Svensk Trafiktidning - Saco-förbundet Trafik och Järnväg

Svensk
Trafi ktidning
3 Juni
2009
Årgång 90
Ulrik Bergman och Bengt Skärlen
mötesordförande resp bitr mötesordförande vid TJ förbundsfullmäktige
En tidning för medlemmar i Saco-förbundet Trafi k och Järnväg

edaktion
2
Svensk Trafiktidning
Nr 3. Årgång 90. Juni 2009
Redaktion:
Box 2131, 103 14 Stockholm
Besöksadress: Lilla Nygatan 14
Telefon, kansli: 08-14 29 65.
Telefontid: 09.00-16.00.
Mail: kansli@tj.nu
Ann-Charlott Juliusson
Mail: ann-charlott.juliusson@tj.nu
ledare
När god sed
och praxis
inte tillämpas
– Det är parternas gemensamma uppfattning att ökad lönsamhet, produktivitet
och utvecklingskraft i företagen samt stabila och förtroendefulla relationer
mellan de lokala parterna utgör avgörande förutsättningar för ökad konkurrenskraft
och tillväxt.
Med denna välformulerade text inleds de gemensamma utgångspunkter
som utgör basen för det centrala löneavtalet STD Svensk Teknik och Design.
Verkligheten vid ett företag där TJ och Sveriges Ingenjörer har hundratals
medlemmar är att den lokala arbetsgivaren i en region ensidigt inte bara lagt ut
hela lönepotten utan samtidigt meddelat de anställda den nya lönen. Detta gjort
inför de lokala löneförhandlingar som skulle inledas med Saco-föreningen.
Arbetsgivarens agerande är ett brott mot kollektivavtalet och en fullständig
okunnighet om vad som påverkar förutsättningarna för att klara konkurrens och
generera vinst. Det strider också mot god sed och praxis i relationerna mellan
lokala arbetsgivare och arbetstagare. Eftersom bolaget är statsägt är det ett
intresse för varje medborgare att företaget sköts på ett professionellt sätt.
Det talas mycket om att medarbetarnas utbildning och utveckling är av stor
betydelse för företagets produktivitet och förnyelse. Det talas mindre om vad
den chef kostar som missat hur goda relationer mellan företag och fack etableras,
underhålls och utvecklas.
Jan Sandgren
Mail: jan.sandgren@tj.nu
Stig Blomberg
Mail: stig.blomberg@banverket.se
Sören Svensson
Mail: soren.svensson@banverket.se
Ansvarig utgivare:
Jan Sandgren
Hemsida:
www.tj.nu
Produktion:
Printing Malmö AB
Tryck:
Printing Malmö AB
Fotograf, omslagsbild:
Christer Hammarström
Jan sandgren
Tidningen påtar sig inte ansvar för artiklar,
bilder etc, som utan föregående beställning
eller uppmaning sänts till redaktionen från
andra än medlemmar i TJ.

Personaldirektören
vid Banverket väljer
gummistövlar före
högklackat
Jag träffade Gunilla Ejefors-Lublin på
Kungsbron i Stockholm en lite ruggig
vårdag. Jag hade bestämt tid med
henne för en intervju och vi bestämde
oss genast för att genomföra intervjun
i det så kallade ”Runda huset” vid
Kungsbron där Banverket bland annat
inhyser driftcentralen för Stockholmsområdet.
Gunilla är personaldirektör vid
Banverket med ansvar för övergripande
personalfrågor. Jag frågar vad som
krävs för att bli personaldirektör vid
Banverket. – Jag har en juridisk kandidatexamen
inom arbetsrätt vid
Stockholm universitet. Det är viktigt
idag med en bra utbildning för att
få utvecklande arbeten, men det är
också viktigt att skaffa sig lämplig
erfarenhet. Jag har arbetat vid förhandlingsenheten
inom SJ och vid
Kronofogdemyndigheten i Stockholm.
Dessutom har jag varit förbundsjurist
inom ett fackförbund, personalchef
vid ett tryckeri i Stockholm och arbetsrättjurist
vid Banverket.
