Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>skogen</strong> <strong>är</strong> <strong>full</strong> <strong>av</strong> <strong>liv</strong><br />
BERÄTTELSEN OM VÅR STÖRSTA NATURTILLGÅNG<br />
1
SKOGEN ÄR FULL AV LIV<br />
Den h<strong>är</strong> boken <strong>är</strong> en bearbetad version <strong>av</strong> Skogen <strong>är</strong> <strong>full</strong> <strong>av</strong> <strong>liv</strong> (2004). Den andra utgåvan<br />
(2011) g<strong>av</strong> vi ut endast på svenska och med stöd <strong>av</strong> Finlands Skogsstiftelse. Den nya utgåvan<br />
(2012) omfattar böcker både på finska och svenska och utgivningen sker med stöd <strong>av</strong><br />
Svenska Kulturfonden och stiftelsen Metsämiesten Säätiö.<br />
Utgiven<br />
2012<br />
Finlands skogscentral<br />
Offentliga tjänster<br />
Kustens regionenhet<br />
Text<br />
Finlands skogscentral<br />
Foto<br />
Skogscentralens bildarkiv, om inget annat anges.<br />
Illustrationer<br />
Torolf Finnbäck<br />
Ombrytning<br />
Ann-Mari Snickars och Ville Puiras<br />
Tryck<br />
Waasa Graphics<br />
Beställningar och information<br />
Finlands skogscentral<br />
Offentliga tjänster<br />
Kustens regionenhet<br />
MILJÖMÄRKT<br />
441 822<br />
Trycksak
<strong>skogen</strong> <strong>är</strong> <strong>full</strong> <strong>av</strong> <strong>liv</strong><br />
BERÄTTELSEN OM VÅR STÖRSTA NATURTILLGÅNG
Innehåll<br />
Efter istiden kom <strong>skogen</strong> och <strong>liv</strong>et 8<br />
Skogstyperna ser olika ut 11<br />
L<strong>av</strong>mo 12<br />
Karg mo 12<br />
Torr mo 13<br />
Frisk mo 13<br />
Lundartad mo 14<br />
Lund 14<br />
Vem äger <strong>skogen</strong>? 18<br />
Lagar och certifiering styr skogsbruket 20<br />
Trä används till mycket 22<br />
Vad gör skogsbrukaren – och varför? 27<br />
Ny skog genom plantering och sådd 30<br />
Gräsbekämpning och röjning ger <strong>skogen</strong> en bra start 31<br />
Gallring – koncentrera tillväxten på f<strong>är</strong>re stammar 32<br />
Slut<strong>av</strong>verkning – dags att skörda 33<br />
Miljöfrågor inom skogsbruket 36<br />
Tips på skogliga aktiviteter 38<br />
Skogsvimplar 38<br />
Måla med <strong>skogen</strong>s f<strong>är</strong>gpalett 39<br />
Klädnypor i <strong>skogen</strong> 39<br />
Beräkna trädets ålder 40<br />
Beräkna <strong>skogen</strong>s areal 42<br />
Beräkna antalet träd per hektar 43<br />
Beräkna <strong>skogen</strong>s medelhöjd 44<br />
Beräkna <strong>skogen</strong>s grundyta 46<br />
Beräkna <strong>skogen</strong>s volym 48<br />
Beräkna trädens ekonomiska v<strong>är</strong>de 49<br />
Ute i <strong>skogen</strong> 50<br />
Allemansrätten 50<br />
Vad ska du göra om du går vilse 52<br />
Kontakter till <strong>skogen</strong> på internet 54<br />
Inforutor<br />
Marken myllrar <strong>av</strong> <strong>liv</strong> 10<br />
Skogarna växer så det knakar 15<br />
Dikade torvmarker 16<br />
Träden <strong>är</strong> syrefabriker 19<br />
Trä överallt 25<br />
Trä i kubik 26<br />
Skogsbrukets olika skeden 28<br />
Skogen tar inte slut 33<br />
Skogsbruket förr 34<br />
METSO 37<br />
Skogens jättar 44<br />
5
Skogen <strong>är</strong> <strong>full</strong> <strong>av</strong> <strong>liv</strong><br />
Den h<strong>är</strong> boken berättar om vår största naturtillgång – <strong>skogen</strong>.<br />
Finland <strong>är</strong> ett land rikt på skog. Skogen <strong>är</strong> <strong>full</strong> <strong>av</strong> <strong>liv</strong> som<br />
h<strong>är</strong>stammar från naturen själv och människors arbete. Skogarna<br />
bjuder på upptäcktsf<strong>är</strong>der, äventyr, lekplatser och stimulans för<br />
alla sinnen. Allt detta kan vi tack vare vår unika allemansrätt ta<br />
del <strong>av</strong>, men med ansvar. Skogen <strong>är</strong> också en <strong>av</strong> grundstenarna i<br />
Finlands ekonomi och direkt eller indirekt arbetsplats för cirka<br />
200 000 människor i vårt land.<br />
Skogen lever och förändras hela tiden, oberoende <strong>av</strong> den står<br />
orörd eller nyttjas för skogsbruk. Vi hoppas att du med hjälp <strong>av</strong><br />
den h<strong>är</strong> boken får veta mera om <strong>liv</strong>et i <strong>skogen</strong>. D<strong>är</strong>till önskar vi<br />
att boken ska fungera som en idébank för l<strong>är</strong>are som vill visa sina<br />
elever vad <strong>skogen</strong> har att bjuda på.<br />
Vi tackar å det varmaste våra sponsorer Svenska Kulturfonden<br />
och stiftelsen Metsämiesten Säätiö, som gjort det möjligt att<br />
utarbeta och trycka denna upplaga <strong>av</strong> boken Skogen <strong>är</strong> <strong>full</strong> <strong>av</strong> <strong>liv</strong>.<br />
Tack även till författarna till den ursprungliga boken, Ralf Böling<br />
och Lars Ekman, för grundmaterialet.<br />
November 2012<br />
Finlands skogscentral<br />
Offentliga tjänster<br />
Kustens regionenhet<br />
7
Strax efter istiden såg Finlands<br />
skogar ut som dagens fjällbjörkskogar.<br />
8<br />
Efter istiden kom<br />
<strong>skogen</strong> och <strong>liv</strong>et<br />
Under senaste istid låg ett upp till tre kilometer tjockt istäcke<br />
över Finland. Isen rörde på sig hela tiden och under den krossades,<br />
slipades och hyvlades allt som kom i dess väg. Istiden upphörde<br />
för 7 000 år sedan. Klimatet blev då allt varmare och<br />
inlandsisen började smälta. Smältvatten täckte en stor del<br />
<strong>av</strong> vårt land. Som högst stod vattnet 300 meter över h<strong>av</strong>ets<br />
nuvarande nivå.<br />
Isen var mycket tung och tryckte d<strong>är</strong>för ner jordskorpan.<br />
N<strong>är</strong> den smälte började landet stiga ur h<strong>av</strong>et och samma<br />
fenomen fortgår än idag. I Kvarken <strong>är</strong> landhöjningen ungef<strong>är</strong><br />
85 cm på 100 år och i södra Finland något mindre.<br />
För varje år blir Finland alltså lite större.<br />
Under isen kunde inget växa. Då isen och vattnet drog<br />
sig tillbaka spred sig björken till Finland som första<br />
trädslag. Den följdes <strong>av</strong> andra lövträd och tall. Granen<br />
anlände sist <strong>av</strong> alla. Idag har vi mer än tjugo naturligt<br />
förekommande trädslag i Finland, fyra <strong>av</strong> dem <strong>är</strong> barrträd<br />
och resten lövträd. Tallen <strong>är</strong> det vanligaste trädslaget, följt<br />
<strong>av</strong> granen och björken. Översvämningar, stormar, bränder samt<br />
vissa skadliga insekter och svampar går nu som då hårt åt våra<br />
skogar. Samtidigt <strong>är</strong> de h<strong>är</strong> fenomenen något som hör till <strong>skogen</strong>s<br />
naturliga kretslopp. Det finns alltid träd som klarar sig.
