreppet. A Fire 

Upon the Deep kan beskrivas som space opera i en galax med civilisationer 

på enormt olika skalor, något ojämn men med många intressanta 

idéer. True Names är en novellsamling där titelnovellen föregriper virtual 

reality och funderar på intelligensförstärkning (som flera andra noveller i 

samlingen). 

• Walter Jon Williams, Aristoi, NY Tor, 1992, ISBN 0-812- 51409-2 

Beskriver en framtida värld styrd av mermänniskor; inspirerande och tankeväckande 

läsning. Ger en aning om hur det skulle kunna vara att utnyttja 

sin hjärna fullt ut. 

• David Zindell, Neverness, Spectra, 1989, ISBN: 055327903 

Episk roman i en avlägsen framtid, då mänskligheten och dess kulturer har 

splittrats upp i en mängd olika riktningar, från ny- neanderthalare över delfinmänniskor 

till postmänskliga jupiterhjärnor. Oerhört färgstark och komplex. 

Rymdkolonisation 

• Gerard K. O’Neill Nybyggare i rymden, Forum 1977 ISBN 91-37- 

07013-4 

Populärvetenskaplig genomgång av O’Neills analyser av rymdkolonisering: 

risker, ekonomi, teknik, massaccelleratorer, rymdkolonier och solenergi. 

Numera aningen föråldrad men en bra utgångspunkt för vidare studier. 

• Marshall T. Savage, The Millennial Project : Colonizing the Galaxy in 

Eight Easy Steps, Little Brown & Co, 1994, ISBN: 0316771635 

Detaljerad genomgång för hur rymdkolonisation kan genomföras, från byggande 

av artificiella öar, över linjära acceleratorer till kompletta rymdkolonier. 

http://www.millennial.org 

213


Samhälle 

214 

• Framtider 

Tidsskrift utgiven av Institutet för Framtidsstudier, läsvärda artiklar om framtidsforskning 

och samhälle, info@framtidsstudier.se, 

www.framtidsstudier.se 

• Arthur Kantrowitz, The weapon of openness, ftp://nanotech.rutgers.edu/nanotech/papers/background4 

Varför är det viktigt med ett öppet samhälle med så få hemligheter som 

möjligt? 

• Niccolò Machiavelli, Fursten (diverse utgåvor). 

Klassiker om makt och styre. Fortfarande relevant och läsvärd. 

• Tõnis Tõnisson, Makt som hobby 

Uppfriskande cynisk handbok i manipulation och att organisera sitt liv. Ger 

åtskilliga tankeväckande tips och analyser av sociala relationer och hur 

språk kan användas till manipulation. 

Teknik 

• William Stallings, Practical Cryptography, IEEE Comp. Soc. 1996 ISBN 

0818671408 

Handbok i hur man programmerar kryptografi. Nyttig för alla som intresserar 

sig för säkerhet eller vill bli chifferpunkare. 

• MIT Wearable project, http://lcs.www.media.mit.edu/projects/ 

wearables/ 

Datorer som en del av klädseln; för närvarande aningen klumpigt, men 

inom ett par år troligen ett vida spritt medel för intelligensförstärkning. 

Transhumanism 

• J.D. Bernal, The World, The Flesh, The Devil: An Enquiry into the Future 

of the Three Enemies of the Rational Soul, 1929 

Transhumanism från början av århundradet. Bitvis föråldrad, bitvis aktuell; 

ibland kuslig, ibland roande. Har spelat en viktig roll som inspirationskälla 

för många. Boken finns på nätet: 

http://www.physics.wisc.edu:80/~shalizi/Bernal/

Tvärvetenskap 

• C. W. Ettinger,Man Into Superman, New York: St. Martin’s Press, 1972 

Transhumanism skriven av kryonikens grand old man. 