Ville bli fl ygvärdinna
Har du alltid velat arbeta med personalfrågor?
– Nej, när jag var liten
ville jag bli fl ygvärdinna. Hur kommer
det sig att du började på Banverket?
– Jag blev faktiskt kontaktad av
en facklig företrädare, som rekommenderade
mig att söka arbete vid
Banverket. Med tanke på min fackliga
bakgrund gjorde det mig extra glad
att det var en facklig företrädare som
tog kontakt med mig. Min erfarenhet
som förbundsjurist, där man behöver
ha förmågan att kunna prata med
både chefer och medarbetare på ett
sätt som gör att man kan skapa förtroende,
tror jag bidrog till att jag senare
fi ck en anställning vid Banverket.
Det syns att Gunilla trivs med livet
och hon lyser upp när vi pratat om
hennes arbete. – Den ena dagen är
inte den andra lik och jag får arbeta
med både små och stora frågor.
Detta och att jag tillsammans med
andra duktiga medarbetare och
fackliga före trädare får utveckla de
strategiska personalfrågorna inom
Banverket, gör att jag känner stor tillfredsställelse
med mitt arbete.
Nätverk och karriär är viktigt
Gunilla berättar om vikten av att ha
ett nätverk. – Mitt bästa nätverk är
Irma-gänget, som är ett kvinnligt nätverk.
Irma betyder ”det starka” och
det kännetecknar också de kvinnor
som ingår i nätverket. Vi träffas ungefär
4 ggr/år och inleder ofta med ett
seminarium. Kvällen brukar sluta sent.
Nätverket har varit ett andningshål för
mig, både som människa och ledare.
Jag har också en personlig coach,
som jag träffar en gång i månaden.
Min coach hjälper mig att utveckla
mitt ledarskap och ibland hantera
svåra situationer som kan uppstå i
mitt arbete.
Har det faktum att du är kvinna påverkat
dina möjligheter till utveckling?
– Ja, det har påverkat mig på ett positivt
sätt. När jag började min karriär
som arbetsrättsjurist dominerade
männen inom förhandlingsområdet.
Önskemålen om fl er kvinnor hjälpte
mig nog att komma in på den arbetsmarknaden.
Facket behöver utveckla
Hur ser du på fackets roll? – För mig
har facket alltid varit en nödvändighet,
både för medlemmarna och för
att utveckla verksamheten. Facket
behöver dock modernisera sin syn
på sitt uppdrag. Det handlar idag
inte bara om att sköta traditionella
löneförhandlingar, utan facket måste
också vara med och utveckla anställ-
ningsvillkor som passar enskilda individer.
Samverkansavtal kräver också
större engagemang av de fackliga
företrädarna. Det gäller att medverka
till utvecklingen av verksamheten. Det
bidrar till de anställdas trygghet.
sÖren svensson
SNABBVAL
Vinter Sommar •
• Rapport Let´s dance
Bil Tåg •
• Vin Öl
• Korv Pizza
• Hemmakväll Gå på lokal
Bastu Bubbelbad •
Högklackat Gummistövlar •
SNABBFAKTA
Ålder: 47 år
Familj: Sambo och fyra barn, varav
två fortfarande bor hemma.
Bor: Lägenhet i Hammarby Sjöstad
och en övernattningslägenhet på
17 kvm i Falun.
Styrkor: Jag är envis och har en
förmåga att få med alla på tåget.
Utvecklingsområden: Att utveckla
mitt ledarskap, vilket jag tycker
alla ledare kontinuerligt ska göra.
Fritidsintressen: Helst åker jag till
mitt lantställe på Gotland. Annars
tar jag promenader och kopplar av
framför TV:en.
Motto: ”Att ta tillvara på vardagen.”
Jag vill inte leva enbart för
semestern utan vill känna att jag
lever även under övriga delar av
året.