I <strong>skogen</strong> finns ett stort antal arter, som sinsemellan <strong>är</strong> beroende<br />
<strong>av</strong> varandra. De kan bilda långa n<strong>är</strong>ingskedjor. Kedjan kan börja<br />
med renl<strong>av</strong>, som äts <strong>av</strong> renen. Renen i sin tur kan bli uppäten <strong>av</strong><br />
en varg. Vargen dör och bryts då ner <strong>av</strong> små organismer i marken.<br />
Slutresultatet <strong>är</strong> n<strong>är</strong>ingsämnen som ny renl<strong>av</strong> kan ha nytta <strong>av</strong>. I ett<br />
naturligt kretslopp går ingenting förlorat, det finns alltid användning<br />
för det som finns i naturen.<br />
9
10<br />
Marken myllrar<br />
<strong>av</strong> <strong>liv</strong><br />
Under en yta stor som en skosula<br />
<strong>av</strong> storlek 44 kan det finnas<br />
120000 olika levande arter. De<br />
flesta <strong>är</strong> mycket små. Det kan vara<br />
fråga om svampar, bakterier, maskar,<br />
spindlar och skalbaggar och<br />
de har en väldigt viktig uppgift i<br />
<strong>skogen</strong>. De bryter ner förnan, det<br />
vill säga alla barr, kottar, blad och<br />
kvistar som hamnat på marken.<br />
Också döda djur bryts ned.<br />
Av allt detta ”skräp” blir det n<strong>är</strong>ingsrik<br />
jord. Om inte dessa små<br />
nedbrytare fanns skulle vi ha ett<br />
åtta meter tjockt lager <strong>av</strong> döda<br />
djur och växter ovanpå marken!<br />
Eftersom klimatet i Finland <strong>är</strong> rätt<br />
kallt <strong>är</strong> inte nedbrytningen <strong>full</strong>ständig.<br />
Resterna bildar det vi kal-<br />
lar humus.
Skogstyperna ser<br />
olika ut<br />
Har du tänkt på att skogarna kan se ut på flera olika sätt?<br />
Ibland växer <strong>skogen</strong> på berg, träden <strong>är</strong> små och knotiga och på<br />
marken hittar du mest l<strong>av</strong>ar. På vissa ställen <strong>är</strong> träden stora och<br />
ståtliga och marken <strong>är</strong> täckt <strong>av</strong><br />
blåb<strong>är</strong>sris. Olikheterna beror på<br />
markens n<strong>är</strong>ingshalt och fuktighet<br />
samt platsernas temperatur-<br />
och ljusförhållanden. Tillsammans<br />
brukar det h<strong>är</strong> kallas<br />
markens bördighet. Olika trädslag<br />
och växter har också olika<br />
kr<strong>av</strong> och egenskaper. Tallarna<br />
tål till exempel torka bra, medan<br />
granarna inte gör det.<br />
0 10 20 30 40 50 60<br />
Utgående från markens bördighet<br />
har man i Finland delat<br />
in skogarna i olika skogstyper. >> Skogstypernas fördelning (%) i Finland.<br />
Markens bördighet <strong>av</strong>speglas i<br />
de träd och växter som växer på platserna och d<strong>är</strong>för ser skogstyperna<br />
lite olika ut. Våra skogstyper, med början från den kargaste,<br />
det vill säga den mest n<strong>är</strong>ingsfattiga och torra, presenteras på de<br />
följande uppslagen.<br />
%<br />
Lund 2,5%<br />
Lundartad mo 15,5%<br />
Frisk mo 51%<br />
Torr mo 26,8%<br />
Karg mo 3,9%<br />
L<strong>av</strong>mo 0,3%<br />
11
12<br />
L<strong>av</strong>mo<br />
En l<strong>av</strong>mo, även kallad l<strong>av</strong>typ, finns på n<strong>är</strong>ingsfattig och torr<br />
mark, ofta på berg. Marken <strong>är</strong> täckt <strong>av</strong> l<strong>av</strong>ar och en del kråkb<strong>är</strong><br />
och ljung kan förekomma. Tallen tål torka och <strong>är</strong> det dominerande<br />
trädet. Träden på en l<strong>av</strong>mo <strong>är</strong> ofta små och knotiga. De<br />
kan ändå vara riktigt gamla, för <strong>skogen</strong> växer mycket långsamt<br />
på en torr backe.<br />
Karg mo<br />
En karg mo, även kallad ljungtyp, finns ofta på sand eller grus<br />
och <strong>är</strong> d<strong>är</strong>för både torr och n<strong>är</strong>ingsfattig. H<strong>är</strong> finns både l<strong>av</strong>ar,<br />
mossor och ris såsom ljung, kråkris och lingon. Den torktåliga<br />
tallen <strong>är</strong> det vanligaste trädslaget och träden växer nöjaktigt.
Torr mo<br />
På en torr mo, även kallad lingontyp, finns mycket mossor och<br />
lingon <strong>är</strong> vanliga. Man kan även hitta blåb<strong>är</strong>, skogsstj<strong>är</strong>na,<br />
ekorrb<strong>är</strong> och vårfryle. Tallen <strong>är</strong> det vanligaste trädslaget, men<br />
även gran och lövträd förekommer. De torra moarna <strong>är</strong> redan<br />
så pass bra växtplatser att trädens tillväxt <strong>är</strong> <strong>full</strong>god.<br />
Frisk mo<br />
På en frisk mo, även kallad blåb<strong>är</strong>styp, växer ofta ståtlig granskog.<br />
Även tall och björk förekommer. På marken finns rikligt<br />
med mossor och blåb<strong>är</strong>. Ofta hittar du också lingon, skogsfräken,<br />
ekbräken eller hallon.<br />
13
14<br />
Lundartad mo<br />
Den lundartade mon, även kallad harsyre-blåb<strong>är</strong>styp, har en rik<br />
ört- och gräsvegetation. Harsyran <strong>är</strong> typisk. Granen dominerar<br />
men även lövträd förekommer. Den h<strong>är</strong> skogstypen <strong>är</strong> den bördigaste<br />
vi kan idka skogsbruk på och träden växer snabbt.<br />
Lund<br />
Lundarna <strong>är</strong> riktigt bördiga och artrika växtplatser. På marken<br />
finns storväxta örter, gräs och ormbunkar samt en hel del krävande<br />
buskar som olvon, tibast och skogstry. De flesta <strong>av</strong> våra<br />
lundar <strong>är</strong> röjda till odlingsmark. D<strong>är</strong>för <strong>är</strong> lundskogarna sällsynta<br />
och många <strong>av</strong> de som finns kvar <strong>är</strong> skyddade.
Skogarna växer så det knakar<br />
Skogarna i Finland växer långsamt i jämförelse med varmare länder.<br />
Tillväxten under en enda finsk sommardag <strong>är</strong> ändå imponerande. Den<br />
motsvaras <strong>av</strong> en virkestr<strong>av</strong>e som <strong>är</strong> 1 meter hög, 1 meter bred och 1 000<br />
kilometer lång. En sådan tr<strong>av</strong>e skulle nå från Helsingfors till Enare.<br />
Träden växer på höjden, på bredden och neråt under<br />
marken genom rötterna. Varje år får trädet nya<br />
knoppar och ur dem växer det nya skott som gör att<br />
trädet blir högre. Tillväxten på bredden sker under<br />
trädets bark, d<strong>är</strong> ny ved bildas. Varje år växer det ut<br />
ett nytt skikt <strong>av</strong> ved liksom en strut ovanpå tidigare<br />
skikt. På våren bildas mycket ny ved men under<br />
sommaren går det långsammare. N<strong>är</strong> man fällt ett<br />
träd ser man årsringarna i stubben och trädstammen.<br />
Årsringarna består <strong>av</strong> två delar: en ljus och<br />
en mörk. Den ljusa kallas vårved och den mörka<br />
sommarved. Om du räknar antingen de ljusa eller<br />
de mörka ringarna får du reda på hur gammalt trädet var då det fälldes.<br />
I marken växer trädets rötter både neråt och åt sidorna. De förser trädet<br />
med vatten och n<strong>är</strong>ing samtidigt som de håller trädet på plats.<br />
Tillväxtperioden, det vill säga våren och sommaren, <strong>är</strong> bara 80 dagar<br />
lång i Finland. Efter tillväxtperioden använder träden energi för fröproduktion<br />
och för nästa års blad- och blomknoppar. Årsskotten förvedas<br />
under hösten för att tåla vinterkyla.<br />
15
16<br />
skapa mer skogsmark. Målet uppnåddes<br />
på de flesta ställen. Skogarna<br />
som idag växer på dikade torvmarker<br />
kallar vi torvmoar. Skogstyperna<br />
kallas l<strong>av</strong>torvmo, ristorvmo, lingontorvmo,<br />
blåb<strong>är</strong>storvmo och örttorvmo.<br />
Idag sköter vi dikena och <strong>skogen</strong><br />
på de torvmarker som dikats tidigare,<br />
men de orörda torvmarker som<br />
finns kvar i vårt land ska sparas för<br />
de växter och djur som behöver dem.<br />
Torvmarksskogar skiljer sig på många<br />
sätt från momarksskogar, vilka växer<br />
på fast mark. Torvmarksskogarna<br />
växer ofta dåligt då marken fortfarande<br />