• FM-2030, Are You A Transhuman? Warner Books, 1987 

• Kevin Kelly, Out of Control: the New Biology of Machines, London 

Fourth Estate 1994, ISBN 1-85702-308-0 

Diskuterar komplexitet i alla former och hur teknologi alltmer börjar likna 

levande system. Antyder att vi är på väg mot ett ”nätverksamhälle” helt 

annorlunda från det nuvarande (post)industriella samhället. 

• Hans Moravec, Mind Children: the Future of Robot and Human Intelligence, 

Cambridge Harvard University Press, 1988 ISBN 0- 674-57618- 

7 

Om robotars och människors möjliga utveckling till ett eftermänskligt stadium. 

Diskuterar allt tänkbart, med många originella och oroande idéer. 

Mycket läsvärd. 

• Mitch Porter, Transhumanism and the Singularity,http://smople.thehub.com.au/~mitch/extro/semper.htm 

Vad transhumanismen vill i ett nötskal. 

• Ed Regis, Great Mambo Chicken and the Transhuman Condition, London 

Penguin, 1990 ISBN 0-14-014965-1 

Reportage om transhumanister, kryoniker, rymdentusiaster och relaterade 

grupper. Lite skeptisk, men en bra introduktion till de olika idéerna. 

Tvärvetenskap 

• Robert Axelrod, The Evolution of Cooperation, Basic Books 1985 ISBN 

046502121 

Om hur spelteori och evolution kan förklara uppkomsten av altruistiskt 

beteende även bland själviska individer. 

• Freeman Dyson, Infinite in all Directions, Penguin Books 1985 

Dyson skriver om sin syn på livet, universum och allting. En läsvärd demonstration 

att humanism och naturvetenskap går att förena på ett transhumant 

sätt. 

• Douglas Hofstadter, Gödel, Escher, Bach (Olika utgåvor) 

Utforskar begreppen rekursion och själv-referens i AI, matematik, liv, konst 

och tänkande. En fascinerande och humoristisk bok med många bottnar. 

215


216 

• Langton, Christopher G., ed., Artificial Life, The Proceedings of an Interdisciplinary 

Workshop on the Synthesis and Simulation of Living Systems. 

Addison Wesley, 1989. 

Konferensen som startade aliv-området. Förordet av Hans Moravec siktar 

mot postmänskligheten. 

Tänkande 

• Tony Buzan, Använd Huvudet Bättre, Managementgruppen, andra upplagan 

1982 ISBN 9177220145 (ursp. Use Your Head, BBC) 

Snabbläsning, minnseteknik, studieteknik och mindmapping. Ger en bra 

introduktion till grunderna med lätta övningar som ger snabba resultat. 

• Stephen R. Covey, First Things First, Simon & Schuster, 1994, ISBN 

0671864416 

Hur man organiserar sitt liv för att leva effektivt. Ger en mycket att tänka 

på. 

• Sven Ove Hansson, Vetenskap och Ovetenskap – om kunskapens hantverk 

och fuskverk, Falun, ScandBook, 1995, ISBN 91-550- 4108-6 

En mycket bra genomgång av vad vetenskap är och inte är, hur man upptäcker 

pseudovetenskap och om behovet av skeptiskt tänkande. 

• Harry Lorayne, Minnesteknik, Stockholm, Trevi, 1992, ISBN 91-7160- 

898-2 (översättning av Page a Minute Memory Book) 

En mycket pedagogisk introduktion till minnesteknik, med koncisa och lättttlästa 

mini-kapitel. Ett nöje att läsa. 

• Joan Minninger, Träna ditt minne – hur du förvandlar ett virrigt minne 

till ett lydigt redskap, Västerås, ICA Förlaget, 1987, ISBN 91- 534-1626- 

0 (översättning av Total Recall. How to Boost Your Memory Power ). 

• En genomgång utav minnets struktur och olika minnesmetoder, ganska heltäckande. 

Första halvan (om minnet) är väl pratig, men den andra halvan 

innehåller en hel del matnyttiga metoder. 