3
Foto: Sören Svensson

Foto: Jan Sandgren
FF 2009:
Plattform 2009 skapar
gemensam syn
Med sol men utan pukor och trumpeter gemomförde TJ ett ”arbetsmöte”
med förbundsfullmäktige, FF i dagarna två i slutet av maj. Lotta Juliusson
genomförde sitt första FF som förbundsordförande och markerade vikten
av en gemensam syn på TJ – det som vi nu kallar Plattform 2009.
4
Hampus Åqvist, Arriva
Plattform 2009 är en fortsättning på
det arbete som ledde till en ny och
tydlig grafisk identitet för TJ förra
året. Syftet med Plattform 2009 är att
staka ut vägen mot ett ännu tydligare,
starkare och attraktivare TJ. Resan
börjar nu genom att FF-ombuden gav
klarsignal.
TJ ska upp i utkikstornet och få
överblick, beslutsunderlag och framförhållning.
Vi ska klararea sambanden
och skapa framförhållning. Vi ska
samordna och prioritera resurser och
aktiviteter.
Det går inte att göra allting på en
gång! Därför ska vi ta ett område i
sänder. Vi ska identifiera intressenter,
medlemmar, omvärld, konkurrens (från
andra fackliga organisationer), kommunikation,
organisation, marknad.
Allt ska leda till TJ idé – TJ erbjudande
– TJ mål.
Det blir mycket ”vad” och ”hur”. Vi
börjar inte från ruta noll, utan avsikten
är att identifiera och tydliggöra så att
TJ blir än vassare. I vårt erbjudande
ska även fortsättningsvis ingå kompetens,
trygghet, försäkringar, bättre
arbetsvillkor, A-kassa, närhet till medlemmarna,
branschkunskap, engagemang,
nätverk, närvaro.
Det var också engagemang som
präglade ombudens inlägg och det
blev en mycket bra diskussion. Det
råder ingen tvekan om att det här är
ett fullständigt nödvändigt arbete som
kommer att kräva både rynkade pannor
och en och annan svettdroppe.
Och klarsignal blev det!
Vad annat?

Foto: Jan Sandgren
Sedvanligt behandlades verksamheten
för föregående år, revisorerna
godkände och ombuden gav ansvarsfrihet.
Styrelsen kunde andas ut!
När det gällde medlemsavgiften
hade förbundsstyrelsens förslag om
höjning med 15 kronor bättrats på till
20 av motionären TJ-föreningen vid
Banverket. Styrelsen jämkade sig glatt
uppåt och full enighet rådde. Därmed
höjs medlemsavgiften för aktiva medlemmar
i TJ från 170 kronor till 190
per månad – fortfarande en i jämförelse
relativt låg avgift. Höjningen sker
från den 1 januari 2010. Med det beslutet
i ryggen kunde också budgeten
för 2010 fastställas – nästan utan diskussion.
Omslutningen blir 8.3 miljoner
kronor.
När det gällde valen ställde alla upp
på valkommitténs förslag. Kommit-
tén med Mikael Prenler i spetsen kan
därmed sägas ha gjort ett gott arbete.
Nyvalda suppleanter i förbundsstyrelsen
är Björn Nordh, TJ-föreningen vid
Green Cargo och Åke Alexandersson,
TJ-föreningen vid Banverket. Omval
skedde av Thomas Franzon, TJ-föreningen
vid Jernhusen och Gunnar Melin,
TJ-enheten vid A-train. Nyvalda
suppleanter i förbundsstyrelsen är Eva
Franzén, TJ-föreningen vid EuroMaint,
Monica Landström, TJ-föreningen vid
Green Cargo och Lindha Kroon, TJföreningen
vid Vectura.
Ett annat val som var lätt att göra
var valet av Örjan Ersson till hedersledamot
i TJ. Med 22 år vid makten –
som förbundsordförande – var saken
helt klar.
Utöver mötesförhandlingar gavs
det rikliga tillfällen till mingel och nya
Lotta Juliusson; mycket att stå i som ordförande
kontakter mellan ombud från TJ föreningar
och enheter – en nog så viktig
verksamhet för att förbundet ska gå i
takt. Ej heller tvingades någon lägga
sig med tom mage på kvällen!