<strong>är</strong> rätt våt och inte innehåller<br />
tillräckligt <strong>av</strong> vissa n<strong>är</strong>ingsämnen.<br />
Det <strong>är</strong> också svårare att sköta dem<br />
eftersom marken <strong>är</strong> mjuk. De stora<br />
skogsmaskinerna kan köra d<strong>är</strong> bara<br />
under vintern då marken <strong>är</strong> frusen.<br />
>> På dikade torvmarker kan<br />
man bedriva skogsbruk och<br />
skogarna kallas torvmoar.<br />
17
18<br />
Visste du att...<br />
Nästan var sjunde<br />
finländare <strong>är</strong> skogsägare.<br />
Vem äger <strong>skogen</strong>?<br />
N<strong>är</strong>mare 86 procent <strong>av</strong> Finland <strong>är</strong> täckt <strong>av</strong> skog och tre fj<strong>är</strong>dedelar<br />
<strong>av</strong> skogsmarken <strong>är</strong> lämplig för produktion <strong>av</strong> virke. Skogarna<br />
ägs <strong>av</strong> n<strong>är</strong>mare 740 000 skogsägare. I genomsnitt äger en<br />
finsk skogsägare 30 hektar skog. En hektar motsvarar 10 000 kvadratmeter<br />
eller knappt en och en halv fotbollsplan.<br />
Merparten <strong>av</strong> skogsområdena, cirka 52 procent, ägs <strong>av</strong> privatpersoner.<br />
Var sjätte grundskolelev kommer någon gång under sitt<br />
<strong>liv</strong> att vara skogsägare. Var fj<strong>är</strong>de skogsägare <strong>är</strong> kvinna. Över<br />
häften <strong>av</strong> skogsägarna <strong>är</strong> äldre än 60 år, och pension<strong>är</strong>er utgör<br />
idag den största skogsägargruppen. I Finland och övriga Norden<br />
<strong>är</strong> familjeskogsbruket dominerande, i andra delar <strong>av</strong> v<strong>är</strong>lden <strong>är</strong><br />
statens eller bolagens andel större. Finska staten äger 35 procent<br />
<strong>av</strong> Finlands skogar och de sköts <strong>av</strong> Forststyrelsen. Våra skogsbolag<br />
äger 8 procent <strong>av</strong> skogsmarken. Den sista 5 procent <strong>av</strong> våra<br />
skogar ägs <strong>av</strong> kommuner, församlingar, samfund<br />
och dylika.<br />
Om man fördelar skogsmarken jämnt mellan<br />
alla finländare blir arealen knappt fyra hektar per<br />
person. Det motsvarar nästan sex fotbollsplaner<br />
skog per person! Det <strong>är</strong> tio gånger mer per person<br />
än genomsnittet för EU-länderna. Samma v<strong>är</strong>de<br />
gäller för Kanada, medan man i USA har 0,78 hektar<br />
skog per person och i Danmark endast 0,009<br />
hektar.
Träden <strong>är</strong> syrefabriker<br />
Av luftens koldioxid och vattnet i marken<br />
framställer träden <strong>liv</strong>sviktigt syre och<br />
sockerarter, bland annat glukos, som trädet<br />
behöver för att växa . Det h<strong>är</strong> sker<br />
genom en process som kallas fotosyntes.<br />
Fotosyntesen sker i barren och löven<br />
med hjälp <strong>av</strong> det klorofyll som också gör<br />
dem gröna. Solen <strong>är</strong> motorn som ger träden<br />
energi att utföra fotosyntesen.<br />
Inne i trädstammen, n<strong>är</strong>a barken, finns<br />
ett system <strong>av</strong> smala rör i vilka vatten,<br />
n<strong>är</strong>ing och sockerarter transporteras.<br />
Transporten <strong>av</strong> vatten och n<strong>är</strong>ing sker<br />
från rötterna upp till grenarna och bladen,<br />
medan sockerarter transporteras från bladen ner till rotsystemet.<br />
Avdunstningen från bladen och barren skapar ett undertryck i rören<br />
vilket gör att vattnet dras uppåt längs transportrörens väggar.<br />
Vattenupptagningen i marken underlättas <strong>av</strong> svamptrådar (så kallad<br />
mykorrhiza) som lever på trädens rotspetsar. Som tack för hjälpen får<br />
svampen n<strong>är</strong>ing <strong>av</strong> träden. Träd och svamparna har ett nyttigt samarbete,<br />
som kallas symbios.<br />
19
20<br />
Lagar och certifiering<br />
styr skogsbruket<br />
Skogsägaren får i hög grad själv välja hur han eller hon sköter<br />
sin skog, men det finns vissa regler och begränsningar. Orsaken<br />
till det <strong>är</strong> att <strong>skogen</strong> <strong>är</strong> viktig också för många andra än skogsägaren.<br />
Skogarnas användning regleras <strong>av</strong> flera lagar, förordningar<br />
och andra bestämmelser.<br />
Finlands första lag om skogar stiftades år 1886. Den nuvarande<br />
skogslagen trädde i kraft år 1997. Skogslagen ger ramar<br />
för hur Finlands skogar får användas. Skogslagen innehåller till<br />
exempel bestämmelser om hur och n<strong>är</strong> skogsägarna får <strong>av</strong>verka<br />
sin skog och om att de måste se till att ny skog växer upp efter<br />
en slut<strong>av</strong>verkning. Undersökningar visar att de flesta skogsägare<br />
sköter sig bra.<br />
Lagen om bekämpning <strong>av</strong> insekt- och svampskador finns till<br />
för att förebygga angrepp <strong>av</strong> svampar och insekter som kan skada<br />
de levande träden. Naturvårdslagen, som omfattar naturskydd<br />
och artskydd, påverkar också skogsägaren. Ifall det i <strong>skogen</strong> finns<br />
flygekorrar som <strong>är</strong> en skyddad art enligt naturvårdslagen, måste<br />
skogsägaren vara extra försiktig. Vattenlagen <strong>är</strong> aktuell då man<br />
jobbar med till exempel diken, bäckar eller skogstj<strong>är</strong>nar.<br />
Nästan 95 procent <strong>av</strong> våra ekonomiskogar omfattas <strong>av</strong> Finlands<br />
skogscertifiering FFCS (Finnish Forest Certification System).<br />
Skogscertifieringen ger en slags miljöstämpel på det skogs-
uk som skogsbrukaren bedriver och på virket som kommer<br />
från <strong>skogen</strong>. Det betyder att skogsvården och slutprodukterna <strong>är</strong><br />
ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara. Skogscertifieringen<br />
började år 1999 och certifieringskriterierna granskas med fem års<br />
mellanrum.<br />
21
22<br />
Trä används till<br />
mycket<br />
Skogen har alltid varit viktig för oss i Finland. Ur <strong>skogen</strong><br />
har man tagit mat, ved och virke till arbetsredskap och<br />
byggnader. Idag kan hundratusentals finländare promenera,<br />
åka skidor, orientera, jaga och plocka b<strong>är</strong> och svamp i<br />
skogarna. Samtidigt brukas <strong>skogen</strong> ekonomiskt genom ett<br />
stort virkesuttag. I <strong>skogen</strong> <strong>av</strong>verkar vi träden för att tillverka<br />
produkter vi behöver. Du har säkert sett stora högar<br />
med virke invid vägkanterna eller lastbilar <strong>full</strong>astade med<br />
virke. Virket används till väldigt många saker och träprodukter<br />
finns nästan överallt omkring dig.<br />
Olika delar <strong>av</strong> trädet används till olika saker. Stammens<br />
nedre del <strong>är</strong> oftast tjock, rak och saknar kvistar. Den h<strong>är</strong><br />
stamdelen kallas ofta för stock eller timmer och den används till<br />
sågade produkter som plankor och bräder. Ungef<strong>är</strong> hälften <strong>av</strong> de<br />
sågade trävarorna används i Finland, resten exporteras. Den<br />
<strong>av</strong>smalnande, övre delen <strong>av</strong> stammen som <strong>är</strong> för klen för att<br />
göra sågvaror <strong>av</strong> kallas mass<strong>av</strong>ed, och den kokas eller slipas<br />
ned till massa för tillverkning <strong>av</strong> papper och kartong. En stor<br />
del <strong>av</strong> dessa produkter exporteras till andra länder. Även tjocka<br />
stammar kan bli mass<strong>av</strong>ed ifall de till exempel <strong>är</strong> krokiga eller<br />
rötskadade. Mer än hälften <strong>av</strong> allt virke som <strong>av</strong>verkas går till<br />
mass<strong>av</strong>edsfabriker. Trädets topp och grenarna, vilka tillsammans<br />
kallas grot (grenar och toppar), samlas ibland ihop och används<br />
som biobränsle i v<strong>är</strong>meverk. Även stubbarna kan bli biobränsle. I<br />
Finland v<strong>är</strong>ms många skolor och hem med biobränsle.