• Hans Nilsson, Problemlösning/Inlärning – prakisk vägledning till effektiva 

studier i naturvetenskapliga ämnen, Malmö, Bokförlaget Kritan 1993 

Studie- och problemlösnings-handbok för studenter. Rätt nyttig.

Tänkande 

• Angus T.K. Wong, Cyborg 101: the Warrior’s Guide to the Blackboard 

Jungle 

En brilliant studiehandbok baserad på militär strategi från Sun Tzu och 

framåt, Terminator-filmerna och egna erfarenheter. Lär ut hur man blir en 

cyborg och studerar högeffektivt med hjälp av alla medel: minnesteknik, 

organisationsförmåga, snabbläsning, informationssökning, nootropika etc. 

Ett bra komplement till denna handbok. Finns på nätet på: http:// 

www.cyborg101.com 

• Thomas Gilovich, How We Know It Isn’t So: The Fallibility of Human 

Reason in Everyday Life, New York, Maxwell Macmillan 1991 

Skrämmande mycket av vad vi tror på är helt felaktigt, men vi tror ändå på 

det. Denna bok handlar om hur felaktiga uppfattningar uppkommer och 

varför de är så svåra att utrota. Mycket läsvärd och oroande när man märker 

hur mycket man själv gått på. 

• Sceptical Inquirer, http://www.csicop.org/ 

Tidskrift utgiven av CSICOP (Comittee for the Scientific Investigation of 

Claims of the Paranormal). Undersöker övernaturliga och pseudovetenskapliga 

fenomen på ett skeptiskt satt. Ofta mycket rolig, och ger en nyttig 

träning i att tänka skeptiskt även om den ibland kan bli en smula dogmatisk. 

• K. Eric Drexler, Hypertext Publishing and the Evolution of Knowledge, 

http://www.asiapac.com/Hypertext/HypertextPublishingKED.html 

Hur hypertext kan användas för att förbättra kunskaps-utbyte och -utveckling. 

• MindTools, http://www.mindtools.com/index.html 

Website om mentala hjälpmedel som minnesteknik, kreativitet, stresshantering, 

tidsplanering och mycket annat. Varmt rekommenderat. 

• Creativity FAQ, http://www.ozemail.com.au/~caveman/Creative/ 

index.html 

Allt om kreativt tänkande. 

• Robert W. Grubbström, Besluts och Spelteori med tillämpningar, Studentlitteratur 

1977 Lund 

Aningen gammal lärobok i ämnet, men ger en hyfsad introduktion. Det 

finns åtskilliga modernare och mer pedagogiska läroböcker. 