Hur är det då att vara ombud på
TJ förbundsfullmäktige? Frågan ställdes
till första bästa som passerade
redaktören och det råkade vara Hampus
Åqvist från TJ-enheten vid Arriva
i Malmö:
-Det känns viktigt att vara här och
företräda medlemmarna och påverka
vilka beslut som fattas på mötet. Det
är även ett ypperligt tillfälle att knyta
kontakter med och få erfarenheter från
alla trevliga TJ-kamrater som är här,
säger Hampus och försvinner i vimlet.
Jan Sandgren
5

i marginalen
6
För höga övertidsuttag vid
DSBFirst
Spårtrafikavtalet – liksom ett
flertal andra avtal – ger arbetsgivaren
en möjlighet att ta ut
högst 200 timmar i övertid på
ett år. Ytterligare övertid kan
tas ut efter att lokala kollektivavtal
träffats med berörda
fackliga organisationer. För
vissa kvalificerade personer
kan arbetsgivaren göra direkta
överenskommelser med
arbets tagaren utan facklig inblandning.
Vid DSBFirst har man redan
under våren passerat 200 timmar
och velat överenskomma
med TJ om ytterligare stora
övertidsuttag för vissa anställda.
TJ förutsätter att DSBFirst
nu inser hur och varför avtalstexten
är som den är. Redan
200 timmar i övertidsuttag
under ett helt år är en hård belastning.
Om det koncentreras
till ett fåtal månader i början av
året är det direkt skadligt. Med
det arbetsmiljöansvar som
åvilar arbetsgivaren vore det
klokt att se över organisation
och bemanning i stället för att
äventyra medarbetarnas hälsa.
Det är också ett dåligt försvar
att säga att de anställda
gärna tar övertid för att stärka
kassan.
TJ följer utvecklingen och
har även tagit upp frågan med
Almega.
Jan sandgren
Foto: Markus Sandgren Inga
Det tycks bli en giftig avtalsrörelse – här en blå giftgroda, så pass upp.
löne-
ökningar 2010?
Almegas vd Jonas Milton ställer sig glatt bakom påståenden som att facket
bör ompröva ”sina reflexmässiga roller som kravmaskiner”. Det skapar
inga goda förutsättningar inför 2010 års avtalsrörelse som drar igång efter
sommaren. TJ – som har Almega som motpart på flera avtalsområden – är
inte särskilt imponerad av arbetsgivarnas reflexmässiga uttalanden.
TJ är mycket intresserat av att skapa
förutsättningar för ökad lokal lönebildning
och har medverkat till att
öppna upp för till exempel lönesättande
samtal – en form av förhandling
mellan chef och medarbetare om
medarbetarens lön.
Vi har lagt ned kraft på att utveckla
instrument och förutsättningar i samverkan
med TJ lokala organisation för
att TJ föreningar och enheter tillsammans
med ”sina” företag ska kunna
införa lönesättande samtal. Vi tror på
idén i grunden. Men det åtgår ju två
för att dansa tango! Med få undantal
har företagen inom Almegas spårtrafikavtal
varit ointresserade att utnyttja
möjligheten till att därigenom förbättra
den lokala lönebildningen – något
som Almega-vdn anser vara så viktigt.
Det centrala avtalet har under tre
års lönerevisioner möjliggjort en ökad
lokal lönebildning. Med vad händer?
Jo, ett tröstlöst harvande med så kallad
traditionell förhandling där fack
och företag förhandlar som tidigare.
Sanningen är att så länge Almega inte
ens kan sälja hem förutsättningarna
för en längre gående lokal lönebildning
än traditionella förhandlingar till
sina medlemsföretag finns inte någon
tillit från TJ sida för sifferlösa avtal.
Almega har således bollen själv. Och
den är spelbar.
TJ tidigare överväganden att diskutera
sifferlösa centrala avtal även
på privat sektor (Saco-S har det med
Arbetsgivarverket på statliga sektor)
känns efter arbetsgivarutspelet tämligen
avlägset. Förhandlingar bygger ju
på ömsesidig respekt och avtal som
parterna tar gemensamt ansvar för att
utveckla.