Trä överallt<br />
Av träden får vi material till att bygga allt från<br />
hus till möbler och dessutom papper i alla dess<br />
former: ritpapper, toalettpapper, tidningspapper<br />
och mjölkförpackningar. Sågspånet i hamsterburen<br />
och träet i din skateboard eller gitarr kommer<br />
också från <strong>skogen</strong>.<br />
Men visste du att man kan göra tyg <strong>av</strong> trä? Materialet<br />
viskos <strong>är</strong> gjort <strong>av</strong> träfibrer. Vissa ämnen<br />
i träet kan göra vätskor tjockare och de används<br />
som förtjockningsmedel i till exempel ketchup<br />
och målarf<strong>är</strong>g. Tycker du om vaniljglass? Ofta <strong>är</strong><br />
vaniljglass smaksatt med ämnet vanillin, som görs<br />
<strong>av</strong> granved. Xylitolet i ditt f<strong>av</strong>orittuggummi <strong>är</strong> också<br />
en träprodukt eftersom det fås från björkved.<br />
25
26<br />
Trä i kubik<br />
Virke mäts och prissätts<br />
alltid i kubikmeter. En kubikmeter<br />
motsvarar 1 000<br />
liter. En virkestr<strong>av</strong>e som <strong>är</strong><br />
en meter hög, en meter<br />
bred och en meter lång<br />
motsvarar en kubikmeter<br />
virke. Ett enda stort stockträd<br />
kan ge en kubikmeter<br />
virke, likaså en gallringsyta<br />
som <strong>är</strong> lika stor som en<br />
tennisplan.<br />
En kubikmeter virke räcker<br />
till:<br />
• 60 000 ark ritpapper<br />
<strong>av</strong> storlek A4<br />
• Toalett- och hushållspapper<br />
som räcker för 12 personer i ett år.<br />
• 1 400 dagstidningar med 50 sidor<br />
• Över 10 000 chokladaskar<br />
• Biodiesel som räcker för att köra 1 250 kilometer
Vad gör skogsbrukaren<br />
– och varför?<br />
Skogsbruket kan jämföras med jordbruket.<br />
Jordbrukaren odlar säd och potatis som vi kan<br />
äta, medan skogsbrukaren odlar träd som vi kan<br />
bygga hus och göra papper <strong>av</strong>. Skogsbruk betyder<br />
att skogsägaren sköter om <strong>skogen</strong> och använder<br />
den. Den skog som <strong>är</strong> påverkad <strong>av</strong> människan,<br />
kallas ekonomiskog eller kulturskog. Den skog<br />
som växer upp utan att människan någonsin har<br />
påverkat den kallas naturskog.<br />
All skog <strong>är</strong> i förändring; den föds, växer och<br />
dör. Det naturliga kretsloppet går långsamt. Träden<br />
i <strong>skogen</strong> <strong>är</strong> <strong>av</strong> olika art och ålder och mängden<br />
död ved <strong>är</strong> stor. I natur<strong>skogen</strong> <strong>är</strong> det bränder<br />
eller stormar som sätter igång förnyelsen. I ekonomi<strong>skogen</strong><br />
skyndar man på kretsloppet. Man<br />
anpassar sig till <strong>skogen</strong>s naturliga kretslopp men<br />
genom skogsvård försöker man skynda på och<br />
styra utvecklingen i önskad riktning. Man satsar<br />
på de trädslag som passar på växtplatsen och man<br />
röjer, gallrar och <strong>av</strong>verkar innan träden dör en naturlig<br />
död på grund <strong>av</strong> ålderdom eller sjukdom.<br />
Sedan planterar eller sår man ny skog. Vanligtvis<br />
<strong>är</strong> nästan alla träd <strong>av</strong> samma ålder och det finns<br />
få döda träd.<br />
27
28<br />
>><br />
Avverkning med skördare<br />
då <strong>skogen</strong> <strong>är</strong> ca 100 år.<br />
>><br />
Skogen växer till<br />
sig och <strong>är</strong> lätt att<br />
röra sig i.<br />
I gallringarna tas<br />
virket tillvara.<br />
>><br />
>><br />
Virket körs ut ur <strong>skogen</strong> med<br />
en skotare...<br />
N<strong>är</strong> <strong>skogen</strong> <strong>är</strong> 30-40 år <strong>är</strong> det<br />
trångt igen och dags för gallring.<br />
>> >><br />
...och väntar invid vägen på<br />
vidare transport.<br />
>><br />
Skogsbrukets<br />
Träden har igen tillräckligt med<br />
utrymme, ljus och n<strong>är</strong>ing.<br />
>>
På kalhygget sparas död ved<br />
och naturvårdsträd.<br />
>><br />
>><br />
olika skeden<br />
Skogen röjs med röjsåg.<br />
>><br />
Markberedning ger plantorna<br />
en bra växtplats.<br />
Då ung<strong>skogen</strong> <strong>är</strong> 15-20 år<br />
börjar det bli trångt.<br />
>> >><br />
>><br />
Plantering <strong>är</strong> ett bra sätt<br />
att anlägga ny skog.<br />
Plantorna <strong>är</strong><br />
2-3 år vid plantering.<br />
Efter några år <strong>är</strong> platsen<br />
<strong>full</strong> <strong>av</strong> träd.<br />
>><br />
29
30<br />
Visste du att...<br />
• Tallen trivs på<br />
torra och karga<br />
marker.<br />
• Gran planteras<br />
på bördigare<br />
marker.<br />
• Björken tar sig<br />
oftast in i skogarna<br />
på egen<br />
hand eftersom<br />
dess frön sprids<br />
långt.<br />
Snytbaggen <strong>är</strong> en<br />
illa omtyckt skalbagge.<br />
Den gnagar<br />
bark <strong>av</strong> små plantor<br />
och kan på så sätt<br />
ta <strong>liv</strong>et <strong>av</strong> dem.<br />
Ny skog genom plantering och sådd<br />
Efter slut<strong>av</strong>verkningen <strong>av</strong> den gamla <strong>skogen</strong> vill skogsägaren<br />
att ny skog snabbt ska växa upp. Det <strong>är</strong> skogsägaren också skyldig<br />
till enligt skogslagen, som säger att man måste se till att ny<br />
skog växer upp i tillräcklig omfattning och inom en viss tid efter<br />
slut<strong>av</strong>verkningen.<br />
För att den nya <strong>skogen</strong> ska få bästa möjliga start brukar skogsägaren<br />
börja med att bearbeta marken. Detta kallas markberedning<br />
och inneb<strong>är</strong> att mossa och andra växter delvis skalas bort och<br />
jorden luckras upp så att de små plantorna trivs. Markberedningen<br />
i <strong>skogen</strong> sköts med grävskopa eller med en skogsharv efter<br />
traktor. Markberedning ökar n<strong>är</strong>ingstillgången, höjer marktemperaturen<br />
och skyddar de små plantorna mot insektangrepp. På bearbetad<br />
mark växer det inte upp gräs lika fort som på obearbetad<br />
mark och plantorna får ett bra försprång över det kvävande gräset.<br />
Skogsägaren kan välja mellan tre metoder för att starta den nya<br />
<strong>skogen</strong>: naturlig förnyelse, sådd eller plantering. Naturlig förnyelse<br />
eller sådd <strong>är</strong> möjligt på torra och karga marker. H<strong>är</strong> vet skogsägaren<br />
att tall <strong>är</strong> det lämpligaste huvudträdslaget. Vid naturlig förnyelse<br />
låter man fröträd själva sprida sina frön. Fröträden <strong>är</strong> fina tallar<br />
som står kvar efter slut<strong>av</strong>verkningen. Sådd utförs ofta så, att maskinen<br />
som markbereder ytan samtidigt sprider frön ur en behållare.<br />
Skogsägaren kan också själv gå runt och sprida tallfrön. På<br />
bördigare marker väljer skogsägaren att plantera gran. Plantorna<br />
kommer i kruka från en plantskola och <strong>är</strong> oftast två år gamla n<strong>är</strong> de<br />
planteras med planteringsrör.