217

Tänkande 

219


220

Index 

A 

acetyl-l-carnitin 126 

Alcor Life Extension Foundation 47, 

169 

Aleph 1, 149, 185 

politik 188 

religion 189 

analogier 73 

antioxidanter 115, 121, 125 

ars memoriam 91 

auktoritetstro 58 

autoevolution 19 

B 

begränsningar 15 

benskörhet 117, 138 

bevis 51 

bibliotek 149 

bioflavionoider 125 

bionik 20, 28, 194 

blodtryck 123 

diastoliskt 117 

högt 115 

systoliskt 117 

brainstorming 75 

C 

cancer 114 

chunking 85 

CR 129 

CyberSleep 106 

D 

delmål 40 

depression 44 

DHEA 124, 126 

diabetes 116 

åldersdiabetes 130 

diet 114, 144 

dödriskprofil 113 

dödsbegrepp 158, 165 

drömmar 77, 108 

ihågkomst 108 

klardrömmar 109 

dygnsrytm 102 

bifasisk 104 

monofasisk 103 

polyfasisk 106 

trifasisk 105 

dynamisk optimism 26 

E 

empirism 53 

energibehov 132 

entropi 43 

extroper 26 

extropi 43 

extropianismen 187 

Extropy Institute 26 

F 

falsifierbarhet 55 

fasta 132 

fettsyror 126 

219

finanser 46 

förankring 78, 91 

föreläsningar 150 

förnuft 22, 49 

friskvård 156 

fusklappar 97 

G 

genteknik 20, 195 

grundhälsa 161 

grundskola 175 

Gud 8, 25 

H 

hälsa 141 

hjärtsjukdomar 114 

högre utbildning 176 

humanism 25, 186 

hybris 189 

I 

idealvikt 132 

idrott 143 

influensa 115 

informationsteoretisk död 158, 166 

institutioner 171, 173 

intelligensförstärkning 20, 192 

intuition 59 

J 

jet-lag 109 

K 

kalorirestriktion 125, 129, 144 

kampkonster 143 

koffein 107 

kognitiv terapi 44 

kolesterol 114, 131 

kondition 45, 141, 143 

kosttillskott 124, 144 

kreativitet 69 

den kreativa processen 69 

förutsättningar 71 

kroppskännedom 142 

kryobiologi 166 

kryonik 47, 158, 165, 193 

kunskap 

kunskapsfördjupning 149 

kunskapskultur 172, 174 

kunskapsvalidering 179 

kurser 150 

L 

läkare 156 

läkemedel 156 

livsförlängning 6, 113, 129, 141, 191 

livslängd 20, 129 

loci-metoden 92 

logik 57 

lunginflammation 115 

lungsjukdomar 115 

M 

Machado, Romana 43 

målsättning 39 

Max More 186 

medicin 155 

utveckling 160 

medicinska definitioner 158 

melat 103 

melatonin 44, 102, 110, 126 

memer 19 

meningsfullhet 30, 117 

mental hälsa 45 

mermänniska 187 

mermänskligt liv 37 

planering 39

mikroutbildningar 178 

minne 

episodiskt minne 86 

korttidsminne 85 

långtidsminne 86 

minnesteknik 83, 91 

procedurellt minne 86 

semantiskt minne 86 

struktur 83 

morfologisk frihet 157 

motion 45, 114, 141, 143 

motivation 38, 71, 89 

multivitaminer 125 

musik 79 

N 

nanoteknologi 28, 192 

nedfrysningsprocedur 166 

Nietzsche 31 

O 

Ockhams rakblad 56 

odödlighet 5, 21, 25, 28, 189, 191 

oförnuft 49 

olyckor 116 

optimism 22, 44 

dynamisk 8, 26 

passiv 8 

P 

passion 38 

pessimism 8, 22 

postmänniska 20, 27 

postmänsklighet 8, 25, 188 

projekt 150 

finansiering 152 

projektledare 151 

projektplanering 151 

proteiner 135 

Q 

Q10 125 

R 

rätten till sin egen kropp 156 

RDI 115 

relativism 61 

reproducerbarhet 55 

rökning 115, 118 

rymdkolonisering 195 

S 

salt 115 

självbild 141 

självförsvar 46, 143 

sjukdom 155 

smart drugs 45, 78 

sömn 101 

brist 103 

djupsömn 102 

drömsömn 102 

kärnsömn 103 

sömnfaser 102 

statistik 56 

stroke 115 

studieteknik 83, 96 

styrelse 153 

sunt förnuft 59 

superchiasmatiska kärnan 102 

T 

tänkande 

förnuftigt 49 

kreativt 69 

kritiskt 52 

221

låtsat skeptiskt 52 

skeptiskt 51 

transhuman 187 

transhumanism 5, 8, 25, 186 

extropisk 26 

transhumanist 26, 187 

U 

universitet 176 

uploading 28, 194 

utbildning 159, 171 

finansieringen 180 

individbaserad 174 

infrastruktur 177 

utvecklare 156 

utveckling 19 

kroppen 6, 27 

mänsklig 7 

sinnet 6 

självutveckling 30, 37, 44, 142, 

189 

V 

vetenskapliga metoden 54 

viktminskning 133 

visualisering 76 

vitaminer 125, 144 

Å 

åderförkalkning 114 

åldrande 6, 29, 117 

åtgärder 117 

orsak 118 

årsmöte 153

Aleph Handbok

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?