TJ tror således inte på nollöneavtal
eller sänkta löner. Om inte företagen
kan överleva och generera vinst på
annat sätt än med nollöneavtal är inte
verksamheten sund. Det är i stället
ofta så att just i tuffa tider är det svettigare
än någonsin för medarbetarna
– och det bör belönas.
Centrala arbetsgivarorganisationer
och dess storföretag har plösligt
glömt sina egna förklaringar till krisen,
nämligen att det främst är efterfrågan
som är för dålig. Då är det en märklig
strategi att ropa efter oförändrad eller
sänkt lön. Efterfrågan stimuleras bäst
med högre löner.
Jan sandgren

Integritet i arbetslivet
Integritetsutredningen, ledd av ADordföranden
Cathrine Lilja Hansson,
vill stärka skyddet för arbetstagarens
personliga integritet och göra det lika
för privat och offentlig sektor.
Ännu så länge är det ett lagförslag.
Här är en liten del av innehållet.
För att åstadkomma ett heltäckande
skydd mot obefogade integritetsintrång
införs en generell
bestämmelse om förbud mot integritetskränkande
åtgärder. Bland exempel
på åtgärder som kan ha en påtaglig
integritetspåverkan kan nämnas att
arbetsgivaren
• Lyssnar på arbetstagarens telefonsamtal
genom s.k. medhörning
• Genomför in- eller utpasseringskontroll
• Genomför personlighetstest
• Använder sig av analog kameraövervakning
• Punktmarkerar en arbetstagare
• Systematiskt utfrågar en arbetstagare
om privata förhållanden.
Mikael Prenler, valkommittén
Karin Nyberg,
förbundsstyrelsen
Åtgärderna ska vara förbjudna om de
inte vidtas för ett berättigat ändamål
och framstår som ett godtagbart
ingrepp i arbetstagarens personliga
integritet i förhållande till ändamålet.
Laget förslaget innehåller dessutom
• Ändringar när det gäller personuppgiftsbehandling
enligt personuppgiftslagen
• Förbud mot att begära vissa registerutdrag
• En uttrycklig reglering om när det är
tillåtet att kräva medicinska undersökningar.
Slutligen framgår att det är viktigt att
arbetstagare känner till vilka åtgärder
som vidtas och att de får delta i besluten
om vilka åtgärder som ska få
vidtas och hur de ska utformas. Här
betonas att de fackliga organisationerna
har en viktig uppgift att fylla.
För den som vill läsa mera om förslaget
hänvisar jag till SOU 2009:44.
stig BlomBerg
Sören Svensson, vice ordförande
Foto Jan sandgren
Tillgänglighet
Ett här icke namngivet annat
Saco-förbund än TJ lär
meddela på telefonsvararen
att frågor om medlemskap,
inkomstförsäkringar mm besvaras
mellan 8.30-11.30.
Har den besvärande globala
ekonomiska situationen fått
den följdverkningen att vissa
fackliga förbundskanslier dragit
ned på arbetstiden?
TJ svarar på motsvarade
frågor i stort sett mellan 7.00-
19.00 om man ringer kansliet
eller någon av ombudsmännen.
I förbigående kan nämnas
att TJ har betydligt lägre medlemsavgift
än det icke namngivna
förbundet.
Jan sandgren
Inrangeringsförhandlingar
i Värmland
I december tar Tågkompaniet
över Värmlandstrafi ken från
Merresor, som ägs 50/50 av
SJ och Veolia. TJ har medlemmar
såväl i Värmlandstrafi ken
som vid Tågkompaniet och
deltar i inrangeringsförhandlingarna.
Trafi kavtalet är värt
ca 60 miljoner kronor per år
och gäller nio år.
Jan sandgren
Dubbelanslutna TJ-Jusekmedlemmar
Jusek höjer sin medlemsavgift
från 206 till 222 kronor per
månad från den 1 juli. Det är
också den avgift som dubbelsanslutna
medlemmar TJ-
Jusek betalar. Sen clearar TJ
och Jusek mellan förbunden.