Gräsbekämpning och röjning ger<br />
<strong>skogen</strong> en bra start<br />
De små plantorna kvävs lätt <strong>av</strong> gräs som växer mycket snabbt<br />
och skuggar på sommaren, för att sedan på hösten dö och lägga<br />
sig över plantorna. D<strong>är</strong>för <strong>är</strong> det viktigt att trampa ner gräset runt<br />
de små plantorna. Om marken har b<strong>liv</strong>it markberedd får plantorna<br />
ett stort försprång över gräset.<br />
N<strong>är</strong> plantorna i <strong>skogen</strong> småningom växer till sig börjar en hård<br />
kamp om utrymme, vatten, n<strong>är</strong>ing och ljus. Det <strong>är</strong> inte säkert att<br />
de trädslag som ägaren önskar ha i sin skog utgår som segrare.<br />
Skogsägaren börjar d<strong>är</strong>för sköta plant<strong>skogen</strong> i ett tidigt skede. I<br />
början <strong>är</strong> det barrträden som behöver hjälp för att klara sig mot<br />
de snabbt växande lövträdskronorna. Lövträden piskar ofta med<br />
vindens hjälp sönder topparna på både gran och tall som då inte<br />
kan växa ordentligt. D<strong>är</strong>för tar skogsägaren bort lövträdsplantor<br />
som står för n<strong>är</strong>a barrträdsplantorna.<br />
N<strong>är</strong> plantorna <strong>är</strong> ungef<strong>är</strong> 15 år eller mellan fyra och åtta meter<br />
höga <strong>är</strong> det dags att röja. Det <strong>är</strong> nu den framtida <strong>skogen</strong> formas,<br />
genom att man med röjsåg tar bort träd som står för tätt. Små träd<br />
som fälls lämnas kvar på marken. Efter röjningen ska det i <strong>skogen</strong><br />
finnas mest <strong>av</strong> det trädslag som lämpar sig bäst på platsen. Skogen<br />
ska ändå helst vara en blandskog, vilket betyder att d<strong>är</strong> ska<br />
finnas både barrträd och lövträd.<br />
Visste du att...<br />
Efter röjningen ska<br />
det vara drygt två<br />
meter mellan varje<br />
litet träd, så att du<br />
i princip ska kunna<br />
röra dig med utsträckta<br />
armar mellan<br />
dem.<br />
Mjölkört, hallon<br />
och olika gräs älskar<br />
ljus och kväve och<br />
<strong>är</strong> d<strong>är</strong>för snabba att<br />
kolonisera kalhyggen.<br />
De kallas pionj<strong>är</strong>växter.<br />
31
32<br />
Visste du att...<br />
I Finland finns<br />
cirka 500 ätbara<br />
svamparter, var<strong>av</strong><br />
runt 200 arter anses<br />
duga som matsvamp.<br />
I våra skogar mognar<br />
varje år i medeltal<br />
23 kg blåb<strong>är</strong> per<br />
hektar, variationen<br />
mellan orter och år<br />
<strong>är</strong> stor.<br />
Gallring – koncentrera tillväxten på<br />
f<strong>är</strong>re stammar<br />
N<strong>är</strong> <strong>skogen</strong> <strong>är</strong> mellan 30 och 40 år gammal har den vuxit sig tät<br />
igen och det <strong>är</strong> dags för gallring. Vid gallring <strong>av</strong>verkas klena, sjuka<br />
och krokiga träd för att de kvarstående träden ska få mer utrymme,<br />
ljus, vatten och n<strong>är</strong>ing. Förr utfördes gallringen med yxa och såg. I<br />
dag utförs <strong>av</strong>verkningen främst med skogsmaskin men i vissa fall<br />
med motorsåg. Skogen gallras vanligen två eller tre gånger. Efter<br />
den första gallringen ska <strong>av</strong>ståndet mellan träden vara ungef<strong>är</strong> tre<br />
meter. De stammar man fäller i den första gallringen <strong>är</strong> ganska klena<br />
men kan säljas som energived eller mass<strong>av</strong>ed. I de senare gallringarna<br />
<strong>är</strong> målet ett <strong>av</strong>stånd mellan träden på fyra till fem meter.<br />
Nu har träden hunnit bli grova, vilket gör att de fällda stammarna<br />
lämpar sig som energived, mass<strong>av</strong>ed och sågtimmer.<br />
Om skogsägaren önskar få lite extra <strong>av</strong>kastning kan gödsling i<br />
samband med någon <strong>av</strong> gallringarna vara ett alternativ.<br />
Då skötselåtg<strong>är</strong>derna i ett skogsbestånd <strong>är</strong> <strong>av</strong>slutade återstår det<br />
att vänta på en stor och v<strong>är</strong>de<strong>full</strong> virkesskörd. Skogen får växa till<br />
sig för att producera mesta möjliga timmer. De h<strong>är</strong> skogarna <strong>är</strong><br />
ofta goda svamp- och b<strong>är</strong>marker som det <strong>är</strong> lätt att röra sig i.
Slut<strong>av</strong>verkning – dags att skörda<br />
Vanligen <strong>är</strong> det dags att <strong>av</strong>verka <strong>skogen</strong> n<strong>är</strong> träden n<strong>är</strong>mar sig 100<br />
år. Då börjar trädens <strong>liv</strong>skraft <strong>av</strong>ta och de lider ofta <strong>av</strong> insektangrepp<br />
och svampsjukdomar. Avverkningen sker med skogsmaskiner.<br />
Alla träd får inte huggas bort utan några lämnas kvar som naturvårdsträd.<br />
Dessa naturvårdsträd eller evighetsträd ska helst lämnas i<br />
grupp. Tanken <strong>är</strong> att de ska stå kvar och småningom bli död ved i den<br />
nya <strong>skogen</strong>. Alla träd som redan <strong>är</strong> döda, antingen stående eller liggande,<br />
ska också lämnas kvar på kalytan. De h<strong>är</strong> bestämmelserna finns<br />
till för att bland annat tickor och småkryp som har svårt att förflytta sig<br />
långa sträckor ska klara sig efter <strong>av</strong>verkningen.<br />
Skogen tar inte slut<br />
Visste du att...<br />
En modern <strong>av</strong>verkningsmaskin<br />
<strong>är</strong> lika<br />
effektiv som tjugo<br />
skogshuggare tillsammans.<br />
Under de senaste 50 åren har skogsvården och utdikningen <strong>av</strong> torvmarker<br />
nästan fördubblat tillväxten i de finländska skogarna. Det <strong>är</strong> den<br />
snabbaste tillväxtökningen i hela västra Europa. Endast skogarna i Norge,<br />
Italien och Sverige har nått ungef<strong>är</strong> samma tillväxtökning. Tillväxten<br />
i våra skogar <strong>är</strong> idag nästan 100 miljoner kubikmeter per år. Detta<br />
motsvarar 100 miljarder mjölkförpackningar på en liter som fyllts med<br />
virke, eller en virkestr<strong>av</strong>e som <strong>är</strong> en meter hög och en meter bred och<br />
räcker två varv runt jorden. För n<strong>är</strong>varande <strong>av</strong>verkar vi i Finland ungef<strong>är</strong><br />
70 procent <strong>av</strong> tillväxten per år. Det betyder att virkesförrådet ökar för<br />
varje år och nu uppgår till 2 284 miljoner kubikmeter.<br />
33
34<br />
Skogsbruket förr<br />
Förr använde man såg och yxa för att fälla träd.<br />
Foto: Forststyrelsen<br />
Vattendrag användes förr som transportleder.<br />
Man flottade virke från skogarna till<br />
gruvor nerströms och till skogsindustrin vid<br />
kusten. Foto: Forststyrelsen<br />
Djuren hölls på bete i utmarkernas skogar, d<strong>är</strong><br />
fick de röra sig fritt. Inägorna, alltså åkrarna och<br />
ängarn a , va r i n h ä g n a d e. Idag <strong>är</strong> det tv<strong>är</strong>tom!<br />
Foto: Lusto-Suomen metsäyhdistyksen kokoelma, Metsätaloudellinen<br />
valistustoimisto<br />
Det mesta gjordes med mänsklig kraft men vid<br />
transport kunde man ha hjälp <strong>av</strong> hästar eller ibland<br />
till och med oxar. Foto: Forststyrelsen
Svedjebruket innebar att <strong>skogen</strong> brändes för att sedan<br />
odlas med säd och rotfrukter under några år. Kolet<br />