Jan sandgren
i marginalen
7

i marginalen
8
Saco ökar – TJ ökar – AEA
ökar och minskar
Saco ökar medlemsantalet
och passerar möjligen 600.000
under året. Ökningstalet ligger
på ca 10.000 per år.
TJ ökar också sakta men
säkert när det gäller aktiva
medlemmar. Den 1 juni var vi
uppe i 3.600 vilket är ca ett
hundra fl er än för ett år sedan.
Så många har vi inte heller varit
förut. Våra medlemmar fi nns
på alla ställen i vår bransch
och är anställda vid ca 200 olika
företag. Vid ca 25 av dessa
företag har TJ fl er än 20 medlemmar.
AEA både ökar och minskar.
Det är lovvärt som det fördelar
sig just nu. Ökningen
som är kraftig gäller medlemstillströmningen
. Den angenäma
minskningen gäller avgiftens
storlek, där den sänks
från 140 kronor per månad till
90 kronor per månad från den
1 juli.
Jan sandgren
Andreas Hasle omvald
Vid vår danska systerorganisations
HK Trafi k & Jernbanes
delegeretmöte – motsvarigheten
till TJ förbundsfullmäktige
– omvaldes Andreas
Hasle som formand, d v s ordförande.
Jan sandgren
Vad är en ECM?
Efter det att järnvägslagstiftningen
i fl era omgångar reformerats och
skiljt på infrastrukturförvaltare och
järnvägsföretag blev det vid sidan av
dessa i december 2008 även infört
ett nytt rättssubjekt i det så kallade
järnvägssäkerhetsdirektivet - direktiv
2008/110/EG om ändring av direktiv
2004/49/EG.
Anledningen var att de överenskommelser
som gällt tidigare t.ex. RIV
idag är ersatta med dels tekniska
specifi kationer för driftskompatibilitet
(TSD) för de tekniska kraven och dels
ett avtal kallat GCU (General Contract
of Use) vad gäller den civilrättsliga
delen mellan järnvägsföretag och externa
fordonsinnehavare.
Vad kommissionen och marknaden
inte hade insett var behovet av att
tydliggöra fordonsinnehavarnas
långsiktiga underhållsansvar och
konsekvenser för de som missköter
sig. Idag kontrolleras järnvägsföretagens
säkerhetsstyrning av egna
vagnar via säkerhetsintygen. Externa
godsvagnar så kallade privatvagnar
ska nu även omfattas genom ett tillståndssystem.
Denne blir då ECM
(Entity in charge of Maintenance) eller
underhållsansvarig enhet på svenska.
ERA - Europeiska järnvägsbyrån har
en arbetsgrupp som nästa vår lämnar
rekommendationer hur arbetet ska
ske i medlemsstaterna. Senast 24
december 2010 ska detta regelverk
ha genomförts i EU:s medlemsstater.
Transportstyrelsen bereder frågan
tillsammans med Näringsdepartementet.
ulriK Bergman, transPortstYrelsens
tJ-FÖrening oCH
svensK rePresentant i eCm-arBetet
Ulrik Bergman, Transportstyrelsen
Nya i FS; Björn Nordh, Green Cargo och
Åke Alexandersson, BanverketTorbjörn Ekedahl, Stockholmståg

Gott ledarskap
Prevent är en ideell förening inom
arbetsmiljö området med Svenskt
Näringsliv, LO och PTK som huvudmän.
Deras uppgift är att tillsammans
med huvudmännen förmedla kunskap
kring arbetsmiljöfrågor och utveckla
metoder som ska fungera som ett
stöd för varje arbetsplats i det löpande
arbetsmiljöarbetet. Prevent arbetar
för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv.
I en av deras böcker framgår att i
det goda ledarskapet ingår till exempel
att:
• Tycka om människor
• Tycka om att leda
• Vara lyhörd
• Vara förtroendeingivande
• Vara ansvarstagande
Robert Ehn, Veolia
Millan Sjödin, ISS Traffi Care
• Skapa förutsättningar för utveckling
• Kunna och våga se signaler på konfl
ikter
• Ha mod att lyfta svåra frågor
• Ha förmåga att vara visionär – tala
om hur det ser ut när det är som
bäst.
I många fall är det chefer som är ledare
men det fi nns även andra, informella
ledare. Ovanstående krav gäller
naturligtvis även för dessa personer.
För chefer gäller dessutom att det
fi nns en mängd andra krav. Det kan
gälla verksamhetsansvar, ekonomiskt
ansvar och personalansvar. Det är
inte lätt att vara chef.
stig BlomBerg
Susanne Alemyr, förbundsstyrelsen
Katarzyna Gustafsson, Green Cargo
Foto Jan sandgren
TJ frågar
Vad är det bästa med ditt företag?
Lindha Kroon,
25 år, Borlänge,
tele projektör vid
Vectura Consulting:
Nytt, ungt och
hungrigt bolag med
många kompetenta
medarbetare.
Vi har en spännan de
framtid att vänta.
Björn Nordh, 38 år,
Hallsberg, arbetsledareledare
vid Green
Cargo
Vårt ledningssystem,
med med måltavla,
arbetsplatsträffar,
samverkan samverkan och
medarbetarplaner
som när det funkar funkar
som bäst leder till
personlig utveckling,
men också att den
enskilde enskilde vet vad som
förväntas av honom/ honom/
henne. henne.
Margareta Andersson,
49 år, Borås,
gruppchef vid
Banverket:
Banverket ger stora
möjligheter för
medarbetaren att
utveckla sig och
få nya intressanta
arbetsuppgifter.
Foto oCH intervJuer: Jan sandgren,
sÖren svensson, resP lotta Juliusson
9

Att angripa ett problem
Hur angriper man en organisationsförändring?
Ska man stirra på problemen
och söka orsaker till dem eller
kan man ta fasta på det som fungerar
bra på en arbetsplats och utveckla
verksamheten och organisationen till
det bättre?
I de flesta fall när man börjar diskutera
en justering av organisationen
är det för att något inte fungerar
på önskvärt sätt. En enhet ”levererar”
inte på det sätt arbetsgivaren önskar.
10
A4910001:1 0905
Lättast är då att angripa problemet
genom att ”skruva” i organisationen,
flytta över en del av organisationen
till en annan enhet, slå ihop eller dela
enheter mm. Det går också att byta
chef eller chefer men inriktningen är
att förändra den del av organisationen
som fungerar dåligt.
Går det att göra på något annat
sätt? Finns det delar av en organisation
som fungerar bra och som kan vidareutvecklas?
Kan man på detta sätt
Sjukvård Direkt – inom 4 arbetsdagar!
i samarbete med
SalusAnsvar — En del av
minska antalet personer som ”drabbas”
av en organisationsändring?
Jag har inte svaret, bara frågeställningen.
Jag tror att det inom den närmaste
framtiden kommer många förändringar
inom TJ arbetsfält och då
gäller att jobba för att förändringar för
enskilda individer blir så bra som möjligt
för så många som möjligt.
Vård ut väntrum
för 158 kr/månad!
Köerna i den offentliga vården är fortfarande långa. Därför är det många, både privatpersoner och
företag, som väljer att komplettera sitt och sina anställdas skydd med en privat sjukvårdsförsäkring
– Sjukvård Direkt. Försäkringen garanterar specialistvård inom 4 arbetsdagar och, om du behöver,
operation inom 15 arbetsdagar.
Ring SalusAnsvar Kundcenter, telefon 0200-87 50 30 och teckna en försäkring idag.
Mer information hittar du på www.salusansvar.se/tj
stig BlomBerg

TJ erbjuder ny försäkring
I Sverige pågår en debatt kring privata
sjukvårdsförsäkringar. Oavsett
vad man tycker om dem kan man
inte komma ifrån att det ibland förekommer
att väntetiden inom vården
är onödigt lång. Detta är till skada
inte bara för individen utan även för
arbetsgivare och samhället i stort.