gjorde marken n<strong>är</strong>ingsrik. Normalt tog man tre<br />
skördar från en sved, sedan slog man gräs till boskapen<br />
ytterligare några år innan platsen igen blev skog.<br />
Efter ungef<strong>är</strong> 25 år kunde <strong>skogen</strong> återigen brännas,<br />
men den andra sveden blev sällan lika bra som den<br />
första. Svedjebruket fortgick långt in på 1800-talet.<br />
Foto: Seppo Remes<br />
Diken grävdes för hand.<br />
Foto: Lusto-Forststyrelsens samling, H. Borg<br />
Tj<strong>är</strong>a, skogarnas svarta guld, blev Finlands<br />
främsta exportvara i slutet <strong>av</strong> 1500-talet och<br />
under 1600-talet svarade vi för största delen <strong>av</strong><br />
v<strong>är</strong>ldsproduktionen. På vissa håll var tj<strong>är</strong>bränningen<br />
så omfattande att den ledde till skogsskövling.<br />
Tj<strong>är</strong>a består <strong>av</strong> tallkåda. Barkade trädstammar<br />
övertäcktes <strong>av</strong> torv och sedan fick<br />
tj<strong>är</strong>dalen sakta brinna tills tallkådan rann ut i<br />
form <strong>av</strong> tj<strong>är</strong>a. Till en tunna tj<strong>är</strong>a behövdes hela<br />
50 tallstammar. Tj<strong>är</strong>an användes för att skydda<br />
träprodukter, till exempel fartygsskrov, mot väder<br />
och vind. De sista tj<strong>är</strong>dalarna slocknade i<br />
början <strong>av</strong> 1900-talet n<strong>är</strong> metall ersatte trä i fartygen<br />
och efterfrågan på tj<strong>är</strong>a minskade.<br />
Foto: Lusto-Suomen metsäyhdistyksen kokoelma, Metsätaloudellinen<br />
valistustoimisto<br />
35
36<br />
Miljöfrågor inom<br />
skogsbruket<br />
Många specialiserade djur och växter, till exempel sådana som<br />
behöver döda träd, kan ha svårt att överleva i ekonomiskog. Genom<br />
skogslagen och skogscertifieringen har man ställt upp vissa<br />
så kallade minimikr<strong>av</strong> på miljöhänsyn i skogsbruket. Med miljöhänsyn<br />
<strong>av</strong>ses sådant som att lämna döda träd, gamla träd och<br />
en del lövträd som sälg och rönn orörda vid <strong>av</strong>verkning samt att<br />
spara ett skogsbryn invid åkrar, bäckar och skogstj<strong>är</strong>nar.<br />
Enligt skogslagen måste skogsägaren lämna så kallade s<strong>är</strong>skilt<br />
viktiga <strong>liv</strong>smiljöer orörda vid alla skogsarbeten. De viktiga <strong>liv</strong>smiljöerna<br />
<strong>är</strong> platser i skogsnaturen som skiljer sig från det normala<br />
skogslandskapet och d<strong>är</strong>för ökar områdets mångfald. Exempel på<br />
sådana <strong>liv</strong>smiljöer <strong>är</strong> orörda små berg, myrar, lundar och skogskanter<br />
intill skogstj<strong>är</strong>nar och bäckar. Fler skyddsbestämmelser gäller i<br />
skog som har certifierats. Genom naturvårdslagen skyddas hotade<br />
arter, till exempel h<strong>av</strong>sörnen och flygekorren. S<strong>är</strong>skilda regler finns<br />
för skogsarbeten på områden d<strong>är</strong> sådana arter förekommer.<br />
Skogsbruket påverkar inte vattenkvaliteten i våra vattendrag<br />
speciellt mycket. Det <strong>är</strong> främst vid slut<strong>av</strong>verkning, markberedning,<br />
iståndsättningsdikning och gödsling som fasta partiklar och<br />
n<strong>är</strong>ingsämnen sköljs ut i vattendragen. De kan orsaka övergödning<br />
och igenväxning <strong>av</strong> bäckar och små träsk. Med hjälp <strong>av</strong><br />
översilningsområden, våtmarker, gräv<strong>av</strong>brott, slamgropar och sedimenteringsbassänger<br />
kan vi minska problemen.
METSO<br />
Den biologiska mångfalden i Finlands skogar skyddas med olika<br />
skyddsprogram och <strong>av</strong>tal. Åtg<strong>är</strong>dsprogrammet METSO, som fortgår<br />
fram till 2020, <strong>är</strong> ett program d<strong>är</strong> skogsägaren frivilligt kan bjuda ut<br />
skyddsv<strong>är</strong>da områden och få ersättning för dem. En skogsägare kan,<br />
om han eller hon så vill, välja att skydda ett skogsområde för en viss<br />
tid eller permanent.<br />
37
38<br />
Tips på skogliga<br />
aktiviteter<br />
På internet hittar du tips och idéer om vad du som l<strong>är</strong>are kan<br />
göra med dina elever kring temat skog. Längst bak i den h<strong>är</strong> boken<br />
finns en lista med intressanta webblänkar. Då det gäller f<strong>är</strong>digt<br />
material, pyssel och lekar rekommenderar vi Skogsreflexens<br />
webbsida. Gå in och titta d<strong>är</strong>!<br />
Nedan ett urval andra aktiviteter du kan göra i <strong>skogen</strong>.<br />
Skogsvimplar med skogstryck<br />
Du behöver:<br />
• Tyg, gamla lakan går bra<br />
• Sax<br />
• Hammare och en bräda<br />
• Gröna växter<br />
• Pinnar<br />
Klipp tyget i trianglar, så att de får formen <strong>av</strong> vimplar. Placera din<br />
vimpel ovanpå brädan och lägg ut de gröna växterna på tyget.<br />
Slå med hammaren på växterna så att den gröna f<strong>är</strong>gen överförs<br />
till tyget (björkblad och ormbunkar fungerar riktigt bra). Då ditt<br />
skogstryck <strong>är</strong> klart kan du klippa en rad små hål i vimpelns kant<br />
och trä vimpeln på en käpp, så <strong>är</strong> vimpeln klar. Du kan också fästa<br />
tyget kring käppen med en häftapparat.
Måla med <strong>skogen</strong>s f<strong>är</strong>gpalett<br />
Du behöver:<br />
• Små burkar<br />
• Papper<br />
Alla barn får en egen burk och ett papper. Låt dem gå<br />
omkring i <strong>skogen</strong> i lugn och ro och göra egna f<strong>är</strong>ger <strong>av</strong><br />
det vad <strong>skogen</strong> har att bjuda och göra en målning med<br />
f<strong>är</strong>gerna. De kan blanda f<strong>är</strong>gerna och måla med fingrarna.<br />
Krossade blåb<strong>är</strong> ger en vacker lila f<strong>är</strong>g, lingon ljust<br />
rosa, björkblad grönt, mull ger brunt och så vidare. Om<br />
du vill kan du be barnen måla något speciellt, ett utmanande<br />
tema <strong>är</strong> att måla vindens sus i trädkronorna.<br />
Hitta klädnypor i <strong>skogen</strong><br />
Du behöver:<br />
• Klädnypor, g<strong>är</strong>na träf<strong>är</strong>gade<br />
• Fiberband eller liknande<br />
Medan barnen inte ser på m<strong>är</strong>ker du ut en ruta i <strong>skogen</strong>, till exempel<br />
10 m x 10 m. Ju större ruta desto svårare blir det. I rutan<br />
gömmer du dina klädnypor. Lägg dem på marken och knip fast<br />
dem i grenar. Träf<strong>är</strong>gade klädnypor <strong>är</strong> naturligtvis svårare att hitta<br />
än f<strong>är</strong>gglada sådana. Kom ihåg hur många klädnypor du placerat<br />
ut och försök också minnas var du gömt dem. Låt barnen söka<br />
klädnyporna i rutan. Om du vill kan du dela in barnen i lag, som<br />
får tävla om vilket lag som hittar flest klädnypor.<br />
39
40<br />
Beräkna trädets ålder<br />
Åldern på ett träd<br />
kan du räkna dig<br />
fram till genom att<br />
räkna årsringarna.<br />
Det h<strong>är</strong> fungerar<br />
förstås bara på<br />
fällda träd och<br />
stubbar. Vårveden<br />
<strong>är</strong> ljus i f<strong>är</strong>gen<br />
och sommarveden<br />
mörk. Om du räknar antingen de ljusa eller de mörka<br />
ringarna får du reda på hur gammalt trädet var då det<br />
fälldes. Om skogsägaren tillåter kan du åldersbestämma<br />
stående stammar genom att borra i stammen med en<br />
tillväxtborr och räkna årsringarna i borrspånet.
Unga tallar <strong>är</strong> mycket lätta att åldersbestämma. Tallen får nämligen<br />
ett nytt kvistvarv varje år. Räkna antalet kvistvarv och lägg<br />
till ett par år för plantans första år. Lite äldre tallar tappar de<br />
nedersta kvistarna, du måste då uppskatta hur många kvistvarv<br />
som saknas.<br />
Även n<strong>är</strong> det gäller gran ger kvistvarven en ganska god uppskattning<br />
<strong>av</strong> åldern. Räkna bara de kvistvarv som har lite tjockare kvistar.<br />
Granen kan nämligen producera flera kvistvarv vissa år, men<br />
de flesta kvistarna <strong>är</strong> då tunna.<br />
42<br />
Visste du att...<br />
En hektar <strong>är</strong> 100<br />
meter x 100 meter.<br />
Det betyder att en<br />
hektar <strong>är</strong> 10 000<br />
kvadratmeter (m2).<br />
>> Arealmätning med<br />
millimeterpapper<br />
Beräkna <strong>skogen</strong>s areal<br />
Det vanligaste måttet på arealen eller ytan på ett skogsområde<br />
<strong>är</strong> hektar (ha). Säkrast mäts ytan genom att med ett långt måttband<br />
mäta längd och bredd. Låt oss anta att ytan <strong>är</strong> 25 meter<br />
bred och 415 meter lång. Arealen <strong>är</strong> då 25 meter x 415 meter =<br />
10 375 m 2 eller 1,04 ha.<br />
Om du har en karta över området <strong>är</strong> räkneövningen lättare. Rita<br />
in kanterna <strong>av</strong> ditt skogsområde på kartan och mät längden och<br />
bredden med en linjal. På kartan finns en skala angiven. Oftast<br />
finns den på kartans nedre del. D<strong>är</strong> kan det stå 1:20 000. Det<br />
betyder att 1 centimeter på kartan motsvarar 20 000 centimeter<br />
(200 meter) i verkligheten.<br />
Ibland <strong>är</strong> figuren som du vill mäta oregelbunden och då kan det<br />
vara nästan omöjligt att mäta den med linjal. Skaffa då ett genomskinligt<br />
rutnät d<strong>är</strong> rutorna <strong>är</strong> 1 millimeter x 1 millimeter. Sätt<br />
rutnätet över kartan, d<strong>är</strong> du ritat in figuren. Räkna in alla rutor<br />
som täcker figuren och ta<br />
reda på hur många kvadratmeter<br />
rutorna motsvarar<br />
i verkligheten.
Beräkna antalet träd per hektar<br />
Ibland behöver man känna till antalet träd i en skog. I de flesta<br />
fall handlar det om plantskog, men samma teknik kan också användas<br />
i äldre skog. Det <strong>är</strong> nästan omöjligt att räkna alla träd på<br />
ett större område. Man använder i stället en metod med provytor<br />
jämnt spridda över ytan.<br />
Det <strong>är</strong> vanligt att man mäter cirkelprovytor med radien fyra meter.<br />
Ta till exempel ett fyra meter långt metspö och snurra ett<br />
varv runt samtidigt som du räknar alla träd som faller innanför<br />
cirkeln. Det tal du kom fram till motsvarar antalet stammar på 50<br />
m 2 skogsyta. Multiplicera trädantalet med 200 så får du antalet<br />
träd per hektar. Gör flera provytor för att få ett pålitligt medeltal.<br />
Medeltalet får du genom att addera resultatet från provytorna<br />
och sedan dividera med antalet provytor.<br />
Radien Radien 4 m<br />
44<br />
Beräkna <strong>skogen</strong>s medelhöjd<br />
Det enklaste sättet att mäta trädens höjd <strong>är</strong> med hjälp <strong>av</strong> en<br />
käpp. Sök reda på en rak käpp som <strong>är</strong> cirka 1 meter lång. Håll<br />
käppen upprätt i handen och sträck ut armen framför dig. För<br />
att vara säker på att käppens längd ovanför din knytnäve <strong>är</strong> den<br />
rätta kan du, med armen fortfarande utsträckt, föra käppens övre<br />
ända mot din kind. Om ändan vilar mot kinden n<strong>är</strong> käppen ligger<br />
vågrätt har käppen rätt längd.<br />
Skogens jättar<br />
Det <strong>är</strong> inte lätt att mäta höjden på ett verkligt högt träd, varför många<br />
gamla mätningar <strong>är</strong> kraftigt överdrivna. Det finns helt enkelt inte<br />
några träd som <strong>är</strong> 150 meter höga. Tack vare nya mätmetoder med<br />
laser <strong>är</strong> de flesta forskare nu överens om att v<strong>är</strong>ldens fem högsta<br />
trädarter <strong>är</strong> de nordamerikanska barrträden amerikansk sekvoja,<br />
douglasgran, sitkagran och mammutträd samt jätteeukalyptus som<br />
växer i Tasmanien. Dessa träd kan bli omkring 100 meter höga.<br />
V<strong>är</strong>ldens högsta träd <strong>är</strong> en amerikans sekvoja som växer i Redwood<br />
National Park i den amerikanska delstaten Kalifornien. N<strong>är</strong> trädet<br />
senast mättes år 2007 var det 115,56 meter högt.<br />
Finlands högsta träd <strong>är</strong> en europeisk l<strong>är</strong>k som växer i Skogsforskningsinstitutets<br />
trädslagspark i Punkaharju. Trädet <strong>är</strong> 46,3 meter<br />
högt och 130 år gammalt.
Med käppen lodrätt i handen och armen utsträckt framför dig<br />
ska du sikta mot trädet du vill mäta. Då du tittar mot trädet ska<br />
det se ut som att din knytnäve ligger vid trädets rot. Flytta dig<br />
d<strong>är</strong>efter framåt eller bakåt tills du hittar ett ställe d<strong>är</strong> trädet du<br />
mäter ser precis lika långt ut som käppen i din hand. Från den h<strong>är</strong><br />
punkten stegar du upp <strong>av</strong>ståndet till trädet så att varje steg du tar<br />
<strong>är</strong> en meter långt. Om du tog 16 steg <strong>är</strong> trädet 16 meter högt.<br />
Mät höjden på några träd och beräkna ett medeltal för att få ett<br />
säkert v<strong>är</strong>de. Vid noggranna mätningar mäter man varje trädslag<br />
för sig med en speciell höjdmätare.<br />
45
46<br />
Beräkna <strong>skogen</strong>s grundyta<br />
Grundytan <strong>är</strong> ett mått på hur tät <strong>skogen</strong> <strong>är</strong>. Grundytan<br />
beräknas med relaskop. Relaskopet <strong>är</strong> ett enkelt instrument<br />
som består <strong>av</strong> en 1 centimeter bred spalt som sitter<br />
fast i en 50 centimeter lång kedja eller käpp. Du kan<br />
själv tillverka ett relaskop med hjälp <strong>av</strong> ett styvt papper<br />
eller en fanerbit och en käpp eller ett snöre som <strong>är</strong><br />
50 centimeter långt. Det <strong>är</strong> viktigt <strong>är</strong> att förhållandet<br />
mellan spalten och käppen <strong>är</strong> exakt 1 centimeter : 50<br />
centimeter.<br />
Att använda relaskopet <strong>är</strong> enkelt. Ställ dig i <strong>skogen</strong> och<br />
håll ändan <strong>av</strong> snöret/käppen mot kinden och spalten<br />
bort från dig. Snurra långsamt ett helt varv på stället<br />
och kika samtidigt genom spalten mot alla träd runtomkring<br />
dig. Räkna in och anteckna alla stammar som<br />
ser ut att vara större än spalten. Observera att stammarna<br />
kan skymma varandra från utsiktspunkten, så<br />
du kanske måste luta dig lite för att se alla träd. Spalten<br />
ska riktas på träden ungef<strong>är</strong> 1,3 meter över markytan.<br />
Relaskopet fungerar så att antalet träd man räknar in<br />
motsvaras <strong>av</strong> samma antal kvadratmeter träd per hektar<br />
(m 2 /ha). Låt oss anta att du räknade in 20 stammar,<br />
då <strong>är</strong> <strong>skogen</strong>s täthet 20 m 2 /ha. Är man noggrann kan<br />
antalet inräknade stammar delas upp enligt trädslag.<br />
Ju större grundyta du uppnår desto tätare och grövre<br />
<strong>är</strong> <strong>skogen</strong>.