Privata sjukvårdsförsäkringars störta
styrka är att de erbjuder de försäkrade
tillgång till vård innan medicinska
tillstånd i värsta fall förvärrats. En myt
som förekommer när det gäller sjukvårdsförsäkringar
är att de är väldigt
dyra och bara riktar sig till en smal
krets av kunder. Det är inte sant när
det gäller SalusAnsvars sjukvårdsförsäkring.
Innehållet och omfattningen
är bland de bästa på marknaden
medan priset är bland de lägsta.
Vinnare!
Här har du korsordslösarna som knäckte koderna rätt
i Svensk Trafik tidnings senaste korsord och som drogs
först vid dragningen. Grattis!
1:a pris 5 skraplotter plus äran:
B Zetterholm, Julita
2:a pris 5 skraplotter plus äran:
Ulla-Britta Johansson, Örebro
3:e pris 5 skraplotter plus äran:
Sten Helleng, Västerås
4:e pris 5 skraplotter plus äran:
Gunnar Wiberg, Gävle
5:e pris 5 skraplotter plus äran:
Stig Göhlman, Eskilstuna
För dej som körde fast visar vi här den rätta lösningen.
Tack vare Trafik och Järnvägs avtal
med SalusAnsvar har medlemmar
möjlighet att teckna denna förmånliga
sjukvårdförsäkring, Sjukvård Direkt.
Som namnet antyder är en av styrkorna
med produkten att man på ett enkelt
sätt vid behov kan komma i kontakt
med kvalificerad sjukvård. Trots
goda intentioner kan ibland landstingens
köer te sig oöverkomliga för den
som inte tycker sig kunna vänta på
undersökning eller vård. Med Sjukvård
Direkt är du garanterad specialistvård
inom 4 arbetsdagar samt
operation inom 15 dagar. Försäkringen
gäller utan remisskrav för vård eller
behandling hos specialist.
Försäkringsbeloppet på 1,2 miljoner
tillsammans med den obegränsade
ansvarstiden erbjuder ett mycket
O
G
O
A
Ä
T
K
B
R
U
K
A
R
V
A
R
A
U
T
E
A
D
D
E
R
I
N
G
A
R
L
O
P
P
A
N
N
O
B
O
Y
E
A
L
L
T
S
Å
K
A
M
M
E
N
S
A
D
A
T
A
V
L
I
T
S
O
B
E
R
A
N
D
starkt skydd. Genom ett unikt nätverk
av sjukhus och specialister kan
du erbjudas vård i hela Skandinavien
och Tyskland. Dessutom ersätter försäkringen
dokumenterad kostnad för
transport till och från behandlingar
om det av medicinska skäl skulle behövas.
Försäkringen innehåller även en
rad tjänster för att underlätta efter behandling.
Tex läkarordinerad sjuksköterska
i hemmet, läkarordinerad rehabilitering
mm. Andra tjänster som gör
denna produkten väldigt prisvärd är
läkarordinerad dietist, sjukgymnastik
och psykologbehandlingar för att
nämna några. Vill du veta mer så tveka
inte att ringa till SalusAnsvar för att
få hjälp.
andreas getzman, salusansvar
R
E
G
I
M
E
N
R
R
S
K
R
A
J
R
E
G
I
O
K
T
A
V
E
R
R
U
K
N
A
S
T
R
A
S
I
N
O
M
P
G
F
E
O
S
E
K
R
A
L
L
I
G
K
O
S
T
B
Å
L
G
E
T
I
N
G
A
R
N
A
S
V
Ä
V
A
R
I
D
R B
Å
R A D Å
I E B L A D
K L A M E
S T A R E N
S A D R G
T E A Å
Ä M N B A R
M S T U
M H E T E N
A T O R D
N N U D E
A S S A R
N
E
R
V
T
E
A
G
T
B
I
T
A
L
O
E
M
Å
N
N

POSTTIDNING B
Returadress: Saco-förbundet trafik och Järnväg, TJ, Box 2131, 103 14 Stockholm
Njut av Sommar och Sol!
Foto: Markus Sandgren