Räkna rätt<br />
För att få ett säkrare grundytev<strong>är</strong>de för din skog kan<br />
du göra minst tre relaskopmätningar på olika platser<br />
och d<strong>är</strong>efter räkna ut ett medeltal. Addera alla<br />
mätningar och dela resultatet med antalet mätningar.<br />
Om relaskopmätningarna har gett grundytorna<br />
10, 15, 21 och 27 träd ska du addera 10+15+21+27<br />
= 73, som delas med fyra (du gjorde fyra mätningar).<br />
Medeltalet <strong>av</strong> alla mätningar blir då 18,25 eller<br />
<strong>av</strong>rundat 18. Skogens grundyta <strong>är</strong> 18 m 2 /ha.<br />
47
48<br />
Beräkna <strong>skogen</strong>s volym<br />
Skogsägarnas inkomster beror på hur många kubikmeter virke<br />
de kan <strong>av</strong>verka i <strong>skogen</strong>. Med stöd <strong>av</strong> relaskopmätningarna och<br />
höjdmätningarna som beskrivits tidigare <strong>är</strong> det lätt att beräkna<br />
trädens volym. Med relaskopet har du mätt <strong>skogen</strong>s grundyta.<br />
Multiplicera grundytan med medelhöjden så får du fram volymen<br />
per hektar. Eftersom trädens form <strong>är</strong> <strong>av</strong>smalnande mot<br />
toppen <strong>är</strong> det erhållna v<strong>är</strong>det dubbelt för stort. Minska till halva<br />
v<strong>är</strong>det så får du rätt volym. Ifall du beräknat grundytan till 18 m 2 /<br />
ha och medelhöjden <strong>är</strong> 17 m blir virkesvolymen då 18 m 2 /ha x<br />
17 m = 306 m 3 /ha och detta v<strong>är</strong>de ska du ännu dela på hälften. I<br />
<strong>skogen</strong> finns då 153 m 3 virke/ha.<br />
Det <strong>är</strong> enkelt att räkna ut v<strong>är</strong>den för ytor som <strong>är</strong> större eller mindre<br />
än en hektar. Du multiplicerar bara hektarv<strong>är</strong>det med arealv<strong>är</strong>det.<br />
Om det finns 153 m 3 virke per hektar i din skog och skogsfiguren<br />
<strong>är</strong> 0,8 hektar så beräknar du 153 m 3 /ha x 0,8 ha = 122,4<br />
m 3 virke på din skogsfigur.
Beräkna trädens ekonomiska<br />
v<strong>är</strong>de<br />
För att kunna beräkna virkets v<strong>är</strong>de måste du veta virkesvolymen<br />
(grundyta x medelhöjd) s<strong>är</strong>skilt för tall, gran och björk. Kom ihåg<br />
att mätv<strong>är</strong>dena har beräknats per hektar och att du behöver räkna<br />
om dem för att passa just din skogsfigur genom att multiplicera<br />
mätv<strong>är</strong>dena med figurens areal. Du behöver också uppskatta<br />
ungef<strong>är</strong> hur stor del <strong>av</strong> virket som kommer att bli massa och hur<br />
stor del som kommer att bli timmer. Priset på virke för varje sortiment<br />
och trädslag hittar du till exempel i skogstidningar eller på<br />
internet. Volymen x priset per kubikmeter ger <strong>skogen</strong>s pris.<br />
I <strong>skogen</strong> finns: Inköparen betalar: Du får:<br />
70 m 3 granstock 58,2 €/m 3 4 074 €<br />
153 m 3 granmass<strong>av</strong>ed 27,7 €/m 3 4 238 €<br />
97 m 3 björkmass<strong>av</strong>ed 18,5 €/m 3 1 795 €<br />
Totalt 10 107 €<br />
49
50<br />
Ute i <strong>skogen</strong><br />
Allemansrätten<br />
I största delen <strong>av</strong> Europa får man inte röra sig fritt i <strong>skogen</strong> utan<br />
man får bara använda vissa speciella områden. Ofta kostar det<br />
till och med att besöka dessa platser. I Finland och övriga Norden<br />
har vi något som kallas allemansrätten. Den erbjuder oss alla<br />
möjlighet att röra oss ganska fritt i naturen, helt gratis. Men frihet<br />
och ansvar går alltid hand i hand, även i naturen.
Kom ihåg följande:<br />
• Du får promenera, gå, cykla och ta en paus på annans mark men<br />
kom ihåg att det inte gäller gårdsplaner eller planteringar och åkrar<br />
sommartid. På vissa platser har rörelsefriheten begränsats under<br />
delar <strong>av</strong> året, till exempel vid känsliga fåglarnas häckningsplatser.<br />
• Det <strong>är</strong> förbjudet att f<strong>är</strong>das med motorfordon på annans mark utan<br />
markägarens tillstånd.<br />
• Undvika att tälta i n<strong>är</strong>heten <strong>av</strong> någons hus eller simstränder.<br />
• På annans mark får man inte göra upp eld. På friluftsområden<br />
finns det s<strong>är</strong>skilda eldstäder, dessa kan du använda. Ifall det <strong>är</strong> risk<br />
för skogsbrand får du inte göra upp eld ens på egen mark.<br />
• Det <strong>är</strong> förbjudet att skräpa ner.<br />
• Djurens bon och deras ungar får inte störas. Växande träd får inte<br />
skadas eller fällas och du får inte heller ta l<strong>av</strong>ar eller mossa.<br />
• Du får plocka sådana blommor, b<strong>är</strong> och svampar som inte <strong>är</strong> fridlysta.<br />
• Det <strong>är</strong> tillåtet att meta eller pilka i hela landet. Alla som <strong>är</strong> 18-64<br />
år gamla måste betala fiskevårds<strong>av</strong>gift för att få fiska med andra<br />
redskap.<br />
51
52<br />
Vad ska du göra om du går vilse?<br />
Det <strong>är</strong> lätt att för ett ögonblick tappa orienteringen i <strong>skogen</strong>.<br />
Om panikkänslorna hotar att ta överhanden, sätt dig på en stubbe<br />
och börja med att lugna ner dig själv. Under tiden kan du lyssna<br />
efter ljud som kanske kan leda dig på rätt väg. Tänk på att det<br />
oftast lönar sig att stanna kvar på den plats d<strong>är</strong> man tappade bort<br />
sig. Krama ett träd och stå eller sitt på en bädd <strong>av</strong> granris under<br />
väntetiden, kylan kommer ofta från marken. Någon vuxen kommer<br />
förr eller senare och letar efter dig! Ropa för att höras. Har du<br />
en mobiltelefon kan du ringa och be om hjälp.<br />
Det <strong>är</strong> också viktigt att du håller dig<br />
torr, annars kommer du att frysa. Det<br />
gäller att inte bli svettig eller ramla i<br />
ett dike. Gå i den riktning som känns<br />
rätt, och placera ut mossa på trädgrenar<br />
vartefter du går. Då vet du själv var<br />
du gått och de som söker dig hittar dig<br />
lättare. Följ ett dike eller en körväg, de<br />
leder alltid någonstans. Kom ihåg att<br />
solen står i söder då klockar <strong>är</strong> 12 och<br />
att träden ofta har grövre kvistar på<br />
södra sidan <strong>av</strong> stammen. Också myrorna<br />
bygger sina stackar mot söder.<br />
Vila ofta, då fungerar hj<strong>är</strong>nan bra och<br />
du fattar kloka beslut.<br />
Kom ihåg att det alltid <strong>är</strong> någon<br />
som letar efter dig!
54<br />
Kontakter till<br />
<strong>skogen</strong> på internet<br />
Internet vimlar också <strong>av</strong> skog<br />
– H<strong>är</strong> exempel på några adresser.<br />
För l<strong>är</strong>are och elever<br />
Skogsreflexen www.skogsreflexen.net<br />
Finska forstföreningen www.smy.fi<br />
www.oppimispolku.fi<br />
Skogen i skolan www.<strong>skogen</strong>iskolan.se<br />
Skoven i skolen www.skoveniskolen.dk<br />
Naturskolorna www.mets<strong>av</strong>astaa.net/naturskolor-1<br />
Föreningen för Skogskultur www.skogskultur.fi<br />
Finlands skogsstiftelse www.metsasaatio.fi<br />
Om skogsbruk<br />
SkogsFinland www.forest.fi<br />
SkogsSverige www.skogssverige.se<br />
Organisationer<br />
Finlands skogscentral www.skogscentralen.fi<br />
Skogsvårdsföreningar & skogsrevir www.mhy.fi<br />
Tapio www.tapio.fi<br />
Skogsforskningsinstitutet www.metla.fi<br />
Forststyrelsen www.metsa.fi<br />
www.utinaturen.fi<br />
Jägarnas centralorganisation www.riista.fi<br />
www.suurpedot.fi<br />
Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet www.rktl.fi<br />
Finlands Svenska 4H www.fs4h.fi/start/<br />
Suomen 4H-liitto www.4h.fi<br />
Skogsindustrin rf. www.metsateollisuus.fi<br />
MetsäGroup www.metsagroup.fi<br />
UPM www.upm.com<br />
Stora Enso www.storaenso.com
Change language